15.04.2021 Views

Tidningen Cykling nr 1 2021

  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Cykelfrämjandets medlemstidning. Nr. 1-2021

UT I NATUREN

ALLT FLER VILL

CYKLA I SKOGEN

I FOKUS

MÄNNISKORNA TAR

ÖVER BELGIENS STÄDER

IKONEN

EN PLASTIG

CYKELFLOPP

Sindra har startat

Cykelfrämjandets

ungdomssektion


INNEHÅLL

05

TRAFIKVERKET

Storsatsar på elbilar

– missar cyklingen

10

BELGIEN GÖR RÄTT

Bygger för människor

– inte för bilar

18

AKTIVISTEN

Hélène Gladsaxes

aktion mot SJ

08

SINDRA BERNDT

Välkomnar en

ny generation

15

HANS STOOPS

Driver

hållbarhetsprojekt

Vad vill du läsa om?

Vi – alltså Cykelfrämjandet – har funnits ett

tag nu. Närmare bestämt sedan 1934. Cykeln

och cykling har alltid haft en central roll

men under årens lopp har vårt fokus riktats

åt lite olika håll. Infrastruktur, cykelturism

och cykelaktiviteter för att nämna några

områden. Likaså har den här tidningen haft

en rad olika skepnader och inriktningar. Vi

vill göra en tidning som speglar föreningen

och våra medlemmar. Därför vill vi nu höra

vad du vill läsa (mer) om!

Bättre cykelvägar och förutsättningar

för cykling hör till våra hjärtefrågor. På

flera håll i Europa har man börjat inse att

det går att göra annorlunda. Det går att,

med relativt enkla medel, bygga städer

för människor – inte för bilar. Vi lyfter här

exempel från Gent och Leuven i Belgien,

vars stadskärnor har befriats från genomfartstrafik

(sid. 11–14). Resultatet? Bättre

luft, färre olyckor och ökad framkomlighet

för dem som går och cyklar. Gent har

faktiskt lyckats så bra att de redan har

uppnått sina mål för gång-, cykel- och

kollektivtrafik satta till 2030. Hoppla!

Vi vet att ni är många nya medlemmar

som håller den här tidningen i era händer

för första gången. Extra varmt välkomna

till er! Nu vill vi att du som är ny – och

även du som har hängt med ett tag – delar

med dig om vad du vill läsa mer om. Infrastruktur

och trafikplanering? Intervjuer

med spännande profiler? Cykeltrender?

Eller vill du kanske att vi ska börja med

korsord? Hör av dig till oss! Vår mejladress

här hittar du nedan.

Trevlig läsning!

Fanny Westin, Chefredaktör

Besök en återförsäljare och

provcykla en Ecoride idag.

ecoride.se

BERÄTTA VAD DU

VILL SE MER AV I

DENNA TIDNING!

Mejla dina förslag till:

chefredaktor@cykelframjandet.se

3


LEDARE

NYHETER

Vovve, villa och velo

Trafikverket – var är

cykelsatsningarna?

Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen för de kommande 15 åren

har mötts av massiv kritik. Orsaken? Klimat- och miljöaspekterna får helt stå tillbaka och

svaren på klimatutmaningarna stavas i stället – elektrifiering av motorfordonsflottan.

ur skulle det se ut om cykeln var norm?

Tänk om uttrycket ”nu är du ute och cyklar”

betydde att du är helt rätt ute – spot

on! Tänk om var du än ville ta dig skulle

det finnas en lagom bred, välskött och välskyltad

cykelväg. Låt mig drömma lite mer om hur det skulle

kunna se ut:

Tänk om de prognoser som myndigheten

som planerar och reglerar trafiken konsekvent

favoriserade cykeln framför andra transportmedel

och överskattade cykelns potential. Och inte nog

med det – tänk om de värderade cyklisternas tid

högre än andra resenärers tid? 1

Och tänk sen om vår regering skulle ge

myndigheten i uppdrag att planera för Sveriges

framtida transportinfrastruktur under de

kommande 15 åren (år 2022–2037). Och att de då

kom fram till att cykeltrafiken redan är så pass

omfattande att det inte är någon idé att satsa på

andra trafikslag och därför föreslog ytterligare

miljardsatsningar på cykelvägar. 2

Det kan låta extremt – snudd på absurt – men

jag har faktiskt inte hittat på de nyhetsexempel jag

nämner ovan – jag har bara bytt ut fordonet som är i

fokus, det vill säga ”bil” mot ”cykel”.

På 1930-talet när Cykelfrämjandet bildades var

bilen ännu inte norm och det fanns heller ingen

myndighet som såg det som sin främsta uppgift

att utforma ett samhälle med biltrafiken i fokus.

Idag är verkligheten en annan och i brist på en

regering och en myndighet som tar cykeln på allvar

har vårt arbete blivit viktigare än någonsin – och

därmed även ditt medlemskap. Cykelfrämjandet är

cyklisternas gemensamma röst i samhällsdebatten

och ju fler vi är desto starkare blir vår röst.

Alla kan inte göra allt men alla kan vi göra

något. Vill du också engagera dig och göra skillnad?

Oavsett vem du är och var du bor finns det olika

sätt att engagera sig för ett bättre Cykelsverige. Ett

exempel på en medlem som har gjort det är Sindra

Berndt som precis har startat en ungdomssektion

inom Cykelfrämjandet – läs om hennes inspirerande

engagemang på sid. 8–9. Bor du på en ort där vi ännu

inte har en lokalförening är du varmt välkommen att

höra av dig till vårt kansli för att få stöd i processen

att starta upp en!

Isabella Thöger,

verksamhetschef på Cykelfrämjandet

FÖLJ OSS!

Facebook:

Facebook.com/

cykelframjandet

Instagram:

Cykelframjandet _

sverige

u fler som väljer cykel i stället för

bil, desto bättre är det för klimatet,

folkhälsan och för minskad

trängsel i trafiken. Under 2020

har cyklandet ökat kraftigt både i Sverige

och ute i Europa. I flera europeiska länder,

däribland Storbritannien och Frankrike,

har man investerat stort i infrastruktur

för ökad cykling för att undvika trängsel

under coronapandemin – och för att nå klimatmålen.

Men i Sverige väljer Trafikverket

i stället en helt annan linje, nämligen

att satsa stort på elbilar kommande år.

Inriktningsunderlaget från Trafikverket

för transportinfrastrukturen för åren

2022–2037 presenterades under hösten

och har nu varit ute på remiss. Cykelfrämjandet

har, liksom andra cykel- och

miljöorganisationer, tyckt till och ställt

sig kritiska till att cykelsatsningarna lyser

med sin frånvaro. För snart fyra år sedan

presenterade regeringen En nationell

cykelstrategi för ökad och säker cykling

SAMMANFATTNING AV CYKELFRÄMJANDETS

UPPMANING (REMISSVAR) TILL TRAFIKVERKET:

men den tycks ha utelämnats ur inriktningsunderlaget.

Cykelfrämjandet och

andra med oss menar att Trafikverket

borde låta cykelstrategin ta större plats

i sitt inriktningsunderlag, om de har för

avsikt att öka cyklingen.

– Tyvärr kastar Trafikverket in handduken

när det gäller att nå målet om ett transporteffektivt

samhälle. De menar att vägtrafiken

är så stor så det är inte någon idé

att försöka minska den och få människor

att välja att åka kollektivt, gå eller cykla. Ett

cirkelresonemang som är anmärkningsvärt,

säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling.

Underlaget i inriktningsplanen lägger

grunden för den infrastrukturproposition

som regeringen lägger fram under våren.

Därmed sätter den också förutsättningarna

för att nå målet om minskade utsläpp

från transporter med 70 procent till 2030

vilket kräver en annan typ av satsningar

och att vi i stället för att öka andelen bilresor

minskar andelen.

– Ska vi klara klimatmålet behöver fler

välja att cykla oftare. Då krävs mer pengar

till cykelsatsningar och ett moderniserat

regelverk, säger Isabella Thöger, verksamhetschef

för Cykelfrämjandet.

Läs mer på webben!

Cykelfrämjandets yttrande

(remissvar) i sin helhet hittar du på

www.cykelframjandet.se

Rapport: Trafikverkets inriktningsunderlag

inför transport infrastruktur

planeringen för perioden

2022–2033 och 2022−2037 hittar

du på www.trafikverket.se

1. Se artikel om Trafikverkets prognoser i DN: www.dn.se/ekonomi/tag-underskattas-nar-framtidens-resande-beraknas/

2. Läs mer om Cykelfrämjandets remissvar på Trafikverkets inriktningsunderlag på sidan intill.

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning

E-post: redaktion@cykelframjandet.se

Chefredaktör: Fanny Westin,

chefredaktor@cykelframjandet.se

Ansvarig utgivare: Jöran Fagerlund

Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin

Omslagsfoto: Anders Berndt

Medlemskap i Cykelfrämjandet:

Huvudmedlem 275 kronor, Familjemedlem

75 kronor, Ungdom t o m 26 år 100 kronor.

Webb: www.cykelframjandet.se

Kansli: Cykelfrämjandet Box 3,

101 20 Stockholm

Besöksadress: Celsiusgatan 8, Stockholm

E-post: info@cykelframjandet.se

Annonsförfrågningar:

chefredaktor@cykelframjandet.se

Tryck: Trydells tryckeri

ISSN: 0280-3038.

Tidningen är miljömärkt och

distributionen klimatekonomisk.

Cykling går även att läsa online.

Stor potential i det kommunala

cykelvägnätet.

Eftersom potentialen för ökad

cykling är stor i det kommunala

cykelvägnätet bör Trafikverket

avsätta mer pengar till kommunerna.

Det kan ske genom att:

– Avsätta mer pengar till

stadsmiljöavtalet.

– Öka den statliga andelen till

70–85% av bidraget för att

bygga ”snabba cykelstråk” som

den nationella cykelstrategin

pekar ut som viktiga.

– Möjliggöra åtgärder i det kommunala

och enskilda cykelnätet

i länsplanerna. För att

cykeln ska vara ett attraktivt

transportmedel är det viktigt

att cykelvägnätet hänger ihop

lokalt och regionalt.

Riktlinjer kring hur snabba

cykelstråk ska utformas.

I Vägar och gators utformning

(VGU) finns begreppet ”snabba

cykelstråk” men finns inga anvisningar

om hur de ska utformas.

Trafikverket behöver ta fram

anvisningar om utformning.

Jämn och hög standard på

underhåll av cykelvägar.

Fler cykelvägar och fler som cyklar

innebär ett ökat behov av drift och

underhåll. I underhållet av cykelinfrastrukturen

är det viktigt med en

”stråktanke”, d.v.s. att en sträcka med

olika väghållare inte skiftar i standard.

Planera för att nå klimatmålen.

Baserat på sina prognoser planerar

Trafikverket för en större

ökning av biltrafiken än för gång

och cykel. Det går tvärtemot den

utveckling som behövs för att

nå klimatmålen. Vår uppmaning:

planera för ett modernt och

hållbart transportsystem med

en ökad andel gång, cykling och

kollektivtrafik.

4 Cykling nummer 1-2021 Cykling nummer 1-2021 5


NYHETER

Gekko fx HP Velotechnik

Cykelglädje

på tre hjul

specialcyklar

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35

Cykla i vacker

miljö på södra öland

www.jary.se • 0709 -70 60 46

Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton

VÄLKOMMEN TILL

GRÖNHÖGENS

STUGBY

Prisvärt boende på södra Öland!

10 stugor i vacker omgivning i samhället

Grönhögen på södra Öland. Stugorna har

3–5 bäddar på 26 m 2 och är utrustade för

självhushåll.

För mer information och bokning

www.gronhogensstugby.se

070-387 62 62

205 miljoner till

cykelsatsningar

26 av de kommuner och regioner som sökte pengar

inom den tillfälliga cykelförstärkningen via stadsmiljöavtalen

har fått sina ansökningar beviljade.

Det handlar till exempel om att bygga nya gång- och

cykelvägar och om breddning av befintliga vägar

för att uppnå ny standard som pendlingscykelstråk.

Totalt 205 miljoner kronor ligger i potten. En ny riktad

utlysning för cykelåtgärder är öppen till den 19 maj.

Trafikutskottet:

modernisera

väglagen

Riksdagen har klubbat igenom trafikutskottets uppmaning

till regeringen om att göra det möjligt att

bygga friliggande statliga cykelvägar utan krav på

kontakt med vägar för motorfordonstrafik. Trafikutskottet

menar att dagens regler behöver moderniseras

och bli tydligare för att förbättra möjligheten att

bygga allmänna cykelvägar separerade från (bil)vägar.

50%

Så stor andel av deltagarna i Cykelfrämjandets nya

undersökning om vintercykling upplever att dåligt

underlag är ett hinder för att de ska cykla mer på

vintern. Undersökningen visar också att bristande

snöröjning och halkbekämpning vintertid upplevs

som ett större hinder än vädret och mörkret. 86 procent

svarar att snö- och halkfria vägar skulle få dem

att cykla mer. 65 procent tycker att snöröjning och

halkbekämpning av cykelvägar bör vara kommunens

högsta prio när det kommer till vintercykling.

Separerade cykelvägar och säkra korsningar ligger

näst högst på cyklisternas lista över vad kommuner

bör prioritera. 5 626 personer har medverkat i

denna enkätundersökning som du kan läsa mer om

på cykelframjandet.se

2021

220 KM

CYKELÄVENTYR

VÄNTAR PÅ DIG!

TOTALT 130 KM:

10 KM SKÄRGÅRD &

120 KM VILDMARK

90 KM BILFRI ASFALT

CYKLA

I VÄRMLAND

klaralvsbanan.se

”Med tanke på de smala

och krokiga gångarna i

vagnarna, som kräver god

balans och smidighet, kan

man undra för vem SJ har

handikapp toaletter?”

#klarälvsbanan

Hélène Gladsaxe, är funktionsnedsatt men inte får ta ombord

sin ’permobil’ på tåget. Nu bjuder hon in cyklister till gemensam

protestaktion. Läs mer på sid. 18–19.

FRÅN

HAMMARÖ I

SÖDER TILL

SYSSLEBÄCK I

NORR

NYHETER

6 Cykling nummer 1-2021 Cykling nummer 1-2021 7


NYHETER

När Sindra Berndt och en kompis skulle boka tågbiljetter Uppsala – Söderköping

fick de nobben: ”Inga cyklar på tåget.” Det här fick henne att reagera – och engagera

sig i Cykelfrämjandet. För att fånga in andra ungdomars engagemang drar hon nu

igång en ungdomssektion. Text: Fanny Westin Foto: Anders Berndt

Föreningen för unga

som brinner för cykling

indra Berndt kommer från en cyklande

friluftsfamilj och det var när hon hade

tagit studenten förra året och tillsammans

med en kompis skulle cykla från

Söderköping till Köpenhamn som de stötte på patrull.

– När jag skulle boka tågbiljetterna från Uppsala

till Söderköping, där vi ville påbörja vår resa, insåg

jag att det var nästan omöjligt att ta med cykeln. Det

slutade med att vi fick köpa cykelväskor och montera

ner cyklarna vilket var väldigt frustrerande!

Att SJ vägrar låta passagerare ta med cyklar gör det

svårare att få en miljövänlig och hälsosam semester.

Måste man ta flyget om man vill få med sin cykel?

Hade det varit enklare skulle fler välja att cykelsemestra

framför att åka på roadtrip med bil, menar

Sindra. Speciellt under den rådande pandemin, när

många sitter hemma och börjar bli rastlösa, vore det

perfekt läge för SJ att tillåta cykel på tåg för att möjliggöra

nya och roliga upplevelser.

Sindra vägrade knyta näven i fickan och kontaktade

Cykelfrämjandet med frågan om hon kunde

engagera sig i ungdomssektionen. Gärna det, blev

svaret. Med det lilla förbehållet att någon ungdomssektion

inte fanns.

– Kan jag starta en? Undrade hon och svaret blev

ett rungande ja.

Utöver det faktum att det på många håll i landet

är omöjligt att ta ombord cykeln på tåget finns det ett

stort miljö- och klimatengagemang som motiverar

henne att agera.

– Jag tror att ungdomar idag är mer medvetna om

miljökatastrofen än vad unga var för 20-30 år sedan.

Det diskuterades inte lika mycket kring det även

om man absolut var engagerad i miljön. Generellt

tror jag att miljöfrågor intresserar och att det kan

få många att engagera sig i Cykelfrämjandets ungdomssektion.

Det primära för alla kanske inte är att

de älskar cykling utan att de ser de stora i fördelarna

med cykeln som transportmedel.

Nu är alltså uppstartsfasen för ungdomssektionen

igång och ett första styrelsemöte, där verksamhetsmål

och stadgar har klubbats igenom, kan

checkas av. Till skillnad från hur moderorganisationen

(”gamla” Cykelfrämjandet) är organiserad,

med en riksstyrelse och lokalföreningar ute i landet,

kommer ungdomssektionen att vara rikstäckande.

Det vill säga, du kan bo såväl i Ystad som Haparanda

och vara medlem. Och alla som är upp till 26 år är

välkomna. Mötena kommer initialt att ske digitalt.

Sindra har stor erfarenhet av engagemang inom

ideella föreningar, hon har tidigare arbetet för Röda

Korset och KFUM. Nu jobbar hon som verksamhetsutvecklare

för Sveriges elevkårer.

– Jag älskar ideella föreningar. De ger möjlighet

till förändring och ger förutsättningar att göra skillnad,

driva frågor och förverkliga idéer utan en massa

pengar.

Hur kommer ungdomssektionen skilja sig

från ”gamla” Cykelfrämjandet?

– Inte så mycket i de stora målen, vi vill ju samma

saker. Vi vill ha bättre cykelvägar och infrastruktur

och ett mer hållbart klimat. Tillvägagångssätten

kommer däremot skilja sig lite. Jag tänker att vi

kommer att anordna fler aktiviteter eftersom unga

generellt kan engagera sig med tid snarare än med

pengar. Vi planerar exempelvis cykelmekarkurser

och critical mass-evenemang (ett slags aktion mot

trafikmaktordningen där cyklarna tillfälligt tar över

bilarnas körfält). Vi kommer också försöka samarbeta

med andra ungdomssektioner som

jobbar med exempelvis miljöfrågor.

Slutligen, berätta om din egen

relation till cykeln!

– Jag har alltid cyklat till skolan och familjen

har åkt på många cykelsemestrar. Vi

har tillexempel cyklat från Köpenhamn

till Berlin. Jag uppskattar långa cykelturer

och tror fler skulle göra detsamma

om de tog sig tiden att prova.

CYKELFRÄMJANDETS

UNGDOMSSEKTION

För vem? För dig upp till 26 år.

Vad kostar det? 100 kr/år.

Läs mer på webben:

cykelframjandet.se/ungdom

SINDRA BERNDT

Ålder: 20

Bor: Uppsala

Gör: Verksamhetsutvecklare,

Sveriges elevkårer

Tidigt cykelminne: När familjen

var på vår första cykelsemester

för många år sedan gick kedjan på

min cykel sönder. Pappa lagade

den genom att fästa de lösa

ändarna med ett gem. Otroligt

nog höll det hela vägen!

8 9


Text och foto: Torbjörn Albert Illustration: Hanna Eliasson

Belgien bygger

städer för människor

– inte för bilar

Bättre luft, färre olyckor och ökad framkomlighet för

gående, cyklister och kollektivtrafik. Det blev resultatet när

stadskärnan i Gent, i Belgien, befriades från motortrafik.

Leuven, också i Belgien, har tagit nästa kliv och gjort om

innerstadsgatorna till cykelfartsgator. Här bestämmer

gående och cyklister trafikrytmen. ➲


I FOKUS

”Omställningen har inte kostat mer än 50–60 miljoner

kronor. Ungefär vad det kostar att bygga en cykelbro

eller en kilometer bilväg.”

irkulationsplaner är ett

begrepp som har börjat lyftas

allt oftare inom trafikplaneringen,

både i Sverige

och ute i Europa. Det innebär i korthet

att gående, cyklister och kollektivtrafik

har företräde i stadskärnan medan biltrafiken

begränsas och förpassas till en

ringled runt stadskärnan. I framkant

ligger Gent i Belgien som 2017 införde

sin cirkulationsplan som ett led i målet

att skapa ”en stad för människor – inte

för bilar”. Och de tycks lyckas så bra att

de faktiskt redan har uppnått sina mål

för gång-, cykel- och kollektivtrafik

satta till 2030.

På plussidan med den här typen av

åtgärder, utöver att Gent har ökat sin

cykelandel och fått en mer attraktiv

och levande stadskärna, är också att

åtgärderna är extremt kostnadseffektiva

sett till resultaten. Det har sin

förklaring i att man till stor del kan

använda befintlig infrastruktur i stället

för att bygga nytt. Man lägger helt

enkelt bara om trafiken.

– Omställningen har inte kostat

mer än 50–60 miljoner kronor, vilket

är ungefär vad det kostar att bygga en

cykelbro eller en kilometer bilväg. Det

berättar kommunalrådet Filip Watteeuw,

ansvarig för mobilitet i Gent.

Här har man delat upp stadskärnan

i sex zoner som bilar bara kan köra in

och ut i via den ringled som går runt

stadskärnan. Det är alltså inte möjligt

att köra mellan zonerna, vilket gör att

man har fått bort genomfartstrafiken

i de centrala delarna. Resultatet av

implementeringen av cirkulationsplanen

visar stora förändringar i valet

av transportmedel för Gents invånare.

Cyklingen har ökat med 50 procent

i stadskärnan och med 17 procent i

kommunen i stort, medan bilresorna

i de centrala delarna har minskat med

16 procent och lasttrafiken med 22

En cirkulationsplan

innebär att innerstaden

delas upp i olika

trafikzoner och en

bilfri och delvis cykelfri

stadskärna. Zonerna är

tillgängliga för biltrafik,

men kör man in i en zon

kommer man ut ungefär

på samma plats igen och

biltrafik hindras mellan

zonerna. Man måste köra

ut till ringleden som går

runt stadskärnan.

Cyklingen i Gents stadskärna har ökat

med 50 procent sedan de införde sin

cirkulationsplan för fyra år sedan.

12 13


I FOKUS

UT I NATUREN

”Åtgärderna är extremt kostnadseffektiva sett till resultaten

vilket har sin förklaring i att man till stor del kan använda

befintlig infrastruktur i stället för att bygga nytt.”

Cyklister, vandrare och svampplockare. Alla vill vi – och uppmanas – att ta del av svenskt

friluftsliv. Men ett ökat tryck ger också större avtryck och slitage.

– Vi måste börja avsätta resurser för att det ska fungera, säger Hans Stoops, ansvarig för

rekreationscykling på Cykelfrämjandet. Text: Fanny Westin

”Hög tid att börja

satsa på naturen”

procent. Utöver det har man också

kunnat se stora förbättringar när det

kommer till luftföroreningar, halten

av kväveoxid i luften har minskat med

17 procent.

En ökning av trafikmängden på

ringleden med 14 procent har dock

uppmätts, men trots volymökningen

ser man endast en begränsad ökning

av kötiderna. Detta tack vare trimning

av trafikljus och körfält. Man kan

anta en fortsatt uppgång för alternativa

färdsätt, såsom cykling, mellan

zonerna när tidsvinster och ekonomiska

vinster blir än mer uppenbara.

Det finns andra goda exempel

från Belgien. Leuven fick samma

dramatiska ökning av trafikanter som

valde att gå, cykla eller ta bussen när

de införde sin cirkulationsplan 2016.

Andelen cyklister har ökat från 32 procent

2016, innan cirkulationsplanen

infördes till 48 procent efter (2019).

Motsvarande siffror för biltrafiken är

62 procent innan cirkulationsplanen

infördes och 49 procent efter (2019).

Biltrafiken på ringleden ökade inledningsvis

med 8 procent, men 2019

hade trafikmängden i princip fallit

tillbaka till samma nivå som innan.

Den första september 2020 blev de

flesta gator i Leuvens innerstad cykelfartsgator

med en maxhastighet på 30

km/h. Motorfordon får inte köra om

cyklister och cyklister uppmuntras

uttryckligen att cykla i bredd. Dessutom

finns också gångfartsgator och

rena gågator. Sammantaget är tre av

fyra gator nu anpassade efter gåendes

och cyklisters hastighet. Övriga gator är

bland annat avsedda för busstrafik och

för in- och utfart med bil till zonerna.

Dessa exempel från Belgien visar att

en tydlig plan, en simpel trafikreglering

och en fartanpassning ger tillbaka

gaturummet till människorna. Potentialen

för den här typen av städer (med

en radie på upp till sju kilometer) är

reseandelar på 50–60 procent för cykel,

10–20 procent för gång och 20–40 procent

för kollektiv- och biltrafik. Biltrafiken

kan utnyttja sina fartresurser på

separerade trafikleder, men är gäster

i övriga gaturum. Och genom att få

bort genomfartstrafiken i stadskärnan

och i bostadsområden blir cykelnätet

genare, luften renare och barnen friare.

Det handlar om trafik, men gaturummet

påverkar också handel, boendemiljö

och hur människor rör sig i en

viss miljö. Vi har tidigare nämnt att cirkulationsplaner

har blivit ett begrepp

som lyfts i svensk trafikplanering. För

att ta ett mer närliggande exempel har

Växjö fått medel via ett EU-projekt för

en pågående förstudie om att införa

en cirkulationsplan. Nu väntar vi med

spänning på vad förstudien visar.

Läs mer om Gent och Leuven på

Cykelfrämjandet Uppsalas webb:

bit.ly/LeuvenTrafikzoner

bit.ly/GentTrafikzoner

Så har trafiken Gents

kommun påverkats sedan

cirkulationsplanen infördes 2017:

Cyklingen har ökat med 50% i

stadskärnan och med 17% i hela

kommunen (från en reseandel

på 30 till 35 %)

• Bilresorna har minskat med 16 %

(från 45 till 38 %)

• Resande med kollektivtrafik har

ökat med 56 % procent (från 9 till

14 %)

• Bussar har ökat sin snittfart med

6 % och spårvagnar med 5 %

• Trafikolyckorna hat minskat

kraftigt

• Halten av kvävedioxid har

minskat med 17 %

FOTO: HANNA MI JAKOBSON

tigcykling, eller mountainbike

som det också

kallas, är en av de friluftsaktiviteter

som ökar mest

i popularitet i Sverige. Och intresset

för friluftsliv generellt har under de

senaste åren fullkomligt exploderat,

inte minst under rådande pandemi

då vi har börjat utforska våra närområden

i högre grad. Vi har helt enkelt

blivit fler som behöver samsas om den

natur vi har tillgång till.

Enligt allemansrätten har alla rätt

att vistas där det inte råder särskilda

undantag. (Vilket det exempelvis kan

göra i vissa naturreservat.) Det gäller

även den som väljer att cykla i naturen

anpassar sitt vägval och körsätt

för att inte skada marken. En av allemansrättens

grundprinciper lyder:

inte störa och inte förstöra. Så länge

du respekterar det, och så länge du

tar hänsyn till andra människor och

omgivningarna är du välkommen –

oavsett om du går till fots eller rullar

fram på två hjul.

Att allt fler vill ta sig ut i skog och

mark är givetvis en positiv utveckling,

men det för med sig vissa kon-

VAD SÄGER

ALLEMANSRÄTTEN?

Inte störa och inte förstöra –

så lyder en av allemansrättens

grundprinciper. Så länge du

respekterar det, och så länge du

tar hänsyn till andra människor och

omgivningarna är du välkommen

– oavsett om du går till fots eller

rullar fram på två hjul.

Läs mer om vad som gäller för

cyklister på Naturvårdsverkets

webbplats:

naturvardsverket.se/Var-natur/

Allemansratten/Det-har-galler/

Cykling/

14 Cykling nummer 1-2021 Cykling nummer 1-2021 15


UT I NATUREN

UT I NATUREN

”Det finns ingen tradition att satsa på rekreationsleder.

Det är något som bara förväntas finnas där.

Den inställningen måste vi ändra på, i alla fall när

det gäller de friluftsområden som är mest besökta

och som ligger nära större städer.”

Hans Stoops driver ett

projekt om att skapa

hållbara rekreationsleder,

finansierat av

Naturvårdsverket.

Vill du vara ambassadör

för projektet Folk:hälsa?

Uppdraget handlar om att

representera frågorna på lokal

nivå i kommunikation med media

och myndigheter. Även att sprida

kunskap och förståelse för de

andra grupperna. En digital

utbildning kommer att erbjudas

under våren.

Intresserad? Mejla oss:

hans.stoops@cykelframjandet.se

FOTO: TORGEIR MOEN

GILLAR DU ATT

CYKLA I SKOGEN?

Här är stigcyklistentusiastens

sju budord,

lånade från Daniel Breece

(Bicycling):

1. Cykla bara där du vet

att du faktiskt får.

2. Respektera andra

på stigen. Lämna

företräde för vandrare

och ryttare och var

inte främmande för att

du ibland kan behöva

stanna helt. Använd

gärna ringklocka även i

skogen.

3. Lär dig allemansrätten

och hur den påverkar

dig. Värna om det

du vill njuta av, vår

gemensamma natur.

4. Sladda inte, att låsa

hjulen i onödan bidrar

mest med slitage och

ger oss cyklister dåligt

rykte.

5. Undvik att cykla över

känsliga marker och

på de allra våtaste

dagarna.

6. Ta med ditt och även

andras skräp hem.

7. Hälsa! Var den

trevligaste personen i

skogen.

sekvenser. Det ökade trycket leder

exempelvis på sina håll till överbelastning

och ökat slitage på populära

och tätortsnära rekreationsleder.

Många leder är i behov av underhåll

och i vissa fall behöver de kanske

helt byggas om eftersom de ofta inte

är avsedda för det faktiska besökarantalet.

Överbelastningarna kan

exempelvis göra att besökarna breddar

lederna onödigt mycket. Marken

blir också ofta blöt och lerig på grund

av erosion och lederna blir till stora

vattenansamlingar.

Vill vi vara ute i naturen måste vi

skapa förutsättningar för naturen att

ta emot oss, menar Hans Stoops, som

är projektledare för rekreationscykling

på Cykelfrämjandet. Han driver

ett projekt om hur man kan bygga mer

hållbara rekreationsleder, finansierat

av Naturvårdsverket.

– Det kan till exempel handla om

att tänka på lutningen och underlaget

när man planerar och anlägger,

för att undvika just erosion och

vattenansamlingar.

Sverige beskrivs ofta som ett land

med ett rikt friluftsliv. Ändå investerar

vi i princip inga pengar i att underhålla

de rekreationsleder vi har. Något

vi behöver ändra på enligt Hans.

– Kungsleden är ett bra exempel.

Den är ganska snuskig på vissa ställen,

med en del skräp avföring på marken.

Ska det komma hundratusentals

besökare till ett naturområde varje år

måste man förbereda för det.

I nuläget lyser de stora satsningarna

med sin frånvaro.

– Det finns ingen tradition att satsa

på rekreationsleder, det är något som

bara förväntas finnas där. Den inställningen

måste vi ändra på. Jämför med

till exempel simhallar eller fotbollsplaner

som kostar jättemycket att

bygga. Om vi som jobbar med de här

frågorna skulle kunna få en bråkdel

så mycket skulle vi kunna bygga bort

många av problemen, menar Hans.

På samma sätt som vi förväntar

oss att det ska finnas service i form

av exempelvis en simhall finns det

förväntningar på att det ska finnas friluftsområden

som vi kan nyttjas. Men

var är resurserna?

Nu är det dags att Sveriges friluftsorganisationer

går ihop och ställer

krav på finansiering av rekreationsleder,

menar Hans.

– Vi måste investera i friluftslivet

och satsningarna måste komma

uppifrån. Kanske är det dags att markägare

börjar få bidrag via offentliga

medel bidrag för att bygga hållbara

leder?

Din naturliga startpunkt

på cykelsemestern:

swedenbybike.com

16 Cykling nummer 1-2021 Cykling nummer 1-2021 17


PROFILEN

PROFILEN

Cyklar är inte det enda transportmedel som är bannlyst av SJ. Nödvändiga

hjälpmedel för funktionsnedsatta får inte heller tas ombord. Hélène Gladsaxe

är en av dem som har tröttnat på diskriminerande regler. Nu uppmanar hon

”rullare” att gå ihop och protestera. Text: Fanny Westin Foto: Mimika Kirgios

”Nu måste vi ’rullare’

gå samman mot SJ”

– Min elmoppe fungerar som annonspelare för projektet, då jag kör runt i

centrala Stockholm med texten ”JAG FÅR INTE ÅKA TÅG” under fotot

av mej på moppen. En och annan cyklist som hinner läsa frågar om det

är sant. Ingen tror på det då jag berättar att varken mitt hjälpmedel eller

i som i vår vardag är helt beroende av

olika scooters är bannlysta av SJ. I Sverige

ska handikappade välkomnas inom

alla områden – SJ går med sin diskriminering

en helt egen väg. För att väcka opinion mot

förbudet kör jag därför min elmoppe de 60 milen

Stockholm– Sollefteå. Resan tar drygt två veckor.”

Det här är Hélène Gladsaxes ord inför resan från

Stockholm till Sollefteå som hon gjorde i september

förra året. Egentligen var det tänkt att hon skulle ta

tåget – det var inte planerat att resan skulle bli en

protestaktion. Men eftersom hon inte fick ta ombord

elmoppen (förenklat kallad ”permobil”) på tåget fick

det bli just det – en protestaktion. Och det blev en

mediebevakad och omskriven sådan.

– I efterhand förstår jag att det var ganska fantastiskt

hur uppmärksammad jag blev utmed vägen av

folk som fotade, pizzerior som bjöd moppen på laddning

och mej på fika eller pizza. För att inte tala om

de fyra gånger jag hade batterikris och ringde på hos

främlingar för att tigga laddning. Alla välkomnade

och bjöd på kaffe under tiden. Att jag överlevde på

landsvägarna bland timmerbilarna var dels för att

jag hade en ordentlig varningsskylt för långsamtgående

fordon, men också för att bilisterna genomgående

var helt ok. Vid något ställe där skogsvägen

mynnade ut i E4:an och jag körde 400 meter på den,

hade någon ringt till radiostationen för att de skulle

varna för en tokig människa som körde handikappmoppe

på motorvägen... Det finns olika sätt att bli

berömd på.

Nu kontaktar Hélène riksdagspartierna för att

uppmana dem att ge SJ nya direktiv och omvandla

fina ord om inkluderande infrastruktur till realitet.

Det är som bekant inte bara elmoppar som får kalla

handen av SJ utan även andra typer av ”rullare”.

– Cyklandet uppmuntras för både klimat och

hälsa men att vara tvungen att ha egen bil för att

ta med cykeln till sommarstugan blir löjligt. Även

flygtrafiken måste ju minska. Att då inte tågtrafiken

får ha en viktigare roll i Sveriges infrastruktur är förlegat

tänkande.

Elhjälpmedel av olika utformningar är

av stor vikt för funktionsnedsattas självständighet

och möjligheter att delta i

samhällslivet.

– Alla delar av samhället strävar efter

att vara tillgängliga även för denna grupp

– utom SJ. Frågar du deras kundkommunikatörer

får du svaret att det är för handikappades

och cyklisters egen säkerhet

som de inte får följa med. Sanningen är att

SJ slimmat utformningen av sina vagnar

just för mer lönsamma kunder, som kräver

mindre yta och därför avvisar grupper med

permobiler och cyklar.

Nu uppmanar hon ”rullare” av olika sort

att gå samman i en protestaktion som, om

rådande situation och restriktioner tillåter,

ska ske under försommaren.

– Riksdagen ska ge SJ en tydlig uppgift

och ansvar i utvecklandet av infrastrukturen

att bli “hela svenska folkets SJ”, genom

att välkomna både våra hjälpmedel och cyklar

så att även vi kan välja tåget.

HÉLÈNE GLADSAXE

Bor: I Stockholm

Gör: Aktivist

Aktuell med: Ska tillträda

som Reumatikerdistriktets

representant i paraplyorganisationen

Funktionsrätt

och som nämndeman

i Stockholms tingsrätt från

Feministiskt initiativ.

Läs mer på Facebook:

facebook.com/

stockholmsollefteapaelmoppe/

cyklar får åka med SJ, säger Hélène Gladsaxe.

18 Cykling nummer 1-2021 Cykling nummer 1-2021 19


IKONEN

Itera City

Den stora plastfloppen

Iteran blev ett dyrköpt fiasko för alla inblandade. 1982–85

tillverkades 15 000 exemplar, sedan lades tillverkningen

ner och mängder av osålda cyklar fick skrotas.

Itera var ett svenskt industriprojekt med avsikt att förändra cykelvärlden

med sin banbrytande design. Cykeln hade en unisexram

av plast med inbyggt bärhandtag och skulle enligt planen bli både

starkare och lättare än andra cyklar, och även enklare och billigare

att tillverka.

Men det gick inte enligt planen. Prislappen, som i ett utvecklings skede

hade uppskattats till 300 kronor (en standardcykel 1980 kostade omkring

1200 kronor) kom i stället att landa på 1600 kronor när den lanserades

1982. Och cykeln blev så tung då plastens (i jämförelse med metallens)

sämre hållfasthet fick kompenseras med en kraftigare konstruktion.

Hela 18 kilo vägde standardmodellen. Efter livsfarliga haverier med

lanseringsmodellen fick kommande versioner förstärkningar av metall i

styre, framgaffel och vevparti för designens skull som byggdes in i plast.

Kuriosa: Mick Jagger sägs ha sett en Itera på turné i Sverige och

utbrustit, That was the ugliest bike I’ve ever seen … I gotta have one!

Text, foto och urval: Henrik Rex Jakobsson, Cykelhistoriska Föreningen

Kalendarium

Här hittar du ett urval av Cykelfrämjandets

cykelturer – fler hittar

du på webben.

GOTLAND

Vi cyklar 3–4 mil och rastar

två gånger. Medtag fika.

10 april – prolog -21 Vy–

Gnisvärd alt. Kte–Gnisvärd

Kl. 10. Start: Vy Leva alt. Kte

Rondo. Info: 076-767 96 76 /

070-560 76 60.

24 april – Visby du inte sett

förut?

Kl. 10. Start: Vattentornet Visby.

Info: Sören 076-767 96 76 /

Lars 076-141 28 78.

5 juni – Norrlanda Kattun

och skaldekonst i öst

Kl. 10.00 Start: Norrlanda kyrka.

Info: Sören 076-767 96 76 /

Lars 076-141 28 78.

GÖTEBORG

11 april – Mölndal-Hovåsgård

Kl. 11. Start: Mölndals Stadshus,

Göteborgsvägen 17. (Ca

10 km.) Info: Lars Gustavsson

070-223 81 22.

18 april – vatten och cykel

ger liv

Kl. 11. Start: Sankt Sigfrids

plan 5–8. (Ca 25 km.) En vårtur

med tema vatten. Avslutar

med fika. Info: Camilla Karlsson

070-883 18 15.

25 april – Göteborgs

vattentorn

Kl. 11. Start: Linnéplatsen 11.

(Ca 10 km.) Vi avslutar med

medhavd fika och beundrar

samtidigt utsikten över staden.

Info: Anders Simonsson 076-

769 98 93

HALMSTAD

Premiärtur för tisdagscyklingen:

den 4 maj. Sista turen:

den 31 augusti. Kl 18. Start: vid

Slottet i Halmstad.

Kommer även att anordna en

heldagscykling. Mer info på

webben.

JÖNKÖPING

Startar upp måndagscyklingarna

i mitten april. För mer info

se webben eller mejlutskick

som går ut innan premiärturen.

MALMÖ-LUND

Turerna utgår från Stadsbiblioteket

i Malmö om inget

annat anges. Ta gärna med

något att äta och dricka samt

reservslang. Se webben för

senaste uppdateringar.

17 april – Arrie

rekreationsområde

Kl 9. Turlängd: 40 km.

Turledare: Nils Wemmenhed.

26 maj – Solnäsgård

Kl 9. Turlängd: 50 km.

Turledare: Nils Wemmenhed

12 juni – cykla på cykelbroar

i Köpenhamn

Kl. 10. Start: under uret på

hovedbanegården.

Turledare: Henning Liljendahl

NÄSSJÖ

Vi ses digitalt!

Maj 4 – Gissarp, Målen

Kl. 18.30. Start Stortorget.

11 maj – Buckhultsturen

Kl. 18.30. Start Stortorget.

18 maj – Soludden–Torsa

Stenar–Bäckafall

Kl. 18.30. Start Stortorget.

SJUHÄRAD

Cykla till Moss strand och bada

1 juni – 31 augusti. Cykla när

det passar er!

Ni hälsas välkomna till Mos

av oss i Cykelfrämjandet

Sjuhärad som bjuder på en

kopp kaffe eller en glass

vid ert besök. Mos är ett

strandcafé från 30-talet som

erbjuder olika aktiviteter. Info:

Arne Ekberg 070-399 61 25 /

arnearne.ekberg@outlook.com

STOCKHOLM

Ta gärna med matsäck.

25 april – Brunnsviken och

Edsviken runt

Kl. 10. Start: vid Odenplan pendeltågsstation,

utgång mot Vanadisplan.

(ca 30 km) Info: Ledare

Eva Nilsson 070-696 06 34.

4 maj – Backsippsturen,

Nordians hög

Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/

Picchus café, Upplands Väsby.

(ca 20 km) Info: Guy Holmberg

070-333 4373.

2 juni – Lidingö

Kl. 18.30. Start: vid Gamla

Lidingöbron, på Lidingösidan.

(ca 20 km) Info: Mikael Skote

070-344 5264.

SÖRMLAND

Under våren har vi bjudit in er medlemmar till webbinarier,

digitala nätverksträffar och cykelpubar där vi bland annat har

diskuterat hur vi kan ska vässa vårt påverkansarbete riktat

mot politiker och planerare. Håll koll på inbjudningar till

kommande träffar i våra nyhetsmejl och på vår Facebooksida:

facebook.com/cykelframjandet

17april – Solby gård

Kl. 11.00. Start: vid Slagstaglass.

Turen går över Gärtre

gård. Anmälan: Angela 073-

045 60 60 / Anna-Lena 073-

350 71 40.

6 maj – Rosenforsparken

Start: i Vilsta. Ta med fika.

Anmälan: Birgit 070-410 64 01.

27 maj – Bangolf i Vilsta

Kl. 17.30. Samling vid golfbanan.

Anmälan senast 26 maj till

Birgit; 070-410 64 01.

UPPSALA

Anmäl dig gärna i förväg.

25 april – Fullerö backar

Kl 10. Start: Domarringens

skola. Vi cyklar förbi Gamla

Uppsala högar och äter

medhavd matsäck bland backsipporna.

(Ca 20–30 km)

Info: Eva Ståhl 070-996 13 97.

9 maj – Årike Fyris

Kl 10. Start: vid fontänen vid

Flustret. Vi cyklar östra sidan

av Fyrisån och fortsätter till

Kungsängen. Ta med matsäck.

(Ca 30 km) Info: Björn

Engström 070-251 13 88.

6 juni – Funbo och Lagga

kyrka

Kl. 10. Start: Brantings torg.

I Funbo får vi guidning av

kyrkan efter högmässan och

vi kan titta in i sockenmuseet

intill kyrkan. Ta med matsäck.

(Ca 15–30 km) Info: Björn

Engström 070-25 11 388.

VARBERG

11 maj – Subbe fyr

Kl. 18. Start: Gamlebyskolan.

Ta gärna med fika. Info: Bertil

Andersson 070-691 02 47

18 maj – Pilgatan i Trönningen

Kl. 18. Start: Gamlebyskolan.

Ta gärna med fika. Info: Göran

Andersson 073-830 57 44

25 maj – Getterön, flygklubben

Kl 18. Start: Gamlebyskolan.

Ta gärna med fika. Info: Bertil

Andersson 070-691 02 47

VETLANDA

Måndagsturer start kl 18.30.

Torsdagsturer start kl 10.

3 maj – premiärtur

Föreda–Tällerda–Tångerda

6 maj – Oljetorpet

Årsmötet uppskjutet

Cykelfrämjandets digitala årsmöte som

skulle ha ägt rum den 24 april skjuts

upp. Inbjudan med nytt datum kommer

att skickas ut med e-post till dig som är

medlem. Mer info hittar du på webben:

cykelframjandet.se.

ÖREBRO

MEDLEM

10 maj – grilltur med årsmöte

i Boglundsängen.

Kl 17. Start: Vasatorget (ca 10

km). Föreningen bjuder på

korv och bröd, ta med egen

dryck. Anmälan till Inge:

svensson_inge@yahoo.se

Info: Inge, Marianne och Åsa.

24 maj – Latorp med

Guckuskoblommorna.

Kl 10. Start: Anckarsvärds

museum i Karlslund (ca 25 km).

Turledare: Inge och Åsa.

13 juni – söndagstur till

Kvarntorp

Kl 10. Start: Ronnie Petersonstaty

(ca 34 km).

Turledare: Inge.

ÖSTERGÖTLAND

22 april – Kvillingeturen

Kl 18. Start: vid Himmelstalundsbadet.

(ca 20 km)

28 april – Löfstadturen

Kl 18. Start: vid Himmelstalundsbadet.

(ca 25 km)

9 maj – Getsjötorp

Kl 10. Start: vid Himmelstalundsbadet.

(ca 45 km)

ÖSTERSUND

Samling följande datum kl. 12.

18 maj, 25 maj, 15 juni & 22 juni.

Start: Travparkeringen.

Ta gärna med fika!

Följ Folkhälsomyndighetens

rekommendationer och

stanna hemma vid minsta

symptom.

20 Cykling nummer 1-2020

Cykling nummer 1-2021 21


KRÖNIKA

Motrörelse på stål, grus

och vägar som är mål

Olle Lundqvist bor i Skellefteå och har

är har köpt en gravel. En

gravelbike.

Pär bor 200 meter uppströms

och vann en gång

ett ungdoms-SM i skidstafett. Lite

senare befanns hans ena höftkula

vara oval, inte rund, vilket inte störde

skidåkningen, ”men låt bli att springa”

sa doktorn och efterklok är man tyvärr

först efteråt. Pär var en jäkel på stakning

och hade kunnat åka rullskidor

och cykel och bli Vasaloppspionjär

utan fästvalla ett par år före Staffan

Larsson, men när han var 16 var det

hugget i sten: på sommaren skulle

skidåkare springa. Så Pär la ner och

la av och när han återkom till skidåkningen

var det som motionär, men än

i dag är han, för sin ålder och träningsbakgrund,

en ruggig stakåkare.

Däremot är han en usel cyklist.

Trodde han i alla fall, för när han på

gamla dar plockat fram den tioväxlade

hoj hans far för 40 år sedan gav honom

som tröst och alternativ har snittfarten

varit 17 kilometer i timmen.

Emellertid fick han i våras prova

sin äldste sons gravelbike, upptäckte

att han med samma ansträngning

trampade 10 knyck fortare och köpte

en likadan.

Pärs grushoj är röd och stramt stilren

utan bulliga rör, för den är gjord

av stål och ett njutningsmedel för alla

underlag och Pär har blivit cykelentusiast

och det är Viktor, sonen, också

och talar om motrörelse som inte bara

handlar om stål i stället för kolfiber

utan om filosofi, för graveln är inte

avsedd för tävling och vem har inte

hört talas om vägar som mer än mål

gör mödan värd?

Viktor vet. För några år sedan blev

han, efter bara några säsongers träning,

166:a på Vasaloppet, och vad

månde bliva?

Några månader senare sålde han

hela sin skidutrustning, för hur kul

är tunnelseende fokus på prestation

första söndagen i mars?

Men lade han av? Inte alls utan

snarare tvärtom, för när Viktor paddlar

surfski talar vi fyratimmarsturer

och hans söndagsturer på cykeln kan

mäta 18 mil och i somras tog han och

en kompis bussen till Lycksele och

trampade 15 mil grusväg, rakt genom

granskogen, tillbaka till Skellefteå och

det var äventyr och upptäcktsfärd och

Karin Boye skulle ha gjort vågen.

Förmodligen är det oundvikligt.

Förmodligen får alla rörelser förr eller

senare sin motrörelse; till exempel en

reaktion och protest mot karbon, aero,

betonghårda smala däck, gramjakt

och tävlingshets och låter det inte

befriande och sympatiskt?

Men intet är nytt under solen.

Ta 70-20. Löpträning som för något år

sedan gav dess påstådde upphovsman

Izumi Tabata gurustatus. Tja, i mina

kretsar kutade vi 70-20 för 50 år sedan.

Och naturligtvis uppfanns inte

gruscyklingen med graveln.

Graveln är lika mainstream som

Tour de France, hävdar min dotters

kompis Henrik som påpekar att grusvägar

funnits i flera hundra år och att

arbetat som journalist, huvudsakligen

reporter och krönikör, i 40 år. Han

har dessutom skrivit tre böcker om

malmletning, gruvdrift och smältverk

eller snarare: om människorna som

letar, tar upp och förädlar, samt gett ut

en krönikesamling. På senare år har han

blivit entusiastisk cyklist och det är han,

som framgår av hans gästkrönika, inte

ensam om.

tusen sinom tusen cyklat och cyklar på

dem, helst med bredare däck och lägre

ringtryck, fast själv har han också gjort

det på racercykel, vilket är både utmaning

och tjusning, och jag inser att

även motrörelsen har sin motrörelse,

men också att den inte är tvärt emot,

för Henrik håller med: stål är fantastiskt,

både att bygga cykel med (vilket

han själv gör) och att cykla på, och leve

grusvägarna!

Och visst, när han säger ”branding”

om graveln förstår jag vad han menar

och vem kan inte hålla med hans

cykel ideologiska ledstjärna Grant

Petersen, kultcykeltillverkaren Rivendells

grundare, när han påstår att försäljningen

av racercyklar är baserad

på en lögn. Den falska föreställningen

att ramgeometri för 22-åringar i

Astana stallet ska passa nyfrälsta

medelåldringar med kagge, och vem

kan inte liksom Henrik drömma om

en Rivendell Atlantis, men på tal om

branding och varumärken lär man få

punga ut med 23 000 innan man har

ramen i Sverige. Enbart ramen, alltså.

Och när Grant driver teser som ”Eat

bacon, don’t jog and never eat fruit”

får jag, 71, lust köpa en Trek Madone

med extra aggressiv geometri, men

Henrik lovordar hans öppna sinne –

”vad han säger är att vi själva ska testa,

tänka och välja” – och allt tål att diskuteras,

för några eviga sanningar finns

inte, utom den om att ju fler som cyklar,

desto bättre.

Samt att Pärs gravelbike är rätt

läcker.

Är du Cykelfrämjandets

nya ordförande?

Eller är du intresserad

av att bli ledamot i

riksstyrelsen?

Kom och var med och

bidra till ett bättre

Cykelsverige!

Vid årsstämman utser vi de nya styrelseuppdragen.

Välkommen att höra av dig till valberedningen (så snart som

möjligt) om du är intresserad av att kandidera – eller har frågor.

Anmäl ditt intresse till valberedningen via e-post:

valberedningen@cykelframjandet.se

Läs mer på cykelframjandet.se.

OBS!

Du kan bo var som helst

i landet när du sitter i vår

riksstyrelse. Vi ser gärna att

ledamöterna speglar vårt

avlånga land.

22

Cykling nummer 2-2020


RETURADRESS:

Cykelfrämjandet

Box 3

101 20 Stockholm

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!