UTANFÖRSKAPANDET

också en del av orsaken till att jag från början tyckte att diskursteorin skulle vara intressant att
jobba med. Även om Norman Fairclough i vissa sammanhang har kritiserat Ernesto Laclau
och Chantal Mouffe, främst angående deras position om det diskursiva som enbart konstituerande
samt övertron på diskursers kontingens, skall det sägas att Fairclough också tagit starka
intryck av diskursteorin. I sin bok Analysing Discourse (2003) använder han själv diskursteoretiska
begrepp, såsom ekvivalenskedjor och hegemoni med referenser till Laclau och Mouffe.
Det skall också sägas att jag i min studie inte delar Faircloughs marxistiskt influerade ambition
att avslöja dolda och falska ideologiska beskrivningar av världen. Min studie varken
söker eller ger några definitiva svar på hur diskursen om utanförskap upprätthåller en maktordning,
eller varför den ser ut som den gör. Istället vill jag visa vilka subjektspositioner som
görs möjliga genom diskursen. Mitt huvudsakliga fokus vilar på hur diskursen konstruerats,
samt konsekvenserna härav, snarare än dess orsaker. Mats Börjesson hävdar att man kan använda
sig av den lingvistiska diskursanalysen utan att dela Faircloughs teori om att utsagor
där aktörer passiviseras nödvändigtvis behöver innebära en ideologiskt medveten fördunkling
av skeendet (Börjesson 2003 s. 99). Det är snarare vad detta sätt att konstruera satser kan få
för implikationer, det vill säga diskursens produktivitet, som är intressant för mig. Därmed
inte sagt att det inte kan finnas orsaker.
Centrala analysredskap
Sammanfattningsvis kan man urskilja ett antal centrala analysredskap. Utifrån Laclau och
Mouffes diskursteori skall jag försöka visa hur diskursen om utanförskap är uppbyggd samt
ges mening via vissa specifika nodalpunkter, flytande signifikanter och ekvivalenskedjor. Jag
skall dessutom med hjälp av diskursteorin visa hur vissa subjektspositioner görs möjliga och
hur diskursen om utanförskap sålunda anvisar en specifik identitet.
Med hjälp av den textanalytiska dimensionen i Norman Faircloughs kritiska diskursanalys
skall jag visa hur diskursen om utanförskap laddas med vissa betydelser med hjälp av
lingvistiska analysredskap som metaforer, transitivitet och modalitet. För att visa hur mening
skapas ur olikhetsskapande använder jag av mig begreppet binär opposition.
Slutligen skall jag använda mig av teorin om konstruktionen av sociala problem för att
visa hur ”utanförskap” konstruerats som ett socialt problem.
19