UTANFÖRSKAPANDET

Analys
När jag påbörjade min analys av det empiriska materialet visste jag ännu inte i vilken form jag
skulle presentera det. Citaten som jag hade sparat i ett separat dokument var snyggt och prydligt
organiserade i kronologisk ordning, och antagligen på grund av att jag dessutom samlat in
materialet kronologiskt så påbörjade jag även analysen utifrån de första citaten i min samling.
Det var först efter ett tag som jag insåg att detta inte höll. Läsningen skulle bli alldeles för
torrt redovisande om utgångspunkten var kronologisk varför jag istället valde att dela in mitt
empiriska material i teman, som jag i sin tur bröt ned till mindre teman. Analysen är alltså
fokuserad på specifika frågeområden i syfte att kunna återkoppla till mina frågeställningar
(Larsson 2005 s. 107). Tre motioner, alla framlagda av Folkpartiet, återkommer fortlöpande i
analysen då alla dessa tre lade en stor tonvikt på ”utanförskap”. Deras titlar är inte heller helt
olika varandra. 8 De teman jag konstruerat är sprungna ur min diskursteoretiska förförståelse, i
det att jag i texten har sökt efter nodalpunkter. Jag sökte efter begrepp som återkom ofta och
som bar på en, eller flera, redan definierade betydelser. Ord som ”och”, ”är” och ”skall” återkommer
förvisso ofta och kan vara viktiga i en än mer strikt lingvistisk analys, men vad jag
sökte var ord som redan bar på en viss laddning och mening.
Jag urskiljde snabbt ”bidragsberoende” som ett synnerligen ofta återkommande begrepp,
varför jag samlade citat där detta förekom i ett separat dokument för att få en överblick
över hur vanligt och återkommande det var. Jag insåg mycket riktigt att en stor andel av citaten
innehöll detta begrepp. I dessa citat uttalades ofta ”bidragsberoende” som en motsats till
arbete samt gjordes synonymt med arbetslöshet. Bidragsberoende var alltså den första nodalpunkt
i materialet som jag urskiljde. Många gånger återkom även ”invandrare” och ”invandring”
i relation till begreppet utanförskap. Jag samlade även dessa citat i ett separat dokument
och kom fram till även ”invandrare” återkom med stor regelbundet i citaten. Invandrare blev
således min andra nodalpunkt. Den tredje och sista nodalpunkten jag urskiljde ur materialet
noterade jag inte till en början. Istället var det andra begrepp (exempelvis ärftlighet, missbruk
och högerextremism) som jag såg var återkommande, men inget av dessa gavs så stor betydelse
i diskursen att jag kunde betrakta dem som nodalpunkter. Efter ett tag upptäckte jag dock
att ”kriminalitet” och ”brottslighet” i olika former ofta nämndes i samband med begreppet
utanförskap och jag valde att titta närmare på den användningen. Jag såg att det så frekvent
artikulerades att kriminalitet, samt synonymer till detta begrepp, urskiljdes som min tredje
nodalpunkt. Dessa tre begrepp, bidragsberoende, invandraren och kriminalitet fick tjäna som
utgångspunkt för min tematiska uppdelning och kan även ses som studiens centrala begrepp.
Temana skall inte ses som sylvasst avgränsade sinsemellan eftersom alla teman samverkar till
diskursen om utanförskap. Det var ett ganska slitsamt jobb att dela upp citaten i teman eftersom
ett citat kunde rymma korn från en rad olika teman, men jag valde ändå att ihärda för
åskådlighetens skull. Även om tematiseringen ger mina resultatkapitel en ordnad och prydlig
form, betyder det inte att de finns ”där ute”. Mats Börjesson och Eva Palmblad skriver:
Inom konstruktionismen hävdas ofta att det inte kan finnas en versionsfri eller oberoende
verklighet. All kunskap är socialt konstruerad och kan därför aldrig avspegla
en entydig verklighet därute. Det handlar inte om att förneka existensen av samhällsfenomen,
exempelvis missbruk, hemlöshet, kriminalitet eller psykisk sjukdom.
Poängen är att vi bara kan tänka genom diskursiva raster. Som forskare kan vi bara
studera olika sätt att förstå, uppfatta och förklara den här typen av fenomen. Vi kan
8 (Motion 2003/04:Sf326) : Jobb istället för bidrag - den liberala vägen till integration, (Motion
2004/05:Sf288): Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration samt (Motion 2005/06:Sf383):
Egenmakt, arbete och jämlikhet – liberal integrationspolitik
23