Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
lata och våldsamma människor” ges elementen ”lata” och ”våldsamma” en betydelse i diskursen
om underklassen genom en artikulation som förbinder dem som moment och därmed ger
dem viss mening.
Diskursens syfte är ett försök att hejda differensflödet, det vill säga alla möjliga skillnader
och relationer mellan elementen (Laclau & Mouffe 1985/2008 s. 168). Detta sker genom
en tillslutning av diskursen, en process som strävar efter att partiellt fixera diskursen genom
att göra de mångtydiga elementen till entydiga moment inom diskursen. Det är således en
reducering av möjligheter, en strävan efter att begränsa tecknens betydelseglidning. Det diskursiva
fältet är precis de betydelser som diskursen uteslutit, och en potentiell fara för varje
diskurs eftersom dessa betydelser närsomhelst kan leta sig in i diskursen och därmed modifiera
tecknens betydelse inom diskursen. På samma sätt som alla element är potentiella moment
råder även det omvända förhållandet; alla moment är potentiella element, det vill säga de löper
alltid en risk att bli mångtydiga och därmed riskera diskursens strävan efter entydighet.
Det är denna potentiella föränderlighet, den aldrig helt avslutade betydelsetillskrivningen,
som visar diskursens kontingens, det vill säga att den är historiskt tillfällig och inte nödvändig.
Vissa element är mer än andra öppna för olika betydelsetillskrivningar och dessa kallas
inom diskursteorin för flytande signifikanter (Winther Jørgensen & Phillips 2000 s. 34f). När
”lathet” och ”våldsamhet” etablerats som moment i underklassdiskursen har dessa alltså fixerats
som entydiga, men de löper alltid risken att bli mångtydiga element genom andra artikuleringar.
”Våldsamhet” kan sägas vara en flytande signifikant då det är ett tecken som återkommer
i ett flertal diskurser, exempelvis diskurser om män, fotbollssupportrar och ungdomsgäng.
En diskurs består av ett antal nodalpunkter. Dessa ses som de privilegierade kärnbegreppen
i en partiell fixering. De andra momenten inom diskursen ges betydelse genom att
ordnas kring nodalpunkterna. Även de flytande signifikanterna ges betydelse genom att ges
innehåll i relation till diskursens nodalpunkterna. Med andra ord skapar och bibehåller nodalpunkterna
identiteten hos en specifik diskurs genom att konstruera en knut av definitiva betydelser.
I underklassdiskursen kan man återfinna nodalpunkter såsom underklasspositionens
”ärftlighet” samt ett ”våldsamt” beteende som kännetecknar individerna som artikulerats som
underklass. Även ”intelligenskvot” och ”ras” har på senare tiden artikulerats som nodalpunkter
i underklassdiskursen. Som exemplet ”våldsamhet” visar kan en flytande signifikant också
vara en nodalpunkt i en specifik diskurs.
Meningskapande sker med hjälp av ekvivalenskedjor och enligt Torfing konstruerar ekvivalensens
logik en kedja bestående av ekvivalenta identiteter hos differentiella element som
betraktas som uttryckandes en viss likhet (Torfing 1999 s. 301). Det är alltså på så sätt en
diskurs blir till något mer än summan av dess moment. Om ”intelligenskvot” används som
instrument och utgångspunkt i en studie om underklass, i syfte att bestämma rasskillnader blir
ekvivalensen mellan ”ras” och ”IQ-nivå” en meningsskapande likhet i underklassdiskursen.
Diskursiv kamp
Även om diskurser alltid är kontingenta kan deras betydelse framstå som så etablerad och
fixerad att de i det sociala tas för givna. Enligt diskursteorins terminologi har dessa diskurser
blivit objektiva eller nått en status av en avlagrad diskurs. Detta är alltid resultatet av en politisk
kamp. Med politik avser Laclau och Mouffe en strävan efter att forma samhället på bestämda,
eller partiellt fixerade, sätt. Politiken kännetecknas av en uppdelning av ”vi” och
”dem” snarare än av stabila element det råder konsensus kring (Bergström & Boréus 2000 s.
232). Den politiska kamp som ständigt pågår för att göra diskurser objektiva sker med hjälp
av hegemoniska interventioner (Winther Jørgensen & Phillips 2000 s. 43f). Denna kamp är
central inom diskursteorin och det är just kampen om diskurserna och deras betydelser som
13