22.06.2021 Views

UTANFÖRSKAPANDET

Hemlöshet som bestraffning i Sverige.

Hemlöshet som bestraffning i Sverige.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

lata och våldsamma människor” ges elementen ”lata” och ”våldsamma” en betydelse i diskursen

om underklassen genom en artikulation som förbinder dem som moment och därmed ger

dem viss mening.

Diskursens syfte är ett försök att hejda differensflödet, det vill säga alla möjliga skillnader

och relationer mellan elementen (Laclau & Mouffe 1985/2008 s. 168). Detta sker genom

en tillslutning av diskursen, en process som strävar efter att partiellt fixera diskursen genom

att göra de mångtydiga elementen till entydiga moment inom diskursen. Det är således en

reducering av möjligheter, en strävan efter att begränsa tecknens betydelseglidning. Det diskursiva

fältet är precis de betydelser som diskursen uteslutit, och en potentiell fara för varje

diskurs eftersom dessa betydelser närsomhelst kan leta sig in i diskursen och därmed modifiera

tecknens betydelse inom diskursen. På samma sätt som alla element är potentiella moment

råder även det omvända förhållandet; alla moment är potentiella element, det vill säga de löper

alltid en risk att bli mångtydiga och därmed riskera diskursens strävan efter entydighet.

Det är denna potentiella föränderlighet, den aldrig helt avslutade betydelsetillskrivningen,

som visar diskursens kontingens, det vill säga att den är historiskt tillfällig och inte nödvändig.

Vissa element är mer än andra öppna för olika betydelsetillskrivningar och dessa kallas

inom diskursteorin för flytande signifikanter (Winther Jørgensen & Phillips 2000 s. 34f). När

”lathet” och ”våldsamhet” etablerats som moment i underklassdiskursen har dessa alltså fixerats

som entydiga, men de löper alltid risken att bli mångtydiga element genom andra artikuleringar.

”Våldsamhet” kan sägas vara en flytande signifikant då det är ett tecken som återkommer

i ett flertal diskurser, exempelvis diskurser om män, fotbollssupportrar och ungdomsgäng.

En diskurs består av ett antal nodalpunkter. Dessa ses som de privilegierade kärnbegreppen

i en partiell fixering. De andra momenten inom diskursen ges betydelse genom att

ordnas kring nodalpunkterna. Även de flytande signifikanterna ges betydelse genom att ges

innehåll i relation till diskursens nodalpunkterna. Med andra ord skapar och bibehåller nodalpunkterna

identiteten hos en specifik diskurs genom att konstruera en knut av definitiva betydelser.

I underklassdiskursen kan man återfinna nodalpunkter såsom underklasspositionens

”ärftlighet” samt ett ”våldsamt” beteende som kännetecknar individerna som artikulerats som

underklass. Även ”intelligenskvot” och ”ras” har på senare tiden artikulerats som nodalpunkter

i underklassdiskursen. Som exemplet ”våldsamhet” visar kan en flytande signifikant också

vara en nodalpunkt i en specifik diskurs.

Meningskapande sker med hjälp av ekvivalenskedjor och enligt Torfing konstruerar ekvivalensens

logik en kedja bestående av ekvivalenta identiteter hos differentiella element som

betraktas som uttryckandes en viss likhet (Torfing 1999 s. 301). Det är alltså på så sätt en

diskurs blir till något mer än summan av dess moment. Om ”intelligenskvot” används som

instrument och utgångspunkt i en studie om underklass, i syfte att bestämma rasskillnader blir

ekvivalensen mellan ”ras” och ”IQ-nivå” en meningsskapande likhet i underklassdiskursen.

Diskursiv kamp

Även om diskurser alltid är kontingenta kan deras betydelse framstå som så etablerad och

fixerad att de i det sociala tas för givna. Enligt diskursteorins terminologi har dessa diskurser

blivit objektiva eller nått en status av en avlagrad diskurs. Detta är alltid resultatet av en politisk

kamp. Med politik avser Laclau och Mouffe en strävan efter att forma samhället på bestämda,

eller partiellt fixerade, sätt. Politiken kännetecknas av en uppdelning av ”vi” och

”dem” snarare än av stabila element det råder konsensus kring (Bergström & Boréus 2000 s.

232). Den politiska kamp som ständigt pågår för att göra diskurser objektiva sker med hjälp

av hegemoniska interventioner (Winther Jørgensen & Phillips 2000 s. 43f). Denna kamp är

central inom diskursteorin och det är just kampen om diskurserna och deras betydelser som

13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!