UTANFÖRSKAPANDET

mina personliga politiska ståndpunkter. Jag har därför strävat efter att på ett korrekt och
forskningsetiskt sätt analysera utsagorna och presentera min analys utan syrlighet eller ironi.
Metoddiskussion
Skall man skriva en diskursanalys, och på så sätt inordna sig i någon form av socialkonstruktivistisk
forskartradition, är det redan från början av största vikt att vända blicken mot sig
själv och erkänna det faktum att även jag som forskare är fast i diverse diskurser och konstruktioner
som formar det sätt jag agerar och betraktar världen på. I annat fall skulle jag underkänna
hela den teori som jag valt att arbeta utifrån. Ändå måste jag försöka samla in mitt
empiriska material och därefter göra min analys som om jag inte hade redan klara föreställningar
om vad jag kan förvänta mig eftersom diskursanalysen i mångt och mycket handlar om
att tränga bakom det som vid en första anblick kan tyckas givet.
Det socialkonstruktivistiska perspektivet har många gånger kritiserats för att vara alltför
relativistiskt; att det inte går att säga något om någonting för det alltid skulle kunna vara på ett
annat sätt. Jag har själv ovan lagt in dylika brasklappar angående mitt urval och analys. Mats
Börjesson problematiserar och svarar på denna kritik genom att mena att påståendet att relativism
skulle vara ett problem enbart är ett problem för den som är realist. Att visa hur någonting
konstrueras är inte det samma sak som att visa hur någonting är (Börjesson 1993 s. 187).
För att hänga på Börjessons resonemang: om jag visar hur ”utanförskap” konstrueras i den
politiska debatten innebär det inte nödvändigtvis att jag säger att ”utanförskap” egentligen är
någonting annat. Det jag är intresserad av är hur denna konstruktion görs möjlig och reproduceras
samt vad denna konstruktion kan innebära för den eller dem som omtalas som ”utanför”.
Det var inte alla gånger helt lätt att använda sig av diskursanalys. Laclau och Mouffe är
inte lättillgängliga och i början av arbetet kändes det krystat att använda deras teorier, men i
takt med att jag läste mer av dem (eller kanske framförallt om deras teorier i Winther Jørgensen
& Phillips och Torfing) kunde jag se hur ett applicerande av deras teori inte behövde kännas
så framtvingad. Jag behövde själv distansera mig från deras teori för att få perspektiv på
den innan jag kände mig fri att använda diskursteorin på ett mindre tvunget och slaviskt sätt.
Det var inte heller alla gånger enkelt att pussla ihop mina teoretiska perspektiv. Jag hamnade
många gånger i motsägelser och lekte med tanken på att slopa delar av de teorier jag valt, men
jag upplevde även i det avseendet att det lossnade när jag fick en viss distans och kunde betrakta
teorierna utifrån en mer avslappnad position. Den akademiska världen är fylld av polemik
där både forskningstraditioner och förespråkare inom specifika traditioner tycks älska att
ställa sig i motsats till varandra, många gånger på ett självförhärligande vis. Det är lätt att betrakta
dessa motsättningar som naturgivna, men ser man närmare på det märker man att ontologin
ibland kan lämnas därhän i det konkreta analysarbetet. Ibland känns det som ren och
skär ankdammspolemik och den insikten lugnade mig en aning. Jag vill se det som att jag
tagit intryck av Mouffe, Fairclough, Hilgartner, Bosk och så vidare, snarare än att de fungerat
som mina husgudar.
En annan sak som jag upplevde som trist var att begränsa användningen av mitt empiriska
material. Det fanns så många citat som jag anser skulle kunna belysa diskursen om utanförskap
ytterligare, men jag var jag tvungen att lämna dem därhän av utrymmesskäl. Bland
annat hade det varit intressant att gå djupare in på hur begreppet har blivit föremål för något
av en diskursiv kamp i samband med att det har börjat kritiseras och dessutom användas mot
den borgerliga alliansen efter regeringsskiftet. Detta skulle på ett tydligare sätt kunna klarlägga
det politiska sammanhang som problemdefinitioner verkar inom. Jag hade även velat se
närmare på hur diskursen konstruerats i massmedia för att problematisera synergieffekterna
mellan olika offentliga arenor.
25