Tidningen Cykling nr 1 2021

Cykelfrämjandets medlemstidning. Nr. 1-2021
UT I NATUREN
ALLT FLER VILL
CYKLA I SKOGEN
I FOKUS
MÄNNISKORNA TAR
ÖVER BELGIENS STÄDER
IKONEN
EN PLASTIG
CYKELFLOPP
Sindra har startat
Cykelfrämjandets
ungdomssektion

INNEHÅLL
05
TRAFIKVERKET
Storsatsar på elbilar
– missar cyklingen
10
BELGIEN GÖR RÄTT
Bygger för människor
– inte för bilar
18
AKTIVISTEN
Hélène Gladsaxes
aktion mot SJ
08
SINDRA BERNDT
Välkomnar en
ny generation
15
HANS STOOPS
Driver
hållbarhetsprojekt
Vad vill du läsa om?
Vi – alltså Cykelfrämjandet – har funnits ett
tag nu. Närmare bestämt sedan 1934. Cykeln
och cykling har alltid haft en central roll
men under årens lopp har vårt fokus riktats
åt lite olika håll. Infrastruktur, cykelturism
och cykelaktiviteter för att nämna några
områden. Likaså har den här tidningen haft
en rad olika skepnader och inriktningar. Vi
vill göra en tidning som speglar föreningen
och våra medlemmar. Därför vill vi nu höra
vad du vill läsa (mer) om!
Bättre cykelvägar och förutsättningar
för cykling hör till våra hjärtefrågor. På
flera håll i Europa har man börjat inse att
det går att göra annorlunda. Det går att,
med relativt enkla medel, bygga städer
för människor – inte för bilar. Vi lyfter här
exempel från Gent och Leuven i Belgien,
vars stadskärnor har befriats från genomfartstrafik
(sid. 11–14). Resultatet? Bättre
luft, färre olyckor och ökad framkomlighet
för dem som går och cyklar. Gent har
faktiskt lyckats så bra att de redan har
uppnått sina mål för gång-, cykel- och
kollektivtrafik satta till 2030. Hoppla!
Vi vet att ni är många nya medlemmar
som håller den här tidningen i era händer
för första gången. Extra varmt välkomna
till er! Nu vill vi att du som är ny – och
även du som har hängt med ett tag – delar
med dig om vad du vill läsa mer om. Infrastruktur
och trafikplanering? Intervjuer
med spännande profiler? Cykeltrender?
Eller vill du kanske att vi ska börja med
korsord? Hör av dig till oss! Vår mejladress
här hittar du nedan.
Trevlig läsning!
Fanny Westin, Chefredaktör
Besök en återförsäljare och
provcykla en Ecoride idag.
ecoride.se
BERÄTTA VAD DU
VILL SE MER AV I
DENNA TIDNING!
Mejla dina förslag till:
chefredaktor@cykelframjandet.se
3

LEDARE
NYHETER
Vovve, villa och velo
Trafikverket – var är
cykelsatsningarna?
Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen för de kommande 15 åren
har mötts av massiv kritik. Orsaken? Klimat- och miljöaspekterna får helt stå tillbaka och
svaren på klimatutmaningarna stavas i stället – elektrifiering av motorfordonsflottan.
ur skulle det se ut om cykeln var norm?
Tänk om uttrycket ”nu är du ute och cyklar”
betydde att du är helt rätt ute – spot
on! Tänk om var du än ville ta dig skulle
det finnas en lagom bred, välskött och välskyltad
cykelväg. Låt mig drömma lite mer om hur det skulle
kunna se ut:
Tänk om de prognoser som myndigheten
som planerar och reglerar trafiken konsekvent
favoriserade cykeln framför andra transportmedel
och överskattade cykelns potential. Och inte nog
med det – tänk om de värderade cyklisternas tid
högre än andra resenärers tid? 1
Och tänk sen om vår regering skulle ge
myndigheten i uppdrag att planera för Sveriges
framtida transportinfrastruktur under de
kommande 15 åren (år 2022–2037). Och att de då
kom fram till att cykeltrafiken redan är så pass
omfattande att det inte är någon idé att satsa på
andra trafikslag och därför föreslog ytterligare
miljardsatsningar på cykelvägar. 2
Det kan låta extremt – snudd på absurt – men
jag har faktiskt inte hittat på de nyhetsexempel jag
nämner ovan – jag har bara bytt ut fordonet som är i
fokus, det vill säga ”bil” mot ”cykel”.
På 1930-talet när Cykelfrämjandet bildades var
bilen ännu inte norm och det fanns heller ingen
myndighet som såg det som sin främsta uppgift
att utforma ett samhälle med biltrafiken i fokus.
Idag är verkligheten en annan och i brist på en
regering och en myndighet som tar cykeln på allvar
har vårt arbete blivit viktigare än någonsin – och
därmed även ditt medlemskap. Cykelfrämjandet är
cyklisternas gemensamma röst i samhällsdebatten
och ju fler vi är desto starkare blir vår röst.
Alla kan inte göra allt men alla kan vi göra
något. Vill du också engagera dig och göra skillnad?
Oavsett vem du är och var du bor finns det olika
sätt att engagera sig för ett bättre Cykelsverige. Ett
exempel på en medlem som har gjort det är Sindra
Berndt som precis har startat en ungdomssektion
inom Cykelfrämjandet – läs om hennes inspirerande
engagemang på sid. 8–9. Bor du på en ort där vi ännu
inte har en lokalförening är du varmt välkommen att
höra av dig till vårt kansli för att få stöd i processen
att starta upp en!
Isabella Thöger,
verksamhetschef på Cykelfrämjandet
FÖLJ OSS!
Facebook:
Facebook.com/
cykelframjandet
Instagram:
Cykelframjandet _
sverige
u fler som väljer cykel i stället för
bil, desto bättre är det för klimatet,
folkhälsan och för minskad
trängsel i trafiken. Under 2020
har cyklandet ökat kraftigt både i Sverige
och ute i Europa. I flera europeiska länder,
däribland Storbritannien och Frankrike,
har man investerat stort i infrastruktur
för ökad cykling för att undvika trängsel
under coronapandemin – och för att nå klimatmålen.
Men i Sverige väljer Trafikverket
i stället en helt annan linje, nämligen
att satsa stort på elbilar kommande år.
Inriktningsunderlaget från Trafikverket
för transportinfrastrukturen för åren
2022–2037 presenterades under hösten
och har nu varit ute på remiss. Cykelfrämjandet
har, liksom andra cykel- och
miljöorganisationer, tyckt till och ställt
sig kritiska till att cykelsatsningarna lyser
med sin frånvaro. För snart fyra år sedan
presenterade regeringen En nationell
cykelstrategi för ökad och säker cykling
SAMMANFATTNING AV CYKELFRÄMJANDETS
UPPMANING (REMISSVAR) TILL TRAFIKVERKET:
men den tycks ha utelämnats ur inriktningsunderlaget.
Cykelfrämjandet och
andra med oss menar att Trafikverket
borde låta cykelstrategin ta större plats
i sitt inriktningsunderlag, om de har för
avsikt att öka cyklingen.
– Tyvärr kastar Trafikverket in handduken
när det gäller att nå målet om ett transporteffektivt
samhälle. De menar att vägtrafiken
är så stor så det är inte någon idé
att försöka minska den och få människor
att välja att åka kollektivt, gå eller cykla. Ett
cirkelresonemang som är anmärkningsvärt,
säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling.
Underlaget i inriktningsplanen lägger
grunden för den infrastrukturproposition
som regeringen lägger fram under våren.
Därmed sätter den också förutsättningarna
för att nå målet om minskade utsläpp
från transporter med 70 procent till 2030
vilket kräver en annan typ av satsningar
och att vi i stället för att öka andelen bilresor
minskar andelen.
– Ska vi klara klimatmålet behöver fler
välja att cykla oftare. Då krävs mer pengar
till cykelsatsningar och ett moderniserat
regelverk, säger Isabella Thöger, verksamhetschef
för Cykelfrämjandet.
Läs mer på webben!
Cykelfrämjandets yttrande
(remissvar) i sin helhet hittar du på
www.cykelframjandet.se
Rapport: Trafikverkets inriktningsunderlag
inför transport infrastruktur
planeringen för perioden
2022–2033 och 2022−2037 hittar
du på www.trafikverket.se
1. Se artikel om Trafikverkets prognoser i DN: www.dn.se/ekonomi/tag-underskattas-nar-framtidens-resande-beraknas/
2. Läs mer om Cykelfrämjandets remissvar på Trafikverkets inriktningsunderlag på sidan intill.
Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning
E-post: redaktion@cykelframjandet.se
Chefredaktör: Fanny Westin,
chefredaktor@cykelframjandet.se
Ansvarig utgivare: Jöran Fagerlund
Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin
Omslagsfoto: Anders Berndt
Medlemskap i Cykelfrämjandet:
Huvudmedlem 275 kronor, Familjemedlem
75 kronor, Ungdom t o m 26 år 100 kronor.
Webb: www.cykelframjandet.se
Kansli: Cykelfrämjandet Box 3,
101 20 Stockholm
Besöksadress: Celsiusgatan 8, Stockholm
E-post: info@cykelframjandet.se
Annonsförfrågningar:
chefredaktor@cykelframjandet.se
Tryck: Trydells tryckeri
ISSN: 0280-3038.
Tidningen är miljömärkt och
distributionen klimatekonomisk.
Cykling går även att läsa online.
Stor potential i det kommunala
cykelvägnätet.
Eftersom potentialen för ökad
cykling är stor i det kommunala
cykelvägnätet bör Trafikverket
avsätta mer pengar till kommunerna.
Det kan ske genom att:
– Avsätta mer pengar till
stadsmiljöavtalet.
– Öka den statliga andelen till
70–85% av bidraget för att
bygga ”snabba cykelstråk” som
den nationella cykelstrategin
pekar ut som viktiga.
– Möjliggöra åtgärder i det kommunala
och enskilda cykelnätet
i länsplanerna. För att
cykeln ska vara ett attraktivt
transportmedel är det viktigt
att cykelvägnätet hänger ihop
lokalt och regionalt.
Riktlinjer kring hur snabba
cykelstråk ska utformas.
I Vägar och gators utformning
(VGU) finns begreppet ”snabba
cykelstråk” men finns inga anvisningar
om hur de ska utformas.
Trafikverket behöver ta fram
anvisningar om utformning.
Jämn och hög standard på
underhåll av cykelvägar.
Fler cykelvägar och fler som cyklar
innebär ett ökat behov av drift och
underhåll. I underhållet av cykelinfrastrukturen
är det viktigt med en
”stråktanke”, d.v.s. att en sträcka med
olika väghållare inte skiftar i standard.
Planera för att nå klimatmålen.
Baserat på sina prognoser planerar
Trafikverket för en större
ökning av biltrafiken än för gång
och cykel. Det går tvärtemot den
utveckling som behövs för att
nå klimatmålen. Vår uppmaning:
planera för ett modernt och
hållbart transportsystem med
en ökad andel gång, cykling och
kollektivtrafik.
4 Cykling nummer 1-2021 Cykling nummer 1-2021 5

NYHETER
Gekko fx HP Velotechnik
Cykelglädje
på tre hjul
specialcyklar
ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35
Cykla i vacker
miljö på södra öland
www.jary.se • 0709 -70 60 46
Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton
VÄLKOMMEN TILL
GRÖNHÖGENS
STUGBY
Prisvärt boende på södra Öland!
10 stugor i vacker omgivning i samhället
Grönhögen på södra Öland. Stugorna har
3–5 bäddar på 26 m 2 och är utrustade för
självhushåll.
För mer information och bokning
www.gronhogensstugby.se
070-387 62 62
205 miljoner till
cykelsatsningar
26 av de kommuner och regioner som sökte pengar
inom den tillfälliga cykelförstärkningen via stadsmiljöavtalen
har fått sina ansökningar beviljade.
Det handlar till exempel om att bygga nya gång- och
cykelvägar och om breddning av befintliga vägar
för att uppnå ny standard som pendlingscykelstråk.
Totalt 205 miljoner kronor ligger i potten. En ny riktad
utlysning för cykelåtgärder är öppen till den 19 maj.
Trafikutskottet:
modernisera
väglagen
Riksdagen har klubbat igenom trafikutskottets uppmaning
till regeringen om att göra det möjligt att
bygga friliggande statliga cykelvägar utan krav på
kontakt med vägar för motorfordonstrafik. Trafikutskottet
menar att dagens regler behöver moderniseras
och bli tydligare för att förbättra möjligheten att
bygga allmänna cykelvägar separerade från (bil)vägar.
50%
Så stor andel av deltagarna i Cykelfrämjandets nya
undersökning om vintercykling upplever att dåligt
underlag är ett hinder för att de ska cykla mer på
vintern. Undersökningen visar också att bristande
snöröjning och halkbekämpning vintertid upplevs
som ett större hinder än vädret och mörkret. 86 procent
svarar att snö- och halkfria vägar skulle få dem
att cykla mer. 65 procent tycker att snöröjning och
halkbekämpning av cykelvägar bör vara kommunens
högsta prio när det kommer till vintercykling.
Separerade cykelvägar och säkra korsningar ligger
näst högst på cyklisternas lista över vad kommuner
bör prioritera. 5 626 personer har medverkat i
denna enkätundersökning som du kan läsa mer om
på cykelframjandet.se
2021
220 KM
CYKELÄVENTYR
VÄNTAR PÅ DIG!
TOTALT 130 KM:
10 KM SKÄRGÅRD &
120 KM VILDMARK
90 KM BILFRI ASFALT
CYKLA
I VÄRMLAND
klaralvsbanan.se
”Med tanke på de smala
och krokiga gångarna i
vagnarna, som kräver god
balans och smidighet, kan
man undra för vem SJ har
handikapp toaletter?”
#klarälvsbanan
Hélène Gladsaxe, är funktionsnedsatt men inte får ta ombord
sin ’permobil’ på tåget. Nu bjuder hon in cyklister till gemensam
protestaktion. Läs mer på sid. 18–19.
FRÅN
HAMMARÖ I
SÖDER TILL
SYSSLEBÄCK I
NORR
NYHETER
6 Cykling nummer 1-2021 Cykling nummer 1-2021 7

NYHETER
När Sindra Berndt och en kompis skulle boka tågbiljetter Uppsala – Söderköping
fick de nobben: ”Inga cyklar på tåget.” Det här fick henne att reagera – och engagera
sig i Cykelfrämjandet. För att fånga in andra ungdomars engagemang drar hon nu
igång en ungdomssektion. Text: Fanny Westin Foto: Anders Berndt
Föreningen för unga
som brinner för cykling
indra Berndt kommer från en cyklande
friluftsfamilj och det var när hon hade
tagit studenten förra året och tillsammans
med en kompis skulle cykla från
Söderköping till Köpenhamn som de stötte på patrull.
– När jag skulle boka tågbiljetterna från Uppsala
till Söderköping, där vi ville påbörja vår resa, insåg
jag att det var nästan omöjligt att ta med cykeln. Det
slutade med att vi fick köpa cykelväskor och montera
ner cyklarna vilket var väldigt frustrerande!
Att SJ vägrar låta passagerare ta med cyklar gör det
svårare att få en miljövänlig och hälsosam semester.
Måste man ta flyget om man vill få med sin cykel?
Hade det varit enklare skulle fler välja att cykelsemestra
framför att åka på roadtrip med bil, menar
Sindra. Speciellt under den rådande pandemin, när
många sitter hemma och börjar bli rastlösa, vore det
perfekt läge för SJ att tillåta cykel på tåg för att möjliggöra
nya och roliga upplevelser.
Sindra vägrade knyta näven i fickan och kontaktade
Cykelfrämjandet med frågan om hon kunde
engagera sig i ungdomssektionen. Gärna det, blev
svaret. Med det lilla förbehållet att någon ungdomssektion
inte fanns.
– Kan jag starta en? Undrade hon och svaret blev
ett rungande ja.
Utöver det faktum att det på många håll i landet
är omöjligt att ta ombord cykeln på tåget finns det ett
stort miljö- och klimatengagemang som motiverar
henne att agera.
– Jag tror att ungdomar idag är mer medvetna om
miljökatastrofen än vad unga var för 20-30 år sedan.
Det diskuterades inte lika mycket kring det även
om man absolut var engagerad i miljön. Generellt
tror jag att miljöfrågor intresserar och att det kan
få många att engagera sig i Cykelfrämjandets ungdomssektion.
Det primära för alla kanske inte är att
de älskar cykling utan att de ser de stora i fördelarna
med cykeln som transportmedel.
Nu är alltså uppstartsfasen för ungdomssektionen
igång och ett första styrelsemöte, där verksamhetsmål
och stadgar har klubbats igenom, kan
checkas av. Till skillnad från hur moderorganisationen
(”gamla” Cykelfrämjandet) är organiserad,
med en riksstyrelse och lokalföreningar ute i landet,
kommer ungdomssektionen att vara rikstäckande.
Det vill säga, du kan bo såväl i Ystad som Haparanda
och vara medlem. Och alla som är upp till 26 år är
välkomna. Mötena kommer initialt att ske digitalt.
Sindra har stor erfarenhet av engagemang inom
ideella föreningar, hon har tidigare arbetet för Röda
Korset och KFUM. Nu jobbar hon som verksamhetsutvecklare
för Sveriges elevkårer.
– Jag älskar ideella föreningar. De ger möjlighet
till förändring och ger förutsättningar att göra skillnad,
driva frågor och förverkliga idéer utan en massa
pengar.
Hur kommer ungdomssektionen skilja sig
från ”gamla” Cykelfrämjandet?
– Inte så mycket i de stora målen, vi vill ju samma
saker. Vi vill ha bättre cykelvägar och infrastruktur
och ett mer hållbart klimat. Tillvägagångssätten
kommer däremot skilja sig lite. Jag tänker att vi
kommer att anordna fler aktiviteter eftersom unga
generellt kan engagera sig med tid snarare än med
pengar. Vi planerar exempelvis cykelmekarkurser
och critical mass-evenemang (ett slags aktion mot
trafikmaktordningen där cyklarna tillfälligt tar över
bilarnas körfält). Vi kommer också försöka samarbeta
med andra ungdomssektioner som
jobbar med exempelvis miljöfrågor.
Slutligen, berätta om din egen
relation till cykeln!
– Jag har alltid cyklat till skolan och familjen
har åkt på många cykelsemestrar. Vi
har tillexempel cyklat från Köpenhamn
till Berlin. Jag uppskattar långa cykelturer
och tror fler skulle göra detsamma
om de tog sig tiden att prova.
CYKELFRÄMJANDETS
UNGDOMSSEKTION
För vem? För dig upp till 26 år.
Vad kostar det? 100 kr/år.
Läs mer på webben:
cykelframjandet.se/ungdom
SINDRA BERNDT
Ålder: 20
Bor: Uppsala
Gör: Verksamhetsutvecklare,
Sveriges elevkårer
Tidigt cykelminne: När familjen
var på vår första cykelsemester
för många år sedan gick kedjan på
min cykel sönder. Pappa lagade
den genom att fästa de lösa
ändarna med ett gem. Otroligt
nog höll det hela vägen!
8 9

Text och foto: Torbjörn Albert Illustration: Hanna Eliasson
Belgien bygger
städer för människor
– inte för bilar
Bättre luft, färre olyckor och ökad framkomlighet för
gående, cyklister och kollektivtrafik. Det blev resultatet när
stadskärnan i Gent, i Belgien, befriades från motortrafik.
Leuven, också i Belgien, har tagit nästa kliv och gjort om
innerstadsgatorna till cykelfartsgator. Här bestämmer
gående och cyklister trafikrytmen. ➲

I FOKUS
”Omställningen har inte kostat mer än 50–60 miljoner
kronor. Ungefär vad det kostar att bygga en cykelbro
eller en kilometer bilväg.”
irkulationsplaner är ett
begrepp som har börjat lyftas
allt oftare inom trafikplaneringen,
både i Sverige
och ute i Europa. Det innebär i korthet
att gående, cyklister och kollektivtrafik
har företräde i stadskärnan medan biltrafiken
begränsas och förpassas till en
ringled runt stadskärnan. I framkant
ligger Gent i Belgien som 2017 införde
sin cirkulationsplan som ett led i målet
att skapa ”en stad för människor – inte
för bilar”. Och de tycks lyckas så bra att
de faktiskt redan har uppnått sina mål
för gång-, cykel- och kollektivtrafik
satta till 2030.
På plussidan med den här typen av
åtgärder, utöver att Gent har ökat sin
cykelandel och fått en mer attraktiv
och levande stadskärna, är också att
åtgärderna är extremt kostnadseffektiva
sett till resultaten. Det har sin
förklaring i att man till stor del kan
använda befintlig infrastruktur i stället
för att bygga nytt. Man lägger helt
enkelt bara om trafiken.
– Omställningen har inte kostat
mer än 50–60 miljoner kronor, vilket
är ungefär vad det kostar att bygga en
cykelbro eller en kilometer bilväg. Det
berättar kommunalrådet Filip Watteeuw,
ansvarig för mobilitet i Gent.
Här har man delat upp stadskärnan
i sex zoner som bilar bara kan köra in
och ut i via den ringled som går runt
stadskärnan. Det är alltså inte möjligt
att köra mellan zonerna, vilket gör att
man har fått bort genomfartstrafiken
i de centrala delarna. Resultatet av
implementeringen av cirkulationsplanen
visar stora förändringar i valet
av transportmedel för Gents invånare.
Cyklingen har ökat med 50 procent
i stadskärnan och med 17 procent i
kommunen i stort, medan bilresorna
i de centrala delarna har minskat med
16 procent och lasttrafiken med 22
En cirkulationsplan
innebär att innerstaden
delas upp i olika
trafikzoner och en
bilfri och delvis cykelfri
stadskärna. Zonerna är
tillgängliga för biltrafik,
men kör man in i en zon
kommer man ut ungefär
på samma plats igen och
biltrafik hindras mellan
zonerna. Man måste köra
ut till ringleden som går
runt stadskärnan.
Cyklingen i Gents stadskärna har ökat
med 50 procent sedan de införde sin
cirkulationsplan för fyra år sedan.
12 13

I FOKUS
UT I NATUREN
”Åtgärderna är extremt kostnadseffektiva sett till resultaten
vilket har sin förklaring i att man till stor del kan använda
befintlig infrastruktur i stället för att bygga nytt.”
Cyklister, vandrare och svampplockare. Alla vill vi – och uppmanas – att ta del av svenskt
friluftsliv. Men ett ökat tryck ger också större avtryck och slitage.
– Vi måste börja avsätta resurser för att det ska fungera, säger Hans Stoops, ansvarig för
rekreationscykling på Cykelfrämjandet. Text: Fanny Westin
”Hög tid att börja
satsa på naturen”
procent. Utöver det har man också
kunnat se stora förbättringar när det
kommer till luftföroreningar, halten
av kväveoxid i luften har minskat med
17 procent.
En ökning av trafikmängden på
ringleden med 14 procent har dock
uppmätts, men trots volymökningen
ser man endast en begränsad ökning
av kötiderna. Detta tack vare trimning
av trafikljus och körfält. Man kan
anta en fortsatt uppgång för alternativa
färdsätt, såsom cykling, mellan
zonerna när tidsvinster och ekonomiska
vinster blir än mer uppenbara.
Det finns andra goda exempel
från Belgien. Leuven fick samma
dramatiska ökning av trafikanter som
valde att gå, cykla eller ta bussen när
de införde sin cirkulationsplan 2016.
Andelen cyklister har ökat från 32 procent
2016, innan cirkulationsplanen
infördes till 48 procent efter (2019).
Motsvarande siffror för biltrafiken är
62 procent innan cirkulationsplanen
infördes och 49 procent efter (2019).
Biltrafiken på ringleden ökade inledningsvis
med 8 procent, men 2019
hade trafikmängden i princip fallit
tillbaka till samma nivå som innan.
Den första september 2020 blev de
flesta gator i Leuvens innerstad cykelfartsgator
med en maxhastighet på 30
km/h. Motorfordon får inte köra om
cyklister och cyklister uppmuntras
uttryckligen att cykla i bredd. Dessutom
finns också gångfartsgator och
rena gågator. Sammantaget är tre av
fyra gator nu anpassade efter gåendes
och cyklisters hastighet. Övriga gator är
bland annat avsedda för busstrafik och
för in- och utfart med bil till zonerna.
Dessa exempel från Belgien visar att
en tydlig plan, en simpel trafikreglering
och en fartanpassning ger tillbaka
gaturummet till människorna. Potentialen
för den här typen av städer (med
en radie på upp till sju kilometer) är
reseandelar på 50–60 procent för cykel,
10–20 procent för gång och 20–40 procent
för kollektiv- och biltrafik. Biltrafiken
kan utnyttja sina fartresurser på
separerade trafikleder, men är gäster
i övriga gaturum. Och genom att få
bort genomfartstrafiken i stadskärnan
och i bostadsområden blir cykelnätet
genare, luften renare och barnen friare.
Det handlar om trafik, men gaturummet
påverkar också handel, boendemiljö
och hur människor rör sig i en
viss miljö. Vi har tidigare nämnt att cirkulationsplaner
har blivit ett begrepp
som lyfts i svensk trafikplanering. För
att ta ett mer närliggande exempel har
Växjö fått medel via ett EU-projekt för
en pågående förstudie om att införa
en cirkulationsplan. Nu väntar vi med
spänning på vad förstudien visar.
Läs mer om Gent och Leuven på
Cykelfrämjandet Uppsalas webb:
bit.ly/LeuvenTrafikzoner
bit.ly/GentTrafikzoner
Så har trafiken Gents
kommun påverkats sedan
cirkulationsplanen infördes 2017:
• Cyklingen har ökat med 50% i
stadskärnan och med 17% i hela
kommunen (från en reseandel
på 30 till 35 %)
• Bilresorna har minskat med 16 %
(från 45 till 38 %)
• Resande med kollektivtrafik har
ökat med 56 % procent (från 9 till
14 %)
• Bussar har ökat sin snittfart med
6 % och spårvagnar med 5 %
• Trafikolyckorna hat minskat
kraftigt
• Halten av kvävedioxid har
minskat med 17 %
FOTO: HANNA MI JAKOBSON
tigcykling, eller mountainbike
som det också
kallas, är en av de friluftsaktiviteter
som ökar mest
i popularitet i Sverige. Och intresset
för friluftsliv generellt har under de
senaste åren fullkomligt exploderat,
inte minst under rådande pandemi
då vi har börjat utforska våra närområden
i högre grad. Vi har helt enkelt
blivit fler som behöver samsas om den
natur vi har tillgång till.
Enligt allemansrätten har alla rätt
att vistas där det inte råder särskilda
undantag. (Vilket det exempelvis kan
göra i vissa naturreservat.) Det gäller
även den som väljer att cykla i naturen
anpassar sitt vägval och körsätt
för att inte skada marken. En av allemansrättens
grundprinciper lyder:
inte störa och inte förstöra. Så länge
du respekterar det, och så länge du
tar hänsyn till andra människor och
omgivningarna är du välkommen –
oavsett om du går till fots eller rullar
fram på två hjul.
Att allt fler vill ta sig ut i skog och
mark är givetvis en positiv utveckling,
men det för med sig vissa kon-
VAD SÄGER
ALLEMANSRÄTTEN?
Inte störa och inte förstöra –
så lyder en av allemansrättens
grundprinciper. Så länge du
respekterar det, och så länge du
tar hänsyn till andra människor och
omgivningarna är du välkommen
– oavsett om du går till fots eller
rullar fram på två hjul.
Läs mer om vad som gäller för
cyklister på Naturvårdsverkets
webbplats:
naturvardsverket.se/Var-natur/
Allemansratten/Det-har-galler/
Cykling/
14 Cykling nummer 1-2021 Cykling nummer 1-2021 15

UT I NATUREN
UT I NATUREN
”Det finns ingen tradition att satsa på rekreationsleder.
Det är något som bara förväntas finnas där.
Den inställningen måste vi ändra på, i alla fall när
det gäller de friluftsområden som är mest besökta
och som ligger nära större städer.”
Hans Stoops driver ett
projekt om att skapa
hållbara rekreationsleder,
finansierat av
Naturvårdsverket.
Vill du vara ambassadör
för projektet Folk:hälsa?
Uppdraget handlar om att
representera frågorna på lokal
nivå i kommunikation med media
och myndigheter. Även att sprida
kunskap och förståelse för de
andra grupperna. En digital
utbildning kommer att erbjudas
under våren.
Intresserad? Mejla oss:
hans.stoops@cykelframjandet.se
FOTO: TORGEIR MOEN
GILLAR DU ATT
CYKLA I SKOGEN?
Här är stigcyklistentusiastens
sju budord,
lånade från Daniel Breece
(Bicycling):
1. Cykla bara där du vet
att du faktiskt får.
2. Respektera andra
på stigen. Lämna
företräde för vandrare
och ryttare och var
inte främmande för att
du ibland kan behöva
stanna helt. Använd
gärna ringklocka även i
skogen.
3. Lär dig allemansrätten
och hur den påverkar
dig. Värna om det
du vill njuta av, vår
gemensamma natur.
4. Sladda inte, att låsa
hjulen i onödan bidrar
mest med slitage och
ger oss cyklister dåligt
rykte.
5. Undvik att cykla över
känsliga marker och
på de allra våtaste
dagarna.
6. Ta med ditt och även
andras skräp hem.
7. Hälsa! Var den
trevligaste personen i
skogen.
sekvenser. Det ökade trycket leder
exempelvis på sina håll till överbelastning
och ökat slitage på populära
och tätortsnära rekreationsleder.
Många leder är i behov av underhåll
och i vissa fall behöver de kanske
helt byggas om eftersom de ofta inte
är avsedda för det faktiska besökarantalet.
Överbelastningarna kan
exempelvis göra att besökarna breddar
lederna onödigt mycket. Marken
blir också ofta blöt och lerig på grund
av erosion och lederna blir till stora
vattenansamlingar.
Vill vi vara ute i naturen måste vi
skapa förutsättningar för naturen att
ta emot oss, menar Hans Stoops, som
är projektledare för rekreationscykling
på Cykelfrämjandet. Han driver
ett projekt om hur man kan bygga mer
hållbara rekreationsleder, finansierat
av Naturvårdsverket.
– Det kan till exempel handla om
att tänka på lutningen och underlaget
när man planerar och anlägger,
för att undvika just erosion och
vattenansamlingar.
Sverige beskrivs ofta som ett land
med ett rikt friluftsliv. Ändå investerar
vi i princip inga pengar i att underhålla
de rekreationsleder vi har. Något
vi behöver ändra på enligt Hans.
– Kungsleden är ett bra exempel.
Den är ganska snuskig på vissa ställen,
med en del skräp avföring på marken.
Ska det komma hundratusentals
besökare till ett naturområde varje år
måste man förbereda för det.
I nuläget lyser de stora satsningarna
med sin frånvaro.
– Det finns ingen tradition att satsa
på rekreationsleder, det är något som
bara förväntas finnas där. Den inställningen
måste vi ändra på. Jämför med
till exempel simhallar eller fotbollsplaner
som kostar jättemycket att
bygga. Om vi som jobbar med de här
frågorna skulle kunna få en bråkdel
så mycket skulle vi kunna bygga bort
många av problemen, menar Hans.
På samma sätt som vi förväntar
oss att det ska finnas service i form
av exempelvis en simhall finns det
förväntningar på att det ska finnas friluftsområden
som vi kan nyttjas. Men
var är resurserna?
Nu är det dags att Sveriges friluftsorganisationer
går ihop och ställer
krav på finansiering av rekreationsleder,
menar Hans.
– Vi måste investera i friluftslivet
och satsningarna måste komma
uppifrån. Kanske är det dags att markägare
börjar få bidrag via offentliga
medel bidrag för att bygga hållbara
leder?
Din naturliga startpunkt
på cykelsemestern:
swedenbybike.com
16 Cykling nummer 1-2021 Cykling nummer 1-2021 17

PROFILEN
PROFILEN
Cyklar är inte det enda transportmedel som är bannlyst av SJ. Nödvändiga
hjälpmedel för funktionsnedsatta får inte heller tas ombord. Hélène Gladsaxe
är en av dem som har tröttnat på diskriminerande regler. Nu uppmanar hon
”rullare” att gå ihop och protestera. Text: Fanny Westin Foto: Mimika Kirgios
”Nu måste vi ’rullare’
gå samman mot SJ”
– Min elmoppe fungerar som annonspelare för projektet, då jag kör runt i
centrala Stockholm med texten ”JAG FÅR INTE ÅKA TÅG” under fotot
av mej på moppen. En och annan cyklist som hinner läsa frågar om det
är sant. Ingen tror på det då jag berättar att varken mitt hjälpmedel eller
i som i vår vardag är helt beroende av
olika scooters är bannlysta av SJ. I Sverige
ska handikappade välkomnas inom
alla områden – SJ går med sin diskriminering
en helt egen väg. För att väcka opinion mot
förbudet kör jag därför min elmoppe de 60 milen
Stockholm– Sollefteå. Resan tar drygt två veckor.”
Det här är Hélène Gladsaxes ord inför resan från
Stockholm till Sollefteå som hon gjorde i september
förra året. Egentligen var det tänkt att hon skulle ta
tåget – det var inte planerat att resan skulle bli en
protestaktion. Men eftersom hon inte fick ta ombord
elmoppen (förenklat kallad ”permobil”) på tåget fick
det bli just det – en protestaktion. Och det blev en
mediebevakad och omskriven sådan.
– I efterhand förstår jag att det var ganska fantastiskt
hur uppmärksammad jag blev utmed vägen av
folk som fotade, pizzerior som bjöd moppen på laddning
och mej på fika eller pizza. För att inte tala om
de fyra gånger jag hade batterikris och ringde på hos
främlingar för att tigga laddning. Alla välkomnade
och bjöd på kaffe under tiden. Att jag överlevde på
landsvägarna bland timmerbilarna var dels för att
jag hade en ordentlig varningsskylt för långsamtgående
fordon, men också för att bilisterna genomgående
var helt ok. Vid något ställe där skogsvägen
mynnade ut i E4:an och jag körde 400 meter på den,
hade någon ringt till radiostationen för att de skulle
varna för en tokig människa som körde handikappmoppe
på motorvägen... Det finns olika sätt att bli
berömd på.
Nu kontaktar Hélène riksdagspartierna för att
uppmana dem att ge SJ nya direktiv och omvandla
fina ord om inkluderande infrastruktur till realitet.
Det är som bekant inte bara elmoppar som får kalla
handen av SJ utan även andra typer av ”rullare”.
– Cyklandet uppmuntras för både klimat och
hälsa men att vara tvungen att ha egen bil för att
ta med cykeln till sommarstugan blir löjligt. Även
flygtrafiken måste ju minska. Att då inte tågtrafiken
får ha en viktigare roll i Sveriges infrastruktur är förlegat
tänkande.
Elhjälpmedel av olika utformningar är
av stor vikt för funktionsnedsattas självständighet
och möjligheter att delta i
samhällslivet.
– Alla delar av samhället strävar efter
att vara tillgängliga även för denna grupp
– utom SJ. Frågar du deras kundkommunikatörer
får du svaret att det är för handikappades
och cyklisters egen säkerhet
som de inte får följa med. Sanningen är att
SJ slimmat utformningen av sina vagnar
just för mer lönsamma kunder, som kräver
mindre yta och därför avvisar grupper med
permobiler och cyklar.
Nu uppmanar hon ”rullare” av olika sort
att gå samman i en protestaktion som, om
rådande situation och restriktioner tillåter,
ska ske under försommaren.
– Riksdagen ska ge SJ en tydlig uppgift
och ansvar i utvecklandet av infrastrukturen
att bli “hela svenska folkets SJ”, genom
att välkomna både våra hjälpmedel och cyklar
så att även vi kan välja tåget.
HÉLÈNE GLADSAXE
Bor: I Stockholm
Gör: Aktivist
Aktuell med: Ska tillträda
som Reumatikerdistriktets
representant i paraplyorganisationen
Funktionsrätt
och som nämndeman
i Stockholms tingsrätt från
Feministiskt initiativ.
Läs mer på Facebook:
facebook.com/
stockholmsollefteapaelmoppe/
cyklar får åka med SJ, säger Hélène Gladsaxe.
18 Cykling nummer 1-2021 Cykling nummer 1-2021 19

IKONEN
Itera City
Den stora plastfloppen
Iteran blev ett dyrköpt fiasko för alla inblandade. 1982–85
tillverkades 15 000 exemplar, sedan lades tillverkningen
ner och mängder av osålda cyklar fick skrotas.
Itera var ett svenskt industriprojekt med avsikt att förändra cykelvärlden
med sin banbrytande design. Cykeln hade en unisexram
av plast med inbyggt bärhandtag och skulle enligt planen bli både
starkare och lättare än andra cyklar, och även enklare och billigare
att tillverka.
Men det gick inte enligt planen. Prislappen, som i ett utvecklings skede
hade uppskattats till 300 kronor (en standardcykel 1980 kostade omkring
1200 kronor) kom i stället att landa på 1600 kronor när den lanserades
1982. Och cykeln blev så tung då plastens (i jämförelse med metallens)
sämre hållfasthet fick kompenseras med en kraftigare konstruktion.
Hela 18 kilo vägde standardmodellen. Efter livsfarliga haverier med
lanseringsmodellen fick kommande versioner förstärkningar av metall i
styre, framgaffel och vevparti för designens skull som byggdes in i plast.
Kuriosa: Mick Jagger sägs ha sett en Itera på turné i Sverige och
utbrustit, That was the ugliest bike I’ve ever seen … I gotta have one!
Text, foto och urval: Henrik Rex Jakobsson, Cykelhistoriska Föreningen
Kalendarium
Här hittar du ett urval av Cykelfrämjandets
cykelturer – fler hittar
du på webben.
GOTLAND
Vi cyklar 3–4 mil och rastar
två gånger. Medtag fika.
10 april – prolog -21 Vy–
Gnisvärd alt. Kte–Gnisvärd
Kl. 10. Start: Vy Leva alt. Kte
Rondo. Info: 076-767 96 76 /
070-560 76 60.
24 april – Visby du inte sett
förut?
Kl. 10. Start: Vattentornet Visby.
Info: Sören 076-767 96 76 /
Lars 076-141 28 78.
5 juni – Norrlanda Kattun
och skaldekonst i öst
Kl. 10.00 Start: Norrlanda kyrka.
Info: Sören 076-767 96 76 /
Lars 076-141 28 78.
GÖTEBORG
11 april – Mölndal-Hovåsgård
Kl. 11. Start: Mölndals Stadshus,
Göteborgsvägen 17. (Ca
10 km.) Info: Lars Gustavsson
070-223 81 22.
18 april – vatten och cykel
ger liv
Kl. 11. Start: Sankt Sigfrids
plan 5–8. (Ca 25 km.) En vårtur
med tema vatten. Avslutar
med fika. Info: Camilla Karlsson
070-883 18 15.
25 april – Göteborgs
vattentorn
Kl. 11. Start: Linnéplatsen 11.
(Ca 10 km.) Vi avslutar med
medhavd fika och beundrar
samtidigt utsikten över staden.
Info: Anders Simonsson 076-
769 98 93
HALMSTAD
Premiärtur för tisdagscyklingen:
den 4 maj. Sista turen:
den 31 augusti. Kl 18. Start: vid
Slottet i Halmstad.
Kommer även att anordna en
heldagscykling. Mer info på
webben.
JÖNKÖPING
Startar upp måndagscyklingarna
i mitten april. För mer info
se webben eller mejlutskick
som går ut innan premiärturen.
MALMÖ-LUND
Turerna utgår från Stadsbiblioteket
i Malmö om inget
annat anges. Ta gärna med
något att äta och dricka samt
reservslang. Se webben för
senaste uppdateringar.
17 april – Arrie
rekreationsområde
Kl 9. Turlängd: 40 km.
Turledare: Nils Wemmenhed.
26 maj – Solnäsgård
Kl 9. Turlängd: 50 km.
Turledare: Nils Wemmenhed
12 juni – cykla på cykelbroar
i Köpenhamn
Kl. 10. Start: under uret på
hovedbanegården.
Turledare: Henning Liljendahl
NÄSSJÖ
Vi ses digitalt!
Maj 4 – Gissarp, Målen
Kl. 18.30. Start Stortorget.
11 maj – Buckhultsturen
Kl. 18.30. Start Stortorget.
18 maj – Soludden–Torsa
Stenar–Bäckafall
Kl. 18.30. Start Stortorget.
SJUHÄRAD
Cykla till Moss strand och bada
1 juni – 31 augusti. Cykla när
det passar er!
Ni hälsas välkomna till Mos
av oss i Cykelfrämjandet
Sjuhärad som bjuder på en
kopp kaffe eller en glass
vid ert besök. Mos är ett
strandcafé från 30-talet som
erbjuder olika aktiviteter. Info:
Arne Ekberg 070-399 61 25 /
arnearne.ekberg@outlook.com
STOCKHOLM
Ta gärna med matsäck.
25 april – Brunnsviken och
Edsviken runt
Kl. 10. Start: vid Odenplan pendeltågsstation,
utgång mot Vanadisplan.
(ca 30 km) Info: Ledare
Eva Nilsson 070-696 06 34.
4 maj – Backsippsturen,
Nordians hög
Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/
Picchus café, Upplands Väsby.
(ca 20 km) Info: Guy Holmberg
070-333 4373.
2 juni – Lidingö
Kl. 18.30. Start: vid Gamla
Lidingöbron, på Lidingösidan.
(ca 20 km) Info: Mikael Skote
070-344 5264.
SÖRMLAND
Under våren har vi bjudit in er medlemmar till webbinarier,
digitala nätverksträffar och cykelpubar där vi bland annat har
diskuterat hur vi kan ska vässa vårt påverkansarbete riktat
mot politiker och planerare. Håll koll på inbjudningar till
kommande träffar i våra nyhetsmejl och på vår Facebooksida:
facebook.com/cykelframjandet
17april – Solby gård
Kl. 11.00. Start: vid Slagstaglass.
Turen går över Gärtre
gård. Anmälan: Angela 073-
045 60 60 / Anna-Lena 073-
350 71 40.
6 maj – Rosenforsparken
Start: i Vilsta. Ta med fika.
Anmälan: Birgit 070-410 64 01.
27 maj – Bangolf i Vilsta
Kl. 17.30. Samling vid golfbanan.
Anmälan senast 26 maj till
Birgit; 070-410 64 01.
UPPSALA
Anmäl dig gärna i förväg.
25 april – Fullerö backar
Kl 10. Start: Domarringens
skola. Vi cyklar förbi Gamla
Uppsala högar och äter
medhavd matsäck bland backsipporna.
(Ca 20–30 km)
Info: Eva Ståhl 070-996 13 97.
9 maj – Årike Fyris
Kl 10. Start: vid fontänen vid
Flustret. Vi cyklar östra sidan
av Fyrisån och fortsätter till
Kungsängen. Ta med matsäck.
(Ca 30 km) Info: Björn
Engström 070-251 13 88.
6 juni – Funbo och Lagga
kyrka
Kl. 10. Start: Brantings torg.
I Funbo får vi guidning av
kyrkan efter högmässan och
vi kan titta in i sockenmuseet
intill kyrkan. Ta med matsäck.
(Ca 15–30 km) Info: Björn
Engström 070-25 11 388.
VARBERG
11 maj – Subbe fyr
Kl. 18. Start: Gamlebyskolan.
Ta gärna med fika. Info: Bertil
Andersson 070-691 02 47
18 maj – Pilgatan i Trönningen
Kl. 18. Start: Gamlebyskolan.
Ta gärna med fika. Info: Göran
Andersson 073-830 57 44
25 maj – Getterön, flygklubben
Kl 18. Start: Gamlebyskolan.
Ta gärna med fika. Info: Bertil
Andersson 070-691 02 47
VETLANDA
Måndagsturer start kl 18.30.
Torsdagsturer start kl 10.
3 maj – premiärtur
Föreda–Tällerda–Tångerda
6 maj – Oljetorpet
Årsmötet uppskjutet
Cykelfrämjandets digitala årsmöte som
skulle ha ägt rum den 24 april skjuts
upp. Inbjudan med nytt datum kommer
att skickas ut med e-post till dig som är
medlem. Mer info hittar du på webben:
cykelframjandet.se.
ÖREBRO
MEDLEM
10 maj – grilltur med årsmöte
i Boglundsängen.
Kl 17. Start: Vasatorget (ca 10
km). Föreningen bjuder på
korv och bröd, ta med egen
dryck. Anmälan till Inge:
svensson_inge@yahoo.se
Info: Inge, Marianne och Åsa.
24 maj – Latorp med
Guckuskoblommorna.
Kl 10. Start: Anckarsvärds
museum i Karlslund (ca 25 km).
Turledare: Inge och Åsa.
13 juni – söndagstur till
Kvarntorp
Kl 10. Start: Ronnie Petersonstaty
(ca 34 km).
Turledare: Inge.
ÖSTERGÖTLAND
22 april – Kvillingeturen
Kl 18. Start: vid Himmelstalundsbadet.
(ca 20 km)
28 april – Löfstadturen
Kl 18. Start: vid Himmelstalundsbadet.
(ca 25 km)
9 maj – Getsjötorp
Kl 10. Start: vid Himmelstalundsbadet.
(ca 45 km)
ÖSTERSUND
Samling följande datum kl. 12.
18 maj, 25 maj, 15 juni & 22 juni.
Start: Travparkeringen.
Ta gärna med fika!
Följ Folkhälsomyndighetens
rekommendationer och
stanna hemma vid minsta
symptom.
20 Cykling nummer 1-2020
Cykling nummer 1-2021 21

KRÖNIKA
Motrörelse på stål, grus
och vägar som är mål
Olle Lundqvist bor i Skellefteå och har
är har köpt en gravel. En
gravelbike.
Pär bor 200 meter uppströms
och vann en gång
ett ungdoms-SM i skidstafett. Lite
senare befanns hans ena höftkula
vara oval, inte rund, vilket inte störde
skidåkningen, ”men låt bli att springa”
sa doktorn och efterklok är man tyvärr
först efteråt. Pär var en jäkel på stakning
och hade kunnat åka rullskidor
och cykel och bli Vasaloppspionjär
utan fästvalla ett par år före Staffan
Larsson, men när han var 16 var det
hugget i sten: på sommaren skulle
skidåkare springa. Så Pär la ner och
la av och när han återkom till skidåkningen
var det som motionär, men än
i dag är han, för sin ålder och träningsbakgrund,
en ruggig stakåkare.
Däremot är han en usel cyklist.
Trodde han i alla fall, för när han på
gamla dar plockat fram den tioväxlade
hoj hans far för 40 år sedan gav honom
som tröst och alternativ har snittfarten
varit 17 kilometer i timmen.
Emellertid fick han i våras prova
sin äldste sons gravelbike, upptäckte
att han med samma ansträngning
trampade 10 knyck fortare och köpte
en likadan.
Pärs grushoj är röd och stramt stilren
utan bulliga rör, för den är gjord
av stål och ett njutningsmedel för alla
underlag och Pär har blivit cykelentusiast
och det är Viktor, sonen, också
och talar om motrörelse som inte bara
handlar om stål i stället för kolfiber
utan om filosofi, för graveln är inte
avsedd för tävling och vem har inte
hört talas om vägar som mer än mål
gör mödan värd?
Viktor vet. För några år sedan blev
han, efter bara några säsongers träning,
166:a på Vasaloppet, och vad
månde bliva?
Några månader senare sålde han
hela sin skidutrustning, för hur kul
är tunnelseende fokus på prestation
första söndagen i mars?
Men lade han av? Inte alls utan
snarare tvärtom, för när Viktor paddlar
surfski talar vi fyratimmarsturer
och hans söndagsturer på cykeln kan
mäta 18 mil och i somras tog han och
en kompis bussen till Lycksele och
trampade 15 mil grusväg, rakt genom
granskogen, tillbaka till Skellefteå och
det var äventyr och upptäcktsfärd och
Karin Boye skulle ha gjort vågen.
Förmodligen är det oundvikligt.
Förmodligen får alla rörelser förr eller
senare sin motrörelse; till exempel en
reaktion och protest mot karbon, aero,
betonghårda smala däck, gramjakt
och tävlingshets och låter det inte
befriande och sympatiskt?
Men intet är nytt under solen.
Ta 70-20. Löpträning som för något år
sedan gav dess påstådde upphovsman
Izumi Tabata gurustatus. Tja, i mina
kretsar kutade vi 70-20 för 50 år sedan.
Och naturligtvis uppfanns inte
gruscyklingen med graveln.
Graveln är lika mainstream som
Tour de France, hävdar min dotters
kompis Henrik som påpekar att grusvägar
funnits i flera hundra år och att
arbetat som journalist, huvudsakligen
reporter och krönikör, i 40 år. Han
har dessutom skrivit tre böcker om
malmletning, gruvdrift och smältverk
eller snarare: om människorna som
letar, tar upp och förädlar, samt gett ut
en krönikesamling. På senare år har han
blivit entusiastisk cyklist och det är han,
som framgår av hans gästkrönika, inte
ensam om.
tusen sinom tusen cyklat och cyklar på
dem, helst med bredare däck och lägre
ringtryck, fast själv har han också gjort
det på racercykel, vilket är både utmaning
och tjusning, och jag inser att
även motrörelsen har sin motrörelse,
men också att den inte är tvärt emot,
för Henrik håller med: stål är fantastiskt,
både att bygga cykel med (vilket
han själv gör) och att cykla på, och leve
grusvägarna!
Och visst, när han säger ”branding”
om graveln förstår jag vad han menar
och vem kan inte hålla med hans
cykel ideologiska ledstjärna Grant
Petersen, kultcykeltillverkaren Rivendells
grundare, när han påstår att försäljningen
av racercyklar är baserad
på en lögn. Den falska föreställningen
att ramgeometri för 22-åringar i
Astana stallet ska passa nyfrälsta
medelåldringar med kagge, och vem
kan inte liksom Henrik drömma om
en Rivendell Atlantis, men på tal om
branding och varumärken lär man få
punga ut med 23 000 innan man har
ramen i Sverige. Enbart ramen, alltså.
Och när Grant driver teser som ”Eat
bacon, don’t jog and never eat fruit”
får jag, 71, lust köpa en Trek Madone
med extra aggressiv geometri, men
Henrik lovordar hans öppna sinne –
”vad han säger är att vi själva ska testa,
tänka och välja” – och allt tål att diskuteras,
för några eviga sanningar finns
inte, utom den om att ju fler som cyklar,
desto bättre.
Samt att Pärs gravelbike är rätt
läcker.
Är du Cykelfrämjandets
nya ordförande?
Eller är du intresserad
av att bli ledamot i
riksstyrelsen?
Kom och var med och
bidra till ett bättre
Cykelsverige!
Vid årsstämman utser vi de nya styrelseuppdragen.
Välkommen att höra av dig till valberedningen (så snart som
möjligt) om du är intresserad av att kandidera – eller har frågor.
Anmäl ditt intresse till valberedningen via e-post:
valberedningen@cykelframjandet.se
Läs mer på cykelframjandet.se.
OBS!
Du kan bo var som helst
i landet när du sitter i vår
riksstyrelse. Vi ser gärna att
ledamöterna speglar vårt
avlånga land.
22
Cykling nummer 2-2020

RETURADRESS:
Cykelfrämjandet
Box 3
101 20 Stockholm