22.08.2015 Views

िव दे ह िवदेह Videha িবেদহ िवदेह

'िवदेह' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०) िव

'िवदेह' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०) िव

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्'<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> http://www.videha.co.in <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist MaithiliFortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका नव अंक <strong>दे</strong>खबाक लेल पृ सभकेँ िरेश कए<strong>दे</strong>खू। Always refresh the pages for viewing new issue of VIDEHA. Read in your ownscriptRoman(Eng)Gujarati Bangla Oriya Gurmukhi Telugu Tamil Kannada Malayalam Hindiएि<strong>ह</strong> अंकमे अिछ:-१. संपादकीय सं<strong>दे</strong>श२. ग२.१. जीवन संघषर्- -जगदीश साद मंडल२.२.नाटक-एकांकी भैया, अएलै अपन सोराज– रामभरोस कापिड़ ‘मर’२. कुमार मनोज कयप-कथा-माता कुमाता न भवित1


<strong>Videha</strong> Õ<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>Õ थम मैिथली पािक्षक ई पिका १ जुलाई २००८ (वषर् १ मास ७ अंक १३)http://www.videha.co.in/मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम ्८. िमिथला कला(आगा ँ)९.पाबिन-संार- तीथ र् -पंच<strong>दे</strong>वोपासक भूिम िमिथला--ड◌ॉ फु कुमार िसं<strong>ह</strong> ’मौन’१०. संगीत िशक्षा -ी रामाय झा 'रामर ंग'११. बालाना ं कृते- १.कौआ आऽ फुी २. <strong>दे</strong>वीजी (भाग द ू)१२. पी ब ंध (आगा ँ) पी-संा<strong>ह</strong>क ी <strong>िव</strong>ानंद झा पीकार (िस मो<strong>ह</strong>नजी )१३. संृत िमिथला१४. पोथी समीक्षा: पंकज पराशर: समयकेँ अकात१५.मैिथली भाषापाक१६. रचना लेखन (आगा ँ)17. VI DEHA FOR NON RESI DENT MAI THI LS -Vi deha Mi t hi l a Ti r bhukt i Ti r hut ...म<strong>ह</strong>त्प ूण र् स ूचना:(१) <strong>िव</strong>ृत क<strong>िव</strong> . रामजी चौधरी (1878-1952)पर शोध-लेख <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क पि<strong>ह</strong>ल अँकमे ई-कािशत भेल छल।तकर बाद <strong>ह</strong>ुनकर पु ी द ुगान र् चौधरी,ाम-पुर,थाना-अंधरा-ठाढ़◌ी, िजला-मध ुबनी क<strong>िव</strong>जीक अकािशत पाुिलिप <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> काया र्लयकेँ डाकसँ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे काशनाथ र् पठओलि अिछ। ई गोट-पचासेक प <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मेनवम अंकसँ धारावाि<strong>ह</strong>क पेँ ई-कािशत भ' र<strong>ह</strong>ल अिछ।म<strong>ह</strong>त्प ूण र् स ूचना:(२) '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ारा कएल गेल शोधक आधार पर मैिथली-अंजी आऽ अंजी-मैिथली श कोश (संपादक गजे ठाकुर आऽ नागे कुमार झा) कािशतकरबाओल जा' र<strong>ह</strong>ल अिछ। काशकक, काशन ितिथक, पुक-ािक <strong>िव</strong>िधक आऽ पोथीक म ूक स ूचना एि<strong>ह</strong> प ृ पर शी <strong>दे</strong>ल जायत।म<strong>ह</strong>त्प ूण र् स ूचना:(३) '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ारा धारावाि<strong>ह</strong>क पे ई-कािशत कएल जा' र<strong>ह</strong>ल गजे ठाकुरक 'स<strong>ह</strong>बाढ़िन'(उपास), 'ग-गु'(कथा सं<strong>ह</strong>) , 'भालसिर' (प सं<strong>ह</strong>),'बालाना ं कृते', 'एकाी सं<strong>ह</strong>', 'म<strong>ह</strong>ाभारत' 'ब ु चिरत' (म<strong>ह</strong>ाका)आऽ 'याा व ृा ंत' <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संप ूण र् ई-काशनक बाद िंट फ◌ॉम र्मे कािशत <strong>ह</strong>ोएत। काशकक, काशनितिथक, पुक-ािक <strong>िव</strong>िधक आऽ पोथीक म ूक स ूचना एि<strong>ह</strong> प ृ पर शी <strong>दे</strong>ल जायत।म<strong>ह</strong>त्प ूण र् स ूचना (४): ी आाचरण झा, ी मैिथली पु दीप, ी फु कुमार िसं<strong>ह</strong> 'मौन' , ी मश ंकर िसं<strong>ह</strong>, ीमित <strong>िव</strong>भा रानी, ी कैलाश कुमार िम (इिदरा ं गा ँधीराष्ीय कला के), ी ाम काश झा आऽ ड◌ॉ. ी िशव साद यादव जीक सित आयल अिछ आऽ ि<strong>ह</strong>नकर सभक रचना अिगला १-२ अंकक बादसँ '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' मे ई-कािशत <strong>ह</strong>ोमय लागत।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> (िदना ंक १ ज ुलाई २००८)१.संपादकीय २.सं<strong>दे</strong>श१.संपादकीय वष: र् १ मास: ७ अंक:१३मावर,<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क नव अंक (अंक १३ िदना ंक १ ज ुलाई २००८) ई पिब्लश भ’ र<strong>ह</strong>ल अिछ। एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु ल◌ॉग ऑन क ht t p:// wwwvi . deha. co. i n | आब एकटा स ूचना।2


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ( ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी मे ) पी.डी.एफ. डाउनलोडक लेल नीचाँक िलंकपर उपलधअिछ। All the old issues of <strong>Videha</strong> e journal ( in Braille, Tirhuta and Devanagari versions ) areavailable for pdf download at the following link.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे <strong>Videha</strong> e journal's all old issues in BrailleTirhuta and Devanagari versions<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक पि<strong>ह</strong>ल ५० अंक<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक ५०म सँ आगाँक अंक<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर.एस.एस.फीड।"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई-पिका ई-पसँ ात करू।अपन िमकेँ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>िव</strong>षयमे सूिचत करू।↑ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर.एस.एस.फीड एनीमेटरकेँ अपन साइट/ लॉगपर लगाऊ।लॉग "लेआउट" पर "एड गाडजेट" मे "फीड" सेलेक्ट कए "फीड यू.आर.एल." मेhttp://www.videha.co.in/index.xml टाइप केलासँ से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> फीड ात कए सकैत छी। गूगल रीडरमे पढ़बा लेलhttp://reader.google.com/ पर जा कऽ Add a Subscription बटन िक्लक करू आ खाली थानमेhttp://www.videha.co.in/index.xml पेट करू आ Add बटन दबाऊ।मैिथली <strong>दे</strong>वनागरी वा िमिथलाक्षरमे नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख/ िलिख पािब र<strong>ह</strong>ल छी, (cannot see/write Maithili in Devanagari/Mithilakshara follow links below or contact at ggajendra@videha.com) तँ एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु नीचाँक िलंक सभ परजाऊ। संगि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क तंभ मैिथली भाषापाक/ रचना लेखनक नव-पुरान अंक पढ़ू।http://devanaagarii.net/http://kaulonline.com/uninagari/ (एतए बॉक्समे ऑनलाइन <strong>दे</strong>वनागरी टाइप करू, बॉक्ससँ कॉपी करू आ वडर् डॉक्युमेटमेपेट कए वडर् फाइलकेँ सेव करू। <strong>िव</strong>शेष जानकारीक लेल ggajendra@videha.com पर सपकर् करू।)(Use Firefox3.0 (from WWW.MOZILLA.COM )/ Opera/ Safari/ Internet Explorer 8.0/ Flock 2.0/ GoogleChrome for best view of '<strong>Videha</strong>' Maithili e-journal at http://www.videha.co.in/ .)Go to the link below for download of old issues of VIDEHA Maithili e magazine in .pdf formatand Maithili Audio/ Video/ Book/ paintings/ photo files. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क पुरान अंक आ ऑिडयो/ वीिडयो/ पोथी/4


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मुफरद ब<strong>ह</strong>र माने रुक बेर-बेर योगसँ।सात सािलम(पूणक्षरी)ब<strong>ह</strong>र, संगीत शदावलीमे एकरा शु कि<strong>ह</strong> सकै छी।सभ पाँतीमे २-८बेर दो<strong>ह</strong>रा कऽ शेरमे ४-१६ रुी ब<strong>ह</strong>र बनत। ४ रुक ब<strong>ह</strong>र- मुरबा ६ रुक ब<strong>ह</strong>र- मुसस ८ रुक ब<strong>ह</strong>र- मुसमन /मुफ़रद(<strong>िव</strong>शु) आठ–रु, छ<strong>ह</strong> रु आ चािर–रुक सािलम ब<strong>ह</strong>र<strong>ह</strong>जज :-आठ–रु म फा ई लुन (U।।।) – चािर बेर/ छः–रु म फा ई लुन (U।।।) – तीन बेर/ चािर–रु म फा ई लुन(U।।।) – दू बेररजज़ आठ–रु मुस तफ इ लुन (।।U।) – चािर बेर/ छः–रु मुस तफ इ लुन (।।U।) – तीन बेर/ चािर–रु मुस तफ इलुन (।।U।) – दू बेर/रमल आठ–रु फा इ ला तुन (।U।।) – चािर बेर/ छः–रु फा इ ला तुन (।U।।)– तीन बेर/ चािर–रु फा इ ला तुन(।U।।)– दू बेरवािफ़र आठ–रु म फा इ ल तुन (U।UU।) – चािर बेर/ छः–रु म फा इ ल तुन (U।UU।) – तीन बेर/ चािर–रु म फाइ ल तुन (U।UU।)– दू बेरकािमल आठ–रु मु त फा इ लुन (UU।U।)– चािर बेर/ छः–रु मु त फा इ लुन (UU।U।) – तीन बेर/ चािर–रु मु तफा इ लुन (UU।U।) – दू बेरमुतकािरब आठ–रु फ ऊ लुन (U।।) – चािर बेर/ छः–रु फ ऊ लुन (U।।) – तीन बेर/ चािर–रु फ ऊ लुन (U।।)– दू बेरमुतदािरक आठ–रु फा इ लुन (।U।) – चािर बेर/ छः–रु फा इ लुन (।U।) – तीन बेर/ चािर–रु फा इ लुन (।U।) –दू बेरएि<strong>ह</strong> सभक मारते रास अपूणक्षरी रूप से<strong>ह</strong>ो।मुरब ब<strong>ह</strong>र: दू कारक अरकानक बेर-बेर अएलासँ १२ सािलम ब<strong>ह</strong>र,संगीतक भाषामे िमित। तीन तर<strong>ह</strong>क- ४ रुक ब<strong>ह</strong>र, ६रुक ब<strong>ह</strong>र, ८ रुक ब<strong>ह</strong>र / मुरब (िमित) पूणक्षरी (सािलम) ब<strong>ह</strong>र१२ टा –तवील,मदीद,मुनसरे<strong>ह</strong>,मुक्तज़ब,मज़ारे,मुजतस,ख़फीफ,बसीत,सरी–अ,जदीद, क़रीब, मुशािकलमुक्तजब (अपूणक्षरी आठ रु):फ ऊ लु U । U फै लुन U । फ ऊ लु U।U फै लुन। ।मज़ारे (अपूणक्षरी आठ रु):मफ ऊ लु । । U फा इ ला तु । U । U म फा ई लु U । । U फा इ लुन। U । फाइ ला न। U । Uमुजतस (अपूणक्षरी आठ–रु):म फा इ लुन U । U । फ इ ला तुन U U । । म फा इ लुन U । U । फै लुन। ।ख़फीफ़ (अपूणक्षरी छः रु):फा इ ला तुन । U । । म फा इ लुन U । U । फै लुन। । फ इ लुन U U ।मुज़ाि<strong>ह</strong>फ अरकान अपूणक्षर :फ–इ–लुन UU। मफा–इ–लुन U।U। फ–इ–ला–लुन UU।। म–फा–ई–लु U।।U मुफ–त–इ–लुन।UU। फ–ऊ–लु U।U मफ–ऊ–लु ।।U मफ–ऊ–लुन ।।। फै–लुन ।। फा । फ–अल् U। फ–उ–ल् U।U फा अ । Uफा इ लुन । U । फ ऊ लुन U । ।आब एक धा फेरसँ मैिथलीक उच्चारण िनदश आ व-दीघर् <strong>िव</strong>चारपर आउ।जेना क<strong>ह</strong>ल गेल र<strong>ह</strong>ए जे अनुवार आ <strong>िव</strong>सगर्युक्त भेलासँ दीघर् <strong>ह</strong>ोएत ति<strong>ह</strong>ना आब क<strong>ह</strong>ल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ जे चिबदु आ वकमेल व <strong>ह</strong>ोएत।माने चिबदु+व वर= एक माासंयुक्ताक्षर: एतए माा गानल जाएत एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>ेँ:-िक्त= क् + त् + इ = ०+०+१= १क्ती= क् + त् + ई = ०+०+२= २6


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आब आउ िकछु आर शदपर:जेना आएल, <strong>ह</strong>एत, <strong>ह</strong>ैतआब <strong>ह</strong>ैतकेँ <strong>ह</strong>एत िलखब बेशी वैज्ञािनक अिछ कारण <strong>ह</strong>ैतकेँ <strong>ह</strong> + ऐ + त पढ़ल जएबाक खतरा अिछ (दोषपूणर्)। आ ताि<strong>ह</strong> रूपमेआएल क उच्चारण <strong>ह</strong>ोएतअ + ऐ + ल = १ + २ + १तँ आएल = २ + १ + १ = ४ति<strong>ह</strong>ना आओत क उच्चारण <strong>ह</strong>ोएतअ +औ + त= १ + २ + १तँ आओत = २ + १ + १<strong>ह</strong>एबाक= १+२+२+१<strong>ह</strong>ोएबाक= २+१+२+१ (ओ क बाद ए क मान व)<strong>ह</strong>ेबाक= २+२+१निञ= १+१नै= २नि<strong>ह</strong>=१+१सए<strong>ह</strong>= १+२+१ (ा)सै<strong>ह</strong>= २+१ (दोषपूणर् उच्चारण)तखन िनअम भेल: दीघर्क बाद “ए” वा “ओ” क गणना १ माा <strong>ह</strong>ोएत।आब पाँती वा पाँित खडक अितम वणर्पर आउ।एकरा लय िमलेबाक दृिसँ <strong>ह</strong>लतयुक्त र<strong>ह</strong>लापर “एक” आ लघु र<strong>ह</strong>लापर दीघर् “दू” माा लऽ सकै छी, मुदा से अपवादवरूपआ आवयकतानुसार, आपद् रूपमे।जेना मनोज- एकर उच्चारण <strong>ह</strong>ोइत अिछ-म+नो+ज्मुदा संबोधनमेम+नो+ज+अ+अतखन िनअम भेल:मैिथलीमे युक्ताक्षरमे <strong>ह</strong>लतक अितवक अनुसार गणना <strong>ह</strong>ोएत। मुदा जतए <strong>ह</strong>लतयुक्त वणर्सँ पाँती वा पाँती खडक समापन<strong>ह</strong>ोएत ततए <strong>ह</strong>लतयुक्तकेँ एक मााक गणना लय िमलानी लेल कऽ सकै छी। संगि<strong>ह</strong> लय िमलानी लेल पाँती वा पाँती खडकअितम वणर् व र<strong>ह</strong>लापर ओकरा दीघर् बुिझ माा गणना कऽ सकै छी।क्ष= क् + ष= ०+१= त् + र= ०+१ज्ञ= ज् + ञ= ०+१= श् + र= ०+१= स् +र= ०+१शृ =श् +ऋ= ०+१व= त् +व= ०+१व= त् + त् + व= ० + ० + १व + ऽ = १ + ०7


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अ वा दीघर्क बाद िबकारीक योग नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ जेना िदअऽ आऽ ओऽ (दोषपूणर् योग)। <strong>ह</strong>ँ यंजन+अ गुिणताक्षरक बाद िबकारीदऽ सकै छी।व + चिबदु= १+०दीघर्+ चिबदु= २+०जेना <strong>ह</strong>ँसल= १+१+१साँस= २+१िबकारी आ चिबदुक गणना शूय <strong>ह</strong>ोएत।जा कऽ = २+१क् =०क= क् +अ= ०+१िकएक तँ क केँ क् पढ़बाक वृि मैिथलीमे आिब गेल तेँ िबकारी <strong>दे</strong>बाक आवयकता पड़ल, दीघर् वरमे ए<strong>ह</strong>न आवयकता नि<strong>ह</strong>अिछ।आब आउ ब<strong>ह</strong>रे मुतकािरबमे एकटा गजल क<strong>ह</strong>ी:ब<strong>ह</strong>रे मुतकािरब:- सभ पाँितमे पाँच-पाँच वणर्क संगीत-शद चािर बेर एि<strong>ह</strong> ममे:U । । अरकान सािमल पूणक्षरआब मैिथलीमे <strong>िव</strong>भिक्त सटलासँ कनेक सु<strong>िव</strong>धा अिछ, तैयो शदक संख्या चािरसँ बेशी रािख सकै छी मुदा व दीघर्क म वए<strong>ह</strong>राखू।फ–ऊ–लुन U।।फ–ऊ–लुन फ–ऊ–लुन फ–ऊ–लुन फ–ऊ–लुनफ–ऊ–लुन फ–ऊ–लुन फ–ऊ–लुन फ–ऊ–लुनगजे ठाकुरggajendra@videha.com२. ग२.१. जीवन संघषर्- -जगदीश साद मंडल8


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.२.नाटक-एकांकी भैया, अएलै अपन सोराज– रामभरोस कापिड़ ‘मर’२. कुमार मनोज कयप-कथा-माता कुमाता न भवित२.३.. -बीरे कुमार यादव-म<strong>ह</strong>ा<strong>िव</strong> णु यज्ञ-मेलाक दृ य २. कथा- एकटा अिधकार-सुजीत कुमार झा२.४.मनोज मुिक्त १.अमर शि<strong>ह</strong>द दुगनद िजनक सपना छल गणत २.मैिथली िदवसमे <strong>िव</strong>िभ कायर्म सप २.कथा- पारस- दुगन द मंडल ३.कथा- -न द <strong>िव</strong> लाशरायकॉंपी राइट- लेखकक ये ठ पु सुरेश मंडलउप यासजीवन संघषर्9


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जगदीश साद मंडलकाित कक अन<strong>ह</strong>िर या। रौिद या<strong>ह</strong> समए भेने जेठेक रौद जेकॉं रौदो कड़गर <strong>ह</strong>ोएत। तइ परसँ जनमारा उ मस। जि<strong>ह</strong> ना छॴच नानमाने ि छच् चासँ <strong>दे</strong><strong>ह</strong> िस क् त करबामे <strong>दे</strong><strong>ह</strong>पर पाि नक टघार <strong>ह</strong>ोइत ति<strong>ह</strong> ना पसीनासँ <strong>ह</strong>ोइत। दस बजेक बाद बाध-बोन ि दस ऑंि ख नि<strong>ह</strong>उठाओल जाइत, तते झड़क। मुदा घरोमे चैन क<strong>ह</strong>ॉं? माथक पसेना नाकपर <strong>ह</strong>ोइत टप-टप खसैत। <strong>दे</strong><strong>ह</strong>क ब सँ गंध अबैत।औल-बौल करैत सभक मन। आठमे िद न िद यारी छी त<strong>ह</strong>ूमे काली-पूजा करैक <strong>िव</strong> चार से<strong>ह</strong>ो सौँसे गौवाँ िम िल कऽ कए लेलिन । दुनूअमबिस ये ि दन <strong>ह</strong>ोएत। ओना अदौसँ िद वाली एक िद ने पाविन <strong>ह</strong>ोइत आएल अिछ मुदा, काली-पूजा धूम-धामसँ मनबैक <strong>िव</strong> चार भेने,पॉंचो िद न सभ अपन-अपन अंगनोमे दीप जरबैक <strong>िव</strong> चार कए लेलिन । आठमे िद न पाविन तेँ सात-िद नक पेसतरे घर-अंगनाक टाट-फड़क सिरऔनाइ, छाउर-गोबरक ढेरी <strong>ह</strong>टौनाइ, दुआर-दरव जासँ लऽ कऽ अपन-अपन घर लगक बाटकेँ िछ लनाइ-बनौनाइ, किन येकाज अिछ । तइपर सँ आन-आन गामसँ अबैत सड़को सभकेँ तँ अपना सीमान धिर मर मत करै पड़त की ने। मुदा गुण अिछ जेरौदी भेने खेत-पथारमे काज नि<strong>ह</strong> िअ छ। जँ रि<strong>ह</strong> तै तँ सभक लटैक जैतै। काली-पूजाक पैघ आयोजनक <strong>िव</strong> चार अिछ तेँ काजोकभरमार अिछ ये। लोकक उ सा<strong>ह</strong>े ते<strong>ह</strong>न अिछ जे कोि ढ़लो बोझसँ <strong>ह</strong> लुक बुि झ र<strong>ह</strong>ल अिछ । मालो-जालक भार सभ ीगणेपर छोि ड़<strong>दे</strong>लिन । सभ ि कछु <strong>ह</strong>ोइत<strong>ह</strong>ुँ आ रि<strong>ह</strong> त<strong>ह</strong>ुँ मुँ<strong>ह</strong>क चु<strong>ह</strong>चु<strong>ह</strong>ीमे सेब-तड़क छि <strong>ह</strong> । कारण धानक खेतीमे गामक िक सान बँटा गेल छिथ ।ओना खेतक बुनाबिट से<strong>ह</strong>ो ते<strong>ह</strong>न अिछ जे बँटाएब वाभा<strong>िव</strong> के अिछ । अिध क ऊँच, म यम ऊँच, नीच आ अिध क नीच रूपमे गामकखेत अिछ । जि<strong>ह</strong> सँ पािन आ रौदक एक रंग असर नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएत अिछ । जेकर सद््य: भाव उपजापर पिड़ ते अिछ । गामक िक सानोबॅटा गेल छिथ । जिन का म यम आ ऊँच खेत छि <strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुनका लेल गरमा धानक खेती उपयोगी छि <strong>ह</strong> । मुदा िजनकर खेत नीचअिध क नीच छि <strong>ह</strong> , जि<strong>ह</strong> मे शुरू बखसँ अग<strong>ह</strong>न-पूस धिर पािन जमल र<strong>ह</strong>ैत अिछ िओ <strong>ह</strong> खेतक लेल अग<strong>ह</strong>िन ये धानक खेती उपयोगीअिछ । ओना बैचािर क भेद से<strong>ह</strong>ो अिछ । अखनो गरमा धानकेँ अशु बुझल जाइत अिछ । जि<strong>ह</strong> सँ ि कछु गोटे <strong>िव</strong> रोध वरूप कमउपजा खुशीसँ पबैत छिथ ।आइ धिर बँसपुरामे ने कि<strong>ह</strong> यो कोनो <strong>ह</strong>ोम-यज्ञ भेिल आ ने कोनो ते<strong>ह</strong>न दसगरदा उ सवे। जि<strong>ह</strong> सँ परोपा लोक बँसपुराबलाकेँअधरमी से<strong>ह</strong>ो बुझैत अिछ । ओना गाम मे<strong>ह</strong>नती िक सान-बोिन <strong>ह</strong>ारक छी। गाममे एक् कोटा क पनीक एजेंट, चोर-डकैत, ठक-फुिस या<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong> अिछ । मुदा तेँ ि क बँसपुराबला धमर्क काज नि<strong>ह</strong> करैत छिथ , बखूबी करैत छिथ । साले-साले म<strong>ह</strong>ावीरजी थानमे अ टयामकसंग रामनवमी मन<strong>िव</strong> ति<strong>ह</strong> छिथ । समए नीक <strong>ह</strong>ोउ ि क अधला मुदा उ सवमे बाधा नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत, भले<strong>ह</strong>ॴ नि<strong>ह</strong> पान तँ पानक डंिट योसँकाज चिल ति<strong>ह</strong> अिछ । तेकर अित िर क् तो बेकता-बेकती भनडारा, अग<strong>ह</strong>नमे जनार, अासीनमे सल<strong>ह</strong>ेसक पूजा इ यािद <strong>ह</strong>ोइति<strong>ह</strong> अिछ ।रौदी सब<strong>ह</strong>क मनकेँ <strong>ह</strong>ौिड़ र<strong>ह</strong>ल छि <strong>ह</strong> । मुदा तइओ मनमे नव उ सा<strong>ह</strong> जगले छि <strong>ह</strong> । िभ नसरसँ लऽ कऽ खाइ-पीबै राित धिरसभ पूजेक माने कािल ये पूजाक कोनो नि<strong>ह</strong> कोनो काजो करैत, नि<strong>ह</strong> तँ पूजेक जुि त-भॉंित क <strong>िव</strong> चार किर ति<strong>ह</strong> छिथ । िड <strong>ह</strong>वारो10


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम् थानक चलती िआ ब गेल। थानक सौँसे आंगनकेँ िच क् किन माि टसँ दुनू सॉंझ नीपलो जाइत अिछ जे जिन जाि त माने गामक पुतो<strong>ह</strong>ूआ ढेरबा बेटी जाित सभ कमसँ कम पॉंचटा उिच ती-<strong>िव</strong> नती सुन<strong>िव</strong> ित <strong>ह</strong> छि <strong>ह</strong> । कुमािर भोजन तँ पाविन िद न <strong>ह</strong>एत। मुदा अनेकोतर<strong>ह</strong>क सुगंध अगरबतीक मा यमसँ लिग ित <strong>ह</strong> छि <strong>ह</strong> । कोना नि<strong>ह</strong> लगतिन ? पि<strong>ह</strong> ले-पि<strong>ह</strong> ल गाममे पॉंच िद नक मेला <strong>दे</strong>लिन िअ छ। रंग-<strong>िव</strong> रंगक दोकानमे रंग-<strong>िव</strong> रंगक ब तुक िब करी गाममे <strong>ह</strong>ोएत। सभ अपन-अपन िज नगीक अनुरूप कीनबो करत। मेलाक ित लोककमन एते उिड़ गेल िअ छ जे ने आन काज आ ने आन गप करैत नीक लगैत। घरक सोल<strong>ह</strong> नी भार ीगणेपर पिड़ गेलिन । मुदातरे-तर रोगक एकटा कीड़ी फिड़ गेल। ओ कीड़ी ई जे िख सकरक चलती आिब गेल। सुिन िन <strong>ह</strong>ारक किम ये नि<strong>ह</strong> । बूि ढ़-बुढ़ानुससँलऽ कऽ िध या-पूजा धिर । िख सकरो रंग-<strong>िव</strong> रंगक, ि कयो कालीकेँ समएक गित बुिझ बजैत तँ िक यो म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक छातीपर पएर <strong>दे</strong>वक<strong>ह</strong>ैत। जि<strong>ह</strong> ना अपन खेत छोि ड़ ि कसान वसंत पंचमी िद न एक् के परतीकेँ बेरा-बेरी जोतैत ति<strong>ह</strong> ना कािल योक चचर् करैत।अदौसँ िद वाली एक िद ना पाविन <strong>ह</strong>ोइत आएल िअ छ। मुदा एक लाटेमे गोधन पूजा, भरदुि तया दवातक पूजा से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत आएलअिछ । ति<strong>ह</strong> पर सँ पॉंच िद नक काली पूजाक मेला से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोएत। गाममे ग<strong>ह</strong>गट मिच जाएत। िब ना लीिच ंग पाउडर िछ टने पेशावकगंध मेटाएत। दो<strong>ह</strong>री पूजा भेने जे<strong>ह</strong>ने सब<strong>ह</strong>क मनमे खुशी <strong>ह</strong>ोइत ते<strong>ह</strong>ने काजक तबा<strong>ह</strong>ी से<strong>ह</strong>ो। एक लखाइत दस-बार<strong>ह</strong> ि दन खटबअसान नि<strong>ह</strong> । के बीमार पड़त, ककरा रद-द त <strong>ह</strong>ेतइ तकर कोन ठेकान। त<strong>ह</strong>ूमे िध या-पूजा अकड़-धकड़ खेबे करत। रोकने थोड़ेमानत। तइपर सँ भिर राित नाचो-तमाशा <strong>दे</strong>खवे करत। सोिच िन <strong>ह</strong>ार सभकेँ तरे-तर सोगो <strong>ह</strong>ोइत। ततवे नि<strong>ह</strong> आरो सोग सभएकाएकी मनमे अबैत जाइत। एक तँ ओि<strong>ह</strong> ना िद ली-कलका दुआरे भाए-ब<strong>ह</strong>ीिन क पाविन भरदुित या रोगा गेल अिछ तइपर सँगामक मेला। जँ पूजाक <strong>ह</strong>कारो <strong>दे</strong>ल जाएत तँ के ऐ<strong>ह</strong>न अभागल <strong>ह</strong>ोएत जे ल मी पूजा छोि ड़ आओत। भले<strong>ह</strong>ॴ उक पुरूखे फेड़तमुदा, त मा तरमे दूि ब, पाइ ि सरा आगू तँ जिन जाित ये रखै छिथ । ओ पुरूख कोना करता<strong>ह</strong>। ऐ<strong>ह</strong>न पाविन छोड़व कते उिच त<strong>ह</strong>ोएत। मुदा गामक मेला सब<strong>ह</strong>क मनकेँ ि बरड़ोक झॲक जेकॉं उड़बैत। तेँ नीक-अधलापर नजिर ककरो िट कि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> दइत।काित कक जरैया बोखार आ पेट-झरी पर नजिर ककरो जेबे नि<strong>ह</strong> करैत। सभ उ मत। सभ बे<strong>ह</strong>ाल। जि<strong>ह</strong> ना फगुआ िद न भॉंग पीिबगाममे नचैत अिछ ति<strong>ह</strong> ना सभ घरसँ गाम-धिर क काजक पाछू नचैत। जि<strong>ह</strong> ना घरक ओलतीक पािन टधिर कऽ अंगनासँ िन कलैत-िन कलैत पािन क बेग बिन पोखिर प<strong>ह</strong>ुँच जाइत ति<strong>ह</strong> ना यिक् त ससिर कऽ समाजमे िम िल र<strong>ह</strong>ल अिछ ।गाममे काली-पूजा ि कऐक <strong>ह</strong>ोएत? जे एते िद न नि<strong>ह</strong> भेल ओ एि<strong>ह</strong> सालसँ ि कऐक <strong>ह</strong>ोएत? अनेरे खचक उतड़ी गौँवा गरदिन मेपि<strong>ह</strong> रए लेल ि कऐक तैयार भऽ गेल? तेकर कारण ई अिछ जे बँसपुरासँ कोसभिर सटले िस सौनीमे पच् चीसो वखर् उपरेसँ दुग-पूजा<strong>ह</strong>ोइत अबैत अिछ । चिर कोसीक लोक दुग-पूजा <strong>दे</strong>खए िस सौनी अबैत छिथ । गामेक नि<strong>ह</strong> आनो-आनो गामक ीगण दुग- थानमेसॉंझो ि दअए अबैत छिथ । कुमािर भोजन से<strong>ह</strong>ो करबैत छिथ । कबुलाक छागर से<strong>ह</strong>ो चढ़बैत छिथ । बिल -दानमे िस सौनीक जोड़ािज लामे नि<strong>ह</strong> अिछ । दुग-पूजा <strong>ह</strong>ोइसँ एक म<strong>ह</strong>ीना पि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> सँ बकरी पोिस िन <strong>ह</strong>ारक चलती िआ ब जाइत। त<strong>ह</strong>ूमे एकरंगापर तँ डाक-डकौबिल भऽ जाइत। ततबे नि<strong>ह</strong> , पाठ केिन <strong>ह</strong>ार सभ से<strong>ह</strong>ो अ यास करए लगैत। गाममे दुग-पूजाक समए परीक्षाक समए बिनजाइत। जे बेसीठाम स पूट पाठ केलिन ओ ि डि ट ंगसनक संग फ ट िड वीजन घोिष त <strong>ह</strong>ोइत छिथ । आमदिन यो नीक आ िड पलोमोनम<strong>ह</strong>र। कतवो ि कयो अ यास करित मुदा, छ ठे पंडीजी फ ट करता<strong>ह</strong>, ई सब<strong>ह</strong>क मन बीस सालक अनुभवसँ मानैत आएल छि <strong>ह</strong> ।<strong>ह</strong>द छिथ ओ<strong>ह</strong>ो। एक तँ ओि<strong>ह</strong> ना तेज वोली छि <strong>ह</strong> तइपर सँ तते पीडमे धड़ै छिथ जे चौपाइक पि<strong>ह</strong> ल श द आ अंित मो श द सुिनपएब ि क नि<strong>ह</strong> ? ओना ि कछु <strong>ह</strong>ोउ मुदा, कीनुआ सिटर्िफ केट नि<strong>ह</strong> रखने छिथ । मे<strong>ह</strong>नत कऽ कऽ अनने छिथ ।िए <strong>ह</strong> बेिर िस सौनीक दुग- थानमे एकटा घटना घटल। घटना ई भेल जे बँसपुराक एकटा अार<strong>ह</strong>-बीस बखर्क लड़की, जेकरपैछले साल <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> भेिल छलै आ तीिन ये मास सासुर बसल छिल , केँ पूजा किम टीक तीन गोटे फुसला कऽ भंडार घर लऽ गेल।मेला-गनगनाइत। नाच-तमाशाक लाउड- पीकर चिर कोसीक नीन उड़ौने। तीनू गोटे ओि<strong>ह</strong> लड़कीक संग दुरबेब<strong>ह</strong>ार केलक। बेबसभऽ ओ लड़की सभ ि कछु बरदास केलक। चािर बजे भोरमे ओकरा सभ छोि ड़ <strong>दे</strong>लक। मेला भिर ओ ि कछु नि<strong>ह</strong> बाजिल । मुँ<strong>ह</strong>-कान झॉंिप मेलासँ िन किल सोझे गामक रा ता धेलक। गामक सीमापर प<strong>ह</strong>ुँचति<strong>ह</strong> छाती च<strong>ह</strong>िक गेलइ। छाती च<strong>ह</strong>िक ति<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>बो-ढकारभऽ कानए लागिल । िभ नसुरका कानब सुिन एक् के-दुइये गामक लोक घर-आंगनसँ िन किल रा तापर िआ ब-िआ ब <strong>दे</strong>खए लगल। टोलवेश किर ति<strong>ह</strong> एका-एकी लोक पूछए लगलै। कािन -कािन अपन बीतल घटना सुनबए लागिल । ि बना ि कछु पुछनि<strong>ह</strong> माए, बेटीकेँ11


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कनैत <strong>दे</strong>ि ख, छाती पीि ट-पीि ट कनवो करै आ दुनू <strong>ह</strong>ाथे पँिज या कऽ पुछलक- “की भेलौ, <strong>ह</strong>म माए िछ औ, <strong>ह</strong>मरा नै क<strong>ह</strong>मे ते केकराक<strong>ह</strong>वी<strong>ह</strong>ी।”जेना-जेना माए बेटीक मुँ<strong>ह</strong>क बात सुनैत तेना-तेना <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे िआ ग सुनगए लगलै। सुनैत-सुनैत बमिक कऽ पित केँ क<strong>ह</strong>लक- “जि<strong>ह</strong> ना<strong>ह</strong>मर बेटीक इ जत िस सौनीबला लुटलक ति<strong>ह</strong> ना िस सौनीक दुग थानमे मनुक् खक बिल पड़त।”कि<strong>ह</strong> घरमे राखल झोलाएल फौरसा िन कािल , साड़ी समेिट कऽ बाि <strong>ह</strong> िस सौनीबला सभकेँ गिर अबैत <strong>िव</strong> दा भेिल । काली रूपप नीकेँ िस सौनी ि दस बढ़ैत <strong>दे</strong>िख पित तौनीक मुरेठा बाि <strong>ह</strong> <strong>ह</strong>रोिथ या लाठी नेने गािर पढ़ैत से<strong>ह</strong>ो बढ़ल। बताि<strong>ह</strong> जेकॉं माए ि चकिड़ -िच किड़ गिर ऐवो करै आ <strong>दे</strong>वी-दुग लगा-लगा सरापबो करए। जते डेग आगू मुँ<strong>ह</strong>े बढ़ै तते तामसो उपरे मुँ<strong>ह</strong>े चढ़ल जाइ। ऐ <strong>ह</strong>रभूम<strong>ह</strong>ुरक िआ ग जेकॉं तरे-तर गॱओक करेजमे िआ ग ल<strong>ह</strong>िर गेल। सभसँ पि<strong>ह</strong> ने सातो िद यादी पिर वारक पुरूष, ीगण सि<strong>ह</strong> त िध यो-पूतो, जेकरा जए<strong>ह</strong> सोझमे भेिट लै, से सए<strong>ह</strong>-स<strong>ह</strong>ए लऽ कऽ िस सौनीक रा ता धेलक। िद याद-वादकेँ आगू बढ़ैत <strong>दे</strong>िख टोलोक आजाित योक सभ <strong>िव</strong> दा भेल। गाम दलमिल त <strong>ह</strong>ुअए लगल। जेकरा जए<strong>ह</strong> मनमे उठै से सए<strong>ह</strong> जोर-जोरसँ बजैत िस सौनी िद सक रा ताधेलक। बुि यार लोक सभक मन दड़कए लगल जे दुनू गामक बीच खून-खराबी <strong>ह</strong>ेबे करत। एकरा ि कयो नि<strong>ह</strong> रोि क सकैतअिछ । मुदा तइयो आिग मे जरैसँ रोकैक यास करै दुआरे दाैि ड़-दौि ड़ आगू बिढ़ रा ता रोकलक। ि कयो बात मानैले तैयारे नि<strong>ह</strong> ।दुनू परानी कुसुमलालकेँ माने लड़की माए-बापकेँ चाि र-चािर गोटे पिक ड़ कऽ रोकलक। कुसुमलाल तँ ठमिक गेल मुदा, प<strong>िव</strong> ीमानैले तैयारे नि<strong>ह</strong> । चिर -चिर <strong>ह</strong>ाथ कुिद चारू गोटेक <strong>ह</strong>ाथ छोड़ा-छोड़ा आगू बिढ़ बाजै- “सब िद नसँ पुरूख ीगणपर अित याचारकरैत आएल अिछ आ अखनो करैत अिछ । अइ अित याचारकेँ के रोकत? पुरूष-पुरूष ाभ एक छी। जि<strong>ह</strong> ना गाएसँ गाए नै पालखाइत ति<strong>ह</strong> ना पुरूख बुते पिप या<strong>ह</strong> पुरूखकेँ िस खौल नै <strong>ह</strong>ेतै।”जि<strong>ह</strong> ना भादबक बादलमे ि बजलोको ि छटकैत आ चारू भर अवाजो <strong>ह</strong>ोइत ति<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>ंसेरीक बीच रंग-<strong>िव</strong> रंगक बात अकासमे उड़एलगल-“िस सौनीमे िआ ग लगा लंका जेकॉं जरा <strong>दे</strong>व।”“इ जत-आबरू लुि ट, गाममे िआ ग लगा <strong>दे</strong>व।”“चौरा<strong>ह</strong>ापर अपराधीकेँ आिन मुँ<strong>ह</strong>पर थूक फेि क <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे िआ ग लगा <strong>दे</strong>व।”“िस सौनीक ब<strong>ह</strong>ू-बेटीकेँ पकिड़ लऽ अाएव।”ोधक िच नगारी िउ ड़-उिड़ फुलझाड़ी जेकॉं अकासमे चमकए लगल। मुदा ई सभ ि वचार बेकता-बेकती <strong>ह</strong>ोइत सामूि<strong>ह</strong> क नि<strong>ह</strong> ।ने ि कयो ककरो बात सुनैले तैयार आ ने अपन मुँ<strong>ह</strong> रोकैक लेल। मुदा तइओ बुि यार सभ रा ता छोड़लिन नि<strong>ह</strong> । घरमे लागलिआ ग ि मझबैमे <strong>ह</strong>ाथ-पाएर झड़िक ति<strong>ह</strong> छैक।गाममे सभसँ बेसी उमेरक मनधन बाबा। न बे माघक जाड़ कटने छिथ । ति<strong>ह</strong> बीच अनेको झॉंट, पाथर, शीतल<strong>ह</strong>री, िब <strong>ह</strong>ािड़ ,भूमकम <strong>दे</strong>िख -भोिग चुकल छिथ । गामक लोककेँ एकमु<strong>ह</strong>री <strong>दे</strong>िख बॉंसक फराठी नेने टुघरल-टुघरल से<strong>ह</strong>ो प<strong>ह</strong>ुँचला<strong>ह</strong>। पाछुएसँ<strong>दे</strong>खलिख न तँ मन मािन गेलिन जे िस सौनी आ बँसपुराक बीच मािर <strong>ह</strong>ेबे करत। ाक बापो नि<strong>ह</strong> बँचा सकैत छिथ । केम<strong>ह</strong>र केमरत, कतेक <strong>ह</strong>ॉंड़-पॉंजर टुटत तेकर कोनो ठेकान नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>त। ि वचारैत-<strong>िव</strong> चारैत दुनू ऑंिख सँ नोरक टघार चलए लगलिन ।छ<strong>ह</strong>ोछीित छाती भऽ गेलिन । बुकौर लािग गेलिन । <strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>ूबा टुि ट गेलिन । बोम फाि ड़ कनए लगला<strong>ह</strong>। गंगोीक गंगा जेकॉं दुनूऑंिख सँ अनघोल करैत अु, अरड़ा<strong>ह</strong>िट मारैत मुँ<strong>ह</strong>क बोल आ थर-थर कँपैत छातीसँ बेकाबू मनधन बाबा भऽ गेला<strong>ह</strong>। जि<strong>ह</strong> नाकोसीक धारक बीच मोइनमे पाछुक पािन क धारा आिब घुमए लगैत ति<strong>ह</strong> ना मनधनक <strong>िव</strong> चार घुमए लगलिन । <strong>ह</strong>ूबा कऽ कए उिठ आगूमुँ<strong>ह</strong>े ससरए लगला<strong>ह</strong>। आगू प<strong>ह</strong>ुँच र तापर फराठीसँ चे <strong>ह</strong> दैत पिड़ र<strong>ह</strong>ला। मन िथ रे नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत। कखनो ऑंिख क सोझमे दू गामकेँ12


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्न ट <strong>ह</strong>ोइत <strong>दे</strong>खित तँ कखनो पु त-पु ताइनकेँ दु मनी <strong>ह</strong>ोइत <strong>दे</strong>खैत। मन पड़लिन जूरशीतल पाविन क घटना। एकटा निढ़ याकखातीर बेला आ मैन<strong>ह</strong>ी गामक िश कार खेिल िन <strong>ह</strong>ारक बीच मािर भेल। धमग जिर मािर । पिर ि थ ित यो अनुकूले पड़लैक। पाविनमनबए सभ लाठी, स<strong>ह</strong>त, तीर-धनुष लऽ लऽ िश कार खेलए गेले र<strong>ह</strong>ै। ने लोकक कमी आ ने मािर करैक व तुक। मुो ते<strong>ह</strong>नेभारी, एकटा मुइल निढ़ या। मुदा ित ठाक न तँ गामक र<strong>ह</strong>बे करै। अ<strong>ह</strong>ी ित ठा लऽ कऽ कतेक लोकक कपार फुटल, कतेक<strong>ह</strong>ाथ-पएर टूटल आ दुनू िद स एक-एकटा खूनो भेल। केयो ककरो <strong>दे</strong>खैबला नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल। जे जे से ते कु<strong>ह</strong>रैत। केकरा के उठाकऽ लऽ जाइत आ इलाज करबैत। <strong>ह</strong>ो न <strong>ह</strong>ो ति<strong>ह</strong> ना क<strong>ह</strong>ॴ आइयो ने <strong>ह</strong>ुअए। मनमे उठलिन जे सभकेँ मना<strong>ह</strong>ी करी, मुदा सुनत के।ि विच ि थ तमे मन ओनाए लगलिन । ऑंिख उठबैत तँ <strong>दे</strong>खिथ न जे जे ीगण सभ िद न सोझ मूड़ी खसबैत िअ छ अाइ ओ<strong>ह</strong>ो सभबताि<strong>ह</strong> जेकॉं साड़ीक भरकॱच ब <strong>ह</strong>ने लाठी फड़का र<strong>ह</strong>ल अिछ । सब<strong>ह</strong>क मन मािर येपर टँगल अिछ । कोना उतड़त? मुदा तरे-तरखुिश यो <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>िन जे नीक व तुक कीमतो बेसी <strong>ह</strong>ोइत अिछ । गुन-धुनमे फँसल मनधन बाबाक मन अपन दािय वपर पड़लिन ।मुदा, एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ंसेरीक बोनमे दािय वक मोजर के <strong>दे</strong>त। मुदा, तइओ एक भाग फराठीकेँ पकिड़ दोसर भाग उठा इशारासँ सभकेँ शा त<strong>ह</strong>ोइले क<strong>ह</strong>लिख न। मुदा, सभ अपने ताले, बेताल। गामक जे कुकूड़ जतए र<strong>ह</strong>ै ओ बा <strong>ह</strong>क िन च् चॉं खेते-खेत भूकैत आगू प<strong>ह</strong>ुॅचगेल। छ<strong>ह</strong> मिस या बच् चा सभ चाि र बेिर भूकै आ कनी-काल सुसता ि लअए। मनधन बाबाक मनमे उठलिन जे बँसपुराक लड़कीकसंग जे दु यर्व<strong>ह</strong>ार ि ससौनीबला लुच् चा सभ केलक अो गामक इ जतक संग जुड़ल सवाल अिछ । इ जतक लेल जान <strong>दे</strong>ब पुरूखककाज छी। एकरा अधला<strong>ह</strong> के क<strong>ह</strong>त। सभकेँ अ पन-अ पन इ जत-आबरू बनबैक लेल, बना कऽ िन मा<strong>ह</strong>ैक लेल कटए-मरएपड़तैक। से जँ नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>त तँ कखन केकर इ जत के लुिट लेत तेकर कोन ठेकान अिछ । भदबिर या बेंङ जेकॉं साले-साल तेलुच् चा-ल पटक ज म भऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ जे गामे-गाम सो<strong>ह</strong>रल जाइत अिछ । मुदा, गामक भीतर तँ ऐ<strong>ह</strong>न-ऐ<strong>ह</strong>न ि करदानी सदित काल<strong>ह</strong>ोइते र<strong>ह</strong>ैत अिछ । त<strong>ह</strong>न क<strong>ह</strong>ॉं ि कयो िक छु बजैत अिछ । ति<strong>ह</strong> काल साला सभ क<strong>ह</strong>त जे धु: छॱड़ा-छॱड़ीक खेल छी। दुनू बातमनमे उिठ ति<strong>ह</strong> मुँ<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>ँसी िन किल लिन । मुदा, गामक लोकक रूिख <strong>ह</strong>ँसी कऽ दाि ब <strong>दे</strong>लकिन । सोचए लगला<strong>ह</strong> जे एक् के रंगक काजलेल एकठाम लोक कटए-मरए चा<strong>ह</strong>ैत अिछ आ दोसर ठाम िध या-पूताक माने छौड़ा-छौड़ीक खेल बना उड़वैत अिछ । अजीव अिछलोकोक बुि -<strong>िव</strong> चार। जि<strong>ह</strong> ना सदित काल एक पुरूष दोसर मि<strong>ह</strong> लापर नजिर उठवैत र<strong>ह</strong>ैत अिछ मुदा अपन प नीकेँ दोसरक संगबजैत <strong>दे</strong>िख िआ ग-बबूला भऽ ि कछु सँ ि कछु करैक लेल तैयार भऽ जाइत अिछ ति<strong>ह</strong> ना ने अखनो भऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ । जि<strong>ह</strong> घटनाकेँसामूि<strong>ह</strong> क रूपे इ जत बुझल जाइत अिछ ओि<strong>ह</strong> इ जित क रकछो तँ समू<strong>ह</strong>ेकेँ करए पड़तैक। जँ खेल बुझत तँ खेल जेकॉं वुझ<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong> जँ इ जत बुझत तँ इ जत जेकॉं सुरिक्ष त राख<strong>ह</strong>। नि<strong>ह</strong> जँ गुल-गुल बुि झ दुनू करत तँ इ जत-आवरूक बात करब छोि ड़ि दअ। मन सक् कत <strong>ह</strong>ुअए लगलिन । र तापर फराठी नोकसँ डॉंिर दैत क<strong>ह</strong>लिख न- “एि<strong>ह</strong> डाँिरसँ जँ ि कयो एक् को डेग पएर बढ़ेव<strong>ह</strong>तँ एतै परान गमा <strong>दे</strong>ब। नि<strong>ह</strong> तँ अखन सभ शा त भऽ जा<strong>ह</strong>। न<strong>ह</strong>ाइयो-खाइ बेिर भेिल जाइत अिछ । भानसो-भात सब<strong>ह</strong>क ब नेछ<strong>ह</strong>। तेँ अखन जाइ जा<strong>ह</strong>। खा-पी कऽ चािर बजे थानक आगूमे बैिस आगूक रा ता बना िल <strong>ह</strong><strong>ह</strong>।”मनधन बाबाक ि वचार सभ मािन घरमुँ<strong>ह</strong>ा भेल। तखनात झंझट ठमिक गेल। मुदा मनक धधड़ा नि<strong>ह</strong> ि मझाएल। जि<strong>ह</strong> ना चेराकधधकैत आिग मे पािन ढ़ारलासँ धधड़ा बुझा जाइत मुदा, ताव र<strong>ह</strong>बे करैत अिछ ति<strong>ह</strong> ना लोकोक मनक िआ गमे भेल। छोट-छोटटुकड़ी बिन सभ ि वदा भेल। मुदा र तामे सभ ोध बोकिर ति<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ए। सभकेँ डोिर आइत घर िद स जाइत <strong>दे</strong>िख मनधन बाबाक मनथीर भेलिन । घर ि दस घुिम ते मनमे उठलिन जे जखन गामक लोकमे एते िआ ग लगल अिछ तखन दुनू परानी कुसुमलालकेँ कतेलगल <strong>ह</strong>ेतइ। से नि<strong>ह</strong> तँ ओकरा ऐठाम जाए बोल-भरोस दऽ अिब ऐक। अपन अंगनाक रा ता छोिड़ मनधन बावा कुसुमलालक ऐठामप<strong>ह</strong>ुँचला<strong>ह</strong>। दुनू परानी कुसुमलाल दुखक अथा<strong>ह</strong> समुमे उिग -डूिब र<strong>ह</strong>ल अिछ । दुनू ि नराश। आशाक कतौ दरस नि<strong>ह</strong> । दुनूकचे<strong>ह</strong>राक रंग िफ क् का। मनमे बेिर -बेिर उठैत जे ि बनु इ जतक िज नगी जी<strong>िव</strong> नि<strong>ह</strong> जीिब दुनू बराविर । दुनू बेकतीकेँ <strong>दे</strong>िख मनधन बाबाचुपचाप मे<strong>ह</strong> जेकॉं डेिढ़ यापर ठाढ़। ने कुसुमलाल ि कछु बजैत आ ने मनधन। मनमे <strong>ह</strong>ोिन जे कुसुमलाल <strong>ह</strong>मरे सोल<strong>ह</strong> नी दोखीबुझैत र<strong>ह</strong>ए। जि<strong>ह</strong> ना ेमक अंित म सीढ़ी <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> छी ति<strong>ह</strong> ना तँ ोधक खूनो छी। <strong>ह</strong>ो न <strong>ह</strong>ो कोनो उझट बात कि<strong>ह</strong> िद अए। फेिरमनमे एलिन जे आइले तँ छी बोले-भरोस दइले। जीबठ बाि <strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>लिख न- “वौआ कुसुम, <strong>ह</strong>मरा आगू तू बच् चा छ<strong>ह</strong>। तोरासँ ब<strong>ह</strong>ुतबेसी एि<strong>ह</strong> दुिन यॉंकेँ चक् कर-भक् कर <strong>दे</strong>खने छी। मनकेँ थीर कर<strong>ह</strong>। जे भऽ गेल ओ तँ नि<strong>ह</strong> घुमत। मुदा तइले की करी, कते करी,ई सभ बुझए पड़त<strong>ह</strong>। ऐ<strong>ह</strong>न तँ नि<strong>ह</strong> ने जे सभ ि कयो ओ<strong>ह</strong>ी लागल परान गमा दाय। तू दुनू गोटे तँ बापे-माए छ<strong>ह</strong>ुन। दुखी भेनाइउिच ते छ<strong>ह</strong>। मुदा आइ की <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>क? <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>क ि क ने जे सगरे गामक लोककेँ असीम दुख भेिल छैक। ई ि वचार मनसँ <strong>ह</strong>टाव<strong>ह</strong>जे <strong>ह</strong> मर इजत चिल गेल। गरीब लोकक सभसँ पैघ दु मन ओकर गरीबी िछ यै। गरीबी केबल अ ने-पािन धिर नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।13


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बखर्सँ ऐ<strong>ह</strong>न अपराध करैत आएल अिछ ओ सु<strong>ह</strong>र<strong>दे</strong> मुँ<strong>ह</strong>े मािन लेत। आन गामक घटना क<strong>ह</strong>ॴ गामे ि दिश ने चिल आवए। अखनोधिर समाजमे ऐ<strong>ह</strong>न िक रदानीकेँ लोक <strong>ह</strong>ँिस ये-चौल बुझैत अिछ । फेिर मनमे उठलिन , अपनो तँ आब बलजोिर ये जी<strong>िव</strong> र<strong>ह</strong>ल छी नि<strong>ह</strong>तँ अपन दातारी कैकटा गाममे अिछ । तेँ ि क समाजसँ <strong>ह</strong>िट जाइ? <strong>ह</strong>टब तँ मुइलाक बाद, डा<strong>ह</strong>ैले के आओत? से <strong>दे</strong>खवो करैले तँनि<strong>ह</strong> आएव। अपनो पिर वारमे <strong>दे</strong>खै छी जे िस नेमा कलाकार आ खेलाड़ी सब<strong>ह</strong>क कुल-खुटक नाओ जनैत अिछ आ अपनाक कल-खुटक जिन ति<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> अिछ । ऐ<strong>ह</strong>न तँ गिड़ ब<strong>ह</strong>ू गाम अिछ । ककरा क<strong>ह</strong>बै, ीगणो सभ ते<strong>ह</strong>न-ते<strong>ह</strong>न िआ ब गेल अिछ जे पुरूख सभकेँगाि र पिढ़ -पिढ़ क<strong>ह</strong>ैत अिछ जे<strong>ह</strong>ने छुत<strong>ह</strong>र कुल-खुट र<strong>ह</strong>त <strong>ह</strong> ते<strong>ह</strong>ने ने चािल र<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>। आब क<strong>ह</strong>ू जे कुल-खुटक कोना दोख छै। नाि <strong>ह</strong> -नाि <strong>ह</strong> टा छौँड़ा िश खर-पराग खाए लगल अिछ , िए <strong>ह</strong>मे ककर दोख। जीबैतमे ऐ<strong>ह</strong>न-ऐ<strong>ह</strong>न लीला <strong>दे</strong>खै छी आ परोछ भेलापर <strong>ह</strong>ीरासजाओल मंिद र बना <strong>दे</strong>त। ति<strong>ह</strong> बीच पोती िआ ब कऽ क<strong>ह</strong>लकिन - “खाइले चलू ने बाबा? न<strong>ह</strong>ेबै नै?”केचुआइल सॉंप जेकॉं बाबा क<strong>ह</strong>लिख न- “चलै-फीड़ैक <strong>ह</strong>ोश नि<strong>ह</strong> अिछ । अ<strong>ह</strong>ीठाम नेने आब<strong>ह</strong>। पि<strong>ह</strong> ने एक लोटा पािन नेने आब<strong>ह</strong>।कने मुँ<strong>ह</strong>-<strong>ह</strong>ाथ धोइ लेव।”जि<strong>ह</strong> ना गदगरल मन र<strong>ह</strong>ने खाइक इच् छा नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत ति<strong>ह</strong> ना मनधनोकेँ वुिझ पड़िन । मुदा तइयो जी-जॉंित कऽ खाए लगला<strong>ह</strong>।लाभर-जीभर चािर कौर खाऽ लोटो भिर पािन पीिब बजला<strong>ह</strong>- “अ न नि<strong>ह</strong> धसैत अिछ । लऽ जा<strong>ह</strong>।”<strong>ह</strong>ाथ मुँ<strong>ह</strong> धाेइ चौकीपर ओंधरा गेला। मुदा जि<strong>ह</strong> ना वर-ऐलासँ कछमछी अबैत अिछ ति<strong>ह</strong> ना चौकीपर एक करसँ दोसर करघुमैत। बेर टगल <strong>दे</strong>िख उिठ कऽ फराठी <strong>ह</strong>ाथे <strong>ह</strong>म थान िद िश ि बदा भेला<strong>ह</strong>।तीिन ये बजेसँ एका-एकी लोक थान प<strong>ह</strong>ुँचए लगल। चािर बजेसँ पि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> गामक लोक एकि त भऽ गेल। मुदा एकटा नवघटना से<strong>ह</strong>ो भेल। ओ ई भेिल जे जि<strong>ह</strong> गाममे आइ धिर कोनो पनचैती वा सावर्जिन क काजमे मि<strong>ह</strong> ला भाग नि<strong>ह</strong> लइत अबैत छिलओ घराघरी सभ प<strong>ह</strong>ुँच गेली<strong>ह</strong>। ओना आइ धिर <strong>ह</strong>ुनका सभकेँ क<strong>ह</strong>लो नि<strong>ह</strong> जाइत छलिन । मुदा जखन सब<strong>ह</strong>क बीच माने पुरूष-मि<strong>ह</strong> लाक बीच समए िन धिर त भेल तखन <strong>ह</strong>ुनको माने म<strong>ह</strong>लो सभकेँ <strong>ह</strong>ौसला जगलिन । <strong>ह</strong>ौसला जिग ति<strong>ह</strong> टाट-फड़कक परदा तोिड़घरसँ िन किल तीत-मीठक सुआद लइले िन कलली<strong>ह</strong>। अखन धिर जे बुि -<strong>िव</strong> चारक गाछ मािट क तर बीज रूपमे पड़ल छलिन ओएकाएक अकुर गेलिन । निज र नचलिन तँ <strong>दे</strong>खलिन जे अदौसँ आइ धिर मि<strong>ह</strong> ला पुरूखक चारागा<strong>ह</strong> छोिड़ आरो ि कछु नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ली<strong>ह</strong>।जबिक बुि -<strong>िव</strong> वेक आ <strong>ह</strong>ाथ-पाएर तँ सभकेँ छि <strong>ह</strong> । केवल नीन तोि ड जगैक जरूरत अिछ । चरैत-चरैत पुरूख मि<strong>ह</strong> लाक स पूणर्ि जनगीकेँ, पा डु रोगी जेकॉं िन रस बना <strong>दे</strong>ने छिथ । <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>सँ पूबर् ि शक्षा-<strong>िव</strong> <strong>ह</strong>ीन बच् चा िज नगी आ <strong>िव</strong> वा<strong>ह</strong>क पॉंचे िद न उपरा त समाजककलंि कत <strong>िव</strong> धवाक िज नगी। जि<strong>ह</strong> ना सामूि<strong>ह</strong> क <strong>ह</strong> याराकेँ ज<strong>ह</strong>लमे यातना भेटैत ति<strong>ह</strong> ना मि<strong>ह</strong> लाक संग भेिल अिछ । मुदा आइ बँसपुरामेनव सूयर्क उदय भेल।बैसारमे पुरूख-नारी तँ प<strong>ह</strong>ुँचली<strong>ह</strong> मदुा, एक संग नि<strong>ह</strong> बैिस फुट-फुट वैसली<strong>ह</strong>। एक भाग पुरूष आ दोसर भाग मि<strong>ह</strong> ला। ि बनाअनुशासक बैसार तेँ दुनू बैसारमे सभ अपन-अपन पेटक बात बोकरए लगल जि<strong>ह</strong> सँ दुनू ि दिश अनधोल <strong>ह</strong>ुअए लगल। ि कयो ककरोबात सुनैले तैयार नि<strong>ह</strong> । सभ अपने बजैमे बे<strong>ह</strong>ाल। मुदा पेटक बात सिठ ते सभ पोखिर क पािन जेकॉं शा त भऽ गेल। कातमे बैसलमनधन बाबा समाजक रूिख चुपचाप भऽ अकैत र<strong>ह</strong>िथ । सभकेँ चािन पर पसेना टघार <strong>दे</strong>खिथ । जि<strong>ह</strong> सँ बुिझ पड़लिन जे भीतरकगरमी िन किल र<strong>ह</strong>ल छिन । सम याकेँ दू ढंगसँ समाधान करब सोिच उिठ कऽ ठाढ़ <strong>ह</strong>ोइत क<strong>ह</strong>लिख न- “अनकर घेघ <strong>दे</strong>खैसँ पि<strong>ह</strong> नेअपन <strong>दे</strong>खू। जँ से नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खब तँ ओ<strong>ह</strong>न दशा <strong>ह</strong>ोएत जे<strong>ह</strong>न <strong>ह</strong>ँिस कऽ बजलासँ गंभीर <strong>िव</strong> चारकेँ <strong>ह</strong>ोएत। सभसँ जरूरी अिछ गामकबीच जे ऐ<strong>ह</strong>न-ऐ<strong>ह</strong>न कुचािल सभ चिल र<strong>ह</strong>ल अिछ ओकरा ब न करए पड़त। जँ से नि<strong>ह</strong> करब तँ आइ ओ<strong>ह</strong>न लकड़ीमे िआ ग धऽलेलक जे एक गामक कोन बात जे सइयो गामकेँ जराओत। औझका सूमा जे <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छी ओ पुरूखसँ कम मि<strong>ह</strong> लामे नि<strong>ह</strong>अिछ । तेँ दू बैसारकेँ एक बनाउ।”15


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कि<strong>ह</strong> समथर्न <strong>दे</strong>लक। िन णर्ए भेल-(१) गामेक कारीगर माने मुितर् बनौिन <strong>ह</strong>ार मुरती बनावे। ओना एकपर एक कारीगर दुिन यॉंमे अिछ मुदा, पूजाक मुरतीमे कलानि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वी-<strong>दे</strong>वताक वरूप <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ । दोसर जँ <strong>ह</strong>म अपन बनौल मूितर्केँ अपने अधला<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ब तँ गामक कलाकारआगू कोना ससरत। तेँ जे गामक कला अिछ ओकरा सभ ि मिल ो साि<strong>ह</strong> त करी।(२) काली मंडप गामेक घर<strong>ह</strong>िट या बनाविथ । िज नका घर बनवैक लूिर छि <strong>ह</strong> ओ मंडप ि कऐक नि<strong>ह</strong> बना सकैत छिथ । संगेइ<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>एत जे गामक अिध कसँ अिध क लोकक स<strong>ह</strong>योग से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोएत।(३) मनोरंजनक लेल गामोक कलाकारकेँ अवसर भेटिन । सेगे बा<strong>ह</strong>रोक ओ<strong>ह</strong>न-ओ<strong>ह</strong>न तमाशा आनल जाए जे<strong>ह</strong>न िए <strong>ह</strong> परोपामेनि<strong>ह</strong> आएल <strong>ह</strong>ुअए।(४) पूजाक लेल, पर परासँ अबैत ओ<strong>ह</strong>नो पुजेगरीकेँ अवसर भेटिन जे पूजाक ेमी छिथ ।(५) गामक जते गोटे काज करिथ ओि<strong>ह</strong> मे नीक केिन <strong>ह</strong>ारकेँ पुर कृत आ अधला केिन <strong>ह</strong>ारकेँ आगू मौका नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ल जाइन।पॉंचो िन णर्ए सवर्स मित सँ भऽ गेल। बैसार उसिर गेल। खाए-पीिब कऽ मंगल सुतै ले ि बछान ि बछवैक र<strong>ह</strong>ए। राित क एगार<strong>ह</strong>बजैत। सतरंजी ि बछा दुनू <strong>ह</strong>ाथे जाजीम झाड़लक। ति<strong>ह</strong> बीच जोिग नदर मंगलसँ भेिट करए आएल। जाजीमक अवाज सुिनजोिग नदर घबड़ा गेल। मनमे भेलइ जे ि क <strong>ह</strong>रौ ी-ना ने तँ चलल। ि<strong>ह</strong> यािस -ि<strong>ह</strong> यािस चारू कात ताकए लगल। मुदा ककरो सुिन -गुिन नि<strong>ह</strong> पािब मन असिथ र भेलइ। असिथ र <strong>ह</strong>ोइते मंगलकेँ सोर पाड़लक। कोठिर येसँ मंगल अवाज दैत ब<strong>ह</strong>राएल। वा<strong>ह</strong>र अिब तेजोिग नदरकेँ <strong>दे</strong>िख बाजल- “आब<strong>ह</strong>। आब<strong>ह</strong> भाय। एती राित केँ ि कअए ऐल<strong>ह</strong>?”दुनू गोटे ओसारक चौकीपर बैिस गप-स प करए लगल। जोिग नदर क<strong>ह</strong>लक- “भाय, आइ तक तोरा ऐना भऽ कऽ नै िच <strong>ह</strong>नेछेिल य<strong>ह</strong>। मुदा तो<strong>ह</strong>र औझुका <strong>िव</strong> चार सुिन छाती बार<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ाथक भऽ गेल। भॉंइमे ि कयो दादा <strong>ह</strong>ुअए।”जोिग नदरक बात सुि न मंगल बाजल- “भाय, ब<strong>ह</strong>ुत राित भऽ गेल िअ छ भोरे उठैयोक अिछ । ि कएक ऐल<strong>ह</strong> से क<strong>ह</strong><strong>ह</strong>।”“अखन अबैक खास कारण अिछ । तेँ िन चेन बुिझ एलॱ। तो<strong>ह</strong>ूँ तँ <strong>दे</strong>खते छ<strong>ह</strong>क जे अखैन धिर <strong>ह</strong>म गाममे द<strong>ह</strong>लाइते छी। नेर<strong>ह</strong>ैक बिढ़ यॉं ठौर अिछ आ ने जीवैक कोनो आशा। मुदा....।”“मुदा की?”“मुदा यए<strong>ह</strong> जे करोड़पित रि<strong>ह</strong> तो कोनो मोजर गाममे नइ अिछ । ”19


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्करोड़पित सुिन मंगल चॱकैत पुछलक- “करोड़ कतेक <strong>ह</strong>ोइ छै, से बुझै छ<strong>ह</strong>क?”“<strong>ह</strong>ँ। सौ लाख।”“एे रूपैआ अनल<strong>ह</strong> कतएसँ?”“अइ बातकेँ छोड़<strong>ह</strong>। जि<strong>ह</strong> येसँ िद ली नोकरी करए गेलॱ ति<strong>ह</strong> येसँ रूपैयाक ढेरी लग प<strong>ह</strong>ुँच गेलॱ। शुरूमे जे बोरामे कसल रूपैया<strong>दे</strong>िख यै तँ <strong>ह</strong>ुअए जे छपुआ कागज िछ यै। मुदा कनी िद न र<strong>ह</strong>लापर रूपैआ <strong>ह</strong>िथ यबैक लूिर भऽ गेल। अखैन, िद न भिर मे लाख रूपैया<strong>ह</strong>सोथब कोनो भारी क<strong>ह</strong>ॉं बुझै िछ यै। मुदा ओइ काजसँ मन उचैट गेल। आब एक् केटा इच् छा अिछ जे मनुख बिन गाममे र<strong>ह</strong>ी।”“<strong>ह</strong>मरा की क<strong>ह</strong>ए चा<strong>ह</strong>ै छ<strong>ह</strong>?”“अखैन तँ सभ पूजामे ओझराइल छी। पूजाक पछाित मदित कऽ िद <strong>ह</strong><strong>ह</strong>। एक लाख रूपैया अनने छी। अपन जे आदमी अिछजदी अाेकरा जरूरी <strong>ह</strong>ोय तँ ि बना सुिद ऐक स <strong>ह</strong>ािर <strong>दे</strong>बै। मूड़क-मूड़ घुमा <strong>दे</strong>त। संगे तोरो क<strong>ह</strong>ै िछ अ जे रूपैया दुआरे पूजामे कोनोकमी नै <strong>ह</strong>ोय।”जोिग नदर बात सुि न मंगलक मनमे ि बरड़ो उिठ गेल। एक मन क<strong>ह</strong>ै जे रूपैया दुआरे काज पछुआ जाइए। से आब नइ <strong>ह</strong>एत। तँफेिर सोचए जे डकैत-तकैतक भॉंजमे ने तँ पड़ल जाइ छी। अखन धिर एकटा साधारण आदमी बुिझ पर<strong>दे</strong>िश या बुझै छलॱ।पर<strong>दे</strong>शमे की करै छलै से तँ नि<strong>ह</strong> बुझै छलॱ। मुदा खतरनाक आदमी बुिझ पड़ैए। एसमगलर छी ि क <strong>ह</strong>वालाक धंधा करैए। तत्-मत्करैत मंगल पुछलक- “एे रूपैआ कोना भेल<strong>ह</strong>?”मंगलक न सुिन जोिग नदर चौक ना भऽ चारू िद िश तकलक। ककरो नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख घुन-घुना कऽ बाजल- “भाय, जइिठ न नोकरीकरै छलॱ ओ बड़ भारी कारोवारी अिछ । <strong>ह</strong>जारो नोकर-चाकर छै। <strong>दे</strong>खौआ कारोवारक संग चोरनुकवा कारोवार से<strong>ह</strong>ो करैए। आन-आन <strong>दे</strong>शक रूपैया भजबैए। कोन-कोन <strong>दे</strong>शक लोक कोन-कोन रंगक रूपैया भजवैए से ि क सभकेँ ि च <strong>ह</strong>वो करै छेिल यै। मुदा<strong>ह</strong>मरापर सेठवाकेँ खूब <strong>िव</strong> सवास छै। <strong>ह</strong>रदम अपने लग रखैत अिछ । ट<strong>ह</strong>ल-िट कोरासँ लऽ कऽ चा<strong>ह</strong>-पान धिर आिन -आिन दैतछेिल यै। िन िश भाग राित मे एक आदमी गाड़ीपर अबैत छै आ भिर ि दन जते बा<strong>ह</strong>री रूपैया भेल र<strong>ह</strong>ै छै ओ सभ लऽ जाइ छै। आपसि कछु ने करै छै। खाली पास बुकपर रूपैया चढ़ा दइ छै। सेठवाकेँ जखैन जते रूपैयाक जरूरत <strong>ह</strong>ोय, <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴ बैंकसँ आिन -आनदैत छेिल यै।”जोिग नदरक बात सुि न मंगलक भक् क खुजल। पुछलक- “िद ली सनक श<strong>ह</strong>रमे सी.आइ.डी. आ पुिल स ि कछु ने क<strong>ह</strong>ै छै?”मु की दैत जोि गनदर उर <strong>दे</strong>लक- “सभकेँ म<strong>ह</strong>ीना बा <strong>ह</strong>ल छै।”जोिग नदरक बात सुि नति<strong>ह</strong> मंगलक मनकेँ, िन राशाक कारी मेघ टोपर बाि <strong>ह</strong> घेिड़ <strong>दे</strong>लक। <strong>ह</strong>तोतसा<strong>ह</strong> भऽ गेल। मनमे उठलै-“ककरापर करब िस ंगार िप या मोरा आ <strong>ह</strong>र रे। जि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>शक शासन कमजोर र<strong>ह</strong>त ओि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>शक सुरक्षा भगवान छाेिड़ के कऽ सकैतअिछ । भीतरे-भीतर डरा गेल। मुदा मनकेँ असिथ र करैत पुछलक- “तूँ ओ<strong>ह</strong>ी सेठक संग र<strong>ह</strong>ै छ<strong>ह</strong> ि क.......?”“दस बखर् ओि<strong>ह</strong> सेठबा अइठीन रि<strong>ह</strong> सभ तरी-घटी <strong>दे</strong>िख लेिल यै। ओकरा अइठीनसँ <strong>ह</strong>टैक मन भऽ गेल। मुदा नोकरी नैछोड़लॱ। क<strong>ह</strong>िल यै, माए अ सक अिछ तेँ ि कछु अगुरवारो रूपैया िद अ जे इलाज कराएव। भिर िद न दारूए पीवैत र<strong>ह</strong>ैत अिछ ।सारकेँ लगबो करै छै ि क नै। एते भारी कारोवार कोना स <strong>ह</strong>ािर लैत अिछ । मनमे उठल जे जि<strong>ह</strong> ना ई सार दुिन यॉंकेँ ठिक धनजमा केने अिछ ति<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ ि कअए ने एकरे ठकी। दवाइक दोकानसँ एकटा कड़गर िन शॉंबला दवाइ कीिन आिन दारूक बोतलमेफेंिट <strong>दे</strong>िल यै। आठ बजे सॉंझमे जखन दारू मंगलक तँ वए<strong>ह</strong> बोतल दऽ <strong>दे</strong>िल यै आ क<strong>ह</strong>िल यै जे <strong>ह</strong>मरा गाम िद सक गाड़ी चािर बजे20


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िन कािल रखलक। पॉंचो पूड़ीमे सँ दूटा भुखनाकेँ एकटा कऽ सरस-िन रस तोिड़ दुनू बच् चाक <strong>ह</strong>ाथमे <strong>दे</strong>लक। एकटा अपना लेल आएकटा माए लेल फुटा कऽ रखलक। बैग खोिल भुखना रूपैयाक गडी िन कािल माएकेँ क<strong>ह</strong>लक- “माए, यए<strong>ह</strong> कमा कऽअनिल यौ।”रूपैया <strong>दे</strong>िख माइयो आ ब<strong>ह</strong>ीनो बाजिल - “झॉंप<strong>ह</strong>, झब दऽ झॉंप<strong>ह</strong> नै तँ लोक <strong>दे</strong>िख लेत<strong>ह</strong>।”रूपैया झाँिप भुखना दू जोड़ साड़ी आंङी आ सायाक कपड़ाक संग दुनू बच् चा लेल शटर्-पे ट िन कािल आगूमे रखलक। कपड़ा<strong>दे</strong>िख दुखनी ि वि म त भऽ गेिल । मने-मन सोचए लागिल । जे ढ<strong>ह</strong>लेलो अिछ तइओ तँ बेटे धन छी। मन पड़लै पित । भगवानककरो अधला करै छिथ न। मने-मन गोड़ लगलकिन । अ<strong>ह</strong>ी दुनू बेटा-बेटीक आशापर ने अपन वएस गमा कऽ र<strong>ह</strong>लॱ। संतोखेगाछमे ने मेवा फड़ै छै। माएकेँ <strong>िव</strong> ि म त <strong>दे</strong>िख भुखना <strong>िव</strong> कुटक ि ड बा िन कािल माएक <strong>ह</strong>ाथमे दैत क<strong>ह</strong>लक- “माए, ई मक् खनबलाि व कुट छी तोड़ेले अनिल यौ<strong>ह</strong>ेँ।”<strong>ह</strong>ाथमे <strong>िव</strong> कुटक ड बा लऽ उनटा-पुनटा कऽ <strong>दे</strong>खए लगली। दुनू बच् चो आ यामोक नजिर िड बापर अँटिक गेल। ति<strong>ह</strong> बीच <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मेलगबैबला दूटा गमकौआ साबुन, दूटा कपड़ाक साबुन पौवा<strong>ह</strong>ी नािर यल तेलक िड बा, िन कािल दुखनीक आगूमे रखलक। चीज बौस<strong>दे</strong>िख दुखनी मन उिध या गेलै। मनमे <strong>ह</strong>ुअए लगलै जे अकासमे उिड़ गेल<strong>ह</strong>ुँ िआ क नरकसँ सरग ( वगर्) चिल गेल<strong>ह</strong>ुँ िआ क सपना<strong>दे</strong>खै छी। अपनाकेँ संयत करैत बाजिल - “पाविन क िद न छी, पि<strong>ह</strong> ने सभ ि कयो खा लइ जाइ जा<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>म अखैन नै खाएव। िद नोखिट आइये गेल अिछ कनी कालमे सॉंझ-बॉंती दइये कऽ खाएव।”फेर मनमे एलै जे गोसॉंइ डूबैपर अिछ अखन धिर पाविन क तँ कोनो ओिर यान भेवे ने कएल अिछ । ने उक बनबैले खढ़-संठीअनलॱ आने िद आरी बनेलॱ<strong>ह</strong>ेँ। ने िद यारीक टेमी बनवैले साफ सुती कपड़ा तकलॱ<strong>ह</strong>ेँ आ ने दोकानसँ तेले अनलॱ<strong>ह</strong>ेँ। त<strong>ह</strong>ूमे दुनू भाए-ब<strong>ह</strong>ीन आइल अिछ दुइओटा तीमन-तरकारी नि<strong>ह</strong> करब से के<strong>ह</strong>न <strong>ह</strong>एत। एक तँ लछमी पाविन त<strong>ह</strong>ूमे एते िद नपर छौँड़ा आएल अिछ ।पूड़ी खा पािन पीिब यामा माएकेँ क<strong>ह</strong>लक- “िच कनी मािट सािन कऽ िद आरी बना लइ छी। तूँ दोकानक काज झब दऽ केनेआ नै तँ ि किर ण डूबलापर दोकानोक काज नइ <strong>ह</strong>ेतौ। ओ<strong>ह</strong>ो पूजा-पाठमे लिग जाएत।”बेटीक बात सुि न दुखनी बाजिल - “ऑंइ गै दैया दोकान-दौड़ीक काजमे ओझरा जाएव तँ खढ़-संठी कखैन आिन उक बनाएव?”काजक भरमार <strong>दे</strong>िख भुखना माएकेँ क<strong>ह</strong>लक- “तोँ दोसरे काज कर <strong>ह</strong>म दाेकानक काज कऽ लैत छी।”बेटाक बात सुि न दुखनी क<strong>ह</strong>लक- “अनिठ या बुिझ दोकानबला ठिक लेतौ।”माइक बात सुि न भुखनाकेँ <strong>ह</strong>ँसी लागल। मने-मन सोचए लगल जे श<strong>ह</strong>र-बजार घुमै छी <strong>ह</strong>म आ गामक बिन यॉं ठिक लेत <strong>ह</strong>मरे।मुदा ि कछु बाजल नि<strong>ह</strong> । माएकेँ रोकैत यामा क<strong>ह</strong>लक- “आब जे ककरो अइठीन खढ़-संठी मांगए जेब<strong>ह</strong>ी से <strong>दे</strong>तौ। लछमी पूजाकबेिर भऽ गेलै। काि <strong>ह</strong> ये ि कअए ने मांिग अनलेँ। नइ तँ आइये दुप<strong>ह</strong>र से पि<strong>ह</strong> ने मांिग अिन ते। आब लेाक अपन-अपन चीज-बौससमेिट घर आनत िआ क तोरा खढ़-संठी <strong>दे</strong>तौ।”बेटीक बात सुि न दुखनी िन राश भऽ गेिल । उकक आशा टुिट गेलइ। बाजिल - “<strong>ह</strong>म तँ बूिढ़ भेलॱ। आब ि क कोनो पाविन -ित <strong>ह</strong>ारक ठेकान र<strong>ह</strong>ैए।”माइक टूटल आशा <strong>दे</strong>िख यामा स <strong>ह</strong>ारैत बाजिल - “खढ़-संठी छोिड़ <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ी। उक नै <strong>ह</strong>एत तँ ि क <strong>ह</strong>ेतै। गोसॉंइ बाबाकेँ कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>बिनजे एते ित रोट भऽ गेल। नै पान ते पानक डंिट ये से तँ पूजा करबे केलॱ।”42


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जि<strong>ह</strong> ना कि<strong>ह</strong> यो बँसपुरा पािन सँ द<strong>ह</strong>ा गेल छल ति<strong>ह</strong> ना पािन क अभाव गाममे भऽ गेलैक। ने एकोटा पोखिर -इनार र<strong>ह</strong>ल आ नेबािढ़ क पािन अबैत। पोखिर -इनार खुनब छोिड़ लोक कलसँ पािन क काज चलबए लगल। बरखा पािन सँ खेती <strong>ह</strong>ुअए लगलैक।चापी जमीनकेँ बाि <strong>ह</strong> -बाि <strong>ह</strong> लोक पोखिर योक से<strong>ह</strong> ता मेटबए लगल। जि<strong>ह</strong> मे माछ-मखान, िस ंग<strong>ह</strong>ार से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।ओि<strong>ह</strong> बँसपुरामे आइ िद वािल यो आ कािल यो पूजाक उ सा<strong>ह</strong> लोकक रग-रगमे दौिड़ र<strong>ह</strong>ल अिछ । आन-आन गामसँ अबैबला<strong>दे</strong>िख िन <strong>ह</strong>ार लेल चारू भागक रा ताकेँ गौवॉं, अपन सीमा भिर , जते टूटल-टाटल छलै सभकेँ भिर -भिर कऽ स<strong>ह</strong>ीट बना <strong>दे</strong>लक।जतए कतौ बोन-झार छलै सभ कािट -खॲिट साफ कऽ <strong>दे</strong>लक। ओना सरकारो िद ससँ बा <strong>ह</strong>-सड़कपर मािट पड़ैत मुदा, दूधक डाढ़ीजेकॉं पड़ने बरसातमे भिस ये जाइत छलैक। जि<strong>ह</strong> सँ जि<strong>ह</strong> ना कऽ ति<strong>ह</strong>ना रि<strong>ह</strong> जाइत। मुदा एि<strong>ह</strong> बेिर गौवॉं अपन स पि बुिझ नीकजेकॉं मर मत केलक। खाली बा <strong>ह</strong>े-सड़क टा धिर नि<strong>ह</strong> गामक जते पािन पीबैक साधन अिछ सब<strong>ह</strong>क मर मत से<strong>ह</strong>ो केलक। ओनाबैसाख-जेठ जेकॉं <strong>दे</strong>िख िन <strong>ह</strong>ार लोक थोड़े पािन ये पीित मुदा, तइओ पािन तँ पीवे करत गामक लेल सभसँ आ चयर् ई भेल जेएकाएक सभ अपन िज मा कोना बुझलक।केवल पािन येक बंध टा नि<strong>ह</strong> पा<strong>ह</strong>ुन-परकसँ लऽ कऽ <strong>ह</strong>राएल-भौिथ आइल <strong>दे</strong>िख िन <strong>ह</strong>ारक लेल से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ैक यव था केलक।जेकरा दुआर-दरब जा छै ओकर तँ कोनो बाते नि<strong>ह</strong> , जेकरा नि<strong>ह</strong> यो छैक ओ<strong>ह</strong>ो सभ जोगार केलक। मोटका लाि ट क आिन -आिनघरे जेकॉं बना लेलक। सब<strong>ह</strong>क मनमे गगदी जे आब<strong>ह</strong> कते पा<strong>ह</strong>ुन-परक अबैए। सुतैक लेल मोथीक ि बछान से<strong>ह</strong>ो बेिस ये कऽकीिन -कीिन रिख लेलक। अखन ने अनगौवॉंक लेल कीनलक मुदा, पूजाक पछाित तँ अपने सुतबो करत आ अ नो-पािन सुखौत।ओना जे मेला <strong>दे</strong>खए आओत ओ सुतत ि क मेला <strong>दे</strong>खत। मुदा जे भिर राित मेला <strong>दे</strong>खत ओ तँ िद नोमे सुतबे करत।रघुनाथोकेँ ध यवाद िद यै जे खाइ-पीवैक समान- चाउर-दािल , तरकारीसँ लऽ कऽ जारिन -काठी धिर क ते<strong>ह</strong>न कारोवार पसािर<strong>दे</strong>लक जे कतबो लोक कीनत-बेसा<strong>ह</strong>त तइओ नि<strong>ह</strong> सठतै। एक् के मेलाक कमाइमे ओ<strong>ह</strong>ो धिन क भऽ जाएत। <strong>ह</strong>ँ तँ पूँिज यो तँ वए<strong>ह</strong> नेलगौने अिछ । ते<strong>ह</strong>ेन ओकर बो<strong>ह</strong>ूक बोली मीठ छै जे एक् कोटा गि<strong>ह</strong> कीकेँ थोड़े घूमए <strong>दे</strong>त। सिद खन दोकानमे भीड़ लगले र<strong>ह</strong>तै।क<strong>ह</strong>िब यो छै ने जेकरा भगवान दइ छिथ न छ पर फॉंिड़ कऽ दैत छिथ न। भने दोकान घरेपर केने अिछ । जँ मेलामे केने र<strong>ह</strong>ैत तँगौवॉंकेँ िघ ना ठे करैत, ि कएक तँ पा<strong>ह</strong>ुन-परकक सोझमे कोना लोक चाउर-दािल कीनैत।मुदा, आ चयर् भेल। बाप रे गाममे एते पा<strong>ह</strong>ुन-परक कोना उनिट कऽ चिल आएल। जना ककरो कोनो अपना काजे नि<strong>ह</strong>छैक। त<strong>ह</strong>ूमे मरदसँ तीन गुना ीगण आिब गेल अिछ । ीगणोमे वेसी ओ<strong>ह</strong>न अिछ जे पनर<strong>ह</strong>सँ पच् चीस बखर्क अिछ । से<strong>ह</strong>ो एकमेलक माने चािल -ढािल क र<strong>ह</strong>ैत तब ने, चािर -पॉंच मेलक छै। कोना नै गामक <strong>ह</strong>बामे खतरनाक कीड़ा फड़त। ब वैइया सभ जे छैओ िस फर् छौँड़े-माड़िर टा केँ थोड़े धड़त, बुढ़ो-बुढ़ानुसकेँ धड़वे करत। जि<strong>ह</strong> ना कोनाे अनिठ या िच ड़ैकेँ गाममे अएलासँ गामक सभ<strong>दे</strong>खए जाइत ति<strong>ह</strong> ना ने ब वैइयो िच ड़ैकेँ <strong>दे</strong>खत। मुदा नि<strong>ह</strong> यो <strong>दे</strong>खत तँ अनुिच ते <strong>ह</strong>एत ि क ने। आिख र ओ<strong>ह</strong>ो ओ<strong>ह</strong>न रूप ि कअए बनौनेअिछ । लोके <strong>दे</strong>खैले ि क ने। जँ से नि<strong>ह</strong> मनमे रि<strong>ह</strong> तै तँ ऐ<strong>ह</strong>न पॉंिख बनबैक काज कोन छलै। मनुक् ख तँ मनुक् ख छी की ने?तइले ऐ<strong>ह</strong>न <strong>ह</strong>बा-ि मठाइ बनैक कोन जरूरत छैक। त<strong>ह</strong>ूमे जखन बिन गेल आ लोक नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खै तँ बनैक मोले ि क? मोल तँ तखने<strong>ह</strong>ेतै ि क ने जखन लोक ओकरा िन ङ<strong>ह</strong>ािर -िन ङ<strong>ह</strong>ाि र तर-उपर <strong>दे</strong>खत। तेँ ि क ओकर चराओर गाम-<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ातमे नै छै? जरूर छै। ब वइयेकलाकार सभ ने गामोक लेाककेँ ि सनेमाक मा यमसँ िस खौलकैक <strong>ह</strong>ेँ। लोकक मनो अजीब छैक। जँ किन यो उपर उड़त तँ बुिझपड़ैत छैक जे जमीनक सभ ि कछु <strong>ह</strong>म <strong>दे</strong>खैत छी मुदा, <strong>ह</strong>मरा ि कयो <strong>दे</strong>खबे ने करैत अिछ । ति<strong>ह</strong> ना ने जमीनो परक केँ बुिझ पड़ैछैक। मुदा म तँ दुनूकेँ छैक। उपर उड़िन <strong>ह</strong>ार जँ जमीनक उपरका भाग <strong>दे</strong>खैत अिछ तँ जमीनो परक ने ओकरा िन चला भाग<strong>दे</strong>खैत अिछ ।चाि र बजैत-बजैत मेला <strong>दे</strong>िख ना<strong>ह</strong>ारक भीड़ काली- थान उमिड़ गेल। ओना बूिढ़ -बुढ़ानुस अपन-अपन घर-अंगनाक ओिर यानमेलागल। ि सरपर सूय त <strong>ह</strong>ोइति<strong>ह</strong> दीप जरौनाइसँ लऽ कऽ उक फेिर नाइ सब<strong>ह</strong>क िस रपर छि <strong>ह</strong> । मुदा आन गामसँ आएल लोककेँकोन काज छि <strong>ह</strong> ओ तँ मेले <strong>दे</strong>खैले आएल छिथ । सभसँ खूबी तँ ई अिछ जे मेला <strong>दे</strong>िख िन <strong>ह</strong>ारे मेला <strong>दे</strong>खैक व तु बिन गेल अिछ ।पूजा सिम ित क सद यक उपर जवाव<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ी-भार र<strong>ह</strong>ने सभ जी-जानसँ िन गरानीक संग-संग वेव थामे जुटल। सौँसे मेला पी-पा<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत।45


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ओना पूजाक ि या िन शा राित मे शुरू <strong>ह</strong>एत मुदा, ओिर यान तँ पि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> सँ करए पड़त। ऐ<strong>ह</strong>न नि<strong>ह</strong> ने जे एक िद स पूजा शुरू <strong>ह</strong>एतदोसर िद स समान जुटले ने र<strong>ह</strong>त। ऐ<strong>ह</strong>न नि<strong>ह</strong> ने जे पूजा काल जि<strong>ह</strong> व तुक जरूरत <strong>ह</strong>ोय ओ अिछ ये नि<strong>ह</strong> । तेँ पुजेगिर यो आपुरोि<strong>ह</strong> तो अपन सभ व तु पुरजीसँ ि मला-िम ला सैंित -सैंित रखैत।ओना मेलाक आन द तँ तखन <strong>ह</strong>ोइत छैक जखन पूजा शुरू <strong>ह</strong>ोइत अिछ । नाचो-तमाशा तँ तखनेसँ ने शुरू <strong>ह</strong>ोइत छैक। मुदातइयो सोल<strong>ह</strong> नी नि<strong>ह</strong> तँ अधो-िछ धो मेलाक आकषर्ण तँ बिढ़ ये गेल छैक। सभसँ अजीव तँ ई भऽ गेल अिछ जे दशर्क गजपट भऽगेल अिछ । ते<strong>ह</strong>न ने बजारू रूप बिन गेल अिछ जे लड़का-लड़कीक भे<strong>दे</strong> मेटा गेल छै। च मा खोिल -खोिल बूढ़-पुरान सभ ऑंिखमिल -मिल <strong>दे</strong>खैत जे ई छौँड़ा छी ि क छौँड़ी। मुदा तइओ ऑंिख ठीकसँ काजे नि<strong>ह</strong> कऽ र<strong>ह</strong>ल छि <strong>ह</strong> । सभ अपन-अपन धुिन मे म त।ति<strong>ह</strong> बीच फटाक-फटाकक अवाज <strong>ह</strong>ुअए लगलै। फटाक-फटाकक अवाज सुिन सब<strong>ह</strong>क कान ठाढ़ भेल। जे जेतै र<strong>ह</strong>ै ओ ओतैसँअवाज अकानए लगल। मुदा दोकान-दौड़ी ति<strong>ह</strong> ढंगसँ सजल र<strong>ह</strong>ै जे सोझा-सोझी अवाज िन कलबे नि<strong>ह</strong> करैत र<strong>ह</strong>ै। लगमे जे र<strong>ह</strong>ै ओतँ अवाजो सुनै आ मािर यो <strong>ह</strong>ोइत <strong>दे</strong>खै। ि कछु लोक बा<strong>ह</strong>रो िद िश भगैत र<strong>ह</strong>ै आ ि कछु गोटे दौड़-दौड़ ऐबो करैत र<strong>ह</strong>ै। उर िद ससँ<strong>दे</strong>वन आ पिछ मसँ मंगल दौड़ल िआ व भीड़केँ चीड़ैत आगू प<strong>ह</strong>ुँचल। आगू प<strong>ह</strong>ुँचति<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खलक जे बीस-पच् चीस बखर्क दूटा छौँड़ाचे टरक दोकानक आगूमे मुक् का-मुक् की कऽ र<strong>ह</strong>ल छै। फांिट <strong>दे</strong>िख दुनू <strong>दे</strong>वनो आ मंगलो स<strong>ह</strong>िम गेल। मुदा ति<strong>ह</strong> बीच जोिग नदरदौड़ल आिब दुनू <strong>ह</strong>ाथ धुमबैत दुनू छौँड़ाकेँ गा पकिड़ माि र छोड़ौलक। <strong>ह</strong> लो शा त भेलै। एकटा छौँड़ाकेँ <strong>दे</strong>वन पुछलक- “बौआ,अखन पूजा-पाठक समए छै तखन तोँ ि कअए माि र केल<strong>ह</strong>?”मुदा, जि<strong>ह</strong> छौँड़ाकेँ <strong>दे</strong>वन पुछलक ओ ि कछु ि वशेष माि र खेने र<strong>ह</strong>ै। तेँ जाबत ि कछु बाजै-बाजै ति<strong>ह</strong> सँ पि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> दोसर बाजए लगल।ओि<strong>ह</strong> छौँड़ाकेँ चो<strong>ह</strong>टैत जोिग नदर क<strong>ह</strong>लक- “तूँ चुप र<strong>ह</strong><strong>ह</strong>। पि<strong>ह</strong> ने जेकरा पुछिल यै से बाजत।”मुदा जोिग नदरक बातक अिस र एक् को पाइ ओि<strong>ह</strong> छौँड़ापर नि<strong>ह</strong> भेलैक। दुनू गामक पा<strong>ह</strong>ुन। तेँ ि वकट संकट सिम ित क सद यकबीच भऽ गेल। ि विच ि थ ित मे सभ पिड़ गेल। अिध कतर लड़को आ लड़िक यो पर<strong>दे</strong>िश या। तेँ मािर क डर ककरो <strong>ह</strong>ेबे ने करैत।लड़की सभ जोर दैत बाजिल - “ेिश यरक दोकानपर लड़का सभकेँ अबैक कोन जरूरत छै। ई तँ ीगणक सौदा छी?”मुदा, लड़को सभ लड़कीक बात मानए लेल तैयार नि<strong>ह</strong> । तेसर छौँड़ा बाजल- “लड़कीक उपयोगक व तु छी, एकर माने ई नै नेजे ऐकर जरूरत लड़का सभकेँ नि<strong>ह</strong> छैक।”“लड़काकेँ की जरूरत छै?”“अपनो पिर वार छै आ ि <strong>ह</strong>तो-अपेिछ त तँ छइ<strong>ह</strong>े।”लड़का-लड़कीक बीचक ग प गजपट <strong>ह</strong>ोइत <strong>दे</strong>िख <strong>दे</strong>वन क<strong>ह</strong>लक- “अखन सभ शा त <strong>ह</strong>ोउ। मेलाक पछाित एकर िन बटारा <strong>ह</strong>एत।अखन सभ मेला <strong>दे</strong>खू।”सूय तक समए। सूयर् तँ पूणर्रूपेण नि<strong>ह</strong> डूबल मुदा, िन च् चाँ उतिड़ गेलासँ लोकक ऑंिख सँ ओझल भऽ गेल। गामक िध यो-पूतोआ चेतनो ीगण फुलडालीमे ि दआरी, सलाइ, अगरबी आ खढ़क उक लऽ कऽ गामक जते <strong>दे</strong>व थान अिछ सभ िद िश धरोि<strong>ह</strong>लिग गेल। ि कयो िड <strong>ह</strong>वार थान िद स जाइत तँ ि कयो म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व मंिद र िद स। ि कयो धमर्राजक ग<strong>ह</strong>बर िद स तँ ि कयो <strong>ह</strong>नुमान जीक थान िद स। गाममे पॉंचेटा पुरना <strong>दे</strong>व थान। छठम नबकामे काली थान बनल। ओना ठकुरवारी पि<strong>ह</strong> ने यिक् त गत छल मुदा, म<strong>ह</strong>ंथजीक मुइलापर ओ<strong>ह</strong>ो दसगर<strong>दे</strong> भऽ गेल। सभ थानमे दीप जरा, धुप दऽ सभ अपन-अपन आंगन आिब घर-आंगनमे दीप जरबैतमाल-जालक थैर, इनार, कलपर से<strong>ह</strong>ो जरौलक। ि कछु गोटे कु <strong>ह</strong>ारक बनौल मािट क ि डिब या तँ ि कछु गोटे दवाइ पील<strong>ह</strong>ा शीशीसब<strong>ह</strong>क िड <strong>िव</strong> या बना से<strong>ह</strong>ो जरौलक। सौँसे गाम इजोत जगमगा गेल। काली थानक चारू जेनरेटर चलए लगल। जि<strong>ह</strong> सँ अ <strong>ह</strong>िर यारि<strong>ह</strong> त<strong>ह</strong>ुँ इजोतसँ गाम िद ने जेकॉं भऽ गेल। ओना िद नमे मेघ जते उपर र<strong>ह</strong>ैत अिछ राित मे (अ <strong>ह</strong>ार) िन च् चॉं उतिड़ जाइत अिछ ।46


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िद वाली पाविन सँ गाम िन चेन भऽ गेल। ीगण सभ भानस-भात करैमे लािग गेली<strong>ह</strong>। समए पािब पुरूख सभ मेले िदि श ट<strong>ह</strong>िलगेला<strong>ह</strong>। मेलाक आकषर्ण <strong>दे</strong>िख ि कनको घरपर अवैक मने नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>िन । मुदा भिर राित तँ नाच-तमाशा चिल ते र<strong>ह</strong>त तेँ ि बनाखेने-पीने र<strong>ह</strong>बो किठ न बुिझ अपन-अपन घर-अंगनाक रा ता धेलिन । काली-मंडपमे पुजेगरी पूजाक ओिर यानमे य त र<strong>ह</strong>िथ ।मुजफरपुरक जे<strong>ह</strong>ने नाटक ते<strong>ह</strong>ने मंचो बनल। ऐ<strong>ह</strong>न मंच, आइ धिर एि<strong>ह</strong> इलाकाक लोक नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खने र<strong>ह</strong>िथ । जे<strong>ह</strong>ने फइल टेजते<strong>ह</strong>ने सु दर-सु दर रंगीन परदो लगौल गेल र<strong>ह</strong>ैक। ते<strong>ह</strong>ने ऊँचगरो। कतबो <strong>दे</strong>िख िन <strong>ह</strong>ार र<strong>ह</strong>त तइओ <strong>दे</strong>खबे करत। अजीव ढंगसँि बजलीयो लगौल गेल र<strong>ह</strong>ैक। बजोक ते<strong>ह</strong>ने वेवसथा। मुजफरपुरक मंचसँ किन यो उ नैस वृ दावनक रासक नि<strong>ह</strong> । मुदा दुनूमे अंतरसाफ-साफ बुिझ पड़ैत र<strong>ह</strong>ैक। जे<strong>ह</strong>ने आधुिन कताक दशर्न मुजफरपुरक टेज करैत र<strong>ह</strong>ै ते<strong>ह</strong>ने ाचीनताक वृ दावनक मंच करैतर<strong>ह</strong>ै। कौ वालीक मंच तँ ओते ल<strong>ह</strong>टगर नि<strong>ह</strong> बुिझ पड़ैत। मुदा मेल-फीमेलक दुनू टेज सटल र<strong>ह</strong>ने अपन आकषर्ण बढ़ौने र<strong>ह</strong>ै।मि<strong>ह</strong> सोथाक मिल िन या नाचक मंच सभसँ दब। मा चािर -पॉंचटा चौकी िन च् चॉंमे जोड़ने आ चािर टा खूँटा गािर उपरमे आल रंगकचनवा आ एकटा परदा मा लगल र<strong>ह</strong>ैक। मंच दब रि<strong>ह</strong> त<strong>ह</strong>ुँ मिल िन या नाचक कलाकार सभक मनमे <strong>िव</strong> शेष उ सा<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ै जे सभकेँउखािड़ <strong>दे</strong>ब। अोकरा सब<strong>ह</strong>क मन गद्-गद् एि<strong>ह</strong> दुआरे र<strong>ह</strong>ै जे छुछे टीप-टापसँ सोझे काज चलै छै जे मौिल कता <strong>ह</strong>मरा कलाकारमेअिछ से अनकामे नि<strong>ह</strong> छैक। संगि<strong>ह</strong> जते <strong>दे</strong>खिन <strong>ह</strong>ार <strong>ह</strong>मर अिछ ओते दोसराक नि<strong>ह</strong> छैक। जि<strong>ह</strong> ना बजारमे अनेको दोकान रि<strong>ह</strong> त<strong>ह</strong>ुँसोना-चानी कीिन <strong>ह</strong>ार, सोने-चानीक दोकान प<strong>ह</strong>ुँचैैत, ि कताब कीिनिन <strong>ह</strong>ार ि कताबे दोकानपर प<strong>ह</strong>ुँचैत अिछ ति<strong>ह</strong> ना ने नाचो-तमाशाकछैक।नअ बजैत-बजैत मंच सब<strong>ह</strong>क आगू <strong>दे</strong>िख िन <strong>ह</strong>ारक ठ पड़ए लगल। कोना नि<strong>ह</strong> पड़त? लगसँ <strong>दे</strong>खब आ दूरसँ <strong>दे</strong>खब मे से<strong>ह</strong>ो अंतर<strong>ह</strong>ोइ छै ि कने। मुदा सिम ित क सद य सभ <strong>िव</strong> चािर नेने र<strong>ह</strong>ै जे आगूमे अनगौवॉंकेँ बैसाइब। गौवॉं तँ ठाढ़ो-ठाढ़ पाछुओसँ <strong>दे</strong>िख सकैतअिछ । त<strong>ह</strong>ूमे अनगौवॉंकेँ कोनो ठीके नि<strong>ह</strong> अिछ जे सभ िद न <strong>दे</strong>खए ऐबे करत। मुदा गौवॉंक तँ अपन मेला िछ यैक तेँ ऐबे करत।कलाकार सभ मेक-अप करबो नि<strong>ह</strong> केने र<strong>ह</strong>ै ि क <strong>दे</strong>िख िन <strong>ह</strong>ार सभ पीकी मारब शुरू केलक। कोना नि<strong>ह</strong> मारत? लोक <strong>दे</strong>खैले आएलि क वैइसैले आइल अिछ । कमसँ कम बजोबला सभ तँ मंचपर आिब सम बा <strong>ह</strong><strong>ह</strong>। समो ब <strong>ह</strong>ैमे एकाध घंटा लगवे ने करतै। पैसालऽ कऽ आएल अिछ ि क कोनो मंगनी आएल अिछ जे समए ससरल जाइ छै आ अखन धिर टेज खाली रखने अिछ । जनसेवादलक सद य सभ कखनो मंचपर जाए शा त करैत तँ कखनो मदर्- ीगणक गजपट भीड़केँ सुिढ़ अबैत।चारू मंच बाजाक आवाजसँ गनगनाए लगल। <strong>दे</strong>िख िन <strong>ह</strong>ारोक मन बाजाक धुनमे शरबत बनए लगल। ि कयो मने-मन गुनगुनाएलगल तँ ि कयो <strong>ह</strong>ाथक ओंगरीसँ पोनोपर आ ि कयो-ि कयो ठे<strong>ह</strong>ुनोपर ताल िम लबए लगल। पूबसँ एक िच ड़की मेघ–-बादल- पुरबा <strong>ह</strong>वाकेँसंग केने उठल। <strong>ह</strong>वाकेँ उिठ ते <strong>दे</strong>िख िन <strong>ह</strong>ारक औल-बौल मन शा त <strong>ह</strong>ुअए लगल। धीरे-धीरे <strong>ह</strong>वो तेज <strong>ह</strong>ोइत गेल। किर या मेघ से<strong>ह</strong>ोनम<strong>ह</strong>र <strong>ह</strong>ुअए लगल। एकाएकी तरेगण डूबए लगल। जि<strong>ह</strong> ना-जि<strong>ह</strong> ना बादल पसरैत ति<strong>ह</strong> ना-ति<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>वो तेज <strong>ह</strong>ुअए लगल। काली-मंडपमे पुजेगरी घड़ी <strong>दे</strong>िख -<strong>दे</strong>िख पूजाक ि याकेँ आगू बढ़बए लगला<strong>ह</strong>। माए-ब<strong>ह</strong>ीिन गीित शुरू केलिन । जोरसँ मेघ बोली <strong>दे</strong>लक।<strong>ह</strong>वो ि ब<strong>ह</strong>ािड़ क रूप पकड़ए लगल। बु दा-बु दी पािन पड़ए लगल। मुदा पािन क शंका ककरो मनमे नि<strong>ह</strong> । ि कऐक तँ रौिद या<strong>ह</strong> समएर<strong>ह</strong>ने सभ िन ि च त जे एि<strong>ह</strong> बेर मेघमे पािन ये नि<strong>ह</strong> छैक जे बिर सत। त<strong>ह</strong>ूमे जँ शुभ काजमे बु दा-बु दी <strong>ह</strong>ुअए तँ ओ आरो शुभ छी।तेँ सब<strong>ह</strong>क मन खुशी। मुदा पािन क बु नसँ मंचक आगूमे बैसल <strong>दे</strong>िख िन <strong>ह</strong>ार एका-एकी उठए लगल। तड़तड़ा कऽ बड़खा शुरू भेल।ि बजलोका से<strong>ह</strong>ो तड़ाक-तड़ाक िछ टकए लगल। जते ि वजलोका िछ टकै तते मेघो गरजए लगल। गामक लोक घर िद सक रा ताधेलक। मुदा अनगौवॉं असमंजसमे पिड़ गेल जे आब भीजबे करब। मुदा ि ब<strong>ह</strong>ािड़ तँ जान नि<strong>ह</strong> छोड़त। <strong>ह</strong>ाि र कऽ अनगौवॉं टेजकउपरो आ तरोमे प<strong>ह</strong>ुँच पािन सँ बचैक गर अंटबए लगल। इंजन ि बगड़ै दुआरे जेनरेटरबला जेनरेटर ब न कऽ <strong>दे</strong>लक। सौँसे मेलाअ <strong>ह</strong>ार पसिर गेल। जि<strong>ह</strong> ना पािन ति<strong>ह</strong> ना ि ब<strong>ह</strong>ािड़ अपन भीमकाय रूप बना नाचए लगल। सौँसे मेला ‘सा<strong>ह</strong>ोर-सा<strong>ह</strong>ोरक’ आवाज <strong>ह</strong>ुअएलगल। मुदा सुनैले ने ि ब<strong>ह</strong>ािड़ तैयार आ ने बरखा। ि ब<strong>ह</strong>ािर तँ उिड़ कऽ पड़ा गेल मुदा, मुसलाधार बरखा सवा घंटा धिर <strong>ह</strong>ोइतेर<strong>ह</strong>ल। दोकान सब<strong>ह</strong>क छ पड़ उड़ने सभ समान तीित -भीिज गेल। उड़बो कएल। ककराकेँ <strong>दे</strong>खत। सभ अपने जान बँचवै पाछुलागल। ति<strong>ह</strong> काल एकटा टेज िद ससँ कनै-कु<strong>ह</strong>रैक अवाज उठए लगल। तते लोक टेजक उपर चिढ़ गेल जे ब ले सभ टूिटगेल जि<strong>ह</strong> सँ खिस पड़ल। टेजक िन च् चॉं जे लोक सभ बैसल र<strong>ह</strong>ै ओकरा उपरेमे उपरका खसल। ककरा की भेलै से तँ अ <strong>ह</strong>ारमे<strong>दे</strong>िख नि<strong>ह</strong> पड़ैत मुदा, कानै-कु<strong>ह</strong>ड़ैक आवाज टा सुिन पड़ै। छबेटा ि सपा<strong>ह</strong>ी डयूटीमे र<strong>ह</strong>ै। वए<strong>ह</strong> बेचारा की करत। ककरा दोखलगाएत। पूजा सिम ित क सद य आ ि सपा<strong>ह</strong>ी ि मिल गर लगौलक। <strong>दे</strong>वन आ जोिग नदर राती-राती पड़ा गेल।47


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“बेिर िब पैि मे ई सभ लोक नै बुझै छै। पि<strong>ह</strong> ने घर खोलू।”फटक खोिल रूपलाल अपन <strong>िव</strong> छान घुसकौलक। मोख लग िडिब या रािख मुनेसरी ि वछान <strong>िव</strong> छौलक।ति<strong>ह</strong> काल िस ता<strong>ह</strong>ल निढ़ या जेकॉं सजनाक ी से<strong>ह</strong>ो अांगन प<strong>ह</strong>ुँचिल ।एकटा िब छानपर दुनू भॉंइ दुिन यॉंलाल आ दोसर ि बछानपर दुनू ि दयािद नी तेतरी बच् चा संग सुतैक िओ रयान केलक।दुिन यॉंलाल ि सरमापर माथ रिख पिड़ र<strong>ह</strong>ल। आरो गोटे बैिस ले र<strong>ह</strong>ल। बच् चा से<strong>ह</strong>ो सुित र<strong>ह</strong>ल। दुनू परानी रूपलालक मनसँ डर<strong>ह</strong>टबे ने करै। <strong>ह</strong>ोइ जे फेि र ने <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ेपर घर खिस पड़ए। एक बेिर बड़का भूमकम भेल। भूमकम तँ अढ़ाइये-तीन िम नट र<strong>ह</strong>ल,मुदा तेि<strong>ह</strong> मे घर-ार गाछ-<strong>िव</strong> रीछकेँ तँ खसेबे केलक जे कते लोको दबा-दबा मरल। भूमकम तँ लगले समा त भऽ गेल मुदा,तीिन िद न धिर रि<strong>ह</strong> -रि<strong>ह</strong> कते बेिर धरती डोलल। ति<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>ोइ जे बड़का झॉंट-ि ब<strong>ह</strong>ािड़ ने चिल गेल। मुदा क<strong>ह</strong>ॴ छोटका सभ नेफेिर घुि र-घुिर अबै। त<strong>ह</strong>ूमे कोन ठेकान जँ छोटकेसँ बड़को चिल आवए। तेँ दुनू गोटेक मन सशंिक त भेल र<strong>ह</strong>ए। तेतरीक मनसुतैक <strong>ह</strong>ोय मुदा, सोचए जे पुरूख बैसल र<strong>ह</strong>त आ <strong>ह</strong>म कोना सुित र<strong>ह</strong>ब। त<strong>ह</strong>ूमे ि डिब या जिर ते अिछ । िड िब याे क ना िम झाएब?बेिर -<strong>िव</strong> पि मे इजोते मदित गार <strong>ह</strong>ोइत अिछ । दुिन यॉंलालकेँ तमाकुल दैत रूपलाल क<strong>ह</strong>लक- “भैया, आइ बुिझ पड़ल जे अपनस<strong>ह</strong>ोदर के<strong>ह</strong>ेन <strong>ह</strong>ोइ छै?”ओछाइनपर सँ उिठ दुिन यॉंलाल आंगनमे थूक फेि क मु की दैत उर <strong>दे</strong>लक- “तखन भीन ि कअए भेलै? तॲ<strong>ह</strong>ी क<strong>ह</strong> जे अपनादुनू गोरे स<strong>ह</strong>ोदर भॉंइ छी की ने। जखैन स<strong>ह</strong>ोदरमे ि मलान नै र<strong>ह</strong>त तखन अान तँ आने छी। मनुक् खमे एते बुि <strong>ह</strong>ोइ छै तखनई गित छै जे भाए-भाएमे दुसमनी भऽ जाइ छै। अगर जँ एि<strong>ह</strong> ना सभ मनुक् खमे <strong>ह</strong>ोय तखन ओ<strong>ह</strong>न मनुक् खसँ उपकारक कोनआशा। अइसँ नीक तँ गाइये-बड़द। जे दूधो दइए आ <strong>ह</strong>रो ब<strong>ह</strong>ैए।”दुिन यॉंलालक <strong>िव</strong> चार सुिन रूपलाल उिठ कऽ आंगनमे थूक फेिक कऽ आिब बाजल- “भैया, धरमागती बात क<strong>ह</strong>ै िछ अ<strong>ह</strong>।दुरागमनक पछाित जे <strong>िव</strong> दागरी करबै पठौने र<strong>ह</strong><strong>ह</strong>, ओइ िद नक बात क<strong>ह</strong>ै िछ अ<strong>ह</strong>। अपनो सौस आ टोलोक मौगी सभ आिब कऽलगमे बैसिल । अपना बुिझ पड़ए जे जि<strong>ह</strong> ना िब रदावनमे कृ ण गोपी सब<strong>ह</strong>क संग वैिस कऽ गप-स प करैत छला<strong>ह</strong> ति<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँछी। एक मु<strong>ह</strong>री सभ ीगण क<strong>ह</strong>ए लागिल जे अ<strong>ह</strong>ॉंक भाए बड़ छनकट अिछ । कतबो कमाएव तँ भाभ स <strong>ह</strong>ुअए <strong>दे</strong>त। अ<strong>ह</strong>ॉंदुनू परानी कमाएव आ ओ कोशल करत। जखैन <strong>ह</strong>ाथ-मुी गरमा जेतै तखन भीन कऽ <strong>दे</strong>त। अखैन दुनू परानी जुआन छीकमाइ-खटाइ छी। अखैन नै ि कछु बना लेब तँ जखैन िध या-पूता <strong>ह</strong>एत खरचा बढ़त तखैन कएल <strong>ह</strong>एत। तेँ नीक क<strong>ह</strong>ै छी जेअखने भीन भऽ जाउ। नै तँ पाछु पचताएब।”रूपलालक बात सुि न दुिन यॉंलाल ठ<strong>ह</strong>ाका मािर <strong>ह</strong>ँसल। <strong>ह</strong>ँसैत ओछाइनपर सँ उिठ मुँ<strong>ह</strong>क तमाकुल आंगनमे फेि क कऽ आिबबुझबैत बाजल- “कोइ जे तोरा ि कछु क<strong>ह</strong>लकौ आ तू मािन गेलेँ से अपन बुि कतए गेल छलौ। तू नै <strong>दे</strong>खै छेल<strong>ह</strong>ी जे दुनूभॉंइ संगे बोिन करैले जाइ छलॱ आ आंगनमे भौजाइ भिर िद न अंगना-घरक काज स <strong>ह</strong>ािर जरना-काठीक ओिर यान करै छेलखुन।तइपर एकटा नांगिर क घास-भूसा आ भानस-भात, खुऔनाइ-िप औनाइसँ लऽ कऽ बरतन-वासन धिर मँजैत छेलखुन, से सभ अपनाऑंिख ये नै <strong>दे</strong>खै छेल<strong>ह</strong>ी। तॲ<strong>ह</strong>ी क<strong>ह</strong> जे सत बात की छलै आ मौगी सब<strong>ह</strong>क कान भरने तूँ की बुझली<strong>ह</strong>ी।”अपसोच कऽ मूड़ी डोलबैत रूपलाल िम रिम रा कऽ बाजल- “<strong>ह</strong>ँ भैया, ई तँ ठीके क<strong>ह</strong>ै छ<strong>ह</strong>।”“अपने ऑंिख सँ जे <strong>दे</strong>खै छेल<strong>ह</strong>ी से झूठ बुिझ पड़लौ आ जे झूठ बात सुनलेँ ओकरा सत मािन लेल<strong>ह</strong>ी। एकरे क<strong>ह</strong>ै छैमौिग या<strong>ह</strong>ी भॉंज। तोरे जेकॉं आनो-आन मौिग या<strong>ह</strong>ी भॉंजमे पिड़ कुल-खानदानक नाक-कान कटबैए। नै<strong>ह</strong>रसँ सासुर जाइ काल जेमौगी सभ कािन -कािन बजैए से ि क क<strong>ह</strong>ै छै से बुझै छी<strong>ह</strong>ी। ओ क<strong>ह</strong>ै छै जे जि<strong>ह</strong> ना बाप-माइक घरारीपर <strong>ह</strong>म कनै छी ति<strong>ह</strong> नाबाप-दादाक घरारीपर घरबलाकेँ कनाएव। अरे एतबो ने बुझै छी<strong>ह</strong>ी जे दुि नयॉंमे सभ कुछ िम िल सकैए मुदा, स<strong>ह</strong>ोदर भाय नैिम लैत अिछ । भाइयक खाित र ल मण ी पिर वार, समाज सभ छोिड़ <strong>दे</strong>लिख न मुदा, भाइयक संग अंित म समए धिर र<strong>ह</strong>लिख न।52


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मकैक दर थोड़-थाड़ गाएकेँ खुअबैत र<strong>ह</strong>ए। छ<strong>ह</strong> मास बीतैत-बीतैत गाए ि बसिक गेलै। बच् छा तरे गाए र<strong>ह</strong>ै तेँ गाइयक संख् या तँनि<strong>ह</strong> बढ़लै मुदा, जतवे िद न दूध भेलै ओि<strong>ह</strong> सँ गाइयक ित आकषर्ण जरूर बिढ़ गेल र<strong>ह</strong>ए। ि कएक तँ अखन धिर गाममे एोटाओ<strong>ह</strong>न गाए नि<strong>ह</strong> भेल र<strong>ह</strong>ए जेकरा सेर भिर सँ बेसी दूध <strong>ह</strong>ोइ। ओना गामक गाइयक वंश िद नानुिद न <strong>िव</strong> गड़ैत गेल। तेकर अनेकोकारणमे एकटा कारण इ<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ए जे ाकमर्मे ते<strong>ह</strong>ेन दब बच् छाकेँ दािग सॉंढ़ बनौल जाइत र<strong>ह</strong>ए जे गाइयक खाढ़े न ट <strong>ह</strong>ोइतगेलै। ि बसकलाक बाद गाय उठवे ने कएल। आठ मास बीतैत-बीतैत राजेसर िन राश भऽ गेल। लोककेँ पुछै तँ ि कयो-करूतेलिप अबैले क<strong>ह</strong>ै तँ ि कयो मेनक पात खुअबैले क<strong>ह</strong>ै। मुदा गाए उठलै नि<strong>ह</strong> । <strong>ह</strong>ािर -थािक कऽ मधेपुर मवेशी डॉंक् टरसँ स पकर् कऽपुछलक। गभशय साफ करबैक ि वचार डॉक् टर स<strong>ह</strong>ाएव <strong>दे</strong>लिख न।िद वाली िद न राजेसर गाए नेने मधेपुर मवेशी अ पताल प<strong>ह</strong>ुँचल। एकटा बीमार म<strong>ह</strong>ीिस <strong>दे</strong>खैले डॉक् टर स<strong>ह</strong>ाएव भगवान गेलर<strong>ह</strong>िथ । गाएकेँ ढाठमे बाि <strong>ह</strong> राजेसर अ पतालक ओसार पर तौनी ि वछा सुित र<strong>ह</strong>ल।सूय त भेलापर डॉक् टर भगवानपुर सँ ऐला। डेरा अिब ते प नी क<strong>ह</strong>लकिन - “एक गोटे दुप<strong>ह</strong>रेसँ भुखे-िप यासे गाइयक संगबैसल छिथ पि<strong>ह</strong> ने ओ <strong>दे</strong>िख िल औ।”दुप<strong>ह</strong>रक नाओ सुिन ते डॉक् टर चॱिक गेला<strong>ह</strong>। साइिक ल रिख प नीकेँ क<strong>ह</strong>लिख न- “ते<strong>ह</strong>ेन बीमारीक भॉंजमे पिड़ गेल<strong>ह</strong>ुँ जेछोिड़ यो नि<strong>ह</strong> सकैत छलॱ। मुदा जखन म<strong>ह</strong>ॴस पाउज धऽ खढ़ उठौलक तखन अपनो संतोष भेल आ मि<strong>ह</strong> सोबला क<strong>ह</strong>लिन जेआब म<strong>ह</strong>ीिस बँिच गेल। तेँ एते अबेर भऽ गेल। मन गरमा गेल अिछ पि<strong>ह</strong> ने एक लोटा पािन पीआउ आ चा<strong>ह</strong> बनाउ। ताबेकपड़ा खोिल लइ छी।”चा<strong>ह</strong> पीिब डॉक् टर राजेसर लग प<strong>ह</strong>ुँच गाएकेँ <strong>दे</strong>िख क<strong>ह</strong>लिख न- “जेँ एते काल बैसलॱ तेँ आध घंटा आरो समए लागत।”आशा भरल वरमे राजेसर क<strong>ह</strong>लकिन - “तइले नइ कोनो, मुदा गाममे तमाशा से<strong>ह</strong>ो छी आ अ <strong>ह</strong>िर या राित छी तेँ थोड़े.....।”ढाठीमे गाएकेँ ब <strong>ह</strong>वा डॉक् टर साफ केलिन । सावुनसँ <strong>ह</strong>ाथ धाेय एकटा इ जेक् शन <strong>दे</strong>लिख न। चािर खोराक गोटी दऽक<strong>ह</strong>लिख न- “काज तँ भऽ गेल मुदा, आब गाम नइ जाउ। एतै रि<strong>ह</strong> जाउ, भोरे िद न-<strong>दे</strong>खार चिल जाएब।”फीस दैत राजेसर क<strong>ह</strong>लकिन - “डॉक् टर स<strong>ह</strong>ाएव, अबेरो भेने तँ काज भइये गेल। गाममे मेलो-तमाशा छी तेँ चिल ये जाएब।”एक तँ किर या क मल जेकॉं अ <strong>ह</strong>ार, दाेसर कारी खुट-खुट गाए, मने-मन राजेसर सोचलक जे <strong>ह</strong>ो न <strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ॴ <strong>ह</strong>ाथसँ डोरीछुिट जाएत तँ गाए <strong>ह</strong>राइये जाएत। छोड़मे ससरफानी दऽ अपन गामे बाि <strong>ह</strong> आगू-आगू गाए आ पाछु-पाछु अपने ि वदा भेल।थोड़े दूर आगू बढ़ल ि क बु दा-वु दी पािन यो आ <strong>ह</strong>वो रसे-रसे जोड़ पकड़ए लगल। <strong>ह</strong>वाक संग-संग घनघनौआ बरखो <strong>ह</strong>ुअएलगल। घरपर अबैत-अबैत जि<strong>ह</strong> ना अपने ति<strong>ह</strong> ना गाइयो जाड़े कठुआ गेल। राित ढ<strong>ह</strong>ल। गाए टॉंग पटकए लगलै। लगले-लागलउठवो करै आ बैसवो करए। बो-बॉं से<strong>ह</strong>ो करए। समए ते<strong>ह</strong>न भऽ गेलै जे पुन: डॉक् टर ऐठाम जाइक सा<strong>ह</strong>से ने भेलै। ने गाममेमवेशी डॉक् टर आ ने लग-पासक कोनो गाममे। <strong>ह</strong>ािर कऽ करूतेल-मिट या तेल िम ला, सौँसे <strong>दे</strong><strong>ह</strong> औंिस बोराक नूरी बना दुनूपरानी गाएकेँ ससारए लगल। थोड़े काल ससािर मरीच पीिस करूतेलमे ि मला कॉंिड़ सँ िप औलक। मुदा गाइयक रोग <strong>ह</strong>टलैनि<strong>ह</strong> । धीरे-धीरे बिढ़ ते गेलै। भोर<strong>ह</strong>रवामे खूव जोरसँ िड िर या गाए मिर गेलै।गाएकेँ मिर ते दुनू परानी राजेसर कानए लगल। भोर<strong>ह</strong>रवाक कानव सुिन दुनू परानी डोमन दौिड़ कऽ आएल। अिब तेराजेसरकेँ डोमन पुछलक- “भैया, की भेल<strong>ह</strong>?”56


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्खा-पी कऽ फुलेसरी बच् चा सभकेँ सुता <strong>दे</strong>लक। राित क साढ़े नअ बजैत सुरित या भामे मसुरीक दािल िछ टैत- “जे<strong>ह</strong>नमसुरीक दािल लाल, ते<strong>ह</strong>न भा लाले-लाल” कि<strong>ह</strong> िआ ग <strong>दे</strong>लक। सुखाड़ समए धुधुआ कऽ आिग पजिड़ गेल। आिग क पजड़व<strong>दे</strong>िख सुरित या प नीकेँ क<strong>ह</strong>लक- “अइ बेरक खपड़ासँ पूँजी बढ़ा लेब। दू आदमीकेँ आरो रािख लेब। क<strong>ह</strong>ुना-क<strong>ह</strong>ुना जँ दसो भा<strong>ह</strong>ाथ लागल तँ लाखक कमाइ भइये जाएत। पूँजी ने पूँजी बढ़बैत अिछ । गाममे <strong>दे</strong>खते िछ यै जे जेकरा दस बीघा जमीन छै अोअपनो साल भिर खाएत से नै <strong>ह</strong>ोइ छै। <strong>ह</strong>म तँ स<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> नंगा-फरोस छी। त<strong>ह</strong>न तँ लुिड़ ये-वुि ते<strong>ह</strong>न अिछ जे जनो कमवाएब।”फुलेसरीक बुि मे पित क बात नि<strong>ह</strong> अँटल। छोट बुि मे पैघ बात कोना अँटैत। मुदा पित -पि न क बीच ि क शा ाथर् <strong>ह</strong>ोइतिअ छ। सुयोग क<strong>िव</strong> क क<strong>िव</strong> ता जेकॉं तुक ि मलौविल <strong>ह</strong>ोइत अिछ । ि वषय-व तु ि कछु र<strong>ह</strong>ौ वा नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ौ मुदा, तुकव दी जँ नीकर<strong>ह</strong>ल तँ ओ े ठ क<strong>िव</strong> ताक ेणीमे अ<strong>िव</strong> ये जाइत अिछ । पित क नक उर दैत फुलेसरी बाजिल - “अइ बेिर अपनो घरपरखपड़ा दइये <strong>दे</strong>बइ।”अपन घर सुि न सुरित याक मनमे उठल जि<strong>ह</strong> ना घर बनौिन <strong>ह</strong>ारकेँ अपना र<strong>ह</strong>ैले घर नै र<strong>ह</strong>ै छै ति<strong>ह</strong> ना तँ <strong>ह</strong>मरो अिछ । जाबे<strong>िव</strong> राटनगरमे नोकरी करै छलॱ ताबे पेटो चलैमे कोताि<strong>ह</strong> ये <strong>ह</strong>ोइ छलए। मुदा आब जँ वेसी कमाइ <strong>ह</strong>ुअए लगल तँ घरो बनाइयेलेब।बु दा-वु दी पािन यो आ संग-संग <strong>ह</strong>वो उठल। मेघ िद स <strong>दे</strong>िख सुरित या बुदबुदाएल- “मेघो क<strong>ह</strong>ॉं <strong>दे</strong>खै िछ यै। एकटा छोटकाटुकड़ी बुिझ पड़ैए। नै आओत बरखा। मुदा <strong>ह</strong>वा ने एकभग् गू कऽ िद अए। जँ <strong>ह</strong>वा जोर भेल तँ एक भाग कॉंचे र<strong>ह</strong>त आ दोसरभाग झाम बना <strong>दे</strong>त।” <strong>ह</strong>वा तेज <strong>ह</strong>ोइत गेल आ मेघो पसरैत गेल। पूबसँ बादल िआ ब-आिब सघन <strong>ह</strong>ुअए लगल। जि<strong>ह</strong> ना-जि<strong>ह</strong> नाबरखा बढ़ए लगल ति<strong>ह</strong> ना-ति<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>वो बढ़ए लगल। तड़तड़ा कऽ जोरगर बरखो आ ि व<strong>ह</strong>ािड़ यो आिब गेल। झॉंट-पािन <strong>दे</strong>िखसुरित याक आशा राइ-िछ ी भऽ गेल। मास िद नक मे<strong>ह</strong>नतक संग-संग पूँजीयो–-मािट उघैक गाड़ी भाड़ा, जनक वोइन, जरनाकदाम- न ट भऽ गेल। टूटल मने प नीकेँ क<strong>ह</strong>लक- “सभ ि कछु दुइर भऽ गेल।”पित क बात सुि न फुलेसरी गौवॉंकेँ दोख लगबैत बाजिल - “ई सभ िक रदानी गौवॉं सब<strong>ह</strong>क िछ यै। जखन गाममे काली-पूजाकअड़धेना -आराधना- केलक तँ पि<strong>ह</strong> ने भगता बजा पूजा कऽ काली-म<strong>ह</strong>रानीसँ वाक लऽ लैत से करबे ने केलक आ अपनेफुड़ने पूजा शुरू कऽ <strong>दे</strong>लक। ओकरा सभकेँ की िब गड़लै। <strong>दे</strong>त ि कयो <strong>ह</strong>रजाना।”फुलेसरीक जोर-जोरसँ बाजब सुि न सुरित या डपटैत बाजल- “यए<strong>ह</strong> सभटा बुझै छै। राजा-दैवक कोनो ठेकान छै। ककरो<strong>ह</strong>ाथमे छै जे ककरो दोख लगबै िछ यै। कोनो ि क अपने टा नोकसान भेल। कते लोकक घर खसल <strong>ह</strong>ेतै, चीज-बौस दुइर भेल<strong>ह</strong>ेतै ि क अपने टा भेल?”पित क बात सुि न फुलेसरीक तामस गौवॉंपर सँ <strong>ह</strong>िट पड़ोिस नीपर प<strong>ह</strong>ुँचल। पड़ोि सनीकेँ गिर अबए लागिल - “ते<strong>ह</strong>ेन मरमी मौगीसभ अिछ जे अनकर नीक सो<strong>ह</strong>ाइ छै। बेटा दऽ दऽ डािन सीखने अिछ आ अनकर गरदिन कटैए। जि<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>मर भा नोकसानभेिल ति<strong>ह</strong> ना ओकरो सातो पुरखाकेँ उड़ाि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वै।”सुरित याक घरक बगलेमे एकटा मसोमातक घर। जेकरा सभ ीगण डाइन बुझैत छै। ओकरे ठेकाना-ठेकना फुलेसरीगिर अबैत। गािर तँ ओ<strong>ह</strong>ो मसोमात सुनैत मुदा, नाओ नि<strong>ह</strong> सुि न कान ठाढ़ केने र<strong>ह</strong>ए जे जखने नाओ लेत तखने <strong>दे</strong>खा <strong>दे</strong>बइ।के<strong>ह</strong>ेन घिन कप ना <strong>ह</strong>ोइ छै से सभ िन कािल <strong>दे</strong>वइ। प नी ोध <strong>दे</strong>िख सुरित या सोचलक जे एक तँ जे नोकसान भेल से भेवेकएल तइपर सँ अनेरे झगड़ा से<strong>ह</strong>ो ठाढ़ <strong>ह</strong>एत। <strong>ह</strong>मरासँ ि क कमजोर ओ मसोमात अिछ । िद यािद यो बेसी छै आ अपनो दुनू बेटाबुफगर छै। <strong>ह</strong>ो न <strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ॴ आिब कऽ माि र ठािन िद अए। तखन तँ पूँजीयो गेल आ उपरसँ मािर यो खाएव। प नीकेँ पो <strong>ह</strong>वैतक<strong>ह</strong>लक- “की <strong>ह</strong>ेतइ, ि कयो कपार लऽ लेत। भगवान जे भोग-पारसमे <strong>दे</strong>ने <strong>ह</strong>ेता ओ <strong>ह</strong>ेबे करत। जे नै <strong>दे</strong>ने <strong>ह</strong>ेता से अपनो केनेथोड़े <strong>ह</strong>एत। तइले एते आिग -अङोरा <strong>ह</strong>ोइक कोन काज छै। नोकसाने की भेल खपड़ा गिल कऽ मािट <strong>ह</strong>एत ओकरा फेिर खपड़ापािथ सुखा कऽ भा लगा लेब। जरनो भीजवे ने कएल ओकरो सुखा लेब। िग र<strong>ह</strong>त सभकेँ <strong>दे</strong>खै िछ यै <strong>ह</strong>र-जन लगा खेती करैए58


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पोखिर योबला सभसँ आ मधेपुरोक बेपारीसँ माछ कीिन कीिन आनए आ नफा लगा कऽ गामे-गामे घुिम कऽ बेिच िल अए। जि<strong>ह</strong> सँनीक कमाइ <strong>ह</strong>ोय। खेत-पथार तँ नि<strong>ह</strong> कीिन लक मुदा, नीक जेकॉं गुजरो करए आ घरो बनौने र<strong>ह</strong>ए।एक िद न फुदनाक सार टुनटुनमा दू ि कलोक अंडाएल रो<strong>ह</strong>ू नेने एलै। नम<strong>ह</strong>र-नम<strong>ह</strong>र कुि या कािट िस ित या माछ तरए लगल।माछक सुगंधसँ फुदनाक मन मचकी जेकॉं डोलए लगल। जि<strong>ह</strong> ना शरीरमे पुरना रोग समए पािब पुन: जिग जाइत ति<strong>ह</strong> नाफुदनोकेँ भेल। गरदिन सँ कंठी िन कािल लाचारीक मु की दैत प नीकेँ क<strong>ह</strong>लक- “दूटा कुि या आ चूड़ा भूिज कऽ नेने आउ?”पित क बात सुि न यंग करैत िस ित या बाजिल - “तीन सालमे कते घाटा भेल से बुझै िछ यै। रो<strong>ह</strong>ू माछ खेिन <strong>ह</strong>ारकेँ कि<strong>ह</strong> योऑंिख क योित कमै छै। बुढ़ािढ़यो तक ओि<strong>ह</strong> ना चक-चक <strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ैए। अखन चुि <strong>ह</strong> तरसँ क ना उठब। घरमे चूड़ा नै अिछ ।दाेकानसँ अधा ि कलो नेने आउ। ताबे <strong>ह</strong>म अंडाकेँ तरै छी। ”जि<strong>ह</strong>ना चोरकेँ गरपर रूपैया <strong>दे</strong>खने <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे तेजी आिब जाइ छै ति<strong>ह</strong> ना फुदनोकेँ आिब गेल। जेबीसँ दसटक<strong>ह</strong>ी िन कािल दोकानगेल। सात रूपैयामे अधा िक लो चूड़ा कीिन कऽ आिब चुि <strong>ह</strong> ये लग बैिस प नीकेँ क<strong>ह</strong>लक- “ताबे एकटा लाउ।”िस ित याक इच् छा र<strong>ह</strong>बे करै। अनेरे दुनू परानी दू िद शा<strong>ह</strong> भेल छी। जि<strong>ह</strong> सँ अनेरे सदित काल रक् का-टोकी <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ैए। तरलअंडा आ चूड़ाक भूजा िस ित या पित केँ <strong>दे</strong>लक। जि<strong>ह</strong> ना कोनो व तु अिध क िद नक बाद भेटलासँ आन द अबैत ति<strong>ह</strong> ना फुदनाकेँखेवामे आन द आबए लगल।फुदना सासुर गेल। ससुरक घरमे धड़ैनपर एकटा छोटका घुमौआ जाल सैंित कऽ राखल <strong>दे</strong>खलक। जाल <strong>दे</strong>िख मनमे एलैजे अनेरे ई जाल रखले-रखले दुिर भऽ जाएत तइसँ नीक जे नेने जाइ। छोटका सारकेँ जाल उतािड़ <strong>दे</strong>खबैले क<strong>ह</strong>लक। जाल<strong>दे</strong>िख फुदना मांिग गाम नेने आएल। गाममे ककरो बुझले नै र<strong>ह</strong>ए आ ने ककरो लग बजवे कएल। अोजार <strong>दे</strong>िख फुदना तरे-तरखुशी र<strong>ह</strong>ए। तेसरे-चािर मे िद नसँ ओ पोखिर सभमे साझू प<strong>ह</strong>रकेँ चोरा-चोरा माछ मारए लगल। अपनो खाए आ उगरै तँ बेिच योिल अए। पोखिर बला सभ धपबए लगल। <strong>ह</strong>ोइत-<strong>ह</strong>ोइत एक िद न पकड़ा गेल। त काल तँ पोखिर बला ि कछु नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>लकै मुदा,जाल छीिन लेलकै। दोसर िद न भाेरे पोखिर बला पनचैती बैसौलक। पूबसायक जरूरते ने र<strong>ह</strong>ै ि कऐक तँ जाले गवा<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ए। पंचसभ पच् चीस बेिर कान पकिड़ कऽ उठै-बैठैले आ एक सए रूपैया दंड केलक। मुदा जाल घुमा <strong>दे</strong>लकै। आंगन अिब ते प नी मुँ<strong>ह</strong>ेकाने खुब दुतकारलक। प नीक बातसँ फुदनाकेँ जानसँ उपर ग् लािन भेल। कान पकिड़ बाजल- “आइ िद नसँ कि<strong>ह</strong> यो ऐ<strong>ह</strong>नकाज नै करब।”पित क बात सुि न िस ित या अपन <strong>ह</strong>ँसुि ल दैत क<strong>ह</strong>लक- “िल अ, एकरा ब <strong>ह</strong>की लगा एक-दूटा पोिख र माछ पोसैले बनोवस कऽिल अ। अपन कारोवार र<strong>ह</strong>त जते मन <strong>ह</strong>एत खेबो करब आ गुजरो करब।”िद वाली िद नक घनघोर बखसँ सैरातबला पोखिर क माछ द<strong>ह</strong>ा गेल। बाधक पािन क सलाढ़ पोखिर मे लिग गेलै। बरखा छुटलाबाद दुनू परानी फुदना टाचर्क <strong>ह</strong>ाथे माछ <strong>दे</strong>खए गेल। पोखिर क सलाढ़ <strong>दे</strong>िख फुदनाकेँ बघजर लिग गेलै। बकार ब न भऽ गेलै।दुनू <strong>ह</strong>ाथ माथपर लऽ म<strong>ह</strong>ारपर बैिस र<strong>ह</strong>ल। टाचर् नेने िस ित या घाटपर जाए बारलक तँ एक् कोटा माछ नजिर पर पड़बे ने केलै।माछ नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख सकदम भऽ गेिल । मने मन सोचए लगल जे सभ केल<strong>ह</strong>ा डूिब गेल। मुदा गलती अपनो भेल जे म<strong>ह</strong>ारकेँ ब <strong>ह</strong>लॱनि<strong>ह</strong> । जँ मोटगर आिड़ यो जेकॉं मुँ<strong>ह</strong>केँ बाि <strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ने रि<strong>ह</strong> ित यै तँ ऐ<strong>ह</strong>न िद न नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख तॱ। मुदा सके कोन। जे चिल गेल ओ फेिरघुिर कऽ थोड़े औत। घुिर कऽ पित लग आिब चुपचाप ठाढ़ भऽ गेिल । फुदना सोचै जे लोक कमा कऽ ीकेँ ग<strong>ह</strong>ना-जेबरकीिन -कीिन दैत अिछ आ <strong>ह</strong>म ऐ<strong>ह</strong>न करमघटू छी जे जे<strong>ह</strong>ो ग<strong>ह</strong>ना छलै से<strong>ह</strong>ो पािन मे बो<strong>ह</strong>ा <strong>दे</strong>िल यै। एक तँ माछ भासल तइपर सँ<strong>ह</strong>ँसुिल यो चिल गेल। िक छु बजवे ने करै। पित केँ <strong>दे</strong>िख िस ित या बाजिल - “म था<strong>ह</strong>ाथ <strong>दे</strong>लासँ थोड़े माछ घुि र औत। तखन तँआगू की करब से सोचू। चलू ओ<strong>ह</strong>ू पोखिर केँ <strong>दे</strong>िख यै जे ओ<strong>ह</strong>ो भिस गेल िक बचल अिछ ।”60


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मकशूदनक बात सुि न लिल त पुछलक- “<strong>ह</strong>मरा की क<strong>ह</strong>ै छी। जँ <strong>दे</strong><strong>ह</strong>क काज <strong>ह</strong>ुअए तँ अखने संगे चलब।”“नै, समांगक काज नि<strong>ह</strong> अिछ । लिल त भाय, रूपैयाक जरूरत अिछ ।”फेिर ओंगरीसँ <strong>दे</strong>खवैत मकशूदन बाजल- “अ<strong>ह</strong>ॉंक घरे लग<strong>ह</strong>क दसो का खेत भरना दऽ <strong>दे</strong>व। पनर<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>जार रूपैया स <strong>ह</strong>ािरिद अ।”मकशूदनक मजवूरी <strong>दे</strong>िख लिल तक मनमे एलै जे बीमारी, आ बच् चा सभकेँ पढ़ैक लेल िर नो-पैइच कऽ कऽ मदित करकचा<strong>ह</strong>ी। ऐ<strong>ह</strong>न समएक मदित िस फर् लेने-<strong>दे</strong>न नि<strong>ह</strong> , घरमक काज से<strong>ह</strong>ो छी। घरसँ पनर<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>जार रूपैया िन कािल दऽ <strong>दे</strong>लक। रूपैयालैत मकशूदन बाजल- “भाय, कागज बना लाए?”कागजक नाओ सुिन लिल त अवाक् भऽ गेल। मने-मन सोचए लगल जे कोनो िक केवाला लेल<strong>ह</strong>ुँ<strong>ह</strong>ेँ जे िल खा-पढ़ी कराएव।भरनाक लेल िल खा-पढ़ीक कोन जरूरत छैक। समाजमे कतवो छल-पंच ि कएक ने आ<strong>िव</strong> गेल <strong>ह</strong>ोइ मुदा, समाज तँ समाजेछी। अखनो ऐ<strong>ह</strong>न-ऐ<strong>ह</strong>न लोक छिथ जे दोसराक बच् चाकेँ पढ़ैमे, इलाजमे, माए-वापक ि या-कमर्मे ओ<strong>ह</strong>ुना मदित कऽ दैत छिथत<strong>ह</strong>न कागज-पर बनवैक कोन जरूरत अिछ । जँ मनमे वेइमानी औतिन तँ नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ता<strong>ह</strong>। मुदा जमीन तँ <strong>ह</strong>मरो क जामे र<strong>ह</strong>त।समाज ि क एि<strong>ह</strong> बातकेँ नि<strong>ह</strong> बुझता<strong>ह</strong>। मुदा अ<strong>िव</strong> वासो कोना कएल जाए? जँ समाजमे बेइमानी-शैतानी बिढ़ गेल अिछ तँ इ<strong>ह</strong>ोबात तँ िछ पल नि<strong>ह</strong> अिछ जे कतेको गोटे माइयो-बापकेँ खाइ-पीवैमे तकलीफ करैत अिछ । भीन कऽ दैत अिछ । ई वेइमानी-इमानदारी तँ आदमी-आदमीक बीचक <strong>िव</strong> चार अिछ । एि<strong>ह</strong> नजिर सँ <strong>दे</strong>खलापर मकशूदनकेँ वेइमान क<strong>ह</strong>बिन । अपन मुँ<strong>ह</strong>क अ<strong>ह</strong>ारकािट कऽ माइक इलाज करबए जा र<strong>ह</strong>ल छिथ । जि<strong>ह</strong> आदमीमे एते इमानदारी छिन <strong>ह</strong>ुनकासँ कागज बनाएव जरूरी नि<strong>ह</strong> अिछ ।अखनो गाममे ढेरो भरना ऐ<strong>ह</strong>न अिछ जेकर िल खा-पढ़ी नि<strong>ह</strong> भेल अिछ । जँ बेइमािन ये करता<strong>ह</strong> तँ अपन माए-िप ित आइन वुिझबुझव जे समाज सेवा केल<strong>ह</strong>ुँ। जँ रिज ी कराएव तँ अधा खचर् <strong>ह</strong>मरो <strong>ह</strong>एत आ अधा <strong>ह</strong>ुनको <strong>ह</strong>ेतिन । बेर-बेगरतामे एक पाइकम<strong>ह</strong> व एक लाखक बराबिर भऽ जाइत अिछ । सोिच -<strong>िव</strong> चािर लिल त बाजल- “भाय, अखन अ<strong>ह</strong>ॉं माएकेँ इलाज कर<strong>िव</strong> अनु।िल खा-पढ़ीक जरूरत नि<strong>ह</strong> अिछ ।”<strong>ह</strong>ाथमे रूपैया अ<strong>िव</strong> ते मकशूदनक मनमे <strong>िव</strong> सवास िआ ब गेल जे माइक इलाज <strong>ह</strong>ेबे करत। काजोक ऐ<strong>ह</strong>न संयोग <strong>ह</strong>ोइत अिछ जेनीक <strong>ह</strong>ेवाक र<strong>ह</strong>त तँ कोनो काजमे बाधा नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>एत। मुदा अधला <strong>ह</strong>ेवाक र<strong>ह</strong>त तँ अनेरो काज सभमे ओझरी लगैत र<strong>ह</strong>त।दस का जमीन <strong>ह</strong>ाथमे ऐने लिल तक मन खुशीसँ गद्-गद् भऽ गेल। ति<strong>ह</strong> बीच सुरजी आिब बाजिल - “जँ फेनो रूपैयामांगिथ तँ फेिन <strong>दे</strong>बिन ।”प नीक बात सुि न लिल तक मन आरो खुशी भऽ गेल। पुछलक- “कअए?”“अ<strong>ह</strong>ॉं खेत-पथारक बात नै ने बुझै िछ यै। किन ये-किन ये <strong>दे</strong>ने जखैन बेसी भऽ जाएत तखैन कब ले िल खा लेब।”प नीक बात सुि न एकाएक लिल तक मनमे अ सीमन पािन पिड़ गेल। बुदबुदाएल- “<strong>दे</strong>खू अइ दुि नयॉंक रीित । एक घर कानैएक घर गीत।”तुरूिछ कऽ बाजल- “जखैन ि कछु बुझैक <strong>ह</strong>एत तखैन पुिछ लेब। जाउ, अंगना-घरक काज <strong>दे</strong>खू गऽ।”सुरजी चिल गेिल । लिल त सोचए लगल जे पि<strong>ह</strong> ने अनका खेतमे काज करै छलॱ। जे अढ़ा दैत छल से कऽ दैत छेिल यै।काजक ने लुि र अिछ मुदा, काजेक लुिर भेने तँ लोक ि गर<strong>ह</strong> त नि<strong>ह</strong> ने बिन जाइत अिछ । िग र<strong>ह</strong> तीक लेल काजक लुिर क संगकोन समए कोन चीजक खेती <strong>ह</strong>एत। ततबे नि<strong>ह</strong> , के<strong>ह</strong>ेन समए भेने के<strong>ह</strong>ेन खेती कएल जाएत। कतेको न अिछ । फेिर मनमे66


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एलै जे खेत तँ बड़ सु दर अिछ । घर लग अिछ आ बगलमे बोिर ंगो छैक। तेँ ऐ<strong>ह</strong>न खेती करब जे अिध कसँ अिध क उपजा<strong>ह</strong>एत। बार<strong>ह</strong> मासक साल <strong>ह</strong>ोइ छै। साल भिर पर मौसम बदलैत अिछ । जि<strong>ह</strong> ना-जि<strong>ह</strong> ना मौसम बदलत ति<strong>ह</strong> ना-ति<strong>ह</strong> ना खेित ओ मानेफसलो बदलब। नीक <strong>ह</strong>एत जे पि<strong>ह</strong> ने गरमा धानक खेती कऽ लेब। जे चािर मासमे भऽ जाएत। धान कािट अलुक खेती कऽलेब। जे तीन मासमे भऽ जाएत। अ लु उखािड़ िपयौज कऽ लेब। जे वैशाख अबैत-अबैत भऽ जाएत। कमो खेत र<strong>ह</strong>ने बेसीउपजा <strong>ह</strong>एत। संगे अपनो तँ कारोवािर ये छी तेँ वेसी समयो नि<strong>ह</strong> बँचैत िअ छ।गाममे मेला भेने लिल त िम ठाइक बिढ़ यॉं दाेकान केलक। मुदा झॉंट-पािन क दुआरे बनौल िम ठाइयो आ सामानो सभ दुइर भऽगेलै। मुदा सब<strong>ह</strong>क क्षित <strong>दे</strong>िख मन घवड़ाएल नि<strong>ह</strong> । कोनो िक कज लऽ कऽ दोकान केने छी जे एक िद स सभ नोकसान भेलआ दोसर िद स म<strong>ह</strong>ाजन कपारपर चढ़त। भिर राित दोकानेकक चीज-वौस स <strong>ह</strong>ारैमे दुनू परानीकेँ लिग गेल।पॉंच िद न पि<strong>ह</strong> ने लिल त दसो कामे कुफरी अलंकार अ लु रोपने र<strong>ह</strong>ए। सम तीपुरसँ अ लूक बीआ अनने र<strong>ह</strong>ए। भोरमेजखैन खेत <strong>दे</strong>खलक तँ ठ<strong>ह</strong>ुन भिर पािन खेतमे <strong>दे</strong>िख िन राश भऽ गेल। एक तँ दोकानक पूँजी न ट भऽ गेल दोसर खेतीओ डूिबगेल। सभ अ लू मािट ये तरमे सिड़ जाएत। तते पािन लगल अिछ जे मास ि दन जोतैइयो जोकर नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>एत जे दो<strong>ह</strong>राइयो कऽरोिप लेब। खेतसँ िआ ब पेटकान लािध <strong>दे</strong>लक। मनमे एलै, छ<strong>ह</strong> मासक कमाइ डूिब गेल। मुदा फेिर <strong>ह</strong>ूबा केलक जे अ<strong>ह</strong>ी सबसंग ि क अपनो परान गमा लेब। जि<strong>ह</strong> ना सभकेँ भेल ति<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>मरो भेल। जि<strong>ह</strong> ना सभ ि दन काटत ति<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ काटब। तइलेअनेरे सोगा कऽ की <strong>ह</strong>एत।जीवन संघषर्- ५भिर राित जि<strong>ह</strong> ना गामक लोक जगले रि<strong>ह</strong> गेल ति<strong>ह</strong> ना मेलो <strong>दे</strong>िख िन <strong>ह</strong>ार आ दोकानो-दौरी केिन <strong>ह</strong>ार। मुदा अपनापर सभकेँ अचरजलगै जे जाित सुतैबला छी ओइमे का िद नोसँ बेसी काज केल<strong>ह</strong>ुँ। अ <strong>ह</strong>ार गुप-गुप राित ने इजोत ने चान, अमाविस यो ओ<strong>ह</strong>नजि<strong>ह</strong> मे धनधाेर किर या बादल िआ ब आरो अ <strong>ह</strong>ार कऽ <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>ए। आध प<strong>ह</strong>र राित येसँ दोकानोदार आ नाचो-तमाशाबला भगएलगल। ओना गाड़ी-सवारीक अभाव गाममे मुदा, मोबाइल जे ने करए। राित -राती कतएसँ ओते गाड़ी आिब भोर <strong>ह</strong>ोइत-<strong>ह</strong>ोइतकदबा कएल खेत जेकॉं बना <strong>दे</strong>लक। सभ -गौओं-अनगौओं- अपन-अपन जान बँचल <strong>दे</strong>िख खुशी र<strong>ह</strong>ए। अपन-अपन समांगकिग नती करैकाल िक यो-िक यो खुिश यो र<strong>ह</strong>ै आ िक यो-िक यो, समांगसँ आनो-आनचीज नोकसान <strong>दे</strong>ि ख, किन येसँ बेसी धिर दुिख योर<strong>ह</strong>ए। मुदा दैवक डांगक <strong>दे</strong>वाक शिक् त नि<strong>ह</strong> बुिझ अपन-अपन भाग् यकेँ कोिस कने-मने यिथ तो र<strong>ह</strong>ए। चारू पाट -वृ दावनकरास, मुजफरपुरक नाक, मेल-फीमेल कौ वाली आ मि<strong>ह</strong> सोथाक मिल िन या नाच- अधा-अधा रूपैया पि<strong>ह</strong> ने से करबैकाल लऽलेने र<strong>ह</strong>ए, तेँ किम िट क भेंिट करब जरूरी नि<strong>ह</strong> बुिझ अनरोखे डेरा तोड़ी लेलक। तेकर कारणो र<strong>ह</strong>ै, कारण र<strong>ह</strong>ै जे टेजबलाघटना सभ <strong>दे</strong>खनि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ै, जि<strong>ह</strong> सँ सभकेँ थर-थरी पैसल। जखने घटना भेल तखने थाना-बा<strong>ह</strong>ानक दौड़ शुरू <strong>ह</strong>एत। जखने दौड़शुरू <strong>ह</strong>एत तखने जे फॉंिट पर पड़त, ज<strong>ह</strong>लक <strong>ह</strong>वा खाएत। तइसँ नीक जे कने थाले-िख चार ने छै मुदा, जान बँचत तँ <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ेक67


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सावुनसँ कपड़ो खीिच लेब। मुदा ऐठामसँ पड़ाएवे नीक <strong>ह</strong>एत। ति<strong>ह</strong> ना बिन यो-बेकाल सेचै जे एक तँ पूँजी गेल तइपर सँ अनेरेकोट-कच<strong>ह</strong>रीमे जे बरदाएव तइसँ नीक जे बँचल र<strong>ह</strong>ब तँ कमा लेब।अनगौवॉंक तँ अनगौवॉं बुझए मुदा, गामक िग नतीमे <strong>दे</strong>वनाथ आ जोिग नदर कमेत र<strong>ह</strong>ए। राित ये दुनू मिर गेल आिक पड़ा गेल,ई बात मंगलक मनकेँ झकझोड़ैत र<strong>ह</strong>ए। गाममे जते पा<strong>ह</strong>ुन-परक आएल र<strong>ह</strong>िथ सब<strong>ह</strong>क मनमे यए<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>िन जे कतए एल<strong>ह</strong>ुँ तँकत<strong>ह</strong>ुँ नि<strong>ह</strong> । तइपर सँ जि<strong>ह</strong> ना झॉंट-पािन मे गाछपर र<strong>ह</strong>ैबला िच ड़ै-चुनमुनीक <strong>ह</strong>ोइत ति<strong>ह</strong> ना प<strong>ह</strong>ुनाइ करैबला पा<strong>ह</strong>ुन सब<strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>ोइतर<strong>ह</strong>िन । मुदा-क<strong>ह</strong>िथ न ककरा। लोक अंगना-घरक टाट-फड़क सोझराओत िक ......।ओना जेठक रौदमे तपल धरतीपर िब <strong>ह</strong>िड़ या <strong>ह</strong>ाल भेने जे<strong>ह</strong>न सुगंध मािट सँ नकलैत ते<strong>ह</strong>न नि<strong>ह</strong> । कोन दोग <strong>दे</strong>ने जाड़ो चिल आएलसे<strong>ह</strong>ो ने िक यो <strong>दे</strong>खलक।जि<strong>ह</strong> ना जवानीक आगमनसँ शरीर सभ अंगक सौ दयर् िद टका अपना िद स आकिषर्त करैत ति<strong>ह</strong> ना धरतीयोक िप याससँ जरलमन छॉंक भिर पािन पी<strong>िव</strong> ति<strong>ह</strong> शिक् त पा<strong>िव</strong> आिल ंगनक लेल दुनू बॉंि<strong>ह</strong> पसािर अपन ि यतम -िक सान- केँ बार<strong>ह</strong>मासा सुनए लगल।िप याससँ सुखाइत िक सानोक कंठ पािन पीिब ति<strong>ह</strong> तृ त भऽ ि यतम िद स ऑंिख उठा-उठा <strong>दे</strong>खए लगल। <strong>दे</strong>खए लगल जे अखनधिर िप याससँ मरनास भऽ गेल छली<strong>ह</strong> एकाएक कते शिक् त बान भऽ गेली<strong>ह</strong>। नव सृजनक शिक् त सँ लऽ कऽ सुखाएल-जरलजजात तकमे जान फूिक <strong>दे</strong>लिन ।अखन धिर गामक िक सान धानक खेतीमे बँटाएल छिथ । बटेवाक अनेको कारणमे दू कारण मुख अिछ । पि<strong>ह</strong> ल, खेतकबनाविट आ मनक सोच। सािब कसँ अबैत खेती -उपजवैक ढंग- आ आधुिन क बैज्ञािन क ढंग।जि<strong>ह</strong> ठाम अदौसँ अबैत खेती रासायिन क खाद, समुिच त पािन -िस ंचाई-, उत बीआक संग नव तकनीकक -लूिर क- अभावमेपाछुए मुँ<strong>ह</strong>े लुढ़कैत गेल अिछ ओकरा आगू मुँ<strong>ह</strong>े कोना बढ़ौल जाए, मूल न सब<strong>ह</strong>क सोझमे ठाढ़ अिछ । <strong>दे</strong>शक बढ़ैत जनसंख् याकी खाएत? ई <strong>िव</strong> चार तँ खेतक मािल क िक सानेकेँ करए पड़तिन । मुदा िक सानो तँ खेतकेँ मा खित आने, द तावेज धिर बुझैतछिथ । ऐ<strong>ह</strong>ना पिर ि थ ित मे <strong>ह</strong>मरा की करए पड़त, ई ने बुझए पड़तिन । नि<strong>ह</strong> बुझैक अनेको कारणमे एकटा इ<strong>ह</strong>ो कारण अिछ जेचा<strong>ह</strong>े जे कोनो चार मा यम् <strong>ह</strong>ुअए वा वचन <strong>दे</strong>िन <strong>ह</strong>ार <strong>ह</strong>ोिथ , ओ अखन धिर िक सानक वरूपकेँ झॉंिप कऽ रखने छिथ । जेकराइमानदारीसँ िक सानक बीच रखए पड़त। जँ से नि<strong>ह</strong> तँ छ<strong>ह</strong> सए बखर् पूवर् -जे लगभग पच् चीसो पीढ़ी <strong>ह</strong>ोएत- तुलसीदास “<strong>िव</strong> नयपि का” मे समाजक दशा <strong>दे</strong>खलिन - “खेती न िक सान को।” जँ िक सानक खेती भिर जाए, यापारीक यापर तँ िभ खमंगोकेँ केभीख दऽ सकत। जँ िभ खारीकेँ भीख नि<strong>ह</strong> भेटिन तँ पावर्ती म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व सन िभ खमंगाक संग काए िद न र<strong>ह</strong>ती। न मा खेतीएक नि<strong>ह</strong> जीवनक छी। आजुक जे<strong>ह</strong>न समए भऽ गेल अिछ ओि<strong>ह</strong> अनुकूल जाधिर अपनाकेँ नि<strong>ह</strong> बना समएकसंग नि<strong>ह</strong> चिल सकब ताधिर बच् चा जेकॉं लुढ़िक -लुढ़िक खिस ते र<strong>ह</strong>ब। मुदा समएक संगो <strong>ह</strong>ोएव धीया-पूताक खेल नि<strong>ह</strong> ।धरतीपर सभसँ े ठ जीव मनु य <strong>ह</strong>ोइत<strong>ह</strong>ुँ एक-दोसरसँ करोड़ो कोस <strong>ह</strong>टल अिछ । जि<strong>ह</strong> ना <strong>िव</strong> शाल बनमे लाखो-करोड़ो कारकगाछ-<strong>िव</strong> रीछसँ लऽ कऽ झाड़-झूड़ <strong>ह</strong>ोइत मािट मे सटल घास धिर र<strong>ह</strong>ैत अिछ ति<strong>ह</strong> ना मनुक् खोक बोनमे अिछ । एक िद स अज्ञानकअंित म छोड़पर र<strong>ह</strong>िन <strong>ह</strong>ार तँ दोसर िद स चानपर वास करैबला। मुदा जि<strong>ह</strong> ना बनमे छोटसँ छोट ज तुसँ लऽ कऽ बाघ, िस ं<strong>ह</strong>,<strong>ह</strong>ाथी धिर क भोजनो आ र<strong>ह</strong>ैओक यव था अिछ ति<strong>ह</strong> ना ने मनुक् खोक बनमे अिछ । अनेको तर<strong>ह</strong>क बाट आ <strong>िव</strong> चार अदौसॅ अबैतर<strong>ह</strong>ल अिछ । एक पुरूष-नारीक संबंधकेँ धरमक ेणीमे रखिन <strong>ह</strong>ार अपनि<strong>ह</strong> िन यम तोिड़ िन यामक छिथ । िज नकर <strong>दे</strong>खा-<strong>दे</strong>खी बिढ़ तेगेल अिछ । जि<strong>ह</strong> सँ सदित काल नव-नव <strong>िव</strong> चारक संग नव-नव बाट बिन र<strong>ह</strong>ल अिछ । मुदा जि<strong>ह</strong> ना समुमे अमू य र नसँ लऽ कऽघॲघा-िस तुआ-धिर आन दसँ र<strong>ह</strong>ैत अिछ ति<strong>ह</strong> ना ने समाजोमे अिछ । मुदा तेँ सघन खर<strong>ह</strong>ोि रमे चलिन <strong>ह</strong>ार नि<strong>ह</strong> छिथ , जरूर छिथ ।भले जि<strong>ह</strong> खर<strong>ह</strong>ोिर मे एक इंच खाली जग<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>न<strong>ह</strong>ुँ खढ़क गाछकेँ दुनू <strong>ह</strong>ाथे िब ि<strong>ह</strong> या-िब ि<strong>ह</strong> या एक भागसँ दोसर भाग पाड़किर ति<strong>ह</strong> छिथ । आजुक सघन िज नगी ऐ<strong>ह</strong>ने भऽ गेल अिछ । मुदा न उठैत जे सीना तािन आगू मुँ<strong>ह</strong>े बढ़ल जाय वा पीठ <strong>दे</strong>खापाछु मँु<strong>ह</strong>े ससरल जाय?68


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जाधिर सीना तािन आगू मुँ<strong>ह</strong>े नि<strong>ह</strong> बढ़ब ताधिर असीम शा तक गाछ लग कोना प<strong>ह</strong>ुँचब? जँ से नि<strong>ह</strong> प<strong>ह</strong>ुँचब तँ अनेरे िक अएअ-पािन केँ दुि र करै िछ यै। िज नगीक सफलताक सिटर्िफ केट िस फर् किठ न साधनासँ भेटैत छैक नि<strong>ह</strong> िक कट-पीस रा तासँ।जाधिर असीम शाि त नि<strong>ह</strong> पएब ताधिर िज नगीक सफलताक सिटर् िफ केट कोना पािब सकब।मेघौन मेघ र<strong>ह</strong>ने सूयर् अबेर कऽ ओछािन छोड़लिन । मुदा तेँ िक अकासमे उड़ब िच ड़ै िब सिर गेल। गोसाँइकेँ जगवैत ढोिल यागोवरधन पूजा करबए गाम िद स िब दा भेल। मनमे खुशी। िक ऐक नि<strong>ह</strong> खुशी र<strong>ह</strong>तै खेतजोित िन <strong>ह</strong>ार िक सानसँ लऽ कऽ गाएपोिस िन <strong>ह</strong>ार िक सान धिर एि<strong>ह</strong> ठाम जेबाक छैक। आमदिन यो नम<strong>ह</strong>र तँ मे<strong>ह</strong>नतो कम नि<strong>ह</strong> । गोवरधन पूजाक लेले िक यो करमीलि क भॉंजमे तँ िक यो ठेका-गरदामीक ओिर यानमे जुटल। िक यो दोकानसँ रंग आिन गरदामी रंगैत तँ िक यो रंग-ि वरंगक गाछ-पात-बुीक िओ रयान सोन<strong>ह</strong>ाउनले करैत। ीगण सभ िभ ने बताि<strong>ह</strong> भऽ गोधन म<strong>ह</strong>राजक संग-संग धान-मड़ूआक बखारी बनवैत।मुदा मनमे एकटा शंका र<strong>ह</strong>वे करिन जे ढोिल या ने पि<strong>ह</strong> ने आिब जाय। बेचाराकेँ सौँसे गाम घूमए पड़तै िक कोनो <strong>ह</strong>मरे ऐठाम भिरिद न र<strong>ह</strong>ने पेट भरतै। िक यो खिर <strong>ह</strong>ान बनबै पाछु बे<strong>ह</strong>ाल तँ िक यो जन-बोिन <strong>ह</strong>ार िम िल चा<strong>ह</strong>-पान करैत।ओना समएक फेिर मे पिड़ िक यो भोरमे सुप नि<strong>ह</strong> बजौलिन । <strong>ह</strong>ो न <strong>ह</strong>ो दिर दरा क<strong>ह</strong>ॴ िन <strong>िव</strong>र्रोध सालो भिर क लेल फेिर ने रि<strong>ह</strong>जाय। मुदा साले साल भगौनौ -सुप बजा- तँ रि<strong>ह</strong> ये जाइत अिछ तखन भगै िक अिछ । जि<strong>ह</strong> ना परशुराम क्षि यकेँ मेटबैक लेलदजर्नो बेिर सामुि<strong>ह</strong> क <strong>ह</strong> या केलिन मुदा, तइओ क्षि य रि<strong>ह</strong> ये गेला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ो न <strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ॴ ऐ<strong>ह</strong>ने िज वठगर दिर दरो ने तँ अिछ ।झॉंट-पािन क चलैत काली-पूजाक जे दशा भेल ओ तँ भेवे कएल जे, कतेको सम या समाजक बीच आिन कऽ रिख <strong>दे</strong>लक।जि<strong>ह</strong> ना घर ब <strong>ह</strong>ैकाल एक-एक व तुक िओ रयान करए पड़ैत अिछ ति<strong>ह</strong> ना खसलो करै पड़ैत अिछ ।साइिक ल उठा मंगल काली-पूजा सिम ित बैसार करैले सिम ित क सद य ऐठाम <strong>िव</strong> दा भेल। सभसँ पि<strong>ह</strong> ने <strong>दे</strong>वनाथ ऐठाम प<strong>ह</strong>ुँचल।<strong>दे</strong>वनाथकेँ दरव जापर नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख जोरसँ बाजल- “<strong>दे</strong>वनाथ जी, यौ <strong>दे</strong>वनाथ जी......।”मुदा कार-कौआ धिर क कुचरब नि<strong>ह</strong> सुिन पुन: दो<strong>ह</strong>रौलक- “<strong>दे</strong>वनाथ जी, यौ <strong>दे</strong>वनाथ जी.....।”<strong>दे</strong>वनाथक नाओ सुिन प नी आंगनसँ िन किल , बजली<strong>ह</strong>- “काि <strong>ह</strong> बेरू प<strong>ह</strong>र जे घरपर सँ िन कलला<strong>ह</strong> ओ अखन धिर क<strong>ह</strong>ॉंएेला<strong>ह</strong>ेँ। कािल ये थानमे छिथ ।”काली थानक नाओ सुि न मंगल चॱिक गेल। बाजल- “कािल ये थानमे वैसार छी, यए<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ैले आएल छलॱ। जँ ओतै <strong>ह</strong>ेतातँ भेंटे भऽ जेता नइ जँ घरपर िआ ब जािथ तँ कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>विन ।”कि<strong>ह</strong> जोिग नदर ऐठाम <strong>िव</strong> दा भेल। ओकरो पता नि<strong>ह</strong> बीसो सद य ऐठाम प<strong>ह</strong>ुँच मंगल घरपर आिब साइिक ल रिख काली थान<strong>िव</strong> दा भेल।एका-एकी एगार<strong>ह</strong> गोटे -सद य- काली थान प<strong>ह</strong>ुँचल। गप-स प शुरू भेल। जीबछ मंगलकेँ पुछलक- “िस ं<strong>ह</strong>ेसर भाय िक अएने आएल?”जीवछक बात सुि न मंगल बाजल- “ओ तँ घरोपर नै र<strong>ह</strong>ए। घुरऽ लगलॱ तँ माए भेटली। पुछिल एिन तँ वए<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>लिन जे आधप<strong>ह</strong>र राित ये खाटपर टॉंिग दुखाकेँ डाकडर अइठीन लऽ गेलै।”“की भेलै दुखा काकेँ?”69


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“वए<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>लिन जे ओ<strong>ह</strong>ो मेले <strong>दे</strong>खए गेल र<strong>ह</strong>ए। जखैन पािन -<strong>िव</strong> <strong>ह</strong>ािड़ आएल तँ घरपर पड़ाएल। रा तामे एकटा घुच् चीमे पएरपिड़ गेलै िक खिस पड़ल। ठे<strong>ह</strong>ुने टुिट गेलै।”ठे<strong>ह</strong>ुन टूटब सुि न अपसोच करैत जीबछ बाजल- “बाप रे जुलुम भऽ गेलै। वेचाराकेँ ने अपना बेटा छै, बेिट ओ सासुरेमे र<strong>ह</strong>ैछै। घरोवाली <strong>ह</strong>सीएक रोगी छिन । <strong>ह</strong>े भगवान तो<strong>ह</strong>ूँ बड़ अ यायी छ<strong>ह</strong>। जेकरा दुख दइ छ<strong>ह</strong>क ओकरा मुरदा जेकॉं एक-एकटाचेरा चढ़<strong>िव</strong> ते र<strong>ह</strong>ै छ<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>म तँ बुझवे ने केिल यै नइ तँ इलाजक खचर् इलाजक खचर् मदैत कऽ दैित यै। नीक केलक िस ं<strong>ह</strong>ेसर।ऐ<strong>ह</strong>न-ऐ<strong>ह</strong>न बेिर पर जे बेटा समाजमे ठाढ़ <strong>ह</strong>एत वए<strong>ह</strong> ने भारत माताक सपूतक थम ेणीमे आओत।”मंगल- “जीवछ भाय, <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ तँ ब<strong>ह</strong>ुत नि<strong>ह</strong> ये पढ़ने छी, िक ऐक तँ कूल-कओलेजमे लोक परीक्षा पास करैले पढ़ैए। ज्ञानक पाठतँ िज नगीमे उतड़ला बाद पढ़ैए। जे काज िस ं<strong>ह</strong>े वर भाय करए गेल ओ आइक समाजक मांग छी। मुदा ऐ<strong>ह</strong>न-ऐ<strong>ह</strong>न काजकरैबला बेटा अदौसँ ज म लइत आएल अिछ । समाजक मुख् य सेवा -समाज सेवाक मुख् य कतर् यमे- ऐ<strong>ह</strong>न-ऐ<strong>ह</strong>न काजकेँ राखलगेल अिछ । जे सेवा अदौसँ च दनक गाछ जेकॉं ज म लऽ बढ़ैत-बढ़ैत फुलाइत-फड़ैत र<strong>ह</strong>ल ओ ठमिक कऽ सुिख र<strong>ह</strong>ल अिछ ।सुिख ये नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल अिछ एि<strong>ह</strong> गित ए सुिख र<strong>ह</strong>ल अिछ जे िक छु िद नक उर कोकिण कऽ उकैन जाएत।”मंगलक बात जीबछ दुनू कान ठाढ़ कऽ, ऑंिख िब दािर , मुँ<strong>ह</strong> बा<strong>िव</strong> सुनैत। जि<strong>ह</strong> ना मुँ<strong>ह</strong>सँ नीक व तु खेलापर मन खुशी <strong>ह</strong>ोइत,कानसँ सुनलापर मुँ<strong>ह</strong>केँ <strong>ह</strong>ँसेबो करैत आ <strong>ह</strong>ृदयकेँ गुदगु<strong>दे</strong>वो करैत ति<strong>ह</strong> ना ऑंिख <strong>िव</strong> वेकक ऑंिख केँ सेवा करए प<strong>ह</strong>ुँच जाइत। ति<strong>ह</strong> नाजीबछोकेँ मंगल बातसँ भेल। बाजल- “भाँइमे िक यो दादा <strong>ह</strong>ुअए। बच् चा भले<strong>ह</strong>ॴ उमेरमे वेसी िछ अ<strong>ह</strong>, मुदा भऽ गेिल य<strong>ह</strong> बगुरकगाछ जेकॉं जे जि<strong>ह</strong> येसँ जनिम िल य<strong>ह</strong> ति<strong>ह</strong> येसँ कॉंटो-कुशमे गना गेिल य<strong>ह</strong>। िग नित येक ि<strong>ह</strong> सावसँ काजो भेल। मुदा आब समाजकएक खूँटाक रूपमे िज नगी ि बताएव। जइ थानकेँ भगवान -झॉंट-पािन- मािर <strong>दे</strong>लिख न ओइ थानपर बैसल छी। - मशानम<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक साधना थल- अपना सब<strong>ह</strong>क पुरना -पौरािण क राजा जनक- राजा के<strong>ह</strong>ेन छेलिख न।”मंगल बाजल- “ओ ओ<strong>ह</strong>न राजा छेलिख न जे एक-एक आदमीक िज नगीमे पेसल छेलिख न। एते िस पा<strong>ह</strong>ी रखने छला<strong>ह</strong> जेसमएक ि<strong>ह</strong> सावसँ िक यो आगू-पाछू नइ <strong>ह</strong>ुअए तइपर सदित काल ऑंिख गड़ौने र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>।”“<strong>ह</strong>ुनकर फुलवारी के<strong>ह</strong>ेन छलिन ?”“<strong>ह</strong>ुनकर फुलवारीक जोड़ा दुिन यॉंक कोनो राजा नै लगा सकला<strong>ह</strong>। िक छु राजा जरूर अपन धन, बल, जन लगौने छिथ ।”“फुलवारीक गाछ सभ के<strong>ह</strong>ेन छै?”“फुलवारीक बीचमे <strong>िव</strong> वेकक गाछ छै। <strong>िव</strong> वेकक बगलेमे मन, बुि क गाछ छै। तेकर काते-कात सेवाक गाछ छै जे सदितकाल <strong>ह</strong>रीक <strong>ह</strong>िर यरीपर नजिर रखैत अिछ ।”मंगलक बात सुि न भुवन बाजल- “मंगल, काि <strong>ह</strong> धिर समाजक जइ काजमे लागल छेलॱ, नीक िक बेजाए, स प भऽ गेल।अखन जे गाम त<strong>ह</strong>स-न<strong>ह</strong>स भऽ गेल अिछ , पि<strong>ह</strong> ने ओकरा <strong>दे</strong>खैक अिछ । जखने झॉंट आएल तखने िक छु नि<strong>ह</strong> िक छु सभकेँ झटनै<strong>ह</strong>एत। सतनाकेँ से<strong>ह</strong>ो नि<strong>ह</strong> ये <strong>दे</strong>खै िछ यै?”र ते कातमे ओकर जामुनक गाछ छलै सए<strong>ह</strong> र तेपर खिस पड़लै। र ते ब भऽ गेल छै, तेकरे काटै-खॲटैले गेल।“िन रधन िक अए ने आएल?”70


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“ओकरा तँ आरो बड़का फेरा लािग गेलै। चािर ये का अपना खेत छै। जइमे कित का धान केने अिद । ग<strong>ह</strong>ॴरगर खेत छैधान सुतैर गेलै। कािल ये पूजा दुआरे पाकल धान खेित मे लगौने र<strong>ह</strong>ल। एक तँ बौना धान दोसर उपरका खेत सब<strong>ह</strong>क पािनओलिर कऽ चिल गेल। िन पुआंग धान डूिब गेलै। पािन यो ब<strong>ह</strong>ैबला नि<strong>ह</strong> ये छै। त<strong>ह</strong>ूमे अग<strong>ह</strong>नी धान तँ कनी डँटगरो <strong>ह</strong>ोइ छै गरमातँ गरमे छी।”“झोिल या ि कअए ने आएल?”“एेटा घर छै से<strong>ह</strong>ो खिस पड़लै। घरक सभ िक छु भीज गेल छै। ओकरे स <strong>ह</strong>ारैमे लागल अिछ ।”एे बेिर सभ बाजल- “जतवे गोरे आएल ओतवे गोरे <strong>िव</strong> चािर िल अ। जे सभ नि<strong>ह</strong> आएल छिथ <strong>ह</strong>ुनका सभकेँ कि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong> चार बुिझलेब।”सािठ क दशक। िक सानक बीच भारी भूमकम भेल। जि<strong>ह</strong> ना अनुकूल वातावरण बनने भारी बख, भूमकम आ अ <strong>ह</strong>र-तुफानअबैत ति<strong>ह</strong> ना खेतपर ठाढ़ र<strong>ह</strong>ैबलाक बीच भेल। एक िद स आजादीक िद वाना गाम-गाम ज म लऽ अंगेज भगौलक तँ दाेसर िद ससमाज सेवा करए आगू से<strong>ह</strong>ो आएल। <strong>दे</strong>श भक् त िस पा<strong>ह</strong>ी पय त <strong>दे</strong>शक भीतर तैनात भऽ गेला<strong>ह</strong>। अंेज भगौल<strong>ह</strong>ा फलक गाछसोझमे छलिन । कोना नि<strong>ह</strong> दोसरो-तेसरो गाछ रोपैले तैयार <strong>ह</strong>ोइतिथ ? दुिन यॉंक जते जीब-ज तु अिछ सभ सुखसँ िज नगी ि वतबएचा<strong>ह</strong>ैत अिछ । मनु य तँ स<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> मनु य छिथ , सभ जीवसँ उपर। ओ ि क नि<strong>ह</strong> बुझैत छिथ जे शा त सुख पा<strong>िव</strong> लोकआ याि म क पुरूष बिन सकै छिथ । के नि<strong>ह</strong> चा<strong>ह</strong>ता<strong>ह</strong> जे मातृभूिम वगसँ सु दर बनै।एक िद स जमीन ित ठाक मूल आधार बिन चुकल अिछ तँ दोसर िद स राजा-रजबाड़क अंत भेने मालगुजारीक शासन समा त<strong>ह</strong>ोइित क फल सोझमे आिब गेल। राजशा<strong>ह</strong>ी अ त भेने रसीदक मा यमसँ औना-पौना दाममे जमीन <strong>िव</strong> काए लगल। बका तजमीनक लड़ाइ गाम-गाम शुरू भेल। एक जवदर् त भूख डमे बटाइदारी आ दोलन- “जे जमीनकेँ जोते-कोड़े, ओ जमीनक मािल कछी”क नारा आकाशमे उठल। धरती अपन जीवनक लेल बिल मंगैत छिथ , से भेल। िस कमी बटाइक कानून बिन लागू भेल।जतऽ बटेदार तैयार भेल ओतऽ बटाइदारी <strong>ह</strong>क भेटल। जतऽ तैयार नि<strong>ह</strong> भेल ओतऽ अखनो लटकले अिछ । आम जमीन सभपरदसनामा सं था सभ ठाढ़ <strong>ह</strong>ुअए लगल। कूल, अ पताल बनए लगल। मनु यक मूल सम या िद स जनमानसक नजिर दौड़ल।जि<strong>ह</strong> सँ ित याग भावनाक ज म भेल। लोअर ाइमरी कूलसँ लऽ कऽ िम ल, <strong>ह</strong>ाइ कूल धिर बनए लगल। गोिट पङराकओलेजो बनल। सरकारोक िध यान िश क्षा िद स बढ़ल जि<strong>ह</strong> सँ पढ़ै-ि लखैक बातावरण बनए लगल। ति<strong>ह</strong> बीच भूदान आ दोलनसे<strong>ह</strong>ो शुरू भेल। दानकेँ धमर् बुिझ जमीन दान <strong>ह</strong>ुअए लगल। गाम-गाम भूदान किम टीक गठन भेल। जि<strong>ह</strong> गाममे किम टी सि यभऽ काज केलक ओि<strong>ह</strong> गामक जमीन भूिम <strong>ह</strong>ीनक बीच आएल मुदा, जि<strong>ह</strong> गाममे सि य रूपमे काज नि<strong>ह</strong> भेल ओि<strong>ह</strong> ठाम लड़ाइकअखड़ा<strong>ह</strong>ा बनल अिछ । जि<strong>ह</strong> भूदान आ दोलक उे य <strong>दे</strong>शक छठम ि<strong>ह</strong> सा जमीन भूिम <strong>ह</strong>ीनक बीच आबए ओखनो सरकार चािरिड सिम ल वासभूिम दैक शिक् त नि<strong>ह</strong> रखने अिछ ।गामक लोक -िक सान वगर्- केँ पलाएन भेने गाममे रि<strong>ह</strong> खेती केिन <strong>ह</strong>ारकेँ वणर्-अवसर भेटल। जमीनोक रूप बदलल।ित ठाक ब तु बुझल जाइबला जमीन रूपैयामे बदिल गेल। बैंकक सूिद क ि<strong>ह</strong> सावसँ जमीनक उपजा बुझल जाए लगल।उपजाक आधा बटाइदारी था ढील भेल। मनखप, पा, मन<strong>ह</strong>ु डा इ यािद क ज म भेल। पनर<strong>ह</strong> िक लो का धानक उपजा आदससँ पनर<strong>ह</strong> िक लो का ग<strong>ह</strong>ूमक उपजा बटाए लगल।कोसी न<strong>ह</strong>िर आ नव-नव सड़क बनने चौक-चौरा<strong>ह</strong>ाक संग-संग बोिन <strong>ह</strong>ारकेँ काजो बढ़ल। मुआवजाक रूपैया से<strong>ह</strong>ो स<strong>ह</strong>ायकभेल। िश क्षा िम क ब<strong>ह</strong>ाली संग एन.एच.ड लू. से<strong>ह</strong>ो िक छु मदित केलक। सड़क बनने गाड़ी-सवारीक धंधा से<strong>ह</strong>ो ज म लेलकअिछ ।71


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िम िथ लांचलमे एक नव वगर्क ज म भेल िक सान वगर्। मुदा एि<strong>ह</strong> वगर्क क्षे िछ िड़ आइल अिछ । <strong>ह</strong>िर त ाि त ऐने जमीनकमाने खेतक भाग् य चमकल। मुदा जि<strong>ह</strong> रूपमे चमकवा चाि<strong>ह</strong> यै ति<strong>ह</strong> रूपमे नि<strong>ह</strong> । जँ एक रूपमे चमकैत तँ जि<strong>ह</strong> ना कि<strong>ह</strong> योिम िथ ला दुिन यॉंक गुरू मानल जाइत छल ति<strong>ह</strong> ना पुन: ित ि ठ त भऽ जाइत। ति<strong>ह</strong> मे कमी अिछ ।<strong>दे</strong>शमे अखन<strong>ह</strong>ुँ कम क्षे अिछ जि<strong>ह</strong> मे िम िथ लांचल एते इंजीिन यर, डॉक् टर, वैज्ञािन क, साि<strong>ह</strong> यकार इ यािद अिछ । दुभग् य ई जेओ लोकिन िम िथ ला छोिड़ दुि नयॉं भिर मे िछ िड़ अाइल छिथ । वा यतो छि <strong>ह</strong> , ने कल-कारखाना अिछ जे इंजीिन यर ओि<strong>ह</strong> मे काजकरता<strong>ह</strong>, ने वा थ लेल समुिच त जग<strong>ह</strong> अिछ जिम मे डॉक् टर अपन अँटावेश करता<strong>ह</strong>। ने <strong>िव</strong> ज्ञानक शोध सं था अिछ जि<strong>ह</strong> मेवैज्ञािन क अपन चम कार <strong>दे</strong>खौता<strong>ह</strong> आ ने पढ़ै-िल खैक समुिच त यव था अिछ जि<strong>ह</strong> मे साि<strong>ह</strong> यकार अपन ित भाकेँ िन खारता<strong>ह</strong>।गंगा पु मैदानी इलाका र<strong>ह</strong>ैत िम िथ लांचल अनेको नदीसँ सकबेधल अिछ । निद यो ओ<strong>ह</strong>न-ओ<strong>ह</strong>न उपवी अिछ जे इलाकाकइलाकाकेँ सदित काल रूप िब गािड़ ति<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ैत अिछ । लोकक िज नगी ऐ<strong>ह</strong>न दुभर बिन गेल अिछ जे जए<strong>ह</strong> लोकिन िम िथ लांचलमेठाढ़ छिथ ओ ध यवादक पा छिथ ।िक सानवगर् बनने जाित -वादक बंधन ढील भेल। कतेक ऐ<strong>ह</strong>न धंधा -खेतीसँ लऽ कऽ लघु उोग धिर - अिछ जे खास जाि तकसीमामे बा <strong>ह</strong>ल छल ओ टूिट कोनो धंधा -पेशा- कोनो जाइित ऐक बीच नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल। मुदा जि<strong>ह</strong> ना कोसीमे डूबल इलाका पुन:कि<strong>ह</strong> यो जािग च<strong>ह</strong>टी रूपमे ज म लैत आ पुन: ओि<strong>ह</strong> पर बिस मनु य पुन: पूवर्त गाम बना लैत, ति<strong>ह</strong> ना करैक जरूरत अिछ ।जाित पेशा बदिल जाित -वयव थाकेँ ढील जरूर केलक मुदा, राजनीित क कुच समाजमे नव सम याक रूपमे ठाढ़ भऽ<strong>िव</strong> कासकेँ बािध त कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ । अनेको तर<strong>ह</strong>क नव-नव बाधा उपि थ त भऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ । मुदा तेँ िक िम िथ ला मरूभूिम भऽगेल जे कमर्योगी पैदा करब छोिड़ <strong>दे</strong>लक। कथमिप नि<strong>ह</strong> ।सि म िल त रूपमे तँ नि<strong>ह</strong> मुदा, िछ टफुट रूपमे ऐ<strong>ह</strong>नो-ऐ<strong>ह</strong>नो िक सान छिथ जे लाख आफत-आसमानीसँ मुकाबला करैत सोनाक त भ बिन चमिक र<strong>ह</strong>ला अिछ । िन ि च त क्षे तँ िन धिर त नि<strong>ह</strong> कएल जा सकैत अिछ , िक ऐक तँ सीमा-वी<strong>ह</strong>ीन अिछ मुदा, एि<strong>ह</strong>बातसँ नकारलो नि<strong>ह</strong> जा सकैत अिछ जे खेतमे ओते धान उपजा र<strong>ह</strong>ला अिछ जे जापानसँ मुकाबला करैक लेल ठाढ़ छिथ ।ति<strong>ह</strong> ना ग<strong>ह</strong>ूमो, दािल योक अिछ । अखनो <strong>ह</strong>जारो क आम बा<strong>ह</strong>र जाइत अिछ । एक इलाकाक तरकारी दोसर इलाका जाइतअिछ । <strong>ह</strong>जारो क मसाला आन-आन रा य जाइत अिछ । एक इलाकाक दूध दोसर-तेसर इलाका धिर <strong>िव</strong> काइत अिछ ।अखन धिर क अनौपचािर क वैसक जे समाजमे <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ल अिछ ओ ो. दयाबावू आ पूवर् ो. कमल बावूकेँ एेलासँ औपचािर करूपमे बदलए लगल। काली थान प<strong>ह</strong>ुँचते कमलबावू बजला<strong>ह</strong>- “अखन धिर क समाजक–-गाम-गामक- इित <strong>ह</strong>ास <strong>ह</strong>राएल अिछओकरा पि<strong>ह</strong> ने पकड़ू। तेँ जरूरी अिछ जे एकटा रिज टर कीिन िल िख त रूपमे काज करू।”कमलबावू बात सुि न मंगल सोचलक जे लगले रिज टर कतएसँ आनव तँ आजुक बैठक कागजक पेपर कऽ िन चेनसँरिज टर आिन ओि<strong>ह</strong> पर िल िख <strong>दे</strong>वइ। तेकर कारण मनमे नचैत र<strong>ह</strong>ै जे दुनू गोटे -दयोबावू आ कमलोबावू- बेसीखान अँटकता<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong> , जोरो कोना करबिन । जँ जोरो करबिन तँ पट<strong>दे</strong> कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ता<strong>ह</strong> जे गाम-समाज अ<strong>ह</strong>ॉंक छी अपना ढंगसँ चलाउ। मुदा गामकलोक ते<strong>ह</strong>न गिड़ मुरा<strong>ह</strong> अिछ जे धरमेक काज कूलो आ माइयो-बापक सेेवाकेँ क<strong>ह</strong>ता<strong>ह</strong> आ अपने भिर िद न बैिस झूठ-फूसमे समएववद कऽ समाजकेँ तनो-भगन करैत र<strong>ह</strong>ता<strong>ह</strong>। अ यायक अखाड़ा समाज बिन गेल अिछ । ऐ<strong>ह</strong>न पिर ि थ तमे खाली “सामािज क यािय क” नारा <strong>दे</strong>लासँ समाज सुधिर जाएत। मु की दैत मंगल ो. दयाबावूकेँ क<strong>ह</strong>लकिन - “ी मान्, अपने तँ चािर साल पढ़ौनेछी तेँ अपनेपर अिध कार अिछ जे जे नि<strong>ह</strong> बुझै छी ओ अखनो पुिछ सकै छी। मुदा बाबा -ो. कमलनाथ- केँ िक छु पुछैकअिध कार तँ नि<strong>ह</strong> अिछ । भले<strong>ह</strong>ॴ ओ अपने <strong>ह</strong>मरा मनक सभ सवालक जबाव दऽ दिथ ।” मंगलक पेटक बात जना कमलबावूबुिझ ते र<strong>ह</strong>िथ ति<strong>ह</strong> ना बड़बड़ाए लगला<strong>ह</strong>- “रौतुका घटना सुि न <strong>ह</strong>ृदय पाथरपर खसल ऐना जेकॉं चूर-चूर भऽ गेल अिछ ....।72


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ऑंिख क नोर पोछैत पुन: बड़बड़ाए लगला<strong>ह</strong>- “मुदा दोख ककर लगौल जाएत। िक छु दोखी अ<strong>ह</strong>ूँ सभ छी जे वादमे क<strong>ह</strong>व।अखन ऐतबे क<strong>ह</strong>व जे काल चकेँ रोकब असान नि<strong>ह</strong> । ई काल च छल। तेँ ाि च त कऽ लेब जरूरी अिछ । दू िम नट सभउिठ <strong>ह</strong>ुनका लोकिन क क्षित क मरण कऽ िल अ। रिज टर पि<strong>ह</strong> ल पॉंतीमे शोक ताव िल िख काजकेँ आगू बढ़ाउ।”शोक यक् त कऽ बैिस ति<strong>ह</strong> कमलबावू पुछलिख न- “सिम ित कते गोटेक बनौने छल<strong>ह</strong>ुँ?”“एैस गोटेक?”“एक तर<strong>ह</strong>क अिछ । अखन कते गोटे छी?”“एगार<strong>ह</strong> गोटे।”“आरो गोटे?”“दू गोटे <strong>ह</strong>राइले छिथ , एगार<strong>ह</strong> गोटे <strong>ह</strong>ािज रे छी, आठ गोटे दोसर-दोसर जरूरी काजमे लागल छिथ ।”“<strong>ह</strong>ूँ, रौतुका झॉंट तँ सभकेँ झँटनि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतिन ।” कि<strong>ह</strong> एकाएक िक छु सोचैत पुन: बजला<strong>ह</strong>- “बाउ मंगल आ अनुज दयाबावूजि<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>म खुशीसँ जीवन-यापन कऽ र<strong>ह</strong>ल छी ति<strong>ह</strong> ना चा<strong>ह</strong>ब जे अ<strong>ह</strong>ँू सभ जी<strong>िव</strong> ओ<strong>ह</strong>ूसँ नीक िज नगीक बाट बना आगूक पीिढ़ कलेल िद यै।”कमल बावू बिज ति<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ित िक नेंगरा आ बौनो एे बेर बाजल- “जि<strong>ह</strong> ना दया का पढ़ल छिथ ति<strong>ह</strong> ना मंगलो कओलेजकसीिढ़ <strong>ह</strong>ोइत कोठरी तक प<strong>ह</strong>ुँचल छिथ मुदा, <strong>ह</strong>म सभ तँ िज नगी भिर कोदािर ये िक लासमे पढ़ैत र<strong>ह</strong>लॱ तेँ.....।”ठ<strong>ह</strong>ाका मािर उिठ कऽ ठाढ़ <strong>ह</strong>ोइत ोफेसर कमलनाथ सिम ित केँ संवोिध त करैत बजला<strong>ह</strong>- “नेंगरा आ बौकूकेँ <strong>ह</strong>मर बधाइ जेअपन सीमा <strong>दे</strong>खलक। बाउ नेंगर आ बौकू, बधाइ एि<strong>ह</strong> दुअारे दुनू गोरेकेँ <strong>दे</strong>लॱ जे समाजक जवदर् त सम याक जिड़ पकलॱ।अपना समाजमे ई भारी सम या अिछ जे िक यो अपने सीमा-सर<strong>ह</strong>द नि<strong>ह</strong> बुझए चा<strong>ह</strong>ैत छिथ , ओ धारक रेत जेकॉं चलैत समएसँकोना जुिट सकता<strong>ह</strong>। जि<strong>ह</strong> ना पािन क रेतमे ठाढ़ भेने अपनो जान अव<strong>ह</strong>मे र<strong>ह</strong>ै छै जे रेतमे खिस , भिस या कऽ मिर ने जाइ।ति<strong>ह</strong> ठाम जँ िक यो दस-बीस सेरक मोटरी माथपर रखने <strong>ह</strong>ुए ओकर गित िक ओि<strong>ह</strong> रेतपर <strong>ह</strong>ेतै। तेँ जि<strong>ह</strong> ना अािल का बनवै कालसभसँ पि<strong>ह</strong> ने ईंटाकेँ <strong>दे</strong>ख लेल जाइ छै, जँ से नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल जाएत तँ नकटेर<strong>ह</strong>ीपर जि<strong>ह</strong> ना सभ लू <strong>ह</strong>ोइत ति<strong>ह</strong> ना ने <strong>ह</strong>एत।”कमल बावू बिज ति<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ित ि क दुनू गोटे नेंगरा आ बौका ऑंिख मे ऑंिख िम ला <strong>ह</strong>ँसए लगल। ऑंिख उठा सभापर नजिरदौड़ौलिन । िक यो गंभीर तँ िक यो मुँ<strong>ह</strong> बॉंिब बुझैक यास करैत मुदा, दुनूक <strong>ह</strong>ँसी <strong>ह</strong>ँसा <strong>दे</strong>लकिन । मन पड़लिन <strong>ह</strong>ुगली नदी ।अपना इलाकाक जते धार अिछ ओ उरसँ दिछ न मुँ<strong>ह</strong>े ब<strong>ह</strong>ैत अिछ भले<strong>ह</strong>ॴ गंगाक ओइ कातक दिछ नेसँ उर मुँ<strong>ह</strong>े ब<strong>ह</strong>ैत <strong>ह</strong>ुअए।मुदा <strong>ह</strong>ुगली, जे समुसँ जुड़ल अिछ , सोल<strong>ह</strong> घंटा एक िद शासँ दोसर िदशामे ब<strong>ह</strong>ैत अिछ आ आठ घंटा <strong>िव</strong> परीत िदशामे। ति<strong>ह</strong> नाबावाक आ मा आ कोदािर िक लासमे पढ़िन <strong>ह</strong>ारक आ मा िम िल नव परमा माक मंिद र बना र<strong>ह</strong>ला अिछ । िश विल ंग सदृ य।नेंगरा आ बौकू मुि क आइत मूड़ी िन च् चाँ कऽ लेलक।दयाबावू आ मंगलोकेँ गंभीर <strong>दे</strong>िख ो. कमलनाथ क<strong>ह</strong>ए लगलिख न-“रौतुका घटना दुखद भेल। मुदा ओ तँ का <strong>ह</strong>ुक भेल। कालक तीिन गित छै, बीतल -भूत- चलैत -वतर्मान- अवैबला -भ<strong>िव</strong> य-जे समए बीित गेल वए<strong>ह</strong> समए वतर्मान आ भ<strong>िव</strong> यक रा ता <strong>दे</strong>खवैत अिछ । एक ि<strong>ह</strong> सावे रौतुका घटना अ<strong>ह</strong>ॉं सभकेँ एक सीमापरआिन कऽ छोिड़ <strong>दे</strong>लक। ढंगसँ एकरा बुझैक जरूरत अिछ ।”ऑंिख उठा मंगल पुछलिख न- “कने सोझरा कऽ कि<strong>ह</strong> यौक?”73


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“<strong>दे</strong>खू अपन समाजमे कतेको पाविन -ित <strong>ह</strong>ार अिछ । नीको आ अधलो अिछ । नीककेँ पकिड़ चलैक अिछ । कोनो राित येटाधमर्क काजमे समए बाधा उपि थ त केलक। ऐ<strong>ह</strong>न बात नि<strong>ह</strong> अिछ । पिर वारो सभमे <strong>दे</strong>खैत छी जे पाविन क सब ओिर यान भेलाकउर कोनो अि य घटना घटलासँ पूजो-पाठ आ खाइयो-पीवैमे वाधा उपि थ त भऽ जाइत अिछ । मुदा की <strong>दे</strong>खै िछ यै? यए<strong>ह</strong> ने<strong>दे</strong>खै िछ यै जे पाविन क काजकेँ उसािर आगूमे उपि थ ित घटनामे लोक लिग जाइए। ति<strong>ह</strong> ना पािर वािर क पाविन नि<strong>ह</strong> बुिझसामािज क बुिझ सोग कम करू। ऐ<strong>ह</strong>न-ऐ<strong>ह</strong>न सामािज क काज -कालीपूजा, दुगपूजा इ यािद - सब गाममे <strong>ह</strong>ोइते अिछ से<strong>ह</strong>ो बातनि<strong>ह</strong> अिछ । कोनो-कोनो गाममे <strong>ह</strong>ोइतो अिछ कोनो-कोनोमे नि<strong>ह</strong> यो <strong>ह</strong>ोइत अिछ । समाजक -गामक- लेल अिन वायर् नि<strong>ह</strong> अिछ ।मनक शाि त क लेल <strong>ह</strong>ोइत अिछ । अखन अ<strong>ह</strong>ॉं सभ ओि<strong>ह</strong> सीमापर ठाढ़ छी जि<strong>ह</strong> ठामसँ दूटा रा ता फुटैत अिछ । पि<strong>ह</strong> ल, अिग लोसाल करब िक नि<strong>ह</strong> ? समाजक <strong>िव</strong> चार <strong>दे</strong>खए पड़त। एि<strong>ह</strong> नपर समाज बँटा गेल छिथ । अिध कांश लोकक मनमे ई <strong>ह</strong>ेतिन जेगाममे पूजा नि<strong>ह</strong> धारलक। तेँ आगूओ नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेवाक चा<strong>ह</strong>ी। िक छु गोटे ऐ<strong>ह</strong>नो <strong>ह</strong>ेता<strong>ह</strong> जे चाि<strong>ह</strong> तो <strong>ह</strong>ेता<strong>ह</strong>। न उठैत अिछ , जँएि<strong>ह</strong> ना अिग लो साल <strong>ह</strong>ुअए, त<strong>ह</strong>न? फेिर न उठैत अिछ पूजा ओिर याने भिर र<strong>ह</strong>ल संकि प त नि<strong>ह</strong> भेल। ओना एि<strong>ह</strong> ठाम दूटा<strong>िव</strong> चार अवैत अिछ , पि<strong>ह</strong> ल समाजक संक प आ दोसर पूजा ि या शुरू <strong>ह</strong>ोइत समएक संक प। जे नि<strong>ह</strong> भेल। तेँ आगूक लेल<strong>िव</strong> चारक मुा बिन गेल अिछ ।” फेिर न उठैत जे यिक् त गत रूपमे सभ घरे-घर वा मने-मन किर ति<strong>ह</strong> छिथ मुदा, सामािज को तरपर <strong>ह</strong>एव जरूरी अिछ । मुदा कोन रूपे <strong>ह</strong>ुअए ई <strong>िव</strong> चारणीय न अिछ । अखन धिर जि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क सावर्जिन क मेलाक रूपर<strong>ह</strong>ल ओ आजुक माने वतर्मानक लेल कते नीक अिछ , एि<strong>ह</strong> पर <strong>िव</strong> चार करए पड़त। पि<strong>ह</strong> ने कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लॱ जे गामक इित <strong>ह</strong>ास िल खलजाएत। जे अखन धिर रजे-रजवारक सुरा-सु दरीसँ लऽ कऽ कि<strong>ह</strong> यो कि<strong>ह</strong> यो खेत-पथारले तँ कि<strong>ह</strong> यो मनोरंजनक लेल <strong>ह</strong>ोइतर<strong>ह</strong>ल। एक राजा-रानी राजगीक सुख भोगिथ आ वाकी सभ सब सीढ़ीपर ठाढ़ भऽ-भऽ एक-दोसरकेँ रोकवो करैत आ पाछु मुँ<strong>ह</strong>ेधकेलवो करैत। यए<strong>ह</strong> इित <strong>ह</strong>ास अपना सब<strong>ह</strong>क र<strong>ह</strong>ल अिछ । तेँ अपन समाजकेँ जते नीक रा तासँ आगू लऽ जाय चा<strong>ह</strong>ब ओअ<strong>ह</strong>ॉं सब<strong>ह</strong>क काज छी। मुदा समाज जकरा बुझै िछ यै ओ मनु यक समाज नि<strong>ह</strong> साबेक बोझ सदृ य अिछ । जि<strong>ह</strong> ना सावेकजौरसँ घर तँ बा <strong>ह</strong>ल जाइत मुदा, अपन नम<strong>ह</strong>र बोझ ब <strong>ह</strong>ैमे कते बदमासी करैत ओ तँ ब <strong>ह</strong>िन <strong>ह</strong>ारे सभ बुझैत <strong>ह</strong>ेता<strong>ह</strong>। ति<strong>ह</strong> नालोकोक अिछ । एक िद स समटब दोसर िद स िछ िड़ आएत आ दोसर िद स समटव तेसर िद स िछ िड़ आएत। अइमे ओ<strong>ह</strong>ू बेचाराकदोख नि<strong>ह</strong> छै? िक यो पेटक पाछु बौआ र<strong>ह</strong>ल अिछ तँ िक यो मिल काना पाछू। मिल काना के<strong>ह</strong>न तँ <strong>ह</strong>म <strong>िव</strong> धाता बिन बजै छी।अ<strong>ह</strong>ॉंकेँ आ<strong>दे</strong>श मानै पड़त? वा<strong>ह</strong>-वा<strong>ह</strong> भाय, <strong>िव</strong> धाता बनैसँ पि<strong>ह</strong> ने अपन रिज टर सावर्जिन क करू जे <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ अपना समाजक इित <strong>ह</strong>ासरिज टरमे िल िख <strong>दे</strong>खब जे कते गोटेक सवारी <strong>ह</strong>वाइ ज<strong>ह</strong>ाज छी, कते गोटेक ए.सी.कार आ कते गोटेकेँ चरण बावूक टेक् सी। तेँजि<strong>ह</strong> ना अदौमे कोनो गाम जे बसल ओि<strong>ह</strong> मे पि<strong>ह</strong> ले पि<strong>ह</strong> ल-एक-दू-तीन चािर पिर वार आएल। जे अखन <strong>दे</strong>खते छी के<strong>ह</strong>न झमटगरभऽ गेल अिछ ति<strong>ह</strong> ना असकरोक िच ता नि<strong>ह</strong> कऽ आगूक....। <strong>िव</strong> चि<strong>ह</strong> मे बौकू बाजल- “बाबा, छौँड़ा सभ भोरे माछ पकड़ैले बाधिद स गेल से कनी ओकरा सभकेँ <strong>दे</strong>खैक अिछ जे माछे पाछु अपनो डूबल आिक बँचल आएल?”बौकाक बात सुि न ठ<strong>ह</strong>ाका मािर बाबा बजए लगला<strong>ह</strong>- “बौकू, िज नगीमे सभसँ पैघ, सुख ा त करब <strong>ह</strong>ोइत अिछ । जेकरा सुखभेिट गेलइ ओकरा भगवान भेिट गेलिख न। मुदा सुख ककरा क<strong>ह</strong>बै से अखैन नै क<strong>ह</strong>व<strong>ह</strong>। तो<strong>ह</strong>ूँ अगुताइल छ<strong>ह</strong>। ऐ<strong>ह</strong>न समएमेतोरा रोकब उिच त नइ बुझै छी। मुदा एतवे बुिझ लाए जे दुख भागब सुखक आएव वुझक।”ऑंिख उठा मु की दैत दयान द पुछलिख न- “भाय स<strong>ह</strong>ाएव, इित <strong>ह</strong>ास िल खैक <strong>िव</strong> चार तँ <strong>दे</strong>लिख न मुदा, पैछला इित <strong>ह</strong>ास वुझलछि <strong>ह</strong> िक नि<strong>ह</strong> , से क<strong>ह</strong>ॉं क<strong>ह</strong>िल एिन ?”“दयाबावू, <strong>ह</strong>िर अनंत <strong>ह</strong>िर कथा अनंता। अखन जि<strong>ह</strong> समएमे सभ बैसल छी ओ बैसैक नि<strong>ह</strong> करैक समए छी। कते लोककघर खसल <strong>ह</strong>ेतइ, कतेकक माल-जाल न ट भेिल <strong>ह</strong>ेतै, कतेकेँ <strong>ह</strong>ाथ-पएर टूटल <strong>ह</strong>ेतइ, ऐ<strong>ह</strong>न समएमे <strong>ह</strong>ाथपर <strong>ह</strong>ाथ दऽ <strong>िव</strong> चार करैकनि<strong>ह</strong> अिछ । जतए जे नीक गर लगे ओतए ओि<strong>ह</strong> गरे दलमिल त भेल गामकेँ असिथ र करू। सभ पड़ोिस ये छी समयो बदलत।समुसँ उठल के<strong>ह</strong>नो बादल र<strong>ह</strong>ैत अिछ मुदा, ओ<strong>ह</strong>ो रसे-रसे बदिल ये जाइत अिछ । तेँ अंित म बात यए<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ब जे आशाक संगिज नगीकेँ आगू मुँ<strong>ह</strong>े ठेलैत प<strong>ह</strong>ाड़पर चढ़ा अकासमे फेिक िद औ।”74


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ऽङ?“”१.नाटक-एकांकी भैया, अएलै अपन सोराज– रामभरोस कापिड़ ‘मर’२. कुमार मनोज कयप-कथा-माता कुमाता न भवित१नाटक-एकांकी भैया, अएलै अपन सोराज– रामभरोस कापिड़ ‘मर’आई सँ आठ सओ वषर् पूवर्क कुनौली बजारक एकटा चौबिटया । घनगर गाछक तरमे मािट आ ईंटसँ बनल चबुतरा ।(पुरुष–१ अशोथिकत मुामे चबुतरालग अबैत अिछ । चारुकात नजिर िखरबैत अिछ । का<strong>ह</strong>पर अंगपोछा <strong>ह</strong>ाथमे लऽ मु<strong>ह</strong>ँपरचु<strong>ह</strong>चु<strong>ह</strong>ाइत घामकेँ पोछैत चबुतरापर बैिस र<strong>ह</strong>ैत अिछ ।)(पुरुष–२ का<strong>ह</strong>पर <strong>ह</strong>र, <strong>ह</strong>ातमे <strong>ह</strong>रक पैनासँ दू गोट बयलकेँ रोमैत चबुतरालग अबैत अिछ । पुरुष–१ केँ थिकत <strong>दे</strong>िख कनेकिबलिम जाइत अिछ ।)पुरुष–२ ः भाई र<strong>िव</strong>या ! अपन के<strong>ह</strong>न <strong>ह</strong>ालत बना लेने छ<strong>ह</strong> ।पुरुष–१ ः (दीघर् िनसास छोिड़) से की ई आइए केँ <strong>ह</strong>ालित <strong>ह</strong>ै । भाइ आब तऽ जीअब मुिकल भऽ गेल । बेगारक एकटा<strong>ह</strong>द <strong>ह</strong>ोइ छै ।पुरुष–२ ः माने तोरो....।पुरुष–१ ः साफे की । भोरेसँ बखारीम<strong>ह</strong>क धान िनकािल एसगरे तौलैत–तौलैत जानपर आफत आिब गेल । एक मुीजलखईयो नै । चडलबा !पुरुष–२ ः (बयलकेँ ठाड़ करैत) <strong>ह</strong>ौ रे <strong>ह</strong>ौ ! भाई, <strong>ह</strong>मरो <strong>ह</strong>ालत कोनो नीक नि<strong>ह</strong> । भोरेसँ पँचबीघबामे <strong>ह</strong>र जोतैत–जोतैतजखन पार नै लागल तऽ बयल खोिल <strong>दे</strong>िलयै । तैयो बार<strong>ह</strong>सँ उपरकेँ अमल भऽ गेलै भाई, कैला चडलबा सरबा एक टुकिड़रोिटयो पठाएत ।पुरुष–१ ः ई <strong>ह</strong>मरे तो<strong>ह</strong>र दुःख नै <strong>ह</strong>ौ, सौसे गामकेँ पेरने <strong>ह</strong>ै ई राक्षस । <strong>ह</strong>मरासभकेँ अपना चास–बासमे बैसौलक इ<strong>ह</strong>े बेगारीखटबऽलए ने । आब तऽ <strong>ह</strong>मरासभकेँ अपन क<strong>ह</strong>लए रि<strong>ह</strong>ए की गेल <strong>ह</strong>ै ।पुरुष–२ ः (कनेक लग जा) भाइ, ठीके क<strong>ह</strong>ै छ<strong>ह</strong> । मंगलबा अपन बेटाकेँ गौना करा कऽ पाँच–साते िदन भेलै लैलकैए ।सुनै छी काि राित अपन पा सँ उठबा लेल कै । भिर राित <strong>ह</strong>बेलीमे रखलकै ।पुरुष–१ ः परसूकेँ कथा नै बुझल <strong>ह</strong>ौ । सुनरपुरकेँ अजोधी घरबालीकेँ िबदागरी करा कऽ लऽ जाइत र<strong>ह</strong>ै, एि<strong>ह</strong> बाटे ।सरदारकेँ लठैतसभ पालकीए घेर लेलकै आ <strong>ह</strong>बेली ढुका लेलकै । कतबो बेचारा िचिचआइत रि<strong>ह</strong> गेलै, घरबालीकेँ नि<strong>ह</strong>छोड़लकै ।पुरुष–२ ः भाइ, ई चडलबा कतेक िदनधिर एना सतौतै, बेगारी खटेतै, लोककेँ बेटी, पुत<strong>ह</strong>ुकेँ इजित लुटतै । अ<strong>ह</strong>ेर भऽगेलै भाइ, अ<strong>ह</strong>ेर !पार्वसँ गीतक सामूि<strong>ह</strong>क वर सुिन पड़ैछ–75


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सभ िदन आई खढ़ कटाबै छैसात सओ मुस<strong>ह</strong>रबा सेसभ िदन आई खढ़ कटाबै छैसात सओ मुस<strong>ह</strong>रबा से न <strong>ह</strong>य...।आ गे बड़ तऽ बेइजित आई करै छलैकुनौली बजिरयामेआ बड़ तऽ बेइजित करै छलैकुनौली बजिरयामे ने <strong>ह</strong>ौऽऽऽ ।पुरुष–१ ः <strong>दे</strong>ख<strong>ह</strong>क, सुन<strong>ह</strong>क गामक <strong>ह</strong>ा<strong>ह</strong>ाकार । ई सामत, राजासभक अयाचार आब बेसी िदन नै चलतै भाइ । <strong>ह</strong>मरा–तोराका<strong>ह</strong>पर बेगारीकेँ गुलामीकेँ बोझ <strong>ह</strong>टतै बुझाइए । जनता जागरुक भऽ र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ै । कुछ <strong>ह</strong>ोतै <strong>ह</strong>ौ भाई !पुरुष–२ ः (<strong>ह</strong>रकेँ का<strong>ह</strong> पर धऽ चलबाक उपम करैत) बयल कत<strong>ह</strong>ु भािग जएतै तऽ जुते–लाते एक कऽ <strong>दे</strong>त । चल, आइिदनकेँ आसमे िकछु िदन और सि<strong>ह</strong> ली ।पुरुष–१ ः भाइ कोनो वीर पैदा नै भेलैए जे एि<strong>ह</strong> चडाल सामत जोराबर िसं<strong>ह</strong>केँ मारतै ।पुरुष–२ ः (चलैत–चलैत रुकैत) एकटा पताकेँ बात । सुनै िछऐ जे जोिगयानगरमे कालू सरदारकेँ बेटा छै दीनाराम, भीराम। आ ओ <strong>ह</strong>मरेसभकेँ जाित छै क<strong>ह</strong>ाँदन । खुब चलतीकेँ वीर <strong>ह</strong>ै ।पुरुष–१ ः (उठैत) ए<strong>ह</strong>, बात तऽ बड़का बजला । एि<strong>ह</strong> चडालकेँ मािर िदतै तऽ पोसले खसी चढ़ा िदितऐ दीना–भीकेँ ।घर–घर एक–एकटा खसी पोिस <strong>दे</strong>बै सभ स<strong>ह</strong>ाय भाई । लगैए <strong>ह</strong>ुनके गो<strong>ह</strong>राबऽ पड़तै आब... ।पुनः पार्वसँ सवर गीतक बोल सुिन पड़ैछ–ताि<strong>ह</strong> िदन ओकरा नाम से आईखसी चढ़ा <strong>दे</strong>बै कुनौली बजिरयामेकरै छै अराधना स<strong>ह</strong>ोदराअपना तऽ जितया सेकरै छै अराधना भैयाअपना तऽ जितया से ने <strong>ह</strong>ेय ।मचसँ दुनू थान । अ<strong>ह</strong>ार ।...........मचपर काश । पूवर्वत चौबिटया । गाछक चबुतरापर बैसल अिछ पुरुष–१ । अंगपोछासँ मु<strong>ह</strong>ँपर <strong>ह</strong>वा झॲकैत । पुरुष–२क धरफराइत वेश । ससिर कऽ पुरुष–१ क लगमे जाइत अिछ ।पुरुष–२ ः (चारुकात अकानैत । ककरो आगमन नि<strong>ह</strong> बुिझ ) भाइ, <strong>ह</strong>मरासभकेँ पुकार सुिन लेलको दीनाभी म<strong>ह</strong>ाराज ।पुरुष–१ ः (सता सँ ) ठीके भाइ !पुरुष–२ ः <strong>ह</strong>ँ, <strong>ह</strong>ौ ! बजै छलिख<strong>ह</strong> जे अपन जाित–भाइ पर अयाचार आब नै <strong>ह</strong>ोब <strong>दे</strong>बै । मारबै जोराबरकेँ जेना <strong>ह</strong>ेतै तेना ।लगैअ िदन घुरतो अपनोसभकेँ ।पुरुष–१ ः लेिकन, जोराबर तऽ बड भारी प<strong>ह</strong>लमान <strong>ह</strong>ै <strong>ह</strong>ौ । सात सओ पा सँगे असगरे सर खेलै <strong>ह</strong>ै फलकापर । सोल<strong>ह</strong>गजकेँ फरुआ लंगोटा पि<strong>ह</strong>रै <strong>ह</strong>ै । सओ <strong>ह</strong>ाथीकेँ बल <strong>ह</strong>ै <strong>ह</strong>ौ ।पुरुष–२ ः <strong>ह</strong>मरोसभकेँ दीनाभी म<strong>ह</strong>ाराज कम नै <strong>ह</strong>ौ । जखन रूपमे अबै <strong>ह</strong>ै तऽ के<strong>ह</strong>न के<strong>ह</strong>नकँे िच कऽ दै <strong>ह</strong>ै ।जोिगयानगरमे कनक िसं<strong>ह</strong> धामी र<strong>ह</strong>ै । नाम सुनने छल<strong>ह</strong>ो ?पुरुष–१ ः <strong>ह</strong>ँ, <strong>ह</strong>ौ ! ओइ राक्षसकेँ के नै नाम सुनने <strong>ह</strong>ोतै ।पुरुष–२ ः के मारलकै ओकरा, बुझने छ<strong>ह</strong>ो ?पुरुष–१ ः क<strong>ह</strong>ँंदन दूटा िशकारी छलै ।पुरुष–२ ः <strong>ह</strong>ौ ! ओ<strong>ह</strong>े दीनाभी म<strong>ह</strong>ाराज र<strong>ह</strong>ै । बेगारी खटाबला <strong>ह</strong>ुनका दरबजापर जा कऽ माता िनरसो भीिलिनयाकेँ मािरपीट<strong>दे</strong>लकै । की छलै–दीनाभी एतेक ने मारलकै जे ओ अपन घरबाली बुधनी बतरनी सँगे जंगलमे सोि<strong>ह</strong> कोिर कऽ नुका कऽ76


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्र<strong>ह</strong> लागल ।पुरुष १ ः तब ?पुरुष २ ः तब की ? भी म<strong>ह</strong>ाराज बीलािड़केँ रूपमे पा लगा लेलकै आ कनक धामीकेँ मािर कऽ गामकेँ उार कैलकै ।पुरुष १ ः लगै <strong>ह</strong>ै बड भारी लड़ाकू <strong>ह</strong>ै ।पुरुष २ ः <strong>ह</strong>ँ, <strong>ह</strong>ौ ! वीर योा <strong>ह</strong>ै ! <strong>दे</strong>िख<strong>ह</strong> जरूर जोराबर मारल जाएत । सपूणर् िमक वगर्केँ <strong>दे</strong>वता रूपी <strong>ह</strong>ै दुनू भाई ।शोषण आ अयाचारसँ उए<strong>ह</strong> मुक्त कराओत ।पुरुष १ ः सातो सओ मुस<strong>ह</strong>रकेँ घरमे छागरे पोसल छै । <strong>ह</strong>ुनकँे नामपर ।चौबिटया बाटे ताबत िकछु यिक्त <strong>ह</strong>तासल झटकारैत गामिदस भागल जाइत । दूनूकेँ <strong>दे</strong>िख ओि<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>क एकगोट िथर <strong>ह</strong>ोइतक<strong>ह</strong>ैत छैक–भागऽ मर<strong>दे</strong> । जोराबरकेँ लठैत लाठी भँजैत आिब र<strong>ह</strong>ल छै । बजै <strong>ह</strong>ै–सरदारकेँ <strong>िव</strong>रोधमे के लागल <strong>ह</strong>ै, आई ओकरखैर नै <strong>ह</strong>ोतै ।दुनू साकांक्ष भऽ जाइछ । एक दोसरक मु<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खैत अिछ । चे<strong>ह</strong>रापर भयक छाप प <strong>दे</strong>िख पड़ैछ । ओ<strong>ह</strong>ो दुनू पएरझटकारैत गामिदस बिढ़ जाइत अिछ ।अ<strong>ह</strong>ार ।.........मचपर काश । दृय पूवर्वत् । दू गोट लठैत लाठी भजैत वेश करैछ । मचपर कनेककाल लाठीक करतब <strong>दे</strong>खबैतअिछ । फेर शात भऽ चबुतरापर बैिस जाइछ ।लठैत १ ः आई तऽ मौजे–मौज <strong>ह</strong>ै गोिधया ।लठैत २ ः किथक मौज रै ।लठैत १ ः रे सरदार की क<strong>ह</strong>लकैअ । गाममे घरे–घरे पैस । ई मुस<strong>ह</strong>रबासभ <strong>ह</strong>मरे जमीनपर बैसैअ । <strong>ह</strong>मरे <strong>िव</strong>रुमे गुमीिटकरैअ । सारसभकेँ पीठी दािग कऽ आ ।लठैत २ ः <strong>ह</strong>ँ, से तऽ क<strong>ह</strong>लकैअ । तऽ पीठी दागऽ किथक मौज । ई तऽ रोजकेँ काम भऽ गेल <strong>ह</strong>ै ।लठैत १ ः रे सार । सब िदन तोँ चो<strong>ह</strong>बे रि<strong>ह</strong> गेले । घर– घरमे ढुकबैत घरकेँ मालो समान <strong>दे</strong>खबे नै रै ।लठैत २ ः तऽ ।लठैत १ ः तऽ की । नया–नवेलीकेँ संँग मौजमती नै करबे ।लठैत २ ः अच्छा, तऽ तोँ से बात क<strong>ह</strong>ै छले । <strong>ह</strong>म तऽ दोसर बात बुझै छिलयौ ।लठैत १ ः आई तऽ मौजेमौज <strong>ह</strong>ै ।लठैत २ ः कुछो करब<strong>ह</strong>ी आ सरदारकेँ पता लगतै तऽ ?लठैत १ ः कतेको घरकेँ बेटी पुत<strong>ह</strong>ु सरदारकेँ <strong>ह</strong>बेलीमे <strong>ह</strong>मसभ नै प<strong>ह</strong>ुँचबै िछऐ ?लठैत २ ः से कतेको !लठैत १ ः एतेक प<strong>ह</strong>ुँचिबते िछऐ तऽ आई दू–चािर <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँसभ <strong>ह</strong>ाथ लगा <strong>दे</strong>बै तऽ कोन प<strong>ह</strong>ाड़ खिस पड़तै ?लठैत २ ः से तऽ <strong>ह</strong>ै । ए<strong>ह</strong>, ठीके क<strong>ह</strong>ले । चल सार सदायसभकेँ मजा चखा दै िछयै ।दुनू उठैत अिछ आ चलबाक <strong>ह</strong>ेतु उत <strong>ह</strong>ोइत अिछ । फेर की फुराइ छै लठैत १ घुिर कऽ चबुतराकेँ <strong>दे</strong>खैत अिछ । िकछुसोचैत अिछ ।लठैत १ ः (लठैत २ सँ) <strong>ह</strong>े, गोिधया । <strong>ह</strong>मसभ एि<strong>ह</strong> चबुतराकेँ तोिड़ दी तऽ नीक ।लठैत २ ः कैला ?लठैत १ ः सार मुस<strong>ह</strong>रबासभ एि<strong>ह</strong>पर बैिस कऽ बात लगबैअ । घरमे बैसऽकेँ जग<strong>ह</strong>ो नै <strong>ह</strong>ै, सुगरकेँ खोर <strong>ह</strong>ै । एतै बैिस कऽसरदारकेँ िखलाफ सािजश रचैए । ति<strong>ह</strong>सँ...।लठैत २ ः धूत मर<strong>दे</strong> ! <strong>ह</strong>ौ, एि<strong>ह</strong> गाछ आ चबुतराकेँ की दोष । थाकल ठेि<strong>ह</strong>आएल <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँसभ अबै छी तऽ एि<strong>ह</strong>पर सुताइ छी। एना नै सोच...।लठैत १ ः लगैए, तोँ ठीक क<strong>ह</strong>ै छ<strong>ह</strong> । चलऽ ।दुनूक थान । अ<strong>ह</strong>ार ।77


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्.......मचपर काश । थान पूवर्वत ।दू गोट योगीक वेश । का<strong>ह</strong>सँ सारंगी टंगने । राजा भरथरीक गीत गबैत । गीत गबैत एक चर लगेलाक बाद चबुतरापरबैिस र<strong>ह</strong>ैछ ।योगी १ ः भैया दीना ! के िच<strong>ह</strong>त गऽ <strong>ह</strong>मरासभकेँ एि<strong>ह</strong> ठाम ।योगी २ ः <strong>ह</strong>ँ भाई ! <strong>ह</strong>मसभ गुरु गोरखनाथक िशय लगैत छी । एि<strong>ह</strong> भेषमे जोराबर िसं<strong>ह</strong>केँ खोजबामे स<strong>ह</strong>ुिलयत <strong>ह</strong>एत ।ताबत ओि<strong>ह</strong> बाटे एकटा बुिढ़या आंगनिदस जाइत <strong>दे</strong>िख पड़ैछ । चबुतरापर गुदिरया बाबासभकेँ बैसल <strong>दे</strong>िख पुिछ दैत अिछ ।बुिढ़या ः गोर लगै छी बाबा !दुनू योगी ः (एेसँग) कयाण <strong>ह</strong>ोऔं ।बुिढया ः कसँ आसन एलैए बाबा ?योगी १ ः <strong>ह</strong>मसभ गुरु गोरखनाथकेँ िशय िछयै । एकर नाम वृजमो<strong>ह</strong>न िछयै आ <strong>ह</strong>मर नाम बैताली ।बुिढया ः की सेवा किरयै बाबाकेँ ?योगी २ ः <strong>ह</strong>मसभ तीन िदनसँ भुखल छी । िकछु खाएला भेिट जेतै तऽ भगवान गोरखनाथ तोरा कयाण किरतऽथुन ।बुिढ़या गुनधुनमे पिड़ जाइत अिछ ।पृभूिममे गीतक वर अभरैछ –से किथ लऽ कऽ आव म<strong>ह</strong>ामाअ<strong>ह</strong>ाँकेँ करबैकिथ लऽ कऽ आव म<strong>ह</strong>ामाअ<strong>ह</strong>ाँकेँ करबै ने <strong>ह</strong>य<strong>ह</strong>ौ बाबाओ<strong>ह</strong>ो जे<strong>ह</strong>ो छलै मरद आइ <strong>ह</strong>मराजोिगया तऽ नगिरयामेचलै छै जोिगयाजोिगया नगिरयामे ।योगी १ ः किथ लेल बुढ़ी सोचमे पिड़ गेल छी ?बुिढया ः की क<strong>ह</strong>ू योगी म<strong>ह</strong>ाराज ! एि<strong>ह</strong> गामक सामत जोराबर िसं<strong>ह</strong> सॱसे गौैंआके बेगारेमे खटबैत छैक । एो सेर बोइन नैदै छै । घरमे िकछु नै र<strong>ह</strong>ै छै खाएला । से <strong>ह</strong>म तऽ मुिकलमे पिड़ गेल छी...।दुनू योगी गभीर भऽ एक दोसराकेँ <strong>दे</strong>खैत अिछ । िकछ सोिच माथ डोलबैत अिछ ।योगी १ ः बुढ़ी, अ<strong>ह</strong>ाँक घरमे जतबे चाउर अिछ से खाजू । तकरे चूीपर अद<strong>ह</strong>न चढ़ा कऽ ओि<strong>ह</strong>मे रािखिदऔ ।<strong>ह</strong>मरासभकेँ ता<strong>ह</strong>ीसँ पेट भिर जाएत ।बुिढ़या आयर्सँ योगीिदस <strong>दे</strong>खैत अिछ ।योगी २ ः ठीके क<strong>ह</strong>ै छिथ बैतालीनाथ । अ<strong>ह</strong>ाँ जाऊ, चाउर लगाऊ गऽ ।बुिढ़आ अछताइत–पछताइत आंगनिदस जाइत अिछ ।योगी १ ः <strong>ह</strong>े बघेसरी माता ! बुिढ़याकेँ स<strong>ह</strong>ायता किर<strong>ह</strong> । सभ िदन <strong>ह</strong>म तोरा पूजा <strong>दे</strong>िलय<strong>ह</strong>, आई तोँ स<strong>ह</strong>ाय <strong>ह</strong>ौइ<strong>ह</strong> !कनेक कालमे बुिढ़या दू गोट छीपामे भात, दािल आ आलूक चोखा लऽ कऽ चबुतरापर अबैत अिछ । दुनूकेँ ा भावसँ<strong>दे</strong>खैत आँगामे थारी रािख दैछ ।बुिढ़या ः (<strong>ह</strong>ाथ जोिड़) <strong>ह</strong>े योगीसभ ! <strong>ह</strong>मरा नै लगैया अ<strong>ह</strong>ाँसभ साधारण लोक छी । एक पाव चाउर फटिक कऽ भेल छल,अद<strong>ह</strong>नमे धिरते भिर तौला भात भऽ गेलै । ई चमकार मामूली नै छै । जरुर अपने प<strong>ह</strong>ुँचल लोक िछयै ।योगी १ ः बुढ़ी माता ! अ<strong>ह</strong>ाँकँे अ <strong>ह</strong>मरासभकेँ खाएकेँ छलै, से भेटल । आऊ भाई, भुख लागल <strong>ह</strong>ै । जदी खाउ !बुिढ़या अपन क उर नि<strong>ह</strong> पािब आर आयर्मे पिड़ गेल अिछ । <strong>ह</strong>ाथ जोड़ने सोँंझामे ठाढ़ छैक ।दुनू भाइ खाना खा कऽ स मुामे आिब जाइछ ।78


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्योगी २ ः बुढ़ी माता अपने धय छी । <strong>ह</strong>मरासभकेँ जुड़ेल<strong>ह</strong>ुँ । आब क<strong>ह</strong>ू <strong>ह</strong>मसभ की कऽ सकै छी ?बुिढ़या ः (भाव<strong>िव</strong>ल भऽ) <strong>ह</strong>मरा लगैए <strong>ह</strong>मरासभपर <strong>ह</strong>ोइत अयाचार आब अपनेसभकेँ कृपासँ खतम <strong>ह</strong>ेतै ।योगी १ ः के करैछै अयाचार ?बुिढ़या ः उए<strong>ह</strong>, जोराबर िसं<strong>ह</strong> । घर–दुआर, खेत, खिर<strong>ह</strong>ान, ब<strong>ह</strong>ु–बेटी ककरो इजित नै र<strong>ह</strong>े <strong>दे</strong>लकै म<strong>ह</strong>ाराज !योगी २ ः कोइ नै िकछु क<strong>ह</strong>ै छै ?बुिढ़या ः ककर मजाल छै, ओई सैतनमाकेँ <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ोमे केओ भीर लेत । सात सओ पाकेँ रोज खेलबै छै । क<strong>ह</strong>ाँदन जोिगयागाममे <strong>ह</strong>मरेसभकेँ जाित दीनाभी <strong>ह</strong>ै । ओकरे गो<strong>ह</strong>रबै <strong>ह</strong>ै भिर गामकेँ सदायसभ । घर–घर छागर पोसने <strong>ह</strong>ै ओकरालेल । ऊएतै िक नै पता नै, अपने योगीबाबा आएल िछयै, िकछु किरयौ ।योगी १ आ योगी २ चबुतरापरसँ उिठ जाइत अिछ । भावुक भऽ बुिढ़याकेँ दुनू कातसँ पकिड़ भाव <strong>िव</strong>ल मुामे मचक आगाभागिदस आिब जाइत अिछ । काशक घेरा तीनूक अनु<strong>ह</strong>ार <strong>ह</strong>ोइतपुरे शरीर पर पड़ैत अिछ ।योगी १ ः अ<strong>ह</strong>ाँ िचता नै करू मांँ । अ<strong>ह</strong>ाँक बेटासभ अयाचारी जोराबरकेँ िनघटाबऽ लेल आिब गेल अिछ । आब जोराबरमरतै मांँ, अ<strong>ह</strong>ाँ िनित भऽ जाऊ । <strong>दे</strong>खल जेतै उली प<strong>ह</strong>ाड़क अखरा<strong>ह</strong>ापर ।बुिढ़आ अुपुिरत आँिखए दुनूक अनु<strong>ह</strong>ारपर <strong>दे</strong>खैत अिछ । आँिखमे आिबगेल चमकसँ लगै छै योगीक बातपर ओकरा पूणर् <strong>िव</strong>ासभऽ गेल छै ।.......काश । दृय पूवर्वत । चबुतरापर एकटा नवकिनयाँ बूढ़ीया साउसकेँ केसम<strong>ह</strong>क ढील तकैत <strong>दे</strong>िख पड़ैछ ।सरदार जोराबर िसं<strong>ह</strong> की जय । ई वर सामूि<strong>ह</strong>करूपेँ पार्वसँ अबैत छैक । वर सूिन साउस–पुत<strong>ह</strong>ु चॱँिक उठैछ । पुत<strong>ह</strong>ु<strong>ह</strong>ात बािर साउसकेँ अपनासँगे चबुतरासँ उठा दैत छैक ।पुत<strong>ह</strong>ु ः माए, चलथु ! चडलबा ए<strong>ह</strong>रे आिब र<strong>ह</strong>ल छै ।साउस ः <strong>ह</strong>ँ, एो रि चैनसँ र<strong>ह</strong>ऽ नै दै <strong>ह</strong>ै बइमनमा । चल ब<strong>ह</strong>ुिरया, एकर छाँं<strong>ह</strong>ो ने पड़ऽके चा<strong>ह</strong>ी ।दुनू साउस पुत<strong>ह</strong>ु झटकािर कऽ गामिदस बिढ़ जाइछ ।जय–जयकार जारी अिछ । मचपर एकटा लठैत आगाँ–आगाँ, तकराबाद चािरगोट मुतड पालकीसन िसं<strong>ह</strong>ासनकेँ का<strong>ह</strong>परलदने आ तकरा पाछा दू गोट लठैतक वेश । पालकीपर खुब मोटसोट, चौड़गर छाती, पैघ–पैघ माँेंछ, ललाटपर टीका, धोतीआ पएरमे पन<strong>ह</strong>ी जुा । रूप रंग आ मान–समान प लगैछ ई जोराबर िसं<strong>ह</strong> अिछ ।मचपर अिबते चबुतराकेँ <strong>दे</strong>खैत अिछ । क<strong>ह</strong>ारकेँ रुकबाक ईशारा करैछ ।जोराबर ः शमशेर िसं<strong>ह</strong> ?अिगलका लठैत ः जी सरदार !जोराबर ः किनक रोक, चबुतरापर सुताले सभ गोटे ।अिगलका लठैत ः <strong>ह</strong>ेतै सरकार !क<strong>ह</strong>ार पालकी धरतीपर रखैत अिछ । जोराबर उतरैत अिछ ओि<strong>ह</strong>परसँ । मोछपर ताव दैत चारुकात <strong>दे</strong>खैत अिछ ।जोराबर ः रौ, केसर िसं<strong>ह</strong> ! पूरा रता सु लगै छौ । गाममे लोक नै छौ की ?पिछलका लठैत ः सरकार, अपनेकेँ आगामे ठाढ़ र<strong>ह</strong>े से ककर मजाल <strong>ह</strong>ै <strong>ह</strong>जूर ।जोराबर चबुतरापर बैसऽ चा<strong>ह</strong>ैत अिछ ।शमशेर ः सरदार, ई चबुतरा तऽ अपन राजकेँ लेल खतरा भऽ गेल <strong>ह</strong>ै ।जोराबर ः (ठमिक) से केना रौ ?शमशेर ः अइ गामकेँ मुस<strong>ह</strong>रबासभ अि<strong>ह</strong>ठाम गोिलया कऽ स<strong>ह</strong>–मातुकेँ खेल खेलैत र<strong>ह</strong>ैअ, <strong>ह</strong>जूर ।जोराबर ः फिरछा किन ।शमशेर ः बजैत र<strong>ह</strong>ैअ जे आब बेगार नै करबै । <strong>ह</strong>मरोसभकेँ मे<strong>ह</strong>नतकेँ मोल छै िकने ।जोराबर ः अच्छा तऽ आब अपन मोल खोजैअ ।केसर ः (लगमे जा) सरकार, क<strong>ह</strong>ाँदन जोिगयाकेँ कोनो दीनाभी <strong>ह</strong>ै । तकरा अपन गोलैसीमे सािमल करऽकेँ चचािलचलार<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ै भीलसभ ।79


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जोराबर ः <strong>ह</strong>ूँऽऽऽ ।शमशेर ः गुतचर क<strong>ह</strong>लक अिछ जे काि राित एतऽ दूटा योगी गुदिरया गोसाईं आसन <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>ै । ओकरा जीवछी िभलनीबड आगत–वागत कऽ पाठ पढ़बैत र<strong>ह</strong>ै ।जोराबर ः (तिन कऽ) अएँ, एतेक बात भऽ गेलौ आ <strong>ह</strong>मरा खबिर नै । क छौ िभलनी ? ला पकिड़ कऽ । एि<strong>ह</strong> गाछपरलटका बुिढ़याकेँ ।लठैतसभ आ<strong>दे</strong>श पालन करबाक लेल उत <strong>ह</strong>ोइत गामिदस जाए चा<strong>ह</strong>ैत अिछ ।ठ<strong>ह</strong>र ! अखनु तऽ अखाड़ापर जाएकेँ बेर <strong>ह</strong>ै । पासभ बाट तकैत <strong>ह</strong>ोतै । घुमब तऽ <strong>दे</strong>खबै ओई बुिढ़याकेँ आ आरोमुस<strong>ह</strong>रबासभकेँ । पाँिख जे िनकललैअ । <strong>ह</strong>म कतिर <strong>दे</strong>बै आइए ।पालकीिदस बढ़ैत–बढ़ैत रुिक जाइत अिछ ।रौ शमशेर !शमशेर ः जी सरकार !जोराबर ः रौ सब फसादकेँ जिड़ ई<strong>ह</strong>े गाछ आ ई चबुतरा लगै <strong>ह</strong>ौ । एक बीा जिमन नै <strong>ह</strong>ै सार मुस<strong>ह</strong>रबासभकेँ । अि<strong>ह</strong>ठामजमा भऽ कऽ <strong>ह</strong>मरे <strong>िव</strong>रोधमे बतकटौअिल करैआ । <strong>ह</strong>े, सभसँ पि<strong>ह</strong>ने एकरे उखाड़ ।सभ लठैत तमतम करऽ लगैछ ।इ<strong>ह</strong>ो काज घुरलापर किर<strong>ह</strong>े । <strong>दे</strong><strong>ह</strong> कस–कस करैअ । लगै <strong>ह</strong>ै, आइ <strong>ह</strong>मरा <strong>ह</strong>ाथे ककरो परान गेल <strong>ह</strong>ै ।जोराबर पालकीमे बैसैत अिछ । क<strong>ह</strong>ार उठबैत छै । पार्वमे गीतक वर अभरैत अिछ ।सात सय पाकेँ खेलबऽचललै जोराबर अखिड़यामेसात सय पाकेँ खेलबऽचललै जोराबर अखिड़यामे ने यौ !उली प<strong>ह</strong>ाड़पर भैयाघनघोर मल यु <strong>ह</strong>ोतै आईउलुी प<strong>ह</strong>ाड़पर भैयाघनघोर मल यु <strong>ह</strong>ोतै आई ने <strong>ह</strong>ौ ।अ<strong>ह</strong>ार ।.....मचपर काश । दृय पूवर्वत ।पृभूिममे उजरका पदपर विन आ काशक मायमसँ मल युक छाया िच <strong>दे</strong>खाओल जाइछ । मचपर िकछु मि<strong>ह</strong>ला,पुरुष, बालक ए<strong>ह</strong>रसँ ओ<strong>ह</strong>र, ओ<strong>ह</strong>र सँ ए<strong>ह</strong>र करैत भगैत । पृभूिममे गीतक वर सुिन पड़ैछ ।आ खैंचकेँ दड जोराबरउलीमे िखचै छैआ खैंचकेँ दड जोराबरउलीमे िखचै छै ने <strong>ह</strong>ौ ।पदपर दड बैसकी करैत छाया <strong>दे</strong>िख पड़ैछ ।पिछये भर जा कऽ दुलरुआबैिस गेलै फलकापरआ पिछये भर जा कऽ दुलरुआबैिठये गेलै फलका उपरबामे ने <strong>ह</strong>य ।मल युक तैयारी । भीड़त <strong>दे</strong>खाओल जाइछ ।आ मैया तऽ बधेसरी नाम सेिमी तऽ चढ़ा <strong>दे</strong>लकै80


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्म<strong>ह</strong>ा<strong>िव</strong> णु यज्ञ-मेलाक दृ य-२८अैलसँ १६मइ धिर भिक् त मय वातावरणसँ अाच् छािद त इट<strong>ह</strong>री, िन रमली। जि<strong>ह</strong> मे मुख् य <strong>िव</strong> चारणीय <strong>िव</strong> दु- करीब दस दजर्न मािट कमुरूत, जे ऐित <strong>ह</strong>ािस क संगि<strong>ह</strong> ि<strong>ह</strong> दू धमर् ंथमे िल खल गेल धािमर्क घटना िच क साक्षात् पिर दृ य छल।ई म<strong>ह</strong>ायज्ञ मेलाक आयोजन िक छु साधुजन एवम् समाजक स<strong>ह</strong>योगसँ भेल।सभसँ पि<strong>ह</strong> ने एगो खढ़ आ माि टक रंगल-टीपल सतयुगक कामधेनु गाए छल, जे गाए िन रंतर अठार<strong>ह</strong> िद न धिर दूध दैइते रि<strong>ह</strong>गेल आ ालुजन ओि<strong>ह</strong> अमृतकेँ चािट -चािट अपन जेबी ढील कएलक। एि<strong>ह</strong> कामधेनु गायक <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे सेकड़ो <strong>दे</strong>वताक छोट-छोटमुरूत छल।दोसर एकटा भगवान शंकरक पु गणेशजी म<strong>ह</strong>ाराजक मुरूत छल जे ालुजनसँ ि बना दूगो टाका नेने लडू नि<strong>ह</strong> दैत छल।जे भक् तगण दूटा रूपैआ गणेश जीकेँ चढबित तकरा गणेशजी अपन सूढ़सँ एकटा लडू दैत छल। आसे ालुजन पूणर् ाकसंग लडू लेबा ले तैनात छल। ओना भीड़मे <strong>ह</strong>म पि<strong>ह</strong> ने तँ <strong>ह</strong>म पि<strong>ह</strong> नेक चरमे कएक गोटे धाइलो भेला<strong>ह</strong> से अलग बात। दृ यअुत लागल। अुत लगबाक कारण छल जे आइयो एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क ब<strong>ह</strong>ुतयात लोकसँ <strong>ह</strong>मर समाज भरल अिछ । एतने नि<strong>ह</strong> ई प टबुझना जाइत छल जे <strong>िव</strong> कास माने मेिड कले आ इंिज िन यिर ंगटा क्षेमे जे भेल से भेल आ फेिर जे िक छु सड़क बा <strong>ह</strong> बनबामे भेलमुदा गामक लोकक दशा िद शा ओि<strong>ह</strong> नाक ओि<strong>ह</strong> ना अिछ ।एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>ेँ मुरूत बनबोिन <strong>ह</strong>ार आ बनेिन <strong>ह</strong>ार दुनू गोटेक िद माग ालुजनसँ पाइ ऐंठबामे पुरा कामयाबी <strong>ह</strong>ॉंिस ल कएलक।यज्ञ थलपर समु-मंथन, सीता-<strong>ह</strong>रण, <strong>ह</strong>िर च क मशान घाटक भ य दृ य जि<strong>ह</strong> ठाम रानी शे यासँ पु रोि<strong>ह</strong> तक दा<strong>ह</strong>-सं कारकरबामे कर -चुंगी- लैत छिथ न, सेतु बॉंध रामे वरम्, <strong>िव</strong> वमोि<strong>ह</strong> नी, वीर <strong>ह</strong>नुमान आिद -आिद दृ य छल।दोसर दृ य यज्ञशालामे छ: सात सैकड़ मािट क बतर्न नािर केल फल एकरंगासँ लपेटल कलशाक रूपमे सजाओल गेल छल,आिग लागल अगरबीक मुा, जअ-तील आ घीक जराइन गंधसँ परोपा म<strong>ह</strong>्-म<strong>ह</strong>् करैत र<strong>ह</strong>ए। ओि<strong>ह</strong> बीच पंिड त लोकिन “ओम भूभूर्व: व: त स <strong>िव</strong> तुरवरे यं भग <strong>दे</strong>व य धीमि<strong>ह</strong> िध यो यो न: ोच् योदयात्”क उच् चारण करैत <strong>ह</strong>वनमे वा<strong>ह</strong>ा करैत छला<strong>ह</strong>।एवम् कारे करीब दजर्नभिर ए<strong>ह</strong>न दृ य बनाओल गेल छल जाि<strong>ह</strong> ठाम पाइक वष <strong>ह</strong>ोइत छल। सभठाम ालु-भक् त जनकमा यमसँ वरसाओल गेल पाइ समेटबाक लेल िन युक् त लोकिन अभावमे कतेको चतुर भलमानुष अपन<strong>ह</strong>ुँ गमछामे पाइ <strong>ह</strong>सोिथ घर िद स<strong>िव</strong> दा <strong>ह</strong>ोइत छला<strong>ह</strong>।यज्ञ थलपर एतेक लोकक भीड़ एि<strong>ह</strong> ले भेल जे रेिड यो टे न भुरूकवा सँ करीब दजर्न भिर मैिथ ली भाषी कलाकार आिबकरीब तीिन घंटा टेज ोाम केलिन ।एि<strong>ह</strong> यज्ञमे भारी मेला लागल, सकर्स, झूला, मौतक कुइयॉं, रामलीला, िथ येटर आिद लोक लुभावन कायर्म <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ल। रंग-िब रंगक मिन <strong>ह</strong>ारा आ िम ठायक दोकान छल। बिन यॉं सभ ने<strong>ह</strong>ाल तँ भइये गेल मुदा परेसािन यो कम नि<strong>ह</strong> भेलिन ।83


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िम िथ लांचलक ई इलाका कोसी आ बलानक मारल अिछ । जतेक ग<strong>ह</strong>ुँम, तोरी, मसुिर , रैइची आ धिन यॉं खेतमे उपजल छल,सभ बिन यॉंक घर चिल गेल। गाम-गामसँ ि<strong>ह</strong> तबोन, कर-कुटुम आसपासक लोकक घरमे चाउर लिग चा <strong>दे</strong>लक। मुदा कोना परवा<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong> , आिख र धमर्क काज भऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ िक ने।क<strong>ह</strong>बाक ता पयर् अिछ जे आजुक आधुिन क आ वैज्ञािन क युगमे धोर धमधता आओर अिश क्षा <strong>ह</strong>मरा सब<strong>ह</strong>क िप छड़ापनक मुख् यकारण छी। धमर्क ित एतेक आ <strong>ह</strong>र भेनाइ जे खढ़ आ मािट क कामधेनु अमृत चुबाबए, गणेशजी लडू िद अए आओर <strong>ह</strong>मरसमाजक सोझ लोक सभ अपन मे<strong>ह</strong>नतक कमाएल पाइ दऽ दऽ अमृत चाटए, लडू खाए एकरा धम धता नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जाय तखनकी क<strong>ह</strong>ी ?ई <strong>ह</strong>मरा अ<strong>ह</strong>ॉंक लेल लाजक बात छी। धारतये इित धमर्:। धारण करबाक जोग बिढ़ यॉं बात आ कमर् <strong>ह</strong>ोइछ। सु दर कमर्धीया-पुताकेँ पढ़ाउ-िल खाउ, िश िक्ष त बनाउ, जि<strong>ह</strong> सँ अपन पिर वारक संग समाजक लाेकक जीवन- तर बिढ़ यॉं <strong>ह</strong>ोएत। पिर वार, समाजआ <strong>दे</strong>श समृ <strong>ह</strong>ोएत।ी मद् भागवत गीतामे योगीराज ीकृ ण क<strong>ह</strong>ैत छिथ - “कमर् <strong>ह</strong>ी यज्ञ <strong>ह</strong>ै और कमर् का ोत सवयं <strong>ह</strong>ै।”<strong>ह</strong>म अयाि म क वा पूजा-पाठक <strong>िव</strong> रोधी आिक नाि त क नि<strong>ह</strong> छी मुदा, धमर्क मौजुदा कमर्का डी वरूप, आडं बर आिद मे <strong>िव</strong> वासनि<strong>ह</strong> करैत छी। <strong>ह</strong>मर-अ<strong>ह</strong>ॉंक जवाव<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ी बनैए जे समएकेँ अनुकूल समाजकेँ स<strong>ह</strong>ी िद शा <strong>दे</strong>वाक लेल यास करी, जाि<strong>ह</strong> सँ <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ आ<strong>ह</strong>मर <strong>दे</strong>श रूस, अमेिर का, चीन, जापान जेकॉं <strong>िव</strong> किस त <strong>दे</strong>शक ेणीमे आबए।२कथा- एकटा अिधकारसुजीत कुमार झाब<strong>ह</strong>ुत भयंकर <strong>ह</strong>ृदय छली करयबला <strong>ह</strong>वाई दुघर्टना छल । <strong>िव</strong>राटनगर सँ काठमाडू आवयवला <strong>ह</strong>वाइ ज<strong>ह</strong>ाजमे लैंड करय कालअचानक आिग लािग गेल आ ज<strong>ह</strong>ाज रनवे शुरु <strong>ह</strong>ोवय सँ पूवर् एकटा आिगक गोला बिन जिमन पर िछटा गेल छल ।बारुण यकेँ प<strong>ह</strong>ुँचय तक भीमकाय <strong>िव</strong>मान जािर कऽ छाउर भऽ गेल छल । समाचार िमिलते बारुण यक अितिरक्त पुिलस,एयरलाइस आ एयरपोटर्क अिधकारीक सँग सँग अपन ियजनकेँ लेबय एयरपोटर् आएल लोक से<strong>ह</strong>ो दुघर्टनाथल प<strong>ह</strong>ुँच गेल छल ।जतय <strong>ह</strong>वाइज<strong>ह</strong>ाज खसल छल ओतयके दृय तऽ ब<strong>ह</strong>ुत बीभस छल । चारु िदस जरल ज<strong>ह</strong>ाजक टुा , मानवशरीरक अधजरुअंग, बैग लगायत ओि<strong>ह</strong>ना पडल छल । माउस आ रबरकेँ जरयके िमलल जुलल गँध सँ वातावरण पुरा भरल छल । नाक पररुमाल बधने रेकयू टीमक लोक गरम ढेरमे तपरता सँ लाश खोिज र<strong>ह</strong>ल छल ।अ<strong>ह</strong>ुसँ वेसी किठन आ संवेशनशील काम ओ अिधकारीके छल जे याीकेँ पिरवारके पूछताछ जवाव दऽ र<strong>ह</strong>ल छल । नता आशालीनता वनावय राखयकेँ अथक यासक बावजूद <strong>ह</strong>ुनक सभक यव<strong>ह</strong>ारमे िखिसयाब झलिक र<strong>ह</strong>ल छल ।<strong>िव</strong>िक्षत सन लािग र<strong>ह</strong>ल एक युवककेँ लागातार ि<strong>ह</strong>िचकय सँ ओतयकेँ वातावरण आओर <strong>िव</strong>ल भऽ र<strong>ह</strong>ल छल ।आिखर युवककेँ पालो आएल तऽ क<strong>ह</strong>लक <strong>ह</strong>मरा जकर खोजी अिछ ओ <strong>ह</strong>िरयर रक सारी पि<strong>ह</strong>रने छल ।एखनधिर जतेक शव भेटल अिछ सभ क्षत<strong>िव</strong>क्षत अिछ । <strong>ह</strong>िरयर साडीवाला कोनो यिक्त नि<strong>ह</strong> िमलल अिछ ।मृतक सभक ग<strong>ह</strong>ना, पेन, मोबाइल, घडी लगायतके समान अलग कऽ कऽ राखल जा र<strong>ह</strong>ल छल । याीकेँ िनकाललाक बाद जे84


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अ<strong>ह</strong>ी कारे भेटक म बढैत गेल आ सबध से<strong>ह</strong>ो ।’‘ <strong>ह</strong>ुनक <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> भ’ गेल छल ई कि<strong>ह</strong>या पता चलल ?’‘पि<strong>ह</strong>ले भेटमे, अपन पिरचय सँगि<strong>ह</strong> ओ अपन घरबालाक जमपी सुना <strong>दे</strong>ली । <strong>ह</strong>ुनक चच कएने <strong>िव</strong>ना तऽ कोनो गपे पुरा नि<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ोइत छल । ’‘आ फेर अ<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>ुनका सँ ेम करय लगलॱ ?’‘क<strong>ह</strong>लॱ ने ेम कएल नि<strong>ह</strong> जाइत अिछ, भऽ जाइत अिछ ।’‘मुदा रोकल तऽ जा सकैया ।’‘ रोकयके ब<strong>ह</strong>ुत यास कएलौ िम, ओ से<strong>ह</strong>ो आ <strong>ह</strong>म से<strong>ह</strong>ो । अनेक वेर नि<strong>ह</strong> भेटयकेँ ण कएलौ मुदा तइयो <strong>ह</strong>म जेना कोनोबशीकरणमे ब<strong>ह</strong>ल जकाँ थान पर चिल जाइत छलौ आ ओ से<strong>ह</strong>ो ितक्षा करैत र<strong>ह</strong>ैत भेट जाइत छिल । <strong>ह</strong>ािर कऽ <strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong>भेटयके यथर् कोिशस करब छोिड <strong>दे</strong>लौ । ’‘<strong>ह</strong>ुनक घरवलाके पता नि<strong>ह</strong> चलैत छल िक अपने सँ भेटय अवैत छिथ ?’ ओना तऽ ओ <strong>ह</strong>ुनका आवय सँ पि<strong>ह</strong>ने घर प<strong>ह</strong>ँुच जाइतछिल , कि<strong>ह</strong>यो अवेर भेला पर अिफसक पाट, ब<strong>ह</strong>ुत कामक ब<strong>ह</strong>ाना बना दैत छली ।’‘मुदा तइयो मु<strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>ाव भाव, उिग्नता सँ पा चिलए जाित अिछ । <strong>ह</strong>मर क<strong>ह</strong>यकेँ अथर् ेम िछपाएब आसान नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।’‘ <strong>ह</strong>ँ मुदा ओ <strong>ह</strong>ुनकर ेममे अि<strong>ह</strong> कारे डुवल छला<strong>ह</strong> जे <strong>ह</strong>ुनक िचता, <strong>ह</strong>ुनक अकुला<strong>ह</strong>ट सभ अपने लेल सझैत छला<strong>ह</strong> ।’‘जखन <strong>ह</strong>ुनक घरबला <strong>ह</strong>ुनका सँ एतेक ेम करैत छल तखन कोनो अय सँ ेम करयकेँ की आवयकता छल ? ’‘ कोिशस कऽ कऽ या सोिच समिझ कऽ ेम <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क वाद कएल जाइत अिछ । स<strong>ह</strong>ीमे ेम तऽ वै<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ, जे अनजानमेनि<strong>ह</strong> चा<strong>ह</strong>ैत भऽ जाइत अिछ । लगैत अिछ अपने कि<strong>ह</strong>यो िककोसँ ेम नि<strong>ह</strong> केलॱ अिछ ?’‘केलौ तऽ अिछ मुदा मा अपन किनया सँ , <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क बाद, मुदा सोिचसमिझ वा नािपतौल कऽ नि<strong>ह</strong> । <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> सँ पि<strong>ह</strong>ने पढाइ आफेर काममे एतेक यत छलौ िक केकरो <strong>दे</strong>खयके फुरसत नि<strong>ह</strong> छल आ, <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क बाद तऽ <strong>ह</strong>ुनक अितिरक्त केकरो िदस ताकयकेअवसरे नि<strong>ह</strong> भेटल वा क<strong>ह</strong>ी मने नि<strong>ह</strong> भेल । पूणर् सतु छलॱ <strong>ह</strong>ुनक ेममे । भऽ सकैत अिछ अपनेक ेिमका अपन घरवलाकेमसँ सतु नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुए ।’‘ए<strong>ह</strong>न बात नि<strong>ह</strong> छल । ओ <strong>ह</strong>ुनका सँ सवर्था सतु छलिथ । ब<strong>ह</strong>ुत पिसन करैत छली ओ <strong>ह</strong>ुनका ।’‘ फेर एतेक ेम करयबला घरवलाकेँ एतेक धोका केना दैत छली ?’ओ एकरा धोका नि<strong>ह</strong> मानैत छली, िकए िक जखन ओ <strong>ह</strong>ुनका सँग <strong>ह</strong>ोइत छली तऽ पूणर्तया <strong>ह</strong>ुनका ित समिपर्त <strong>ह</strong>ोइत छली आ<strong>ह</strong>ुनका घर िफत <strong>ह</strong>ोवय सँ पूवर् घर प<strong>ह</strong>ुँच जाित छली । यानी <strong>ह</strong>ुनक समय ओ कि<strong>ह</strong>यो <strong>ह</strong>मरा लेल नि<strong>ह</strong> दैत छली । <strong>ह</strong>ुनक क<strong>ह</strong>बछलिन िक अइसँ <strong>ह</strong>मरा घरवलाक कोनो नोक्शान नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ । <strong>ह</strong>ँ, <strong>ह</strong>मरा सँग याय नि<strong>ह</strong> कऽ पवैत छली, अि<strong>ह</strong>के लेल <strong>ह</strong>रेकसमय गलािन आ, पातापक आिगमे सुलगैत र<strong>ह</strong>ैत छली वेचारी ।’‘ अपने के तरस नि<strong>ह</strong> अवैत छल <strong>ह</strong>ुनका पर ?’‘ ब<strong>ह</strong>ुत अबैत छल, मुदा की किरतौ, िदलक <strong>ह</strong>ाथ मजबुर छलौ । छोिड नि<strong>ह</strong> सकैत छलौ <strong>ह</strong>ुनका ।’‘अपनेके वयं पर यानी अपन पुरुषव पर तामस नि<strong>ह</strong> अबैत छल । ब<strong>ह</strong>ुत माटर् छी, िजवनमे से<strong>ह</strong>ो लगैत अिछ, सुयविथत <strong>ह</strong>ैब,लडकीसभ से<strong>ह</strong>ो अपने पर आवय मरैत <strong>ह</strong>ैत । फेर अपने िकए एकटा <strong>िव</strong>वाि<strong>ह</strong>त मि<strong>ह</strong>लाक सँग अटकल छलौ, िजनका सँग अपनेइच्छा अनुसार समय से<strong>ह</strong>ो नि<strong>ह</strong> िबता सकैत छी ? ’कनी काल इ<strong>ह</strong>र उ<strong>ह</strong>र तकैत ओ क<strong>ह</strong>ला ेम एकरे नाम छैक, मुदा.....’‘ <strong>ह</strong>म तऽ क<strong>ह</strong>ब छुिट गेल दू नाव पर एकसँग सवार <strong>ह</strong>ोवयकेँ यंणा सँ ।’मुदा ओ एकरा यणा नि<strong>ह</strong>, गुलावक सँग उगल काँट क<strong>ह</strong>ैत छली । गुलावक र आ अकषर्ण दूर सँ <strong>दे</strong>खल जा’ सकैत छल मुदागमक सुंघयके लेल तऽ ओकरा छुव<strong>ह</strong>े परतै आ काँटक चुभन से<strong>ह</strong>ो झेल<strong>ह</strong>े परतै ।‘ यानी <strong>ह</strong>ुनका चुभन पिसन छल ? ’‘<strong>ह</strong>ुनका ेम पिसन छल आ ओइसँ जुड़ल <strong>ह</strong>रेक िचज से<strong>ह</strong>ो ।’‘ यानी ओ <strong>ह</strong>ालत सँ स छली ?’‘<strong>ह</strong>मरा लग सँ जाय काल ओ दुिखत भऽ जाइत छली मुदा <strong>ह</strong>रेक समय स र<strong>ह</strong>ैत छली । <strong>ह</strong>ंसैत छली, गुनगुनगुनाइत छली ? ’86


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मनोज मुिक्त१.अमर शि<strong>ह</strong>द दुगनद िजनक सपना छल गणत २.मैिथली िदवसमे <strong>िव</strong>िभ कायर्म सपअमर शि<strong>ह</strong>द दुगनद िजनक सपना छल गणतआई <strong>दे</strong>श दोसर गणत िदवस मना<strong>िव</strong> र<strong>ह</strong>ल अिछ । गणतक पिरभाषाधिर नीक जका नई बुझने सरकारमे र<strong>ह</strong>ल एवं <strong>िव</strong>पक्षीकभूिमका िनव<strong>ह</strong> करैत आएल पाटसबक रवैया दुगनद झा सनक श<strong>ह</strong>ादतपर पािन फेरैत बुझार<strong>ह</strong>ल अिछ । गणतक मतलव मामनमौजी बुझने नेतासब ए<strong>ह</strong>ू गणतक िदवसपर सुधरत िक ? दुगनद झा सब<strong>ह</strong>क आमा सब<strong>ह</strong>क ि<strong>ह</strong>साब रािख र<strong>ह</strong>ल अिछ । िकदुगनदक श<strong>ह</strong>ादत एि<strong>ह</strong>लेल छल ?गणत थापनाक धुनमे बीसोवषर् पूरा नि<strong>ह</strong> कएने दुगनद झा, राजा म<strong>ह</strong>ेके उपर २०१८ माघ ९ गते जनकपुरधामक जानकीचौकपर बम <strong>ह</strong>ार कएने र<strong>ह</strong>िथ । <strong>ह</strong>ँसैत–<strong>ह</strong>ँसैत, िबनुकोनो लोभ लालचमे फँसने २०२० माघ १५ गते श<strong>ह</strong>ादत ात कएने दुगनदझाक बिलदान आई <strong>दे</strong>शमे गणत एलाकबादो गणतके तािक र<strong>ह</strong>ल अिछ, जकरालेल ओ बिलदान <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>िथ ।<strong>िव</strong>ालयमे अययन किरतेकाल २०१५ सालक थम आम िनवचनमे जातक पक्षमे अपनाके <strong>ह</strong>ोिम<strong>दे</strong>ने दुगनद, राजा म<strong>ह</strong>ेारा२०१७ पुस १ गते संसद आ संसदीय सरकार <strong>िव</strong>घटन कऽ जातवादी नेतासबके जेलमे रािख<strong>दे</strong>वाक सामाचार सुिनते मम<strong>ह</strong>त आक्षुध भऽगेलिथ । भारतीय वतता संामक वीर सेनानी भगतिसं<strong>ह</strong> आ चशेखर आजादक जीवनीसँ भा<strong>िव</strong>त दुगनद,जातक <strong>ह</strong>याराके नि<strong>ह</strong> छोडवाक <strong>िव</strong>चार कएलिथ । आपन मायबाबुक एक मा सतान आ नव<strong>िव</strong>वाि<strong>ह</strong>ता युवक भेलाकवादोदुगनद अपन लयमे अिडग र<strong>ह</strong>िथ ।२०१८ माघ ८ गते बम लऽ कऽ रातारात जनकपुरधाम प<strong>ह</strong>ुँचल दुगनद झा ातिभने अथत माघ ९ गते जानकी चौकपर साँझपाँच िबजे िदस तानाशा<strong>ह</strong> राजा म<strong>ह</strong>ेक गाडी रोिकते आपन ितज्ञा पूरा कएलिथ । राजा चढल लैडरोभर गाडीउपर फेकल बमभूर करैत नीचा जानकी मिदरक पूर्र्वी ारक दिक्षणवारी <strong>दे</strong>वालपर पखलमा फुटेल छल । बम <strong>ह</strong>ार कएलाकवादो ाितकारीदुगनदके पुिलस नि<strong>ह</strong> पकड़ऽ सकल । <strong>ह</strong>जारो सुरक्षाकम तैनाथ र<strong>ह</strong>लाक बावजुदो नईं पकराएल ाितकारी युवक ओि<strong>ह</strong> राितजनकपुरधामक एकटा कुटी मे रि<strong>ह</strong>र<strong>ह</strong>ल अपनलोक <strong>ह</strong>ेमच चौधरी आ भोगे चौधरी लग र<strong>ह</strong>लिथ एवं ातिभने उमगाव प<strong>ह</strong>ुँिचगेलिथ । ए<strong>ह</strong>र, नेपालमे बम काडक अनुसधानक नाममे ५६ गोटेके पकिरड़कऽ नीतिदन मािरिपट कऽ बम <strong>ह</strong>ार कएने कि<strong>ह</strong>कऽ88


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सकारबाक दुयास भऽर<strong>ह</strong>ल छल । िनर्र्दाषसबके यातना <strong>दे</strong>ल जाऽर<strong>ह</strong>ल सुिनकऽ एक िदन अनायास जयनगरसँ जनकपुर रेवेारानेपाल आ<strong>िव</strong>कऽ ओ अपन िगरतारी <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>िथ ।सरकारारा ताि<strong>ह</strong> बीचमे एकटा <strong>िव</strong>शेष अदालत गठन भेल छल जे दुगनद झाके िबनु सफाइक मौका <strong>दे</strong>नि<strong>ह</strong>ं २०१९ साल भादो १९गते मृयुदडक िनणर्य सुना<strong>दे</strong>लक । ताि<strong>ह</strong> समय नेपालमे ा<strong>ह</strong>ृमणके मृयु दड नई <strong>दे</strong>ल जाइत छल, ता<strong>ह</strong>ीलेल मुलुकी ऐन २०२०भादो १ गतेके संशोधन काएलगेल । <strong>िव</strong>शेष अदालतक फैसला सवच्च अदालतसँ अनुमोदन करओलाकबाद २०२० माघ १५ गतेम<strong>ह</strong>ानाितकारी दुगनदझाके सुधारा जेलमे मयराितमे मृयुदड <strong>दे</strong>वाक वाते ज<strong>ह</strong>न दरबजा खोललगेल त, मृयुक लेल तैयारभऽ वैसल ाितकारीके <strong>दे</strong>िखकऽ <strong>ह</strong>यारासब चिकत भऽगेल छल ।ाणदडक लेल लऽजाइत समयमे अपन अितम इच्छा म<strong>ह</strong>ान ाितकारीले एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>ें यक्त कएने र<strong>ह</strong>िथ –‘<strong>ह</strong>मरा दीघर् याामेगेलाकबादो लोकतके केओ नई रोकऽ सकत ।’१९९७ साल माघ १० सँ १५ धिर शुराज, धमर्भक्त, गालाल आ दशरथ चदके फाँसी (मृयुदड) <strong>दे</strong>लगेल सवाएक वषर्कवाद१९९९ साल वैशाख १४ गते (वैशाख शुक्ल एकादशी ितिथ)में अमर सि<strong>ह</strong>द दुगनद झाक जम धनुषाक जट<strong>ह</strong>ी गाममे <strong>दे</strong>वनारायणझा आ सुकुमारी<strong>दे</strong>वी झाक एक मा सतानक रूपमे भेल छल । पं. भोलानाथ झाक तीन भाइमें एक मा उरािधकारी दुगनदझाक पीताक मृयु दुगनदक बायकालमे भऽगेल छल । माइयक <strong>दे</strong>खभालमे गामसँ ५ िकलोिमटर दूर र<strong>ह</strong>ल क्षेक उमगाविथतिदनदयाल <strong>ह</strong>ाई कुलमे झाक िशक्षादीक्षा भेल छल । घरक एसगर सतान <strong>ह</strong>ोएवाक कारणे मेिकमे पढैतकाल २०१७ साल <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>पचमीक िदन काशी<strong>दे</strong>वीक सँग <strong>ह</strong>ूनक <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> भेल छल । २०६० साल भादोमे वृ मायक िनधनकेबाद आब एसगर <strong>ह</strong>ूनकअघढनी काशी<strong>दे</strong>वी झा बाँचल छिथ आ सं<strong>िव</strong>धानसभामा तमलोपापाटक सभासद् छिथ ।<strong>दे</strong>शमे गणत अएला दू साल भेलाकवादो, गणतािक क<strong>ह</strong>ावऽबला सरकार आ <strong>दे</strong>श दुगनद झाके लेल िकछु नि<strong>ह</strong> कऽसकल अिछ। जाि<strong>ह</strong> गणतकलेल ओ <strong>ह</strong>ँसैत–<strong>ह</strong>ँसैत अपन जान दऽ<strong>दे</strong>लिथ ओ गणतामक सरकार अखनधिर <strong>ह</strong>ूनका राीय शि<strong>ह</strong>दधिर घोषणानई करऽ सकल अिछ ।<strong>दे</strong>शमे गणत अएलाक दू वषर् िबितगेलाकवादो दूगनद झा सन–सन जे <strong>दे</strong>शक बेटा अपन जानके किनको पव<strong>ह</strong> नई कएलिथ,<strong>ह</strong>ूनका सभक श<strong>ह</strong>ादतपर सरकार आ पाटक नेतासब गणतक गुलछर उडा<strong>िव</strong> र<strong>ह</strong>ल अिछ । िक दुगनद झाक आमाके दुःखीतकऽ <strong>ह</strong>मसब शाितसँ जी<strong>िव</strong> सकव ?मैिथली िदवसमे <strong>िव</strong>िभ कायर्म सपजानकी नवमी अथत मैिथली िदवसक अवसरमे उपयकामे <strong>िव</strong>िभ कायर्म सप भेल अिछ । १९९६ सालसँ सांगठिनकरुपसँकाठमाडूक गुेरीमे मैिथल ाण समाजारा आयोजना <strong>ह</strong>ोइत आएल जानकी नवमी ए<strong>ह</strong>ुवेर धुमधामसँ सप भेल अिछ ।काठमाडू उपयकामे ३÷४ सय वषर् पि<strong>ह</strong>नेसँ र<strong>ह</strong>िन<strong>ह</strong>ार मैिथल ाण सबारा <strong>ह</strong>ोइत आएल जानकी नवमीमे एि<strong>ह</strong>वेर उपरापितपरमानद झा आ नेपाल पकार म<strong>ह</strong>ासँघक अयक्ष धमदं्र झाके समान कएलगेल छल ।89


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“शाि त यै शाि त कतए नुकाएल छी यै फूलकु मिर ?”शाि त- “एलॱ याए एलॱ।” आंगनसँ शाि त <strong>ह</strong>ाक दैत लग िआ ब सोझामे ठािढ़ <strong>ह</strong>ोइत पुन: बािज उठैत छिथ- “कथीले एतै जोर-जोरसँ <strong>ह</strong>ाक दैत छलॱ? कोनो खास बात छै की? ”<strong>ह</strong>म- “ऐ<strong>ह</strong>, अ<strong>ह</strong>ॉंकेँ तँ सिद खन मजाके सुझाइत अिछ । खास बात की र<strong>ह</strong>त। अ<strong>ह</strong>ॉं छी तँ सब खासे बात बूझु। ओना आइ<strong>िव</strong> ालयक छुी समा त भऽ गेल तेँ झब दऽ खाइले िक छु बनाउ। जे <strong>ह</strong>म समएसँ <strong>िव</strong> ालय चल जाएव।”शाि त बजली<strong>ह</strong>- “ओ..., आब ने बुझल<strong>ह</strong>ुँ। अ<strong>ह</strong>ॉं तँ सब िद न गोल<strong>ह</strong>े गीतकेँ गबै छी। ओना <strong>ह</strong>े, आइ बड सखसँ अपनि<strong>ह</strong> बाड़ीसँसुआ आ लौफक साग कािट अनल<strong>ह</strong>ुँ<strong>ह</strong>ेँ। तेँ आइ साग-भात आ आ लुक सानाक संग भाटा-अदौरीक तीमन बन<strong>िव</strong> त<strong>ह</strong>ुँ से िन आरनेर<strong>ह</strong>ी। मुदा ताि<strong>ह</strong> मे तँ <strong>दे</strong>री <strong>ह</strong>ोएत। तावत अ<strong>ह</strong>ॉं नान-पूजा करू आ <strong>ह</strong>म जलखैक ओिर ओन कऽ दैत छी।”“बेस, बड बिढ़ यॉं। कने अंग-पोछा आ धोती-कुरता ब<strong>ह</strong>ार कऽ िद अ।” <strong>ह</strong>म धोलूकेँ <strong>ह</strong>ाक दैत छी- “धोलू <strong>ह</strong>ौ धोलू। कतऽ छ<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ौ?”“ऐलॱ, याए ऐलॱ बावू जी, कने नदी फीिर र<strong>ह</strong>ल छी।”“वेस, बड बिढ़ यॉं। आ वौआ, <strong>ह</strong>ै सुनै छ<strong>ह</strong>? आइ <strong>ह</strong>मरा <strong>िव</strong> ालय जेवाक अिछ । से जात <strong>ह</strong>म नान करै छी। तात् तॱसािइ कलकेँ बिढ़ यॉं जेकॉं झािर -पोिछ दाए।” ई क<strong>ह</strong>ैत <strong>ह</strong>म नान करबाक लेल डोल-लोटा लऽ कलपर चिल जाइत छी। नानोपरा त पूजा-पाठ कऽ धोती प<strong>ह</strong>ीि र तैयार <strong>ह</strong>ोइते छी तात् शाि त क आ<strong>ह</strong>- “सुनै छी, अ<strong>ह</strong>ॉंले जलखै िन कािल <strong>दे</strong>ने छी, कऽिल अ।” ई क<strong>ह</strong>ैत आगॉंमे िस कीक चंगेरी, जे रंग-<strong>िव</strong> रंगक रंगसँ रंगल मुजसँ बनौल गेल र<strong>ह</strong>ए, ताि<strong>ह</strong> मे मुर<strong>ह</strong>ी-चूड़ा, दूटा चूड़लाइ आगोर पाँचेक तीलक लाइ संगमे कॉंच मेरचाइ आ नोन परसल छल, आगॉं बढ़ौलिन । एक क्षणक लेल <strong>ह</strong>म िम िथ ला, मैिथ ल आमैिथ लक सं कार आ भयतासँ ब<strong>ह</strong>ुत बेसी आनि द त भेल<strong>ह</strong>ुँ। मन गद्-गद् भऽ गेल। तात् शाि त क मधुर आवाज- “कतए <strong>ह</strong>ेरागेल<strong>ह</strong>ुँ? एखन यए<strong>ह</strong> खा, <strong>िव</strong> ालयसँ भऽ आउ, जखन आएव तँ गरमा-गरम साग, भात, अ लुक साना अा भाँटा-अदौरीक तीमन भिरमन खाएव। ओना जाड़ मास छै यिद िक छु आरो मनमे <strong>ह</strong>ुअए तँ कोनो <strong>ह</strong>जर् नि<strong>ह</strong> ।” क<strong>ह</strong>ैत, <strong>ह</strong>ँसैत सोझासँ अढ़ भऽ गेली<strong>ह</strong>। आ <strong>ह</strong>मजलखै करैत एि<strong>ह</strong> मादक अदाक मा<strong>दे</strong> सोचए लगल<strong>ह</strong>ुँ। <strong>ह</strong>मरो मनमे गुदगुदी लागए लागल। जलखै करैत एक बेिर पुन: <strong>ह</strong>ाक<strong>दे</strong>िल ऐिन - “शाि त , यै शाि त ....।” नि<strong>ह</strong> जािन जे <strong>ह</strong>ुनको मनमे कोनो बात उमिर र<strong>ह</strong>ल छलि <strong>ह</strong> । ओ गुनगुनाइत ई गीत- “एगो चु मा<strong>दे</strong> दऽ राजा जी, बन जाइ जतरा....।”आ<strong>िव</strong> वाणभटक नािय का जेकॉं लगमे सिट कऽ ठािढ़ <strong>ह</strong>ोइत ेमानुरूप एकटा चु मा लऽ छिथ आ मु की दैत घरसँ ब<strong>ह</strong>ार भऽजाइत छिथ । <strong>ह</strong>म लजा जाइत छी।करीब चालीस िम नटक उपरा त <strong>िव</strong> ालय प<strong>ह</strong>ुँचैत छी। <strong>ह</strong>ाथ-पएर धोलाक वाद <strong>ह</strong>ाजरी बनवैत छी। ाथनाक घंटी बजैत अिछआ िध या-पूताक संग <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ एक पाित मे ठाढ़ भऽ जाइत छी। उपरा त ऐकर नवम्-बी मे <strong>ह</strong>मर वगर् र<strong>ह</strong>ैत अिछ । <strong>ह</strong>ाजरी ब<strong>ह</strong>ी लऽवगर्मे वेश करैत छी। वगर् नवम बी जे एकछा<strong>ह</strong>ा लड़कीएक वगर् र<strong>ह</strong>ैत अिछ , वागताथर् सभ बिच् च या उिठ कऽ ठािढ़ भऽ जाइतअिछ । वैसबाक आ<strong>दे</strong>श पा<strong>िव</strong> यथा थान सभ बैिस जाइत अिछ । सब<strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>ाजरी लेब स प न <strong>ह</strong>ोइत अिछ । तखन िक छु बिच् च यासभ बािज उठैत अिछ - “मा-साएब, आइ ललका पाग पढ़िब यौ, क् यो क<strong>ह</strong>ित अिछ जी नइ सर आइ ेजुएत पुतो<strong>ह</strong>ू पढ़िब यौ। मुदा91


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िक छु खास बिच् च या यथा- राखी, गीतांजली, खुसवू, बिब ता, िर ंकी आ िप ंकी कि<strong>ह</strong> उठैत अिछ - “जी नै सर आइ अ<strong>ह</strong>ॉं अपने ि लखलकोना कथा कि<strong>ह</strong> यौ। आ <strong>ह</strong>म ओि<strong>ह</strong> आ<strong>ह</strong>केँ नि<strong>ह</strong> टािर पबैत छी। शुरू कऽ दैत छी अपन िल खल ई कथा- .....पारस।”मॉं िम िथ लाक गोद आ कमला म<strong>ह</strong>रानीक कछिर मे बसल एकटा गाम दीप-गोधनपुर। जाि<strong>ह</strong> मे छल एकटा चा<strong>ह</strong>बला ओकर नामछल पारस िप ता ी स य नारायण जी नामक अनुरूप दुनू बापूत <strong>िव</strong> परीत छल। िप ता ी स य नारायण जरूर मुदा, सब चीजलेखगले र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>। एकटा ाइवेट कूलमे अ यापण कायर् करिथ आ कोनो तर<strong>ह</strong>ेँ बाल-बच् चाकेँ पोसिथ -पालिथ। <strong>ह</strong>ुनकेर बालककनाम पारस। नामक अनुरूप एकदम ि वपरीत, मझौले कदक जवान <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ो-<strong>ह</strong>ाथ सुखले-टटाएल कारी-झामर <strong>ह</strong>ाथ-पाएर एकदम सुखल-साखल मुदा, पेट जरूर कदीमा सन अलगल। <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ो-वगे<strong>ह</strong> ओ<strong>ह</strong>ने, सिद खन जेना मुँससँ लेर चु<strong>िव</strong> ते छलै। फाटले-िच टले कोनो जूता-च पल पि<strong>ह</strong> र ओ<strong>ह</strong>ी ाइवेट कूलमे पढ़ैत छल। मुदा अिक लगल कम नि<strong>ह</strong> ।स य नारायणजीक घर जरूर बा <strong>ह</strong>ेँ कातक सौ िफ ा अथत् सरकारी जमीनमे छल, मुदा सं कार कोनो सुस य समाजकित क छल। स य नारायण बावूकेँ <strong>ह</strong>रलैि <strong>ह</strong> ने फुरलैि <strong>ह</strong> खेलवा <strong>दे</strong>लिख न पारसकेँ एकटा एकचारी <strong>दे</strong>ल चा<strong>ह</strong>क दोकान। अथभावककारणे पारस उधार-पैंच लऽ कीिन अनलक चा<strong>ह</strong>क दोकानक लेल बरतन-वासन यथा केटली, ससपेन, चा<strong>ह</strong>छी, टोव, दूध राखकलेल दूटा टोकना आ दूआ मािट क मटकुरी छा <strong>ह</strong>ी राखक लेल। चा<strong>ह</strong>क दोकान जे िन य समएसँ खुलैत आ ब द <strong>ह</strong>ोइत छल।मश: मि<strong>ह</strong> िस क अगब दूधक चा<strong>ह</strong>, एक् को ठोप पािन क छुित नि<strong>ह</strong> , बरतन-वासन खुब प<strong>िव</strong> आ सं कारी <strong>ह</strong>ोएवाक कारणे ा<strong>ह</strong>ककेँसे<strong>ह</strong>ो उिच त स मान भेटिन । चा<strong>ह</strong>क दोकान खुब चलिन । मश: पॉंच सेर दूधक बदला आध-आध दूध खपत <strong>ह</strong>ोमए लागल।आमदनी नीक <strong>ह</strong>ोमए लगलैक।िक छु पुंजी जमा केलाक बाद ओ एकचारी छोिड़ लऽ लेलक पक् काबला एकटा घर दोकान खोलए लेल। बना लेलक एकटाकाउ टर आ बढ़ा लेलक दोकानक मेल। साझु प<strong>ह</strong>रकेँ बनाबए लागल िस ं<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ारा आ गरमा-गरम िज लेबी बात एककानसँ दूकान <strong>ह</strong>ोइतगेलै एकर दोकानक नाम भऽ गेलै दोकान खूब चलए लागल।समए पािब 26 जनवरी आ 15 अग तमे सादक लेल <strong>िव</strong> शेष आदर पा<strong>िव</strong> बनाबए लागल मनक मन बुिन यॉं आ भुिज या। अगल-बगलमे ाइवेट कोिच ंग चलौिन <strong>ह</strong>ार संचालक आ ि न<strong>दे</strong>शक म<strong>ह</strong>ोदयक योगदान एि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ाकनकेँ चलाबएमे अ<strong>ह</strong>म भूिम का रखलक। िद नदुना आ राित चौगुना उ नित <strong>ह</strong>ोमए लगलैक। मनक-मन दूध खपत <strong>ह</strong>ोएवाक कारणे घी से<strong>ह</strong>ो बनबाए आ नीक दाममे बेचाए। <strong>दे</strong>खैत-<strong>दे</strong>खैत चा<strong>ह</strong>क <strong>दे</strong>ाकानक अामदनीसँ कीिन लेलक ओ तीन बीघा जमीन। मुदा एकर उपरा तो ओ चा<strong>ह</strong>ो बेचाए आ पढ़बो करए। समएपािब ाइवेट कूलसँ सातमा पास कऽ ओ एकटा सं कृत <strong>िव</strong> ालयमे नाओ िल खा लेलक, आ म यमाक फारम भिर फ टिड <strong>िव</strong> जनसँ पास केलक। आव तँ ओ िक छु बेिस ए खुश र<strong>ह</strong>ैत छल। म यमा पास केलाक बाद ओ अपन नाओ जनता काओलेजमेझंझारपुरमे िल खा लेलक। तखनो ओ वेचारा चा<strong>ह</strong>ो बेचए आ पढ़बो करए। आइ.ए. पास केलाक बादो ओकरामे कोनो पिर वतर्ननि<strong>ह</strong> । काओलेजसँ ऐलाक वाद चा<strong>ह</strong>क दोकानपर ओ जिम जाए। यिप चा<strong>ह</strong> बेचब एकटा ते<strong>ह</strong>न काज मानल जएतैक ई <strong>िव</strong> वादक<strong>िव</strong> षए अिछ । ओकरा एक् को पाइ लाज-संकोच नि<strong>ह</strong> । िक एक तँ कमर् कोनो खराप नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत छैक। कमा कऽ खाइ एि<strong>ह</strong> मे कोनलाज कोनो िक ककरोसँ िभ ख मंगबै जे लाज <strong>ह</strong>ोएत। तेँ चा<strong>ह</strong> बेचब अधला<strong>ह</strong> काज नि<strong>ह</strong> से मािन ओ खुब जतनसँ अपन कत यर्किन वर्<strong>ह</strong>न करए।बुिझ िन <strong>ह</strong>ार मैिथ लमे एकर चचर् <strong>ह</strong>ोमए लागल, जे <strong>दे</strong>खू पारस चा<strong>ह</strong>ो बेचैए आ पढ़बो करैए। <strong>दे</strong>िख ते-<strong>दे</strong>खित ओ मैिथ ली औनसर्सँबी.ए. पास केलक। परोपामे नाम भऽ गेलैक जे एकटा चा<strong>ह</strong>बला चा<strong>ह</strong> बेचैत बी.ए. पास केलक<strong>ह</strong>ेँ। तखनो ओ चा<strong>ह</strong> बेचब नि<strong>ह</strong>छोड़लक। बात पसरैत गेल।एकबेिर एकटा कथा गो ठीक मा<strong>दे</strong> सुपौल जेबाक छल। चािर गोट मा कथाकार <strong>िव</strong> दा भेलिथ िद न अछैते मुदा, कोशीम<strong>ह</strong>रानीक अिभ शापे नावसँ याा करए पड़ल आ घंटा भिर क बाट मा चािर घंटामे तय भेल। सुपौलसँ पि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> झल अ <strong>ह</strong>ार भऽ92


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जरा से<strong>ह</strong>ो गेल र<strong>ह</strong>ी। तेँ चारू कथाकार चा<strong>ह</strong> िप बाक लाथे बैसलॱ एकटा चा<strong>ह</strong>क दोकानपर। दोकानदारसँ- “<strong>ह</strong>ौ, चािर कप चा<strong>ह</strong>ि द<strong>ह</strong><strong>ह</strong>।”ओ बाजल- “जी, ीमान् दै छी।” क<strong>ह</strong>ैत ओ चा<strong>ह</strong>क जोगार लगबए लगल।मश:३कथान द <strong>िव</strong> लाश रायऐना<strong>ह</strong>म अपन सारक बेटाक <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong>मे गेल छलॱ<strong>ह</strong>ेँ। <strong>ह</strong>मर सारक बेटा रेलवेमे इंजीिन यर अिछ । ओ अलीगढ़ मुि ल म <strong>िव</strong> व<strong>िव</strong> ालसँइंजीिन यिर ंगक िड ी लेने अिछ । <strong>ह</strong>मर सारक बेटाक नाम ललन थीक। ओ <strong>दे</strong>खवा-सुनवामे वड सु नर अिछ । गोर वणर्, पॉंच<strong>ह</strong>ाथक जवान। दो<strong>ह</strong>रा कद-काठी। जे<strong>ह</strong>ने ओ सु नर अिछ ते<strong>ह</strong>ने ओ पढ़ैओ-िल खैओमे तेज छल।ललनक <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> पॉंच लाख टाकामे बैरमा गामक वुच् चन ठाकुरक बेटीसँ तँइ भेल छल। बुच् चन ठाकुर म य <strong>िव</strong> ालकमे िश क्षकछिथ <strong>ह</strong>। अपना बेटीकेँ इ टर पास करौएने छिथ <strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>मर सार म<strong>ह</strong>ेशकेँ लड़की पस द भेल आ ओ ललनक <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> बुच् चन ठाकुरकबेटीसँ पक् का कए लेलक। बुच् चन ठाकुरक चािर लाख टका तँ <strong>ह</strong>मर सार म<strong>ह</strong>ेशकेँ दए <strong>दे</strong>लक मुदा एक लाख टका वॉंकी रि<strong>ह</strong>गेल। बुच् चन ठाकुर क<strong>ह</strong>लिख न- “जेतेक टाका वॉंकी अिछ <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong>क दू िद न पि<strong>ह</strong> ने भेट जाएत” मुदा, <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> िद न जखन टका नि<strong>ह</strong>प<strong>ह</strong>ुँचल तँ <strong>ह</strong>मर सार <strong>ह</strong>मरासँ क<strong>ह</strong>लिन - “पा<strong>ह</strong>ुन टका तँ बुच् चन बावू अखन तक नि<strong>ह</strong> भेजलक <strong>ह</strong>ेँ। िक कएल जाए?”93


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.२.. कामोद झा -केओ नई २.लालबाबु कणर्-जमभूिम ३. मनोज झा मुिक्त-<strong>दे</strong>खावटी छोिड<strong>दे</strong>३.३.१. योित सुनीत चौधरी -जीतक पिरभाषा२. सुमन झा "सृजन"-कैक् टस जेकॉं िद ल३.४.१.उमेश मंडल-- <strong>ह</strong>ँसैत ल<strong>ह</strong>ास २. कृण कुमार राय ‘िकशन’-िपयर ३<strong>िव</strong>नीत ठाकुर-शाित दूत परवािशव कुमार झा-िकछु प ३..िशव कुमार झा ‘‘िटलू‘‘,नाम : िशव कुमार झा,िपताक नाम: व0 काली कात झा‘‘बूच‘‘,माताक नाम: व. चकला <strong>दे</strong>वी,जम ितिथ : 11-12-1973,िशक्षा : नातक (िता),जम थान ः मातृक ः मालीपुरमोड़तर, िज0 - बेगूसराय,मूलाम ः ाम + पालय - किरयन,िजला - समतीपुर,िपन: 848101,संित : बंधक, सं<strong>ह</strong>ण,जे. एम.ए. टोसर् िल.,मेन रोड, िबटुपुरजमशेदपुर - 831 001, अय गित<strong>िव</strong>िध : वषर् 1996 सॅ वषर् 2002 धिर <strong>िव</strong>ापित पिरषद समतीपुरक सांकृितक ,गितविध एवंमैिथलीक चार - सार <strong>ह</strong>ेतु डा. नरेश कुमार <strong>िव</strong>कल आ ी उदय नारायण चौधरी (रापित पुरकार ात िशक्षक) क नेतृव मेसंलग्न!! आम उोधन !!अ<strong>ह</strong>ॉ अपने पड़ल छी घॲिट धथुर कैलाश औ,टूटल <strong>ह</strong>मर आश औ ना ।।95


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्केओ नई अिछ भाई केओ नई अिछाक नीक पा लगाकऽ िक करब ?कारवा<strong>ह</strong>ी करऽबला केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछ ।केओ नई अिछ भाई केओ नई अिछकणलीक कयाण करऽबला केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछपैघ <strong>ह</strong>ाइोपावर चलािबकऽ लोडसेिडअत कएिन<strong>ह</strong>ार केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछमेलचीक पानीक सु<strong>िव</strong>धा <strong>दे</strong>िन<strong>ह</strong>ारकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछसभासद त ६०१ टा अिछ, मुदासं<strong>िव</strong>धान बनावऽबला केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछ<strong>दे</strong>श भाँडमे जाए, स<strong>ह</strong>ारऽबला केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछनेता त <strong>ह</strong>जारक <strong>ह</strong>जार अिछ, मुदा<strong>दे</strong>शक नेता केओ नि<strong>ह</strong> अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछस<strong>ह</strong>मित आ स<strong>ह</strong>कायर् करऽबला केओ नई अिछकेओ नई अिछ भाई केओ नई अिछ97


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२लालबाबु कणर्जमभूिमपावनमय ई जमभूिमकेसतसत कोटी णाम करैत छीमाँकेर लाज राखऽलेल<strong>ह</strong>म बेरबेर कवूल करैत छीजानकी <strong>ह</strong>मर सुपुी िमिथलाकेरा<strong>ह</strong>ी–ा<strong>ह</strong>ी माम िकया करैत छी ?बाप–भाईके कतर्यपुरालेलसबके <strong>ह</strong>म आान करैत छी ।उठू यौ मैिथल िमिथलावासी<strong>ह</strong>ाथ जािड <strong>ह</strong>म <strong>िव</strong>नय करैत छीयूवा शिक्त एकव भऽलाल खूनके लाज रखैत छी ।३मनोज झा मुिक्त<strong>दे</strong>खावटी छोिड<strong>दे</strong>–लगबे त लािगजोभगबे त भािगजोलगबे त सफल <strong>ह</strong>ोएबेया त मिर जएबे ।98


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मरलापर तो<strong>ह</strong>र मायके गवर् <strong>ह</strong>ोएतैतोरा श<strong>ह</strong>ादतपर ओकर करेज जुरैतई ।जॱ शुरुएमे भगबे त भािग जो ।जॱ भगवे त,तो<strong>ह</strong>र माय ओते दुःखीत नई <strong>ह</strong>ोएतौ,तारा कमजोरीके स<strong>ह</strong>षर् <strong>िव</strong>कार करतौ ।ज<strong>ह</strong>न नामेकलेल लडैत छें<strong>दे</strong>खावटी ढॲग करैत छेंत, तॲ अपराधी छेंअपन, अपना मायके ।ज<strong>ह</strong>न तो<strong>ह</strong>र माय ई बात बुझतौत तो<strong>ह</strong>रा वाते धारण कएने,नौ मि<strong>ह</strong>नाधिर स<strong>ह</strong>ेिजकऽ रखनेअपना ‘गभर्’ ित ओ पछतेतौ ।जे करबे से करैत जो,ैध चिरके छोडैत जो,ससँ नाता जोडैत जोमाएके अपना <strong>ह</strong>ँसवैत जोताएँ, आब सांचि<strong>ह</strong> पड़तौ,एकटा िनणर्य करि<strong>ह</strong> पड़तौ ।करबे की ?लगबे त लािगजोभगबे त भािगजो ।१. योित सुनीत चौधरी -जीतक पिरभाषा२. सुमन झा "सृजन"- कैक् टस जेकॉं िद ल१99


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्योित सुनीत चौधरीजीतक पिरभाषाजीतक पिरभाषा तािक र<strong>ह</strong>ल छीपध स भरल जुग मेअथर्क संचयमे <strong>िव</strong>जय अिछभौितकता के पगमेआिक ज्ञानक ाितसँ जीतबभावुकताके ठगनेबा<strong>ह</strong>ुबल सऽ बलवान घोिषत <strong>ह</strong>ैब<strong>ह</strong>ाथ रांिग रक्तक रंगमेआयामक पंच सीख धमर्गुरू बनबढॲ.गक ओढ़ना ओढ़नेसा पािब कऽ <strong>दे</strong>शके लूटब नेताके रूपमेसब<strong>ह</strong>क म<strong>ह</strong>ा क्षणभंगुर अिछिबतैत समयक संगमेसय आ <strong>िव</strong>वेक सऽ जीवनयापनशाित अतमर्नमे२सुमन झा "सृजन", कोसी कॉलनी, िन मर्ली, सुपौल।कैक् टस जेकॉं िद लअपन श<strong>ह</strong>रक कात-करोटमे चलैत100


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अ<strong>ह</strong>ॉं बुझए लगल<strong>ह</strong>ुँिज नगीक र ता अिछ एतवे असानिझ सी-बुीकेँ <strong>दे</strong>िखिब सिर गेल<strong>ह</strong>ुँ अछारबला बरखाकेँमु कुराइत लोककेँ <strong>दे</strong>िखि बसिर गेल<strong>ह</strong>ुँाकृित क ूर मजाककेँघरमे बिस क<strong>िव</strong> ता िल खितभेल अ<strong>ह</strong>ॉंकेँ मगरीबकेँ िच <strong>ह</strong>ैकमुदा,नि<strong>ह</strong> चिल सकल<strong>ह</strong>ुँ अ<strong>ह</strong>ॉं िक छुओ डेगिज नगीक <strong>िव</strong> रानक रौदमेनि<strong>ह</strong> सुित सकलॱ अ<strong>ह</strong>ॉं एक् को राितिग रैत घरक डरसँ कोठरीमेनि<strong>ह</strong> दऽ सकलॱ अ<strong>ह</strong>ॉं संगभूखल आ सुखल मुँ<strong>ह</strong>क मु कीकेँआ,छोिड़ असकर चिल गेल<strong>ह</strong>ुँअ<strong>ह</strong>ॉं ओि<strong>ह</strong> िद लकेँजे अिछ कैक् स जेकॉंजेकर कोमलता लऽ101


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्उिग आएल अिछ कॉंटजेकरा छूबए लेलसभ <strong>ह</strong>ाथ भऽ जाइत ल<strong>ह</strong>ूलु<strong>ह</strong>ानआ <strong>ह</strong>रेक बेिर आिन लैत अिछ िद लअपन जलैत चे<strong>ह</strong>रापरएकटा मुरझाएल मु कान।१.उमेश मंडल-- <strong>ह</strong>ँसैत ल<strong>ह</strong>ास २. कृण कुमार राय ‘िकशन’-िपयर ३ <strong>िव</strong>नीतठाकुर-शाित दूत परवा१उमेश मंडलक<strong>िव</strong> ता-<strong>ह</strong>ँसैत ल<strong>ह</strong>ासल<strong>ह</strong>ास माने मुइलमुइल माने ल<strong>ह</strong>ासई के नि<strong>ह</strong> बुझत <strong>ह</strong>ठात्102


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गुम-सुम भेल छल जेँ ओबुझाइत छल ल<strong>ह</strong>ास तेँ ओमुदा,आब ओ बाजतबजैत-बजैत <strong>ह</strong>ँसतअ<strong>ह</strong>ॉंक कृित परबनल सं कृित पर।२कृण कुमार राय ‘िकशन’पिरचय:- वतर्मानमे आकाशवाणी िदलीमे संवाददाता स<strong>ह</strong> समाचार वाचक रूपमे कायर्रत छी। ि<strong>ह</strong>ंदी आ मैिथलीमे लेखन। िशक्षा- एम.िफल पकािरता व जनसंचार कुरूक्षे <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय कुरूक्षेसॕ। जम:- कलकतामे । मूल िनवासी:-ाम -मंगरौना, भाया -अंधराठाढ़ी िजला-मधुबनी िब<strong>ह</strong>ार। वतर्मान पता:- खेल अनुभाग, कमरा न0-608 , आकाशवाणी िदली संसद मागर्, नई िदली-110001िपयरसॉझ पड़ैत <strong>दे</strong>री,पीब क ओंघरा जाइत छी<strong>ह</strong>म छी पीयर।पढ़ला<strong>ह</strong>ा िलखला<strong>ह</strong>ा के मूखर् बूझैत,103


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अपना के बुझैत छी लाल बुझर।िधया-पूता पढ़ैत अिछ िकनैंि<strong>ह</strong>,तेकर नैंि<strong>ह</strong>करैत छी <strong>ह</strong>म खोजमुदा िपबैत छी <strong>ह</strong>म रोज।अपन काज छोिड़ कैं,यथर् <strong>ह</strong>म घूमैत र<strong>ह</strong>ैत छीके<strong>ह</strong>ेन छी <strong>ह</strong>म घूमर, <strong>ह</strong>म छी पीयर।पाई सध<strong>ह</strong>ेलॱ दारू में ,भ गेलॱ<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>म फरम<strong>ह</strong>ाजनक कजर् <strong>दे</strong>िख क अबैत अिछ <strong>ह</strong>मरा चर।लाध<strong>ह</strong>ल अिछ <strong>ह</strong>मरा माथ पर कजक प<strong>ह</strong>ाड़लगबैत छी कोटर् कच<strong>ह</strong>रीक चर,क्याक त<strong>ह</strong>म छी िपयर।सॉझ पड़ैत <strong>दे</strong>री,पीब क ओंघरा जाइत छी<strong>ह</strong>म छी पीयर।एखने <strong>ह</strong>म शपत खाईत छी जे <strong>ह</strong>म नैंि<strong>ह</strong> आब पीयबिकयाक क<strong>ह</strong>त आब िकयो <strong>ह</strong>मरा िपयर।104


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िधया पूता के िनक कूल कॉलेज में पढ़ाएबएि<strong>ह</strong> लेल त ,लगबैत छी मधुबनी दरभंगाक चर।३<strong>िव</strong>नीत ठाकुरिमिथलेर मौवा<strong>ह</strong>ी–६, धनुषाशाित दूत परवाए शाित दूत परवा उिड़कऽ आ अपन <strong>दे</strong>शमेफैलऽवै तोँ शाित ि<strong>ह</strong>माल, प<strong>ह</strong>ाड़ आ मधेशमेसभ िदनसँ एतकेँ नर–नारी शाितके पुजारीस<strong>ह</strong>त कोना ि<strong>ह</strong>ंसा पसरल अिछ समया भारीि<strong>ह</strong>मालक अमृत जलमे िमलगेल शोिनत धाराभेल अिछ अखन शसंकीत जनता नेपाली सारापरवा छे तोँ स<strong>ह</strong>ासी िय सभक <strong>िव</strong>ासीबुझै तोँ शभक समया र<strong>ह</strong>े नि<strong>ह</strong> केव वनबासीदू भाइ बीच अपन समया केँ िजतत केँ <strong>ह</strong>ारतमायक दुःिखया नयन नोर कतेक आब झारत<strong>ह</strong>टा<strong>दे</strong> रे परवा भाइ–भाइ बीच मोनक दूरीअना<strong>ह</strong>कमे नि<strong>ह</strong> उजरै सधवाके मा िसदुरीबालानां कृते<strong>दे</strong>वांशु वस105


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्106


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्107


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बच्चा लोकिन ारा मरणीय लोक१.ातः काल मु<strong>ह</strong>ूर् (सूयदयक एक घंटा पि<strong>ह</strong>ने) सवर्थम अपन दुनू <strong>ह</strong>ाथ <strong>दे</strong>खबाक चा<strong>ह</strong>ी, आ’ ई लोक बजबाक चा<strong>ह</strong>ी।कराे वसते लमीः करमये सरवती।करमूले िथतो ा भाते करदशर्नम्॥करक आगाँ लमी बसैत छिथ, करक मयमे सरवती, करक मूलमे ा िथत छिथ। भोरमे ताि<strong>ह</strong> ारे करक दशर्न करबाकथीक।२.संया काल दीप लेसबाक काल-दीपमूले िथतो ा दीपमये जनादर्नः।दीपाे शरः ोक्ः सयायोितनर्मोऽतुते॥दीपक मूल भागमे ा, दीपक मयभागमे जनादर्न (<strong>िव</strong>णु) आऽ दीपक अ भागमे शर िथत छिथ। <strong>ह</strong>े संयायोित! अ<strong>ह</strong>ाँकेँनमकार।३.सुतबाक काल-रामं कदं <strong>ह</strong>नूमतं वैनतेयं वृकोदरम्।शयने यः मरेियं दुःवतय नयित॥जे सभ िदन सुतबासँ पि<strong>ह</strong>ने राम, कुमारवामी, <strong>ह</strong>नूमान्, गरुड़ आऽ भीमक मरण करैत छिथ, <strong>ह</strong>ुनकर दुःव न भऽ जाइत छि<strong>ह</strong>।४. न<strong>ह</strong>ेबाक समय-गे च यमुने चैव गोदाविर सरवित।नमर्<strong>दे</strong> िसधु कावेिर जलेऽिमन् सििधं कुरू॥<strong>ह</strong>े गंगा, यमुना, गोदावरी, सरवती, नमर्दा, िसधु आऽ कावेरी धार। एि<strong>ह</strong> जलमे अपन सािय िदअ।५.उरं यसमुय ि<strong>ह</strong>माेैव दिक्षणम्।वषर्ं तत् भारतं नाम भारती य सतितः॥समुक उरमे आऽ ि<strong>ह</strong>मालयक दिक्षणमे भारत अिछ आऽ ओतुका सतित भारती क<strong>ह</strong>बैत छिथ।६.अ<strong>ह</strong>या ौपदी सीता तारा मडोदरी तथा।पचकं ना मरेियं म<strong>ह</strong>ापातकनाशकम्॥108


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रा॒े - <strong>दे</strong>शमे॑वचर्॒सी- <strong>िव</strong>ाक तेजसँ युक्आ जा॑यतां॒- उप <strong>ह</strong>ोएरा॑ज॒यः-राजाशुरे॑ऽ–िबना डर बलाइषयो॒- बाण चलेबामे िनपुणऽितया॒धी-शुकेँ तारण दय बलाम॑<strong>ह</strong>ार॒थो-पैघ रथ बला वीरदोग्ॴ-कामना(दूध पूणर् करए बाली)धे॒नुवढा॑न॒वाना॒शुः धे॒नु-गौ वा वाणी वढा॑न॒वा- पैघ बरद ना॒शुः-आशुः-विरतसितः॒-घोड़ापुर॑िध॒यवा॑- पुर॑िध॒- यव<strong>ह</strong>ारकेँ धारण करए बाली यवा॑-ीिज॒णू-शुकेँ जीतए बलार॑थे॒ाः-रथ पर िथरस॒भेयो॒-उम सभामेयुवाय-युवा जे<strong>ह</strong>नयज॑मानय-राजाक रायमेवी॒रो-शुकेँ परािजत करएबलािनका॒मे-िन॑कामे-िनययुक् कायर्मेनः-<strong>ह</strong>मर सभकप॒जर्यॲ-मेघवषर्तु॒-वष <strong>ह</strong>ोएफल॑वयो-उम फल बलाओष॑धयः-औषिधः110


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२४५.शािमल/ सामेल२४६.तैँ / तँए/ तिञ/ ति<strong>ह</strong>ं२४७.जौँ/ योँ२४८.सभ/ सब२४९.सभक/ सब<strong>ह</strong>क२५०.कि<strong>ह</strong>ं/ क<strong>ह</strong>ॴ२५१.कुनो/ कोनो२५२.फारकती भऽ गेल/ भए गेल/ भय गेल२५३.कुनो/ कोनो२५४.अः/ अ<strong>ह</strong>२५५.जनै/ जनञ२५६.गेलि<strong>ह</strong>/ गेला<strong>ह</strong> (अथर् पिरवतर्न)२५७.केलि<strong>ह</strong>/ कएलि<strong>ह</strong>२५८.लय/ लए(अथर् पिरवतर्न)२५९.कनीक/ कनेक२६०.पठेलि<strong>ह</strong>/ पठओलि<strong>ह</strong>२६१.िनअम/ िनयम२६२.<strong>ह</strong>ेक्टेअर/ <strong>ह</strong>ेक्टेयर२६३.पि<strong>ह</strong>ल अक्षर र<strong>ह</strong>ने ढ/ बीचमे र<strong>ह</strong>ने ढ़२६४.आकारातमे िबकारीक योग उिचत नि<strong>ह</strong>/ अपोोफीक योग फाटक यूनताक पिरचायक ओकर बदला अव<strong>ह</strong>(िबकारी)कयोग उिचत२६५.केर/-क/ कऽ/ के118


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२६६.छैि<strong>ह</strong>- छि<strong>ह</strong>२६७.लगैए/ लगैये२६८.<strong>ह</strong>ोएत/ <strong>ह</strong>एत२६९.जाएत/ जएत२७०.आएत/ अएत/ आओत२७१.खाएत/ खएत/ खैत२७२.िपअएबाक/ िपएबाक२७३.शुरु/ शुरु<strong>ह</strong>२७४.शुरु<strong>ह</strong>े/ शुरुए२७५.अएता<strong>ह</strong>/अओता<strong>ह</strong>/ एता<strong>ह</strong>२७६.जाि<strong>ह</strong>/ जाइ/ जै२७७.जाइत/ जैतए/ जइतए२७८.आएल/ अएल२७९.कैक/ कएक२८०.आयल/ अएल/ आएल२८१. जाए/ जै/ जए२८२. नुकएल/ नुकाएल२८३. कठुआएल/ कठुअएल२८४. ताि<strong>ह</strong>/ तै२८५. गायब/ गाएब/ गएब२८६. सकै/ सकए/ सकय२८७.सेरा/सरा/ सराए (भात सेरा गेल)119


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२८८.क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>ी/<strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ी/ क<strong>ह</strong>ैत छल<strong>ह</strong>ुँ/ क<strong>ह</strong>ै छल<strong>ह</strong>ुँ- एि<strong>ह</strong>ना चलैत/ पढ़ैत (पढ़ै-पढ़ैत अथर् कखनो काल पिरवितर्त)-आर बुझै/ बुझैत(बुझै/ बुझ छी, मुदा बुझैत-बुझैत)/ सकैत/सकै। करैत/ करै। दै/ दैत। छैक/ छै। बचलै/ बचलैक। रखबा/ रखबाक ।िबनु/िबन। राितक/ रातुक२८९. दुआरे/ ारे२९०.भेिट/ भेट२९१. खन/ खुना (भोर खन/ भोर खुना)२९२.तक/ धिर२९३.गऽ/गै (meaning different-जनबै गऽ)२९४.सऽ/ सँ (मुदा दऽ, लऽ)२९५.व,(तीन अक्षरक मेल बदला पुनरुिक्तक एक आ एकटा दोसरक उपयोग) आिदक बदला व आिद। म<strong>ह</strong>व/ म<strong>ह</strong>व/ कत/क आिदमे संयुक्तक कोनो आवयकता मैिथलीमे नि<strong>ह</strong> अिछ।वक्तय/ वक्तय२९६.बेसी/ बेशी२९७.बाला/वाला बला/ वला (र<strong>ह</strong>ैबला)२९८.बाली/ (बदलएबाली)२९९.वा/ वात300. अतरिय/ अतरीय३०१. लेमए/ लेबए३०२.लमछुरका, नमछुरका३०२.लागै/ लगै (भेटैत/ भेटै)३०३.लागल/ लगल३०४.<strong>ह</strong>बा/ <strong>ह</strong>वा३०५.राखलक/ रखलक३०६.आ (come)/ आ (and)३०७. पाताप/ पााप120


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३०८. ऽ केर यव<strong>ह</strong>ार शदक अतमे मा, बीचमे नि<strong>ह</strong>।३०९.क<strong>ह</strong>ैत/ क<strong>ह</strong>ै३१०. र<strong>ह</strong>ए (छल)/ र<strong>ह</strong>ै (छलै) (meaning different)३११.तागित/ ताकित३१२.खराप/ खराब३१३.बोइन/ बोिन/ बोइिन३१४.जािठ/ जाइठ३१५.कागज/ कागच३१६.िगरै (meaning different- swallow)/ िगरए (खसए)३१७.रािय/ राीयउच्चारण िनदश:दत न क उच्चारणमे दाँतमे जी<strong>ह</strong> सटत- जेना बाजू नाम , मुदा ण क उच्चारणमे जी<strong>ह</strong> मूधमे सटत (नि<strong>ह</strong> सटैए तँ उच्चारण दोषअिछ)- जेना बाजू गणेश। तालय शमे जी<strong>ह</strong> तालुसँ , षमे मूधसँ आ दत समे दाँतसँ सटत। िनशाँ, सभ आ शोषण बािज कऽ<strong>दे</strong>खू। मैिथलीमे ष केँ वैिदक संकृत जेकाँ ख से<strong>ह</strong>ो उच्चिरत कएल जाइत अिछ, जेना वष, दोष। य अनेको थानपर ज जेकाँउच्चिरत <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ ण ड़ जेकाँ (यथा संयोग आ गणेश संजोग आ गड़ेस उच्चिरत <strong>ह</strong>ोइत अिछ)। मैिथलीमे व क उच्चारण ब,श क उच्चारण स आ य क उच्चारण ज से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत अिछ।ओि<strong>ह</strong>ना व इ बेशीकाल मैिथलीमे पि<strong>ह</strong>ने बाजल जाइत अिछ कारण <strong>दे</strong>वनागरीमे आ िमिथलाक्षरमे व इ अक्षरक पि<strong>ह</strong>ने िलखलोजाइत आ बाजलो जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। कारण जे ि<strong>ह</strong>दीमे एकर दोषपूणर् उच्चारण <strong>ह</strong>ोइत अिछ (िलखल तँ पि<strong>ह</strong>ने जाइत अिछ मुदा बाजलबादमे जाइत अिछ) से िशक्षा पितक दोषक कारण <strong>ह</strong>म सभ ओकर उच्चारण दोषपूणर् ढंगसँ कऽ र<strong>ह</strong>ल छी।अिछ- अ इ छ ऐछछिथ- छ इ थ – छैथप<strong>ह</strong>ुँिच- प <strong>ह</strong>ुँ इ चआब अ आ इ ई ए ऐ ओ औ अं अः ऋ एि<strong>ह</strong> सभ लेल माा से<strong>ह</strong>ो अिछ, मुदा एि<strong>ह</strong>मे ई ऐ ओ औ अं अः ऋ केँ संयुक्ताक्षररूपमे गलत रूपमे युक्त आ उच्चिरत कएल जाइत अिछ। जेना ऋ केँ री रूपमे उच्चिरत करब। आ <strong>दे</strong>िखयौ- एि<strong>ह</strong> लेल <strong>दे</strong>िखऔक योग अनुिचत। मुदा <strong>दे</strong>िखऐ लेल <strong>दे</strong>िखयै अनुिचत। क् सँ <strong>ह</strong>् धिर अ सिमिलत भेलासँ क सँ <strong>ह</strong> बनैत अिछ, मुदा उच्चारणकाल <strong>ह</strong>लत युक्त शदक अतक उच्चारणक वृि बढ़ल अिछ, मुदा <strong>ह</strong>म जखन मनोजमे ज् अतमे बजैत छी, तखनो पुरनकालोककेँ बजैत सुनबि<strong>ह</strong>- मनोजऽ, वातवमे ओ अ युक्त ज् = ज बजै छिथ।121


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्फेर ज्ञ अिछ ज् आ ञ क संयुक्त मुदा गलत उच्चारण <strong>ह</strong>ोइत अिछ- ग्य। ओि<strong>ह</strong>ना क्ष अिछ क् आ ष क संयुक्त मुदा उच्चारण<strong>ह</strong>ोइत अिछ छ। फेर श् आ र क संयुक्त अिछ ( जेना िमक) आ स् आ र क संयुक्त अिछ (जेना िम)। भेल त+र।उच्चारणक ऑिडयो फाइल <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आकइव http://www.videha.co.in/ पर उपलध अिछ। फेर केँ / सँ / पर पूवर् अक्षरसँसटा कऽ िलखू मुदा तँ/ के/ कऽ <strong>ह</strong>टा कऽ। एि<strong>ह</strong>मे सँ मे पि<strong>ह</strong>ल सटा कऽ िलखू आ बादबला <strong>ह</strong>टा कऽ। अंकक बाद टा िलखूसटा कऽ मुदा अय ठाम टा िलखू <strong>ह</strong>टा कऽ– जेना छ<strong>ह</strong>टा मुदा सभ टा। फेर ६अ म सातम िलखू- छठम सातम नि<strong>ह</strong>। घरबलामेबला मुदा घरवालीमे वाली युक्त करू।र<strong>ह</strong>ए- र<strong>ह</strong>ै मुदा सकैए- सकै-एमुदा कखनो काल र<strong>ह</strong>ए आ र<strong>ह</strong>ै मे अथर् िभता से<strong>ह</strong>ो, जेनासे कमो जग<strong>ह</strong>मे पािकर्ंग करबाक अयास र<strong>ह</strong>ै ओकरा।पुछलापर पता लागल जे ढुनढुन नाा ई ाइवर कनाट लेसक पािकर्ंगमे काज करैत र<strong>ह</strong>ए।छलै, छलए मे से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क भेल। छलए क उच्चारण छल-ए से<strong>ह</strong>ो।संयोगने- संजोगनेकेँ- के / कऽकेर- क (केर क योग नि<strong>ह</strong> करू )क (जेना रामक) –रामक आ संगे राम के/ राम कऽसँ- सऽचिबदु आ अनुवार- अनुवारमे कंठ धिरक योग <strong>ह</strong>ोइत अिछ मुदा चिबदुमे नि<strong>ह</strong>। चिबदुमे कनेक एकारक से<strong>ह</strong>ो उच्चारण<strong>ह</strong>ोइत अिछ- जेना रामसँ- राम सऽ रामकेँ- राम कऽ राम केकेँ जेना रामकेँ भेल ि<strong>ह</strong>दीक को (राम को)- राम को= रामकेँक जेना रामक भेल ि<strong>ह</strong>दीक का ( राम का) राम का= रामककऽ जेना जा कऽ भेल ि<strong>ह</strong>दीक कर ( जा कर) जा कर= जा कऽसँ भेल ि<strong>ह</strong>दीक से (राम से) राम से= रामसँसऽ तऽ त केर एि<strong>ह</strong> सभक योग अवांिछत।122


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्के दोसर अथँ युक्त भऽ सकैए- जेना के क<strong>ह</strong>लक।निञ, नि<strong>ह</strong>, नै, नइ, नँइ, नइँ एि<strong>ह</strong> सभक उच्चारण- नैव क बदलामे व जेना म<strong>ह</strong>वपूणर् (म<strong>ह</strong>वपूणर् नि<strong>ह</strong>) जतए अथर् बदिल जाए ओति<strong>ह</strong> मा तीन अक्षरक संयुक्ताक्षरक योग उिचत।सपित- उच्चारण स प इ त (सपि नि<strong>ह</strong>- कारण स<strong>ह</strong>ी उच्चारण आसानीसँ सभव नि<strong>ह</strong>)। मुदा सवम (सवतम नि<strong>ह</strong>)।रािय (राीय नि<strong>ह</strong>)सकैए/ सकै (अथर् पिरवतर्न)पोछैले/पोछैए/ पोछए/ (अथर् पिरवतर्न)पोछए/ पोछैओ लोकिन ( <strong>ह</strong>टा कऽ, ओ मे िबकारी नि<strong>ह</strong>)ओइ/ ओि<strong>ह</strong>ओि<strong>ह</strong>ले/ ओि<strong>ह</strong> लेलजएबेँ/ बैसबेँपँचभइयाँ<strong>दे</strong>िखयौक (<strong>दे</strong>िखऔक बि<strong>ह</strong>- ति<strong>ह</strong>ना अ मे व आ दीघर्क मााक योग अनुिचत)जकाँ/ जेकाँतँइ/ तैँ<strong>ह</strong>ोएत/ <strong>ह</strong>एतनिञ/ नि<strong>ह</strong>/ नँइ/ नइँसौँसेबड़/ बड़ी (झोराओल)123


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गाए (गाइ नि<strong>ह</strong>)र<strong>ह</strong>लेँ/ पि<strong>ह</strong>रतैँ<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴ/ अ<strong>ह</strong>ॴसब - सभसब<strong>ह</strong>क - सभ<strong>ह</strong>कधिर - तकगप- बातबूझब - समझबबुझल<strong>ह</strong>ुँ - समझल<strong>ह</strong>ुँ<strong>ह</strong>मरा आर - <strong>ह</strong>म सभआिक- आ िकसकैछ/ करैछ (गमे योगक आवयकता नि<strong>ह</strong>)मे केँ सँ पर (शदसँ सटा कऽ) तँ कऽ धऽ दऽ (शदसँ <strong>ह</strong>टा कऽ) मुदा दूटा वा बेशी <strong>िव</strong>भिक्त संग र<strong>ह</strong>लापर पि<strong>ह</strong>ल <strong>िव</strong>भिक्त टाकेँसटाऊ।एकटा दूटा (मुदा कैक टा)िबकारीक योग शदक अतमे, बीचमे अनावयक रूपेँ नि<strong>ह</strong>।आकारात आ अतमे अ क बाद िबकारीक योग नि<strong>ह</strong> (जेना िदअ,आ )अपोोफीक योग िबकारीक बदलामे करब अनुिचत आ मा फॉटक तकनीकी यूनताक पिरचाएक)- ओना िबकारीक संकृत रूपऽ अव<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ आ वतर्नी आ उच्चारण दुनू ठाम एकर लोप र<strong>ह</strong>ैत अिछ/ रि<strong>ह</strong> सकैत अिछ (उच्चारणमे लोप रि<strong>ह</strong>तेअिछ)। मुदा अपोोफी से<strong>ह</strong>ो अंेजीमे पसेिसव केसमे <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ ेंचमे शदमे जतए एकर योग <strong>ह</strong>ोइत अिछ जेना raisond’etre ए<strong>ह</strong>ो एकर उच्चारण रैजौन डेटर <strong>ह</strong>ोइत अिछ, माने अपोॉफी अवकाश नि<strong>ह</strong> दैत अिछ वरन जोड़ैत अिछ, से एकरयोग िबकारीक बदला <strong>दे</strong>नाइ तकनीकी रूपेँ से<strong>ह</strong>ो अनुिचत)।अइमे, एि<strong>ह</strong>मेजइमे, जाि<strong>ह</strong>मेएखन/ अखन/ अइखन124


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्केँ (के नि<strong>ह</strong>) मे (अनुवार रि<strong>ह</strong>त)भऽमेदऽतँ (तऽ त नि<strong>ह</strong>)सँ ( सऽ स नि<strong>ह</strong>)गाछ तरगाछ लगसाँझ खनजो (जो go, करै जो do)३.नेपाल आ भारतक मैिथली भाषा-वैज्ञािनक लोकिन ारा बनाओल मानक शैली1.नेपालक मैिथली भाषा वैज्ञािनक लोकिन ारा बनाओल मानक उच्चारण आ लेखन शैली(भाषाशाी डा. रामावतार यादवक धारणाकेँ पूणर् रूपसँ स लऽ िनधिरत)मैिथलीमे उच्चारण तथा लेखन१.पचमाक्षर आ अनुवार: पचमाक्षरातगर्त ङ, ञ, ण, न एवं म अबैत अिछ। संकृत भाषाक अनुसार शदक अतमे जाि<strong>ह</strong>वगर्क अक्षर र<strong>ह</strong>ैत अिछ ओ<strong>ह</strong>ी वगर्क पचमाक्षर अबैत अिछ। जेना-अ (क वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ङ् आएल अिछ।)पच (च वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ञ् आएल अिछ।)खड (ट वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ण् आएल अिछ।)125


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सिध (त वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे न् आएल अिछ।)खभ (प वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे म् आएल अिछ।)उपयुर्क्त बात मैिथलीमे कम <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। पचमाक्षरक बदलामे अिधकांश जग<strong>ह</strong>पर अनुवारक योग <strong>दे</strong>खल जाइछ। जेना-अंक, पंच, खंड, संिध, खंभ आिद। याकरण<strong>िव</strong>द पिडत गो<strong>िव</strong>द झाक क<strong>ह</strong>ब छिन जे कवगर्, चवगर् आ टवगर्सँ पूवर् अनुवारिलखल जाए तथा तवगर् आ पवगर्सँ पूवर् पचमाक्षरे िलखल जाए। जेना- अंक, चंचल, अंडा, अत तथा कपन। मुदा ि<strong>ह</strong>दीकिनकट र<strong>ह</strong>ल आधुिनक लेखक एि<strong>ह</strong> बातकेँ नि<strong>ह</strong> मानैत छिथ। ओलोकिन अत आ कपनक जग<strong>ह</strong>पर से<strong>ह</strong>ो अंत आ कंपन िलखैत<strong>दे</strong>खल जाइत छिथ।नवीन पित िकछु सु<strong>िव</strong>धाजनक अवय छैक। िकएक तँ एि<strong>ह</strong>मे समय आ थानक बचत <strong>ह</strong>ोइत छैक। मुदा कतोकबेर <strong>ह</strong>तलेखनवा मुणमे अनुवारक छोटसन िबदु प नि<strong>ह</strong> भेलासँ अथर्क अनथर् <strong>ह</strong>ोइत से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। अनुवारक योगमेउच्चारण-दोषक सभावना से<strong>ह</strong>ो ततबए <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। एतदथर् कसँ लऽकऽ पवगर्धिर पचमाक्षरेक योग करब उिचत अिछ।यसँ लऽकऽ ज्ञधिरक अक्षरक स अनुवारक योग करबामे कत<strong>ह</strong>ु कोनो <strong>िव</strong>वाद नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल जाइछ।२.ढ आ ढ़ : ढ़क उच्चारण “र् <strong>ह</strong>”जकाँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ। अतः जतऽ “र् <strong>ह</strong>”क उच्चारण <strong>ह</strong>ो ओतऽ मा ढ़ िलखल जाए। आनठामखािल ढ िलखल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। जेना-ढ = ढाकी, ढेकी, ढीठ, ढेउआ, ढ, ढेरी, ढाकिन, ढाठ आिद।ढ़ = पढ़ाइ, बढ़ब, गढ़ब, मढ़ब, बुढ़बा, साँढ़, गाढ़, रीढ़, चाँढ़, सीढ़ी, पीढ़ी आिद।उपयुर्क्त शदसभकेँ <strong>दे</strong>खलासँ ई प <strong>ह</strong>ोइत अिछ जे साधारणतया शदक शुरूमे ढ आ मय तथा अतमे ढ़ अबैत अिछ। इए<strong>ह</strong>िनयम ड आ ड़क सदभर् से<strong>ह</strong>ो लागू <strong>ह</strong>ोइत अिछ।३.व आ ब : मैिथलीमे “व”क उच्चारण ब कएल जाइत अिछ, मुदा ओकरा ब रूपमे नि<strong>ह</strong> िलखल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। जेना- उच्चारण: बैनाथ, िबा, नब, <strong>दे</strong>बता, िबणु, बंश, बदना आिद। एि<strong>ह</strong>सभक थानपर मशः वैनाथ, <strong>िव</strong>ा, नव, <strong>दे</strong>वता, <strong>िव</strong>णु, वंश, वदनािलखबाक चा<strong>ह</strong>ी। सामायतया व उच्चारणक लेल ओ योग कएल जाइत अिछ। जेना- ओकील, ओज<strong>ह</strong> आिद।४.य आ ज : कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु “य”क उच्चारण “ज”जकाँ करैत <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ, मुदा ओकरा ज नि<strong>ह</strong> िलखबाक चा<strong>ह</strong>ी।उच्चारणमे यज्ञ, जिद, जमुना, जुग, जाबत, जोगी, जदु, जम आिद क<strong>ह</strong>ल जाएवला शदसभकेँ मशः यज्ञ, यिद, यमुना, युग,याबत, योगी, यदु, यम िलखबाक चा<strong>ह</strong>ी।५.ए आ य : मैिथलीक वतर्नीमे ए आ य दुनू िलखल जाइत अिछ।126


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ाचीन वतर्नी- कएल, जाए, <strong>ह</strong>ोएत, माए, भाए, गाए आिद।नवीन वतर्नी- कयल, जाय, <strong>ह</strong>ोयत, माय, भाय, गाय आिद।सामायतया शदक शुरूमे ए मा अबैत अिछ। जेना एि<strong>ह</strong>, एना, एकर, ए<strong>ह</strong>न आिद। एि<strong>ह</strong> शदसभक थानपर यि<strong>ह</strong>, यना, यकर,य<strong>ह</strong>न आिदक योग नि<strong>ह</strong> करबाक चा<strong>ह</strong>ी। यिप मैिथलीभाषी थारूसि<strong>ह</strong>त िकछु जाितमे शदक आरभोमे “ए”केँ य कि<strong>ह</strong> उच्चारणकएल जाइत अिछ।ए आ “य”क योगक योगक सदभर्मे ाचीने पितक अनुसरण करब उपयुक्त मािन एि<strong>ह</strong> पुतकमे ओकरे योग कएल गेलअिछ। िकएक तँ दुनूक लेखनमे कोनो स<strong>ह</strong>जता आ दुरू<strong>ह</strong>ताक बात नि<strong>ह</strong> अिछ। आ मैिथलीक सवर्साधारणक उच्चारण-शैली यकअपेक्षा एसँ बेसी िनकट छैक। खास कऽ कएल, <strong>ह</strong>एब आिद कितपय शदकेँ कैल, <strong>ह</strong>ैब आिद रूपमे कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु िलखल जाएब से<strong>ह</strong>ो“ए”क योगकेँ बेसी समीचीन मािणत करैत अिछ।६.ि<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु तथा एकार, ओकार : मैिथलीक ाचीन लेखन-परपरामे कोनो बातपर बल दैत काल शदक पाछाँ ि<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु लगाओल जाइतछैक। जेना- <strong>ह</strong>ुनकि<strong>ह</strong>, अपन<strong>ह</strong>ु, ओकर<strong>ह</strong>ु, तकालि<strong>ह</strong>, चोि<strong>ह</strong>, आन<strong>ह</strong>ु आिद। मुदा आधुिनक लेखनमे ि<strong>ह</strong>क थानपर एकार एवं <strong>ह</strong>ुकथानपर ओकारक योग करैत <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। जेना- <strong>ह</strong>ुनके, अपनो, तकाले, चोे, आनो आिद।७.ष तथा ख : मैिथली भाषामे अिधकांशतः षक उच्चारण ख <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जेना- षय (खड़य), षोडशी (खोड़शी), षकोण(खटकोण), वृषेश (वृखेश), सतोष (सतोख) आिद।८.विन-लोप : िनिलिखत अवथामे शदसँ विन-लोप भऽ जाइत अिछ:(क)ियावयी यय अयमे य वा ए लुत भऽ जाइत अिछ। ओि<strong>ह</strong>मेसँ पि<strong>ह</strong>ने अक उच्चारण दीघर् भऽ जाइत अिछ। ओकर आगाँलोप-सूचक िच वा <strong>िव</strong>कारी (’ / ऽ) लगाओल जाइछ। जेना-पूणर् रूप : पढ़ए (पढ़य) गेला<strong>ह</strong>, कए (कय) लेल, उठए (उठय) पड़तौक।अपूणर् रूप : पढ़’ गेला<strong>ह</strong>, क’ लेल, उठ’ पड़तौक।पढ़ऽ गेला<strong>ह</strong>, कऽ लेल, उठऽ पड़तौक।(ख)पूवर्कािलक कृत आय (आए) ययमे य (ए) लुत भऽ जाइछ, मुदा लोप-सूचक <strong>िव</strong>कारी नि<strong>ह</strong> लगाओल जाइछ। जेना-पूणर् रूप : खाए (य) गेल, पठाय (ए) <strong>दे</strong>ब, न<strong>ह</strong>ाए (य) अएला<strong>ह</strong>।अपूणर् रूप : खा गेल, पठा <strong>दे</strong>ब, न<strong>ह</strong>ा अएला<strong>ह</strong>।127


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्(ग)ी यय इक उच्चारण ियापद, संज्ञा, ओ <strong>िव</strong>शेषण तीनूमे लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप : दोसिर मािलिन चिल गेिल।अपूणर् रूप : दोसर मािलन चिल गेल।(घ)वतर्मान कृदतक अितम त लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप : पढ़ैत अिछ, बजैत अिछ, गबैत अिछ।अपूणर् रूप : पढ़ै अिछ, बजै अिछ, गबै अिछ।(ङ)ियापदक अवसान इक, उक, ऐक तथा <strong>ह</strong>ीकमे लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप: िछयौक, िछयैक, छ<strong>ह</strong>ीक, छौक, छैक, अिबतैक, <strong>ह</strong>ोइक।अपूणर् रूप : िछयौ, िछयै, छ<strong>ह</strong>ी, छौ, छै, अिबतै, <strong>ह</strong>ोइ।(च)ियापदीय यय <strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु तथा <strong>ह</strong>कारक लोप भऽ जाइछ। जेना-पूणर् रूप : छि<strong>ह</strong>, क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>, क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ, गेल<strong>ह</strong>, नि<strong>ह</strong>।अपूणर् रूप : छिन, क<strong>ह</strong>लिन, क<strong>ह</strong>लौँ, गेलऽ, नइ, निञ, नै।९.विन थानातरण : कोनो-कोनो वर-विन अपना जग<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>िटकऽ दोसरठाम चिल जाइत अिछ। खास कऽ व इ आ उकसबधमे ई बात लागू <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मैिथलीकरण भऽ गेल शदक मय वा अतमे जँ व इ वा उ आबए तँ ओकर विनथानातिरत भऽ एक अक्षर आगाँ आिब जाइत अिछ। जेना- शिन (शइन), पािन (पाइन), दािल ( दाइल), मािट (माइट), काछु(काउछ), मासु(माउस) आिद। मुदा तसम शदसभमे ई िनयम लागू नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जेना- रिमकेँ रइम आ सुधांशुकेँ सुधाउंसनि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जा सकैत अिछ।१०.<strong>ह</strong>लत(्)क योग : मैिथली भाषामे सामायतया <strong>ह</strong>लत (्)क आवयकता नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। कारण जे शदक अतमे अउच्चारण नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मुदा संकृत भाषासँ जि<strong>ह</strong>नाक ति<strong>ह</strong>ना मैिथलीमे आएल (तसम) शदसभमे <strong>ह</strong>लत योग कएल जाइतअिछ। एि<strong>ह</strong> पोथीमे सामायतया सपूणर् शदकेँ मैिथली भाषासबधी िनयमअनुसार <strong>ह</strong>लत<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ीन राखल गेल अिछ। मुदायाकरणसबधी योजनक लेल अयावयक थानपर कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु <strong>ह</strong>लत <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। तुत पोथीमे मिथली लेखनक ाचीनआ नवीन दुनू शैलीक सरल आ समीचीन पक्षसभकेँ समेिटकऽ वणर्-<strong>िव</strong>यास कएल गेल अिछ। थान आ समयमे बचतक सि<strong>ह</strong><strong>ह</strong>त-लेखन तथा तकिनकी दृिसँ से<strong>ह</strong>ो सरल <strong>ह</strong>ोबऽवला ि<strong>ह</strong>साबसँ वणर्-<strong>िव</strong>यास िमलाओल गेल अिछ। वतर्मान समयमे मैिथलीमातृभाषीपयर्तकेँ आन भाषाक मायमसँ मैिथलीक ज्ञान लेबऽ पिड़र<strong>ह</strong>ल पिरेयमे लेखनमे स<strong>ह</strong>जता तथा एकरूपतापर यान <strong>दे</strong>ल गेलअिछ। तखन मैिथली भाषाक मूल <strong>िव</strong>शेषतासभ कुिठत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइक, ता<strong>ह</strong>ूिदस लेखक-मडल सचेत अिछ। िस भाषाशाी डा.128


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रामावतार यादवक क<strong>ह</strong>ब छिन जे सरलताक अनुसधानमे ए<strong>ह</strong>न अवथा िक<strong>ह</strong>ु ने आबऽ <strong>दे</strong>बाक चा<strong>ह</strong>ी जे भाषाक <strong>िव</strong>शेषता छाँ<strong>ह</strong>मेपिड जाए।-(भाषाशाी डा. रामावतार यादवकधारणाकेँ पूणर् रूपसँ स लऽ िनधिरत)2. मैिथली अकादमी, पटना ारा िनधिरत मैिथली लेखन-शैली1. जे शद मैिथली-साि<strong>ह</strong>यक ाचीन कालसँ आइ धिर जाि<strong>ह</strong> वर्नीमे चिलत अिछ, से सामायतः ताि<strong>ह</strong> वर्नीमे िलखल जाय-उदा<strong>ह</strong>रणाथर्-ाएखनठामजकर,तकरतिनकरअिछअाअखन,अखिन,एखेन,अखनीिठमा,िठना,ठमाजेकर, तेकरितनकर।(वैकिपक रूपेँ ा)ऐछ, अि<strong>ह</strong>, ए।2. िनिलिखत तीन कारक रूप वैक्लिपकतया अपनाओल जाय:भ गेल, भय गेल वा भए गेल। जा र<strong>ह</strong>ल अिछ, जाय र<strong>ह</strong>ल अिछ,जाए र<strong>ह</strong>ल अिछ। कर’ गेला<strong>ह</strong>, वा करय गेला<strong>ह</strong> वा करए गेला<strong>ह</strong>।3. ाचीन मैिथलीक ‘<strong>ह</strong>’ विनक थानमे ‘न’ िलखल जाय सकैत अिछ यथा क<strong>ह</strong>लिन वा क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>।4. ‘ऐ’ तथा ‘औ’ ततय िलखल जाय जत’ पतः ‘अइ’ तथा ‘अउ’ सदृश उच्चारण इ <strong>ह</strong>ो। यथा- <strong>दे</strong>खैत, छलैक, बौआ, छौकइयािद।5. मैिथलीक िनिलिखत शद एि<strong>ह</strong> रूपे युक्त <strong>ह</strong>ोयत:जै<strong>ह</strong>,सै<strong>ह</strong>,इए<strong>ह</strong>,ओऐ<strong>ह</strong>,लै<strong>ह</strong> तथा दै<strong>ह</strong>।6. र्व इकारांत शदमे ‘इ’ के लुत करब सामायतः अा िथक। यथा- ा <strong>दे</strong>िख आब<strong>ह</strong>, मािलिन गेिल (मनुय मामे)।129


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्7. वतं व ‘ए’ वा ‘य’ ाचीन मैिथलीक उरण आिदमे तँ यथावत राखल जाय, िकंतु आधुिनक योगमे वैकिपक रूपेँ ‘ए’ वा‘य’ िलखल जाय। यथा:- कयल वा कएल, अयला<strong>ह</strong> वा अएला<strong>ह</strong>, जाय वा जाए इयािद।8. उच्चारणमे दू वरक बीच जे ‘य’ विन वतः आिब जाइत अिछ तकरा लेखमे थान वैकिपक रूपेँ <strong>दे</strong>ल जाय। यथा- धीआ,अढ़ैआ, <strong>िव</strong>आ<strong>ह</strong>, वा धीया, अढ़ैया, िबया<strong>ह</strong>।9. सानुनािसक वतं वरक थान यथासंभव ‘ञ’ िलखल जाय वा सानुनािसक वर। यथा:- मैञा, किनञा, िकरतिनञा वा मैआँ,किनआँ, िकरतिनआँ।10. कारकक <strong>िव</strong>भिक्क िनिलिखत रूप ा:-<strong>ह</strong>ाथकेँ, <strong>ह</strong>ाथसँ, <strong>ह</strong>ाथेँ, <strong>ह</strong>ाथक, <strong>ह</strong>ाथमे। ’मे’ मे अनुवार सवर्था याय िथक। ‘क’क वैकिपक रूप ‘केर’ राखल जा सकैत अिछ।11. पूवर्कािलक ियापदक बाद ‘कय’ वा ‘कए’ अयय वैकिपक रूपेँ लगाओल जा सकैत अिछ। यथा:- <strong>दे</strong>िख कय वा <strong>दे</strong>िखकए।12. माँग, भाँग आिदक थानमे माङ, भाङ इयािद िलखल जाय।13. अर् ‘न’ ओ अर् ‘म’ क बदला अनुसार नि<strong>ह</strong> िलखल जाय, िकंतु छापाक सु<strong>िव</strong>धाथर् अर् ‘ङ’ , ‘ञ’, तथा ‘ण’ क बदलाअनुवारो िलखल जा सकैत अिछ। यथा:- अ, वा अंक, अचल वा अंचल, कठ वा कंठ।14. <strong>ह</strong>लंत िच िनयमतः लगाओल जाय, िकंतु <strong>िव</strong>भिक्तक संग अकारांत योग कएल जाय। यथा:- ीमान्, िकंतु ीमानक।15. सभ एकल कारक िच शदमे सटा क’ िलखल जाय, <strong>ह</strong>टा क’ नि<strong>ह</strong>, संयुक्त <strong>िव</strong>भिक्तक <strong>ह</strong>ेतु फराक िलखल जाय, यथा घरपरक।16. अनुनािसककेँ चिबदु ारा यक्त कयल जाय। परंतु मुणक सु<strong>िव</strong>धाथर् ि<strong>ह</strong> समान जिटल माा पर अनुवारक योगचिबदुक बदला कयल जा सकैत अिछ। यथा- ि<strong>ह</strong>ँ केर बदला ि<strong>ह</strong>ं।17. पूणर् <strong>िव</strong>राम पासीसँ ( । ) सूिचत कयल जाय।18. समत पद सटा क’ िलखल जाय, वा <strong>ह</strong>ाइफेनसँ जोिड़ क’ , <strong>ह</strong>टा क’ नि<strong>ह</strong>।19. िलअ तथा िदअ शदमे िबकारी (ऽ) नि<strong>ह</strong> लगाओल जाय।20. अंक <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे राखल जाय।21.िकछु विनक लेल नवीन िच<strong>ह</strong> बनबाओल जाय। जा' ई नि<strong>ह</strong> बनल अिछ ताबत एि<strong>ह</strong> दुनू विनक बदला पूवर्वत् अय/ आय/अए/ आए/ आओ/ अओ िलखल जाय। आिक ऎ वा ऒ सँ यक्त कएल जाय।<strong>ह</strong>./- गो<strong>िव</strong>द झा ११/८/७६ ीकात ठाकुर ११/८/७६ सुरे झा "सुमन" ११/०८/७६130


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्VIDEHA FOR NON-RESIDENT MAITHILS(Festivals of Mithila date-list)8.VIDEHA FOR NON RESIDENTS8.VIDEHA FOR NON RESIDENTS8.1.NAAGPHAANS-PART_IX-Maithili novel written byDr.Shefalika Verma-Translatedby Dr.Rajiv Kumar Verma and Dr.Jaya Verma, Associate Professors, DelhiUniversity, Delhi8.2.Original Poem in Maithili by Gajendra Thakur Translated into English by Jyoti Jha Chaudhary-1.The Knowledge Born In Kusumpur 2.From Bed No. 32 Ward No. 29DATE-LIST (year- 2009-10)(१४१७ साल)Marriage Days:Nov.2009- 19, 22, 23, 27May 2010- 28, 30131


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्June 2010- 2, 3, 6, 7, 9, 13, 17, 18, 20, 21,23, 24, 25, 27, 28, 30July 2010- 1, 8, 9, 14Upanayana Days: June 2010- 21,22Dviragaman Din:November 2009- 18, 19, 23, 27, 29December 2009- 2, 4, 6Feb 2010- 15, 18, 19, 21, 22, 24, 25March 2010- 1, 4, 5Mundan Din:November 2009- 18, 19, 23December 2009- 3Jan 2010- 18, 22Feb 2010- 3, 15, 25, 26132


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्March 2010- 3, 5June 2010- 2, 21July 2010- 1FESTIVALS OF MITHILAMauna Panchami-12 JulyMadhushravani-24 JulyNag Panchami-26 JulRaksha Bandhan-5 AugKrishnastami-13-14 AugKushi Amavasya- 20 AugustHartalika Teej- 23 AugChauthChandra-23 Aug133


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Karma Dharma Ekadashi-31 AugustIndra Pooja Aarambh- 1 SeptemberAnant Caturdashi- 3 SepPitri Paksha begins- 5 SepJimootavahan Vrata/ Jitia-11 SepMatri Navami- 13 SepVishwakarma Pooja-17SepKalashsthapan-19 SepBelnauti- 24 SeptemberMahastami- 26 SepMaha Navami - 27 SeptemberVijaya Dashami- 28 SeptemberKojagara- 3 Oct134


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Dhanteras- 15 OctChaturdashi-27 OctDiyabati/Deepavali/Shyama Pooja-17 OctAnnakoota/ Govardhana Pooja-18 OctBhratridwitiya/ Chitragupta Pooja-20 OctChhathi- -24 OctAkshyay Navami- 27 OctDevotthan Ekadashi- 29 OctKartik Poornima/ Sama Bisarjan- 2 NovSomvari Amavasya Vrata-16 NovVivaha Panchami- 21 NovRavi vrat arambh-22 Nov135


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Navanna Parvana-25 NovNaraknivaran chaturdashi-13 JanMakara/ Teela Sankranti-14 JanBasant Panchami/ Saraswati Pooja- 20 JanMahashivaratri-12 FebFagua-28 FebHoli-1 MarRam Navami-24 MarchMesha Sankranti-Satuani-14 AprilJurishital-15 AprilRavi Brat Ant-25 AprilAkshaya Tritiya-16 MayJanaki Navami- 22 May136


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Vat Savitri-barasait-12 JuneGanga Dashhara-21 JuneHari Sayan Ekadashi- 21 JulGuru Poornima-25 JulNAAGPHAANS- Maithili novel written byDr. Shefalika Verma in 2004- Arushi AditiSanskriti Publication, Patna- Translated byDr. Rajiv Kumar Verma andDr. Jaya Verma- Associate Professors, Delhi University, Delhi.NAAGPHAANSIXPriya recalled – At Forbesgunj ,one day she felt giddiness and fell on the bed – when shebecame conscious she found doctor checking her pulse – Rahul and Richa stood near the bed.Doctor asked Priya – How do you feel now?137


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Priya – I am fine but giddiness is still there.Doctor – I have the apprehension that you have spinal disorder. Rahul, please get her neckand back x-ray done tomorrow.Priya had continuous vomiting – she felt all alone. Harish was busy with his business inEngland. He was aware of the fact that Priya loved husband and children alike. She cannot livewithout seeing her children off and on. On several occasions Harish advised her to stay withhim. Children have their own family, their own life. Life has its own certain rules. Why do notyou understand this? Every year Harish visited India twice. Rest of the time Priya moved fromone child to another. Harish gave Priya sufficient money which enabled her to spend on herown, not depending on the children.Rahul – Pranam Maaji. When did you come?Priya overheard Rahul’s voice which energized her.Mother-in-law – I have just arrived Pahun. You have just followed me.Rahul – Where is Babuji?Mother-in-law – Busy with his work as usual. Thought Richa must have come back from office,I should meet her.Rahul- You have done the right thing – we also feel happy to meet you – Richa is alsooverjoyed to see you. Otherwise this life is full of care and responsibilities.2Priya was disturbed as Rahul is yet to ask for her.Rahul – Richa, have you served any refreshment to Maaji?Mother-in-law – No.. no, please leave it. She is already overburdened with her office work.Moreover, guests are a regular feature. – Priya felt the blow on her heart.Rahul – You are right. But you will have to take light refreshment.Priya was sill feeling giddiness – she desperately needed a glass of water to quench her thirst– she tried to stand but fell on the ground.138


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्The thud sound made everyone surprised and startled – Rahul became nervous seeing hermother fallen on ground.Priya was unconscious – her body was hot with high fever.Mother-in-law – Rahulji’s mother has fallen down. Now Richa, your bad days have arrived.Tears started flowing from Priya’s eyes – Who will understand the mystery of the tear drops?One needs mother’s heart to understand this mystery. Every child understands the sacrifices andexpectations of the parents when he becomes parent himself. But this realization comes too late– by that time the parents are no more.Doctor arrived and asked – For how long is she unwell?Richa – She was perfectly alright.Rahul – No Doctor, some time back she had giddiness, her x-ray was done – spinal disorderwas detected. She had medicines. After that she was fine.Doctor – Now I understand the problem – She needs rest – her health should be taken care of.3Rahul – Is there anything serious?Doctor – Nothing serious. But keep a watch on her as she has become quite pale and weak.Perhaps she ignores her health. Is she troubled by something?Rahul thought - Why his mother is uneasy and anxious?- Father lives in England – I alsoremain busy throughout the day – Is Richa ignoring his mother?Richa became worried as Priya was managing the entire household.Priya – Dhara didi, we forget the incident but always remember the sting. If I am innocent thenI must forget the sting of that incident. Didi , it was one chapter of my life. If I tell you aboutanother incident you will lose trust in any relationship.Relationship is based on trust – if there is relationship there is family – family faces both theups and downs, but didi thorn of sorrow resembles rose thorn, you tolerate rose thorn due tofragrance of rose. But even the god will not tolerate the sting of cactus or the sharp points ofthistle. God creates flower and thorns for human being – even god is scared of thorns, himselfliving in beautiful gardens.139


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Dhara laughed at Priya’s simile – she felt as if the ice of deep freezer started defrosting afterseveral days – ice melted and got converted into running water. So was Priya’s heart bleedingwith emotions as if this night would never return – as if she will never get a friend like Dhara.Dhara became serious – She understood that somewhere motherhood was severely wounded.Dhara felt scared of the treatment Priya received from her children.Priya started crying . Reshmi was fast asleep.Priya –Akshat took me to his place. Rahul had informed him about my ill-health. Akshat andAkanksha were busy with their lives, my grandson Piyush was always busy with his school andhome work.One day Akshat and Akanksha had heated arguments about their servant. Unknowingly Priyaalso got involved in it.4Akshat – Why are you angry at the servant, after all he is a small boy.Akanksha replied angrily – Why, I can also shout at him – he is also my servant.Akshat – I just want, we should not shout at him – if he is taking care of mother, let him dothat – you will worsen your nature by shouting at him.Akanksha – Oh .. will he only take care of mother?Priya was taken aback – how she has come between wife and husband?Akshat was also surprised – Why mother was dragged in it? And said -Yes, servant will onlylook after mother.Akanksha – I have never said that he has to serve me only – I am continuously working like aservant. I do all the household work.Priya interrupted and said – When you go to office who takes care of the household work?Akanksha – Before leaving for office I always prepare the food.Priya – Kaniya, there are many household works besides that.140


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Akanksha – Who tells you to do the work . Please take rest. I will do the remaining worksafter coming back from the office – Do not I massage you? Sometimes I do not do – Do not Imake your bed? Sometimes I do not make it.Priya wanted to say –‘ Please make corrections – Sometimes I massage – sometimes I makebed’ – but kept mum.Priya started crying near Harish’s photo – You went to Foreign leaving me here to undergotorture – I can not live without you, please call me there. What happened to Akanksha? Why isshe so short-tempered? Why is she so inhuman?Akshat asked for dinner. Priya advised him – tell kaniya to serve you dinner. But Akshat didnot utter a single word.5Priya heard some sound from kitchen – She went there and found Akshat looking for food.Priya put the cooked food in microwave and after sometime served it to Akshat.Akshat – Maa, do not feel sad. She is childish – She is unable to understand that the elderlyanger is blessing.Priya – Please do not be worried. Everything will be fine.Akshat – Maa, you also take dinner.Priya – No son – I will take dinner with Akanksha – you finish the dinner.After dinner Akshat became busy with his office work and Priya watched T.V.After sometime servant came in and said – Memsab is calling you for dinner. Priya felt bad –Why servant, Kaniya could have herself come.She replied – Go and bring one roti for me. Servant brought one roti with vegetable – Priyabecame upset to get food from servant, thought kaniya could have served her – what samskarparents have given her – She has no respect for elders – Akshat remains outside throughoutthe day – he does not witness what happens here. He is like Shrawan Kumar to his parents --and his wife … Priya herself had selected her – If you praise her she feels delighted – but ifyou give advise, correct her ways – she retaliates with extreme anger – so much so that sheeven does not care for her father-in-law – If somebody hits you with hand that could bestopped but if it is sharp tongue, you can not hold the tongue.141


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Sometimes Priya wanted to say – shut up kaniya – you are staying with us not the vice versa– Why so much aggression- but looking at Akshat’s face she always stopped herself – WhyAkshat is to be blamed – It was Priya’s mistake who herself took Akshat’s consent for thismarriage.TO BE CONTINUEDOriginal Poem in Maithili by Gajendra Thakur Translated into English by Jyoti Jha ChaudharyGajendra Thakur (b. 1971) is the editor of Maithili ejournal “<strong>Videha</strong>” that can be viewed athttp://www.videha.co.in/ . His poem, story, novel, research articles, epic – all in Maithili languageare lying scattered and is in print in single volume by the title “KurukShetram.” He can bereached at his email: ggajendra@airtelmail.in1.The Knowledge Born In Kusumpur 2.From Bed No. 32 Ward No. 291The Knowledge Born In KusumpurIn the age of the spaceship to moonI recall the allegation of AryabhattWe elucidated our knowledge in this KusumpurMeasured diameters of the earth, the sun and the moonThe earth is not staticThis is movingThe stars are illusions that are stillThe eclipse is not galloping of Rahu rather merely a shadeWell, congratulations for the spaceship to the moonTo the scientists of ISRO and Madhawan NairThou came fifteen hundreds years after the Aryabhatt142


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Not too late for those countrymenWho couldn’t count the start even after reading LeelawatiIf not in Kusumpur then in HarikotaThe theory couldn’t be credited to KusumpurAt least send congratulations from KusumpurNow we won’t put water in plate to touch the moonThou the knowledge were initiated by Aryabhatt in the KusumpurAt least send wishes from the Kusumpur2From Bed No. 32 Ward No. 29Hey Dear! What I saw todayIn the Safdarjang hospitalDoctors so pride to patientsFor their free treatmentsTax is levied on soap and oilFor everyoneFor the complaint of dirty washroomNurses show prices of Apollo and sayGo to Apollo ifWashrooms are dirtyFor taxes questionThe Finance Ministry .143


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्VIDEHA MAITHILI SANSKRIT TUTOR- XXVIIसंकृत िशक्षा च मैिथली िशक्षा च- २७(मैिथली भाषा जगजननी सीतायाः भाषा आसीत् - <strong>ह</strong>नुमतः उक्तवान- मानुषीिम<strong>ह</strong> संकृताम्)-गजे ठुरः(आगाँ)ACKNOWLEDGEMENTS: chamu krishna shashtry, janardan hegde, vinayak hegde, sudhishthakumar mishra, shravan kumar, kailashpati jha, H.N.VISHWAS AND other TEACHERS.सत<strong>िव</strong>ंशिततमः पाठःसंकृतसंभाषणय अयासं कुमर्ः िकम? आम् अयासं कुमर्ः पूवर्तन पाठे अंतः बि<strong>ह</strong> इयनयोः अयासं कृतवंतः। इदानीम् तयैवपुनः मरण कुमर्ः। कोः कोय अंतः दीपः अित। कोात् बि<strong>ह</strong>ः पादरक्षा अित। गृ<strong>ह</strong>य अंतः कोः अित। गृ<strong>ह</strong>ात्बि<strong>ह</strong>ः मागर्ः अित।वाक्यािन वदंित वा।एकम् मिदरम् अित। िचंतयतु। मिदरय अंतः िकम् अित। मिदरात् बि<strong>ह</strong>ः िकम् अित।इतोऽिप इदानीम् वाक्यािन वदंित वा।मिदरय अंतः भक्ताः संित। अ<strong>ह</strong>म् इदानीम् िकिचत् िचम् िलखािम।भवान् इतोऽिप एकाम् रेखाम् िलखंतु।इतोऽिप दीघम् िलखतु।सः इतोऽिप दीघम् रेखाम् िलिखतवान्।भवयाः नाम् िकम्? मम् नाम गौरीइतोऽिप उच्चैः वदित–मम नाम–इतोऽिप वृ<strong>ह</strong>त् िलखतुःइतोऽिप वृ<strong>ह</strong>त् कः िलखित144


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अ<strong>ह</strong>म् िकिचत् संगीतम् जानािम–अ<strong>ह</strong>म् इतोऽिप संगीतम् इच्छािमअ<strong>ह</strong>म् िकिचत् संकृतम् अधीतवानअ<strong>ह</strong>म् इतोिप संकृतम् अयेतुम इच्छािमअ<strong>ह</strong>म् बाबूलालः िकिचत् खादित इित वदािम–भवंतःअ<strong>ह</strong>म् बाबूलालः इतोिप खािदतुम् इच्छितअनीता <strong>िव</strong>लंबेन िनाम कृतवती अनीता इतोिप िनाम कुर्म इित राकेशः िकिचत् ुतवान् राकेशः इतोिप ोतुम इच्छित मो<strong>ह</strong>नःवपं वदित मो<strong>ह</strong>नः इतोिप वक्तम् इच्छितइतोऽिप–अथर्म् अवगच्छित वाः1- वसे। इतोऽिप िना न आगता वा। ने िनमील नम् करोतु–<strong>दे</strong>वं मरतु तदा िना आगच्छितिकन भोः। इतोऽिप िना न आगता वा। इतोऽिप िनां न करोतु चेत ताडयिमअतु–अ<strong>ह</strong>म एव शमयािनअवादनम् अभवत्। मंजूनाथः इतोऽिप न आगतवानभोः। कय तीक्षां अितमंजूनाथय सः इतोऽिप न आगतवानइतोऽिप न आगतवान वाअ कः गीतम् सयक गायित वा।भवान गायित वा–अ<strong>ह</strong>म् न गायिमीपादः गायित–अ<strong>ह</strong>म् ब<strong>ह</strong>ुम् इच्छािम संगीतम् इयुक्ते मम ब<strong>ह</strong>ु आनदः अितपायेसम् इयुक्ते अ<strong>ह</strong>म् चलकयम् अिप पीबािमक<strong>िव</strong>ः इयुक्ते कािलदासः रमनीय काय िलिखतवान145


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्तबलावादक इयुक्ते जािकर <strong>ह</strong>ुसैनआिद क<strong>िव</strong>ः इयुक्ते वािमिकःआिद कायम् इयुक्ते िकम–रामायणम्नाटकम् इयुक्ते भारतीय संकृितःलंबोदरःगणेशःदासरथीःीरामःसौिमिःलमणःिगिरजाःपावर्तीःवैनतैयःगरूड़ःपाकशासनः<strong>दे</strong>वेःअच्युतःीकृणःगांगेयःभीमःकौेयःअजुर्नःवांग्<strong>दे</strong>वीःसरवतीःनेताजीःसुभाषच बोसःराजाजीःराजगोपालाचायर्ःजे.पीःजय काश नारायणःचेईःमासःमुबंईःबाँबेःभातृवसलःलमणःशडुकःसुणयःकृणाःौपदीः146


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्भगकद् गीतायाः आरंभे पाथयितबोिधताम–इित लोकः अितभववद् गीतायाः अंतं–य योगेरः कृणःइित लोकः अित। िशक्षकः कक्षयायाः आरंभे नमोनमः इितवदित – कयायाः अंते धयवादः इित वदित- कायर्मय आरंभे दीपवालनम् कुवर्ंित- कायर्मय अंते वंदनापर्णम् कुवर्ंित- कयायाः आरंभे िशक्षकः वाक्यम् वदित- कयायाः अंते अयासम् करयित- पूजायाः आरंभे <strong>िव</strong>नायक तोम वदंित- पूजायाः अंत आनेयतोम वदंित- क<strong>िव</strong>ः कावय आंरभे मंगलाचरणं करोित- क<strong>िव</strong>ः कावय अंते अिप मंगलाचरणं करोितइदानीम् वाक्यम् वदंित वा कः वदित–- अ<strong>ह</strong>म् भोजनय आरंभे अंते च <strong>ह</strong>तक्षालनं करोिमसुभािषतम्उपिजर्तानां <strong>िव</strong>ानां याग एकि<strong>ह</strong> रक्षणम्।तडागोदरसंथानां परीवाद इताभसाम्॥संपािदतय धनय रक्षणं सतपाे <strong>िव</strong>िनयोगेन एत भवित स एव धनरक्षणय उमः भागर्ः–अ एकं उदा<strong>ह</strong>रणं यता–तडागे <strong>िव</strong>मानंजलं अपेक्षायां सयाम् यदा बि<strong>ह</strong>गर्च्छित तदा एव तयंम जलम् अिप शुम् भवित तडागः अिप संरिक्षतः भवित–अयथा तडागःमग्नः भवेत्–एवमेव संिचतय धनय अिप यागेन एव रक्षणं भवित इित सुभािषतः तापयर्म् अित।वयम् इदानीम् एकम् दृयम् पयामः य एतय उपयोगः भवित1. मोः कृणमंगलम् कु अित2. अम मुख्यमागर्य आरंभे अित–पालय नवम् मुख्य मागर्य अंते अित–धयवादः–वागतमः147


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कथापूवर्म् भारते <strong>ह</strong>षर्म<strong>ह</strong>ाराजय शासनम् आसीत्। तिमन् समये, चीन<strong>दे</strong>शय पयर्टकः ेनवांग म<strong>ह</strong>ोदयः भारतं आगतवान्। भारते सवर्पयर्टनम् कृतवान्। भारतीय संकृितम् अधीतवान् अयानाम् जनानाम् <strong>िव</strong>षये सयक पिरशीलनं कृतवान्–अ ंथानाम्–अमूयू वतुनांसं<strong>ह</strong>णं कृतवानं–थान समये ेनवांग म<strong>ह</strong>ोदयः <strong>ह</strong>षर् चवितनं दृ<strong>िव</strong>ान्–व अनुभवम् उक्तवान्–म<strong>ह</strong>ाराजाय धयवादसमपर्णम् अिपकृतवान्। म<strong>ह</strong>ाराजः अिप अतीत संतुः–ेनवांग म<strong>ह</strong>ोदयाय रायी नामकाम् नौकाम् क्षवान। <strong>िव</strong>ंशित वीशन अिप ेनवांगम<strong>ह</strong>ोदयेन स<strong>ह</strong> ेिषतवान् ेषण समय <strong>ह</strong>षर् म<strong>ह</strong>ाराजः वीरान उक्तवान्–भोः वीराः अयाम् नौकायाम् अनेके धमर्ंथाः अनेकािन अनेकािनएित<strong>ह</strong>ािसक वतूिन च संित एतिन च भारतीय संकृतैः तीकािन अमूयािन च अतः एतेषाम् रक्षणम् भवताम् आम् कर्यम् इित<strong>ह</strong>षर्म<strong>ह</strong>ाराजः समुे याा आरधः–अनेकिदन पयर्ंतम् कोऽिप ितवेः न संजातः एकिमन् िदने समुे चडमारूतः आरधः–नौकादोलायमाना संजाता नौका भग्ना भवेत् वा इित संशयः उपःभीतः धान ना<strong>िव</strong>कः उक्तवान इदानीम् नौका भग्ना भवेत ाणान् रक्षंतु अ <strong>िव</strong>ामानािन पुतकािन एित<strong>ह</strong>ािसक वतूिन च समुेिक्षपंतु–इयुक्तवान् तदा योधनानयकः उक्तवान्–भोः वीराः–एतेषाम् धमर्ंथानाम् अमूय वतुनाम् तवारा भारतीय संकृतैः रक्षणम्अमाकम् आम् कर्यम् तदथर्म् सव िसाः भवंतु–ाणादिप कर्यम् पिरपालनीयम् इित तदा वीराः सव एकैक स<strong>ह</strong> तृणिमतशरीरम् समुे िक्षतवंतः संकृित रक्षणाथर्म् वाणोना अिप समिपर्तवंतः संकृित रक्षणाथर्म् भारतीयानाम् कर्यतपरता दृवंतःेनवांग म<strong>ह</strong>ोदय नेतः अुवा<strong>ह</strong>ः संजातःसंकृत अनुवाद मैिथली अनुवाद अंेजी अनुवाद<strong>ह</strong>िरः ओम्! <strong>ह</strong>िर ओम! (नमकार) Hello!एतद् म<strong>ह</strong>ेश–म<strong>ह</strong>ोदयय गृ<strong>ह</strong>ंिकम्?एठा<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ेशक घरकतै अिछ।Is this Mr.Mahesh’sresidence?एषा 341 7689 अितिकम्?एठा 2351 7689की अिछ।Is this 23517689?संकृत–भारयाः कायलयःिकम्?संकृत भारतीककायलय कतै अिछ?Is itSanskritBharati’soffice?कः सभाषणं करोित? कै बाजए छलौ? Who isspeaking?अ<strong>ह</strong>म् अरूणः वदािम। <strong>ह</strong>म अरूण बाजएछलौ।I am Arunspeaking.केन स<strong>ह</strong> वक्तुम् इच्छित? अ<strong>ह</strong>ाँ ककरासँ बातकरए चा<strong>ह</strong>ैत छलौ।With whomdo youwant tospeak?लतया स<strong>ह</strong> वक्तुम्इच्छािम।<strong>ह</strong>म लतासँ बात करएलए चा<strong>ह</strong>ैत छलौ।I want tospeak toLata.कृणः गृ<strong>ह</strong>े अित िकम्? की कृण घरमे Is Krishna148


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अिछ।at home?क्षयतां, सः गृ<strong>ह</strong>े नाित। क्षमा चा<strong>ह</strong>े छल<strong>ह</strong>ुँ, उघरमे नि<strong>ह</strong> अिछ।Sorry, he isnot athome.कृपया एतं स<strong>दे</strong>शं तंसूचयित िकम्?कृया ओकरा लएकोनो स<strong>दे</strong>श अिछ तँ<strong>ह</strong>मरा क<strong>ह</strong>ुँ।Would yougive himthismessageplease?आम् एकं क्षणं िततु। <strong>ह</strong>ँ, <strong>ह</strong>म एक क्षणकबाद करैत छल<strong>ह</strong>ुँ।Yes, pleasewait for amoment.तां दूरभाषां कतुर्ंसूचयािम।<strong>ह</strong>म अ<strong>ह</strong>ाँक कतेक<strong>दे</strong>रसँ फोन िमलाबेछल<strong>ह</strong>ुँ।I’ll tell herto ring youup.भवतः दूरभाषासङ्ख्याका?अ<strong>ह</strong>ाँक दूरभाषकसंख्या की अिछ।What isyour phonenumber?क्षयताम्, असयक्सङ्ख्या।क्षमा चा<strong>ह</strong>ैत छल<strong>ह</strong>ुँ,गलत नबर अिछ।Sorry,Wrongnumber.तय दूरभाषा यताअित।ओकर फोन यतअिछ।His phoneis engaged.अमाकं दूरभाषा िनियाअित।<strong>ह</strong>मर फोन िनियभऽ गेल अिछ।Our phoneis dead.िकिचत् उच्चैः वदतु। कृया, जोरसँ बाजू। Pleasespeak alittle louder.थापयािम िकम्? की <strong>ह</strong>मरा इंतजारकरै पड़त।Shall Ihang up?ः ब<strong>ह</strong>ुवारं दूरभाषांकृतवान्। कोऽिप नउीतवान्।<strong>ह</strong>म काि ब<strong>ह</strong>ुतसमयसँ फोन करैतछल<strong>ह</strong>ुँ। कोइ उठेबैनि<strong>ह</strong> करैत छलै।I calledmany timesyesterday.Nobodypicked upthereceiver.वयं बि<strong>ह</strong>ः गतवंतः।We hadgone out.कृपया मो<strong>ह</strong>नम् आयित कृया, मो<strong>ह</strong>नकेर फोन Will you149


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िकम्? करू। please callMohan?अतु, र्वः पुनः दूरभाषांकिरयािम।ओके, <strong>ह</strong>म दोबाराकाि आएब।Okey, I’llagaintomorrow.तयाः समीपे ममदूरभाषासङ्ख्या नाित।ओकरा पास <strong>ह</strong>मरफोन नबर नि<strong>ह</strong>अिछ।She doesnot havemy phonenumber.दूरभाषा–सङ्ख्या कुअित?फोनक संख्या कीअिछ।Where isthetelephonedirectory?दूरभाषाकेय सङ्ख्याका?दूरभाषकेक संख्याकी अिछ।What is thenumber oftheTelephoneexchange?१.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे <strong>Videha</strong> e journal's all old issues in BrailleTirhuta and Devanagari versions२.मैिथली पोथी डाउनलोड Maithili Books Download,३.मैिथली ऑिडयो संकलन Maithili Audio Downloads,४.मैिथली वीिडयोक संकलन Maithili Videos५.िमिथला िचकला/ आधुिनक िचकला आ िच Mithila Painting/ Modern Art and Photos"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क एि<strong>ह</strong> सभ स<strong>ह</strong>योगी िलंकपर से<strong>ह</strong>ो एक बेर जाऊ।६.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली िक्वज :http://videhaquiz.blogspot.com/150


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्७.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली जालवृ एीगेटर :http://videha-aggregator.blogspot.com/८.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली साि<strong>ह</strong>य अंेजीमे अनूिदत :http://madhubani-art.blogspot.com/९.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क पूवर्-रूप "भालसिरक गाछ" :http://gajendrathakur.blogspot.com/१०.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> इंडेक्स :http://videha123.blogspot.com/११.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> फाइल :http://videha123.wordpress.com/१२. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> : पि<strong>ह</strong>ल ितर<strong>ह</strong>ुता (िमिथला़क्षर) जालवृ (लॉग)http://videha-sadeha.blogspot.com/१३. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:ेल: मैिथली ेलमे: पि<strong>ह</strong>ल बेर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ाराhttp://videha-braille.blogspot.com/१४.V I D E H A " I S T M A I T H I L I F O R T N I G H T L YE J O U R N A L A R C H I V E151


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्http://videha-archive.blogspot.com/१५. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का मै िथ ली पो थी क आ क इ वhttp://videha-pothi.blogspot.com/१६. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का ऑ िड यो आ क इ वhttp://videha-audio.blogspot.com/१७. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का वी िड यो आ क इ वhttp://videha-video.blogspot.com/१८. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का िम िथ ला िच क ला ,आ धु िन क क ला आ िच क लाhttp://videha-paintings-photos.blogspot.com/१९. मैिथल आर िमिथला (मैिथलीक सभसँ लोकिय जालवृ)http://maithilaurmithila.blogspot.com/२०.ुित काशनhttp://www.shruti-publication.com/२१.http://groups.google.com/group/videha२२.http://groups.yahoo.com/group/VIDEHA/२३.गजे ठाकुर इ डेक्सhttp://gajendrathakur123.blogspot.com२४.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> रेिडयो:मैिथली कथा-क<strong>िव</strong>ता आिदक पि<strong>ह</strong>ल पोडकाट साइटhttp://videha123radio.wordpress.com/२५. नेना भुटका152


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्http://mangan-khabas.blogspot.com/म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना:(१) '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ारा धारावाि<strong>ह</strong>क रूपे ई-कािशत कएल गेल गजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे। कुरुक्षेम्–अतमर्नक खड-१ सँ ७ Combined ISBN No.978-81-907729-7-6 <strong>िव</strong>वरण एि<strong>ह</strong>पृपर नीचाँमे आ काशकक साइट http://www.shruti-publication.com/ पर ।म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना (२):सूचना: <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी) एम.एस.एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Based on ms-sql server Maithili-English and English-MaithiliDictionary. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क भाषापाक- रचनालेखन तंभमे।कुरुक्षेम् अतमर्नक- गजे ठाकुरगजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ),नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बालमंडली-िकशोरजगत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे।कुरुक्षेम्–अतमर्नक, खड-१ सँ ७Ist edition 2009 of Gajendra Thakur’s KuruKshetram-Antarmanak (Vol. I to VII)- essay-papercriticism,novel, poems, story, play, epics and Children-grown-ups literature in single binding:Language:Maithili६९२ पृ : मूय भा. रु. 100/-(for individual buyers inside india)(add courier charges Rs.50/-per copy for Delhi/NCR and Rs.100/- per copy for outside Delhi)For Libraries and overseas buyers $40 US (including postage)The book is AVAILABLE FOR PDF DOWNLOAD AThttps://sites.google.com/a/videha.com/videha/http://videha123.wordpress.com/Details for purchase available at print-version publishers's sitewebsite: http://www.shruti-publication.com/or you may write toe-mail:shruti.publication@shruti-publication.com<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> : १ : ितर<strong>ह</strong>ुता : <strong>दे</strong>वनागरी153


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क २५म अंक १ जनवरी २००९, िंट संकरण :<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-ई-पिकाक पि<strong>ह</strong>ल २५ अंकक चुनल रचना सिमिलत।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: थम मैिथली पािक्षक ई-पिका http://www.videha.co.in/<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: वषर्:2, मास:13, अंक:25 (<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१)सपादक: गजे ठाकुर; स<strong>ह</strong>ायक-सपादक: ीमती रिम रेखा िस<strong>ह</strong>ाDetails for purchase available at print-version publishers's site http://www.shruti-publication.com oryou may write to shruti.publication@shruti-publication.comुित काशनसँ१.बनैत-िबगड़ैत (कथा-गप सं<strong>ह</strong>)-सुभाषच यादवमूय: भा.रु.१००/-२.कुरुक्षेम्–अतमर्नक (लेखककिछिड़आयल प, उपयास, गप-कथा, नाटक-एकाी, बालानां कृते,म<strong>ह</strong>ाकाय, शोध-िनबध आिदकसम संकलनखड-१ बध-िनबध-समालोचनाखड-२ उपयास-(स<strong>ह</strong>बाढ़िन)खड-३ प-सं<strong>ह</strong>-(स<strong>ह</strong>ादीकचौपड़पर)खड-४ कथा-गप सं<strong>ह</strong> (गपगुच्छ)खड-५ नाटक-(संकषर्ण)खड-६ म<strong>ह</strong>ाकाय- (१.वचा<strong>ह</strong>च आ २. असाित मन )<strong>िव</strong>भारानीक दूटा नाटक (भाग रौ आ बलचदा)रु.१००/-US$25 [Ist Paperback Edition 2009 ISBNNO.978-93-80538-01-3]मैिथली िचकथा- ीित ठाकुर रु.१००/-US$80 [Ist Edition2009 ISBN NO.978-93-80538-13-6]मैिथली िचकथा-नीतू कुमारी रु.१००/-US$80 [Ist Edition2009 ISBN NO.978-93-80538-14-3]नताशा (मैिथली िच शृंखला)- <strong>दे</strong>वांशु वस रु.१५०/- US$60[Ist Edition 2009 ISBN NO.978-93-80538-04-4]<strong>ह</strong>म पुछैत छी- (क<strong>िव</strong>ता सं<strong>ह</strong>)- <strong>िव</strong>नीत उपल रु.१६०/-US$25 [Ist Edition 2009 ISBN NO.978-93-80538-05-1]अिचर्स्- (क<strong>िव</strong>ता/<strong>ह</strong>ाइकू सं<strong>ह</strong>)- योित सुनीत चौधरी रु.१५०/-US$25 [Ist Edition 2009 ISBN NO.978-93-154


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्खड-७ बालमंडली िकशोर-जगत)-गजे ठाकुर मूय भा.रु.१००/-(सामाय) आ $४० <strong>िव</strong><strong>दे</strong>श आपुतकालय <strong>ह</strong>ेतु।३. नो एी: मा <strong>िव</strong>श- डॉ. उदयनारायण िसं<strong>ह</strong> “निचकेता”िंट रूप<strong>ह</strong>ाडर्बाउड (मूय भा.रु.१२५/-US$ डॉलर ४०) आ पेपरबैक(भा.रु. ७५/- US$ २५/-)80538-06-8]मौलाइल गाछक फूल-(उपयास)- जगदीश साद मंडल रु.२५०/-US$40 [Ist Edition 2009 ISBN NO.978-93-80538-02-0]िमिथलाक बेटी-(नाटक)- जगदीश साद मंडल रु.१६०/-US$25 [Ist Edition 2009 ISBN NO.978-93-80538-03-7]४/५. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१: <strong>दे</strong>वनागरी आिमिथला़क्षर स ंकरण:Tirhuta :244 pages (A4 bigmagazine size)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:1: ितर<strong>ह</strong>ुता : मूय भा.रु.200/-Devanagari 244 pages(A4 big magazinesize)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>: 1: : <strong>दे</strong>वनागरी: मूय भा. रु. 100/-६. गामक िजनगी (कथा स ं<strong>ह</strong>)-जगदीश साद म ंडल): मूय भा.रु.१५०/- (सामाय), $२०/-पुतकालय आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong>श <strong>ह</strong>ेतु)७/८/९.a.मैिथली-अंेजी शदकोश; b.अंेजी-मैिथली शद कोशआ c.जीनोम मैिपंग ४५० ए.डी. सँ२००९ ए.डी.- िमिथलाक पीबध-सपादन-लेखन-गजे ठाकुर,नागे कुमार झा एवं पीकार<strong>िव</strong>ानद झाP.S. Maithili-EnglishDictionary Vol.I & II ;English-Maithili DictionaryVol.I (Price Rs.500/-pervolume and $160 foroverseas buyers) andGenome Mapping 450AD-<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:२ (मैिथली बध-िनबध-समालोचना २००९-१०)सपादक- गजे ठाकुर, स<strong>ह</strong>ायक सपादक- रिमरेखा िस<strong>ह</strong>ा आउमेश मंडल, भाषा सपादन- नागे कुमार झा आ पीकार<strong>िव</strong>ानद झा रु.१००/- US$25 [Edition 2010 ISBNNO.978-93-80538-09-9]<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:३ (मैिथली प २००९-१०) सपादक- गजे ठाकुर,स<strong>ह</strong>ायक सपादक- रिमरेखा िस<strong>ह</strong>ा आ उमेश मंडल, भाषासपादन- नागे कुमार झा आ पीकार <strong>िव</strong>ानद झा रु.१००/-US$25 [Edition 2010 ISBN NO.978-93-80538-08-2]<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:४ (मैिथली कथा २००९-१०) सपादक- गजेठाकुर, स<strong>ह</strong>ायक सपादक- रिमरेखा िस<strong>ह</strong>ा आ उमेश मंडल,भाषा सपादन- नागे कुमार झा आ पीकार <strong>िव</strong>ानद झारु.१००/- US$25 [Edition 2010 ISBN NO.978-93-80538-07-5](add courier charges Rs.20/-per copy forDelhi/NCR and Rs.40/- per copy for outsideDelhi)COMING SOON:I.गजे ठाकुरक शी काय रचना सभ:-१.कुरुक्षेम् अतमर्नक सात खडक बाद गजे ठाकुरककुरुक्षेम् अतमर्नक-२खड-८155


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्2009 AD- Mithilak PanjiPrabandh (PriceRs.5000/- and $1600 foroverseas buyers.TIRHUTA MANUSCRIPTIMAGE DVD AVAILABLESEPARATELY FORRS.1000/-US$320) havecurrently been madeavailable for sale.१०.स<strong>ह</strong>बाढ़िन (मैिथलीक पि<strong>ह</strong>लेल पुतक)-ISBN:978-93-80538-00-6 Price Rs.100/-(for individual buyers)US$40 (Library/Institution- India &abroad)११.नताशा- मैिथलीक पि<strong>ह</strong>ल िचृंखला- <strong>दे</strong>वांशु वस१२.मैिथली-अंेजी वैज्ञािनकशदकोष आ सावर्भौिमक कोष--गजे ठाकुर Price Rs.1000/-(for individual buyers)US$400 (Library/Institution- India &abroad)13.Modern English MaithiliDictionary-GajendraThakur- Price Rs.1000/-(for individual buyers)US$400 (Library/Institution- India &abroad)नव मैिथली पोथी सभकुरुक्षेम्–अतमर्नक (पेपरबैक)(बध-िनबध-समालोचना-२) क संग२.स<strong>ह</strong>बाढ़िन क बाद गजे ठाकुरक दोसर उपयासस॒<strong>ह</strong>॑ शीष॒३.स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर क बाद गजे ठाकुरक दोसर प-सं<strong>ह</strong>स॑<strong>ह</strong>िजत्४.गप गुच्छ क बाद गजे ठाकुरक दोसर कथा-गप सं<strong>ह</strong>शदशाम्५.संकषर्ण क बाद गजे ठाकुरक दोसर नाटकउकामुख६. वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन क बाद गजे ठाकुरक तेसरगीत-बधनाराश ं॒सी७. नेना-भुटका आ िकशोरक लेल गजे ठाकुरक तीनटा नाटकजलोदीप८.नेना-भुटका आ िकशोरक लेल गजे ठाकुरक प सं<strong>ह</strong>बाङक बङौरा९.नेना-भुटका आ िकशोरक लेल गजे ठाकुरक िखसा-िप<strong>ह</strong>ानीसं<strong>ह</strong>अक्षरमुिकाII.जगदीश साद म ंडल-कथा-सं<strong>ह</strong>- गामक िजनगीनाटक- िमिथलाक बेटीउपयास- मौलाइल गाछक फूल, जीवन संघषर्, जीवन मरण,उथान-पतन, िजनगीक जीतIII.िमिथलाक संकार/ <strong>िव</strong>िध-यव<strong>ह</strong>ार गीत आ गीतनाद -संकलनउमेश मंडल- आइ धिर कािशत िमिथलाक संकार/ <strong>िव</strong>िध-यव<strong>ह</strong>ार आ गीत नाद िमिथलाक नि<strong>ह</strong> वरन मैिथल ाणक आकणर् कायथक संकार/ <strong>िव</strong>िध-यव<strong>ह</strong>ार आ गीत नाद छल। पि<strong>ह</strong>लबेर जनमानसक िमिथला लोक गीत तुत भय र<strong>ह</strong>ल अिछ।IV.पंच<strong>दे</strong>वोपासना-भूिम िमिथला- मौनV.मैिथली भाषा-साि<strong>ह</strong>य (२०म शतादी)- ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>VI.गुंजन जीक राधा (ग-प-जबुली िमित)- गंगेश गुंजनVII.िमिथलाक जन साि<strong>ह</strong>य- अनुवािदका ीमती रेवती िम(Maithili Translation of Late Jayakanta Mishra’s156


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्खड-१ बध-िनबध-समालोचना-गजे ठाकुर रु.५०/-US$20[Ist Paperback Edition2009 ISBN NO.978-93-80538-15-0]कुरुक्षेम्–अतमर्नक(पेपरबैक)खड-२ उपयास-(स<strong>ह</strong>बाढ़िन)- गजेठाकुररु.५०/-US$20 [IstPaperback Edition 2009ISBN NO.978-93-80538-16-7]कुरुक्षेम्–अतमर्नक(पेपरबैक)खड-३ प-सं<strong>ह</strong>-(स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर)- गजेठाकुररु.५०/-US$20 [IstPaperback Edition 2009ISBN NO.978-93-80538-17-4]कुरुक्षेम्–अतमर्नक(पेपरबैक)खड-४ कथा-गप सं<strong>ह</strong>(गप गुच्छ)- गजे ठाकुररु.५०/-US$20 [Ist PaperbackEdition 2009 ISBNNO.978-93-80538-18-1]कुरुक्षेम्–अतमर्नक(पेपरबैक)खड-५ नाटक-(संकषर्ण)- गजे ठाकुररु.५०/-US$20 [Ist PaperbackEdition 2009 ISBNNO.978-93-80538-19-8]कुरुक्षेम्–अतमर्नक(पेपरबैक)खड-६ म<strong>ह</strong>ाकाय- (१.वचा<strong>ह</strong>च आ २. असाित मन)- गजे ठाकुररु.५०/-US$20[Ist Paperback EditionIntroduction to Folk Literature of Mithila Vol.I &II)VIII. वगय ोफेसर राधाकृण चौधरी-िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ास, शाराितधा, A survey of MaithiliLiterature[After receiving reports and confirming it ( proofmay be seen athttp://www.box.net/shared/75xgdy37dr ) that Mr.Pankaj Parashar copied verbatim the articleTechnopolitics by Douglas Kellner (email:kellner@gseis.ucla.edu) and got it published inHindi Magazine Pahal(email:editor.pahal@gmail.com,edpahaljbp@yahoo.co.in and info@deshkaal.comwebsite: www.deshkaal.com) in his own name.The author was also involved in blackmailingusing different ISP addresses and differentemail addresses. In the light of above wehereby ban the book "Vilambit Kaik Yug meNibadha" by Mr. Pankaj Parashar and arewithdrawing the book and blacklisting the authorwith immediate effect.]Details of postage charges availaible onhttp://www.shruti-publication.com/FOR SUPPLY OF BOOKS IN ASSAM, BIHAR,WEST BENGAL, JHARKHAND (INDIA) ANDNEPALCONTACT OUR DISTRIBUTORS:PALLAVI DISTRIBUTORS, C/o Dr. UMESHMANDAL, TULSI BHAWAN, DEEPAKCHITRALAYA MARG (CINEMA ROAD),WARD NO.6, NIRMALI, DISTRICT- SUPAUL -PIN-847452(BIHAR,INDIA)ph.09931654742 e-mail: shruti.publication@shrutipublication.com(<strong>िव</strong>ज्ञापन)157


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्2009 ISBN NO.978-93-80538-20-4]कुरुक्षेम्–अतमर्नक(पेपरबैक)खड-७ बालमंडलीिकशोर-जगत)- गजे ठाकुर मूयरु.५०/-US$20 [IstPaperback Edition 2009ISBN NO.978-93-80538-21-1](कायलय योग लेल)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१ (ितर<strong>ह</strong>ुता/ <strong>दे</strong>वनागरी)क अपार सफलताक बाद <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:२ आ आगाँक अंक लेल वािषर्क/ <strong>िव</strong>ािषर्क/ <strong>िव</strong>ािषर्क/पंचवािषर्क/ आजीवन सयता अिभयान।ओि<strong>ह</strong> बखर्मे कािशत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>क सभ अंक/ पुितका पठाओल जाएत।नीचाँक फॉमर् भरू:-158


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>दे</strong>वनागरी/ वा ितर<strong>ह</strong>ुताक सदयता चा<strong>ह</strong>ी: <strong>दे</strong>वनागरी/ ितर<strong>ह</strong>ुतासदयता चा<strong>ह</strong>ी: ा<strong>ह</strong>क बनू (कूिरयर/ रिजटडर् डाक खचर् सि<strong>ह</strong>त):-एक बखर्(२०१०ई.)::INDIAरु.२००/-NEPAL-(INR 600), Abroad-(US$25)दू बखर्(२०१०-११ ई.):: INDIA रु.३५०/- NEPAL-(INR 1050), Abroad-(US$50)तीन बखर्(२०१०-१२ ई.)::INDIA रु.५००/- NEPAL-(INR 1500), Abroad-(US$75)पाँच बखर्(२०१०-१३ ई.)::७५०/- NEPAL-(INR 2250), Abroad-(US$125)आजीवन(२००९ आ ओि<strong>ह</strong>सँ आगाँक अंक)::रु.५०००/- NEPAL-(INR 15000), Abroad-(US$750)<strong>ह</strong>मर नाम:<strong>ह</strong>मर पता:<strong>ह</strong>मर ई-मेल:<strong>ह</strong>मर फोन/मोबाइल नं.:<strong>ह</strong>म Cash/MO/DD/Cheque in favour of AJAY ARTS payable at DELHI दऽ र<strong>ह</strong>ल छी।वा <strong>ह</strong>म रािश Account No.21360200000457 Account holder (distributor)'s name: Ajay Arts,Delhi,Bank: Bank of Baroda, Badli branch, Delhi क खातामे पठा र<strong>ह</strong>ल छी।अपन फॉमर् एि<strong>ह</strong> पतापर पठाऊ:- shruti.publication@shruti-publication.comAJAY ARTS, 4393/4A,Ist Floor,Ansari Road,DARYAGANJ,Delhi-110002 Ph.011-23288341,09968170107,e-mail:, Website: http://www.shruti-publication.com(ा<strong>ह</strong>कक <strong>ह</strong>ताक्षर)२. सं<strong>दे</strong>श-[ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> िमिथलाक्षर आ <strong>दे</strong>वनागरी आ गजे ठाकुरक सात खडक- िनबध-बध-समीक्षा,उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong>(स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ), नाटक (संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बाल-मंडली-िकशोर जगत-सं<strong>ह</strong> कुरुक्षेम् अंतमर्नक मा<strong>दे</strong>ँ। ]१.ी गो<strong>िव</strong>द झा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ तरंगजालपर उतािर <strong>िव</strong>भिरमे मातृभाषा मैिथलीक ल<strong>ह</strong>िर जगाओल, खेद जे अपनेक एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ािभयानमे <strong>ह</strong>मएखन धिर संग नि<strong>ह</strong> दए सकल<strong>ह</strong>ुँ। सुनैत छी अपनेकेँ सुझाओ आ रचनामक आलोचना िय लगैत अिछ तेँ िकछु िलखक मोनभेल। <strong>ह</strong>मर स<strong>ह</strong>ायता आ स<strong>ह</strong>योग अपनेकेँ सदा उपलध र<strong>ह</strong>त।२.ी रमानद रेणु- मैिथलीमे ई-पिका पािक्षक रूपेँ चला कऽ जे अपन मातृभाषाक चार कऽ र<strong>ह</strong>ल छी, से धयवाद । आगाँअपनेक समत मैिथलीक कायर्क <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>ृदयसँ शुभकामना दऽ र<strong>ह</strong>ल छी।159


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.ी <strong>िव</strong>ानाथ झा "<strong>िव</strong>िदत"- संचार आ ौोिगकीक एि<strong>ह</strong> ितपध ग्लोबल युगमे अपन मि<strong>ह</strong>मामय "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"केँ अपना <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे कट<strong>दे</strong>िख जतबा सता आ संतोष भेल, तकरा कोनो उपलध "मीटर"सँ नि<strong>ह</strong> नापल जा सकैछ? ..एकर ऐित<strong>ह</strong>ािसक मूयांकन आसांकृितक ितफलन एि<strong>ह</strong> शतादीक अंत धिर लोकक नजिरमे आयर्जनक रूपसँ कट <strong>ह</strong>ैत।४. ो. उदय नारायण िसं<strong>ह</strong> "निचकेता"- जे काज अ<strong>ह</strong>ाँ कए र<strong>ह</strong>ल छी तकर चरचा एक िदन मैिथली भाषाक इित<strong>ह</strong>ासमे <strong>ह</strong>ोएत।आनद भए र<strong>ह</strong>ल अिछ, ई जािन कए जे एतेक गोट मैिथल "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई जनर्लकेँ पिढ़ र<strong>ह</strong>ल छिथ।...<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क चालीसम अंक पुरबाकलेल अिभनदन।५. डॉ. गंगेश गुंजन- एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-कमर्मे लािग र<strong>ह</strong>ल अ<strong>ह</strong>ाँक सवेदनशील मन, मैिथलीक ित समिपर्त मे<strong>ह</strong>नितक अमृत रंग, इित<strong>ह</strong>ासमे एक टा <strong>िव</strong>िश फराक अयाय आरंभ करत, <strong>ह</strong>मरा <strong>िव</strong>ास अिछ। अशेष शुभकामना आ बधाइक स, सने<strong>ह</strong>...अ<strong>ह</strong>ाँक पोथीकुरुक्षेम् अंतमर्नक थम दृया ब<strong>ह</strong>ुत भय तथा उपयोगी बुझाइछ। मैिथलीमे तँ अपना वरूपक ायः ई पि<strong>ह</strong>ले ए<strong>ह</strong>न भयअवतारक पोथी िथक। <strong>ह</strong>षर्पूणर् <strong>ह</strong>मर <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई वीकार करी।६. ी रामाय झा "रामरंग"(आब वगय)- "अपना" िमिथलासँ संबंिधत...<strong>िव</strong>षय वतुसँ अवगत भेल<strong>ह</strong>ुँ।...शेष सभ कुशल अिछ।७. ी जे िपाठी- साि<strong>ह</strong>य अकादमी- इंटरनेट पर थम मैिथली पािक्षक पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केर लेल बधाई आ शुभकामनावीकार करू।८. ी फुलकुमार िसं<strong>ह</strong> "मौन"- थम मैिथली पािक्षक पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क काशनक समाचार जािन कनेक चिकत मुदा बेसीआािदत भेल<strong>ह</strong>ुँ। कालचकेँ पकिड़ जाि<strong>ह</strong> दूरदृिक पिरचय <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ, ओि<strong>ह</strong> लेल <strong>ह</strong>मर मंगलकामना।९.डॉ. िशवसाद यादव- ई जािन अपार <strong>ह</strong>षर् भए र<strong>ह</strong>ल अिछ, जे नव सूचना-ाितक क्षेमे मैिथली पकािरताकेँ वेश िदअएबाकसा<strong>ह</strong>िसक कदम उठाओल अिछ। पकािरतामे एि<strong>ह</strong> कारक नव योगक <strong>ह</strong>म वागत करैत छी, संगि<strong>ह</strong> "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क सफलताकशुभकामना।१०. ी आाचरण झा- कोनो प-पिकाक काशन- ता<strong>ह</strong>ूमे मैिथली पिकाक काशनमे के कतेक स<strong>ह</strong>योग करता<strong>ह</strong>- ई तऽ भ<strong>िव</strong>यक<strong>ह</strong>त। ई <strong>ह</strong>मर ८८ वषर्मे ७५ वषर्क अनुभव र<strong>ह</strong>ल। एतेक पैघ म<strong>ह</strong>ान यज्ञमे <strong>ह</strong>मर ापूणर् आ<strong>ह</strong>ुित ात <strong>ह</strong>ोयत- यावत ठीक-ठाकछी/ र<strong>ह</strong>ब।११. ी <strong>िव</strong>जय ठाकुर- िमिशगन <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" पिकाक अंक <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ, सपूणर् टीम बधाईक पा अिछ। पिकाक मंगलभ<strong>िव</strong>य <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>मर शुभकामना वीकार कएल जाओ।१२. ी सुभाषच यादव- ई-पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क बारेमे जािन सता भेल। ’<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’ िनरतर पल<strong>िव</strong>त-पुिपत <strong>ह</strong>ो आ चतुिदर्क अपनसुगंध पसारय से कामना अिछ।१३. ी मैिथलीपु दीप- ई-पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केर सफलताक भगवतीसँ कामना। <strong>ह</strong>मर पूणर् स<strong>ह</strong>योग र<strong>ह</strong>त।१४. डॉ. ी भीमनाथ झा- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" इटरनेट पर अिछ तेँ "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" नाम उिचत आर कतेक रूपेँ एकर <strong>िव</strong>वरण भए सकैत अिछ।आइ-काि मोनमे उेग र<strong>ह</strong>ैत अिछ, मुदा शी पूणर् स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>ब।कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>िख अित सता भेल। मैिथलीक लेल ईघटना छी।160


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१५. ी रामभरोस कापिड़ "मर"- जनकपुरधाम- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ऑनलाइन <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छी। मैिथलीकेँ अतरीय जगतमे प<strong>ह</strong>ुँचेल<strong>ह</strong>ुँ तकरालेल <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई। िमिथला र सभक संकलन अपूवर्। नेपालोक स<strong>ह</strong>योग भेटत, से <strong>िव</strong>ास करी।१६. ी राजनदन लालदास- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई-पिकाक मायमसँ बड़ नीक काज कए र<strong>ह</strong>ल छी, नाितक अि<strong>ह</strong>ठाम <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ। एकर वािषर्कअ ंक जखन िं ट िनकालब तँ <strong>ह</strong>मरा पठायब। कलकामे ब<strong>ह</strong>ुत गोटेकेँ <strong>ह</strong>म साइटक पता िलखाए <strong>दे</strong>ने िछयि<strong>ह</strong>। मोन तँ <strong>ह</strong>ोइत अिछजे िदली आिब कए आशीवद दैत<strong>ह</strong>ुँ, मुदा उमर आब बेशी भए गेल। शुभकामना <strong>दे</strong>श-<strong>िव</strong><strong>दे</strong>शक मैिथलकेँ जोड़बाक लेल।.. उकृकाशन कुरुक्षेम् अंतमर्नक लेल बधाइ। अुत काज कएल अिछ, नीक तुित अिछ सात खडमे। मुदा अ<strong>ह</strong>ाँक सेवा आ सेिनःवाथर् तखन बूझल जाइत जँ अ<strong>ह</strong>ाँ ारा कािशत पोथी सभपर दाम िलखल नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong>तैक। ओि<strong>ह</strong>ना सभकेँ <strong>िव</strong>लि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ल जइतैक।(पीकरण- ीमान्, अ<strong>ह</strong>ाँक सूचनाथर् <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ारा ई-कािशत कएल सभटा सामी आकइवमेhttps://sites.google.com/a/videha.com/videha-pothi/ पर िबना मूयक डाउनलोड लेल उपलध छै आ भ<strong>िव</strong>यमे से<strong>ह</strong>ोर<strong>ह</strong>तैक। एि<strong>ह</strong> आकइवकेँ जे िकयो काशक अनुमित लऽ कऽ िंट रूपमे कािशत कएने छिथ आ तकर ओ दाम रखने छिथताि<strong>ह</strong>पर <strong>ह</strong>मर कोनो िनयंण नि<strong>ह</strong> अिछ।- गजे ठाकुर)... अ<strong>ह</strong>ाँक ित अशेष शुभकामनाक संग।१७. डॉ. ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>- अ<strong>ह</strong>ाँ मैिथलीमे इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" कािशत कए अपन अुत मातृभाषानुरागक पिरचय <strong>दे</strong>लअिछ, अ<strong>ह</strong>ाँक िनःवाथर् मातृभाषानुरागसँ ेिरत छी, एकर िनिम जे <strong>ह</strong>मर सेवाक योजन <strong>ह</strong>ो, तँ सूिचत करी। इंटरनेटपर आोपांतपिका <strong>दे</strong>खल, मन फुिलत भऽ गेल।१८.ीमती शेफािलका वम- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका <strong>दे</strong>िख मोन उलाससँ भिर गेल। <strong>िव</strong>ज्ञान कतेक गित कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ...अ<strong>ह</strong>ाँ सभअनत आकाशकेँ भेिद िदयौ, समत <strong>िव</strong>तारक र<strong>ह</strong>यकेँ तार-तार कऽ िदयौक...। अपनेक अुत पुतक कुरुक्षेम् अंतमर्नक<strong>िव</strong>षयवतुक दृिसँ गागरमे सागर अिछ। बधाई।१९.ी <strong>ह</strong>ेतुकर झा, पटना-जाि<strong>ह</strong> समपर्ण भावसँ अपने िमिथला-मैिथलीक सेवामे तपर छी से तुय अिछ। <strong>दे</strong>शक राजधानीसँ भयर<strong>ह</strong>ल मैिथलीक शंखनाद िमिथलाक गाम-गाममे मैिथली चेतनाक <strong>िव</strong>कास अवय करत।२०. ी योगानद झा, किबलपुर, ल<strong>ह</strong>ेिरयासराय- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पोथीकेँ िनकटसँ <strong>दे</strong>खबाक अवसर भेटल अिछ आ मैिथलीजगतक एकटा उट ओ समसामियक दृिसप <strong>ह</strong>ताक्षरक कलमबद पिरचयसँ आािदत छी। "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क <strong>दे</strong>वनागरी सँकरणपटनामे रु. 80/- मे उपलध भऽ सकल जे <strong>िव</strong>िभ लेखक लोकिनक छायािच, पिरचय पक ओ रचनावलीक सयक काशनसँऐित<strong>ह</strong>ािसक क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ।२१. ी िकशोरीकात िम- कोलकाता- जय मैिथली, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे ब<strong>ह</strong>ुत रास क<strong>िव</strong>ता, कथा, िरपोटर् आिदक सिच सं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख आ आरअिधक सता िमिथलाक्षर <strong>दे</strong>िख- बधाई वीकार कएल जाओ।२२.ी जीवकात- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मुित अंक पढ़ल- अुत मे<strong>ह</strong>नित। चाबस-चाबस। िकछु समालोचना मरखा<strong>ह</strong>..मुदा सय।२३. ी भालच झा- अपनेक कुरुक्षेम् अंतमर्नक <strong>दे</strong>िख बुझाएल जेना <strong>ह</strong>म अपने छपल<strong>ह</strong>ुँ अिछ। एकर <strong>िव</strong>शालकाय आकृितअपनेक सवर्समावेशताक पिरचायक अिछ। अपनेक रचना सामयर्मे उरोर वृि <strong>ह</strong>ो, एि<strong>ह</strong> शुभकामनाक संग <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई।२४.ीमती डॉ नीता झा- अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। योितरीर शदावली, कृिष मय शदावली आ सीत बसत आसभ कथा, क<strong>िव</strong>ता, उपयास, बाल-िकशोर साि<strong>ह</strong>य सभ उम छल। मैिथलीक उरोर <strong>िव</strong>कासक लय दृिगोचर <strong>ह</strong>ोइत अिछ।२५.ी मायानद िम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मे <strong>ह</strong>मर उपयास ीधनक जे <strong>िव</strong>रोध कएल गेल अिछ तकर <strong>ह</strong>म <strong>िव</strong>रोध करैत छी।...कुरुक्षेम् अंतमर्नक पोथीक लेल शुभकामना।(ीमान् समालोचनाकेँ <strong>िव</strong>रोधक रूपमे नि<strong>ह</strong> लेल जाए।-गजे ठाकुर)161


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२६.ी म<strong>ह</strong>े <strong>ह</strong>जारी- सपादक ीिमिथला- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ मोन <strong>ह</strong>िषर्त भऽ गेल..एखन पूरा पढ़यमे ब<strong>ह</strong>ुत समय लागत,मुदा जतेक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ से आािदत कएलक।२७.ी केदारनाथ चौधरी- कुरुक्षेम् अंतमर्नक अुत लागल, मैिथली साि<strong>ह</strong>य लेल ई पोथी एकटा ितमान बनत।२८.ी सयानद पाठक- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>म िनयिमत पाठक छी। ओकर वरूपक शंसक छल<strong>ह</strong>ुँ। ए<strong>ह</strong>र अ<strong>ह</strong>ाँक िलखल - कुरुक्षेम्अंतमर्नक <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ। मोन आािदत भऽ उठल। कोनो रचना तरा-उपरी।२९.ीमती रमा झा-सपादक िमिथला दपर्ण। कुरुक्षेम् अंतमर्नक िंट फॉमर् पिढ़ आ एकर गुणवा <strong>दे</strong>िख मोन स भऽ गेल,अुत शद एकरा लेल युक्त कऽ र<strong>ह</strong>ल छी। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क उरोर गितक शुभकामना।३०.ी नरे झा, पटना- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> िनयिमत <strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ैत छी। मैिथली लेल अुत काज कऽ र<strong>ह</strong>ल छी।३१.ी रामलोचन ठाकुर- कोलकाता- िमिथलाक्षर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख मोन सतासँ भिर उठल, अंकक <strong>िव</strong>शाल पिरदृय आवतकारीअिछ।३२.ी तारानद <strong>िव</strong>योगी- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आ कुरुक्षेम् अंतमर्नक <strong>दे</strong>िख चकिबदोर लािग गेल। आयर्। शुभकामना आ बधाई।३३.ीमती ेमलता िम “ेम”- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। सभ रचना उच्चकोिटक लागल। बधाई।३४.ी कीितर्नारायण िम- बेगूसराय- कुरुक्षेम् अंतमर्नक बड नीक लागल, आगांक सभ काज लेल बधाई।३५.ी म<strong>ह</strong>ाकाश-स<strong>ह</strong>रसा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक नीक लागल, <strong>िव</strong>शालकाय संगि<strong>ह</strong> उमकोिटक।३६.ी अिग्नपुप- िमिथलाक्षर आ <strong>दे</strong>वाक्षर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ल..ई थम तँ अिछ एकरा शंसामे मुदा <strong>ह</strong>म एकरा दुसा<strong>ह</strong>िसक क<strong>ह</strong>ब। िमिथलािचकलाक तभकेँ मुदा अिगला अंकमे आर <strong>िव</strong>तृत बनाऊ।३७.ी मंजर सुलेमान-दरभंगा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क जतेक शंसा कएल जाए कम <strong>ह</strong>ोएत। सभ चीज उम।३८.ीमती ोफेसर वीणा ठाकुर- कुरुक्षेम् अंतमर्नक उम, पठनीय, <strong>िव</strong>चारनीय। जे क्यो <strong>दे</strong>खैत छिथ पोथी ात करबाक उपायपुछैत छिथ। शुभकामना।३९.ी छानद िसं<strong>ह</strong> झा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ, बड नीक सभ तर<strong>ह</strong>ेँ।४०.ी ताराकात झा- सपादक मैिथली दैिनक िमिथला समाद- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> तँ कटेट ोवाइडरक काज कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ। कुरुक्षेम्अंतमर्नक अुत लागल।४१.डॉ रवी कुमार चौधरी- कुरुक्षेम् अंतमर्नक ब<strong>ह</strong>ुत नीक, ब<strong>ह</strong>ुत मे<strong>ह</strong>नितक पिरणाम। बधाई।४२.ी अमरनाथ- कुरुक्षेम् अंतमर्नक आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> दुनू मरणीय घटना अिछ, मैिथली साि<strong>ह</strong>य मय।४३.ी पंचानन िम- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क वै<strong>िव</strong>य आ िनरतरता भा<strong>िव</strong>त करैत अिछ, शुभकामना।162


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्४४.ी केदार कानन- कुरुक्षेम् अतमर्नक लेल अनेक धयवाद, शुभकामना आ बधाइ वीकार करी। आ निचकेताक भूिमकापढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। शुरूमे तँ लागल जेना कोनो उपयास अ<strong>ह</strong>ाँ ारा सृिजत भेल अिछ मुदा पोथी उनटौला पर ज्ञात भेल जे एि<strong>ह</strong>मे तँ सभ<strong>िव</strong>धा समाि<strong>ह</strong>त अिछ।४५.ी धनाकर ठाकुर- अ<strong>ह</strong>ाँ नीक काज कऽ र<strong>ह</strong>ल छी। फोटो गैलरीमे िच एि<strong>ह</strong> शतादीक जमितिथक अनुसार र<strong>ह</strong>ैत तऽ नीक।४६.ी आशीष झा- अ<strong>ह</strong>ाँक पुतकक संबंधमे एतबा िलखबा सँ अपना कए नि<strong>ह</strong> रोिक सकल<strong>ह</strong>ुँ जे ई िकताब मा िकताब नि<strong>ह</strong>थीक, ई एकटा उमीद छी जे मैिथली अ<strong>ह</strong>ाँ सन पुक सेवा सँ िनरंतर समृ <strong>ह</strong>ोइत िचरजीवन कए ात करत।४७.ी शभु कुमार िसं<strong>ह</strong>- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क तपरता आ ियाशीलता <strong>दे</strong>िख आािदत भऽ र<strong>ह</strong>ल छी। िनितरूपेण क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ जेसमकालीन मैिथली पिकाक इित<strong>ह</strong>ासमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क नाम वणक्षरमे िलखल जाएत। ओि<strong>ह</strong> कुरुक्षेक घटना सभ तँ अठार<strong>ह</strong>े िदनमेखतम भऽ गेल र<strong>ह</strong>ए मुदा अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् तँ अशेष अिछ।४८.डॉ. अजीत िम- अपनेक यासक कतबो श ंसा कएल जाए कमे <strong>ह</strong>ोएतैक। मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे अ<strong>ह</strong>ाँ ारा कएल गेल काजयुग-युगातर धिर पूजनीय र<strong>ह</strong>त।४९.ी बीरे मिलक- अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अतमर्नक आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> पिढ़ अित सता भेल। अ<strong>ह</strong>ाँक वाय ठीक र<strong>ह</strong>ए आउसा<strong>ह</strong> बनल र<strong>ह</strong>ए से कामना।५०.ी कुमार राधारमण- अ<strong>ह</strong>ाँक िदशा-िनदशमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पि<strong>ह</strong>ल मैिथली ई-जनर्ल <strong>दे</strong>िख अित सता भेल। <strong>ह</strong>मर शुभकामना।५१.ी फूलच झा वीण-<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ने र<strong>ह</strong>ी मुदा कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>िख बढ़ाई <strong>दे</strong>बा लेल बाय भऽ गेल<strong>ह</strong>ुँ। आब <strong>िव</strong>ासभऽ गेल जे मैिथली नि<strong>ह</strong> मरत। अशेष शुभकामना।५२.ी <strong>िव</strong>भूित आनद- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख, ओकर <strong>िव</strong>तार <strong>दे</strong>िख अित सता भेल।५३.ी मानेर मनुज-कुरुक्षेम् अतमर्नक एकर भयता <strong>दे</strong>िख अित सता भेल, एतेक <strong>िव</strong>शाल थ मैिथलीमे आइ धिर नि<strong>ह</strong><strong>दे</strong>खने र<strong>ह</strong>ी। एि<strong>ह</strong>ना भ<strong>िव</strong>यमे काज करैत र<strong>ह</strong>ी, शुभकामना।५४.ी <strong>िव</strong>ानद झा- आइ.आइ.एम.कोलकाता- कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>िव</strong>तार, छपाईक संग गुणवा <strong>दे</strong>िख अित सता भेल।५५.ी अर<strong>िव</strong>द ठाकुर-कुरुक्षेम् अतमर्नक मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे कएल गेल एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क पि<strong>ह</strong>ल योग अिछ, शुभकामना।५६.ी कुमार पवन-कुरुक्षेम् अतमर्नक पिढ़ र<strong>ह</strong>ल छी। िकछु लघुकथा पढ़ल अिछ, ब<strong>ह</strong>ुत मािमर्क छल।५७. ी दीप िब<strong>ह</strong>ारी-कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>खल, बधाई।५८.डॉ मिणकात ठाकुर-कैिलफोिनर्या- अपन <strong>िव</strong>लक्षण िनयिमत सेवासँ <strong>ह</strong>मरा लोकिनक <strong>ह</strong>ृदयमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> भऽ गेल अिछ।५९.ी धीरे ेमिषर्- अ<strong>ह</strong>ाँक समत यास सरा<strong>ह</strong>नीय। दुख <strong>ह</strong>ोइत अिछ जखन अ<strong>ह</strong>ाँक यासमे अपेिक्षत स<strong>ह</strong>योग नि<strong>ह</strong> कऽ पबैतछी।६०.ी <strong>दे</strong>वशंकर नवीन- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क िनरतरता आ <strong>िव</strong>शाल वरूप- <strong>िव</strong>शाल पाठक वगर्, एकरा ऐित<strong>ह</strong>ािसक बनबैत अिछ।163


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्६१.ी मो<strong>ह</strong>न भाराज- अ<strong>ह</strong>ाँक समत कायर् <strong>दे</strong>खल, ब<strong>ह</strong>ुत नीक। एखन िकछु परेशानीमे छी, मुदा शी स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>ब।६२.ी फजलुर र<strong>ह</strong>मान <strong>ह</strong>ाशमी-कुरुक्षेम् अतमर्नक मे एतेक मे<strong>ह</strong>नतक लेल अ<strong>ह</strong>ाँ साधुवादक अिधकारी छी।६३.ी लमण झा "सागर"- मैिथलीमे चमकािरक रूपेँ अ<strong>ह</strong>ाँक वेश आादकारी अिछ।..अ<strong>ह</strong>ाँकेँ एखन आर..दूर..ब<strong>ह</strong>ुत दूरधिरजेबाक अिछ। वथ आ स र<strong>ह</strong>ी।६४.ी जगदीश साद मंडल-कुरुक्षेम् अतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ । कथा सभ आ उपयास स<strong>ह</strong>बाढ़िन पूणर्रूपेँ पिढ़ गेल छी। गाम-घरकभौगोिलक <strong>िव</strong>वरणक जे सूम वणर्न स<strong>ह</strong>बाढ़िनमे अिछ, से चिकत कएलक, एि<strong>ह</strong> सं<strong>ह</strong>क कथा-उपयास मैिथली लेखनमे <strong>िव</strong><strong>िव</strong>धताअनलक अिछ। समालोचना शामे अ<strong>ह</strong>ाँक दृि वैयिक्तक नि<strong>ह</strong> वरन् सामािजक आ कयाणकारी अिछ, से शंसनीय।६५.ी अशोक झा-अयक्ष िमिथला <strong>िव</strong>कास पिरषद- कुरुक्षेम् अतमर्नक लेल बधाई आ आगाँ लेल शुभकामना।६६.ी ठाकुर साद मुमुर्- अुत यास। धयवादक संग ाथर्ना जे अपन मािट-पािनकेँ यानमे रािख अंकक समायोजन कएलजाए। नव अंक धिर यास सरा<strong>ह</strong>नीय। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ ब<strong>ह</strong>ुत-ब<strong>ह</strong>ुत धयवाद जे ए<strong>ह</strong>ेन सुदर-सुदर सचार (आलेख) लगा र<strong>ह</strong>ल छिथ।सभटा <strong>ह</strong>णीय- पठनीय।६७.बुिनाथ िम- िय गजे जी,अ<strong>ह</strong>ाँक सपादन मे कािशत ‘<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’आ ‘कुरुक्षेम् अंतमर्नक’ <strong>िव</strong>लक्षण पिका आ <strong>िव</strong>लक्षण पोथी!की नि<strong>ह</strong> अिछ अ<strong>ह</strong>ाँक सपादनमे? एि<strong>ह</strong> य सँ मैिथली क <strong>िव</strong>कास <strong>ह</strong>ोयत,िनसं<strong>दे</strong><strong>ह</strong>।६८.ी बृखेश च लाल- गजेजी, अपनेक पुतक कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ मोन गदगद भय गेल , <strong>ह</strong>ृदयसँ अनुगृि<strong>ह</strong>त छी ।<strong>ह</strong>ािदर्क शुभकामना ।६९.ी परमेर कापिड़ - ी गजे जी । कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ गदगद आ ने<strong>ह</strong>ाल भेल<strong>ह</strong>ुँ।७०.ी रवीनाथ ठाकुर- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ैत र<strong>ह</strong>ैत छी। धीरे ेमिषर्क मैिथली गजलपर आलेख पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। मैिथली गजल कऽ सँ कऽचिल गेलैक आ ओ अपन आलेखमे मा अपन जानल-पि<strong>ह</strong>चानल लोकक चचर् कएने छिथ। जेना मैिथलीमे मठक परपरा र<strong>ह</strong>लअिछ। (पीकरण- ीमान्, ेमिषर् जी ओि<strong>ह</strong> आलेखमे ई प िलखने छिथ जे िकनको नाम जे छुिट गेल छि<strong>ह</strong> तँ से माआलेखक लेखकक जानकारी नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>बाक ारे, एि<strong>ह</strong>मे आन कोनो कारण नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल जाय। अ<strong>ह</strong>ाँसँ एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयपर <strong>िव</strong>तृत आलेखसादर आमंित अिछ।-सपादक)७१.ी मंेर झा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ल आ संगि<strong>ह</strong> अ<strong>ह</strong>ाँक मैगनम ओपस कुरुक्षेम् अंतमर्नक से<strong>ह</strong>ो, अित उम। मैिथलीक लेल कएल जार<strong>ह</strong>ल अ<strong>ह</strong>ाँक समत कायर् अतुलनीय अिछ।७२. ी <strong>ह</strong>रेकृण झा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मैिथलीमे अपन तर<strong>ह</strong>क एकमा थ अिछ, एि<strong>ह</strong>मे लेखकक सम दृि आ रचनाकौशल <strong>दे</strong>खबामे आएल जे लेखकक फीडवकर्सँ जुड़ल र<strong>ह</strong>बाक कारणसँ अिछ।७३.ी सुकात सोम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मे समाजक इित<strong>ह</strong>ास आ वतर्मानसँ अ<strong>ह</strong>ाँक जुड़ाव बड नीक लागल, अ<strong>ह</strong>ाँ एि<strong>ह</strong> क्षेमेआर आगाँ काज करब से आशा अिछ।७४.ोफेसर मदन िम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक सन िकताब मैिथलीमे पि<strong>ह</strong>ले अिछ आ एतेक <strong>िव</strong>शाल सं<strong>ह</strong>पर शोध कएल जा सकैतअिछ। भ<strong>िव</strong>यक लेल शुभकामना।164


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्७५.ोफेसर कमला चौधरी- मैिथलीमे कुरुक्षेम् अंतमर्नक सन पोथी आबए जे गुण आ रूप दुनूमे िनसन <strong>ह</strong>ोअए, से ब<strong>ह</strong>ुत िदनसँआकांक्षा छल, ओ आब जा कऽ पूणर् भेल। पोथी एक <strong>ह</strong>ाथसँ दोसर <strong>ह</strong>ाथ घुिम र<strong>ह</strong>ल अिछ, एि<strong>ह</strong>ना आगाँ से<strong>ह</strong>ो अ<strong>ह</strong>ाँसँ आशा अिछ।७६.ी उदय च झा "<strong>िव</strong>नोद": गजेजी, अ<strong>ह</strong>ाँ जतेक काज कएल<strong>ह</strong>ुँ अिछ से मैिथलीमे आइ धिर िकयो नि<strong>ह</strong> कएने छल।शुभकामना। अ<strong>ह</strong>ाँकेँ एखन ब<strong>ह</strong>ुत काज आर करबाक अिछ।७७.ी कृण कुमार कयप: गजे ठाकुरजी, अ<strong>ह</strong>ाँसँ भेँट एकटा मरणीय क्षण बिन गेल। अ<strong>ह</strong>ाँ जतेक काज एि<strong>ह</strong> बएसमे कऽ गेलछी ताि<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>जार गुणा आर बेशीक आशा अिछ।७८.ी मिणकात दास: अ<strong>ह</strong>ाँक मैिथलीक कायर्क शंसा लेल शद नि<strong>ह</strong> भेटैत अिछ। अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अतमर्नक सपूणर् रूपेँ पिढ़गेल<strong>ह</strong>ुँ। वचा<strong>ह</strong>च बड नीक लागल।कुरुक्षेम् अंतमर्नक- गजे ठाकुरगजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ),नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बालमंडली-िकशोरजगत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे।कुरुक्षेम्–अतमर्नक, खड-१ सँ ७Ist edition 2009 of Gajendra Thakur’s KuruKshetram-Antarmanak (Vol. I to VII)- essay-papercriticism,novel, poems, story, play, epics and Children-grown-ups literature in single binding:Language:Maithili(Details for purchase available at print-version publishers's site http://www.shruti-publication.comor you may write to shruti.publication@shruti-publication.com )<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>165


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६० म अंक १५ जून २०१० (वषर् ३ मास ३० अंक ६०)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मैिथली साि<strong>ह</strong>य आदोलन(c)२००८-०९. सविधकार लेखकाधीन आ जतय लेखकक नाम नि<strong>ह</strong> अिछ ततय संपादकाधीन। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> (पािक्षक) संपादक- गजेठाकुर। स<strong>ह</strong>ायक सपादक: ीमती रिम रेखा िस<strong>ह</strong>ा, ी उमेश मंडल। एतय कािशत रचना सभक कॉपीराइट लेखक लोकिनकलगमे र<strong>ह</strong>ति<strong>ह</strong>, मा एकर थम काशनक/ आकइवक/ अंेजी-संकृत अनुवादक ई-काशन/ आकइवक अिधकार एि<strong>ह</strong> ई पिकाकेँछैक। रचनाकार अपन मौिलक आ अकािशत रचना (जकर मौिलकताक संपूणर् उरदाियव लेखक गणक मय छि<strong>ह</strong>)ggajendra@yahoo.co.in आिक ggajendra@videha.com केँ मेल अटैचमेटक रूपमेँ .doc, .docx, .rtf वा .txtफॉमटमे पठा सकैत छिथ। रचनाक संग रचनाकार अपन संिक्षत पिरचय आ अपन कैन कएल गेल फोटो पठेता<strong>ह</strong>, से आशाकरैत छी। रचनाक अंतमे टाइप र<strong>ह</strong>य, जे ई रचना मौिलक अिछ, आ पि<strong>ह</strong>ल काशनक <strong>ह</strong>ेतु <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> (पािक्षक) ई पिकाकेँ <strong>दे</strong>ल जार<strong>ह</strong>ल अिछ। मेल ात <strong>ह</strong>ोयबाक बाद यथासंभव शी ( सात िदनक भीतर) एकर काशनक अंकक सूचना <strong>दे</strong>ल जायत। एि<strong>ह</strong> ईपिकाकेँ ीमित लमी ठाकुर ारा मासक 1 आ 15 ितिथकेँ ई कािशत कएल जाइत अिछ।(c) 2008-09 सविधकार सुरिक्षत। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे कािशत सभटा रचना आ आकइवक सविधकार रचनाकार आ सं<strong>ह</strong>कक लगमेछि<strong>ह</strong>। रचनाक अनुवाद आ पुनः काशन िकंवा आकइवक उपयोगक अिधकार िकनबाक <strong>ह</strong>ेतु ggajendra@videha.com परसंपकर् करू। एि<strong>ह</strong> साइटकेँ ीित झा ठाकुर, मधूिलका चौधरी आ रिम िया ारा िडजाइन कएल गेल।िसिरतु166

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!