Tidningen Cykling 4 2022

PROFILEN 

CYKLADE 64 800 MIL 

GENOM 196 LÄNDER 

CYKLISTVELOMETERN 

CYKLISTER VÄLJER 

BÄSTA CYKELKOMMUN 

FRILUFTSLIV 

STORSATSNING PÅ 

CYKLING I NATUREN 

Cykelfrämjandets medlemstidning. Nr. 4-2022 

Att cykla riktigt långt 

och sova väldigt lite

Cykelfrämjandets 

stödföretag 2022 

Cykelfrämjandet samarbetar med företag som delar vår vision om en mer aktiv och hållbar 

livsstil vilket ger oss kraft och röst att förändra. Stort tack till er som stöttat cykling 

under 2022! Vi gör Sverige till en sann cykelnation – tillsammans. 

HÖVDING 

”Hövding vill att fler ska välja cykeln som 

transportmedel och att fler ska cykla säkert. 

Båda sakerna går hand i hand med Cykelfrämjandets 

vision som vi stöttar. Vi vill hjälpa till 

att öka medvetenheten kring vad insatser som 

främjar cyklism kan bidra med för samhället 

som helhet.” 

EDGE 

”Edge gestaltar och formar framtidens städer, 

infrastruktur och landskap – för ökad livskvalitet 

där människor vill och kan vistas ute. Vi stöttar 

Cykelfrämjandets vision och betonar vikten 

av cykling som en av samtidens viktigaste 

kärnfrågor i strävan efter ett hållbart samhälle. 

Tillsammans får vi människor att komma ut!” 

SIEGEL GROUP 

”Siegel och Cykelhotellet Ohboy i Malmö 

har med hjälp av Cykelfrämjandet utvecklat 

Sveriges första bilparkeringsfria bostadshus 

och hotell. Precis som Cykelfrämjandet brinner 

vi på Siegel för klimatsmart mobilitet, gröna 

lösningar och stadsplanering som gynnar 

social samvaro.” 

Cykelfrämjandet 

samarbetar med företag 

och organisationer 

som delar föreningens 

grundvärderingar. 

ATRIUM LJUNGBERG 

”Cykelfrämjandet och Atrium Ljungberg delar 

samma intresse i att främja rörelse och aktivitet 

och inte minst, att möjliggöra hållbara transporter. 

Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete 

som är ett viktigt steg i arbetet mot vår vision 

– alla vill leva i vår stad!” 

ZIPFORCE 

”Zipforce vill tillsammans med Cykelfrämjandet 

verka för en mer hållbar elektrifiering av 

befintliga cyklar i Sverige. Vår vision är att ge 

redan existerande cyklar ett nytt liv – något 

som gynnar vår gemensamma miljö. ” 

Vill ditt företag 

också bli en del av 

cykelgemenskapen 

och driva utvecklingen 

framåt? 

Läs mer på: 

cykelframjandet.se/ 

foretagssamarbeten

INNEHÅLL 

06 

FORSKNING 

12 sätt som 

minskar biltrafiken 

08 

CYKLISTVELOMETERN 

Linköping, Karlstad och 

Vänersborg i topp 

Cykelfrämjandet – 

en stänkskärm mot 

skit och politisk sörja 

10 

HEINZ STÜCKE 

Världens mest 

bereste cyklist 

16 

ULTRACYKLISTEN 

Anna cyklar 

lopp på 2600 km 

22 

KRÖNIKA 

Cykel som norm 

– utopi eller win-win? 

14 

MAGI PÅ STIGAR 

Nya medarbetare 

med fokus på mtb 

Höstmörkret kom extra tidigt och var extra dunkelt 

i år. Kommuner släcker gatlyktor och drar ner på 

julgransbelysningen för att spara el. Samtidigt 

breder mörkret ut sig över Cykelsverige när den nya 

regeringen river upp beslut efter beslut som främjar 

cykling. Regeringens sammanlagda politik hotar 

transportsektorns klimatmål. 

Men det mörka mörkret stannar inte där utan 

sveper över flera politikområden och skuggar 

till och med vår liberala demokrati. En riksdagsledamot 

krävde nyligen stopp av statliga medel 

till organisationen Civil right defenders efter att 

de publicerat en granskning av Tidöavtalet. Även 

Naturskyddsföreningen granskade samma avtal 

och konstaterade att det ”kommer inte ens i närheten 

av att leverera på miljö- och klimatområdet”. 

En vecka senare, lagom till halloween, uppmanades 

Naturskyddsföreningen att lämna ut namn på 

privatpersoner som skänkt pengar till organisationen. 

Frågan kom från en tjänsteperson på riksdagskansliet. 

Superläskigt. På riktigt. 

Nu mer än någonsin behövs ett starkt och levande 

civilsamhälle, som ett skyddande hölje för demokratiska 

värden och grundläggande fri- och rättigheter. 

Forskning inom olika områden visar på cykelns 

betydelse för folkhälsa, miljö, jämställdhet, social 

hållbarhet och klimat. Historiskt har cykeln varit ett 

viktigt verktyg i kampen för lika och allmän rösträtt. 

Vi på Cykelfrämjandet jobbar hårt för att driva 

politiken i en cykelvänlig riktning, såväl lokalt 

som nationellt. Cykelfrämjandet är ett kugghjul i 

arbetet för ett tryggt, grönt och lugnt samhälle. En 

stänkskärm mot skit och politisk sörja. 

Har du ännu inte kommit på vad du ska ge i julklapp? 

Längst bak i tidningen hittar du två julkort 

som du kan använda för att ge bort ett medlemskap 

i Cykelfrämjandet – just nu till ett extra bra pris. 

Ju fler vi är desto starkare blir vår röst. Du som 

medlem betyder allt – kanske mer än någonsin! 

Tatjana Borić-Persson, chefredaktör 

3

LEDARE 

”Visionen om hållbar mobilitet är inte 

att skapa nytt, det är att vara effektiv 

med befintlig infrastruktur.” 

ag läser om det hela tiden, visionen om framtidens 

hållbara mobilitet som med rätt prioritering 

kan bli verklighet. Det handlar om delad 

mobilitet, ökad gång och cykling, uppkopplade 

bilpooler, kollektiv mobilitet (kombination av 

traditionell kollektivtrafik och nya mobilitetstjänster), 

mobilitetshubbar, nyproduktion med parkeringstal 

noll, och så vidare. Men jag måste erkänna 

att även fast visionen är viktig så är framtiden redan 

här, den är bara orättvist fördelad. 

Vad menar jag med det? Jo, infrastrukturen är 

redan på plats. Om vi tittar på bostadsbeståndet 

i Sverige är ungefär 98 procent befintligt. Med 

tanke på att 20 till 30 procent av våra städer består 

av gator och vi sällan bygger helt nya städer eller 

helt ny infrastruktur, måste vi jobba med det vi 

har. Jag menar inte att de häftiga visionerna eller 

innovationerna är fel väg att gå eller att de inte 

behövs – tvärtom, men de räcker inte för att knäcka 

nöten. Dessutom stöds bilismen med kraftigt sänkt 

reduktionsplikt, sänkt skatt på bensin och diesel, 

samt bibehållet reseavdrag. 

När regeringen, och majoriteten av de svenska 

kommunerna, sätter mål om att öka cyklingen samtidigt 

som den fysiska ytan inte förändras till dess 

fördel, och bilismen fortsätter att prioriteras, kan 

dessa mål inte nås. Istället hotas även klimatmålen 

inom transportsektorn. 

Med politiska verktyg kan vi styra om kursen 

från att prioritera bilismen till att öka andelen som 

cyklar. Men då måste vi omprioritera i nuvarande 

infrastruktur. Visionen om hållbar mobilitet är 

inte att skapa nytt, det är att vara resurseffektiv och 

energieffektiv med befintlig infrastruktur. Då är vi 

smarta och innovativa på riktigt. 

Marie Pellas, 

vice ordförande i Cykelfrämjandet 

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning 

Frågor om tidningen? Hör av dig till 

redaktion@cykelframjandet.se 

Vill du annonsera? Mejla till 


Bli medlem! Registrera dig enkelt på 

cykelframjandet.se/bli-medlem. Utöver att du 

bidrar till ett bättre Cykelsverige får du unika 

erbjudanden, kurser, cykel turer och aktiviteter, 

olycks fallsförsäkring när du cyklar, liksom 

fyra nummer av vår medlemstidning Cykling. 

Medlemskapet kostar 275 kr per år. Ungdom 

upp till 26 år betalar 100 kr. Du kan också 

registrera en familjemedlem på Mina sidor. 

Logga då in på cykelframjandet.se/mina-sidor. 

Ge bort ett medlemskap! Dela cykelgemenskapen 

med en vän genom att ge bort ett 

medlemskap. Gå in på cykelframjandet.se/ 

ge-bort-ett-medlemskap och fyll i formuläret. 

Du får ett fint gåvobevis att ge bort som din vän 

kan växla in till ett medlemskap. 

Stötta Cykelfrämjandet! På cykelframjandet.se/ 

ge-gava kan du skänka en valfri summa för att 

stötta vårt arbete för ett bättre Cykelsverige. 

Chefredaktör: Tatjana Boric-Persson, 


Postadress: Cykelfrämjandet 

Box 3, 101 20 Stockholm 

Medlemsfrågor: medlem@cykelframjandet.se 

Vill du ändra din adress? Gå in på 

cykelframjandet.se/mina-sidor eller mejla 

medlem@cykelframjandet.se 

Ansvarig utgivare: Per Hasselberg 

Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin 

Omslagsfoto: Anna Lindén fotograferad av 

Mari Louise Lundberg 

Tryck: Trydells tryckeri 

ISSN: 0280-3038. 

Tidningen är miljömärkt och distributionen 

klimatekonomisk. Cykling går även att läsa 

online på cykelframjandet.se/tidningen-cykling. 

Den som medverkar i tidningen med text eller 

bild anses medge detta inom arvodets ram. 

4 Cykling nummer 4-2022

NYHETER 

På gång i cykelpolitiken 

Ny regering, upprivna riksdagsbeslut och en rad uppdrag och 

utredningar som redovisats och skickats ut på remiss. Det har 

varit en händelserik höst inom politiken med både framsteg och 

bakslag för cyklingen. Cykling sammanfattar några av de viktigaste 

händelserna. 

REGERINGEN BACKAR OM 

REVIDERAT RESEAVDRAG 

Från beslut om färdmedelneutralt reseavdrag i somras till 

att behålla det nuvarande systemet och ytterligare höja 

avdragen för bilresor. 

REGERINGEN FÖRESLÅR HÖJD 

SKATT PÅ CYKELREPARATIONER 

I somras sänktes moms på reparationer från 12 till 6 

procent, men nu vill regeringen höja skatten igen. 

TRANSPORTSTYRELSEN AVVISAR ALLA 

FÖRSLAG PÅ ÄNDRADE CYKELREGLER 

Myndigheten fick i uppdrag att se över regler som skulle 

få fler att cyklar, men avvisade samtliga regeländringar, 

bland annat säkra omkörningar av cyklister. 

REGERINGEN SÄNKER DRIVMEDELSSKATTEN 

I budgeten för 2023 prioriterar regeringen sänkt drivmedelsskatt 

som bidrar till höga klimatutsläpp och beräknas 

kosta ca 6,7 miljarder kronor – pengar som hade kunnat 

satsas på till omställning till mer hållbart resande. 

NYA REGLER OM CYKEL PÅ TÅG 

Enligt nya EU-regler ska nya och ombyggda tåg ha minst 

fyra cykelplatser. Cykelfrämjandet uppmanar regeringen 

att gå längre och höja antalet cykelplatser till minst åtta. 

FÖRSLAG TILL NATIONELLA 

MÅL FÖR ÖKAD CYKLING 

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) föreslår 

att andelen cykelresor ska fördubblas till 26 procent 

till år 2035. 

KLIMATRÄTTSUTREDNINGEN FÖRORDAR ETT 

MER TRANSPORT EFFEKTIVT SAMHÄLLE 

Utredningen föreslår att Trafikverket ska planera för 

minskade transporter med bil och flyg och skapa bättre 

förutsättningar att cykla, gå och åka kollektivt. 

TRAFIKANALYS HAR UTRETT TRANSPORT 

SEKTORNS KLIMATOMSTÄLLNING 

Utredningen föreslår bland annat sänka hastigheter i 

tättbebyggda områden och att införa ett transporteffektivt 

samhälle som en transportpolitisk princip. 

Läs mer på cykelframjandet.se/nyheter/2022/11/22/cykelpolitikenhosten-2022 

och ta del av samtliga remissvar på cykelframjandet.se/remisser 

Dalarna storsatsar på 

hållbar utomhusturism 

I ett nytt projekt Investera i leder i Dalarnas landsbygd 

satsas det stort på vandring och stigcykling i hela Dalarna. 

Under två år ska man rusta upp och kvalitetssäkra regionens 

leder. Målsättningen är att göra Dalarna till Sverigeledande 

destination inom hållbar utomhusturism. 

– Det långsiktiga målet för projektet är att göra Dalarna 

till en Sverigeledande destination inom hållbar vandringsoch 

mtb-cykelturism, säger Johan Engström, projektledare 

och affärsutvecklare på Visit Dalarna. 

Projektet ägs av Visit Dalarna och utförs i samarbete med 

14 regionala aktörer: föreningar, företag och kommuner 

som ansvarar för drift och underhåll av leder. 

Nominera till 

Cykelfrämjandets 

uppsatsstipendium 

Nu är det dags att nominera uppsatser om cykling till 

Cykelfrämjandets uppsatsstipendium. Uppsatsen ska 

vara examinerad under 2022 och sista datumet för nominering 

är den 15 januari 2023. Vinnande uppsats presenteras 

sommaren 2023. 

Mejla nominering och uppsats till uppsats@cykelframjandet.se. 

Info om regler och kriterier finns på cykelframjandet.se/ uppsats 

Cykling nummer 4-2022 5

FORSKNING 

FOTO: JONATAN SAHLIN 

I Rom har man minskat biltrafiken med 20 procent genom att förbjuda bilar i 

delar av innerstaden och införa böter som sedan finansierar kollektivtrafiken. 

Morot- och 

piskaåtgärder 

minskar bilismen 

Efter att ha plöjt nästan 800 fallstudier har forskare identifierat 

de tolv bästa sätten att minska biltrafiken i städerna. Resultatet 

visar att en kombination av morot- och piskaåtgärder utgör 

ett vinnande recept, samtidigt som en ”vinnare” stickar ut: 

trängselavgifterna. Sådana kan minska biltrafiken i stadskärnan 

med upp till en tredjedel. Text: Cecilia von Arnold, Lunds universitet 

tsläpp från transporter är en betydande 

orsak till de tilltagande klimatföroreningarna 

och minskar 

inte i den takt som krävs. Samtidigt 

har EU enats om målet att 100 europeiska 

städer ska vara klimatneutrala år 2030. 

Flera svenska städer finns med bland dessa. 

– Nuvarande politik subventionerar 

kraftigt privat bilanvändning och parkering. 

Detta leder till att biltrafikens verkliga 

kostnader för samhället inte blir tydliga för 

oss, säger Kimberly Nicholas, hållbarhetsforskare 

vid Lunds universitet. 

Tillsammans med en före detta student 

i hållbarhetsvetenskap, Paula Kuss, har 

hon därför studerat nästan 800 vetenskapliga 

studier och fallstudier från hela 

Europa med förhoppningen att identifiera 

de åtgärder som fungerar allra bäst för att 

minska bilismen. Nyligen publicerades 

studien i tidskriften Case Studies on Transport 

Policy. 

– Våra resultat visar att det inte finns en 

enda magisk lösning. De städer som var 

framgångsrika kombinerade istället flera 

strategier och åtgärder. Förenklat kan man 

säga att det gäller att begränsa körningen i 

form av avgifter och mindre plats för bilar i 

kombination med att investera i cykling och 

kollektivtrafik. 

En enskild åtgärd som dock fungerat 

mycket effektiv är trängselavgift. Efter att 

städer som London, Milano, Stockholm och 

Göteborg införde trängselavgift minskade 

trafiken i stadskärnan med 12–33 procent. 

Men även andra strategier har gett påtagliga 

resultat på minskning av biltrafik i städerna. 

I Oslo har man ersatt parkeringsplatser 

med bilfria gågator och cykelbanor. Och 

i Rom har man förbjudit bilar i vissa delar 

av stadskärnan och infört böter, med vilka 

man finansierat kollektivtrafiken. Dessa 

åtgärder har lett till att man lyckats minska 

biltrafiken med cirka tio till 20 procent. 

De flesta initiativ har drivits av lokalpolitiker, 

ofta i samarbete med lokala företag, 

kollektivtrafikbolag och civilsamhället. 

Studien visar dock att politiker inte nödvändigtvis 

väljer de insatser som är mest 

effektiva. 

En annan viktig faktor för att minska 

biltrafiken är ökat samarbete mellan städer, 

arbetsgivare och universitet. I Utrecht 

minskade andelen pendlare som reste 

med bil med 37 procent när anställda fick 

resa gratis i kollektivtrafiken och genom 

att tillhandahålla särskilda pendelbussar 

till arbetsplatsen. Bristol i Storbritannien 

och Catania i Italien lyckades minska bilpendlingen 

till universitetet med 24 till 27 

procent genom bättre reserådgivning och 

planering för personalen. 

– Vår studie visar att det finns europeiska 

städer som lyckas med att minska bilanvändningen, 

och skapa förutsättningar för 

ett mer hållbart resande och förbättrad livskvalitet 

för invånarna. Vi hoppas att andra 

städer kan lära sig av och implementera 

dessa strategier, säger Kimberly Nicholas. 

Nyfiken på att läsa hela studien? Sök på: 

A dozen effective interventions to reduce car 

use in European cities: Lessons learned from 

a meta-analysis and Transition Management 

(2022) av Paula Kuss och Kimberly A.Nicholas 


FORSKNING 

ÅTGÄRDER PISKA MOROT EFFEKTIVITET 

Trängselavgift 

Bilister betalar en avgift för 

att komma in i stadskärnan. 

Intäkterna från trängselavgifterna används 

för att finansiera kollektivtrafiken eller annan 

hållbar transportinfrastruktur. 

12–23% minskad biltrafik i 

stadskärnan. 

Parkering och 

trafikreglering 

Minskat antal 

parkeringsplatser. 

Ersätt parkeringsplatser med cykelbanor/gångvägar 

i stan, och inför bilfria gator. 


stadskärnan. 

Områden med begränsad 

trafik 

Förbud av biltrafik i vissa 

delar av staden (förutom 

för boende). 

Intäkter från trafikböter används för att 

finansiera kollektivtrafiken. 


stadskärnan. 

Mobilitetstjänst för 

pendlare 

Kampanj för att låta anställda åka gratis i 

kollektivtrafiken och pendelbussar till och från 

arbetsplatsen. 

37% minskning av bilpendlare. 

Parkeringsavgift på 

arbetsplatsen 

Parkeringsavgift på 

arbetsplatsen 

Parkeringsintäkterna används för att finansiera 

kollektivtrafiken. Anställda som slutar köra bil 

och åker kollektivt belönas. 

8–25% minskning av bilpendlare. 

Reseplanering på 

arbetsplatsen 

Begränsade parkeringsmöjligheter 

vid 

arbetsplatsen. 

Rabatterat pris på kollektivtrafik. Reserådgivning 

och förbättrad infrastruktur för att 

underlätta för anställda att cykla, promenera 

eller åka kollektivt till arbetet. 

3–18% minskning av bilpendlare. 

Reseplanering 

för studenter och 

universitetsanställda 

Begränsade parkeringsmöjligheter 

på campus. 

Rabatterat pris på kollektivtrafik. Reserådgivning 

och förbättrad infrastruktur för att få 

studenter och personal att cykla, promenera 

eller åka kollektivt till arbetet. 

7–27% minskad bilanvändning 

bland universitetsanställda och 

studenter. 

Mobilitetstjänster för 

universitet 

Gratis kollektivtrafik och bättre pendlingsmöjligheter 

för studenter. 

24% minskad bilanvändning bland 

studenter. 

Bildelning 

Möjligheter till bildelning i nära anslutning till 

arbetsplatser och bostadsområden. 

Varje delningsbil ersätter 12–15 

privatägda bilar. 

Skolreseplanering 

Reserådgivning och aktiviteter för att få elever 

och föräldrar att gå/cykla/samåka till skolan. 

5–11% minskad bilanvändning till 

och från skolor. 

Personlig reseplanering 

Subventionerad kollektivtrafik. Lokal reserådgivning 

för att få fler att gå, cykla eller åka 

kollektivt (rabatterat). 

6–12% minskning av stadsbors 

bilanvändning. 

App för hållbar mobilitet 

Belöning för de som använder hållbara transportmedel 

såsom cykel och kollektivtrafik. 

73% av appanvändarna rapporterade 

minskad bilanvändning. 

Cykelglädje 

på tre hjul 

specialcyklar 

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35 

Liggcyklar, vikbara cyklar, transportcyklar 


I FOKUS 

VINNARE 2022 

Stora kommuner 

(över 100 000 invånare) 

1. Linköping 

2. Malmö 

3. Örebro 

Mellanstora kommuner 

(50 000 till 100 000 invånare) 

1. Karlstad 

2. Östersund 

3. Järfälla 

Små kommuner 

(mindre än 50 000 invånare) 

1. Vänersborg 

2. Finspång 

3. Katrineholm 

FOTO: CHRISTOPHER LANAWAY 

25 275 cyklister 

har sagt sitt 

Linköping, Karlstad och Vänersborg är Sveriges bästa cykelkommuner enligt 

cyklisterna själva. Det står klart efter att mer än 25 000 cyklister tyckt till om cyklingen 

i sin kommun i Cykelfrämjandets nöjdhetsundersökning Cyklistvelometern. 

limaträttsutredningen, FN och 

IPCC har alla lyft fram behovet 

av att satsa på ökad cykling. 

Då är det helt nödvändigt att 

cyklisternas eget perspektiv kommer 

fram. Resultatet från Cyklistvelometern 

är ett värdefullt verktyg för alla som vill 

möjliggöra för fler att cykla. Det säger 

Cykelfrämjandets ordförande Per Hasselberg 

om vår stora nöjdhetsundersökning 

Cyklistvelometern som i år genomfördes 

för tredje gången. 

Cyklistvelometern är en återkommande 

undersökning där Cykelfrämjandet 

granskar och jämför landets kommuner 

utifrån vad cyklisterna själva tycker. 

Undersökningen baseras på en enkät där 

alla som cyklar i Sverige får svara på frågor 

om hur det är att cykla i sin kommun. 

I år besvarades enkäten av 25 275 cyklister 

som tyckt till om 115 svenska kommuner. 

Bland landets stora kommuner 

ger cyklisterna bäst betyg till Linköping 

medan Karlstad och Vänersborg hamnar 

i topp bland mellanstora respektive små 

kommuner. 

– Årets undersökning visar att alla kommuner 

har sina styrkor och brister när det 

kommer till förutsättningar för invånarna 

att välja cykeln. De tre vinnarkommunerna 

utgör ett bevis på att höga ambitioner och 

riktade satsningar belönas i form av nöjdare 

cyklister. Att fler väljer cykeln över 

andra transportmedel vinner både kommunerna 

och deras invånare på, säger Per 

Hasselberg. 


I FOKUS 

SKILLNADER MELLAN STORA 

OCH SMÅ KOMMUNER 

En genomgående trend bland resultaten 

från Cyklistvelometern är att cyklister i 

större kommuner är mer nöjda med cykelförutsättningarna 

än i mindre kommuner. 

Till exempel skulle 67 procent av cyklisterna 

i större kommuner rekommendera 

andra att cykla i sin kommun medan bara 

48 procent i mindre kommuner skulle göra 

detsamma. 

Det finns också ett klart samband mellan 

hur mycket kommunerna satsar på 

cykling och hur nöjda cyklisterna är. Både 

Linköping och Karlstad rankades högt i 

undersökningen Kommunvelometern, där 

Cykelfrämjandet mäter och jämför kommuners 

insatser för cykling. 

– Årets Cyklistvelometer visar att 

många kommuner behöver göra betydligt 

mer för att höja tryggheten och öka framkomligheten 

för cyklister. Det finns också 

ett stort behov av ökade nationella resurser 

för att minska ojämlikheterna mellan 

kommuner. Var man bor i Sverige ska inte 

påverka ens möjligheter att välja cykeln, 

säger Per Hasselberg. 

UTVALDA RESULTAT 

FRÅN CYKLIST 

VELOMETERN 2022 

• 58 procent av landets 

cyklister skulle 

rekommendera andra att 

cykla i sin kommun. Här 

skiljer sig resultatet åt 

beroende på kommunstorlek 

där 67 procent av cyklisterna 

i större kommuner skulle 

rekommendera andra att 

cykla i kommunen medan 

bara 48 procent i mindre 

kommuner skulle göra 

detsamma. 

• Bara 25 procent av landets 

cyklister upplever att det är 

tryggt för barn och unga att 

cykla i deras kommun. 


cyklister uppger att otrygga 

trafiksituationer hindrar dem 

från att cykla mer än vad de 

gör idag. 38 procent anger 

bilister som den främsta 

källan till otrygghet. 

• Bara 7 procent upplever att 

cykelstöld är sällsynt i deras 

kommun. 


cyklister anser att cyklingen 

ges tillräckligt hög prioritet 

i infrastrukturplaneringen 

i kommunen. Bland stora 

och mellanstora kommuner 

är motsvarande siffra 28 

respektive 27 procent medan 

det i små kommuner enbart 

är 15 procent som instämmer 

i påståendet. 

• 70 procent av landets cyklister 

vill att deras kommun 

prioriterar att bygga ut sammanhängande 

cykelvägar där 

det i dag saknas. 38 procent 

vill se förbättrad väghållning 

året runt och 34 procent 

anser att cykeltrafiken bör 

prioriteras i vägkorsningar. 

Ta del av alla resultat, fördjupade 

kommunrapporter och info 

grafik på cykelframjandet.se/ 

cyklistvelometern-2022 

Hallå 

där! 

Sonja Nettelbladt, projektledare för 

Cyklistvelometern 2022 

Hur kan resultatet från Cyklistvelometern 

användas? 

– Resultatet ger en unik insyn i hur cyklisterna upplever 

sin kommun. Det möjliggör också en jämförelse 

mellan kommuner och regioner, mellan olika typer 

av cyklister liksom över tid. Undersökningen utgör 

ett värdefullt verktyg för alla som vill förbättra möjligheterna 

att cykla i Sverige. Den är även av intresse 

för media, forskare och intresseorganisationer som 

bevakar och studerar cykelfrågor. 

Hur jobbar Cykelfrämjandet med resultaten? 

– Vi kommunicerar resultaten till media, lokalkretsar, 

beslutsfattare, tjänstemän och andra intressenter. 

Vi svarar på frågor och bistår med analys och rådgivning. 

Resultaten är ett viktigt underlag för vårt 

politiska påverkansarbete på nationell och lokal 

nivå, både för att det visar vilka politiska åtgärder 

som behövs och för att det ger oss stöd i att driva på 

för bättre cykelförutsättningar. Vi uppmärksammar 

de vinnande kommunerna och delar goda exempel 

från undersökningen för att inspirera och sporra 

beslutsfattare och tjänstemän runt om i landet. 

Hur kan lokalkretsar och cyklister använda sig 

av resultaten? 

– Resultaten på kommunnivå är ett värdefullt verktyg 

för lokalt påverkansarbete och opinionsbildning. Vi 

uppmuntrar alla som är engagerade i cykling lokalt 

att titta igenom resultaten för sin kommun och fundera 

på vad ni tycker sticker ut och vilka åtgärder ni 

önskar att kommunen tog till. Bjud gärna in kretsmedlemmar 

eller andra engagerade cyklister till ett 

möte där ni tillsammans går igenom resultaten och 

diskuterar hur ni bäst kan använda dem för att driva 

på för förändring. Kanske kan ni skriva en debattartikel, 

ta fram ett medborgarförslag eller boka ett 

möte med ansvariga politiker och tjänstemän för att 

diskutera förbättringsmöjligheter? 


PROFILEN 

50 år på c 

runt jorde 

Världens mest bereste cyklist korsade under ett halvt sekel krigszoner, 

öknar, isvidder, bergspass och djungler med målet att se hela världen. 

– Folk talar om det bästa, snabbaste, högsta, värsta. Jag har inget emot 

det, men det är inte alls det jag har ägnat mig åt, säger Heinz Stücke. 

Text: Mats Cato Foto: Heinz Stücke 


På cykel genom Nepals gröna 

dalar med Himalayas snöklädda 

bergstoppar i bakgrunden 

PROFILEN 

ykel 

n 

ånga cyklister har blivit legendariska 

efter äventyrliga långturer. Men deras 

resor bleknar i jämförelse med Heinz 

Stückes. Han lämnade Tyskland som 

22-åring och kom tillbaka 50 år senare efter att ha 

cyklat 64 800 mil genom världens alla länder. 

– I did it my way, säger Heinz och skrattar där han 

sitter hemma vid köksbordet i Hövelhof, småstaden 

där han växte upp i nordvästra Tyskland. 

Idag är han 82 år, går med rullator på grund av 

artros och sluddrar när han talar eftersom han inte 

vill använda sina löständer. De riktiga tänderna 

slogs ut av en rånare i Sydafrika 2012. 

Visst hade världen varit tråkigare utan såna som 

Heinz. Men man undrar ju ändå vad som fick honom 

att långfärdscykla i 50 år? 

– Jag hade utbildat mig till verktygsmakare, men 

gillade inte mitt jobb på fabriken. När jag var liten 

läste jag äventyrsböcker där författarna berättade 

om sina fantastiska resor och jag älskade geografi i 

skolan. Så jag ville också uppleva äventyr, se exotiska 

platser och om jag ska vara ärlig ville jag bevisa att 

jag kunde se hela världen med cykel. 

Och äventyr blev det. Heinz har haft många ”nära 

möten med döden”, som han uttrycker det. Ett 

sådant inträffade när han som en av de allra första 

cyklisterna korsade Sahara. 

– Jag var vilse och vattnet tog slut. Då dök en lastbil 

upp i horisonten. Jag ropade och vinkade men 

chauffören körde bara förbi. Han såg mig nog inte 

eftersom vägen i sanden var flera kilometer bred. Jag 

trodde att jag skulle dö, men då kom en annan lastbil 

och räddade mig. 

Att pricka av i listan över besökta länder förblev 

en drivkraft att fortsätta resan, men efter hand blev 

mötena med människor och nya kulturer viktigare. 

– Ibland bestämde jag inte i förväg vad jag ville 

se i ett land. Det är viktigt att ha ett öppet sinne. 

Och jag stannade ofta tre månader för att få en 

bättre bild av vardagslivet. Att bevisa att jag kunde 


PROFILEN 

Den gamla herrcykeln drabbades av 16 rambrott, 

men lokala bysmeder lyckades alltid svetsa ihop den. 

komma upp för ett berg eller liknande intresserade 

mig inte. 

Heinz menar att guideböcker har både för- och 

nackdelar. 

– Jag brukade alltid läsa guideböcker innan jag 

åkte till ett nytt land. Men för att träffa människor i 

ett annat land är det bättre att strunta i guideböckerna. 

Och det fina med en cykel är att du kommer 

bort från turistställena. 

När Heinz började cykla blev det mest vildcamping. 

Men när västerländska backpackers gav sig ut 

i världen öppnade många billiga hotell. 

– Under mina 50 år som långfärdscyklist bodde 

jag cirka en tredjedel av tiden i tält, en tredjedel på 

billiga hotell och en tredjedel hos folk jag blev hembjuden 

till. 

platser som jag besökt. 

Cykeln väckte uppmärksamhet 

och lockade folk 

att ta kontakt. Överallt 

sålde jag mina broschyrer 

med bilder och 

berättelser om resan. 

Tidningar, radiooch 

tv-kanaler intervjuade 

honom och han 

fick betalt för att hålla 

föredrag, sponsrades 

av cykeltillverkare och 

fick kontrakt med en 

fotoagentur. Några 

stora inkomster gav det 

inte, men för Heinz som 

kunde leva på fem kronor 

om dagen hade det 

stor betydelse. 

Heinz favoritcitat 

säger en hel del om 

resan: ”oroa dig inte, var 

galen och lite full i fan”. 

Till exempel cyklade 

han ett helt år i Kina trots att hans visum gick ut efter 

bara en månad. 

– Varje gång polisen tog mig fick jag böta 80 kronor 

och sen satte de mig på en buss mot gränsen. 

Men jag hoppade av vid nästa hållplats och fortsatte 

cykla vidare. 

Under 50 år drabbades Heinz bara av två allvarliga 

cykelolyckor. I Chile blev han påkörd av en lastbil 

och i Kanada knuffade en bil ner honom i en iskall 

Inget kunde stoppa Heinz Stücke, inte ens djungelvägarna i Kongo. 

Att Heinz valde att resa med cykel berodde främst 

på att det var billigt och att cykeln kunde bära alla 

hans grejor. Dessutom var det, som han säger, ett 

bra sätt att hålla sig i form. Men efterhand upptäckte 

han fler fördelar. 

– Jag hade en skylt med texten ”Around the world 

by bicycle” och på ramen skrev jag namnen på 

”Han lämnade Tyskland 

som 22-åring och kom 

tillbaka 50 år senare efter 

att ha cyklat 64 800 mil 

genom världens alla länder.” 


PROFILEN 

NYHETER 

”Oroa dig inte, 

var galen och 

lite full i fan” 

Världens längsta cykeltur gick genom många öknar. Här trampar Heinz Stücke genom Egypten. 

flod. Men båda gångerna klarade han sig utan bestående 

skador. 

– Många som cyklar mycket är idrottare. De måste 

ha fart och utnyttja sin energi tills de blir trötta. Jag 

tog det lugnt och då händer sällan olyckor. 

Han har även haft tur när det gäller cykeltjuvar. 

Visserligen blev hans cykel stulen sex gånger, men 

han fick alltid tillbaka den, ofta tack vare tidningar, 

radiooch tv-stationer som uppmanade folk att 

hjälpa till. 

Cykeln som Heinz använde under större delen av 

resan var en tysk treväxlad herrcykel som vägde 25 

kilo. Till det kom en packning på 50 kilo som innehöll 

allt vad han behövde. 

– Jag tycker inte vikten är så viktig – en del långfärdscyklister 

tänker på varje gram som de kan spara, 

men sån är inte jag. Jag vill ju ha lite komfort. 

Heinz fick erbjudanden att byta till mer avancerade 

cyklar, men tackade alltid nej. 

– Fördelen med en enkel cykel är att färre saker 

kan gå sönder. 

En annan fördel med Heinz stålcykel 

var att ramen gick att svetsa 

ihop och förstärka om den gick sönder 

vilket hände 16 gånger. Heinz 

kom också på en egen lösning för att 

slippa värk, ett ”kinesiskt dubbelstyre” 

som bestod av två ihopsvetsade 

styren ovanpå varandra. 

Sedan 2012 är det slutcyklat för 

Heinz. Nu är målet att starta ett litet 

museum med allt om den långa 

resan. Hans hem i Hövelhof är fullt 

från golv till tak med 50 års samlade 

souvenirer, cyklar, tidningsartiklar, 

foton och kartor med resvägen inritad 

kors och tvärs över jorden. 

– Jag kommer alltid vilja resa 

igen. Det spelar ingen roll hur gammal 

jag är. En dag kanske jag ger 

mig av härifrån, säger han och ler 

finurligt. 

VÄRLDENS LÄNGSTA 

CYKELTUR 

Totalt 64 800 mil (cirka 10 mil per 

cykeldag) 

Besökte 196 länder och 86 avhängiga 

territorier 

Världens mest beresta person i 

Guiness rekordbok 1995 

Utrustning – treväxlad herrcykel med 

50-kilos packning 

Tog 100 000 fotografier och skrev 

18 000 dagbokssidor 

Cykeln stals sex gånger 

Två allvarliga cykelolyckor 

Ramen sprack 16 gånger 

Värsta upplevelsen – blev skjuten i 

Zambia 

Farligaste djur – vildbin 

Bästa rådet till cyklister – skaffa 

backspegel 


FRILUFTSCYKLING 

Det är inte lätt att med ord ringa in den magi som skapas då balansen 

mellan naturintryck, fart och en känsla av nuet låter en flyta fram i 

skogen, men det är den vi jobbar för att fler ska hitta. 

Det ser ljust ut för 

svensk stigcykling 

ykelfrämjandets nestor på stigcykling, 

Hans Stoops, rullar nu vidare mot nya 

uppdrag i cykelns tjänst på IMBA Europe. 

Sedan ett par månader tillbaka har Fredric 

Piper och Hugo Röjgård fokus på stigcykling och 

jobbar med att förvalta och utveckla arbetet med det 

som en gång i tiden lanserades som ”extremsporten 

från Amerika”. Cykelfrämjandet grundades långt 

innan det fanns mountainbikes och det har gått ganska 

många år sen 26 tum var standard. Utvecklingen 

av både cyklarna, grenarna och infrastrukturen för 

stigcykling har sett en exponentiell tillväxt. De nya 

medarbetarna har delvis olika bakgrund inom stigcyklingen, 

Fredric som stigbyggare och strateg och 

Hugo som cyklist och folkbildare. 

– Vi är ett bra team som tillsammans med våra 

andra kollegor kan täcka in fler områden inom 

stigcyklingen. Jag och Fredic brukar efter givande 

samtal eller nya möten konstatera att vi har ett fantastiskt 

kul jobb, säger Hugo. 

Idag ser vi att många stora satsningar görs just på 

mountainbike med utveckling av destinationer och 

bikeparks så väl som pumptracks och lokala trails. 

Det råder dock ingen brist på utmaningar, för att 

det vida mtb-paraplyet rymmer mycket. Olikt andra 

sporter finns här ingen regelbok om spelplanens 

storlek, målsättning eller ens hjulstorlek. För novisen 

är det inte lätt att navigera bland stigcyklingens 

många arter och även för en insatt har det visat sig 

svårt att göra en uppskattad bild av den sammansättning 

av grenar som trängs under samma förkortning. 

Trots detta finns det idag både uppdrag 

som ska realiseras och pengar som ska spenderas 

inom just mtb. 

Hur gör då den kommunala friluftssamordnaren 

eller regionala destinationsutvecklaren? 

– Ett första steg är förstås att kontakta oss på Cykelfrämjandet. 

Vi bär alla med oss olika uppfattningar 

och det är viktigt att satsningar inte grundas på förutfattade 

meningar, konstaterar Fredric. 

Det svenskaste vi har, allemansrätten och frågor 

som rör denna fantastiska rättighet, är också något 

som Hugo och Fredric arbetar med. Cykling ingår som 

en självklar del inom allemansrätten men det finns 

många, inte bara cyklister, som inte har så bra koll på 

vad detta innebär. Det finns också viktiga frågor om 

till exempel elcyklar (som idag inte omfattas av allemansrätten) 

som belyser behovet av en uppdatering. 

– Det är lätt att missa, bland alla satsningar på 

bikeparks, att den allemansrättsliga friluftscyklingen 

på stigar står för drygt 80 procent av stigcyklingen i 

Sverige idag. Det är där, i sin närmsta skog, som 

människor hittar magin med stigcykling. Uppmärkta 

och kvalitetssäkrade leder är viktiga, men arbetet 

med dessa får inte gå ut över allemansrätten, säger 

Hugo avslutningsvis. 

LITEN ORDLISTA 

Mtb – förkortning av mountainbike 

Stigcykling – det man använder en mtb till, cykla på stigar 

IMBA – förkortning av International Mountain Bicycling 

Association 

26 tum – mått på hjulstorlek, idag är antingen 29, eller 

27,5 tum standard inom mtb. 

Enduro – en av många tävlingsformer inom mtb 

Bikeparks – område med cykelbanor, oftast med lift 

Pumptracks – cykelbana med små gupp/hopp där fart 

genereras utan att trampa 

Trails – det engelska ordet för stig 

FOTO: HUGO RÖJGÅRD 

14

Under hösten gjorde Hugo ett studiebesök 

i Vålådalen som en del av projektet 

Fjällvett för stigcyklister. 

FRILUFTSCYKLING 

FREDRIC PIPER 

PROJEKTLEDARE 

STIGCYKLING 

Jag är upplevelseorienterad cyklist 

som försöker klämma in mitt cyklande 

i vardagen för att möjliggöra tid med 

familj och vänner. Som tur är delas 

intresset i både familj och vänskapskrets. 

Jag är 45 år, gift och två barn 

och bor med familjen i en liten by i 

Skåne. Jag är utbildad civilekonom, 

har jobbat i många år i ledande befattning 

inom privat markförvaltande, men 

sadlade om för snart tio år sedan för 

att jobba idéburet kring cykel- och 

mtb-utveckling vilket jag brinner för. 

HUGO RÖJGÅRD 

PROJEKTLEDARE 

STIGCYKLING 

Jag är uppvuxen på en liten ö i 

Stockholms skärgård där alternativ till 

cykeln inte fanns. Idag är jag cykelnörd 

och har tidigare jobbat i cykelbutik 

och gjort resereportage om cykling. 

Jag tävlar i enduro (mtb) och älskar att 

uppleva nya platser på cykeln, helst i 

sällskap av goda vänner. På sidan av, 

när jag hinner, skriver och testar jag 

prylar för happyride.se. Cykelfrämjandet 

blir mitt fjärde(!) främjande, ett 

annat var Graffitifrämjandet som jag 

var med och grundade och drev i tio 

år. Jag bor strax intill Nackareservatet 

med min fru och två barn. Vi har just 

skaffat ett litet hus i Järvsö också, så 

nu blir det mer cykling (och skidåkning) 

för hela familjen. 


ETT MEDVETET VAL 

Hur klarar man egentligen av att fortsätt cykla när kroppen skriker efter sömn, mat eller 

bara några minuters vila? Fråga Anna Lindén som är ultracyklist. Det är något speciellt 

med att testa sina egna gränser, säger hon till Cykling. Text: Elisabet Wahl 

Anna testar, tänjer 

och korsar gränser 

et finns många olika typer av cyklister: 

de som cyklar till jobbet, de som cyklar i 

skogen och de som cyklar långt. Så har vi 

gruppen som cyklar ännu längre, både i 

timmar och i mil. Ultracyklisterna. Deras tävlingar 

är något utöver det vanliga. 

– Man kan väl säga att de går ut på att cykla riktigt 

långt och sova väldigt lite, förklarar Anna Lindén. 

Och med långt menas att varje etapp kan vara 

mellan 20 och 40 mil. Dessutom är upplägget något 

helt annat än många andra tävlingar: Här förväntas 

du klara dig själv. 

– Du måste fixa mat och boende. Du får inte 

bestämma att en kompis bjuder dig på kaffe eller 

dyker upp med reservdelar. Vill du bo på hotell får du 

såklart det, men man kan också sova ute och ha med 

sig all packning på cykeln. Det spar tid! 

Anna Lindén gillar att vara självständig 

och bor därför oftast utomhus 

längs vägarna. Det blir med andra ord 

mycket packning. 

– Jag har en cykelväska bakpå och 

en framför styret. Så är det en på 

ramen och två till små under styret 

för godis. I väskorna har jag saker att 

fixa cykeln med, alltid regnkläder, 

rejält med batteripack så att jag kan 

ladda cykeldatorn och mobilen. Tält, 

sovsäck och liggunderlag. Sedan 

lyxar jag till det och har med mig extra 

cykelbyxor. Och så godis. Massor med 

godis och sådant som innehåller fett, 

salt och kolhydrater. 

Chips är en nödvändig del 

av packningen. Det gäller 

att få i sig salt, socker och 

fett för att orka. 

”Man kan väl säga att det 

går ut på att cykla riktigt 

långt och sova väldigt lite” 

Delar av loppet Pan Celtic går ibland nära den irländska kusten. 

Anna Lindén hittade hem i ultracyklingen 

för bara några år sedan, 

men har redan haft stora framgångar. 

Förra sommaren kom hon trea i Pan 

Celtic Race som omväxlande går på 

Irland, i England, Skottland och i 


ETT MEDVETET VAL 

Viktigt med stadiga mellanmål 

när man cyklar långt. 

Sova får man göra vid vägkanten 

när det behövs. 

Anna kom trea i Pan Celtic Race sommaren 2021, en tävling som sträcker 

sig över Irland, England, Skottland och Wales. 

Wales. Hon har också deltagit i Sverigetempot 

som börjar vid Riksgränsen 

och avslutas 210 mil och 210 timmar 

senare i Skåne. 

– Man får se hela Sverige, i början är 

det fjäll och på slutet cyklar man bland 

rapsfält. På Irland upplever man både 

fårhagar och gröna ängar och klippbranter 

som stupar ner i havet. 

Men självklart är loppen jobbiga 

också. En riktigt tuff stund kom under 

Pan Celtic då hon sköt cykeln framför 

sig i smådassigt väder i en lång uppförsbacke 

på Irland och kände att 

hoppet om att klara etappen på utsatt 

tid var borta. 

– Det var så tungt. Men jag har lärt 

mig att verkligen ta reda på vad det är 

jag behöver: Är jag trött, är jag hungrig 

eller vad behöver jag? Jag kom fram 

till att jag behövde sömn och tog 45 

minuters tupplur vid vägkanten och 

vaknade jättepigg. 

Och här någonstans kommer vi 

in på vad det är som fått henne att 

stanna kvar i ultracyklingen. 

– Jag älskar verkligen att cykla, men 

också att testa mina gränser. Hur långt 

kan jag cykla utan att sova? Hur är det 

att cykla på natten? Jag tror att man 

både måste gilla att lösa problem och 

att vilja fortsätta när det är tungt. Att 

hitta sitt nya normala. Det triggar mig. 

Andra typer av cykeltävlingar skiljer 

sig en del från ultratävlingar. Hela den vanliga 

apparaten med följebilar, vätskekontroller och 

reservcyklar får ultracyklandet att framstå som rätt 

spartanskt. Om Anna Lindén fick bestämma borde 

cykelsporten fundera på vart den är på väg egentligen. 

Inte minst på hur den påverkar miljön. 

– I mer kända tävlingar som Tour de France eller 

SM har man följebilar som nästan alla är fossil drivna. 

Varje lag har bilar med reservcyklar som kör efter 

cyklisterna, plus den som filmar på nån fossildriven 

MC. Det blir väldigt mycket biltrafik och utsläpp 

under en tävling. Cykling som i grunden är hållbart, 

blir istället både miljöskadligt och ohälsosamt. 

Vad kan man själv göra då för att minska sitt 

miljöavtryck som cyklist? Anna Lindén lyfter bland 

annat fram det faktum att cyklingen blivit allt mer 

av en materialsport och tycker att det finns stora 

vinster att göra där. 

– Alla som cyklar kan lära sig att laga slang och 

däck istället för att köpa nytt vid varje punka. Att 

vårda cykelns rörliga delar gör dessutom att de håller 

längre. Välj miljömärkt avfettning och rengöring. 

Köp kläder av återvunnet material och lämna in kläder 

för reparation. Har du kraschat din kolfiberram? 

Kolla företag som kan laga den. Ta tåget på cykelresan, 

byt din fossila följebil mot eldrift. Och ta en 

vegoburgare! 

Till sist, om man tycker att det här låter som 

något att testa. Hur börjar man? 

– Det finns klubbar, till exempel Randonneur Stockholm, 

som ordnar lopp. Men man kan också testa på 

egen hand. Till exempel bestämma sig att nu ska jag 

vara ute i 12 timmar. Eller så sätter man ett mål. Nu 

ska jag cykla till mormor som bor 25 mil bort. Det är 

bara att ge sig ut! 

ANNA LINDÉN 

Ålder: 42 

Bor: Stockholm 

Gör: Jobbar som projektledare inom Stockholms 

stad med klimatpolitik, med fokus på transporter. 

Min första cykel: Jag tror det var en röd liten cykel 

som jag hade när jag var fyra-fem år. Jag minns 

frihetskänslan när vi kunde ta bort stödhjulen. 

Vill du höra mer om Anna? Häng med på digital 

cykelträff 7 december. Läs mer på sid 20. 

Cykling nummer 4-2022 17 

FOTO: PAN CELTIC RACE SERIES

IKONEN 

En lastbar 

pionjär 

Text och urval: Henrik Rex Jakobsson 

SCO Long John 2022 

Innan massbilismens intåg efter andra världskriget sköttes lättare transporter 

ofta av unga bud på lastcykel. Dessa ungdomar kallades för ”schasar” i Sverige 

och ”svajer” i Danmark. 

Större svenska cykelfabrikanterna tillverkade vid denna tid gärna både 

trehjuliga flakcyklar och tvåhjuliga transportcyklar med ordentliga lastrack. 

Dessa hade direktverkande styrning, det vill säga styret var fäst direkt på 

framgaffeln eller i ett svängbart flak. 

I Danmark var dock en annan konstruktion populär. Där ställdes lasten på 

ett rack eller ”låda” mellan en lodrät styrstång och en framflyttad framgaffel. 

Styrningen överfördes via dubbla stag under lastytan. Detta gav stabilitet 

genom en låg tyngdpunkt och därmed möjlighet att lasta över 100 kg. 

Konstruktionen kallas i Holland för ”bakfietz” vilket betyder lådcykel. 

”Long John” uppfanns 1929 av dansken Morten Rasmussen Mortensen och 

masstillverkades senare av olika danska märken. SCO, som var störst, tillverkar 

faktiskt Long John ännu idag (se bild). I Sverige gjorde Monark en tid samma 

cykel. Uppdaterade versioner på modellen ses numera allt oftare med danska 

Bullitt som ett gott exempel. 

En dansk ”svajer”. 


Hallå 

där! 

Peppe Hämeenniemi, vilka är 

dina bästa tips för vintercykling 

med lastcykel? 

– Att cykla med lastcykel på vintern är 

egentligen ganska lätt, och i många fall så är 

det säkrare än att cykla på en vanlig cykel. På 

en tvåhjulig lastcykel så har du mycket bättre 

stabilitet än på en vanlig cykel, och skulle 

framhjulet släppa i en isig kurva så är det 

två meter längre fram och det är lättare att 

hantera. En trehjulig cykel är helt fantastisk 

vid halt och isigt väglag. Här är mina bästa 

tips inför vintersäsongen: 

Serva cykeln och se till att kedja, 

växlar och bromsar är i bra skick. 

Olja och smörj där det behövs. Ett 

extra tips är att se till att broms- och växelvajrarna 

är smorda så hålls vatten borta och de 

får svårare att frysa. 

Dubbdäck är en riktigt bra sak, 

och det finns numer dubbdäck i 

alla storlekar. Då de flesta lastcyklar 

har elassistans och då känns det inte lika 

tungt som på en vanlig ”köttcykel”. Då lastcyklar 

har högre vikt rekommenderar jag att man 

har maximalt däcktryck. Vid för lågt däcktryck 

viker sig dubben ner och äter sig igenom 

innerslangen vilket orsakar punktering. 

Klä dig och eventuella passagerare 

varmt. Är det barn i lådan så rekommenderar 

jag ett bra vindskydd för 

att undkomma köldeffekten av fartvinden. Barnen 

sitter still och rör sig inte som du gör, så de kan 

behöva mer kläder än vad du behöver. Att ha en 

extra filt, åkpåse, gammal sovsäck eller en avlagd 

gammal vinterrock i lådan är alltid bra. För riktigt 

små barn kan en varmvattenflaska vara bra för att 

hjälpa dem att hålla värmen. 

MEDLEM 

Förvara cykeln i garage eller under 

tak. Is och fukt är de vanligaste 

orsakerna till att växlar och bromsar 

krånglar under vintern, speciellt om du har 

utanpåliggande växlar. Har växlarna fryst kan 

det vara bra att ha cykeln inne så det hinner 

tina och torka. 

Ta alltid in batteriet. Batterier mår 

inte bra av kyla och du kommer 

se din räckvidd minska drastiskt 

när batterier är kallt. Ladda aldrig om själva 

batteriet varit ute i minusgrader, om cellerna är 

under noll grader kan de ta skada. 

En tvåhjulig lastcykel kan upplevas 

som lite orolig på snöigt 

underlag då den är förhållandevis 

lätt där fram och inte får lika bra grepp som 

bakhjulet. Se till att lägga väskor och annat 

längst fram för att få bättre grepp. 

Peppe Hämeenniemi är ordförande i 

Cykelfrämjandet Västerås och en inbiten 

lastcyklist. 

TÄVLING 

Ge bort ett 

medlemskap i 


och vinn en bok 

Just nu kan du ge bort ett medlemskap 

i Cykelfrämjandet i julklapp och vinna 

boken Cykelturer i Sverige. 

Cykelturveckan 

i Vadstena 6–11 

augusti 2023 

Save 

the 

date! 

Så här gör du: 

1. Ge bort ett medlemskap i Cykelfrämjandet. 

2. Skriv varför du valt att ge bort ett medlemskap och mejla 

din motivering till redaktion@cykelframjandet.se. 

Gör det senast den 31 december. 

Läs mer på sida 23 om hur du ger bort ett medlemskap för 

endast 125 kr. Där hittar du också fina julkort att klippa ut. 

Vi lottar ut fem böcker och meddelar vinnarna via mejl. 

Cykelfrämjandets klassiska Cykelturvecka 2023 kommer att vara 

i Vadstena i Östergötland 6 –11 augusti. Redan nu kan du boka 

datumen i kalendern. Mer information kommer under våren. 

Håll dig uppdaterad på cykelframjandet.se/cykelturveckan 


MEDLEM 

”80 procent är för en utformning av 

innerstadens trafik som är mer restriktiv 

när det gäller biltrafik och bilparkering” 

”Ledig yta” är sedan länge slut i 

innerstäderna och istället råder 

det hård konkurrens om denna 

ändliga resurs. Innerstadens yta 

behöver omfördelas, skriver Georg 

Krüger, styrelseledamot i Cykelfrämjandet 

Malmö-Lund. 

Amsterdam, Barcelona, Paris, Oslo 

och flera av kontinentens turistpärlor 

och metropoler har insett värdet av att 

skapa täta, attraktiva, hälsosamma 

och levande innerstäder med människan 

i fokus. Detta betyder i praktiken 

att skapa närhet och ge plats åt sådant 

som uteserveringar, gatuträd och 

vegetation, parker, torg och andra former 

av mötesplatser, liksom att affärer, 

sjukvård och skolor ska finnas inom 

cykel- och gångavstånd. 

Dessutom behöver städer upplåta 

ytor för att hantera det förändrade 

klimatet som förväntras ge kraftigare 

regn och varmare somrar, till exempel 

skuggande stadsträd och grönytor 

som tål att översvämmas. 

Eftersom ytan i innerstäderna är 

konstant betyder det att den behöver 

omfördelas från den ytkrävande 

och bullrande privatbilen med gatuparkering 

till yteffektiva och tysta 

transportmedel, som gång, cykel och 

kollektivtrafik. 

Med färre bilar i innerstaden och 

lägre hastigheter ökar tillgängligheten 

för cykling på alla gator och folklivet 

ökar. 

En kraftig minskning av bilismen 

i Malmös innerstad är en förutsättning 

för att stadskärnan ska bli mer 

attraktiv. 

Redan 2014 konstaterades att de 

allra flesta Malmöbor vill ha mindre 

biltrafik i stadskärnan. 

Undersökningen Invånarnas syn 

på den framtida trafiken i Malmös 

innerstad som gjordes av Statens vägoch 

transportforskningsinstitut, slog 

fast att ”80 procent av Malmös invånare 

är för en utformning av innerstadens 

trafik som är mer restriktiv när 

det gäller biltrafik och bilparkering 

än vad som är fallet idag. Närmare 

hälften av Malmös invånare stödjer 

långtgående förändringar där fotgängare, 

cyklister och kollektivtrafik 

prioriteras högt.” 

Även om det skett mycket på senare 

år, behandlar stadens styrande politiker 

fortfarande cyklismen som en 

efterkonstruktion till bilinfrastrukturen. 

Bilismen är normen trots alla 

formuleringar i översiktsplan och 

trafikprogram att det inte ska vara så. 

Cykelfrämjandet Malmö-Lund föreslår 

därför: 

• Sänkt hastighet i innerstaden till 30 

km/h. 

• Förbud för genomfartstrafik för 

privatbilar genom innerstaden. 

Det behövs en cirkulationsplan där 

trafiken i största möjliga mån leds 

runt innerstaden. 

• Huvudleder i Malmös innerstad 

smalnas av från fyra till två filer eller 

får en bussfil och blir till stadsgator. 

• Pollare eller vegetation – för att 

stoppa genomfartstrafik för bil på 

fler kvartersgator. 

• Fler enkelriktade gator för bil, med 

cykling mot enkelriktat. 

• 80 procent av den parkering som 

sker på markplan i innerstaden tas 

bort fram till 2030. Bilar hänvisas 

till p-hus. 

Georg Krüger, styrelseledamot i 

Cykelfrämjandet Malmö-Lund och 

engagerad i cykelpolitiska gruppen. 

Debattartikeln publicerades första 

gången i Sydsvenskan 2022-09-26 

Årsmöte 22–23 april 

Hör av dig till din lokala krets om du vill vara ombud på årsmötet. 

Mer information om tid och plats kommer. 

DIGITAL CYKELTRÄFF 7 DECEMBER 

Ultracykling – vad motiverar 

och hur förbereder man sig? 

Cykelfrämjandets digitala cykelträff gästas av ultracyklisten Anna 

Lindén. Vad är fascinationen med att cykla långt under tidspress? Och 

hur förbereder man sig? Vi ses 7 december kl 19.00–20.30 på Zoom! 

Läs mer och anmäl dig på cykelframjandet.se/digital-cykeltraff 

Växla till autogiro! 

Nu kan du betala årsavgiften för ditt medlemskap i Cykelfrämjandet 

med autogiro. Du ansöker enkelt via Mina sidor. Gå till 

Ansök om autogiro, fyll i dina uppgifter digitalt och signera 

med BankID. Nästa årsavgift kommer därefter dras automatiskt 

från ditt konto. Våra medlemskap sträcker sig över ett 

kalenderår, och nästa förnyelse sker därför vid årsskiftet. Årsavgiften 

för 2023 är 295 kr och då dras hela summan på en gång. 

cykelframjandet.se/mina-sidor 


MEDLEM 

Medlems erbjudanden 

Som medlem i Cykelfrämjandet får du erbjudanden som gör det lättare, roligare och 

lite billigare att cykla mer. Logga in på ”Mina sidor” via cykelframjandet.se/mina-sidor 

eller mejla till medlem@cykelframjandet.se för att få kampanjkod till aktuella 

erbjudanden. Läs mer på cykelframjandet.se/erbjudanden. 

Du vet väl att du som medlem har gratis olycksförsäkring via Folksam när du 

cyklar? Dessutom kan du ta del av Cykelfrämjandets egna kurser, cykelturer och 

aktiviteter. Trevlig cykling! 

25% PÅ HOUDINIS HELA SORTIMENT 

Upptäck Houdinis kvalitetskläder. 

Den här säsongen är 100% av tygerna 

återvunna, återvinningsbara, 

förnybara, biologiskt nedbrytbara eller 

Bluesign-certifierade. Som medlem i 

Cykelfrämjandet får du 25% rabatt på 

hela sortimentet. Erbjudandet gäller till 

och med 31 december 2022 och kan inte 

kombineras med andra rabatter. 

houdinisportswear.com 

20% PÅ HÖVDING 

Cykla säkert med frihetskänsla! Möt 

hösten med Hövding – nu med 20% rabatt 

för dig som är medlem i Cykelfrämjandet. 

Du sparar 700 kr (ord pris 3499 kr). 

Erbjudandet gäller till och med 31 

december 2022 och kan inte kombineras 

med andra erbjudanden. 

hovding.se 

15% PÅ HANDGJORDA CYKELVÄSKOR 

L’ateljé tillverkar cykelväskor i liten skala i 

Östergötland, både till cykelpendlaren och 

till äventyraren. Välj mellan flera modeller 

– nu med 15% rabatt för dig som är medlem 

i Cykelfrämjandet. Erbjudandet gäller till 

och med 31 december 2022. 

Sök på @latelje.bags i sociala medier eller skriv 

till latelje@outlook.com. 

RABATT PÅ CYKELPAKETRESOR 

Som medlem i Cykelfrämjandet hittar 

du alltid förmånliga erbjudanden på 

cykelpaketresor hos Sweden by Bike. 

cykelframjandet.se/erbjudanden 

15% PÅ CYKELKARTOR 

Du som är medlem i Cykelfrämjandet 

får 15% på Cykelkartan från Norstedts 

förlag. Kartserien täcker Götaland, stora 

delar av Svealand samt området runt 

Siljan. Erbjudandet gäller till och med 

31 december 2022 och gäller ej redan 

nedsatta varor. 


15% PÅ REGNSKYDD OCH VÄSKOR 

Som medlem hos Cykelfrämjandet får 

du just nu 15% rabatt på alla produkter 

i kategorin Väskor och regnskydd hos 

Sweden by Bike. Erbjudandet gäller 

till och med 31 december 2022 och gäller 

ej redan nedsatta varor. 


Logga in på ”Mina sidor” via cykelframjandet.se/mina-sidor eller mejla till medlem@cykelframjandet.se för att få kampanjkoder till aktuella erbjudanden.

KRÖNIKA 

Maria Soxbo. Foto: Appendix Fotografi 

Hej då bilnormen, länge leve cykeln! 

Låt oss göra ett litet tankeexperiment. 

Tänk dig en stor, myllrande europeisk 

stad. Rödljus, reklamaffischer, skyltfönster, 

neonskyltar och tutande bilar. 

Ser du den framför dig? 

Nästa steg är att föreställa dig 

att var femte bil är en cykel istället. 

Ljudnivån sänks genast några snäpp. 

Det blir lite mer plats på gatorna, lite 

lugnare. 

Nu tar vi det hela längre. Föreställ 

dig att du plockar bort minst 7 av 10 

parkeringsplatser längs gatorna – poff. 

Vad händer då? Det blir mycket mer 

plats för cyklister som dig och mig. För 

fotgängare, hundägare, barnvagnar. 

Antalet bilar minskar direkt, för vem 

skulle ens vilja ta bilen om det knappt 

finns någonstans att parkera den? Nej, 

det är nog bäst att cykla istället. Vi hör 

sorlet från kaféer, tempot saktar ner 

och luften blir ren och klar. 

Redan nu känns staden helt annorlunda, 

visst! Men varför nöja sig där, 

när vi kan förbjuda bilen helt? Okej, 

räddningstjänst, sopbilar och varutransporter 

måste få rulla omkring. 

Och bussar, alla klarar inte att ta sig 

fram till fots eller cykel. Men personbilarna, 

som det oftast sitter en person 

i och som ändå står parkerade 95 procent 

av sin livstid? De är inte välkomna 

längre. Vad skulle hända då? 

Planteringar, uteserveringar och 

lekande barn skulle ta över. Rullatorer 

och rullstolar skulle ta sig fram lättare 

utan trottoarkanter, och det skulle 

i princip vara helt riskfritt att cykla! 

Inga bildörrar som riskerar att slås upp 

i vår väg, inga avgaser som förorenar 

luften. Vi skulle till och med kunna 

höra fågelkvitter mitt i stan. 

Låter det som en utopi? Ja, kanske. 

Men samtidigt finns detta redan idag. 

I Köpenhamn står cyklisterna för 21 

procent av alla resor som är kortare än 

en mil – var femte alltså. Den genomsnittlige 

köpenhamnsbon cyklar tre 

kilometer om dagen, och 44 procent 

av alla danska barn cyklar till skolan. 

(65 procent om skolan ligger max tre 

kilometer bort.) 

I Paris kommer 72 procent av alla 

parkeringsplatser att försvinna till 

2024. Floden Seines stränder ska bli 

bilfria, paradgatan Champs Elysées 

(idag åtta filer av plåtgröt) ska bli en 

”extraordinär trädgård” och den franska 

huvudstaden ska modelleras om 

efter konceptet 15-minute city – där 

alla medborgare ska kunna tillgodose 

sina vardagsbehov (skola, vård, 

omsorg, mathandling etc) på högst 15 

minuters gång- eller cykelväg. 

Och till den prisbelönta spanska 

staden Pontevedra är inflyttningen 

konstant, trots att den egentligen 

ligger i en avbefolkningsregion. Koldioxidutsläppen 

har sjunkit med 70 

procent och ingen har dött i trafiken 

sedan 2009. Varför? Ja, du gissade rätt 

– stadskärnan är bilfri. 

Bilen är norm i nästan alla moderna 

samhällen idag – men inget säger att 

det måste vara så. Eller ens att vi vill 

ha det så. Enligt forskning kostar varje 

kilometer som vi tar oss fram med bil 

samhället 1,50 kronor. Väljer vi cykeln 

tjänar samhället istället 1,40 kr – pengar 

som kan göra nytta för fler. Utsläppen 

sjunker, och vi får betydligt lättare att 

nå klimatmålen. Men framför allt blir 

vi friskare, tryggare, gladare och trivs 

bättre där vi bor. Det är win-win – och 

det är dags att Sveriges städer också 

fattar beslut om att skapa framtidens 

samhälle. Det som är byggt för människan 

– inte bilen. När börjar vi? 

Maria Soxbo är frilansjournalist, 

föreläsare, författare och medgrundare 

av Klimatklubben. Hon är aktuell med 

boken Ställ om! Allt att vinna på ett 

klimatsmart liv (Norstedts). 

Källor hittar du på cykelframjandet.se/nyheter/2022/11/25/ 

hejda-bilnormen-lange-leve-cykeln/ 

22 

Cykling nummer 3-2022

HÄR FÅR DU ETT MEDLEMSKAP* 

I CYKELFRÄMJANDET 2023! 

Cykelfrämjandet jobbar för en hållbar framtid där fler cyklar 

mer året om. Som medlem får du dessutom: 

Olycksfallsförsäkring när du cyklar. 

Fyra nummer av medlemstidningen Cykling hem i brevlådan. 

Tillgång till medlemserbjudanden och massor av aktiviteter. 

Välkommen in 

i cykelrörelsen! 

God Jul ................................. 

Ge bort ett 

medlemskap i 


Önskar .................................. 

*Medlemskapet behöver aktiveras för att gälla! 

Mejla din postadress, mobilnummer och personnummer till 

medlem@cykelframjandet.se senast 28 februari 2023. 

Gör det direkt genom att scanna QR-koden: 

God jul 

och hurra, 

med fler 

på cykel 

blir världen 

bra! 

Just nu för endast 125 kr (ord. pris 275 kr). 

Din julgåva stödjer vårt arbete med att 

göra cykling tryggt och smidigt året om. 

Cykling är mer än bara transport – det 

gynnar hälsan, miljön och plånboken. 

Cykeln ger frihet! 

Skriv ditt för- och efternamn samt gåvomottagarens 

namn på kortet. Gåvomottagaren 

kan sedan aktivera sitt medlemskap genom 

att mejla till medlem@cykelframjandet.se. 

En faktura skickas då till dig. Alternativt gå in 

på cykelframjandet.se/ge-bort-ett-medlemskap 

för att ta del av julerbjudandet till och med 

31 december. Gäller endast nya medlemmar. 

HÄR FÅR DU ETT MEDLEMSKAP* 

I CYKELFRÄMJANDET 2023! 

Cykelfrämjandet jobbar för en hållbar framtid där fler cyklar 

mer året om. Som medlem får du dessutom: 

Olycksfallsförsäkring när du cyklar. 

Fyra nummer av medlemstidningen Cykling hem i brevlådan. 

Tillgång till medlemserbjudanden och massor av aktiviteter. 

Tack för att 

du cyklar! 

God Jul ................................. 

Önskar .................................. 

*Medlemskapet behöver aktiveras för att gälla! 

Mejla din postadress, mobilnummer och personnummer till 

medlem@cykelframjandet.se senast 28 februari 2023. 

Gör det direkt genom att scanna QR-koden:

RETURADRESS: 


Box 3 

101 20 Stockholm 

Årets säkraste 

julklapp 

Hövding är den perfekta julklappen till den du 

verkligen bryr dig om. Just nu får du som medlem 

i Cykelfrämjandet 20% rabatt på Hövding på 

cykelframjandet.se/erbjudanden. Erbjudandet 

gäller hela 2022 och kan inte kombineras med 

andra erbjudanden.

Tidningen Cykling 4 2022

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?