UTANFÖRSKAPANDET

eller forskningsprojekt som liknade den jag själv skulle skriva för att få en bild av forskningsläget.
Jag använde nyckelordet ”utanförskap” i mina sökningar, men hittade inga artiklar som
liknade vad jag hade som ambition att studera. Att begreppet som jag gör en diskursanalys av
är svenskt gjorde mig självklart begränsad i min sökning. Jag mailade Magnus Dahlstedt,
forskarassistent inom statsvetenskap på Linköpings universitet, som skrivit en del om ”utanförskap”,
dock utan att genomföra en strikt diskursanalys av begreppet i sig. I mailet beskrev
jag vad min studie skulle handla om och jag frågade Dahlstedt om han kände till några forskningsprojekt
som berörde samma problematik. Dahlstedt svarade snabbt och uttryckte att så
inte var fallet, vilket förvånade honom något. Han gav tips på artiklar där andra begrepp har
analyserats på liknande sätt och bifogade även ett manus till sin kommande bok. I det andra
kapitlet i denna bok, Aktiveringens politik, redogör han för hur den borgerliga alliansen i debatten
inför riksdagsvalet år 2006 definierade en konfliktlinje mellan arbete och ”utanförskap”
och byggde sin retorik utifrån denna distinktion. Det kapitlet är den enda skrift jag hittat som
påminner om den ambition jag har. Även om Dahlstedt inte gör en regelrätt diskursanalys av
”utanförskap”, visar han med hjälp av citat hur begreppet användes i den politiska debatten
samt pekar ut vissa andra begrepp som kopplades till ”utanförskap”, däribland ”passivitet”.
Dahlstedt nämner också kort, med hänvisning till den kritiske diskursanalytikern Norman
Fairclough, att alliansen talade om ”bidragsberoende” och ”passivitet” utan att redogöra för de
processer eller orsakssammanhang som lett till detta (Dahlstedt 2008 s. 49).
Det har, varken i historien eller idag, saknats beteckningar för individer som har påståtts
stå ”utanför” eller i utkanten av samhället och en extensiv forskning har bedrivits utifrån olika
angreppshåll och begreppsapparater. Begreppet utanförskap kan utifrån detta perspektiv sägas
vara besläktat med begrepp som marginalisering, underklass och social exclusion. Jag kommer
att i kapitel 4 redovisa min läsning av forskningen kring dessa begrepp då de är en del av
min empiri, men de skulle också kunna betecknas som tidigare forskning inom området. 2
Disposition
I kapitel 2 redogör jag för mina teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp. Kapitlet inleds
med en kortare redovisning av mitt socialkonstruktivistiska perspektiv och jag presenterar
sedan min första teori, konstruktionen av sociala problem. Denna följs av en kortare ingång
till diskursanalys som teori. Därefter presenterar jag de två varianter av diskursanalys
som jag använder som metod, nämligen diskursteori och kritisk diskursanalys. I kapitel 3 redogör
jag för urval, empirisk insamling, etiska överväganden samt diskuterar metodmässiga
problem. I kapitel 4 diskuterar jag, på grundval av tidigare forskning, tre begrepp som ligger
nära ”utanförskap”. Dessa är marginalitet, underklass och social exclusion. Jag presenterar
begreppen var för sig med hjälp av forskning som bedrivits och jag för i slutet av kapitlet en
diskussion om hur de relaterar till varandra. I kapitel 5, 6 och 7 redovisar jag min analys och
mina empiriska resultat. Kapitel 5 är en kontextualisering av diskursen om utanförskap där en
viss förhistoria presenteras. I kapitel 6 analyserar jag empirin utifrån diskursteori och kritisk
diskursanalys i syfte att se hur begreppet utanförskap har konstruerats och givits mening genom
att kopplas till andra betydelsebärande begrepp. I kapitel 7 visar jag hur ”utanförskap”
2 Ett begrepp som jag inte behandlat i det kapitlet är outsider. Begreppet har ingen direkt svensk översättning,
men Howard Beckers klassiska bok Outsiders (1963/2006) fick i den svenska utgåvan från 2006 titeln Utanför
varför man kan tycka det är närbesläktat med ”utanförskap”. Men Beckers bok, och termen i övrigt, lägger mer
vikt vid interaktionen mellan den som betraktas som outsider och ”majoritetssamhället”, och hur detta samspel
leder till kollektiva identiteter. Min studie innefattar dock ingen undersökning av hur de betecknade hanterar sin
beteckning då jag bara undersöker hur politiker talar om ”andra” i ”utanförskap”.
5