UTANFÖRSKAPANDET

Lars Svedberg för fram vissa perspektiv han själv anser vara grundläggande för ett fruktbart
användande av begreppet marginalitet. Hans huvudsakliga kritik av de tidigare begreppsanvändningarna
är att de alltför mycket beskrivit den marginella ställningen som mer eller mindre
statisk och permanent. Vidare menar han att de dualistiska aspekterna i den marginella positionen
är värda att betona mer ingående; med detta resonemang lyfter han diskussionen från
en i första hand strukturell nivå till att mer handla om ett komplext sampel mellan individ och
samhälle. Hans utgångspunkt är en utsatt grupps förhållande till arbete och han lanserar ett
kontinuum med begreppen ”förankrad” respektive ”utslagen” i ytterändarna (Svedberg 1995
s. 41ff). Svedberg vill med denna figur peka på glidningen och omöjligheten i att fixera individer
i en marginell position. Inte ens den som befinner sig i ytterändan ”utslagen” – en situation
där man helt tappat fotfästet på arbetsmarknaden – är för evigt dömd till denna position.
Marie Edgren-Schoris definition av marginalitet – som bygger på Svedbergs teorier – är att
inneha en marginell position som utmärks av att en person befinner sig i gränslandet mellan
förankring och samhällets periferi. Denna person är dock i en process, det vill säga verbet
marginalisering, vilket innebär att personen pendlar mellan en position som förankrad och en
position som utslagen (Edgren-Schori 2000 s. 122).
På senare år tycks begreppen marginalitet och marginalisering försvunnit ur den sociologiska
och politiska debatten och ersatts av social exclusion, men kanske är begreppet på väg
tillbaka? Den franske sociologen Loïc Wacquant publicerade 2008 en bok där han försöker
introducera ett nytt slags marginalitetsbegrepp, nämligen det han benämner advanced marginality
som kännetecknar förhållandena i de förorter och ”getton” som breder ut sig i västvärldens
storstäder. Wacquant hävdar att denna form av marginalitet, som bara har ökat och intensifierats,
inte går att koppla till ekonomisk lågkonjunktur eller ekonomiska felsatsningar,
utan snarare kan ses som effekter av en ojämlik ekonomisk ordning som för sin överlevnad är
beroende av en ständigt formbar arbetarklass, underordnade etniska grupper och en tudelad
stad. Denna typ av marginalitet är enligt Wacquant varken cyklisk eller i förändring, den är
snarare framtiden och den typ av samhälle vi kommer att tvingas vänja oss vid att leva i om
ingenting förändras (Wacquant 2008 s. 232f).
Underklass och fattigkultur
Idén om en underklass har varit en del av den socialpolitiska debatten i både Storbritannien
och USA under en lång tid, stundtals explicit, stundtals mer undanskymt. I begrepp som underclass
och det residuum (ungefärligen restgrupp på svenska) har föreställningen om en fattigkultur
som går i arv, både genetiskt och kulturellt, ständigt funnits inbakad i den anglosaxiska
socialpolitiken och har idag fått ett visst uppsving i Europa, via återkomsten av underklassbegreppet
i amerikansk socialpolitik. Själva termen underklass har alltid varit nära sammankopplad
med fattigdom. Kärnan i resonemanget, och den aspekt som spänner över de olika
tidsåldrar och begrepp där idén om en nedärvd fattigkultur återfunnits, är föreställningen
om en grupp i samhället som halkat efter majoriteten i utvecklingen och därmed betraktas
som en slags samhällelig restgrupp (Byrne 2005 s. 23). Trots att termen sägs ha myntats av
Gunnar Myrdal år 1963 för att beskriva hur arbetaren till följd av strukturomvandlingar tvingat
ut i arbetslöshet (Martin 2004 s. 81) har termen aldrig fått något direkt fäste inom svensk
social- eller arbetsmarknadspolitik.
Det var den amerikanske socialantropologen Oscar Lewis som i sina studier av fattiga
mexikanska och puertoricanska familjer, introducerade begreppet fattigkultur. Lars Svedberg
redogör i sin bok för en allmängiltig flerstegshypotes som skall exemplifiera hur fattigkulturen,
enligt dem som tror på idén om en sådan, föds, göds och bevaras över generationerna:
inledningsvis uppstår en marginell ställning i samhället på strukturella eller klassmässiga
27