O-Ringentidningen Nr 2 2023

Schweizisk orienterarfamilj förstärkte SOK Viljan
Familjen Grendelmeier
• Mamma Ineke
• Pappa Peter
• Sanna 14 år
• Marit 13 år
Orientering
känns mer
populärt i
Sverige
Idolerna Simona Aebersold och Hanna Lundberg har sprungit O-Ringen flera gånger. Foto: Peter Holgersson.
Sommaren 2021 lämnade den
schweiziska orienterarfamiljen
Grendelmeier sitt hemland och
flyttade från Liestal, en liten stad
nära Basel i norra Schweiz, till
Smålandskusten och Oskarshamn.
Familjen består av föräldrarna Ineke
och Peter, båda läkare i 50-årsåldern
och döttrarna Sanna 14 år och Marit
13 år. SOK Viljan fick därmed en rejäl
förstärkning på tjejsidan då både
Sanna och Marit är stora talanger som
skördat framgångar både i Schweiz
och Sverige.
Samtidigt blev Ineke och Peter en naturlig
och viktig del i klubbens ledarstab. Nu
väntar funktionärsuppdrag under O-Ringen
Smålandskusten 2024 och vi ställde några
frågor till familjen. Ineke och Peter ska
jobba i Deltagarservice och eventuellt även
med första hjälpen i skogen (med tanke på
deras yrke).
När och varför
flyttade ni till Oskarshamn?
Ineke: Vi började flytta hit på sommaren
2021, och hela familjen hade flyttat klart tills
barnen började skolan i augusti.
Peter: Jag har haft koppling till Sverige
sedan 30 år tillbaka då jag orienterade här.
Dessutom har Inekes familj också haft ett
sommarhus nära Åseda, så vi har tillbringat
våra jul- och sommarsemestrar här. För
6–7 år sedan under en sommarsemester
åkte vi till Gotland och där såg vi i en
annons att Gotland sökte läkare. Då föddes
en idé att flytta till Sverige. Vi insåg att
arbetsförhållandena i Schweiz inte var vad
vi ville ägna oss åt de närmsta 20 åren. Vi
tyckte dessutom om Sverige och semestrarna
här. Så vi kontaktade Smålands läkarförbund
och då var det i Oskarshamn det passade att
bo med jobb.
Hur är det socialt att
flytta till ett helt nytt land?
Ineke/Peter: I klubben är vi som en familj
som även träffas utanför idrotten. Vi jobbar
mest i Kalmar och har en del sociala kontakter
genom jobbet och det finns orienterare
även där.
Marit och Sanna: Vi är ett bra gäng i D14 i
klubben som tränar tillsammans och även
tränar en del extra. Även i skolan har vi fått
många kompisar.
När började ni med orientering?
Peter: Jag började orientera vid 10-års ålder
och hade sedan ett långt uppehåll tills för
5–6 år sedan.
Ineke: Hela familjen har orienterat
tillsammans i 5–6 år.
Vad är era bästa orienteringsminnen?
Alla: O-Ringen Kolmården 2019.
Sanna: Och en sprinttävling i en
parkliknande miljö i Schweiz, där var så fint.
Har ni några idoler?
Sanna: Simona Aebersold.
Marit: Hanna Lundberg.
Är orientering likt eller olikt
mellan Sverige och Schweiz?
Peter/Ineke: Mycket är naturligtvis
likadant: genomförandet, kontrollerna,
kartorna. Många skogar i Schweiz har ett
flertal stora vägar och stora grönområden.
Det finns också många branta områden.
Skogarna i Småland brukar vara mycket
mindre kuperade och mer detaljrika. I
Sverige organiseras dessutom mycket för
ungdomarna på klubbnivå, medan den i
Schweiz ofta är en uppgift för kantonerna.
Sanna: Jag har sparat alla mina priser, ett
av prisen är en bit av ett träd. Orientering
känns mer populärt i Sverige då i alla fall
alla barn i den svenska skolan har en liten
koll på vad det är.
Smultronställe i Oskarshamn?
Marit: Nilssons konditori.
Ineke: Uvö, närheten till skogen i Havslätt,
Blå jungfrun.
Sanna: Stranden i Havslätt!
Peter: Djupeträsk och Eckern.
Schweizare verkar ha väldigt
lätt att lära sig svenska, finns
det någon hemlighet?
Ineke: Det är många schweizare som gått
på OL-gymnasier i Sverige och tävlat för
nordiska klubbar.
Sanna: I början försökte man bara lyssna och
lära sig lite undan för undan tills man kunde
använda orden själv. Det underlättade också
eftersom vi kom från tyskan och många ord
liknade de svenska.
Peter: Men prepositionerna är fortfarande
ett problem efter 2 år!
Nilsson Konditori - ett smultronställe för
Marit och Sanna. Foto: Johfors Productions AB.
42 O-RINGENTIDNINGEN NR 2 • 2023 O-RINGENTIDNINGEN NR 2 • 2023 43