ESPOOLEHTI 1/2018

More documents

Recommendations

Info

VI ESBO BARN OCH UNGA SKAPAR EGEN KULTUR SOM KAN DELAS AV ANDRA. KULTUR PÅ DAGIS ÄR VARDAGSNÄRA Tre pojkar lyssnar koncentrerat på en saga som med små figurer visualiseras som bordsteater. I ett annat rum har två flickor klätt ut sig och spelar teater om prinsessan som är ute och reser och träffar både en tiger och en giraff. Kultur på dagis är vardagsnära och tillgänglig för alla barn. TEXT Harriet Öster BILDER Timo Porthan PÅ FÅGELSÅNGENS daghem i Klappträsk är mycket kulturellt skapande på gång förutom sagor och teater – barnen ritar och målar, det hålls sångstunder och ute på gården finns en liten snickarhörna. Daghemmet har fem grupper med totalt kring 80 barn i åldern 1–5. Den svenskspråkiga dagvården och utbildningen i Esbo slogs för några år sedan ihop med kulturarbetet, ungdomsarbetet och Esbo Arbis till Svenska bildningstjänster. – Esbo är ensamt i landet om att så här ha koncentrerat verksamheten på svenska. Det ger goda möjligheter till att hitta synergier, säger Barbro Högström, direktör för Svenska bildningstjänster. – Kultur är mer än finkultur. Barn och unga skapar egen kultur som kan delas av andra. I daghemmen har kulturupplevelserna en viktig uppgift för att stöda individens utveckling. Det är också viktigt att se kulturkontakterna åt andra hållet: dagisbarnen besöker ställen som vårdhem och servicehus och sjunger där. Svenska bildningstjänsters kartläggning av vilka kulturtjänster daghemmen anlitar visar att biblioteken är klart populärast: alla de 25 daghem som svarade besöker biblioteket eller bokbussen en till två gånger i månaden. – Också sångstunder och teater är mycket populära. När vi från staden erbjuder teaterföreställningar blir platserna snabbt fyllda. Vi funderar på hur vi ska få ett jämlikt utbud för alla, säger Högström. För skolorna har Esbo stad utarbetat en kultur- och idrottsstig, som presenterar allt det staden kan erbjuda inom kultur och idrott. Informationen är nyttig inte bara för skolbarnen, utan också för alla nyinflyt- 20
RESUMÉ tade. Nu arbetar man på en liknande kulturstig för barn under skolåldern. – Kulturen borde vara en del av allas vardag, konstaterar Högström. PÅ FÅGELSÅNGENS daghem är sagostunden slut och pojkarna säger med en mun att de tycker om att lyssna på sagor. Det gör de både på dagis och när de besöker Entressebiblioteket. – Där finns ankor och hästar som man kan rida på och så kan man bläddra i böcker och i orange rummet berättar dom sagor, säger Isak. Daghemmets viceföreståndare Nancy Tommiska berättar att 5–6-åringarna en gång i månaden får åka till Entresse för sagostund och för att låna böcker till dagiset. Dessutom kommer bokbussen till dagiset en gång i månaden och då får också de yngre barnen låna böcker. – Vi vill stöda barnens språkutveckling. Sagorna berättas flera gånger med bordsteater eller som flanosagor med bilder. Efter några gånger kan barnen med hjälp av föremålen och bilderna själva berätta sagan på nytt och lär sig att formulera sig, säger hon. Också de vuxna på dagiset tycker om att spela teater. En gång per termin sätter Personalteatern upp en pjäs för barnen. Senast hade både barn och vuxna roligt åt God natt, Alfons Åberg. – VI HAR EN AKTIV och generös föräldraförening som genom stödansökningar, basarer och frivilliga avgifter har sponsorerat teaterbesök hos oss. Senast visade Teater Taimine Pussas på riktigt, säger Tommiska. Dagiset har också haft besök med sång och rytmik, joga för barn och till och med en kurs i brasiliansk capoeira – den sistnämnda med stöd från Svenska kulturfonden. Djurbesök från en djurgård är givetvis mycket populära. – Inte långt härifrån ligger konsthuset Lilla Aurora, där man kan boka filmföreställningar. Där har vi sett bland annat Mumin och Lilla mullvaden. Kulturen vid ån besökte vi i våras – barnen fick åka hundspann och vi fick alla sjunga barnsånger till dragspelsackompanjemang, berättar Tommiska. Sjunger gör barnen också när de en eller två gånger per termin besöker tanterna och farbröderna på vårdhemmet Villa Anemone. – Fast senast bjöd vi dem hit och ordnade självständighetsfest. Till den bakade vi bullar och havreflan, vi sjöng, höll tal och hade ett ”presidentpar” som tog emot gästerna. Och så uppförde barnen en egen Finland 100-rap. Pojkarna från sagostunden gillade också pjäsen Pussas på riktigt. Om sångstunder är de av olika åsikt. – Sångstunder är litet tråkigt, säger Isak. – Jag tycker det är roligt, säger Nemo. Och så tycker jag om att titta på fiskarna (dagiset har ett eget akvarium). – Roligast är att spela foboll, menar Isak. y Högt men hållbart ESBO SOM redan två gånger har utsetts till Europas hållbaraste stad har för avsikt att bevara sin topposition. Därför lyfts hållbar utveckling som rubrik i stadens berättelse. Spårvägstrafiken kommer att förena Esbos fem stadscentrum som trots att de byggs allt tätare och växer uppåt ändå bevarar den för Esboborna så viktiga kontakten med närmiljön. Av Esbos fem stadscentrum var det bara Alberga och Esbo centrum som tidigare låg vid järnvägen. Först när järnvägsspåret för lokaltrafiken som löper parallellt med Kustbanan har förlängts fram till Esbo centrum kan man tala om en äkta stadsbana. Metron går nu från Helsingfors centrum till Lagidrott fostrar FOTBOLLEN RULLAR iväg passning efter passning på konstgräset i Esbo fotbollshall. Träningspasset är i full gång för Esbovikens Icehearts för pojkar i åldern 9–11 år. Laget som även sysslar med ishockey och crosstraining spelar redan fotboll i serien. I stället för att syna laget utifrån serieresultat mäts framgångarna via socialarbetet. Idrottsklubben Icehearts arbetar för att minska utslagning genom att ordna lagidrott för sådana barn och ungdomar som behöver extra stöd. – Med hjälp av idrott lär vi ut förmågan att arbeta i grupp, hantera besvikelser och en motionsinriktad Hagalund och Mattby. Den andra fasen av metrobygget fram till Stensvik är i full gång. Spårjokern kommer att förena metrolinjen och stadsbanan vid Ring I. Det innebär att det kommer att gå en spårförbindelse från Kägeluddens och Otnäs metrostationer till köpcentret Sello vid Alberga tågstation, och byggarbetet inleds sannolikt ännu i år. Esbo har lovat staten, som finansierar metrobygget, att planlägga bostäder för 70 000 nya invånare längs metrokorridoren. Nuvarande stadscentrum ska byggas både tätare och högre. Dessutom växer helt nya lokalcentrum fram såsom bostadsområdena Vermoängen och Finno. JUHA PELTONEN livsstil, säger verksamhetsledare Jyrki Tuukkanen vid Icehearts Oy i Esbo. I Esbo har Icehearts idag fyra pojklag och nästa höst även ett flicklag. Verksamheten är kostnadsfri för deltagarna. Lagets fostrare stöder barn och unga också i skolarbetet och i familjerna. Fostrarna är lagledare som förbinder sig till sitt uppdrag i 12 år. Icehearts lovar att gå vid den ungas sida ”från förskolan och tills värnplikten kallar”. – Vi hjälper många unga som riskerar att hamna utanför att i stället att hitta en väg in i arbetslivet. PIRITTA PORTHAN ESPOO-LEHTI 1/<strong>2018</strong> >> 21
Page 1 and 2: KAUPUNGIN LEHTI ESPOOLAISILLE STADE
Page 3 and 4: SISÄLLYS 1/2018 KAUPUNGIN LEHTI ES
Page 5 and 6: POIMINNAT 105 000 VUODEN 2017 TAMMI
Page 7 and 8: PALVELUKSESSA ESPOO CATERING TYÖLL
Page 9 and 10: Espoolaisten määrä on 60 vuodess
Page 11 and 12: VERMONNIITYN TORNIT JO RAKENTEILLA
Page 13 and 14: › VETERAANIEN KUNNIAKSI KANSALLIS
Page 15 and 16: OIVALLUS PALVELUJA LAPSIPERHEILLE:
Page 17 and 18: UPP OCH HOPPA, UT TILL OITANS VINTE
Page 19: H Portaat (ei esteetön reitti) His
Page 23 and 24: ESPOOLAINEN TÄHTÄIMESSÄ KAHDESTO

ESPOOLEHTI 1/2018

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?