24.11.2022 Views

Tidningen Cykling 4 2022

  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

PROFILEN

CYKLADE 64 800 MIL

GENOM 196 LÄNDER

CYKLISTVELOMETERN

CYKLISTER VÄLJER

BÄSTA CYKELKOMMUN

FRILUFTSLIV

STORSATSNING PÅ

CYKLING I NATUREN

Cykelfrämjandets medlemstidning. Nr. 4-2022

Att cykla riktigt långt

och sova väldigt lite


Cykelfrämjandets

stödföretag 2022

Cykelfrämjandet samarbetar med företag som delar vår vision om en mer aktiv och hållbar

livsstil vilket ger oss kraft och röst att förändra. Stort tack till er som stöttat cykling

under 2022! Vi gör Sverige till en sann cykelnation – tillsammans.

HÖVDING

”Hövding vill att fler ska välja cykeln som

transportmedel och att fler ska cykla säkert.

Båda sakerna går hand i hand med Cykelfrämjandets

vision som vi stöttar. Vi vill hjälpa till

att öka medvetenheten kring vad insatser som

främjar cyklism kan bidra med för samhället

som helhet.”

EDGE

”Edge gestaltar och formar framtidens städer,

infrastruktur och landskap – för ökad livskvalitet

där människor vill och kan vistas ute. Vi stöttar

Cykelfrämjandets vision och betonar vikten

av cykling som en av samtidens viktigaste

kärnfrågor i strävan efter ett hållbart samhälle.

Tillsammans får vi människor att komma ut!”

SIEGEL GROUP

”Siegel och Cykelhotellet Ohboy i Malmö

har med hjälp av Cykelfrämjandet utvecklat

Sveriges första bilparkeringsfria bostadshus

och hotell. Precis som Cykelfrämjandet brinner

vi på Siegel för klimatsmart mobilitet, gröna

lösningar och stadsplanering som gynnar

social samvaro.”

Cykelfrämjandet

samarbetar med företag

och organisationer

som delar föreningens

grundvärderingar.

ATRIUM LJUNGBERG

”Cykelfrämjandet och Atrium Ljungberg delar

samma intresse i att främja rörelse och aktivitet

och inte minst, att möjliggöra hållbara transporter.

Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete

som är ett viktigt steg i arbetet mot vår vision

– alla vill leva i vår stad!”

ZIPFORCE

”Zipforce vill tillsammans med Cykelfrämjandet

verka för en mer hållbar elektrifiering av

befintliga cyklar i Sverige. Vår vision är att ge

redan existerande cyklar ett nytt liv – något

som gynnar vår gemensamma miljö. ”

Vill ditt företag

också bli en del av

cykelgemenskapen

och driva utvecklingen

framåt?

Läs mer på:

cykelframjandet.se/

foretagssamarbeten


INNEHÅLL

06

FORSKNING

12 sätt som

minskar biltrafiken

08

CYKLISTVELOMETERN

Linköping, Karlstad och

Vänersborg i topp

Cykelfrämjandet –

en stänkskärm mot

skit och politisk sörja

10

HEINZ STÜCKE

Världens mest

bereste cyklist

16

ULTRACYKLISTEN

Anna cyklar

lopp på 2600 km

22

KRÖNIKA

Cykel som norm

– utopi eller win-win?

14

MAGI PÅ STIGAR

Nya medarbetare

med fokus på mtb

Höstmörkret kom extra tidigt och var extra dunkelt

i år. Kommuner släcker gatlyktor och drar ner på

julgransbelysningen för att spara el. Samtidigt

breder mörkret ut sig över Cykelsverige när den nya

regeringen river upp beslut efter beslut som främjar

cykling. Regeringens sammanlagda politik hotar

transportsektorns klimatmål.

Men det mörka mörkret stannar inte där utan

sveper över flera politikområden och skuggar

till och med vår liberala demokrati. En riksdagsledamot

krävde nyligen stopp av statliga medel

till organisationen Civil right defenders efter att

de publicerat en granskning av Tidöavtalet. Även

Naturskyddsföreningen granskade samma avtal

och konstaterade att det ”kommer inte ens i närheten

av att leverera på miljö- och klimatområdet”.

En vecka senare, lagom till halloween, uppmanades

Naturskyddsföreningen att lämna ut namn på

privatpersoner som skänkt pengar till organisationen.

Frågan kom från en tjänsteperson på riksdagskansliet.

Superläskigt. På riktigt.

Nu mer än någonsin behövs ett starkt och levande

civilsamhälle, som ett skyddande hölje för demokratiska

värden och grundläggande fri- och rättigheter.

Forskning inom olika områden visar på cykelns

betydelse för folkhälsa, miljö, jämställdhet, social

hållbarhet och klimat. Historiskt har cykeln varit ett

viktigt verktyg i kampen för lika och allmän rösträtt.

Vi på Cykelfrämjandet jobbar hårt för att driva

politiken i en cykelvänlig riktning, såväl lokalt

som nationellt. Cykelfrämjandet är ett kugghjul i

arbetet för ett tryggt, grönt och lugnt samhälle. En

stänkskärm mot skit och politisk sörja.

Har du ännu inte kommit på vad du ska ge i julklapp?

Längst bak i tidningen hittar du två julkort

som du kan använda för att ge bort ett medlemskap

i Cykelfrämjandet – just nu till ett extra bra pris.

Ju fler vi är desto starkare blir vår röst. Du som

medlem betyder allt – kanske mer än någonsin!

Tatjana Borić-Persson, chefredaktör

3


LEDARE

”Visionen om hållbar mobilitet är inte

att skapa nytt, det är att vara effektiv

med befintlig infrastruktur.”

ag läser om det hela tiden, visionen om framtidens

hållbara mobilitet som med rätt prioritering

kan bli verklighet. Det handlar om delad

mobilitet, ökad gång och cykling, uppkopplade

bilpooler, kollektiv mobilitet (kombination av

traditionell kollektivtrafik och nya mobilitetstjänster),

mobilitetshubbar, nyproduktion med parkeringstal

noll, och så vidare. Men jag måste erkänna

att även fast visionen är viktig så är framtiden redan

här, den är bara orättvist fördelad.

Vad menar jag med det? Jo, infrastrukturen är

redan på plats. Om vi tittar på bostadsbeståndet

i Sverige är ungefär 98 procent befintligt. Med

tanke på att 20 till 30 procent av våra städer består

av gator och vi sällan bygger helt nya städer eller

helt ny infrastruktur, måste vi jobba med det vi

har. Jag menar inte att de häftiga visionerna eller

innovationerna är fel väg att gå eller att de inte

behövs – tvärtom, men de räcker inte för att knäcka

nöten. Dessutom stöds bilismen med kraftigt sänkt

reduktionsplikt, sänkt skatt på bensin och diesel,

samt bibehållet reseavdrag.

När regeringen, och majoriteten av de svenska

kommunerna, sätter mål om att öka cyklingen samtidigt

som den fysiska ytan inte förändras till dess

fördel, och bilismen fortsätter att prioriteras, kan

dessa mål inte nås. Istället hotas även klimatmålen

inom transportsektorn.

Med politiska verktyg kan vi styra om kursen

från att prioritera bilismen till att öka andelen som

cyklar. Men då måste vi omprioritera i nuvarande

infrastruktur. Visionen om hållbar mobilitet är

inte att skapa nytt, det är att vara resurseffektiv och

energieffektiv med befintlig infrastruktur. Då är vi

smarta och innovativa på riktigt.

Marie Pellas,

vice ordförande i Cykelfrämjandet

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning

Frågor om tidningen? Hör av dig till

redaktion@cykelframjandet.se

Vill du annonsera? Mejla till

redaktion@cykelframjandet.se

Bli medlem! Registrera dig enkelt på

cykelframjandet.se/bli-medlem. Utöver att du

bidrar till ett bättre Cykelsverige får du unika

erbjudanden, kurser, cykel turer och aktiviteter,

olycks fallsförsäkring när du cyklar, liksom

fyra nummer av vår medlemstidning Cykling.

Medlemskapet kostar 275 kr per år. Ungdom

upp till 26 år betalar 100 kr. Du kan också

registrera en familjemedlem på Mina sidor.

Logga då in på cykelframjandet.se/mina-sidor.

Ge bort ett medlemskap! Dela cykelgemenskapen

med en vän genom att ge bort ett

medlemskap. Gå in på cykelframjandet.se/

ge-bort-ett-medlemskap och fyll i formuläret.

Du får ett fint gåvobevis att ge bort som din vän

kan växla in till ett medlemskap.

Stötta Cykelfrämjandet! På cykelframjandet.se/

ge-gava kan du skänka en valfri summa för att

stötta vårt arbete för ett bättre Cykelsverige.

Chefredaktör: Tatjana Boric-Persson,

redaktion@cykelframjandet.se

Postadress: Cykelfrämjandet

Box 3, 101 20 Stockholm

Medlemsfrågor: medlem@cykelframjandet.se

Vill du ändra din adress? Gå in på

cykelframjandet.se/mina-sidor eller mejla

medlem@cykelframjandet.se

Ansvarig utgivare: Per Hasselberg

Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin

Omslagsfoto: Anna Lindén fotograferad av

Mari Louise Lundberg

Tryck: Trydells tryckeri

ISSN: 0280-3038.

Tidningen är miljömärkt och distributionen

klimatekonomisk. Cykling går även att läsa

online på cykelframjandet.se/tidningen-cykling.

Den som medverkar i tidningen med text eller

bild anses medge detta inom arvodets ram.

4 Cykling nummer 4-2022


NYHETER

På gång i cykelpolitiken

Ny regering, upprivna riksdagsbeslut och en rad uppdrag och

utredningar som redovisats och skickats ut på remiss. Det har

varit en händelserik höst inom politiken med både framsteg och

bakslag för cyklingen. Cykling sammanfattar några av de viktigaste

händelserna.

REGERINGEN BACKAR OM

REVIDERAT RESEAVDRAG

Från beslut om färdmedelneutralt reseavdrag i somras till

att behålla det nuvarande systemet och ytterligare höja

avdragen för bilresor.

REGERINGEN FÖRESLÅR HÖJD

SKATT PÅ CYKELREPARATIONER

I somras sänktes moms på reparationer från 12 till 6

procent, men nu vill regeringen höja skatten igen.

TRANSPORTSTYRELSEN AVVISAR ALLA

FÖRSLAG PÅ ÄNDRADE CYKELREGLER

Myndigheten fick i uppdrag att se över regler som skulle

få fler att cyklar, men avvisade samtliga regeländringar,

bland annat säkra omkörningar av cyklister.

REGERINGEN SÄNKER DRIVMEDELSSKATTEN

I budgeten för 2023 prioriterar regeringen sänkt drivmedelsskatt

som bidrar till höga klimatutsläpp och beräknas

kosta ca 6,7 miljarder kronor – pengar som hade kunnat

satsas på till omställning till mer hållbart resande.

NYA REGLER OM CYKEL PÅ TÅG

Enligt nya EU-regler ska nya och ombyggda tåg ha minst

fyra cykelplatser. Cykelfrämjandet uppmanar regeringen

att gå längre och höja antalet cykelplatser till minst åtta.

FÖRSLAG TILL NATIONELLA

MÅL FÖR ÖKAD CYKLING

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) föreslår

att andelen cykelresor ska fördubblas till 26 procent

till år 2035.

KLIMATRÄTTSUTREDNINGEN FÖRORDAR ETT

MER TRANSPORT EFFEKTIVT SAMHÄLLE

Utredningen föreslår att Trafikverket ska planera för

minskade transporter med bil och flyg och skapa bättre

förutsättningar att cykla, gå och åka kollektivt.

TRAFIKANALYS HAR UTRETT TRANSPORT­

SEKTORNS KLIMATOMSTÄLLNING

Utredningen föreslår bland annat sänka hastigheter i

tättbebyggda områden och att införa ett transporteffektivt

samhälle som en transportpolitisk princip.

Läs mer på cykelframjandet.se/nyheter/2022/11/22/cykelpolitikenhosten-2022

och ta del av samtliga remissvar på cykelframjandet.se/remisser

Dalarna storsatsar på

hållbar utomhusturism

I ett nytt projekt Investera i leder i Dalarnas landsbygd

satsas det stort på vandring och stigcykling i hela Dalarna.

Under två år ska man rusta upp och kvalitetssäkra regionens

leder. Målsättningen är att göra Dalarna till Sverigeledande

destination inom hållbar utomhusturism.

– Det långsiktiga målet för projektet är att göra Dalarna

till en Sverigeledande destination inom hållbar vandringsoch

mtb-cykelturism, säger Johan Engström, projektledare

och affärsutvecklare på Visit Dalarna.

Projektet ägs av Visit Dalarna och utförs i samarbete med

14 regionala aktörer: föreningar, företag och kommuner

som ansvarar för drift och underhåll av leder.

Nominera till

Cykelfrämjandets

uppsatsstipendium

Nu är det dags att nominera uppsatser om cykling till

Cykelfrämjandets uppsatsstipendium. Uppsatsen ska

vara examinerad under 2022 och sista datumet för nominering

är den 15 januari 2023. Vinnande uppsats presenteras

sommaren 2023.

Mejla nominering och uppsats till uppsats@cykelframjandet.se.

Info om regler och kriterier finns på cykelframjandet.se/ uppsats

Cykling nummer 4-2022 5


FORSKNING

FOTO: JONATAN SAHLIN

I Rom har man minskat biltrafiken med 20 procent genom att förbjuda bilar i

delar av innerstaden och införa böter som sedan finansierar kollektivtrafiken.

Morot- och

piskaåtgärder

minskar bilismen

Efter att ha plöjt nästan 800 fallstudier har forskare identifierat

de tolv bästa sätten att minska biltrafiken i städerna. Resultatet

visar att en kombination av morot- och piskaåtgärder utgör

ett vinnande recept, samtidigt som en ”vinnare” stickar ut:

trängselavgifterna. Sådana kan minska biltrafiken i stadskärnan

med upp till en tredjedel. Text: Cecilia von Arnold, Lunds universitet

tsläpp från transporter är en betydande

orsak till de tilltagande klimatföroreningarna

och minskar

inte i den takt som krävs. Samtidigt

har EU enats om målet att 100 europeiska

städer ska vara klimatneutrala år 2030.

Flera svenska städer finns med bland dessa.

– Nuvarande politik subventionerar

kraftigt privat bilanvändning och parkering.

Detta leder till att biltrafikens verkliga

kostnader för samhället inte blir tydliga för

oss, säger Kimberly Nicholas, hållbarhetsforskare

vid Lunds universitet.

Tillsammans med en före detta student

i hållbarhetsvetenskap, Paula Kuss, har

hon därför studerat nästan 800 vetenskapliga

studier och fallstudier från hela

Europa med förhoppningen att identifiera

de åtgärder som fungerar allra bäst för att

minska bilismen. Nyligen publicerades

studien i tidskriften Case Studies on Transport

Policy.

– Våra resultat visar att det inte finns en

enda magisk lösning. De städer som var

framgångsrika kombinerade istället flera

strategier och åtgärder. Förenklat kan man

säga att det gäller att begränsa körningen i

form av avgifter och mindre plats för bilar i

kombination med att investera i cykling och

kollektivtrafik.

En enskild åtgärd som dock fungerat

mycket effektiv är trängselavgift. Efter att

städer som London, Milano, Stockholm och

Göteborg införde trängselavgift minskade

trafiken i stadskärnan med 12–33 procent.

Men även andra strategier har gett påtagliga

resultat på minskning av biltrafik i städerna.

I Oslo har man ersatt parkeringsplatser

med bilfria gågator och cykelbanor. Och

i Rom har man förbjudit bilar i vissa delar

av stadskärnan och infört böter, med vilka

man finansierat kollektivtrafiken. Dessa

åtgärder har lett till att man lyckats minska

biltrafiken med cirka tio till 20 procent.

De flesta initiativ har drivits av lokalpolitiker,

ofta i samarbete med lokala företag,

kollektivtrafikbolag och civilsamhället.

Studien visar dock att politiker inte nödvändigtvis

väljer de insatser som är mest

effektiva.

En annan viktig faktor för att minska

biltrafiken är ökat samarbete mellan städer,

arbetsgivare och universitet. I Utrecht

minskade andelen pendlare som reste

med bil med 37 procent när anställda fick

resa gratis i kollektivtrafiken och genom

att tillhandahålla särskilda pendelbussar

till arbetsplatsen. Bristol i Storbritannien

och Catania i Italien lyckades minska bilpendlingen

till universitetet med 24 till 27

procent genom bättre reserådgivning och

planering för personalen.

– Vår studie visar att det finns europeiska

städer som lyckas med att minska bilanvändningen,

och skapa förutsättningar för

ett mer hållbart resande och förbättrad livskvalitet

för invånarna. Vi hoppas att andra

städer kan lära sig av och implementera

dessa strategier, säger Kimberly Nicholas.

Nyfiken på att läsa hela studien? Sök på:

A dozen effective interventions to reduce car

use in European cities: Lessons learned from

a meta-analysis and Transition Management

(2022) av Paula Kuss och Kimberly A.Nicholas

6 Cykling nummer 4-2022


FORSKNING

ÅTGÄRDER PISKA MOROT EFFEKTIVITET

Trängselavgift

Bilister betalar en avgift för

att komma in i stadskärnan.

Intäkterna från trängselavgifterna används

för att finansiera kollektivtrafiken eller annan

hållbar transportinfrastruktur.

12–23% minskad biltrafik i

stadskärnan.

Parkering och

trafikreglering

Minskat antal

parkeringsplatser.

Ersätt parkeringsplatser med cykelbanor/gångvägar

i stan, och inför bilfria gator.

10–19% minskad biltrafik i

stadskärnan.

Områden med begränsad

trafik

Förbud av biltrafik i vissa

delar av staden (förutom

för boende).

Intäkter från trafikböter används för att

finansiera kollektivtrafiken.

10–20% minskad biltrafik i

stadskärnan.

Mobilitetstjänst för

pendlare

Kampanj för att låta anställda åka gratis i

kollektivtrafiken och pendelbussar till och från

arbetsplatsen.

37% minskning av bilpendlare.

Parkeringsavgift på

arbetsplatsen

Parkeringsavgift på

arbetsplatsen

Parkeringsintäkterna används för att finansiera

kollektivtrafiken. Anställda som slutar köra bil

och åker kollektivt belönas.

8–25% minskning av bilpendlare.

Reseplanering på

arbetsplatsen

Begränsade parkeringsmöjligheter

vid

arbetsplatsen.

Rabatterat pris på kollektivtrafik. Reserådgivning

och förbättrad infrastruktur för att

underlätta för anställda att cykla, promenera

eller åka kollektivt till arbetet.

3–18% minskning av bilpendlare.

Reseplanering

för studenter och

universitetsanställda

Begränsade parkeringsmöjligheter

på campus.

Rabatterat pris på kollektivtrafik. Reserådgivning

och förbättrad infrastruktur för att få

studenter och personal att cykla, promenera

eller åka kollektivt till arbetet.

7–27% minskad bilanvändning

bland universitetsanställda och

studenter.

Mobilitetstjänster för

universitet

Gratis kollektivtrafik och bättre pendlingsmöjligheter

för studenter.

24% minskad bilanvändning bland

studenter.

Bildelning

Möjligheter till bildelning i nära anslutning till

arbetsplatser och bostadsområden.

Varje delningsbil ersätter 12–15

privatägda bilar.

Skolreseplanering

Reserådgivning och aktiviteter för att få elever

och föräldrar att gå/cykla/samåka till skolan.

5–11% minskad bilanvändning till

och från skolor.

Personlig reseplanering

Subventionerad kollektivtrafik. Lokal reserådgivning

för att få fler att gå, cykla eller åka

kollektivt (rabatterat).

6–12% minskning av stadsbors

bilanvändning.

App för hållbar mobilitet

Belöning för de som använder hållbara transportmedel

såsom cykel och kollektivtrafik.

73% av appanvändarna rapporterade

minskad bilanvändning.

Cykelglädje

på tre hjul

specialcyklar

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35

Liggcyklar, vikbara cyklar, transportcyklar

Cykling nummer 4-2022 7


I FOKUS

VINNARE 2022

Stora kommuner

(över 100 000 invånare)

1. Linköping

2. Malmö

3. Örebro

Mellanstora kommuner

(50 000 till 100 000 invånare)

1. Karlstad

2. Östersund

3. Järfälla

Små kommuner

(mindre än 50 000 invånare)

1. Vänersborg

2. Finspång

3. Katrineholm

FOTO: CHRISTOPHER LANAWAY

25 275 cyklister

har sagt sitt

Linköping, Karlstad och Vänersborg är Sveriges bästa cykelkommuner enligt

cyklisterna själva. Det står klart efter att mer än 25 000 cyklister tyckt till om cyklingen

i sin kommun i Cykelfrämjandets nöjdhetsundersökning Cyklistvelometern.

limaträttsutredningen, FN och

IPCC har alla lyft fram behovet

av att satsa på ökad cykling.

Då är det helt nödvändigt att

cyklisternas eget perspektiv kommer

fram. Resultatet från Cyklistvelometern

är ett värdefullt verktyg för alla som vill

möjliggöra för fler att cykla. Det säger

Cykelfrämjandets ordförande Per Hasselberg

om vår stora nöjdhetsundersökning

Cyklistvelometern som i år genomfördes

för tredje gången.

Cyklistvelometern är en återkommande

undersökning där Cykelfrämjandet

granskar och jämför landets kommuner

utifrån vad cyklisterna själva tycker.

Undersökningen baseras på en enkät där

alla som cyklar i Sverige får svara på frågor

om hur det är att cykla i sin kommun.

I år besvarades enkäten av 25 275 cyklister

som tyckt till om 115 svenska kommuner.

Bland landets stora kommuner

ger cyklisterna bäst betyg till Linköping

medan Karlstad och Vänersborg hamnar

i topp bland mellanstora respektive små

kommuner.

– Årets undersökning visar att alla kommuner

har sina styrkor och brister när det

kommer till förutsättningar för invånarna

att välja cykeln. De tre vinnarkommunerna

utgör ett bevis på att höga ambitioner och

riktade satsningar belönas i form av nöjdare

cyklister. Att fler väljer cykeln över

andra transportmedel vinner både kommunerna

och deras invånare på, säger Per

Hasselberg.

8 Cykling nummer 4-2022


I FOKUS

SKILLNADER MELLAN STORA

OCH SMÅ KOMMUNER

En genomgående trend bland resultaten

från Cyklistvelometern är att cyklister i

större kommuner är mer nöjda med cykelförutsättningarna

än i mindre kommuner.

Till exempel skulle 67 procent av cyklisterna

i större kommuner rekommendera

andra att cykla i sin kommun medan bara

48 procent i mindre kommuner skulle göra

detsamma.

Det finns också ett klart samband mellan

hur mycket kommunerna satsar på

cykling och hur nöjda cyklisterna är. Både

Linköping och Karlstad rankades högt i

undersökningen Kommunvelometern, där

Cykelfrämjandet mäter och jämför kommuners

insatser för cykling.

– Årets Cyklistvelometer visar att

många kommuner behöver göra betydligt

mer för att höja tryggheten och öka framkomligheten

för cyklister. Det finns också

ett stort behov av ökade nationella resurser

för att minska ojämlikheterna mellan

kommuner. Var man bor i Sverige ska inte

påverka ens möjligheter att välja cykeln,

säger Per Hasselberg.

UTVALDA RESULTAT

FRÅN CYKLIST­

VELOMETERN 2022

• 58 procent av landets

cyklister skulle

rekommendera andra att

cykla i sin kommun. Här

skiljer sig resultatet åt

beroende på kommunstorlek

där 67 procent av cyklisterna

i större kommuner skulle

rekommendera andra att

cykla i kommunen medan

bara 48 procent i mindre

kommuner skulle göra

detsamma.

• Bara 25 procent av landets

cyklister upplever att det är

tryggt för barn och unga att

cykla i deras kommun.

• 41 procent av landets

cyklister uppger att otrygga

trafiksituationer hindrar dem

från att cykla mer än vad de

gör idag. 38 procent anger

bilister som den främsta

källan till otrygghet.

• Bara 7 procent upplever att

cykelstöld är sällsynt i deras

kommun.

• 23 procent av landets

cyklister anser att cyklingen

ges tillräckligt hög prioritet

i infrastrukturplaneringen

i kommunen. Bland stora

och mellanstora kommuner

är motsvarande siffra 28

respektive 27 procent medan

det i små kommuner enbart

är 15 procent som instämmer

i påståendet.

• 70 procent av landets cyklister

vill att deras kommun

prioriterar att bygga ut sammanhängande

cykelvägar där

det i dag saknas. 38 procent

vill se förbättrad väghållning

året runt och 34 procent

anser att cykeltrafiken bör

prioriteras i vägkorsningar.

Ta del av alla resultat, fördjupade

kommunrapporter och info ­

grafik på cykelframjandet.se/

cyklistvelometern-2022

Hallå

där!

Sonja Nettelbladt, projektledare för

Cyklistvelometern 2022

Hur kan resultatet från Cyklistvelometern

användas?

– Resultatet ger en unik insyn i hur cyklisterna upplever

sin kommun. Det möjliggör också en jämförelse

mellan kommuner och regioner, mellan olika typer

av cyklister liksom över tid. Undersökningen utgör

ett värdefullt verktyg för alla som vill förbättra möjligheterna

att cykla i Sverige. Den är även av intresse

för media, forskare och intresseorganisationer som

bevakar och studerar cykelfrågor.

Hur jobbar Cykelfrämjandet med resultaten?

– Vi kommunicerar resultaten till media, lokalkretsar,

beslutsfattare, tjänstemän och andra intressenter.

Vi svarar på frågor och bistår med analys och rådgivning.

Resultaten är ett viktigt underlag för vårt

politiska påverkansarbete på nationell och lokal

nivå, både för att det visar vilka politiska åtgärder

som behövs och för att det ger oss stöd i att driva på

för bättre cykelförutsättningar. Vi uppmärksammar

de vinnande kommunerna och delar goda exempel

från undersökningen för att inspirera och sporra

beslutsfattare och tjänstemän runt om i landet.

Hur kan lokalkretsar och cyklister använda sig

av resultaten?

– Resultaten på kommunnivå är ett värdefullt verktyg

för lokalt påverkansarbete och opinionsbildning. Vi

uppmuntrar alla som är engagerade i cykling lokalt

att titta igenom resultaten för sin kommun och fundera

på vad ni tycker sticker ut och vilka åtgärder ni

önskar att kommunen tog till. Bjud gärna in kretsmedlemmar

eller andra engagerade cyklister till ett

möte där ni tillsammans går igenom resultaten och

diskuterar hur ni bäst kan använda dem för att driva

på för förändring. Kanske kan ni skriva en debattartikel,

ta fram ett medborgarförslag eller boka ett

möte med ansvariga politiker och tjänstemän för att

diskutera förbättringsmöjligheter?

Cykling nummer 4-2022 9


PROFILEN

50 år på c

runt jorde

Världens mest bereste cyklist korsade under ett halvt sekel krigszoner,

öknar, isvidder, bergspass och djungler med målet att se hela världen.

– Folk talar om det bästa, snabbaste, högsta, värsta. Jag har inget emot

det, men det är inte alls det jag har ägnat mig åt, säger Heinz Stücke.

Text: Mats Cato Foto: Heinz Stücke

10 Cykling nummer 4-2022


På cykel genom Nepals gröna

dalar med Himalayas snöklädda

bergstoppar i bakgrunden

PROFILEN

ykel

n

ånga cyklister har blivit legendariska

efter äventyrliga långturer. Men deras

resor bleknar i jämförelse med Heinz

Stückes. Han lämnade Tyskland som

22-åring och kom tillbaka 50 år senare efter att ha

cyklat 64 800 mil genom världens alla länder.

– I did it my way, säger Heinz och skrattar där han

sitter hemma vid köksbordet i Hövelhof, småstaden

där han växte upp i nordvästra Tyskland.

Idag är han 82 år, går med rullator på grund av

artros och sluddrar när han talar eftersom han inte

vill använda sina löständer. De riktiga tänderna

slogs ut av en rånare i Sydafrika 2012.

Visst hade världen varit tråkigare utan såna som

Heinz. Men man undrar ju ändå vad som fick honom

att långfärdscykla i 50 år?

– Jag hade utbildat mig till verktygsmakare, men

gillade inte mitt jobb på fabriken. När jag var liten

läste jag äventyrsböcker där författarna berättade

om sina fantastiska resor och jag älskade geografi i

skolan. Så jag ville också uppleva äventyr, se exotiska

platser och om jag ska vara ärlig ville jag bevisa att

jag kunde se hela världen med cykel.

Och äventyr blev det. Heinz har haft många ”nära

möten med döden”, som han uttrycker det. Ett

sådant inträffade när han som en av de allra första

cyklisterna korsade Sahara.

– Jag var vilse och vattnet tog slut. Då dök en lastbil

upp i horisonten. Jag ropade och vinkade men

chauffören körde bara förbi. Han såg mig nog inte

eftersom vägen i sanden var flera kilometer bred. Jag

trodde att jag skulle dö, men då kom en annan lastbil

och räddade mig.

Att pricka av i listan över besökta länder förblev

en drivkraft att fortsätta resan, men efter hand blev

mötena med människor och nya kulturer viktigare.

– Ibland bestämde jag inte i förväg vad jag ville

se i ett land. Det är viktigt att ha ett öppet sinne.

Och jag stannade ofta tre månader för att få en

bättre bild av vardagslivet. Att bevisa att jag kunde

Cykling nummer 4-2022 11


PROFILEN

Den gamla herrcykeln drabbades av 16 rambrott,

men lokala bysmeder lyckades alltid svetsa ihop den.

komma upp för ett berg eller liknande intresserade

mig inte.

Heinz menar att guideböcker har både för- och

nackdelar.

– Jag brukade alltid läsa guideböcker innan jag

åkte till ett nytt land. Men för att träffa människor i

ett annat land är det bättre att strunta i guideböckerna.

Och det fina med en cykel är att du kommer

bort från turistställena.

När Heinz började cykla blev det mest vildcamping.

Men när västerländska backpackers gav sig ut

i världen öppnade många billiga hotell.

– Under mina 50 år som långfärdscyklist bodde

jag cirka en tredjedel av tiden i tält, en tredjedel på

billiga hotell och en tredjedel hos folk jag blev hembjuden

till.

platser som jag besökt.

Cykeln väckte uppmärksamhet

och lockade folk

att ta kontakt. Överallt

sålde jag mina broschyrer

med bilder och

berättelser om resan.

Tidningar, radiooch

tv-kanaler intervjuade

honom och han

fick betalt för att hålla

föredrag, sponsrades

av cykeltillverkare och

fick kontrakt med en

fotoagentur. Några

stora inkomster gav det

inte, men för Heinz som

kunde leva på fem kronor

om dagen hade det

stor betydelse.

Heinz favoritcitat

säger en hel del om

resan: ”oroa dig inte, var

galen och lite full i fan”.

Till exempel cyklade

han ett helt år i Kina trots att hans visum gick ut efter

bara en månad.

– Varje gång polisen tog mig fick jag böta 80 kronor

och sen satte de mig på en buss mot gränsen.

Men jag hoppade av vid nästa hållplats och fortsatte

cykla vidare.

Under 50 år drabbades Heinz bara av två allvarliga

cykelolyckor. I Chile blev han påkörd av en lastbil

och i Kanada knuffade en bil ner honom i en iskall

Inget kunde stoppa Heinz Stücke, inte ens djungelvägarna i Kongo.

Att Heinz valde att resa med cykel berodde främst

på att det var billigt och att cykeln kunde bära alla

hans grejor. Dessutom var det, som han säger, ett

bra sätt att hålla sig i form. Men efterhand upptäckte

han fler fördelar.

– Jag hade en skylt med texten ”Around the world

by bicycle” och på ramen skrev jag namnen på

”Han lämnade Tyskland

som 22-åring och kom

tillbaka 50 år senare efter

att ha cyklat 64 800 mil

genom världens alla länder.”

12 Cykling nummer 4-2022


PROFILEN

NYHETER

”Oroa dig inte,

var galen och

lite full i fan”

Världens längsta cykeltur gick genom många öknar. Här trampar Heinz Stücke genom Egypten.

flod. Men båda gångerna klarade han sig utan bestående

skador.

– Många som cyklar mycket är idrottare. De måste

ha fart och utnyttja sin energi tills de blir trötta. Jag

tog det lugnt och då händer sällan olyckor.

Han har även haft tur när det gäller cykeltjuvar.

Visserligen blev hans cykel stulen sex gånger, men

han fick alltid tillbaka den, ofta tack vare tidningar,

radio- och tv-stationer som uppmanade folk att

hjälpa till.

Cykeln som Heinz använde under större delen av

resan var en tysk treväxlad herrcykel som vägde 25

kilo. Till det kom en packning på 50 kilo som innehöll

allt vad han behövde.

– Jag tycker inte vikten är så viktig – en del långfärdscyklister

tänker på varje gram som de kan spara,

men sån är inte jag. Jag vill ju ha lite komfort.

Heinz fick erbjudanden att byta till mer avancerade

cyklar, men tackade alltid nej.

– Fördelen med en enkel cykel är att färre saker

kan gå sönder.

En annan fördel med Heinz stålcykel

var att ramen gick att svetsa

ihop och förstärka om den gick sönder

vilket hände 16 gånger. Heinz

kom också på en egen lösning för att

slippa värk, ett ”kinesiskt dubbelstyre”

som bestod av två ihopsvetsade

styren ovanpå varandra.

Sedan 2012 är det slutcyklat för

Heinz. Nu är målet att starta ett litet

museum med allt om den långa

resan. Hans hem i Hövelhof är fullt

från golv till tak med 50 års samlade

souvenirer, cyklar, tidningsartiklar,

foton och kartor med resvägen inritad

kors och tvärs över jorden.

– Jag kommer alltid vilja resa

igen. Det spelar ingen roll hur gammal

jag är. En dag kanske jag ger

mig av härifrån, säger han och ler

finurligt.

VÄRLDENS LÄNGSTA

CYKELTUR

Totalt 64 800 mil (cirka 10 mil per

cykeldag)

Besökte 196 länder och 86 avhängiga

territorier

Världens mest beresta person i

Guiness rekordbok 1995

Utrustning – treväxlad herrcykel med

50-kilos packning

Tog 100 000 fotografier och skrev

18 000 dagbokssidor

Cykeln stals sex gånger

Två allvarliga cykelolyckor

Ramen sprack 16 gånger

Värsta upplevelsen – blev skjuten i

Zambia

Farligaste djur – vildbin

Bästa rådet till cyklister – skaffa

backspegel

Cykling nummer 4-2022 13


FRILUFTSCYKLING

Det är inte lätt att med ord ringa in den magi som skapas då balansen

mellan naturintryck, fart och en känsla av nuet låter en flyta fram i

skogen, men det är den vi jobbar för att fler ska hitta.

Det ser ljust ut för

svensk stigcykling

ykelfrämjandets nestor på stigcykling,

Hans Stoops, rullar nu vidare mot nya

uppdrag i cykelns tjänst på IMBA Europe.

Sedan ett par månader tillbaka har Fredric

Piper och Hugo Röjgård fokus på stigcykling och

jobbar med att förvalta och utveckla arbetet med det

som en gång i tiden lanserades som ”extremsporten

från Amerika”. Cykelfrämjandet grundades långt

innan det fanns mountainbikes och det har gått ganska

många år sen 26 tum var standard. Utvecklingen

av både cyklarna, grenarna och infrastrukturen för

stigcykling har sett en exponentiell tillväxt. De nya

medarbetarna har delvis olika bakgrund inom stigcyklingen,

Fredric som stigbyggare och strateg och

Hugo som cyklist och folkbildare.

– Vi är ett bra team som tillsammans med våra

andra kollegor kan täcka in fler områden inom

stigcyklingen. Jag och Fredic brukar efter givande

samtal eller nya möten konstatera att vi har ett fantastiskt

kul jobb, säger Hugo.

Idag ser vi att många stora satsningar görs just på

mountainbike med utveckling av destinationer och

bikeparks så väl som pumptracks och lokala trails.

Det råder dock ingen brist på utmaningar, för att

det vida mtb-paraplyet rymmer mycket. Olikt andra

sporter finns här ingen regelbok om spelplanens

storlek, målsättning eller ens hjulstorlek. För novisen

är det inte lätt att navigera bland stigcyklingens

många arter och även för en insatt har det visat sig

svårt att göra en uppskattad bild av den sammansättning

av grenar som trängs under samma förkortning.

Trots detta finns det idag både uppdrag

som ska realiseras och pengar som ska spenderas

inom just mtb.

Hur gör då den kommunala friluftssamordnaren

eller regionala destinationsutvecklaren?

– Ett första steg är förstås att kontakta oss på Cykelfrämjandet.

Vi bär alla med oss olika uppfattningar

och det är viktigt att satsningar inte grundas på förutfattade

meningar, konstaterar Fredric.

Det svenskaste vi har, allemansrätten och frågor

som rör denna fantastiska rättighet, är också något

som Hugo och Fredric arbetar med. Cykling ingår som

en självklar del inom allemansrätten men det finns

många, inte bara cyklister, som inte har så bra koll på

vad detta innebär. Det finns också viktiga frågor om

till exempel elcyklar (som idag inte omfattas av allemansrätten)

som belyser behovet av en uppdatering.

– Det är lätt att missa, bland alla satsningar på

bikeparks, att den allemansrättsliga friluftscyklingen

på stigar står för drygt 80 procent av stigcyklingen i

Sverige idag. Det är där, i sin närmsta skog, som

människor hittar magin med stigcykling. Uppmärkta

och kvalitetssäkrade leder är viktiga, men arbetet

med dessa får inte gå ut över allemansrätten, säger

Hugo avslutningsvis.

LITEN ORDLISTA

Mtb – förkortning av mountainbike

Stigcykling – det man använder en mtb till, cykla på stigar

IMBA – förkortning av International Mountain Bicycling

Association

26 tum – mått på hjulstorlek, idag är antingen 29, eller

27,5 tum standard inom mtb.

Enduro – en av många tävlingsformer inom mtb

Bikeparks – område med cykelbanor, oftast med lift

Pumptracks – cykelbana med små gupp/hopp där fart

genereras utan att trampa

Trails – det engelska ordet för stig

FOTO: HUGO RÖJGÅRD

14


Under hösten gjorde Hugo ett studiebesök

i Vålådalen som en del av projektet

Fjällvett för stigcyklister.

FRILUFTSCYKLING

FREDRIC PIPER

PROJEKTLEDARE

STIGCYKLING

Jag är upplevelseorienterad cyklist

som försöker klämma in mitt cyklande

i vardagen för att möjliggöra tid med

familj och vänner. Som tur är delas

intresset i både familj och vänskapskrets.

Jag är 45 år, gift och två barn

och bor med familjen i en liten by i

Skåne. Jag är utbildad civilekonom,

har jobbat i många år i ledande befattning

inom privat markförvaltande, men

sadlade om för snart tio år sedan för

att jobba idéburet kring cykel- och

mtb-utveckling vilket jag brinner för.

HUGO RÖJGÅRD

PROJEKTLEDARE

STIGCYKLING

Jag är uppvuxen på en liten ö i

Stockholms skärgård där alternativ till

cykeln inte fanns. Idag är jag cykelnörd

och har tidigare jobbat i cykelbutik

och gjort resereportage om cykling.

Jag tävlar i enduro (mtb) och älskar att

uppleva nya platser på cykeln, helst i

sällskap av goda vänner. På sidan av,

när jag hinner, skriver och testar jag

prylar för happyride.se. Cykelfrämjandet

blir mitt fjärde(!) främjande, ett

annat var Graffitifrämjandet som jag

var med och grundade och drev i tio

år. Jag bor strax intill Nackareservatet

med min fru och två barn. Vi har just

skaffat ett litet hus i Järvsö också, så

nu blir det mer cykling (och skidåkning)

för hela familjen.

Cykling nummer 4-2022 15


ETT MEDVETET VAL

Hur klarar man egentligen av att fortsätt cykla när kroppen skriker efter sömn, mat eller

bara några minuters vila? Fråga Anna Lindén som är ultracyklist. Det är något speciellt

med att testa sina egna gränser, säger hon till Cykling. Text: Elisabet Wahl

Anna testar, tänjer

och korsar gränser

et finns många olika typer av cyklister:

de som cyklar till jobbet, de som cyklar i

skogen och de som cyklar långt. Så har vi

gruppen som cyklar ännu längre, både i

timmar och i mil. Ultracyklisterna. Deras tävlingar

är något utöver det vanliga.

– Man kan väl säga att de går ut på att cykla riktigt

långt och sova väldigt lite, förklarar Anna Lindén.

Och med långt menas att varje etapp kan vara

mellan 20 och 40 mil. Dessutom är upplägget något

helt annat än många andra tävlingar: Här förväntas

du klara dig själv.

– Du måste fixa mat och boende. Du får inte

bestämma att en kompis bjuder dig på kaffe eller

dyker upp med reservdelar. Vill du bo på hotell får du

såklart det, men man kan också sova ute och ha med

sig all packning på cykeln. Det spar tid!

Anna Lindén gillar att vara självständig

och bor därför oftast utomhus

längs vägarna. Det blir med andra ord

mycket packning.

– Jag har en cykelväska bakpå och

en framför styret. Så är det en på

ramen och två till små under styret

för godis. I väskorna har jag saker att

fixa cykeln med, alltid regnkläder,

rejält med batteripack så att jag kan

ladda cykeldatorn och mobilen. Tält,

sovsäck och liggunderlag. Sedan

lyxar jag till det och har med mig extra

cykelbyxor. Och så godis. Massor med

godis och sådant som innehåller fett,

salt och kolhydrater.

Chips är en nödvändig del

av packningen. Det gäller

att få i sig salt, socker och

fett för att orka.

”Man kan väl säga att det

går ut på att cykla riktigt

långt och sova väldigt lite”

Delar av loppet Pan Celtic går ibland nära den irländska kusten.

Anna Lindén hittade hem i ultracyklingen

för bara några år sedan,

men har redan haft stora framgångar.

Förra sommaren kom hon trea i Pan

Celtic Race som omväxlande går på

Irland, i England, Skottland och i

16 Cykling nummer 4-2022


ETT MEDVETET VAL

Viktigt med stadiga mellanmål

när man cyklar långt.

Sova får man göra vid vägkanten

när det behövs.

Anna kom trea i Pan Celtic Race sommaren 2021, en tävling som sträcker

sig över Irland, England, Skottland och Wales.

Wales. Hon har också deltagit i Sverigetempot

som börjar vid Riksgränsen

och avslutas 210 mil och 210 timmar

senare i Skåne.

– Man får se hela Sverige, i början är

det fjäll och på slutet cyklar man bland

rapsfält. På Irland upplever man både

fårhagar och gröna ängar och klippbranter

som stupar ner i havet.

Men självklart är loppen jobbiga

också. En riktigt tuff stund kom under

Pan Celtic då hon sköt cykeln framför

sig i smådassigt väder i en lång uppförsbacke

på Irland och kände att

hoppet om att klara etappen på utsatt

tid var borta.

– Det var så tungt. Men jag har lärt

mig att verkligen ta reda på vad det är

jag behöver: Är jag trött, är jag hungrig

eller vad behöver jag? Jag kom fram

till att jag behövde sömn och tog 45

minuters tupplur vid vägkanten och

vaknade jättepigg.

Och här någonstans kommer vi

in på vad det är som fått henne att

stanna kvar i ultracyklingen.

– Jag älskar verkligen att cykla, men

också att testa mina gränser. Hur långt

kan jag cykla utan att sova? Hur är det

att cykla på natten? Jag tror att man

både måste gilla att lösa problem och

att vilja fortsätta när det är tungt. Att

hitta sitt nya normala. Det triggar mig.

Andra typer av cykeltävlingar skiljer

sig en del från ultratävlingar. Hela den vanliga

apparaten med följebilar, vätskekontroller och

reservcyklar får ultracyklandet att framstå som rätt

spartanskt. Om Anna Lindén fick bestämma borde

cykelsporten fundera på vart den är på väg egentligen.

Inte minst på hur den påverkar miljön.

– I mer kända tävlingar som Tour de France eller

SM har man följebilar som nästan alla är fossil drivna.

Varje lag har bilar med reservcyklar som kör efter

cyklisterna, plus den som filmar på nån fossildriven

MC. Det blir väldigt mycket biltrafik och utsläpp

under en tävling. Cykling som i grunden är hållbart,

blir istället både miljöskadligt och ohälsosamt.

Vad kan man själv göra då för att minska sitt

miljöavtryck som cyklist? Anna Lindén lyfter bland

annat fram det faktum att cyklingen blivit allt mer

av en materialsport och tycker att det finns stora

vinster att göra där.

– Alla som cyklar kan lära sig att laga slang och

däck istället för att köpa nytt vid varje punka. Att

vårda cykelns rörliga delar gör dessutom att de håller

längre. Välj miljömärkt avfettning och rengöring.

Köp kläder av återvunnet material och lämna in kläder

för reparation. Har du kraschat din kolfiberram?

Kolla företag som kan laga den. Ta tåget på cykelresan,

byt din fossila följebil mot eldrift. Och ta en

vegoburgare!

Till sist, om man tycker att det här låter som

något att testa. Hur börjar man?

– Det finns klubbar, till exempel Randonneur Stockholm,

som ordnar lopp. Men man kan också testa på

egen hand. Till exempel bestämma sig att nu ska jag

vara ute i 12 timmar. Eller så sätter man ett mål. Nu

ska jag cykla till mormor som bor 25 mil bort. Det är

bara att ge sig ut!

ANNA LINDÉN

Ålder: 42

Bor: Stockholm

Gör: Jobbar som projektledare inom Stockholms

stad med klimatpolitik, med fokus på transporter.

Min första cykel: Jag tror det var en röd liten cykel

som jag hade när jag var fyra-fem år. Jag minns

frihetskänslan när vi kunde ta bort stödhjulen.

Vill du höra mer om Anna? Häng med på digital

cykelträff 7 december. Läs mer på sid 20.

Cykling nummer 4-2022 17

FOTO: PAN CELTIC RACE SERIES


IKONEN

En lastbar

pionjär

Text och urval: Henrik Rex Jakobsson

SCO Long John 2022

Innan massbilismens intåg efter andra världskriget sköttes lättare transporter

ofta av unga bud på lastcykel. Dessa ungdomar kallades för ”schasar” i Sverige

och ”svajer” i Danmark.

Större svenska cykelfabrikanterna tillverkade vid denna tid gärna både

trehjuliga flakcyklar och tvåhjuliga transportcyklar med ordentliga lastrack.

Dessa hade direktverkande styrning, det vill säga styret var fäst direkt på

framgaffeln eller i ett svängbart flak.

I Danmark var dock en annan konstruktion populär. Där ställdes lasten på

ett rack eller ”låda” mellan en lodrät styrstång och en framflyttad framgaffel.

Styrningen överfördes via dubbla stag under lastytan. Detta gav stabilitet

genom en låg tyngdpunkt och därmed möjlighet att lasta över 100 kg.

Konstruktionen kallas i Holland för ”bakfietz” vilket betyder lådcykel.

”Long John” uppfanns 1929 av dansken Morten Rasmussen Mortensen och

masstillverkades senare av olika danska märken. SCO, som var störst, tillverkar

faktiskt Long John ännu idag (se bild). I Sverige gjorde Monark en tid samma

cykel. Uppdaterade versioner på modellen ses numera allt oftare med danska

Bullitt som ett gott exempel.

En dansk ”svajer”.

18 Cykling nummer 4-2022


Hallå

där!

Peppe Hämeenniemi, vilka är

dina bästa tips för vintercykling

med lastcykel?

– Att cykla med lastcykel på vintern är

egentligen ganska lätt, och i många fall så är

det säkrare än att cykla på en vanlig cykel. På

en tvåhjulig lastcykel så har du mycket bättre

stabilitet än på en vanlig cykel, och skulle

framhjulet släppa i en isig kurva så är det

två meter längre fram och det är lättare att

hantera. En trehjulig cykel är helt fantastisk

vid halt och isigt väglag. Här är mina bästa

tips inför vintersäsongen:

Serva cykeln och se till att kedja,

växlar och bromsar är i bra skick.

Olja och smörj där det behövs. Ett

extra tips är att se till att broms- och växelvajrarna

är smorda så hålls vatten borta och de

får svårare att frysa.

Dubbdäck är en riktigt bra sak,

och det finns numer dubbdäck i

alla storlekar. Då de flesta lastcyklar

har elassistans och då känns det inte lika

tungt som på en vanlig ”köttcykel”. Då lastcyklar

har högre vikt rekommenderar jag att man

har maximalt däcktryck. Vid för lågt däcktryck

viker sig dubben ner och äter sig igenom

innerslangen vilket orsakar punktering.

Klä dig och eventuella passagerare

varmt. Är det barn i lådan så rekommenderar

jag ett bra vindskydd för

att undkomma köldeffekten av fartvinden. Barnen

sitter still och rör sig inte som du gör, så de kan

behöva mer kläder än vad du behöver. Att ha en

extra filt, åkpåse, gammal sovsäck eller en avlagd

gammal vinterrock i lådan är alltid bra. För riktigt

små barn kan en varmvattenflaska vara bra för att

hjälpa dem att hålla värmen.

MEDLEM

Förvara cykeln i garage eller under

tak. Is och fukt är de vanligaste

orsakerna till att växlar och bromsar

krånglar under vintern, speciellt om du har

utanpåliggande växlar. Har växlarna fryst kan

det vara bra att ha cykeln inne så det hinner

tina och torka.

Ta alltid in batteriet. Batterier mår

inte bra av kyla och du kommer

se din räckvidd minska drastiskt

när batterier är kallt. Ladda aldrig om själva

batteriet varit ute i minusgrader, om cellerna är

under noll grader kan de ta skada.

En tvåhjulig lastcykel kan upplevas

som lite orolig på snöigt

underlag då den är förhållandevis

lätt där fram och inte får lika bra grepp som

bakhjulet. Se till att lägga väskor och annat

längst fram för att få bättre grepp.

Peppe Hämeenniemi är ordförande i

Cykelfrämjandet Västerås och en inbiten

lastcyklist.

TÄVLING

Ge bort ett

medlemskap i

Cykelfrämjandet

och vinn en bok

Just nu kan du ge bort ett medlemskap

i Cykelfrämjandet i julklapp och vinna

boken Cykelturer i Sverige.

Cykelturveckan

i Vadstena 6–11

augusti 2023

Save

the

date!

Så här gör du:

1. Ge bort ett medlemskap i Cykelfrämjandet.

2. Skriv varför du valt att ge bort ett medlemskap och mejla

din motivering till redaktion@cykelframjandet.se.

Gör det senast den 31 december.

Läs mer på sida 23 om hur du ger bort ett medlemskap för

endast 125 kr. Där hittar du också fina julkort att klippa ut.

Vi lottar ut fem böcker och meddelar vinnarna via mejl.

Cykelfrämjandets klassiska Cykelturvecka 2023 kommer att vara

i Vadstena i Östergötland 6 –11 augusti. Redan nu kan du boka

datumen i kalendern. Mer information kommer under våren.

Håll dig uppdaterad på cykelframjandet.se/cykelturveckan

Cykling nummer 4-2022 19


MEDLEM

”80 procent är för en utformning av

innerstadens trafik som är mer restriktiv

när det gäller biltrafik och bilparkering”

”Ledig yta” är sedan länge slut i

innerstäderna och istället råder

det hård konkurrens om denna

ändliga resurs. Innerstadens yta

behöver omfördelas, skriver Georg

Krüger, styrelseledamot i Cykelfrämjandet

Malmö-Lund.

Amsterdam, Barcelona, Paris, Oslo

och flera av kontinentens turistpärlor

och metropoler har insett värdet av att

skapa täta, attraktiva, hälsosamma

och levande innerstäder med människan

i fokus. Detta betyder i praktiken

att skapa närhet och ge plats åt sådant

som uteserveringar, gatuträd och

vegetation, parker, torg och andra former

av mötesplatser, liksom att affärer,

sjukvård och skolor ska finnas inom

cykel- och gångavstånd.

Dessutom behöver städer upplåta

ytor för att hantera det förändrade

klimatet som förväntras ge kraftigare

regn och varmare somrar, till exempel

skuggande stadsträd och grönytor

som tål att översvämmas.

Eftersom ytan i innerstäderna är

konstant betyder det att den behöver

omfördelas från den ytkrävande

och bullrande privatbilen med gatuparkering

till yteffektiva och tysta

transportmedel, som gång, cykel och

kollektivtrafik.

Med färre bilar i innerstaden och

lägre hastigheter ökar tillgängligheten

för cykling på alla gator och folklivet

ökar.

En kraftig minskning av bilismen

i Malmös innerstad är en förutsättning

för att stadskärnan ska bli mer

attraktiv.

Redan 2014 konstaterades att de

allra flesta Malmöbor vill ha mindre

biltrafik i stadskärnan.

Undersökningen Invånarnas syn

på den framtida trafiken i Malmös

innerstad som gjordes av Statens vägoch

transportforskningsinstitut, slog

fast att ”80 procent av Malmös invånare

är för en utformning av innerstadens

trafik som är mer restriktiv när

det gäller biltrafik och bilparkering

än vad som är fallet idag. Närmare

hälften av Malmös invånare stödjer

långtgående förändringar där fotgängare,

cyklister och kollektivtrafik

prioriteras högt.”

Även om det skett mycket på senare

år, behandlar stadens styrande politiker

fortfarande cyklismen som en

efterkonstruktion till bilinfrastrukturen.

Bilismen är normen trots alla

formuleringar i översiktsplan och

trafikprogram att det inte ska vara så.

Cykelfrämjandet Malmö-Lund föreslår

därför:

• Sänkt hastighet i innerstaden till 30

km/h.

• Förbud för genomfartstrafik för

privatbilar genom innerstaden.

Det behövs en cirkulationsplan där

trafiken i största möjliga mån leds

runt innerstaden.

• Huvudleder i Malmös innerstad

smalnas av från fyra till två filer eller

får en bussfil och blir till stadsgator.

• Pollare eller vegetation – för att

stoppa genomfartstrafik för bil på

fler kvartersgator.

• Fler enkelriktade gator för bil, med

cykling mot enkelriktat.

• 80 procent av den parkering som

sker på markplan i innerstaden tas

bort fram till 2030. Bilar hänvisas

till p-hus.

Georg Krüger, styrelseledamot i

Cykelfrämjandet Malmö-Lund och

engagerad i cykelpolitiska gruppen.

Debattartikeln publicerades första

gången i Sydsvenskan 2022-09-26

Årsmöte 22–23 april

Hör av dig till din lokala krets om du vill vara ombud på årsmötet.

Mer information om tid och plats kommer.

DIGITAL CYKELTRÄFF 7 DECEMBER

Ultracykling – vad motiverar

och hur förbereder man sig?

Cykelfrämjandets digitala cykelträff gästas av ultracyklisten Anna

Lindén. Vad är fascinationen med att cykla långt under tidspress? Och

hur förbereder man sig? Vi ses 7 december kl 19.00–20.30 på Zoom!

Läs mer och anmäl dig på cykelframjandet.se/digital-cykeltraff

Växla till autogiro!

Nu kan du betala årsavgiften för ditt medlemskap i Cykelfrämjandet

med autogiro. Du ansöker enkelt via Mina sidor. Gå till

Ansök om autogiro, fyll i dina uppgifter digitalt och signera

med BankID. Nästa årsavgift kommer därefter dras automatiskt

från ditt konto. Våra medlemskap sträcker sig över ett

kalenderår, och nästa förnyelse sker därför vid årsskiftet. Årsavgiften

för 2023 är 295 kr och då dras hela summan på en gång.

cykelframjandet.se/mina-sidor

20 Cykling nummer 4-2022


MEDLEM

Medlems erbjudanden

Som medlem i Cykelfrämjandet får du erbjudanden som gör det lättare, roligare och

lite billigare att cykla mer. Logga in på ”Mina sidor” via cykelframjandet.se/mina-sidor

eller mejla till medlem@cykelframjandet.se för att få kampanjkod till aktuella

erbjudanden. Läs mer på cykelframjandet.se/erbjudanden.

Du vet väl att du som medlem har gratis olycksförsäkring via Folksam när du

cyklar? Dessutom kan du ta del av Cykelfrämjandets egna kurser, cykelturer och

aktiviteter. Trevlig cykling!

25% PÅ HOUDINIS HELA SORTIMENT

Upptäck Houdinis kvalitetskläder.

Den här säsongen är 100% av tygerna

återvunna, återvinningsbara,

förnybara, biologiskt nedbrytbara eller

Bluesign-certifierade. Som medlem i

Cykelfrämjandet får du 25% rabatt på

hela sortimentet. Erbjudandet gäller till

och med 31 december 2022 och kan inte

kombineras med andra rabatter.

houdinisportswear.com

20% PÅ HÖVDING

Cykla säkert med frihetskänsla! Möt

hösten med Hövding – nu med 20% rabatt

för dig som är medlem i Cykelfrämjandet.

Du sparar 700 kr (ord pris 3499 kr).

Erbjudandet gäller till och med 31

december 2022 och kan inte kombineras

med andra erbjudanden.

hovding.se

15% PÅ HANDGJORDA CYKELVÄSKOR

L’ateljé tillverkar cykelväskor i liten skala i

Östergötland, både till cykelpendlaren och

till äventyraren. Välj mellan flera modeller

– nu med 15% rabatt för dig som är medlem

i Cykelfrämjandet. Erbjudandet gäller till

och med 31 december 2022.

Sök på @latelje.bags i sociala medier eller skriv

till latelje@outlook.com.

RABATT PÅ CYKELPAKETRESOR

Som medlem i Cykelfrämjandet hittar

du alltid förmånliga erbjudanden på

cykelpaketresor hos Sweden by Bike.

cykelframjandet.se/erbjudanden

15% PÅ CYKELKARTOR

Du som är medlem i Cykelfrämjandet

får 15% på Cykelkartan från Norstedts

förlag. Kartserien täcker Götaland, stora

delar av Svealand samt området runt

Siljan. Erbjudandet gäller till och med

31 december 2022 och gäller ej redan

nedsatta varor.

cykelframjandet.se/erbjudanden

15% PÅ REGNSKYDD OCH VÄSKOR

Som medlem hos Cykelfrämjandet får

du just nu 15% rabatt på alla produkter

i kategorin Väskor och regnskydd hos

Sweden by Bike. Erbjudandet gäller

till och med 31 december 2022 och gäller

ej redan nedsatta varor.

cykelframjandet.se/erbjudanden

Logga in på ”Mina sidor” via cykelframjandet.se/mina-sidor eller mejla till medlem@cykelframjandet.se för att få kampanjkoder till aktuella erbjudanden.


KRÖNIKA

Maria Soxbo. Foto: Appendix Fotografi

Hej då bilnormen, länge leve cykeln!

Låt oss göra ett litet tankeexperiment.

Tänk dig en stor, myllrande europeisk

stad. Rödljus, reklamaffischer, skyltfönster,

neonskyltar och tutande bilar.

Ser du den framför dig?

Nästa steg är att föreställa dig

att var femte bil är en cykel istället.

Ljudnivån sänks genast några snäpp.

Det blir lite mer plats på gatorna, lite

lugnare.

Nu tar vi det hela längre. Föreställ

dig att du plockar bort minst 7 av 10

parkeringsplatser längs gatorna – poff.

Vad händer då? Det blir mycket mer

plats för cyklister som dig och mig. För

fotgängare, hundägare, barnvagnar.

Antalet bilar minskar direkt, för vem

skulle ens vilja ta bilen om det knappt

finns någonstans att parkera den? Nej,

det är nog bäst att cykla istället. Vi hör

sorlet från kaféer, tempot saktar ner

och luften blir ren och klar.

Redan nu känns staden helt annorlunda,

visst! Men varför nöja sig där,

när vi kan förbjuda bilen helt? Okej,

räddningstjänst, sopbilar och varutransporter

måste få rulla omkring.

Och bussar, alla klarar inte att ta sig

fram till fots eller cykel. Men personbilarna,

som det oftast sitter en person

i och som ändå står parkerade 95 procent

av sin livstid? De är inte välkomna

längre. Vad skulle hända då?

Planteringar, uteserveringar och

lekande barn skulle ta över. Rullatorer

och rullstolar skulle ta sig fram lättare

utan trottoarkanter, och det skulle

i princip vara helt riskfritt att cykla!

Inga bildörrar som riskerar att slås upp

i vår väg, inga avgaser som förorenar

luften. Vi skulle till och med kunna

höra fågelkvitter mitt i stan.

Låter det som en utopi? Ja, kanske.

Men samtidigt finns detta redan idag.

I Köpenhamn står cyklisterna för 21

procent av alla resor som är kortare än

en mil – var femte alltså. Den genomsnittlige

köpenhamnsbon cyklar tre

kilometer om dagen, och 44 procent

av alla danska barn cyklar till skolan.

(65 procent om skolan ligger max tre

kilometer bort.)

I Paris kommer 72 procent av alla

parkeringsplatser att försvinna till

2024. Floden Seines stränder ska bli

bilfria, paradgatan Champs Elysées

(idag åtta filer av plåtgröt) ska bli en

”extraordinär trädgård” och den franska

huvudstaden ska modelleras om

efter konceptet 15-minute city – där

alla medborgare ska kunna tillgodose

sina vardagsbehov (skola, vård,

omsorg, mathandling etc) på högst 15

minuters gång- eller cykelväg.

Och till den prisbelönta spanska

staden Pontevedra är inflyttningen

konstant, trots att den egentligen

ligger i en avbefolkningsregion. Koldioxidutsläppen

har sjunkit med 70

procent och ingen har dött i trafiken

sedan 2009. Varför? Ja, du gissade rätt

– stadskärnan är bilfri.

Bilen är norm i nästan alla moderna

samhällen idag – men inget säger att

det måste vara så. Eller ens att vi vill

ha det så. Enligt forskning kostar varje

kilometer som vi tar oss fram med bil

samhället 1,50 kronor. Väljer vi cykeln

tjänar samhället istället 1,40 kr – pengar

som kan göra nytta för fler. Utsläppen

sjunker, och vi får betydligt lättare att

nå klimatmålen. Men framför allt blir

vi friskare, tryggare, gladare och trivs

bättre där vi bor. Det är win-win – och

det är dags att Sveriges städer också

fattar beslut om att skapa framtidens

samhälle. Det som är byggt för människan

– inte bilen. När börjar vi?

Maria Soxbo är frilansjournalist,

föreläsare, författare och medgrundare

av Klimatklubben. Hon är aktuell med

boken Ställ om! Allt att vinna på ett

klimatsmart liv (Norstedts).

Källor hittar du på cykelframjandet.se/nyheter/2022/11/25/

hejda-bilnormen-lange-leve-cykeln/

22

Cykling nummer 3-2022


HÄR FÅR DU ETT MEDLEMSKAP*

I CYKELFRÄMJANDET 2023!

Cykelfrämjandet jobbar för en hållbar framtid där fler cyklar

mer året om. Som medlem får du dessutom:

Olycksfallsförsäkring när du cyklar.

Fyra nummer av medlemstidningen Cykling hem i brevlådan.

Tillgång till medlemserbjudanden och massor av aktiviteter.

Välkommen in

i cykelrörelsen!

God Jul .................................

Ge bort ett

medlemskap i

Cykelfrämjandet

Önskar ..................................

*Medlemskapet behöver aktiveras för att gälla!

Mejla din postadress, mobilnummer och personnummer till

medlem@cykelframjandet.se senast 28 februari 2023.

Gör det direkt genom att scanna QR-koden:

God jul

och hurra,

med fler

på cykel

blir världen

bra!

Just nu för endast 125 kr (ord. pris 275 kr).

Din julgåva stödjer vårt arbete med att

göra cykling tryggt och smidigt året om.

Cykling är mer än bara transport – det

gynnar hälsan, miljön och plånboken.

Cykeln ger frihet!

Skriv ditt för- och efternamn samt gåvomottagarens

namn på kortet. Gåvomottagaren

kan sedan aktivera sitt medlemskap genom

att mejla till medlem@cykelframjandet.se.

En faktura skickas då till dig. Alternativt gå in

på cykelframjandet.se/ge-bort-ett-medlemskap

för att ta del av julerbjudandet till och med

31 december. Gäller endast nya medlemmar.

HÄR FÅR DU ETT MEDLEMSKAP*

I CYKELFRÄMJANDET 2023!

Cykelfrämjandet jobbar för en hållbar framtid där fler cyklar

mer året om. Som medlem får du dessutom:

Olycksfallsförsäkring när du cyklar.

Fyra nummer av medlemstidningen Cykling hem i brevlådan.

Tillgång till medlemserbjudanden och massor av aktiviteter.

Tack för att

du cyklar!

God Jul .................................

Önskar ..................................

*Medlemskapet behöver aktiveras för att gälla!

Mejla din postadress, mobilnummer och personnummer till

medlem@cykelframjandet.se senast 28 februari 2023.

Gör det direkt genom att scanna QR-koden:


RETURADRESS:

Cykelfrämjandet

Box 3

101 20 Stockholm

Årets säkraste

julklapp

Hövding är den perfekta julklappen till den du

verkligen bryr dig om. Just nu får du som medlem

i Cykelfrämjandet 20% rabatt på Hövding på

cykelframjandet.se/erbjudanden. Erbjudandet

gäller hela 2022 och kan inte kombineras med

andra erbjudanden.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!