22.08.2015 Views

िव दे ह िवदेह Videha িবেদহ िवदेह

'िवदेह' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)

'िवदेह' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्'<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> http://www.videha.co.in <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist MaithiliFortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका नव अंक <strong>दे</strong>खबाक लेल पृ सभकेँ िरेश कए<strong>दे</strong>खू। Always refresh the pages for viewing new issue of VIDEHA. Read in your ownscriptRoman(Eng)Gujarati Bangla Oriya Gurmukhi Telugu Tamil Kannada Malayalam Hindiएि<strong>ह</strong> अंकमे अिछ:-१. संपादकीय सं<strong>दे</strong>श२. ग२.१.१. दुगन द मंडल-पारस २. उमेश मंडल-अमैआ भार ३.संजय कुमार-अने ड घुसखाेर ४. -जगदीश साद मंडल-एकांकी-क याणी२.२. रमानद झा "रमण"-मैिथली लाके गीतक अवथा/जनकपुर मैिथली लाके गीतक अवथा/जनकपुर२.३.1. बेचन ठाकुर- बेटीक अपमान 2. उमेश मंडल-किब लपुरक कथा गाे ठी 3.रामवेश मंडल- लघुकथा-झगड़ा खतम२.४.१. मैिथली कथा-गोलबा- बृषेश च लाल २.िनबध- िबिपन झा-गुरुिशय परपरा आओर आधुिनकता1


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.५. डा. शंकर<strong>दे</strong>वझा- िमिथलाक <strong>िव</strong>मृत राजधनी <strong>दे</strong>वकुली२.६. िजते झा- 1.काठमाडूमेँ को<strong>ह</strong>बर घर : वर ने किनञा तैइयो बिढञा 2.परपराके िनरतरतामेँ वास बाधक नि<strong>ह</strong>२.७.१. बीरे कुमार यादव- कथा- <strong>ह</strong>मर समाज २. जीवका त-जगदीश साद मंडलक उप यास- “ मौलाइलगाछक फूल” पर ३.धीरे कुमार-जगदीश साद मंडलक उप यास- “ मौलाइल गाछक फूल” पर ४.कुरूक्षेम् अ तमर्नक लेल पराज<strong>दे</strong>व मंडल-२.८.१. डॉ. शेफािलका वम- एकटा लघुकथा २.कथा- न द <strong>िव</strong> लाश राय-ऐना३. प३.१. कालीकांत झा "बुच"1934-2009-आगाँ2


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.२. गंगेश गुंजन:अपन-अपन राधा २५म खेप३.३.1. राज<strong>दे</strong>व मंडलक पॉंचटा किबता 2. मनोज कुमार मंडलक चािर टा क<strong>िव</strong> ता३.४.चशेखर कामित-गीत३.५. िशव कुमार झा- प३.६. सये कुमार झा- पांच लघु-क<strong>िव</strong>ता३.७.१. योित सुनीत चौधरी -दूिबक भाग २. सुमन झा "सृजन"-बिल ३. मनीष झा"बौआभाई"-फ<strong>ह</strong>राइयै पताका३.८.१. िश वकुमार ि म २. राजेश मो<strong>ह</strong>न झा- गरम जमाना ३. कृण कुमार राय ‘िकशन’-द<strong>ह</strong>ेज,<strong>दे</strong>शऽक िचता3


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्४. बालानां कृते- मु नी वम, १.क<strong>िव</strong>ता-समाजक <strong>िव</strong> ड बना २.लघुकथा-1.<strong>ह</strong>मर सं कार 2. करैलाक मीठगुण५. भाषापाक रचना-लेखन -[मानक मैिथली], [<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी)एम.एस. एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Based on ms-sql server Maithili-English and English-MaithiliDictionary.]6.VIDEHA FOR NON RESIDENTS6.1.NAAGPHAANS-PART_X-Maithili novel written byDr.Shefalika Verma-Translatedby Dr.Rajiv Kumar Verma and Dr.Jaya Verma, Associate Professors, DelhiUniversity, Delhi6.2.Original Poem in Maithili by Gajendra Thakur Translated into English by Jyoti Jha Chaudhary-The Directors4


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ( ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी मे ) पी.डी.एफ. डाउनलोडक लेल नीचाँक िलंकपर उपलधअिछ। All the old issues of <strong>Videha</strong> e journal ( in Braille, Tirhuta and Devanagari versions ) areavailable for pdf download at the following link.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे <strong>Videha</strong> e journal's all old issues in BrailleTirhuta and Devanagari versions<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक पि<strong>ह</strong>ल ५० अंक<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक ५०म सँ आगाँक अंक<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर.एस.एस.फीड।"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई-पिका ई-पसँ ात करू।अपन िमकेँ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>िव</strong>षयमे सूिचत करू।↑ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर.एस.एस.फीड एनीमेटरकेँ अपन साइट/ लॉगपर लगाऊ।लॉग "लेआउट" पर "एड गाडजेट" मे "फीड" सेलेक्ट कए "फीड यू.आर.एल." मेhttp://www.videha.co.in/index.xml टाइप केलासँ से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> फीड ात कए सकैत छी। गूगल रीडरमे पढ़बा लेलhttp://reader.google.com/ पर जा कऽ Add a Subscription बटन िक्लक करू आ खाली थानमेhttp://www.videha.co.in/index.xml पेट करू आ Add बटन दबाऊ।मैिथली <strong>दे</strong>वनागरी वा िमिथलाक्षरमे नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख/ िलिख पािब र<strong>ह</strong>ल छी, (cannot see/write Maithili in Devanagari/Mithilakshara follow links below or contact at ggajendra@videha.com) तँ एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु नीचाँक िलंक सभ परजाऊ। संगि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क तंभ मैिथली भाषापाक/ रचना लेखनक नव-पुरान अंक पढ़ू।http://devanaagarii.net/http://kaulonline.com/uninagari/ (एतए बॉक्समे ऑनलाइन <strong>दे</strong>वनागरी टाइप करू, बॉक्ससँ कॉपी करू आ वडर् डॉक्युमेटमेपेट कए वडर् फाइलकेँ सेव करू। <strong>िव</strong>शेष जानकारीक लेल ggajendra@videha.com पर सपकर् करू।)(Use Firefox3.0 (from WWW.MOZILLA.COM )/ Opera/ Safari/ Internet Explorer 8.0/ Flock 2.0/ GoogleChrome for best view of '<strong>Videha</strong>' Maithili e-journal at http://www.videha.co.in/ .)5


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Go to the link below for download of old issues of VIDEHA Maithili e magazine in .pdf formatand Maithili Audio/ Video/ Book/ paintings/ photo files. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क पुरान अंक आ ऑिडयो/ वीिडयो/ पोथी/िचकला/ फोटो सभक फाइल सभ (उच्चारण, बड़ सुख सार आ दूवक्षत मं सि<strong>ह</strong>त) डाउनलोड करबाक <strong>ह</strong>ेतु नीचाँक िलंक परजाऊ।VIDEHA ARCHIVE <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आकइवभारतीय डाक <strong>िव</strong>भाग ारा जारी क<strong>िव</strong>, नाटककार आ धमर्शाी <strong>िव</strong>ापितक टाप। भारत आ नेपालक मािटमे पसरल िमिथलाकधरती ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ म<strong>ह</strong>ान पुरुष ओ मि<strong>ह</strong>ला लोकिनक कमर्भूिम र<strong>ह</strong>ल अिछ। िमिथलाक म<strong>ह</strong>ान पुरुष ओ मि<strong>ह</strong>ला लोकिनक िच'िमिथला र' मे <strong>दे</strong>खू।गौरी-शंकरक पालवंश कालक मूिर्, एि<strong>ह</strong>मे िमिथलाक्षरमे (१२०० वषर् पूवर्क) अिभलेख अंिकत अिछ। िमिथलाक भारत आ नेपालकमािटमे पसरल एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क अयाय ाचीन आ नव थापय, िच, अिभलेख आ मूिर्कलाक़ <strong>ह</strong>ेतु <strong>दे</strong>खू 'िमिथलाक खोज'िमिथला, मैिथल आ मैिथलीसँ सबिधत सूचना, सपकर्, अवेषण संगि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क सचर्-इंजन आ यूज स<strong>िव</strong>र्स आ िमिथला, मैिथल आमैिथलीसँ सबिधत वेबसाइट सभक सम संकलनक लेल <strong>दे</strong>खू "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> सूचना संपकर् अवेषण"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> जालवृक िडसकसन फोरमपर जाऊ।"मैिथल आर िमिथला" (मैिथलीक सभसँ लोकिय जालवृ) पर जाऊ।१. संपादकीय२. कथा-लघुकथा अंेजीक शॉटर् टोरी आ मैिथलीमे अतर। एतए एक पासँ छोट कथा भेल लघु कथा आ ओि<strong>ह</strong>सँ पैघ आ४-५ पासँ १५-२० पा धिर कथा आ दीघर् कथा। फेर ५०-६० पासँ उपयास शुरू।३. १९४२-४३ क बंगालक अकालक <strong>िव</strong>षयमे अमयर् सेन िलखै छिथ जे एि<strong>ह</strong> अकालमे बंगालमे लाखक लाख लोक मुइला<strong>ह</strong>(फेमीन इक्वायरी कमीशनक अनुसार १५ लाख) मुदा अमयर्क एकोटा सर-सबधीक मृयु ओि<strong>ह</strong>मे नि<strong>ह</strong> भेल। ति<strong>ह</strong>ना6


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िमिथलाक १९६७ ई.क अकालमे भारतक धानमंीकेँ <strong>दे</strong>खाओल गेलि<strong>ह</strong> जे कोना मुस<strong>ह</strong>र लोकिन िबसाँढ़ खा कऽ अकालसँलिड़ र<strong>ह</strong>ल छिथ, मुदा एि<strong>ह</strong>पर कथा िलखल गेल २००९ ई.मे। २००९ ई. मे जगदीश साद मंडलजी िबसाँढ़पर मैिथलीमेकथा िलखलि<strong>ह</strong>। आ एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>लबक कारण से<strong>ह</strong>ो प अिछ। मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे जे एकभगा<strong>ह</strong> वृि र<strong>ह</strong>ल अिछ, ताि<strong>ह</strong>कारणसँ अमयर् सेन जेकाँ <strong>ह</strong>मरो साि<strong>ह</strong>यकार सभ ओि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ा<strong>िव</strong>भीिषकासँ ओतेक भा<strong>िव</strong>त नि<strong>ह</strong> भेल <strong>ह</strong>ोएता<strong>ह</strong>। आ एतए जगदीशसाद मंडल जीक कथा मैिथली कथा धाराक यााकेँ एकभगा<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएबासँ बचा लैत अिछ। एि<strong>ह</strong> सं<strong>ह</strong>क सभटा कथा उकृअिछ, िरक्त थानक पूितर् करैत अिछ आ मैिथली साि<strong>ह</strong>यक पुनजगरणक माण उपलध करबैत अिछ।४.५. जगदीश साद मडल िशपी छिथ, कयकेँ तेना समेिट लैत छिथ जे पाठक <strong>िव</strong>िमत रि<strong>ह</strong> जाइत अिछ। मुदा ि<strong>ह</strong>नका ाराकयकेँ (कथा, उपयास, नाटक, ेरक-कथा सभमे) उेयपूणर् बनेबाक आ<strong>ह</strong> आ क्षमता ि<strong>ह</strong>नका मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे ओि<strong>ह</strong>थानपर थािपत करैत अिछ, जतएसँ मैिथली साि<strong>ह</strong>यक इित<strong>ह</strong>ास “जगदीश साद मडलसँ पूवर्” आ “जगदीश सादमडलसँ” एि<strong>ह</strong> दू खडमे पािठत <strong>ह</strong>ोएत। समाजक सभ वगर् ि<strong>ह</strong>नकर कयमे भेटैत अिछ आ से आलंकािरक रूपमे नि<strong>ह</strong> वरन्अनायास, जे मैिथली साि<strong>ह</strong>य लेल एकटा ि<strong>ह</strong>लकोर अएबाक समान अिछ। ि<strong>ह</strong>नकर कयमे कत<strong>ह</strong>ु अभाव-भाषण नि<strong>ह</strong> भेटत,सभ वगर्क लोकक जीवन शैलीक ित जे आदर आ गौरव ओ अपन कयमे रखैत छिथ से अुत। ि<strong>ह</strong>नकर कयमे नोकरीआ पलायनक <strong>िव</strong>रु पारपिरक आजी<strong>िव</strong>काक गौरव मि<strong>ह</strong>मामंिडत भेटैत अिछ, आ से भावकारी <strong>ह</strong>ोइत अिछ ि<strong>ह</strong>नकर कय आकमर्क ित समान दृिकोणक कारणसँ आ से अिछ ि<strong>ह</strong>नकर यिक्तगत आ सामािजक जीवनक ेताक कारणसँ। जे सोचैतछी, जे करैत छी सए<strong>ह</strong> िलखैत छी- ताि<strong>ह</strong> कारणसँ। याी आ धूमकेतु सन उपयासकार आ कुमार पवन आ धूमकेतु सनकथा-िशपीक अछैत मैिथली भाषा जनसामायसँ दूर र<strong>ह</strong>ल। मैिथली भाषाक आरो<strong>ह</strong>-अवरो<strong>ह</strong> िमिथलाक बा<strong>ह</strong>रक लोककेँ से<strong>ह</strong>ोआकिषर्त करैत र<strong>ह</strong>ल आ ओ<strong>ह</strong>ी भाषाक आरो<strong>ह</strong>-अवरो<strong>ह</strong>मे समाज-संकृित-भाषासँ <strong>दे</strong>खाओल जगदीशजीक सरोकारी साि<strong>ह</strong>यिमिथलाक सामािजक क्षे टा मे नि<strong>ह</strong> वरन् आिथर्क क्षेमे से<strong>ह</strong>ो ाित आनत। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मे ि<strong>ह</strong>नकर पाँचटा उपयास, एकटानाटक आ दू दजर्नसँ बेशी कथा, नेना-भुटका-िकशोर लेल सएसँ ऊपर ेरक कथा ई-कािशत भऽ <strong>िव</strong> भिरमे पसरल मैिथलीभाषीकेँ दलमिलत करैत मैिथली साि<strong>ह</strong>यक एकटा िरक्त थानक पूितर् कऽ <strong>दे</strong>ने अिछ।६. मैिथली भाषा साि<strong>ह</strong>य : बीसम शतादी - ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>जीक एि<strong>ह</strong> िनबध-बध-समालोचना सं<strong>ह</strong>मे मैिथली साि<strong>ह</strong>यक २०मशतादी आ एैसम शतादीक पि<strong>ह</strong>ल दशकक <strong>िव</strong>िभ िय-अिय पक्षपर चच भेल अिछ। अिय पक्ष अबैत अिछ एि<strong>ह</strong> ारे जेराजनैितक-सामािजक-आिथर्क-सांकृितक समया-पिरवतर्न आ एकीकरणक िया कखनो काल परपर <strong>िव</strong>रोधी <strong>ह</strong>ोइत अिछ।७.८. मैिथली साि<strong>ह</strong>यक पुरान सदभर् मैिथली भाषा आ साि<strong>ह</strong>यमे विणर्त अिछ। लोकगाथा मे मिणपक लोकगाथाक क्षेमे अवदानकेँरेखांिकत करैत लोकगाथाक चच भेल अिछ । लोकनाय मे मैिथली लोकनायक <strong>िव</strong>तृत उलेख अिछ। बीसम शतादी-वणर् युगमे मैिथली साि<strong>ह</strong>यक सए बखर्क सवक्षण अिछ। पारंपिरक नाटक मे मैिथलीक आ मैिथलीमे अनूिदत पारपिरकनाटकक चच अिछ।सामािजक <strong>िव</strong>वतर्क जीवन झा मैिथली नाय साि<strong>ह</strong>यमे <strong>ह</strong>ुनका ारा आनल नूतन कय-िशपकेँ रेखांिकतकरैत अिछ। <strong>ह</strong>िरमो<strong>ह</strong>न झाक परव रचनाकारपर भाव <strong>ह</strong>िरमो<strong>ह</strong>न झा पर समीक्षा अिछ। मैिथली आदोलनक सजग <strong>ह</strong>रीजयकात िमक अवदानक आधािरत अिछ। संमरण साि<strong>ह</strong>य मे मिणपक <strong>ह</strong>ुनकासँ भेँट भेल छल क सदभर्मे संमरणसाि<strong>ह</strong>यपर चच भेल अिछ। अमरक एकांकी: सामािजक यथाथर् मे अमरजीक एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>धा सभक तँ मायानिदक रेिडयो िशपुमे मायानद िमक एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>धाक सवक्षण अिछ। चेतना सिमित ओ नायमंच मे चेतना सिमित ारा कएल रचनामक कायर्क<strong>िव</strong>वरण अिछ।९.१०. एि<strong>ह</strong> सभ आलेखमे सयक आ कलाक कायर्क सॱदयकृत अवलोकन, संथा सभक िनमण वा वतर्मानमे संपूणर् समुदायक धमर्-नल-पंथ भेद रि<strong>ह</strong>त आिथर्क आ सामािजक ि<strong>ह</strong>तपर आधािरत सुधारक आवयकता, मि<strong>ह</strong>ला-लेखन आ बाल-साि<strong>ह</strong>यक थान-थापर चच, यथासंभव मेिडयोिटी िचि<strong>ह</strong>त करबाक यास, मूयांकनमे ककरो ित पूव<strong>ह</strong> वा घृणा नि<strong>ह</strong> राखब- ई सभटासमीक्षाक आवयक तवक यान राखल गेल अिछ। एक पाँितक वक्तय कत<strong>ह</strong>ु नि<strong>ह</strong> भेटत, पूणर् <strong>िव</strong>वेचन भेटत।११.१२.7


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गजे ठाकुरggajendra@videha.com२. ग२. ग२.१.१. दुगन द मंडल-पारस २. उमेश मंडल-अमैआ भार ३.संजय कुमार-अने ड घुसखाेर ४. -जगदीश साद मंडल-एकांकी-क याणी२.२. रमानद झा "रमण"-मैिथली लाके गीतक अवथा/जनकपुर मैिथली लाके गीतक अवथा/जनकपुर२.३.1. बेचन ठाकुर- बेटीक अपमान 2. उमेश मंडल-किब लपुरक कथा गाे ठी 3.रामवेश मंडल- लघुकथा-झगड़ा खतम२.४.१. मैिथली कथा-गोलबा- बृषेश च लाल २.िनबध- िबिपन झा-गुरुिशय परपरा आओर आधुिनकता२.५. डा. शंकर<strong>दे</strong>वझा- िमिथलाक <strong>िव</strong>मृत राजधनी <strong>दे</strong>वकुली8


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.६. िजते झा- 1.काठमाडूमेँ को<strong>ह</strong>बर घर : वर ने किनञा तैइयो बिढञा 2.परपराके िनरतरतामेँ वास बाधक नि<strong>ह</strong>२.७.१. बीरे कुमार यादव- कथा- <strong>ह</strong>मर समाज २. जीवका त-जगदीश साद मंडलक उप यास- “ मौलाइलगाछक फूल” पर ३.धीरे कुमार-जगदीश साद मंडलक उप यास- “ मौलाइल गाछक फूल” पर ४.कुरूक्षेम् अ तमर्नक लेल पराज<strong>दे</strong>व मंडल-२.८.१. डॉ. शेफािलका वम- एकटा लघुकथा २.कथा- न द <strong>िव</strong> लाश राय-ऐना१. दुगन द मंडल-पारस २. उमेश मंडल-अमैआ भार ३.संजय कुमार-अने ड घुसखाेर ४. -जगदीशसाद मंडल-एकांकी-क याणी१दुगन द मंडलपारस9


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“शाि त यै शाि त कतए नुकाएल छी यै फूलकु मिर ?”शाि त- “एलॱ याए एलॱ।” आंगनसँ शाि त <strong>ह</strong>ाक दैत लग िआ ब सोझामे ठािढ़ <strong>ह</strong>ोइत पुन: बािज उठैत छिथ- “कथीले एतै जोर-जोरसँ <strong>ह</strong>ाक दैत छलॱ? कोनो खास बात छै की? ”<strong>ह</strong>म- “ऐ<strong>ह</strong>, अ<strong>ह</strong>ॉंकेँ तँ सिद खन मजाके सुझाइत अिछ । खास बात की र<strong>ह</strong>त, अ<strong>ह</strong>ॉं छी तँ सब खासे बात बूझु। ओना आइ<strong>िव</strong> ालयक छुी समा त भऽ गेल तेँ झब दऽ खाइले िक छु बनाउ। जे <strong>ह</strong>म समएसँ <strong>िव</strong> ालय चल जाएव।”शाि त बजली<strong>ह</strong>- “ओ..., आब ने बुझल<strong>ह</strong>ुँ। अ<strong>ह</strong>ॉं तँ सब िद न गोल<strong>ह</strong>े गीतकेँ गबै छी। ओना <strong>ह</strong>े, आइ बड सखसँ अपनि<strong>ह</strong> बाड़ीसँसुआ आ लौफक साग कािट अनल<strong>ह</strong>ुँ<strong>ह</strong>ेँ। तेँ आइ साग-भात आ आ लुक सानाक संग भाटा-अदौरीक तीमन बन<strong>िव</strong> त<strong>ह</strong>ुँ से िन आरनेर<strong>ह</strong>ी। मुदा ताि<strong>ह</strong> मे तँ <strong>दे</strong>री <strong>ह</strong>ोएत। तावत अ<strong>ह</strong>ॉं नान-पूजा करू आ <strong>ह</strong>म जलखैक ओिर ओन कऽ दैत छी।”“बेस, बड बिढ़ यॉं। कने अंग-पोछा आ धोती-कुरता ब<strong>ह</strong>ार कऽ िद अ।” <strong>ह</strong>म धोलूकेँ <strong>ह</strong>ाक दैत छी- “धोलू <strong>ह</strong>ौ धोलू। कतऽ छ<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ौ?”“ऐलॱ, याए ऐलॱ बावू जी, कने नदी फीिर र<strong>ह</strong>ल छी।”“वेस, बड बिढ़ यॉं। आ वौआ, <strong>ह</strong>ै सुनै छ<strong>ह</strong>? आइ <strong>ह</strong>मरा <strong>िव</strong> ालय जेवाक अिछ । से जात <strong>ह</strong>म नान करै छी। तात् तॱसािइ कलकेँ बिढ़ यॉं जेकॉं झािर -पोिछ दाए।” ई क<strong>ह</strong>ैत <strong>ह</strong>म नान करबाक लेल डोल-लोटा लऽ कलपर चिल जाइत छी। नानोपरा त पूजा-पाठ कऽ धोती प<strong>ह</strong>ीि र तैयार <strong>ह</strong>ोइते छी तात् शाि त क आ<strong>ह</strong>- “सुनै छी, अ<strong>ह</strong>ॉंले जलखै िन कािल <strong>दे</strong>ने छी, कऽिल अ।” ई क<strong>ह</strong>ैत आगॉंमे िस कीक चंगेरी, जे रंग-<strong>िव</strong> रंगक रंगसँ रंगल मुजसँ बनौल गेल र<strong>ह</strong>ए, ताि<strong>ह</strong> मे मुर<strong>ह</strong>ी-चूड़ा, दूटा चूड़लाइ आगोर पाँचेक तीलक लाइ संगमे कॉंच मेरचाइ आ नोन परसल छल, आगॉं बढ़ौलिन । एक क्षणक लेल <strong>ह</strong>म िम िथ ला, मैिथ ल, मैिथ लकसं कार आ भयतासँ ब<strong>ह</strong>ुत बेसी आनि द त भेल<strong>ह</strong>ुँ। मन गद्-गद् भऽ गेल। तात् शाि त क मधुर आवाज- “कतए <strong>ह</strong>ेरा गेल<strong>ह</strong>ुँ? एखनयए<strong>ह</strong> खा, <strong>िव</strong> ालयसँ भऽ आउ, जखन आएव तँ गरमे-गरम साग, भात, अ लुक साना अा भाँटा-अदौरीक तीमन भिर मन खाएव।ओना जाड़ मास छै यिद िक छु आरो मनमे <strong>ह</strong>ुअए तँ कोनो <strong>ह</strong>जर् नि<strong>ह</strong> ।” क<strong>ह</strong>ैत, <strong>ह</strong>ँसैत सोझासँ अढ़ भऽ गेली<strong>ह</strong>। आ <strong>ह</strong>म जलखैकरैत एि<strong>ह</strong> मादक अदाक मा<strong>दे</strong> सोचए लगल<strong>ह</strong>ुँ। <strong>ह</strong>मरो मनमे गुदगुदी लागए लागल। जलखै करैत एक बेिर पुन: <strong>ह</strong>ाक <strong>दे</strong>िल ऐिन -“शाि त , यै शाि त ....।” नि<strong>ह</strong> जािन जे <strong>ह</strong>ुनको मनमे कोनो बात उमिर र<strong>ह</strong>ल छलि <strong>ह</strong> । ओ गुनगुनाइत ई गीत- “एगो चु मा <strong>दे</strong> दऽराजा जी, बन जाइ जतरा....।”आ<strong>िव</strong> वाणभटक नािय का जेकॉं लगमे सिट कऽ ठािढ़ <strong>ह</strong>ोइत ेमानुरूप एकटा चु मा लऽ छिथ आ मु की दैत घरसँ ब<strong>ह</strong>ार भऽजाइत छिथ । <strong>ह</strong>म लजा जाइत छी।करीब चालीस िम नटक उपरा त <strong>िव</strong> ालय प<strong>ह</strong>ुँचैत छी। <strong>ह</strong>ाथ-पएर धोलाक वाद <strong>ह</strong>ाजरी बनवैत छी। ाथनाक घंटी बजैत अिछआ िध या-पूताक संग <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ एक पाित मे ठाढ़ भऽ जाइत छी। उपरा त ऐकर नवम्-बी मे <strong>ह</strong>मर वगर् र<strong>ह</strong>ैत अिछ । <strong>ह</strong>ाजरी ब<strong>ह</strong>ी लऽवगर्मे वेश करैत छी। वगर् नवम बी जे एकछा<strong>ह</strong>ा लड़कीएक वगर् र<strong>ह</strong>ैत अिछ , वागताथर् सभ बिच् च या उिठ कऽ ठािढ़ भऽ जाइतअिछ । वैसबाक आ<strong>दे</strong>श पा<strong>िव</strong> यथा थान सभ बैिस जाइत अिछ । सब<strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>ाजरी लेब स प न <strong>ह</strong>ोइत अिछ । तखन िक छु बिच् च यासभ बािज उठैत अिछ - “मा-साएब, आइ ललका पाग पढ़िब यौ, क् यो क<strong>ह</strong>ित अिछ जी नइ सर आइ ेजुएत पुतो<strong>ह</strong>ू पढ़िब यौ। मुदािक छु खास बिच् च या यथा- राखी, गीतांजली, खुसवू, बिब ता, िर ंकी आ िप ंकी कि<strong>ह</strong> उठैत अिछ - “जी नै सर आइ अ<strong>ह</strong>ॉं अपने ि लखलकोना कथा कि<strong>ह</strong> यौ। आ <strong>ह</strong>म ओि<strong>ह</strong> आ<strong>ह</strong>केँ नि<strong>ह</strong> टािर पबैत छी। शुरू कऽ दैत छी अपन िल खल ई कथा- .....पारस।”मॉं िम िथ लाक गोद आ कमला म<strong>ह</strong>रानीक कछिर मे बसल एकटा गाम दीप-गोधनपुर। जाि<strong>ह</strong> मे छल एकटा चा<strong>ह</strong>बला ओकर नामछल पारस िप ता ी स य नारायण जी। नामक अनुरूप दुनू बापूत <strong>िव</strong> परीत छल। िप ता ी स य नारायण जरूर मुदा, सब चीजले10


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्खगले र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>। एकटा ाइवेट कूलमे अ यापण कायर् करिथ आ कोनो तर<strong>ह</strong>ेँ बाल-बच् चाकेँ पोसिथ -पालिथ। <strong>ह</strong>ुनकेर बालककनाम पारस। नामक अनुरूप एकदम ि वपरीत, मझौले कदक जवान <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ो-<strong>ह</strong>ाथ सुखले-टटाएल कारी-झामर <strong>ह</strong>ाथ-पाएर एकदम सुखल-साखल मुदा, पेट जरूर कदीमा सन अलगल। <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ो-वगे<strong>ह</strong> ओ<strong>ह</strong>ने, सिद खन जेना मुँससँ लेर चु<strong>िव</strong> ते छलै। फाटले-िच टले कोनो जूता-च पल पि<strong>ह</strong> र ओ<strong>ह</strong>ी ाइवेट कूलमे पढ़ैत छल। मुदा अिक लगल कम नि<strong>ह</strong> ।स य नारायणजीक घर जरूर बा <strong>ह</strong>ेँ कातक सौ िफ ा अथत् सरकारी जमीनमे छल, मुदा सं कार कोनो सुस य समाजकित क छल। स य नारायण बावूकेँ <strong>ह</strong>रलैि <strong>ह</strong> ने फुरलैि <strong>ह</strong> खेलवा <strong>दे</strong>लिख न पारसकेँ एकटा एकचारी <strong>दे</strong>ल चा<strong>ह</strong>क दोकान। अथभावककारणे पारस उधार-पैंच लऽ कीिन अनलक चा<strong>ह</strong>क दोकानक लेल बरतन-वासन यथा केटली, ससपेन, चा<strong>ह</strong>छी, टोव, दूध राखकलेल दूटा टोकना आ दूआ मािट क मटकुरी छा <strong>ह</strong>ी राखक लेल। चा<strong>ह</strong>क दोकान जे िन य समएसँ खुलैत आ ब द <strong>ह</strong>ोइत छल।मश: मि<strong>ह</strong> िस क अगब दूधक चा<strong>ह</strong>, एक् को ठोप पािन क छुित नि<strong>ह</strong> , बरतन-वासन खुब प<strong>िव</strong> आ सं कारी <strong>ह</strong>ोएवाक कारणे ा<strong>ह</strong>ककेँसे<strong>ह</strong>ो उिच त स मान भेटिन । चा<strong>ह</strong>क दोकान खुब चलिन । मश: पॉंच सेर दूधक बदला आध-आध मन दूध खपत <strong>ह</strong>ोमए लागल।आमदनी नीक <strong>ह</strong>ोमए लगलैक।िक छु पुंजी जमा केलाक बाद ओ एकचारी छोिड़ लऽ लेलक पक् काबला एकटा घर दोकान खोलए लेल। बना लेलक एकटाकाउ टर आ बढ़ा लेलक दोकानक मेल। साझु प<strong>ह</strong>रकेँ बनाबए लागल िस ं<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ारा आ गरमा-गरम िज लेबी बात एककानसँ दूकान <strong>ह</strong>ोइतगेलै एकर दोकानक नाम भऽ गेलै दोकान खूब चलए लागल।समए पािब 26 जनवरी आ 15 अग तमे सादक लेल <strong>िव</strong> शेष आदर पा<strong>िव</strong> बनाबए लागल मनक मन बुिन यॉं आ भुिज या। अगल-बगलमे ाइवेट कोिच ंग चलौिन <strong>ह</strong>ार संचालक आ ि न<strong>दे</strong>शक म<strong>ह</strong>ोदयक योगदान एि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ाकनकेँ चलाबएमे अ<strong>ह</strong>म भूिम का रखलक। िद नदुना आ राित चौगुना उ नित <strong>ह</strong>ोमए लगलैक। मनक-मन दूध खपत <strong>ह</strong>ोएवाक कारणे घी से<strong>ह</strong>ो बनबाए आ नीक दाममे बेचाए। <strong>दे</strong>खैत-<strong>दे</strong>खैत चा<strong>ह</strong>क <strong>दे</strong>ाकानक अामदनीसँ कीिन लेलक ओ तीन बीघा जमीन। मुदा एकर उपरा तो ओ चा<strong>ह</strong>ो बेचाए आ पढ़बो करए। समएपािब ाइवेट कूलसँ सातमा पास कऽ ओ एकटा सं कृत <strong>िव</strong> ालयमे नाओ िल खा लेलक, आ म यमाक फारम भिर फ टिड <strong>िव</strong> जनसँ पास केलक। आव तँ ओ िक छु बेिस ए खुश र<strong>ह</strong>ैत छल। म यमा पास केलाक बाद ओ अपन नाओ जनता काओलेजमेझंझारपुरमे िल खा लेलक। तखनो ओ वेचारा चा<strong>ह</strong>ो बेचए आ पढ़बो करए। आइ.ए. पास केलाक बादो ओकरामे कोनो पिर वतर्ननि<strong>ह</strong> । काओलेजसँ ऐलाक वाद चा<strong>ह</strong>क दोकानपर ओ जिम जाए। यिप चा<strong>ह</strong> बेचब एकटा के<strong>ह</strong>न काज मानल जएतैक ई <strong>िव</strong> वादक<strong>िव</strong> षए अिछ । ओकरा एक् को पाइ लाज-संकोच नि<strong>ह</strong> । िक एक तँ कमर् कोनो खराप नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत छैक। कमा कऽ खाइ एि<strong>ह</strong> मे कोनलाज कोनो िक ककरोसँ िभ ख मंगबै जे लाज <strong>ह</strong>ोएत। तेँ चा<strong>ह</strong> बेचब अधला<strong>ह</strong> काज नि<strong>ह</strong> से मािन ओ खुब जतनसँ अपन कत यर्किन वर्<strong>ह</strong>न करए।बुिझ िन <strong>ह</strong>ार मैिथ लमे एकर चचर् <strong>ह</strong>ोमए लागल, जे <strong>दे</strong>खू पारस चा<strong>ह</strong>ो बेचैए आ पढ़बो करैए। <strong>दे</strong>िख ते-<strong>दे</strong>खित ओ मैिथ ली औनसर्सँबी.ए. पास केलक। परोपामे नाम भऽ गेलैक जे एकटा चा<strong>ह</strong>बला चा<strong>ह</strong> बेचैत बी.ए. पास केलक<strong>ह</strong>ेँ। तखनो ओ चा<strong>ह</strong> बेचब नि<strong>ह</strong>छोड़लक। बात पसरैत गेल।एकबेिर एकटा कथा गो ठीक मा<strong>दे</strong> सुपौल जेबाक छल। चािर गोट मा कथाकार <strong>िव</strong> दा भेलिथ िद न अछैते मुदा, कोशीम<strong>ह</strong>रानीक अिभ शापे नावसँ याा करए पड़ल आ घंटा भिर क बाट मा चािर घंटामे तय भेल। सुपौलसँ पि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> झल अ <strong>ह</strong>ार भऽजरा से<strong>ह</strong>ो गेल र<strong>ह</strong>ी। तेँ चारू कथाकार चा<strong>ह</strong> िप बाक लाथे बैसलॱ एकटा चा<strong>ह</strong>क दोकानपर। दोकानदारसँ- “<strong>ह</strong>ौ, चािर कप चा<strong>ह</strong>ि द<strong>ह</strong><strong>ह</strong>।”ओ बाजल- “जी, ीमान् दै छी।” क<strong>ह</strong>ैत ओ चा<strong>ह</strong>क जोगार लगबए लगल।11


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्तात् ओतए ग प िक यो तेसरे आदमी चलौलि <strong>ह</strong> । जे गोधनपुर गाममे एकटा चा<strong>ह</strong>बला अिछ पारस बी.ए. पास। बी.ए. पास केलाकबादो ओ चा<strong>ह</strong> बेचब अधला नि<strong>ह</strong> बुझैत अिछ । चा<strong>ह</strong>ो ततवेक सु दर आ यव<strong>ह</strong>ारो ओकर ततवेक सु दर छै।वा<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>षर् भेल जे समाजकेँ एि<strong>ह</strong> वातक नजिर जरूर छैि <strong>ह</strong> <strong>ह</strong> जे एकटा पढ़ल-िल खल लोक चा<strong>ह</strong> बेचैत अिछ । ओकर नजिर मेकोनो काज करबामे <strong>ह</strong>जर् नि<strong>ह</strong> ।ए <strong>ह</strong>र <strong>दे</strong>खु जे वतर्मान सरकारमे नगर-पंचायत, िज ला पिर षद, टेन पलस टू <strong>िव</strong> ालयमे िन योजनक भेके सी भेल। तात पारसमैिथ लीसँ एम.ए. से<strong>ह</strong>ो कऽ लेलक।भैके सीक अनुसार <strong>िव</strong> िभ न िज लामे आवेदन केलक। समए तँ जरूर लागल। मधुबनी िज लाक मेघा सुचीक कािश त भेलउपरि<strong>ह</strong> मे ओकर नाम छलै। िन योजनक िन िम सभ आव यक कागजात, मूल माण प एवं शपथ प <strong>दे</strong>लाक वाद ओकर चयनइच् छानुकूल पिर योजना <strong>िव</strong> ालय मनसापुरमे मैिथ लीक लेल भेल।समाजक सभ वगर्केँ एि<strong>ह</strong> बातसँ <strong>ह</strong>षर् भेल जे स यनारायण जीक बालक पारस आइ टेन पलस टू <strong>िव</strong> ालयमे मैिथ ली पपरिन योिज त भेला<strong>ह</strong>। साझखन सभ ओ<strong>ह</strong>ी चा<strong>ह</strong>क दोकानपर उपि थ त भऽ पारस आ <strong>ह</strong>ुनक िप ता स य नारायणजीकेँ सभ शुभकामना आबधाइ दैत क<strong>ह</strong>लकिन - “स य नारायण आव ओना काज नि<strong>ह</strong> चतल, आव भोज-भातक आयोजन कएल जाउ। भोज लागत।”स य नारायण आरो अािद त <strong>ह</strong>ोइत बजला<strong>ह</strong>- “सभ एि<strong>ह</strong> समाजक आशीवद िथ क। अ<strong>ह</strong>ॴ सब<strong>ह</strong>क अशीवद िथ क जे आइ पारसचा<strong>ह</strong> बेचैत-बेचैत एकटा टेन-पलस टू <strong>िव</strong> ालयक िश क्षक भेल। <strong>ह</strong>म एि<strong>ह</strong> समाजक ऋृणी िथ क<strong>ह</strong>ूँ। आइ जे समाज नि<strong>ह</strong> तँ <strong>ह</strong>मरकोनो अि त व नि<strong>ह</strong> । आइ <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ गौरवाि व त भऽ र<strong>ह</strong>ल छी जे <strong>ह</strong>मर बेटा <strong>ह</strong>मरे बेटा नि<strong>ह</strong> एि<strong>ह</strong> समाजोक बेटा। जे एि<strong>ह</strong> समाजमे िस रउठा कऽ िज वक, एकटा अलग वािभ मान <strong>दे</strong>लक। एकटा आदशर् <strong>दे</strong>लक। तेँ <strong>ह</strong>म भोज <strong>दे</strong>वेटा करब। भोज जरूर करब।”समए सुअवसर पा<strong>िव</strong> स यनारायण बावू केलिन बड़का भोजक आयोजन। लगुआ-भगुआ ि<strong>ह</strong> त अपेिक्ष त िम -ब धु आिद एि<strong>ह</strong> भोजमेनि<strong>ह</strong> छुटिथ आ <strong>ह</strong>ुनकर उिच त स मान <strong>ह</strong>ुअए एि<strong>ह</strong> बातक सिद खन िख याल रखलिन ।दुनू तर<strong>ह</strong>क आयोजन छल, शाका<strong>ह</strong>ारी आ मांसा<strong>ह</strong>ारी। िन मंि त यिक् त सभ समएसँ उपि थ त भऽ आ वरूिच भोजन केलिन ।शाका<strong>ह</strong>ारीक लेल आयोजन छल। पुरान तीन-सिल या बासमती चाउरक भात, रा<strong>ह</strong>रीक दािल आिम ल <strong>दे</strong>ल, पालक पूड़ी, पालक पनीर,आमक चटनी, सलाद, तरल िम रचाइ, मटर-आलू-परोर <strong>दे</strong>ल डलना, बड़ी अदौड़ी, सकरौड़ी ताि<strong>ह</strong> पर ड बूक ड बूक घी। म<strong>ह</strong>ीसीकअगव दूधक तौलाक-तौला द<strong>ह</strong>ी, तर<strong>ह</strong> थी सन मोट छा <strong>ह</strong>ी बुझु तँ खेिन <strong>ह</strong>ार तर आ भोजेतक यव था उपर। द<strong>ह</strong>ीक तँ कथा नि<strong>ह</strong>पुछू खेिन <strong>ह</strong>ार कम आ तौले बेशी। सभ क् यो गद्-गद् भऽ गेला<strong>ह</strong>।ए <strong>ह</strong>र मांसा<strong>ह</strong>री लोकिनकेँ लेल अरवा चाउरक भात आ आध-आध मनक जुआएल ख सीक लद-वद करैत मांस। िक िस म-िक िस मक मसाला <strong>दे</strong>ल गम-गम करैत एक<strong>ह</strong>क टा पीस बुझू जे सए-डेढ़ सए ामक। ऐ<strong>ह</strong> अजोध ख सी, माउस। बनलौ ततवेकसनगर। सभ भिर मन खएला<strong>ह</strong>। आ उपरसँ सेरक सेर द<strong>ह</strong>ी फी आदमीपर। तर-ब तर छला<strong>ह</strong>, भोज तँ जस-जस भऽ भेल।सभ िक यो भोजनो करिथ आ पारसक चच करिथ । जे पारस तँ पारसे अिछ । व तुत: पारस आब ओ पारस नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल जेचा<strong>ह</strong> मा बेचै छल। चा<strong>ह</strong>े बेचेत ओ पारस तँ आव समाजक लेल ओ पारस भऽ गेल। जेकर गुणसँ कतेको नेना-भूटका आवचा<strong>ह</strong>ेटा नि<strong>ह</strong> बेच समाजक बीच िश क्षाक योित जगाओता। जाि<strong>ह</strong> सँ अपना समाजमे पारस, पारस मिण गुणसँ भा<strong>िव</strong> त <strong>ह</strong>ोएत आपारसक गुणसँ अपना समाजक कतेको बच् चा पारस बनता<strong>ह</strong>।12


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अ तत: बाउ लोकिन अ<strong>ह</strong>ॴ सभ क<strong>ह</strong>ू जे अ<strong>ह</strong>ॉं सभ घर आंगनाक काज करैत पिढ़ िल िख की बनए चा<strong>ह</strong>ैत छी?”एक वरमे उर भेटैत अिछ मा सैव <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ पारस बनवै पारस। क<strong>ह</strong>ैत सभ बिच् च याक संग राखी, गीतांजली, खुशवू, बवीता,िर ंकू, िप कूक नोरसँ भरल ऑंिख मे एकटा <strong>िव</strong> शेष आ म <strong>िव</strong> वास <strong>ह</strong>मरा वुझना जाइत अिछ । जेना ओ खर योित ब<strong>ह</strong>राएल <strong>ह</strong>ुअएअनमोल मोती पारससँ।२उमेश मंडलअमैआ भारक लपर सँ कुड़ुड़-आचमन कऽ पक्षधर बाबा दरव जाक सीढ़ीपर पि<strong>ह</strong> ल पएर दैइते र<strong>ह</strong>िथ िक चा<strong>ह</strong>क िग लास नेने लालकाकीकेँआंगनसँ िन किल कोनचर लग अबैत <strong>दे</strong>खलिख न। काजक संयोग <strong>दे</strong>िख मन फुदिक गेलिन । जाधिर लालकाकी ओसारक सीढ़ी लगअबैत-अबैत ति<strong>ह</strong> सँ पि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> बाबा ओसारक चौकीपर पसरल मोथीक िब छानक ओठ पकिड़ दुइ बेिर झािड़ -बीछा, <strong>दे</strong>वालसँ ओंगिठचौिकपर बैिस गेला<strong>ह</strong>। बैिस ति<strong>ह</strong> लालकाकी चौअि न यॉं मु की दैत <strong>ह</strong>ाथमे चा<strong>ह</strong>क िग लास पकड़ा <strong>दे</strong>लकिन । भफाइत <strong>ह</strong>ाडर्-लीकर चा<strong>ह</strong>आ लालकाकीक मु की बाबाक मनकेँ, जि<strong>ह</strong> ना बच् चाक फेकल गेन गुड़कैत ति<strong>ह</strong> ना गुड़का <strong>दे</strong>लकिन । मुँ<strong>ह</strong>मे चा<strong>ह</strong> लइसँ पि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> टुिस<strong>दे</strong>लिख न- “मन बड़ िछ टकल बुिझ पड़ैए। कतौ िक छु पेल<strong>ह</strong>ुँ<strong>ह</strong>ेँ की?”पित बातक उर दइसँ लालकाकी अनसुन करए चा<strong>ह</strong>लिन , कारण जाधिर चा<strong>ह</strong> मुँ<strong>ह</strong>मे नि<strong>ह</strong> लऽ लैत छिथ ताधिर घरक कोनोबात क<strong>ह</strong>ब उिच त नि<strong>ह</strong> । <strong>ह</strong>ो न <strong>ह</strong>ो जँ क<strong>ह</strong>ॴ अधले लगिन । <strong>ह</strong>म तँ कोनो <strong>ह</strong>ािक मक घरवाली नि<strong>ह</strong> छी जे आमद-खचर्क फाइल खाइऐ-पीवै काल उ टा <strong>दे</strong>बिन । आब भगवान िद न बदललिन तेँ ने बीअिन डोलबैक दुख भागल नइ तँ के<strong>ह</strong>न भारी दुखक तरमे र<strong>ह</strong>ै छलॱ।प नी तँ पित क ओ<strong>ह</strong>न खेलक संगी िछ अिन जे िद न-राित खेलैत र<strong>ह</strong>ैत। चा<strong>ह</strong>क चु की लइति<strong>ह</strong> लालकाकीक मुँ<strong>ह</strong>सँ खसलिन -“एगार<strong>ह</strong> सए रूपैया समैध पठा <strong>दे</strong>लिन <strong>ह</strong>ेँ।”रूपैयाक नाअो सुिन ति<strong>ह</strong> बाबा चॱिक गेला<strong>ह</strong>। मनमे उठलिन , िक अए रूपैया पठौलिन ? अखन रूिप याक काज कोन अिछ ? त<strong>ह</strong>ूमेक<strong>ह</strong>ने तँ नि<strong>ह</strong> छेिल एिन । पित क ट<strong>ह</strong>लैत मनकेँ <strong>दे</strong>िख लालकाकी दो<strong>ह</strong>रा <strong>दे</strong>लिख न- “रूपैयाे आ िच ि यो बौआकेँ भोरे डाक-पीन दऽगेलिन । नवका समैध पठौने छिथ ।”नवका समिध क नाओ सुिन ति<strong>ह</strong> पक्षधरक मनमे धक् का लगलिन । मुदा तइओ संयिम त <strong>ह</strong>ोइत पुछलिख न- “ि चीमे की सब िल खलछलैक? ”13


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“यए<strong>ह</strong> जे, काजक धुमशा<strong>ह</strong>ी एे बिढ़ गेल अिछ जे अमैया भारक लेल पाइऐ पठा र<strong>ह</strong>ल छी। गाम आएब मोसिक ल अिछ ।”अमैया भारक नाओ सुिन ति<strong>ह</strong> बावाकेँ तेिल या सॉंपक बीख जकॉं स दऽ ऑंिख ये पर बीख प<strong>ह</strong>ुँच गेलिन । बीखसँ कारी <strong>ह</strong>ोइतपित क <strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख लालकाकी बुिझ गेली<strong>ह</strong>। सोझासँ ससरैक गर अँटबए लगली<strong>ह</strong>। जना िक यो अंगनासँ सोर पाड़ने <strong>ह</strong>ोिन ति<strong>ह</strong> नाअंगना िद स <strong>दे</strong>िख बजली<strong>ह</strong>- “अबै छी किन यॉं।” क<strong>ह</strong>ैत चुपचाप ससिर गेली<strong>ह</strong>। मुदा <strong>दे</strong><strong>ह</strong> थरथराइते र<strong>ह</strong>िन । पित -प नी रि<strong>ह</strong> त<strong>ह</strong>ुँ दुनूकबीच बैचािर क मन-भेद रि<strong>ह</strong> ते र<strong>ह</strong>िन । लालकाकीक <strong>िव</strong> चार जे सब<strong>ह</strong>क संगे िम िल -जुिल चली ज<strong>ह</strong>न िक बाबाक <strong>िव</strong> चार छि <strong>ह</strong> जेजि<strong>ह</strong> ना जंगलमे अनेको ि क मक गाछ कोनो-कोनो कोइढ़ला जकॉं तुक अिछ तँ कोनो-कोनो लो<strong>ह</strong>ा जकॉं सत। जँ दुनूकेँ एकरंग बुिझ िक छु बनौल जाय तँ कते िद न चलत। जे तुक अिछ ओ लगले न ट भऽ जाएत ज<strong>ह</strong>न िक जे सत अिछ ओ ओि<strong>ह</strong> नातना-उताड़ र<strong>ह</strong>त। ति<strong>ह</strong> ना तँ मनुक् खोक बीच अिछ ।चा<strong>ह</strong> सठबो नि<strong>ह</strong> कएल र<strong>ह</strong>िन िक ति<strong>ह</strong> क बीच ोध नाकपर आिब गेलिन । ोधे मन उनटए-पुनटए लगलिन मुदा, िक छु बाजितनि<strong>ह</strong> ।शुरू<strong>ह</strong>ेसँ पिर वारो आ टोलोक लोक शा तीकेँ लालकाकी क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>िन जे अखनो धिर कि<strong>ह</strong> ते छि <strong>ह</strong> ।ोधसँ बाबा अधे-िछ धे चा<strong>ह</strong> पीिब , चौकी तर मे िग लास रिख दलानक भीतुरका चौकीपर पिड़ सोचए लगला<strong>ह</strong>। अमैया भार िकआइऐक छी आिक सािब केसँ अबैत अिछ । कोनो िक अपने नै पुरने छी जे नइँ बुझल र<strong>ह</strong>त। जूरेशीतल पाविन सँ शुरू कऽ आाधिर पूरैत छलॱ। चटनी खेवासँ लऽ कऽ कसौनी-अँचार <strong>ह</strong>ोइत बिर साइतसँ पाकल आमक भार पुरने छी। शुरूमे रो<strong>ह</strong>िन या सर<strong>ह</strong>ी आबमै, गुलाबखास जरदालूसँ शुरू करैत छलॱ, कृ णभोग, लड़ूबा, मालद<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत कलकि यापर प<strong>ह</strong>ुँचै छलॱ। बरखो खसैत छलए आआमो लिग जाइत छल। अ तमे मो<strong>ह</strong>र ठाकुर, राइर, फैजली, िस क् कूलक भार पूिर समा त करैत छलॱ। ई िक भेिल जे आमकभारक तरे रूपैया पठा <strong>दे</strong>लॱ? <strong>ह</strong>म िक रूपैया नइ <strong>दे</strong>खने छी आिक कज मंगिल एिन ? अइसँ नीक जे नि<strong>ह</strong> पठिब तिथ । तइले केकराके डॉड़-बा <strong>ह</strong> करैए जे किर ित एिन । ई िक बुि -बिध या केलिन । भारपर आएल व तु समाजमे बेन वरूप िब ल<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ , सेिक <strong>िव</strong> ल<strong>ह</strong>ब? के<strong>ह</strong>न समए िच ल आएल के<strong>ह</strong>न नि<strong>ह</strong> , <strong>दे</strong>खै छी जे जेकरा खूँटापर चिर -चिर थान म<strong>ह</strong>ीिस क र<strong>ह</strong>ैत छल से<strong>ह</strong>ो सभ आबबजरूए दूधक द<strong>ह</strong>ी पौिड़ चौरचनक <strong>ह</strong>ाथ उठबैए। ऐ<strong>ह</strong>न पाविन केनि<strong>ह</strong> िक ? तरे-तर िम यािद अिग या गेलिन ।अांगन आिब शा ती माने लालकाकी पुतो<strong>ह</strong>ूँ लग बजली<strong>ह</strong>- “बुढ़ा िब गिड़ गेल छिथ ।”अंगनाक सभ सुनलिन , तेँ सभ दरव जा िद िश जाएवे छोिड़ <strong>दे</strong>लक। ति<strong>ह</strong> काल बाबासँ भेंिट करए सुशील आएल। दरब जापरनि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख सुशील आंगन ि दस तकलक। ऑंिख क इशारासँ लालकाकी सुशीलकेँ बजा क<strong>ह</strong>लिख न- “भाय स<strong>ह</strong>ाएव, बगदल छिथ ।”अचंिभ त <strong>ह</strong>ोइत सुशील पुछलकिन - “िक अए? ”“समिध याैरसँ अमैआ भारक रूपइऐ समैध पठा <strong>दे</strong>लिख न<strong>ह</strong>ेँ, तेँ....।”मु कुराइत सुशील आंगनसँ िन किल जोर-जोरसँ दरव जाक आगूमे बजए लगल- “भाय स<strong>ह</strong>ाएव, यौ भाय-स<strong>ह</strong>ाएव।”ककरो उर नि<strong>ह</strong> सुिन घरेसँ पक्षधर बजला<strong>ह</strong>- “के, सुशील।”“<strong>ह</strong>ँ भैया, मन-तन गड़बड़ अिछ िक ? ”ओसारपर आिब पक्षधर बजला<strong>ह</strong>- “मन िक गड़बड़ <strong>ह</strong>एत, ते<strong>ह</strong>न-ते<strong>ह</strong>न काज दखै छी जे नीको मन अधला<strong>ह</strong> भऽ जाइए।”14


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“से िक ? ”“िक छु नै।”चौकीपर बैसैत सुशील बाजल- “िक क<strong>ह</strong>ब भाय स<strong>ह</strong>ाएव, बे-ठेकानक गाम सभ भए गेल अिछ । फागुनक लगनमे बिर आती गेलर<strong>ह</strong>ी बरकेँ दुअार लगबए दाइ-माइ सभ चंगेरामे दूिभ -धान, चिर मुखी दीप जरौने प<strong>ह</strong>ुँचली<strong>ह</strong>। ले बलैया, ति<strong>ह</strong> काल बिर आतीक अंेजीबाजा िफ मी धुन शुरू केलक। िक क<strong>ह</strong>ू भाय, बूिढ़ -बुढ़ानुस सभ तँ पूवर्ते गीत गवैत र<strong>ह</strong>ली<strong>ह</strong> मुदा, जते नव-तुिर या सभ र<strong>ह</strong>ए, ओसभ डा स करए लगल।”सुशील बिज ते र<strong>ह</strong>ै िक िब चि<strong>ह</strong> मे ठ<strong>ह</strong>ाका मािर पक्षधर बजला<strong>ह</strong>- “ई तँ आन गामक बात भेल। दुिन यॉं बड़ीटा अिछ । सॱसेदुि नयॉंमे ने एक रंग लोक अिछ आ ने चािल -ढ़ािल। अपन क याणक लेल सभकेँ अपन-अपन िज नगी बुझए पड़तैक।”बाबाक <strong>िव</strong> चार सुिन सुशील अपन <strong>िव</strong> चार मोड़ैत बाजल- “भाय चा<strong>ह</strong> नै पीलॱ<strong>ह</strong>ेँ, मूड भंगठल बुिझ पड़ैए।”दरव जाक अढ़सँ लालकाकी सभ बात सुनैत र<strong>ह</strong>िथ । पित क ठ<strong>ह</strong>ाका सुिन मन असिथ र भेलिन । आंगन ि दस <strong>दे</strong>िख पक्षधर जाेरसँबजला<strong>ह</strong>- “कने चा<strong>ह</strong> बनौने आउ? ”पािन पीिब <strong>ह</strong>ाथमे चा<strong>ह</strong>क िग लास लैत पक्षधर बजला<strong>ह</strong>- “ते<strong>ह</strong>न मनुक् ख सभ बिन र<strong>ह</strong>ल अिछ जे एको-िद न जीवैक मन नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइतअिछ ।”पक्षधरक बातकेँ मोड़ैत सुशील बाजल- “ऐ<strong>ह</strong> भाय, अगुता जाइ छी। दुि नयॉं सब<strong>ह</strong>क सिझ या िछ यै िक ककरो खानगी। िक योअपन िज नगीक मािल क अिछ आिक दोसराक। जाबे अइ धरतीक सुख-भोग आ अ-पािन क ि<strong>ह</strong> सा बचल अिछ ताबे मरबो नीक<strong>ह</strong>एत।”“<strong>ह</strong>ँ, से तँ ठीके क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>।”पक्षधरक समथर्न <strong>दे</strong>िख सुशील बाजल- “अपने गामक घटना क<strong>ह</strong>ै छी मटकन भाइयक बेटाक कोजगरा र<strong>ह</strong>िन । ब बैऐसँ समैधभाित ज िदयए रूपैया पठा <strong>दे</strong>लकिन । से<strong>ह</strong>ो चौबीसमॉं घड़ीमे। कोजगरे िद न। बेर झुकैत मटकन भाय िआ ब कऽ क<strong>ह</strong>लिन जे सुशीलतॲ बड़ जोगारी छ<strong>ह</strong>। कने स <strong>ह</strong>ािर दाए। भाइक बात सुि न कोनो गरे ने सुझाए िक ऐक तँ अनका ऐठाम पूिछ -पूिछ खाजा-लडू आद<strong>ह</strong>ी पबैत छिथ न। मनमे आएल जे समाजक लेल पान-मखानक तँ जोगार भइयो सकैए। मुदा िज नकर-िज नकर भोज खेने छिथ नित नका-ित नका िक खाइले <strong>दे</strong>िथ न। कोना द<strong>ह</strong>ी पौरल जाएत आ खाजा-लडू बनत। ऐ<strong>ह</strong>न ि थ ित मे अनेरे पिड़ दोखक मोटरीकपारपर लेब। मुदा एकटा बात मनमे उपकल।”“की?”“जखन माए-बावूक भारसँ लऽ कऽ बाल-बच् चा धिर क उतिड़ ये गेल अिछ तखन अनेरे जंजालमे पड़ब नाक-कान कटाएब छोिड़आरो िक भऽ सकैए। तइसँ नीक जे िक यो अपने केल<strong>ह</strong>ाक फल ने पाओत।”सुशीलक बात सुि न पक्षधर बाबा गु म भऽ <strong>िव</strong> चार करए लगला<strong>ह</strong>।३15


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्संजय कुमाराम- गोधनपुरिज ला- मधुबनी(िब <strong>ह</strong>ार)अने ड घुसखाेरपॉंच िम नटक भीतरे गामसँ लऽ कऽ ब बै िद ली धिर समाचार पसिर गेल जे बड़ा बाबूकेँ घुसखोरीमे सी.आइ.डी. पकिड़ लेलकिन ।सॉंझ-भोरक निढ़ या जकॉं गाममे जे <strong>ह</strong>र-ते <strong>ह</strong>र अवाज उठए लगल-“दु मनीसँ फँसाओल गेलिन ।”“सी.आइ.डी. की कोनो <strong>ह</strong>ाड़-गोबर गीजैए जे िब नु <strong>दे</strong>िख नि<strong>ह</strong> पकिड़ ज<strong>ह</strong>ल पठा <strong>दे</strong>लकिन ।”“सुनै छी जे एकटा मंीक भािग नक काजमे टाल-मटोल केलिख न, वए<strong>ह</strong> धरा <strong>दे</strong>लकिन ”“लाखक-लाख जे बेटीक ि वआ<strong>ह</strong>मे खचर् केलिन से िक दरम<strong>ह</strong>ेक पाइ छलिन ।”“बेटाकेँ जे पॉंच लाख रूपैया डोनेशन दऽ बंगलोरमे नाओ िल खौलिन से िक खेत बेिच कऽ केलिन ।”“<strong>दे</strong>खले िद न अिछ जे बाप िद न खाइ छलिन तँ राित ले झकै छलिन आ राित खाइ छलिन तँ िद नले झकै छलिन । तेकर बेटागामक म<strong>ह</strong>ाजन भऽ गेल।”“पसीनेक पाइ जकॉं सूिद कड़गड़ छिन ।”ऑंिफ समे गदिम शान <strong>ह</strong>ुअए लागल।“बड़ाबाबू बननि<strong>ह</strong> िक <strong>ह</strong>ेतिन , बुि यो ने चा<strong>ह</strong>ी। बुि रि<strong>ह</strong> गेलिन नवका िक रानी जकॉं आ बिन गेला<strong>ह</strong> बड़ाबाबू।”“िज नगी भिर तँ बा <strong>ह</strong>-सड़कक नक् शा पास करैत र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> आ लुिर भऽ जेतिन पाइ कमाइक।”“जखन कोट-कच<strong>ह</strong>रीक चक् कर लगौता<strong>ह</strong> तखन ने े ड <strong>ह</strong>ेता<strong>ह</strong>।”“मुदा जाबे सीिख ता<strong>ह</strong>-सीिख ता<strong>ह</strong> ताबे तँ िर टायरे कऽ जेता<strong>ह</strong>। तीिन ये मास नोकरी बँचल छि <strong>ह</strong> ति<strong>ह</strong> बीच ज<strong>ह</strong>लोसँ िन कलता<strong>ह</strong> िकनि<strong>ह</strong> ।”“जखन लूिड़ क काज छलिन तखन लूिड़ ये ने भेलिन आ जखन लूिड़ <strong>ह</strong>ेतिन तखन काजे ने र<strong>ह</strong>तिन ।”४16


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जगदीश साद मंडलएकांकी-क याणीपि<strong>ह</strong> ल अंक पि<strong>ह</strong> ल दृ य-(ज<strong>ह</strong>लक दृ य। जेलक भीतरसँ जेलर, क याणी, ित ज्ञा आ दूटा िस पा<strong>ह</strong>ी िन कलैत।ित ज्ञो पाछु घुि र ज<strong>ह</strong>लकेँ िन ङ<strong>ह</strong>ािर -िनङ<strong>ह</strong>ािर <strong>दे</strong>खैत अिछ ।)फाटकक बा<strong>ह</strong>र आिब क याणीयो आजेलर- अखन धिर <strong>ह</strong>म जेलर आ अ<strong>ह</strong>ॉं दुनू गोटे कैदी छलॱ। मुदा आब जि<strong>ह</strong> ना अ<strong>ह</strong>ॉं दुनू गोटे छी ति<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँएकटा अदना मनुक् ख छी। जेलक िज मेदार <strong>ह</strong>ोइक नाते क<strong>ह</strong>ै छी जे जँ िक छु अभाव भेिल <strong>ह</strong>ुअए ओ िब सिर जाएब।संगे इ<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ै छी जे पुन: कैदी बिन ज<strong>ह</strong>ल नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खी।क याणी- (मु कुराइत) क<strong>ह</strong>लॱ तँ बड़ सुर बात, मुदा जि<strong>ह</strong> ठाम एो इंच जमीन नारीक लेल सुरिक्ष त नि<strong>ह</strong> अिछति<strong>ह</strong> ठाम......?जेलर- िक सुरिक्ष त?17


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्क याणी- सुरिक्ष त यए<strong>ह</strong> जे नारीक लेल वतं िज नगी क पनाक िस वा आरो िक अिछ । जाधिर नारी अपन शिक् त केँजगा संघषर् नि<strong>ह</strong> करत ताधिर मनु यक िज नगीसँ उतिड़ पशुक िज नगी जीबैक लेल बा य र<strong>ह</strong>बे करत। तेँ जरूरत अिछअपन शिक् त नारी जगतक लेल उपयोग करए। जखने आजादीक लेल डेग उठौत तखने अ<strong>ह</strong>ॉंक जेल आगूऐबे करत।ित ज्ञा- कते िद न ज<strong>ह</strong>लक डरे नारी अपन वतं िज नगीकेँ बाि <strong>ह</strong> कऽ रािख सकैए। जे <strong>ह</strong>र <strong>दे</strong>खू ते <strong>ह</strong>र नारीपरअ याचारे-अ याचार जि<strong>ह</strong> ना घरक भीतर ति<strong>ह</strong> ना घरक बा<strong>ह</strong>र।सगतिर एे रामा-कठोला भऽ र<strong>ह</strong>ल छै। घरसँिन किल ति<strong>ह</strong> कतौ अप<strong>ह</strong>रण तँ कतौ छेड़खानी सदित काल <strong>ह</strong>ोइते र<strong>ह</strong>ैत अिछ । ए<strong>ह</strong>ेन ि थ ित मे इ जत-आबरूक संग जी<strong>िव</strong>क<strong>ह</strong>ॉं धिर संभव अिछ ।जेलर-(मूड़ी डोलबैत) िक छु अंशमे अ<strong>ह</strong>ॉं क<strong>ह</strong>ब मानल जा सकैत अिछ ।क याणी- (झपिट कऽ) िक छु अंशमे िक अए क<strong>ह</strong>ै िछ ऐ <strong>ह</strong>ँ, ई बात जरूर जे जि<strong>ह</strong> ना सभ मनु यक िज नगी समान नि<strong>ह</strong>अिछ ति<strong>ह</strong> ना अ याचारोक अिछ । मुदा जे<strong>ह</strong>न मा<strong>ह</strong>ौल बनल अिछ ओि<strong>ह</strong> सँ िक आभास भेिट र<strong>ह</strong>ल अिछ ।जेलर- (न <strong>ह</strong>र सॉंस छोड़ैत) खैर, <strong>ह</strong>मर ओकाित ये कते अिछ जे अ<strong>ह</strong>ॉंक सब नक उर दऽ सकै छी। मुदाएते जरूर आ<strong>ह</strong> करब जे पुन: ज<strong>ह</strong>लक ऑंिख नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खी।क याणी- जँ ज<strong>ह</strong>लक डर करब तँ िज नगी कोना भेटत। <strong>ह</strong>ँ, ई बात जरूर जे छोटसँ छोट आ पैघसँ पैघ सैकड़ोघेराक बीच ज<strong>ह</strong>लो एकटा घेरा छी। मुदा ओकरा टपैक तँदुइये टा उपाए अिछ । या तँ कूिद कऽ टिप जाय वातोिड़ िद अए।जेलर-(मूड़ी डोलबैत) िध या-पूताक खेल नि<strong>ह</strong> छी।क याणी- मानै छी जे िध या-पूताक खेल नि<strong>ह</strong> छी, मुदा अ<strong>ह</strong>ूँ सुिन िल अ जे जाि<strong>ह</strong> पौरूष पािब नर पुरूष क<strong>ह</strong>बैकअिध कारी बनल अिछ ओ ि सफर् पुरूषेक नि<strong>ह</strong> नािर योक धरो<strong>ह</strong>र स पदा छी। अखन धिर नारी जगतक नजिर ओि<strong>ह</strong> िद शािद िश नि<strong>ह</strong> बढ़ल अिछ तैं ऑंिख मूिन सभ अ याचार झेिल र<strong>ह</strong>ल अिछ । जखने ओि<strong>ह</strong> िद शा िद िश <strong>दे</strong>िख आगूडेग उठौत तखने......।18


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जेलर-(मु कुराइत) <strong>ह</strong>मर शुभकामना अ<strong>ह</strong>ॉं सभक संग अिछ ।(क याणी आ ित ज्ञा आगू बढ़ैत। दुनू िस पा<strong>ह</strong>ी फाटकक भीतर वेश करैत। बीचमे जेलर ठाढ़ भऽ क याणी िद स <strong>दे</strong>खैत। दूडेग आगू बिढ़ क याणी पाछु घुिर कऽ तकैत। दुनूक–- जेलर आ क याणी- ऑंिख पर पर ऑंिख पिड़ ति<strong>ह</strong> क याणी मु कुरा दैत।जेलर ऑंिख िन च् चॉं कऽ लैत। पुन: क याणी आगू डेग उठबैत। जेलरो भीतर िद स वेश करैत। एकटा पएर भीतर आएकटा पएर बा<strong>ह</strong>र रि<strong>ह</strong> ते पुन: क याणी िद स <strong>दे</strong>खैत। ति<strong>ह</strong> काल क यािण यो दुनू गोटे पाछु घुि र तकैत तँ जेलरपर नजिर पड़ैत।)जेलर-(दुनू <strong>ह</strong>ाथ जोिड़ ) अंित म <strong>िव</strong> दाइ।क याणी- (मु की दैत) अंित म <strong>िव</strong> दाइ नि<strong>ह</strong> पि<strong>ह</strong> ल <strong>िव</strong> दाइ। जाधिर अ<strong>ह</strong>ॉंक ज<strong>ह</strong>ल र<strong>ह</strong>त ताधिर एक नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>जरो बेिरआएब।(फाटक ब कऽ जेलर भीतर जाइत अिछ । क याणी आ ित ज्ञा दू डेग आगू बिढ़ )क याणी- अखन धिर जि<strong>ह</strong> ना अ<strong>ह</strong>ॉं कओलेजक एकटा छाा छी ति<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ छी। मुदा आब तँ पढ़ाइक अंित मे समएछी। परीक्षो भइये गेल। िर ज ट िन कलत िज नगीक लीला शुरू <strong>ह</strong>एत।ित ज्ञा- िज निग ऐक लीला िक अए क<strong>ह</strong>ै छी नावािल कक सीमा से<strong>ह</strong>ो टिप गेल<strong>ह</strong>ुँ। जि<strong>ह</strong> या जेल एलॱ ति<strong>ह</strong> या नेनावािल क छलॱ। जि<strong>ह</strong> सँ <strong>दे</strong>श आ समाजक ित ने कोनो अिध कारछलए आ ने कोनो कतर् य। मुदा से तँ आब नि<strong>ह</strong>र<strong>ह</strong>ल। ओना बालबोधे जे िक छु केल<strong>ह</strong>ुँ ओ<strong>ह</strong>ो कोनो अधला थोड़े केल<strong>ह</strong>ुँ।क याणी- अखन धिर जे िक छु भेल ओ बाल-बोधक खेल भेल। मुदा ज<strong>ह</strong>लक भीतर नावािल कक सीमा टिपवािल क भेल<strong>ह</strong>ुँ। १८वषर् पूरा भेल। िज नगीक लेल आइ संक प ली जे जाधिर नरीक अ याए <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>त ताधिर चैनकसॉंस नि<strong>ह</strong> लेब।ित ज्ञा- अखन धिर ने अ<strong>ह</strong>ॉंकेँ एि<strong>ह</strong> रूपे <strong>ह</strong>म िच <strong>ह</strong>ैत छलॱ आ ने अ<strong>ह</strong>ॉं <strong>ह</strong>मरा िच <strong>ह</strong>ै छलॱ। तैं दुनू गोटे संक पकसंग शपथ ली जे जाधिर सॉंस र<strong>ह</strong>त ताधिर संग-संग र<strong>ह</strong>ब।19


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्क याणी- िन ि च त। जे िक यो एि<strong>ह</strong> धरतीपर ज म नेने अिछ सभकेँ वतं रूपे जीवैक अिध कार छे (िक छु कालचुप भऽ) सृि ट क शुरू<strong>ह</strong>ेसँ <strong>दे</strong>खैत छी जे जि<strong>ह</strong> ना ऋृिषभेला<strong>ह</strong> ति<strong>ह</strong> ना ऋृिष का से<strong>ह</strong>ो भेली<strong>ह</strong>। (पुन: रूिक ) संग-संगि जनगी िब तिब त<strong>ह</strong>ुँ पुरूष नारीक संग भीतरघात करैत-करैत सकपंज कऽ <strong>दे</strong>लिन । जेकर पिर णाम भेल जेओकर प<strong>ह</strong>ाड़ सदृ य रूप बिन गेल अिछ ।ित ज्ञा- (मूड़ी डोलबैत) <strong>ह</strong>ँ, से तँ बिन गेल अिछ । मुदा जि<strong>ह</strong> ना रसे-रसे बंधन सत <strong>ह</strong>ोइत गेल ति<strong>ह</strong> ना रसे-रसे तोड़<strong>ह</strong>ुँ पड़त। एे बेिर जँ सब बंधनकेँ तोड़ए चा<strong>ह</strong>ब से संभवनि<strong>ह</strong> अिछ ।क याणी- (मूड़ी डोलबैत) ई तँ अिछ । मुदा दुिन यॉंमे ए<strong>ह</strong>ेन कोनो काज नि<strong>ह</strong> अिछ जेकरा मनु य नि<strong>ह</strong> कऽ सकैतअिछ । त<strong>ह</strong>न ई बात जरूर अिछ जे जे जे<strong>ह</strong>न काज र<strong>ह</strong>त ओि<strong>ह</strong> क लेल ओि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क शिक् त क जरूरत पड़ैत। तेँ जरूरीअिछ जे जि<strong>ह</strong> ना अखन <strong>ह</strong>म दुनू गोटे िम िल संक प लेल<strong>ह</strong>ुँ ति<strong>ह</strong> ना आरोकेँ जोिड़ शिक् त क अनुकूल डेग उठाएव।ित ज्ञा- <strong>ह</strong>ँ, से तँ क<strong>ह</strong>लो गेल अिछ जे “जमात करए करामात। ” जेना-जेना दुगर् टपैत जाएब तेना-तेनाशिक् त यो बढ़ैत जाएत। जि<strong>ह</strong> ना बुन-बुन पािन िम िल धरतीपर ससिर धारा बिन धारक आकार बना समुक रूप <strong>ह</strong>न करैतति<strong>ह</strong> ना ने मनु योक <strong>ह</strong>ोएत। थान, पटाक्षेपदोसर दृ य-(ज<strong>ह</strong>लक बा<strong>ह</strong>री छ<strong>ह</strong>र<strong>दे</strong>वाली टिप क याणी आ ित ज्ञा। दोसर ि दससँ क याणीक भाए च नाथ आ माए शा तीकेँ <strong>दे</strong>खैत तँदोसर िद ससँ शा ती क याणीपर नजिर अटकौने। जना शा तीकेँ बघजर लिग गेल दुनू ऑंिख सँ नोट टघरैत। मुदा क याणी आित ज्ञाक मुँ<strong>ह</strong>सँ िख लैत माने फुलाइत फूल जकॉं <strong>ह</strong>ँसी िन कलैत।)क याणी- (आगू बिढ़ ) माए, अ<strong>ह</strong>ॉं कनै िक अए छी? बेटी कोनो अधला काज कऽ ज<strong>ह</strong>ल नि<strong>ह</strong> आइिल छिल । (क<strong>ह</strong>ैतदुनू <strong>ह</strong>ाथे दुनू पाएर पकिड़ ) अ<strong>ह</strong>ॉं अिस रवाद िद अ। जि<strong>ह</strong> ना समाजक आन माएसँ <strong>ह</strong>िट अ<strong>ह</strong>ॉं पढ़ैक छूट <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुॅं ति<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>मरोदािय व <strong>ह</strong>ोइत अिछ जे समाजक क याणक िद शामे आगू बढ़ी। जाधिर पिर वारक डेग आगू िद िश नि<strong>ह</strong> बढ़तताधिर समाज कोनो बनत?20


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्(दुनू बॉंि<strong>ह</strong> पकिड़ शा ती क याणीकेँ उठबैत। क याणी उिठ कऽ माइक दुनू ऑंिख क नोर दुनू <strong>ह</strong>ाथसँ पोिछ ऑंिख पर ऑंिखगरा आगूमे ठािढ़ । शा तीक ऑंिख सँ धरती, प<strong>ह</strong>ाड़, समुक रूप िछ टकैत तँ क याणीक ऑंिख सँ िस ं<strong>ह</strong>क रूप िछ टकैत)च नाथ-अ<strong>ह</strong>ॉं सभ ताबे एतै अँटकू। एकटा सवारी नेने अबै छी। (कि<strong>ह</strong> भीतर जाइत)ित ज्ञा- चाची, आइ धिर नारी जगत, कमला-कोसीक धारक संग कारी मेघक बरखा सदृ य अदौसँ नोर ब<strong>ह</strong>बैतआइल अिछ मुदा जाधिर ओि<strong>ह</strong> नोरकेँ ब<strong>ह</strong>ैक कारणकेँ नि<strong>ह</strong> रोकल जाएत ताधिर ब<strong>ह</strong>ब कोना ब <strong>ह</strong>एत? जि<strong>ह</strong> ना बेटीक याणी छी ति<strong>ह</strong> ना ित ज्ञो छी। अिस रवाद िद अ।शा ती-(माइक नजिर सँ नजिर िम ला) तू सभ ज<strong>ह</strong>ल िक अए ऐ<strong>ह</strong>ल?क याणी- परीक्षाक आिख री िद न एेटा <strong>िव</strong> षएक परीक्षा र<strong>ह</strong>ै। जे दोसर खेपमे माने दोसर समे र<strong>ह</strong>ै। चािर बजेसमा त भेल। ओना न <strong>ह</strong>लुके बुिझ पड़ल। ज<strong>ह</strong>ॉं सवाल पढ़लॱ िक मन <strong>ह</strong> लुक भऽ गेल। नीक जकॉं िल खलॱ।डेरा अबैत र<strong>ह</strong>ी िक र तामे <strong>दे</strong>खिल यै.....।शा ती-की <strong>दे</strong>ख<strong>ह</strong>लक?क याणी- आगू-पाछू <strong>िव</strong> ाथ (संगी) सभ डेरा अबैत र<strong>ह</strong>ै। <strong>ह</strong>म दुनू गोरे (क याणी आ ित ज्ञा) पाछु र<strong>ह</strong>ी। <strong>ह</strong>मरासँकरीब चािर लग् गी आगू रूपा असकरे अबैत र<strong>ह</strong>ै। मोटर साइिक लपर एकटा युवक पाछूसँ जाइत र<strong>ह</strong>ै। रूपा लग आिबप<strong>ह</strong>ुँचते साइिक लेपर सँ <strong>दे</strong><strong>ह</strong> परक ओढ़नी खॴिच लेलक।(ओढ़नी िख ंचैक सुिन शा ती चॱिक गेिल । जना बॉंसक दू टुकड़ी रगड़सँ आिग क लुीलुी िछ टकल)िछ टकैत ति<strong>ह</strong> ना शा तीक ऑंिख सँशा ती-ऐँ, एते अ याए?21


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ित ज्ञा- चाची, अ<strong>ह</strong>ॉं गाम-घरमे र<strong>ह</strong>ै छी तैं नइ दखै िछ ऐ। ए<strong>ह</strong>ेन-ए<strong>ह</strong>ेन अ याए <strong>ह</strong>जारक <strong>ह</strong>जार रोज <strong>ह</strong>ोइए।शा ती-रा<strong>ह</strong>ी-बटो<strong>ह</strong>ी िक छु ने क<strong>ह</strong>ै छै?ित ज्ञा- की क<strong>ह</strong>तै। िन लर्ज पुरूख नारीक लाज (इ जत) थोड़े बुझैए। उ सभ तँ नारीकेँ खेलौना बनौने अिछ ।एे पुरूख अपन ब<strong>ह</strong>ू-बेटीकेँ इ जतक नजिर ऐ <strong>दे</strong>खैत अिछ मुदा दोसराकेँ र डी-बे या बुझैत अिछ ।(ोधसँ शा ती थर-थर कँपए लगल। दुनू ऑंिख लाल भऽ गेलै)शा ती-तब की भेलै?ित ज्ञा- बेचारी रूपा, आगू-पाछू तािक , मूड़ी गोित आगू बढ़ैत गेल। मुदा <strong>ह</strong>मरा दुनू गोरेकेँ नै <strong>दे</strong>खल गेल।सड़कक कातेमे पीचक पजेबा उखड़ल र<strong>ह</strong>ै। दुनू गोटे पजेवा <strong>ह</strong>ाथमे लऽ दौिड़ कऽ ओकरापर फेकलॱ। एकटा तँ <strong>ह</strong>ूिसगेलै। मुदा दोसरक कपारमे लगलै।शा ती- वा<strong>ह</strong>-वा<strong>ह</strong>, भगवान <strong>ह</strong>मरो औरूदा तोरे सभकेँ <strong>दे</strong>थुन। भॉंइमे िक यो दादा <strong>ह</strong>ुअए। नारी- जाित क सानबचेल<strong>ह</strong>ुँ। तेकर उर की भेल?ित ज्ञा- ओ साइिक लपर सँ खिस पड़ल। कपारसँ खून गड़-गड़ चुबए लगलै। <strong>ह</strong> ला भेलै। तखने ैिफ क पुिल सआिब कऽ दुनू गोटेकेँ पकिड़ पि<strong>ह</strong> ने थाना लऽ गेल। थानासँ ज<strong>ह</strong>ल पठा <strong>दे</strong>लक।शा ती-मुदा <strong>ह</strong>म तँ दोसरे-तेसरे बात सुनलॱ।ित ज्ञा-की?शा ती- कते बाजब कोइ िक छो तँ कोइ िक छो बाजैए। एक गोरे क<strong>ह</strong>लक जे दुनू गोटे परीक्षामे चोइर करैतपकड़ल गेल।22


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ित ज्ञा- चाची, झूठकेँ स य बनाएव आ स यकेँ झूठ बनाएव छुर पुरूख सभक गुण छी। जि<strong>ह</strong> ना ब<strong>ह</strong>ीिनक याणीक माए िछ यै ति<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>मरो छी अ<strong>ह</strong>ॉं लग झूठ बाजब।शान् ती- (िक छु मन पाड़ैत) बेटी ितज्ञा, तू जे क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong> ओ अपनो मनमे अबैए। मुदा िब ना पुरूखक मदित ऐ नारीजी<strong>िव</strong> कोना सकैए?क याणी- (उ साि<strong>ह</strong> त भऽ) माए िब ना पुरूखक नारी जनकपुरमे। अखन धिर नारीकेँ पुरूख अ <strong>ह</strong>ारमे रखलक। जइसँओकरा अपन सभ गुन <strong>ह</strong>रा गेलइ। घरक भीतर रिख ओकरा दुिन यॉंक बात बुझै नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लक। जइसँ ओ परती खेतन<strong>ह</strong>ाित सब िक छु रि<strong>ह</strong> तो पािन -िब <strong>ह</strong>ािड़ , जा़ड़, रौद, भुमकमक चोटसँ िन ि य भऽ गेल।शा ती- अइ बातकेँ नारी िक अए ने अखैन धिर बुिझ र<strong>ह</strong>ल अिछ ?क याणी- एकरो कारण छै। सृि ट क िन मण पुरूष नारीक संयोगसँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ । जि<strong>ह</strong> ना गाड़ी, दू पि<strong>ह</strong> यासँ चलैत अिछ ,ति<strong>ह</strong> ना। मुदा नारीक पेटमे नअ मास रि<strong>ह</strong> बच् चाक ज म <strong>ह</strong>ोइत अिछ । एि<strong>ह</strong> दौरमे नारीकेँ किठ न क टक सामना करएपड़ैत िअ छ। जेकरलाभ पुरूख उठौलक।शा ती-(मूड़ी डोलबैत) <strong>ह</strong>ूँ...।क याणी- बच् चाक पालन खाली पेटे धिर नि<strong>ह</strong> ज म लेलाक पछाित यो <strong>ह</strong>ोइत अिछ । जइमे घेरा जाइत अिछ ।घेराइत-घेराइत एते घेरा जाइत जे िज नगी बदिल गुलाम बिन जाइत अिछ ।शा ती- (मूड़ी डोलबैत) ए<strong>ह</strong>ेन ि थ ित मे नारी पुरूखक बराबरी कोना कऽ सकैत अिछ ?ित ज्ञा-(उेिज त भऽ) कए सकैए, चाची।(सवारी लऽ कऽ च नाथक वेश)23


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्च नाथ-चलै चलू। सवारी आिब गेल। थान, पटाक्षेप।तेसर दृ य-(अन त कुमारक घर। दरब जापर एकटा चौकी राखल आ बगलमे कुरसीपर अन त कुमारबैिस , ऑंिख ब केने)अन तकुमार- ( वयं) िद नो-िद न िज नगी जपाल भेल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ । जे िद न जे क्षण बीित र<strong>ह</strong>लवास भऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ । मुदा मऽरबो तँ <strong>ह</strong>ाथमे नि<strong>ह</strong> ऐ अिछ अपने<strong>ह</strong>ाथे आ म<strong>ह</strong> यो कोना कए लेब?अिछ ओ नरकक(चा<strong>ह</strong> नेने शा तीक वेश। पित क <strong>ह</strong>ाथमे कप पकड़बैत शा ती चौकी बगलमे ठाढ़। एकशा ती िद स <strong>दे</strong>िख ।)घोट चा<strong>ह</strong> पीिब अन त कुमारअन तकुमार- िज नगी भार भऽ गेल। अकाजक अ सन <strong>दे</strong>बकेँ <strong>ह</strong> या करैत छी। नीरस िब ना रसक िज नगी कोकनलगाछ सदृ य <strong>ह</strong>ोइत अिछ । जे िप लू, गराड़क घर बिन जाइत अिछ ति<strong>ह</strong> ना िज नगी बुिझ पड़ैए।शा ती- सोग केलासँ सोग थोड़े मेटाएत। सोग तँ सम याकेँ जनम दैए। जे िब ना केने थोड़े मेटाएत?अन तकुमार- जखने घरसँ िन कलै छी तखने रंग-<strong>िव</strong> रंगक अड़कच-बथुआ काचर-कुचर सुनए लगैकि<strong>ह</strong> औ। कते लोकसँ माथ चटाउ। ककरो मुँ<strong>ह</strong>मे जाबी लगौनाइ असान छी।छी। केकरा िकशा ती- कते िद न मूड़ी गोि त समाजमे जी<strong>िव</strong> ?24


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अन तकुमार- नीक <strong>ह</strong>एत जे झब दए क याणीक <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> करा िद यै। आन गाम गेलापर तँ लोककजि<strong>ह</strong> ना पोखिर क पाि नक ि <strong>ह</strong>लकोर जे दू-चािर िद नमे शा त भऽ जाइत छै ति<strong>ह</strong> ना असिथ र भऽ जाएत।बात नै सुनब।(च नाथक वेश)शा ती-भने बउऔ आिब ऐ गेल। दुनू बापूत छी<strong>ह</strong>े <strong>िव</strong> चािर कऽ रा ता नकािल िल अ।च नाथ- (अकचकाइत) कथीक रा ता माए? कोन ए<strong>ह</strong>ेन दुगर् टूिट कऽ खिस पड़ल जे बाबूकेँ <strong>ह</strong>म <strong>िव</strong> चार <strong>दे</strong>विन ।अन तकुमार- बौआ, नीक की बेजाए, अपना पिर वारमे नै बाजव तँ कतए बाजब। जखने गामसोझी तँ नि<strong>ह</strong> मुदा, अढ़ दािब -दािब मौिग यो आ मरदो कीबजैए तेकर कोनो ठेकान नि<strong>ह</strong> ।िद िश ट<strong>ह</strong>लै छी, सोझा-च नाथ-की बजैए?अन तकुमार- िक यो बजैए जे क याणी ज<strong>ह</strong>ल जा कुल-खनदानक नाक-कान कटौलक। तँ िक योछै जे बेटीक वएस बीतल जाइ छै मुदा <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> करैले नीने ने टुटै छै।बजैए जे के<strong>ह</strong>न माए-बापच नाथ- बाबू, जि<strong>ह</strong> ना िद नक उनटा राित <strong>ह</strong>ोइ-छै ति<strong>ह</strong> ना नीक अधलाक बीच से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइ-छै ज्ञान-अज्ञानक बीच से<strong>ह</strong>ो<strong>ह</strong>ोइ छै। धरतीपर ओतै अधलो अिछ । <strong>ह</strong>मरा बुझने तँ अधले बेसी अिछ । िक ऐक तँ नीक एे तर<strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>ोइ छै ज<strong>ह</strong>न िकअधला अनेकोरंगक- रावण, कौरबक सखा जकॉं।अन तकुमार- ततबे नै ने इ<strong>ह</strong>ो बजैए जे पढ़ा-िल खा कऽ बेटी ते<strong>ह</strong>न बना लेलक जे चौक-चौरा<strong>ह</strong>ापरउधािर िन धोख भाषणो करैए।पुरूखे जकॉं मुँ<strong>ह</strong>-कानच नाथ- बाबूजी, <strong>ह</strong>मर ब<strong>ह</strong>ीन कु <strong>ह</strong>रक बित या नै ने छी जे ओंगरी बतौने सिड़ जाएत। जँ िक यो ऑंिख उठाओत वाओंगरी बतौत तँ ओकर ऑंिख यो फोिड़ <strong>दे</strong>बै आ ओंगिर योकािट लेबइ। अपन माए-ब<strong>ह</strong>ीिन िद स <strong>दे</strong>ख<strong>ह</strong> जे मािट क मुरूतबनौने अिछ ।25


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्शा ती- बौआ, <strong>ह</strong>म दुनू परानी तँ पाकल आम भेलॱ जाबे जीबै छी, ताबे जीबै छी। कखनी खिस पड़ब तेकरकोन ठीक। मुदा तू दुनू भाए-ब<strong>ह</strong>ीि न तँ से नइ छ<strong>ह</strong>। भगवान करथुन जे <strong>ह</strong>ँसैत-खेलैत शतायु <strong>ह</strong>ुअअ।(क याणीक वेश)अन तकुमार- बेटी क याणी, तोरा सभले ओइ गीर<strong>ह</strong>केँ तोिड़ <strong>दे</strong>लॱ जइ बंधनक बीच क याजीवैत अिछ ।अज्ञानक काल-कोठरीमेक याणी- बाबूजी, जि<strong>ह</strong> ना अ<strong>ह</strong>ॉं समाजमे पि<strong>ह</strong> ल डेग उठा नव फुलक गाछ रोपलॱ ति<strong>ह</strong> ना अ<strong>ह</strong>ॉंक आ मा एक नि<strong>ह</strong> अनेकफुलक फुलवाड़ी लगौत।शा ती- बेटी, भगवान <strong>ह</strong>मरो दुनू बेकतीक औरूदा तोरे दुनू भाए-ब<strong>ह</strong>ीिन केँ <strong>दे</strong>थुन। जाबे बच् चा छेल<strong>ह</strong> ताबेजतए धिर भऽ सकल सेवा केिल य<strong>ह</strong>। आब तँ तोरे सब<strong>ह</strong>क िद न-दुिन यॉंभेल<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>म सभ तँ अ ताबल भेलॱ।क याणी- माए, नारीक संग अ याचार करैत-करैत पुरूख ए<strong>ह</strong>ेन अिभ य त भए गेल अिछ जे उिच त-अनुिच तक सीमेसमा त भऽ गेल छै। जि<strong>ह</strong> सँ नारी खसैत-खसैत एते िन च् चॉंखिस पड़ल अिछ जे वरूपे समा त भऽ गेल अिछ ।अन तकुमार- (मूड़ी डोलबैत) <strong>ह</strong>ँ, से तँ भऽ गेल अिछ ।क याणी- बावू, ई दुि नयॉं कमर्भूिम छी “ वीर भोग् या बसुंधरा” जे जे<strong>ह</strong>न कमर् करत ओ ओ<strong>ह</strong>न फल पाओत। जि<strong>ह</strong> नाडोरीक एक भा अ<strong>ह</strong>ॉं तोिड़ <strong>ह</strong>मरा अ <strong>ह</strong>ारसँ इजोतक र ताखोललॱ। ति<strong>ह</strong> ना एक-एक भा तोिड़ नारी जगतक ब धनतोिड़ <strong>दे</strong>वइ।अन तकुमार- बंधन तँ सत अिछ , मुदा ओकरा तोड़न<strong>ह</strong>ुँ िब ना तँ क याण नि<strong>ह</strong> ऐ अिछ । मुदा एि<strong>ह</strong>धैयर्क जरूरत अिछ ।लेल ज्ञान, सा<strong>ह</strong>स आ26


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्क याणी- (मु की दैत) पौरूष िस फर् पुरूखे लेल नि<strong>ह</strong> नािर योक लेल <strong>िव</strong> धाता <strong>दे</strong>ने छिथ न। जरूरत अिछ ओकरापकड़ेक। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ आब नावािल क नि<strong>ह</strong> बािल क भेल<strong>ह</strong>ुँ ततबे नि<strong>ह</strong> िक िर णक डोरसँ सुिन से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>िख लेल<strong>ह</strong>ुँ। जि<strong>ह</strong> ना सृि ट कि वकासमे पुरूष-नारी समान अिछ ति<strong>ह</strong> ना जाधिर दुनूक बीच समानता नि<strong>ह</strong> आाअेत ताधिर चैनक सॉंस नि<strong>ह</strong> लेबअन तकुमार- ब<strong>ह</strong>ुत क ट <strong>ह</strong>एत?क याणी- (<strong>ह</strong>ँसैत) “ जीबन नया िम लेगा, अंित म िच ता मे जलके”। जि<strong>ह</strong> ना िभ नसुरका सूजर् <strong>दे</strong>खने िद नक अनुमान<strong>ह</strong>ोइत अिछ ति<strong>ह</strong> ना तँ नवािल कक आिड़ <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ ज<strong>ह</strong>लेमे टपलॱ िक ने। थान, पटाक्षेप।चािर म दृ य-(दरब जाक चौकीपर चिर ओिढ़ , मुँ<strong>ह</strong> उधारने अन त कुमार पड़ल। पँजरामे शा ती बैसल)शा ती- (<strong>दे</strong><strong>ह</strong> छु<strong>िव</strong> ) बोखारसँ <strong>दे</strong><strong>ह</strong> जरैए आ अ<strong>ह</strong>ॉं िज ब <strong>ह</strong>ने छी जे रदब जापर सँ अंगना नइ जाएब।अन तकुमार- आइ धिर पिर वार अंगने भिर र<strong>ह</strong>ल मुदा क याणी सन बेटी कुलमे ज म लेलक। जेरूपी पिर वारमे र<strong>ह</strong>ए चा<strong>ह</strong>ैए, बाप <strong>ह</strong>ोइक नाते <strong>ह</strong>म दरब जो धिर नइ अिर आित <strong>दे</strong>वइ।आंगनसँ िन किल समाजशा ती- क<strong>ह</strong>लॱ तँ ठीके मुदा माए-बाप, बेटा-बेटीकेँ जनमे ने दइ छे करम तँ अपने काज करै छै।अन तकुमार- <strong>ह</strong>मरा अइ पिर वारक कोनो भार नै अिछ जि<strong>ह</strong> ना बाबू दरब जा बना कए गेला ति<strong>ह</strong> नादरब जाक रक्षा माने मान-स मान करैत र<strong>ह</strong>ब।अंित म सॉंस धिर(च नाथक वेश)27


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्च नाथ- (अ<strong>िव</strong> ति<strong>ह</strong> ) बाबू िक अए, चिर ओढ़ने िछ ऐ?शा ती- बोखारसँ आिग फेकै छिन । कतबो क<strong>ह</strong>ै िछ अिन जे पुरबा ल<strong>ह</strong>कै छी, चलू आंगन, से क<strong>ह</strong>ै छिथ जे अंित मसमएमे दरव जापर ाण छोड़ब। पुरबा-पछबाक काज िछ ऐ। ब<strong>ह</strong>नाइ,ब<strong>ह</strong>-अ।च नाथ-बाबू, जे बात अ<strong>ह</strong>ॉं आइ बजलॱ से पि<strong>ह</strong> ने क<strong>ह</strong>ॉं कि<strong>ह</strong> यो बाजल छलॱ।अन तकुमार- तो<strong>ह</strong>र नसँ <strong>ह</strong>ृदय जुरा गेल बौआ। माए छथुन तँ फुटल ढोल। भिर िद न पनचैतीकेने घुरती<strong>ह</strong> जे सभशा तीसँ िम िल -जुिल कऽ र<strong>ह</strong>ू। मूदा जि<strong>ह</strong> ना शिक् त बढ़ल जाइत अिछ ति<strong>ह</strong> ना ि<strong>ह</strong> नकर पनचैित यो बढ़ल जाइ छिन ।च नाथ-(ठ<strong>ह</strong>ाका मािर ) <strong>ह</strong>ूँ-<strong>ह</strong>ूँ.....।शा ती- बुर<strong>ह</strong>ा तँ नीक-अधला सभ िद न क<strong>ह</strong>लिन । जखन-जुआन र<strong>ह</strong>ी तखन बरदास भेल आ आब तामस उठत।दुिन यॉंमे जँ िक यो संग पुरलिन तँ सभसँ बेसी यए<strong>ह</strong> ने पुरलिन । मुदा आब भगवान अ याए केलिन जे पि<strong>ह</strong> ने <strong>ह</strong>मरा नइओछाइन छड़ौलिन ।अन तकुमार- नीक <strong>ह</strong>ेत<strong>ह</strong> जे क यािण यो केँ सोर पािड़ ल<strong>ह</strong>क।(च नाथ भीतर वेश। क याणीक संग मंचपर वेश।)क याणी-बाबू, िकछु <strong>ह</strong>ोइए?अन तकुमार- नि<strong>ह</strong> ।28


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्शा ती-िक क<strong>ह</strong>थुन। बोखारसँ द<strong>ह</strong> जड़कै छिन ।क याणी-कोनो दवाइ नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुन<strong>ह</strong>ेँ?अन तकुमार- दवाइ खाइबला रोग नि<strong>ह</strong> छी बेटी। मनमे एते खुसी आिब गेल अिछ जे सॱसे <strong>दे</strong><strong>ह</strong><strong>ह</strong>ँसैए।क याणी- (मने-मन सोचैत। मुँ<strong>ह</strong>क पोज सुख-दुखक यए<strong>ह</strong> अव था छी) माए िक छु क<strong>ह</strong>ै छिथ अ<strong>ह</strong>ॉं िक छु क<strong>ह</strong>ै छी?(आवेशमे अबैत) िक अए बजेलॱ?अन तकुमार- कतए गेल छेल<strong>ह</strong>?क याणी- मि<strong>ह</strong> लाक एकटा बैसारक आयोजन करए चा<strong>ह</strong>ै छी जि<strong>ह</strong> मे <strong>िव</strong> धवा सम याक संबंधमे <strong>िव</strong> चार करब।अन तकुमार- ई तँ छोट सम या छ<strong>ह</strong>। अखन नव उ सा<strong>ह</strong> छ<strong>ह</strong> पैघ सम याकेँ नजिर मे रिख डेगउठाब<strong>ह</strong>।क याणी-(<strong>िव</strong> ि म त <strong>ह</strong>ोइत) कोना एि<strong>ह</strong> सम याकेँ छोट सम या क<strong>ह</strong>ै िछ यै।अन तकुमार- भने तँ समाज िद स डेग उठेबे केल<strong>ह</strong>, बुझवे करब<strong>ह</strong>क। मुदा पि<strong>ह</strong> ने समाजकेँबैसैत) चिर उतािड़ िस रमापर रिख दुनू पाएर मोिड़ कए बैसैत सभ िक यो एकठाम बैस<strong>ह</strong>।पढ़ए पड़त<strong>ह</strong>। (उिठ कऽ(चारू गोटे चौकीपर बैस जाइत अिछ ।)अन तकुमार- सभकेँ अपन पिर वारमे, एक सीमा धिर लाज-<strong>िव</strong> चार करक चा<strong>ह</strong>ी माइये छथुन पि<strong>ह</strong> नेलाए।ि<strong>ह</strong> नका <strong>िव</strong> षएमे सुिन29


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्(पित क बात सुिन शा ती <strong>दे</strong><strong>ह</strong>-<strong>ह</strong>ाथ समेिट सांकांक्ष <strong>ह</strong>ोइत बैइसैत। च नाथ मूड़ी गोितऑंिख पर ऑंिख गड़ा लेलक।)लेलक। क याणी िप ताकअन तकुमार- जि<strong>ह</strong> यासँ माए एलखुन ति<strong>ह</strong> यासँ िज नगीक अंित म पड़ाव धिर संगे छी। गुण-अवगुण मनु यमे <strong>ह</strong>ोइते अिछ ।मुदा सदित काल दुनूपर नजिर रिख गुणकेँ बढ़बैक आ अवगुणकेँ कम करैक कोिश स करैक चा<strong>ह</strong>ी। जि<strong>ह</strong> सँ नीक रा तापकिड़ आगू बढ़ब।क याणी-ई तँ बड़ किठ न काज छी, बाबू।अन तकुमार- (मु की दैत) <strong>ह</strong>ँ, ई <strong>िव</strong> वेकक काज छी। अ<strong>ह</strong>ी दुआरे मनु य सभ जीिब सँ उपर भेल।दोसरो कारण ई अिछ जे धरतीपर जते जी<strong>िव</strong> -ज तु अिछ ति<strong>ह</strong> मेमनु य अंित म रूप छी।ओना उपर <strong>ह</strong>ोइकक याणी- माइक चरचा करए लगिल ऐ?अन त कुमार- <strong>ह</strong>ँ। <strong>दे</strong>ख<strong>ह</strong>क, अइ धरतीपर अनेको लोक अिछ । जेकर सीमा िन धिर त कमर् आ ज्ञान केने अिछ ।एि<strong>ह</strong> अथर्मे माए ब<strong>ह</strong>ुत दूर छथुन। मुदा अ<strong>ह</strong>ूँ अव थामे आ मा माने <strong>िव</strong> वेक सए<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ैए जे अखनो धिर दोसराक पैतपालकरैक शिक् त छिन ।च नाथ-(मूड़ी उठा) एते िद न िक अए......?अन त कुमार- <strong>ह</strong>ँ, ठीके तू पूछए चा<strong>ह</strong>ै छ<strong>ह</strong>। जि<strong>ह</strong> ना माली, िब ना फूलक बीआ <strong>दे</strong>खन<strong>ह</strong>ुँ पात <strong>दे</strong>िख , बुिझ जाइत अिछजे ई अमुक फूलक गाछ छी। ति<strong>ह</strong> ना क याणीकेँ <strong>दे</strong>िख <strong>िव</strong> वेकजिग गेल।च नाथ-एते िद न <strong>िव</strong> वेक सुतल छलै?30


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अन त कुमार- नइ बौआ, जि<strong>ह</strong> ना आमक गाछक जिड़ मे जनमल तुलसी गाछक बािढ़ ठमिक जाइत अिछ ति<strong>ह</strong> नाठमिक गेल छलै। मुदा क याणीक ऑंिख क योित जि<strong>ह</strong> ना सुनयनाकबेटी सीताक छलिन ति<strong>ह</strong> ना बुिझ पड़ैए। तेँअनायास <strong>िव</strong> वेक पोनिग गेल।क याणी-माए, बावूक संग अ<strong>ह</strong>ूँ अिस रवाद िद अ।शा ती- अखन धिर जे डी<strong>ह</strong>, पुरखाक कएल काजक इित <strong>ह</strong>ास छी ओकरा जी<strong>िव</strong> त दुनू भाए- व<strong>ह</strong>ीिन िम िल राखब।क याणी-झॉंपल-तोपल बात अ<strong>ह</strong>ॉंक नि<strong>ह</strong> बुिझ सकलॱ।शा ती-<strong>ह</strong>म तँ बेसी-िब सिर ये गेलॱ। बावूए क<strong>ह</strong>थुन।अन तकुमार- बेटी क याणी, पि<strong>ह</strong> ने पिर वार बुिझ ल<strong>ह</strong>क। तू दुनू भाए-ब<strong>ह</strong>ीिन छ<strong>ह</strong>। जि<strong>ह</strong> ना तू घरसँ िन किल दोसर घरजेव<strong>ह</strong> ति<strong>ह</strong> ना दोसरा घरसँ अपनो घर औती<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> सँ मनु यक थाना तर (ा जेक् शन) शुरू भेल। ओना अपनोपिर वारमे लड़का-लड़की <strong>ह</strong>ोइत (ज म) अिछ , िक अए दोसर पिर वारसँ संबंध जोड़ल जाइत अिछ ?(च नाथ ब<strong>ह</strong>ीि न िद स <strong>ह</strong>ाथ बढ़ौलक, क याणी भाइक <strong>ह</strong>ाथमे <strong>ह</strong>ाथ रखलक। मािट क मूितर्मने शा ती बरबराए लगली<strong>ह</strong>)जकॉं अन तकुमार <strong>दे</strong>खैत। अपनेशा ती- सासु-ससुरक बनौल पिर वारकेँ अखन धिर िन माि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल छी। जि<strong>ह</strong> ना बूढ़ा दुआरपर आएलअ यागतकेँ िब ना <strong>ह</strong>ँसौने नि<strong>ह</strong> जाइ दइ छेलिख न ति<strong>ह</strong> ना अखन धिर िन मा<strong>ह</strong>ल।क याणी-ई तँ काजक भार भेल, माए। मुदा अिस रवादो ने चा<strong>ह</strong>ी?शा ती- बेटी, सामाक माए-बाप जकॉं, तो<strong>ह</strong>र माए-बाप नि<strong>ह</strong> छथुन। जि<strong>ह</strong> ना सामाक लेल चकेबा सभ िक छु यािग संग पुरलक ति<strong>ह</strong> ना तोरो भाए करथुन।31


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्(च नाथकेँ भारसँ दबैत <strong>दे</strong>िख अन त कुमार)अन तकुमार- <strong>ह</strong>ँ, क<strong>ह</strong>ै छेिल य<strong>ह</strong>। जि<strong>ह</strong> ना क पोिज ट (शंकर) बीज उित शील <strong>ह</strong>ोइत ति<strong>ह</strong> ना मनु योक ि या अिछ । (बातबदलैत) सदित काल माए माथ खोड़ैत र<strong>ह</strong>ै छथुन जे िक अए बेटीक (क याणीक) <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> अनठौने छी। मुदा <strong>ह</strong>म अनठौनेक<strong>ह</strong>ॉं छी।क याणी-(ऑंिख लाल केने) बाबू......।अन तकुमार- (मु कुराइत) बेटी <strong>ह</strong>ुनको <strong>िव</strong> चार अधला नि<strong>ह</strong> ये छि <strong>ह</strong> । बेटीक ित माएक ममता वेसी <strong>ह</strong>ोइ छै। मुदा िप रवारमे<strong>िव</strong> वा<strong>ह</strong> साधारण काज नि<strong>ह</strong> छी। त<strong>ह</strong>ूमे अखन, सभ तर<strong>ह</strong>कसंमणक ि या चिल र<strong>ह</strong>ल अिछ ।च नाथ-की संमण?अन तकुमार- पि<strong>ह</strong> ने अपन इित <strong>ह</strong>ास बुिझ लाए। अदौमे वयंवर थाक चलिन छल। जि<strong>ह</strong> क मा यमसँ माए-बाप बेटा-बेटीकेँ भार दऽ <strong>दे</strong>लकिन । मुदा आइ की <strong>दे</strong>खैत छ<strong>ह</strong>क जे तते ओझरी लिग गेल जे जते सोझरबैक र ता अपनौलजाइत अिछ ओते ओझरीबेिस आइये जाइ छै।क याणी-बाबू, <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ अबोध बच् चा नि<strong>ह</strong> छी बािल ग भेल<strong>ह</strong>ुँ। तेँ......।अन तकुमार- िब कुल ठीक सोचै छ<strong>ह</strong>। जखन मि<strong>ह</strong> लामे पेंइतालीस-पचास बखर् धिर स तान उ पतखन कम उमे <strong>िव</strong> वा<strong>ह</strong> तँ बड़ जरूरी नि<strong>ह</strong> ये भेल?करैक शिक् त र<strong>ह</strong>ैत अिछक याणी-अिस रवाद ि दअ। समाजक बीच िक छु करैक ि जज्ञासा भऽ गेल अिछ ।अन तकुमार- बेटी, <strong>ह</strong>ृदएसँ अिस रवाद दइ िछ अ<strong>ह</strong>। जि<strong>ह</strong> ना अदौमे कोनो अछुत जाित जखन कोनोतखैन कोनो ऐ<strong>ह</strong>न बाजा बजबैत छल जे लोक बुिझ जाइत छलै।गाममे वेश करैत छल32


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्क याणी-(चकोना <strong>ह</strong>ोइत) िक कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िल यै?अन तकुमार- पुरना गप क<strong>ह</strong>िल य<strong>ह</strong>। आब तँ गीताक युग एलै। तेँ जि<strong>ह</strong> ना कृ ण कुरूक्षेमे शंखकदैत छलिथ न। ति<strong>ह</strong> ना......।अवाजसँ अपन जानकारीक याणी-(ऑंिख -कान चकोना करैत चारू भाग <strong>दे</strong>िख ) कने बुझा कऽ कि<strong>ह</strong> यौ?अन तकुमार- समाजमे िक छु करए चा<strong>ह</strong>ै छ<strong>ह</strong> तँ काि <strong>ह</strong> ये बेरू प<strong>ह</strong>र दुग थानमे बैसार कर<strong>ह</strong>।क याणी- काि <strong>ह</strong> सँ नीक जे र<strong>िव</strong> िद न बैसार करब नीक र<strong>ह</strong>त। ओि<strong>ह</strong> मे नोकिर यो चाकिर यो सभ र<strong>ह</strong>ता<strong>ह</strong>।अन तकुमार- नोकरी-चाकरी कए कऽ जे गामक नास केलक ओकरा बुते गाम बनौल <strong>ह</strong>एत। जि<strong>ह</strong> ना िभ नसुरकेे सूयर्<strong>दे</strong>खलासँ िद न भिर क अनुमान लोक कऽ लैत अिछ ति<strong>ह</strong> ना मनुक् खक िक रदािन ये <strong>दे</strong>िख कऽ मनुक् खकेँ ि च <strong>ह</strong>ए पड़त<strong>ह</strong>।क याणी-<strong>ह</strong>ुनका बुते कोना गामक <strong>िव</strong> चार कएल <strong>ह</strong>ेतिन ।अन तकुमार- (िख िस या कऽ) िद ली सरकारमे सभसँ बेसी िब <strong>ह</strong>ारक रेलमंी भेला<strong>ह</strong>। मुदा िक <strong>दे</strong>खैअबोध क<strong>ह</strong>ै छ<strong>ह</strong>क ओकर िज निग यो छोट छै। िज नगीक सम यो कम <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।छ<strong>ह</strong>क? जकरा तूक याणी- अखने जा कऽ ढोिल याकेँ ढोल<strong>ह</strong>ो दइले कि<strong>ह</strong> अबैत िछ अिन । सॉंझू प<strong>ह</strong>र ढोल<strong>ह</strong>ो दऽ <strong>दे</strong>ब। थान, पटाक्षेप।पॉंचम दृ य-33


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्(दुग थानक आगूमे एक भाग पुरूष एक भाग मि<strong>ह</strong> ला बैसल। एकटा डायरी, पेन नेने मि<strong>ह</strong> लाित ज्ञा। पुरूष िद ससँ सूयर्<strong>दे</strong>व, िक्ष ित ज<strong>दे</strong>व, िन सका त बैसल।)िद ससँ आगूमे क याणी-सूयर्<strong>दे</strong>व- आजुक बैसारक लेल क याणी आ ित ज्ञाकेँ <strong>ह</strong>ृदएसँ शुभकामना दैत िछ अिन जे एकटा नव पर पराकशुभारंभ केलिन । आशा संग आगू बढ़ित सए<strong>ह</strong> शुभकामना।क याणी- भाय स<strong>ह</strong>ाएव, अ<strong>ह</strong>ॉं सभ तर<strong>ह</strong>ेँ अगुआइल छी तेँ आगूक बाटक जते ज्ञान अ<strong>ह</strong>ॉंकेँ अिछ ओते <strong>ह</strong>म थोड़े बुझैछी।(िब चि<strong>ह</strong> मे िन सका त)िन सका त- सुरजू भाय, <strong>ह</strong>मरो बात सुि न िल अ। काि <strong>ह</strong> ये दुनू परानीक झगड़ाक पिन चैतीमे गेल छलॱ। बेचारा<strong>िव</strong> सनाथकेँ <strong>दे</strong>खते िछ यै जे डेढ़ सौ रूपैयाक कमाइ घर जोड़ैयामे करैए। सभ िद न कमा कऽ अबैए आ घरवालीक <strong>ह</strong>ाथमेदऽ दैत छै। घरवाली के<strong>ह</strong>ेन जे टी.भी. कीनैले पाइ जमा करैत जाइए। रौद-बसातमे काज करैबलाकेँ एकटागंजीसँ थोड़े पाड़ लगतै। तइले घरवाली पाइये ने दैत अिछ ।क याणी-(मूड़ी डोलबैत) की पनचैती केिल यै?िन सका त- सैंए-ब<strong>ह</strong>ूक झगड़ा पंच लबरा। <strong>ह</strong>म नै बुझै िछ ऐ जे पावरक लड़ाइ छी। दुनू गोटेकेँ थोड़-थाम लगा<strong>दे</strong>िल यै। दू <strong>िव</strong> चारक लड़ाइ <strong>ह</strong>मरे बाप बुते फिड़ आएल <strong>ह</strong>एत।सूयर्<strong>दे</strong>व-अच् छा एकटा क<strong>ह</strong>ऽ जे दुनू गोटेमे घरक गारजन के छी?िन सकान् त- उँ-<strong>ह</strong>ूँ सॱसे गामेमे सब<strong>ह</strong>क घरमे मौिग ऐक जुित अिछ । ऐ<strong>ह</strong>न जे लोकक दशा भेिल छै से िक अए? कमाइ छैकोइ, <strong>ह</strong>ुकुम ककरो। कोनो घर िक कोनो गाम, जाबे मरदक जुित मे नइ चलत ताबे ओि<strong>ह</strong> ना गाम आगू मुँ<strong>ह</strong>े ससिर जाएत।34


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्क याणी- क<strong>िव</strong> ला<strong>ह</strong>ाक खेल <strong>दे</strong>खबै। िद न पनर<strong>ह</strong>म गुरूकाका कािन कािन क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>िथ जे सभ िद न परदा-पौसकेँमानलॱ। पुतो<strong>ह</strong>ू जनीकेँ बेटा नोकरी लगा <strong>दे</strong>लकिन । दस कोसपर कूल छिन । दुनू परानी िभ नसरसँ खाइ-पीबै राितधिर घुिम कऽ अबै छिथ । बेटा तँ बेटा भेल मुदा पुतो<strong>ह</strong>ूक सेवा सासु क<strong>ह</strong>िन , ई <strong>ह</strong>मरा पस द नि<strong>ह</strong> अिछ ?सूयर्<strong>दे</strong>व-ई नइ पुछल<strong>ह</strong>ुन जे समए ऐना िक अए भेल?िन सका त- आठ घंटा खटनीक बाद जे समए बचैए- ततबे ने समाजमे समए लगाएव ओते जे पुच् छा-पुच् छी करैए लगब,से ओते िन चेन र<strong>ह</strong>ै छी।क याणी-भैया, नारीकेँ बराबर अिध कारक <strong>ह</strong>वा चिल र<strong>ह</strong>ल अिछ से की?सूयर्<strong>दे</strong>व- मदारी सब<strong>ह</strong>क खेल छी। नारी, पुरूषसँ <strong>ह</strong>ीन कोना बनैत गेल? जाधिर एि<strong>ह</strong> इित <strong>ह</strong>ासकेँ नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खब ताधिरकारण कोना पएव। ककरोसँ अिध कार मंगबै? एि<strong>ह</strong> लेल <strong>िव</strong> कासक ि याकेँ नीक जकॉं बुझए पड़तक याणी-काज कोना शुरू कएल जाए, भाय।सूयर्<strong>दे</strong>व- ब<strong>ह</strong>ुत बातक जरूरत अखन नि<strong>ह</strong> अिछ । मुदा िक छु बात कि<strong>ह</strong> दैत छी। पि<strong>ह</strong> ल- नारीकेँ िच <strong>ह</strong>ए लेल नजिरओतऽ िद अए पड़त जि<strong>ह</strong> ठाम <strong>ह</strong>वाइ ज<strong>ह</strong>ाजमे उड़ैत, इलाइची फोिड़ -फोिड़ मुँ<strong>ह</strong>मे दैत िज नगी अिछ तँ दोसर िद िश भिर -भिरछाती पािन टिप (खच् चा, धार) भीजल कपड़ा प<strong>ह</strong>ीिर गोबर िब छैक िज नगी अिछ ।क याणी-(न <strong>ह</strong>र सॉंस छोड़ैत) अुत बात भाय अ<strong>ह</strong>ॉं क<strong>ह</strong>लॱ।सूयर्<strong>दे</strong>व- क याणी, अ<strong>ह</strong>ॉं अखन फुलाइत फुलक कली छी। तैं जरूरत अिछ शु मािट - पािन क। येक सालसमाजमे माने गाममे साएसँ उपर आन गामक बेटी अबैत छिथ । गामक बेटी जेबो करैत छिथ । न उठैत िस फर् <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ेटाअबैत-जाइत आिकलूिर -बुि से<strong>ह</strong>ो अबैत जाइत अिछ ।35


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्क याणी- अखन तँ आरो <strong>िव</strong> कट भऽ गेल अिछ जे <strong>दे</strong>शक एक कोनसँ दोसर कोनमे र<strong>ह</strong>िन <strong>ह</strong>ारक (पालल-पोसल)बीच संबंध थािप त र<strong>ह</strong>ल। जि<strong>ह</strong> सँ खान-पान, बात-<strong>िव</strong> चार लूिर -ढंग सभ टकरा र<strong>ह</strong>ल अिछ ।सूयर्<strong>दे</strong>व- एि<strong>ह</strong> ना खाइ-पीवैमे <strong>दे</strong>िख यौ। एक आदमीक (पिर वारक) एक िद नक खचर् जते <strong>ह</strong>ोइत अिछ दोसर िद स ओ<strong>ह</strong>नपिर वारक भरमार अिछ जि<strong>ह</strong> पिर वारमे दसो-बखर्क आमदनी ओते नइ छै। ककरो असली नोर चुबै तब ने से तँिप औजक झॉंसक नोर चुबबैए।क याणी- खेती-बाड़ीक की स् िथ ित अिछ ?सूयर्<strong>दे</strong>व- सरकार मेला लागल। गाममे चािर टा ेक् टर चिल आएल। एक तँ बािढ़ मे बार<strong>ह</strong> आना बड़द गाममे मिरगेल, दोसर जे चािर आना बचल ओ<strong>ह</strong>ो सभ गोवर उठबैदुआरे बेिच लेलिन । अखन गाममे एकोटा बड़द नै अिछ । लेबलैया ेक् टर कदबामे सकबे ने करै छै। खेती कोनो <strong>ह</strong>एत?क याणी-अजीव-अजीव बात सभ क<strong>ह</strong>ै छी, भैया?सूयर्<strong>दे</strong>व- कते क<strong>ह</strong>ब ब<strong>ह</strong>ीिन । जते खचर्मे पि<strong>ह</strong> ने लोक ोफेसर बनै छला<strong>ह</strong> तते अखन बच् चाक कूलमे खचर् <strong>ह</strong>ुअए लगलअिछ । ककर बेटा पढ़त। िश क्षा के<strong>ह</strong>न भऽ गेल अिछधोती-कुरताबला अा पे ट-कोटबला अपनामे रगड़ केने छिथ जे<strong>ह</strong>म नीक तँ <strong>ह</strong>म नीक। के फिड़ औत? ज<strong>ह</strong>न िक न नाि <strong>ह</strong> टा अिछ जे जि<strong>ह</strong> सँ िज नगी नीक-न<strong>ह</strong>ॉंित आगूमुँ<strong>ह</strong>े समएक संग ससरै। थान, पटाक्षेप। समा त।रमानद झा "रमण"36


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मैिथली लाके गीतक अवथा/जनकपुर मैिथली लाके गीतक अवथा/जनकपुरनेपाल ज्ञा ितान एवं रामानद युवा क्लव, जनकपुरधामकसंयुक्त तवावधानमे मैिथली लोक संकृितपर जनकपुरधाममे आयोिजतराीय संगोी - जेठ 9, 10 गते, तदनुसार 23-24 मई, 2010मैिथली लोकगीतक अवथाडा.रमानद झा ‘रमण’उपिथत लोकज्ञ एवं शाज्ञ म<strong>ह</strong>ोदय!डा.म<strong>ह</strong>ेनारायण रामक उपयुर्क्त <strong>िव</strong>षयक कायर्प पिरमपूवर्क तैआरकएल गेल अिछ। डा. राम मैिथली लोक साि<strong>ह</strong>यक क्षेमे िकछु मौिलक काजकएलिन अिछ। िकतु एि<strong>ह</strong> तरक संगोीमे कायर्प तुत करबाक समय िकछुिबदुके ँ यानमे राखब आवयक <strong>ह</strong>ोइत छैक। से एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु जे संगोीक ोता ओ<strong>ह</strong>ननि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ैत छिथ जिनका कक<strong>ह</strong>रा पढ़ाओल जाए। ोतावगर्मे सामायतः ब<strong>ह</strong>ुपिठत एवंअपन-अपन क्षेक <strong>िव</strong>शेषज्ञ उपिथत र<strong>ह</strong>ैत छिथ। उपिथत छिथओ। ते ँ ई मािनकायर्प तुत कएल जएबाक चा<strong>ह</strong>ैत छलिन जे <strong>ह</strong>मर कायर्पक ोता असामायज्ञान आ’ ितभाक लोक र<strong>ह</strong>ता<strong>ह</strong>। तुत कायर्प <strong>िव</strong>िश ोताके ँ समक्ष रािख नि<strong>ह</strong>िलखल गेल अिछ। कायर्प पिरचयामक आ’ इितवृामक अिछ। <strong>िव</strong>लेषणामक<strong>ह</strong>ोएबाक चा<strong>ह</strong>ैत छलैक। ए<strong>ह</strong>न <strong>िव</strong>लेषणामक जे ोता/पाठकके ँ वैचािरक तरपरउेिलत करबाक क्षमता रखैत <strong>ह</strong>ो। उदा<strong>ह</strong>रण लेल <strong>िव</strong>शेष अवसर आ’ भासक गीतलगनीक नाम लेब। लगनी कोन संकृितक उपज िथक। जाँत चलओला पर जेथकनी <strong>ह</strong>ोइत छैक, तकरा गीत गािब कोना िबसरल जाइत छल। ओि<strong>ह</strong> मायमेननिद-भाउजक <strong>ह</strong>ास-पिर<strong>ह</strong>ाससँ वातावरण कोना म<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ा उठैत छलैक। सितजखन जाँतक थान िमक्सी लेने जाइत अिछ आ’ ढ़ेकीक थान मील, तखन एि<strong>ह</strong>तर<strong>ह</strong>क म-गीतक <strong>िव</strong>लुितक सभावना कोना बिढ़ र<strong>ह</strong>ल अिछ, आिद। क<strong>ह</strong>बाकतापयर् जे लोकगीत संकृितक संवा<strong>ह</strong>क िथक। लोकगीतमे सबिधत क्षेक संकृितझलकैत र<strong>ह</strong>ैत छैक। ए<strong>ह</strong>न फीत <strong>िव</strong>लेषणामक दृिक अभाव डा.रामक कायर्पमेखटकैत अिछ।कायर्पक <strong>िव</strong>षय अिछ, लोक गीतक अवथा। एि<strong>ह</strong>मे तीन टा पद अिछ -लोक, गीत आ’ अवथा। गीतक म<strong>ह</strong>व सवर्कािलक छैक। जि<strong>ह</strong>आसँ मानवकअितव छैक, कोनो ने कोनो कारक गीत ओकर कंठसँ वतः िनःसृत <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>लअिछ। अपन पिरवेश वा सजातीय िकंवा मानव जाितक ित रागामक <strong>ह</strong>ोएब लोककवभावगत <strong>िव</strong>शेषता िथकैक। ते ँ सभ भौगोिलक वा सांकृितक क्षेक लोककजीवनमे गीतक म<strong>ह</strong>व छैक आ’ सदा र<strong>ह</strong>तैक। एतेक धिर जे <strong>ह</strong>मरालोकिनक <strong>दे</strong>वी<strong>दे</strong>वता से<strong>ह</strong>ो संगीत ेमी छिथ। केओ डमरू बजा के ँ ताडब करैत छिथ तँ केओवीणावािदनी क<strong>ह</strong>बैत छिथ।दोसर पद अिछ लोक। लोक तँ सभ िदनसँ अिछ। लोक अिछ, ते ँ रागअिछ, <strong>िव</strong>राग अिछ। ते ँ गीत अिछ। मैिथल संकृितमे जेना वेदक अथत् शाकम<strong>ह</strong>व अिछ ओि<strong>ह</strong>ना लोकक अथत् शाीयतासँ मुक्त आचार-यव<strong>ह</strong>ारक म<strong>ह</strong>वअिछ। लोक आ’ वेद समानातर मानल गेल अिछ। ‘लोके च वे<strong>दे</strong> च’। याव<strong>ह</strong>ािरकोजीवनमे लोकवेदक पुछारी करब सामाय िशाचार भए गेल अिछ। समाजमे दूनूवगर्क लोक र<strong>ह</strong>ैत आएल अिछ। जे शाीय शदावलीमे आिभजाय वगर् आ’ सामाय37


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्वगर् िथक। ए<strong>ह</strong>ी आधार पर साि<strong>ह</strong>योक वगकरण - िश साि<strong>ह</strong>य एवं लोकसाि<strong>ह</strong>य अिछ। िसाचायर् लोकिन तथाकिथत िशवगर्क लोक नि<strong>ह</strong> छला<strong>ह</strong>। िकतुमैिथलीमे जे ाचीनतम गीत साि<strong>ह</strong>य उपलध अिछ, से िसाचायर् लोकिनक रचनािथक। ओ जीवनक रागामक अनुभूितक थानपर अपन अनुभव आ’ दशर्नकअिभयिक्तक मायम लोकभाषाके ँ बनाए गीतक रचना कएल। क<strong>िव</strong>कोिकल <strong>िव</strong>ापितलोकक म<strong>ह</strong>व आ’ लोकक भाषाक म<strong>ह</strong>व बूझलिन। ते ँ सवर् पूय आ’ माय छिथ।लोक <strong>ह</strong>ुनक रचनामे अपन राग-<strong>िव</strong>रागके ँ अिभयक्त भेल अनुभव करैत अिछ।लोकक म<strong>ह</strong>वके ँ <strong>दे</strong>खैत म<strong>ह</strong>ाक<strong>िव</strong> भवभूित रामके ँ आदशर् शासकक रूपमे िचितकरैत <strong>ह</strong>ुनकासँ क<strong>ह</strong>बाओल अिछ - राय, सुख आ’ <strong>दे</strong>शके ँ - एतेक धिर जे सीताके ँ लोकक आराधनाक <strong>ह</strong>ेतु छोड़बामे यथा नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएत -रायं, दयां च सौख्यं च, यिद वा जानकीमिप।आराधनाय लोकय मुंचतो नाितमेकथा।।लोक की क<strong>ह</strong>त? से सोिच राजा राम सीताक िनवसन कए <strong>दे</strong>लिन। िकतु<strong>ह</strong>ुनकामे लोकतीय जीवन-मूयक अभाव छल। एकर <strong>िव</strong>परीत सीता लोकतीयशासन-यवथामे जनमल छली<strong>ह</strong>। लोकतमे अपन <strong>िव</strong>चार यक्त करबाक वतता<strong>ह</strong>ोइत छैक, से <strong>ह</strong>ृदयंगम छलिन। ओ जनैत छली<strong>ह</strong> जे िमिथलामे लोकशिक्तक म<strong>ह</strong>वअिछ आ’ राजा जनक लोकि<strong>ह</strong>क ितिनिध िथका<strong>ह</strong>। लोकतक भूिममे जनमिलसीता अमेध यज्ञक संगमे राजा रामक समक्ष िमिथलाक ‘िमिथलाक लोक नि<strong>ह</strong> िथकिन राजाक दासवाधीनमना लोकक ितिनिध िथका<strong>ह</strong> िमिथलेशअ<strong>ह</strong>ाँ करबैक आमण।िमिथला भ’ जैत पुरुष<strong>ह</strong>ीन, तखने ने अ<strong>ह</strong>ाँक जीत?पित-पु <strong>िव</strong><strong>ह</strong>ीना नारीक नोरसँ िमिथलाक भूिम <strong>ह</strong>ैत पाँक <strong>ह</strong>ेंक।फोड़ल ल<strong>ह</strong>ठीक लागत ढे़र-प<strong>ह</strong>ाड़,माङक िसदूरसँ पोखिर झाँखिड <strong>ह</strong>ैत लाल,का-रो<strong>ह</strong>टसँ भरत िमिथलाक भू, नभ, िदगत,सो<strong>ह</strong>र, कोबर, बटगबनी, लगनी, मलार, रास,संगीतक सब राग-भासमिर लुत <strong>ह</strong>ैत।’1राजतमे वैचािरक मतिभताक अवकाश नि<strong>ह</strong> छैक। राजतीयशासन-यवथामे िशिक्षत राजा रामक लेल वैचािरक मतिभताक म<strong>ह</strong>व नि<strong>ह</strong>छल। सीता ारा िमिथलाक संग िथित कथन राजो<strong>ह</strong> भए गेल। राजो<strong>ह</strong>क दड<strong>ह</strong>ोइत अिछ - मृयु दड वा <strong>दे</strong>श िनकासन। <strong>दे</strong>श िनकासनक दड सीताके ँभेटलिन।िमिथलाक संकृितमे लोकतामक मूय कतेक गाढ़ अिछ तकर सायनेपाल तराइक घुमतू गायकक मु<strong>ह</strong>े ँ सुिन िलिपब भेल जाजर् अा<strong>ह</strong>म िअसर्नसंकिलत गीत दीनाभीसँ से<strong>ह</strong>ो मािणत <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मुसा<strong>ह</strong>ु बिनयँा जखन अकारणदीनाभीके ँ अपन दोकान परसँ ठॲिठआ दैत अिछ तँ ओ तकर ितकार अपनशारीिरक बलसँ नि<strong>ह</strong> कए, िनसाफक <strong>ह</strong>ेतु पंचक ओतए जाए नािलस करैत अिछ -पंच मे ँ भी <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong> नािलस कराय।छोट पंच बड़ पंच िसरक मटुक।िबनु अपराधे ँ गरदिनयाँ <strong>दे</strong>लक मुसा<strong>ह</strong>ु, करू मोर िनसाफ।38


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िकअ क<strong>ह</strong>ौ, <strong>ह</strong>े मुसा<strong>ह</strong>ु, िबनु अपराधे ँ गरदिनयाँ <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>।।तो<strong>ह</strong>र दोकान मना पिर जाएत।2<strong>ह</strong>मर <strong>दे</strong>श अथत् भारत <strong>िव</strong><strong>दे</strong>शी आमण, राजत आ’ उपिनवेशवादकपीड़ा कतेको शतादी धिर भोिग वत भेल एवं लोकतक थापना भेलैक अिछ।भारतक नागिरक अपन भाषा-साि<strong>ह</strong>य एवं संकृितक चार-सार एवं संरक्षण लेलवत अिछ। ओि<strong>ह</strong> लेल पूणर् अवसर छिन। अपने लोकिन (नेपालवासी) कतेकोशतादी धिर राजतके ँ भोगैत ओि<strong>ह</strong>सँ मुिक्तक लेल अनवरत संषघर् करैत अएल<strong>ह</strong>ुँअिछ। ओि<strong>ह</strong> संघषर्सँ लोकतक उदय भेल अिछ। सुदर <strong>िव</strong><strong>ह</strong>ान समक्ष अिछ। एि<strong>ह</strong>लोकतक युगमे जाि<strong>ह</strong> कोनो शिक्तक सबसँ बेसी म<strong>ह</strong>व छैक से िथक लोकसाआ’ लोकक राग-<strong>िव</strong>राग एवं लोक जीवनके ँ ितिनिधव करएबाला लोक साि<strong>ह</strong>यक।एि<strong>ह</strong> सदभर्मे ‘मैिथली लोक संकृित’ पर संगोी आयोिजत करब, लोकशिक्तकितापनक िदशामे एक अयत म<strong>ह</strong>वपूणर् डेग िथक। अपने लोकिन लोकतकथापना लेल कतेक लालाियत छल<strong>ह</strong>ुँ आ’ कतेक आशा<strong>िव</strong>त छी,, तकरा ई संगोीितविनत करैत अिछ।तेसर पद अिछ अवथा। अवथा कालक ोतक िथक - भूत, वतर्मान आ’भ<strong>िव</strong>य। अथत् मैिथली लोकगीतक अवथा की छलैक, वतर्मान कालमे कोनअवथामे अिछ तथा भ<strong>िव</strong>यमे मैिथली लोकगीत कोन अवथामे र<strong>ह</strong>त। ई सभ केओएक वरे ँ एवं मुक्त कठसँ वीकारैत छी जे मैिथलीक लोकगीत <strong>ह</strong>मर म<strong>ह</strong>ानसंकृितक वाि<strong>ह</strong>का िथक। एि<strong>ह</strong> लोकगीतमे <strong>ह</strong>मर राग-<strong>िव</strong>राग, आशा-आकांक्षा,सुख-दुख, ज्ञान-<strong>िव</strong>ज्ञान, <strong>ह</strong>मर जातीय इित<strong>ह</strong>ास, <strong>ह</strong>मर भौगोिलक िथित एवं ाकृितकसुषमा, जीवन-शैली तथा सांकृितक वै<strong>िव</strong>य अनािद कालसँ संवाि<strong>ह</strong>त <strong>ह</strong>ोइत आिबर<strong>ह</strong>ल अिछ। ई सांकृितक सपदा अनेक रूपमे अिछ - दृय आ’ अदृय दूनू।रागामकतासँ लबालब भरल अिछ। जीवनक ए<strong>ह</strong>न कोनो पक्ष नि<strong>ह</strong> छैक जकररागामक अिभयिक्त लोकगीतमे नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ो। तुलसी, कुश, आम, म<strong>ह</strong>ु, नीम, बाँस, काछु,पुरैिनक पात, ितलकोरक पातसँ लए के ँ भोजन-<strong>िव</strong>यास धिर लोकगीतमे भेटत। गभर्धारणसँ मृयु धिरक समत संकार लोकगीतमे अपन पृथक राग-भास एवं <strong>िव</strong>षय-वतुकसंग अनुयूत अिछ।लोकगीतमे युग-युगक अनुभव सुरिक्षत र<strong>ह</strong>ैत अिछ। ई अनुभव सितपारपिरक लोक ज्ञान ;तंकपजपवदंस <strong>िव</strong>सा ादवूसमक<strong>ह</strong>मक ोतक रूपमे मायतापािब गेल अिछ। एि<strong>ह</strong> संग एक दू टा उदा<strong>ह</strong>रण तुत अिछ।<strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> पूवर् वा अयो अवसर पर उवटन लगेबाक था अदौकालसँ चिलतअिछ। उबटनमे मेथीक योग <strong>ह</strong>ोइत अिछ। ओि<strong>ह</strong>ना <strong>ह</strong>रिद लगेबाक था अिछ। एि<strong>ह</strong>दूनूमे औषधीय गुण छैक जे <strong>िव</strong>ज्ञान ारा मािणत अिछ। घर-घरमे तुलसीक गाछअिछ। धी-सुआिसन ओकर जिड़मे जल ढ़ारैत छिथ। सांझमे दीप लेसैत छिथ।बेलक पात िशवजीके ँ चढ़बैत छिथ। मैिथली लोकगीतमे एि<strong>ह</strong> वनपितक सभकम<strong>ह</strong>व अकारण नि<strong>ह</strong> अिछ। समय-शीला पर परीिक्षत एवं अनुभविस अिछ। ईवनपित सभ औषधीय एवं पयवरणीय म<strong>ह</strong>वक बतुक िथक जकर उपयोग <strong>ह</strong>ोइतआएल अिछ। लोकगीतमे आ’ यव<strong>ह</strong>ारमे र<strong>ह</strong>लाक कारणे ँ ई पारपिरक ज्ञानक ोतभए गेल अिछ। एि<strong>ह</strong> पारपिरक लोकज्ञानक ोतसँ मानवजाित लाभा<strong>िव</strong>त भेलअिछ। लोकगीतमे वैज्ञािनक तवक र<strong>ह</strong>बाक ई प उदा<strong>ह</strong>रण िथक। उबटनक39


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गीतमे मेथी पीसबाक चचर् बेर-बेर अबैत अिछ।कओन नाना मेिथया बेसा<strong>ह</strong>ल? कओने नानी पीसल?अपन नाना मेिथया बेसा<strong>ह</strong>ल, सू<strong>ह</strong>ब नानी पीसल।किन िबलिम एि<strong>ह</strong> गीत पर <strong>िव</strong>चार कएल जाए। बेसा<strong>ह</strong>ब, अपन खेत-पथारसँंआवयकताक पूितर् नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएब िथक। बेसा<strong>ह</strong> लगैत छिन, अथत् अ-पािनक अभावछिन। ई लोकगीत पिरवारक आिथर्क िथितके ँ से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खबैत अिछ। तथािप माताम<strong>ह</strong>ारा दौि<strong>ह</strong>ीक उबटन <strong>ह</strong>ेतु मेथी बेसा<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ। बेसा<strong>ह</strong>ल मेथी माताम<strong>ह</strong>ीनाितन लेल पीसैत छिथ। आनो केओ पीिस सकैत छली<strong>ह</strong>। मुदा रागामकताक म<strong>ह</strong>वछैक। ते ँ नानीक पीसल मेथी लगाओल जएबाक चचर् अिछ। रागामकताक रंगमेयाव<strong>ह</strong>ािरकता एवं लाभदताके ँ बोिर जीवनमे अंगीकृत कए लेब मैिथल संकृितकअनुपम <strong>िव</strong>शेषता िथकैक। ई <strong>िव</strong>शेषता उबटनक एि<strong>ह</strong> गीतमे वतर्मान अिछ। एि<strong>ह</strong>ना<strong>ह</strong>रिदक संग लोकगीतमे पयत चचर् अिछ: -<strong>ह</strong>रदीके बड़ा सजाबट जनक जी, <strong>ह</strong>रदीमे बड़ा सजाबट।पि<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>रदी दादा चढ़ावे पाछू सँ दादी सो<strong>ह</strong>ािगन, जनक जी।<strong>ह</strong>रदी बड़ा सजाबट।लोक जीवनमे उपयोिगता, रागामकता, सौदयर्ियता एवं सामािजकताकअयत म<strong>ह</strong>व अिछ। सामािजकता रागामकतासँ कोना मंिडत र<strong>ह</strong>ैत अिछ तकरउदा<strong>ह</strong>रण िनिलिखत गीतक पांतीमे य अिछ। ‘सेटो गमकदार’ ाचीन योगनि<strong>ह</strong> िथक। ई लोकगीतक लोचकताके ँ दिशर्त करैत अिछ।जनकपुरमे धूम मचल अिछ, संगीता पसाि<strong>ह</strong>न आइ अिछ।....चाचीक <strong>ह</strong>ाथमे तेल फुलेल, मामीक <strong>ह</strong>ाथ कसाइ अिछमौसीक <strong>ह</strong>ाथमे अर सुगिधत, सेटो गमकदार अिछ।जनकपुरमे धूम मचल अिछ, संगीता पसाि<strong>ह</strong>न आइ अिछ।<strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क अवसर पर सो<strong>ह</strong>ाग <strong>दे</strong>बाक था अिछ। सो<strong>ह</strong>ाग िथकसौभाग्य-कामना, मंगलमय दापय जीवनक <strong>ह</strong>ेतु आशीवर्चन। मैिथल संकृितमेसामािजक समरसताक तव गाढ़ अिछ। एि<strong>ह</strong> तवक गीतामक अिभयिक्त<strong>ह</strong>ाय-<strong>िव</strong>नोदक सृिक संग कोना कएल जाइत अिछ से तुत सो<strong>ह</strong>ाग गीतक ‘लटिछलकी धोिबनयाँ’क योगमे वतर्मान अिछ। धोिबिनयाँ सामाय नि<strong>ह</strong> अिछ, सौदयर्चेतना छैक। कपोल पर लट लटकौने अिछ। एि<strong>ह</strong> लटक कतेको क<strong>िव</strong> ‘कारी िसया<strong>ह</strong>नाग’सँ तुलना कएने छिथ। एि<strong>ह</strong>ठाम आनो केओ भए सकैत छिल, धोिबिनयाँ िकएक?एकर<strong>ह</strong>ु एक पौरािणक कारण छैक। िशवजीक मानस पुीक <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क अवसर परसमाजक अनेक<strong>ह</strong>ु मि<strong>ह</strong>ला लोकिन सो<strong>ह</strong>ाग लेल उपिथत भेल छली<strong>ह</strong>। िकतु ओि<strong>ह</strong>मेसभसँ आगू छिल एक धोिबन। गणेशजीसँ ओकरा अखड सौभाग्यक वरदानभेटलैक। एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु सभसँ पि<strong>ह</strong>ने अखड सौभाग्यक वरदान ात धोिबनसँ सो<strong>ह</strong>ागकपिरपाटी अिछ। एि<strong>ह</strong> एक शदमे एक संकृित अिछ। एक कथा गुिफत अिछ।िसयाजी के द<strong>ह</strong>ी ने सो<strong>ह</strong>ाग गे, लट िछलकी धोिबिनयाँ<strong>ह</strong>मरो िसयाजी कें िपअरे िपताबरसे<strong>ह</strong>ो तॲ िल<strong>ह</strong>े फेराए गे, लट िछलकी धोिबिनयाँ।<strong>ह</strong>मरो िसयाजीकें सोना अशफ।से<strong>ह</strong>ो तॲ लए गे, लट िछलकी धोिबिनयाँ।समाजमे कयाके ँ पुवत् सु<strong>िव</strong>धा, <strong>िव</strong>कासक अवसर आ’ अिधकार ात40


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्नि<strong>ह</strong> छैक। ई <strong>िव</strong>भेद जमकालि<strong>ह</strong>सँ आरभ भए जाइत अिछ। एकोटा ए<strong>ह</strong>न सो<strong>ह</strong>रनि<strong>ह</strong> भेटत जाि<strong>ह</strong>मे सीता, पावर्ती, राधा, लमी वा सरवतीक जमक उलास <strong>ह</strong>ो।सभटा राम वा कृणक जमसँ सबिधत अिछ। पुक जमक अवसर पर बि<strong>ह</strong>ंगाफेंकबाक कतेको ठाम था अिछ। ई सताक संग शौयर्क अिभयिक्त िथक।बेटीक जमसँ उलासक थान पर पिरवारमे अवसाद पसिर जाइत छैक। धरतीकझझकब, नार-पुरैिन काटबा लेल <strong>ह</strong>ाँसू तकबाक ममे चूओ नि<strong>ह</strong> भेटब आ’ अततःखुरचनसँ नार काटब, सासु एवं ननिदक यव<strong>ह</strong>ारमे रुच्छता तथा पितक मुखाकृितमेअसताक चे<strong>ह</strong> आिदक अिभयिक्त लोकगीतमे पयत भेल अिछ। ‘जाि<strong>ह</strong> िदनआगे बेटी तो<strong>ह</strong>रो <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> भेल, तारा िगरल आधी रात’ बेटीक <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क लेल माइकिचताके ँ वर दैत अिछ।जाि<strong>ह</strong> िदन आगे बेटी तो<strong>ह</strong>रो जनम भेल, धरती उठल झझकाइ <strong>ह</strong>े।<strong>ह</strong>ंसुआ खोजइते गे बेटी छुिरयो न भेटल, िसतुआसँ नार कटाओल <strong>ह</strong>े।सासु ननदी गे बेटी मुख<strong>ह</strong>ुँ न बोलए, वामी जीके ँ िजयरा उदास <strong>ह</strong>े।जाि<strong>ह</strong> िदन आगे बेटी तो<strong>ह</strong>रो <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> भेल तारा िगरल आधी रात <strong>ह</strong>े।ूण-परीक्षण आधुिनक <strong>िव</strong>ज्ञानक <strong>दे</strong>न िथक। एि<strong>ह</strong> परीक्षणसँ अिनिच्छतसंतानके ँ सूयर्क थम रिम <strong>दे</strong>खबाक अवसर नि<strong>ह</strong> भेटैत छैक। पि<strong>ह</strong>ने ई सु<strong>िव</strong>धा नि<strong>ह</strong>छलैक। िकतु बेटीक जमसँ माइके ँ जे पािरवािरक आ’ सामािजक तारण एवंउपेक्षा <strong>ह</strong>ोइत छलैक, लोकगीतमे तकर िचण अयत कारुिणक अिछ। नारीक ितई उपेक्षा भाव वतर्मान समय धिर यात अिछ। एि<strong>ह</strong> मानिसकतासँ ी-पुरुषकजनसंख्यामे भेल असंतुलनके ँ समाज वैज्ञािनक सामािजक संकटक रूपमे <strong>दे</strong>खयलगला<strong>ह</strong> अिछ। पिरवारमे पुीक जमसँ <strong>ह</strong>ोइत अवसादक लोकगीतमे भेल अिभयिक्तमानवीय संवेदनाक तारके ँ झनझना दैत अिछ।पि<strong>ह</strong>ले जे जिनतउँ िधया रे जनम लेत, खएतउँ मिरच पचास <strong>ह</strong>े।मिरचक झाँस िधया दुिर जाइत, छुिटतइ िधयाक संताप <strong>ह</strong>े।िपतृसामक समाजमे पुरुष मानिसकताक दोसर उदा<strong>ह</strong>रण िथक पीके ँ से<strong>िव</strong>का मानबाक मानिसकता। एि<strong>ह</strong> मानिसकतामे <strong>िव</strong>वेकक अभाव तँ अिछएअथर्लोलुपता से<strong>ह</strong>ो अिछ। िनिलिखत लोकगीतमे ‘रुनझुन-रुनझुन’ शद नव<strong>िव</strong>वाि<strong>ह</strong>ताक पित-िमलनक उकंठा, पूणर् रागामक संवेदनाक संग अिभयिक्त भेलअिछ। तीत <strong>ह</strong>ोइछ नव किनयाँक पएरक नुपूर नि<strong>ह</strong> बजैत <strong>ह</strong>ो, ओकर <strong>ह</strong>ृदय एवंशरीरक अंग-अंग पुलिकत एवं झंकृत भए िननाद कए र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ो। िकतु वामीकआ<strong>दे</strong>शपर ओ भिर राित िबअिन <strong>ह</strong>ॱकैत रि<strong>ह</strong> जाइत अिछ -‘आध राित <strong>ह</strong>ॱकल, प<strong>ह</strong>रराित <strong>ह</strong>ॱकल’-रुनझुन-रुनझुन, इ<strong>ह</strong>ो निब को<strong>ह</strong>बर <strong>ह</strong>े।आ<strong>ह</strong>े माइ, ताि<strong>ह</strong> को<strong>ह</strong>वर सुतलिन कओन दुल<strong>ह</strong>ा, बेिनया डोलए मांगे <strong>ह</strong>े।।आध राित <strong>ह</strong>ॱकल, प<strong>ह</strong>र राित <strong>ह</strong>ॱकल <strong>ह</strong>े।<strong>ह</strong>ोत िभनसर बेिनया टूिट गेल, बंिनया ला रूिस गेला <strong>ह</strong>े।।ककरा भेजब बाबा घर, ककरा भेजब भइया घर <strong>ह</strong>े।परभुजी अरजल बेिनया टूिट गेल, बेिनया ला रूिस गेल <strong>ह</strong>े।।<strong>ह</strong>जमा भेजऽ बाबा घर, ान भेजऽ भइया घर <strong>ह</strong>े।आगे माइ, <strong>ह</strong>िरजी अरजल बेिनया टूिट गेल, बेिनया ला रूसल छिथ <strong>ह</strong>े।।41


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>ाथी चढ़ल बाबा आबे, घोड़ा चढ़ल भइया आबे <strong>ह</strong>े।बीचि<strong>ह</strong>ं बेिनया झलकैत आबे, आब <strong>ह</strong>म नै<strong>ह</strong>र जएबै।।उपयुर्क्त उदा<strong>ह</strong>रणमे भु जीक अथत् पितक अरजल िबअिन भु जीके ँअनवरत <strong>ह</strong>ॱकैत र<strong>ह</strong>लासँ पीक <strong>ह</strong>ाथमे टूिट जाइत अिछ। एि<strong>ह</strong>मे ओकर कोन दोषछलैक? िकतु ासद पक्ष अिछ जे पितक आचरणसँ पीमे असामाय ग्लािनक बोध<strong>ह</strong>ोइत छैक। कोनो आन उपाय नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख, नै<strong>ह</strong>र समाद पठाए तकर ितपूितर् करबाकिनणर्य करैत अिछ। एक कारे ँ ओ जुमना भरैत अिछ। तकर बा<strong>दे</strong> नै<strong>ह</strong>र जएबाकअनुमित भेटैत छैक। अथत् पितक अरजल िबअिन टूिट गेलासँ जुमना भरबा धिरओ सासुरमे बधक बनल छिल। ‘<strong>ह</strong>ाथी चढ़ल बाबा आबे, घोड़ा चढ़ल भइया आबे<strong>ह</strong>े’, बीचि<strong>ह</strong>ं बेिनया झलकैत आबे’ आ’ आब <strong>ह</strong>म नै<strong>ह</strong>र जएबै’ नारी जाितक ए<strong>ह</strong>ीासदीक अिभयिक्त िथक। ई सामािजक <strong>िव</strong>कृित एवं अथर्लोलुपता कमल नि<strong>ह</strong>अिछ। द<strong>ह</strong>ेज लोभी लोकक आखेट नव <strong>िव</strong>वाि<strong>ह</strong>ता िनरतर भए र<strong>ह</strong>ल छिथ। लोकगीतमेपुरुष मानिसकता आ’ नारी उपीड़नक पयत िचण अिछ। ई िचण सभ वतुतःसामािजक मनोवृिक एक करुण इित<strong>ह</strong>ास िथक।कृिष संकृितक <strong>दे</strong>न लगनी, <strong>िव</strong>शेष भास एवं अवसरक गीत िथक। एि<strong>ह</strong>कोिटक गीतमे से<strong>ह</strong>ो बधू उपीड़नक िचण अिछ -घर पछुअरबा लॱग केर गिछया, लॱग फूलेल आिध रितया रे दइबा।लॱगवाके चुनी चुनी संिजया ओछइली, सुती र<strong>ह</strong>लइ सासुजीके बेटबा <strong>ह</strong>ो दइया।घुिर सुतु िफिर सुतु सासुजीके बेटबा ननदी जीके भैया।तो<strong>ह</strong>र घामसँ भीजल सभ चोिलया <strong>ह</strong>े दइया।उपयुर्क्त गीतक पाँतीमे युक्त ‘सासुजी के बेटबा’ एवं ‘ननदी जीके भैया’पर <strong>िव</strong>चार कएल जाए। ओ पित, वामी आिद कि<strong>ह</strong> सबोिधत नि<strong>ह</strong> करैत अिछ। पअिछ जे पित अपन पीक िनकट नि<strong>ह</strong> छिथ। ओ माइ-बि<strong>ह</strong>िनक क<strong>ह</strong>लमे छिथ।सासु एवं ननिद सुिनयोिजत रूपसँ अयिधक पिरम करबैत छैक जाि<strong>ह</strong>सँ पुत<strong>ह</strong>ुकवेदिसक्त अंगब पितक <strong>िव</strong>कषर्णक कारण बनल र<strong>ह</strong>ए। ‘घुिर सुतु िफिर सुतुसासुजीके बेटबा ननदी जीके भैया’- ए<strong>ह</strong>ी िथित िदस संकेत करैत अिछ।तुत गीतमे िमलनोकंिठत नाियकाक मनोदशाक सूम एवं सुदर वणर्नअिछ। ओ अपन तुलना लवंगक फूलसँ करैत अिछ। जे पूणर्तः फुिटत <strong>ह</strong>ोएबासँपि<strong>ह</strong>ने अधरितयेमे तोिड़ लेल गेल <strong>ह</strong>ो। ई नाियकाक अधर् <strong>िव</strong>किसत र<strong>ह</strong>बाक ोतकिथक। िकतु फुटनक उमासँ अवय ओ मातिल अिछ। जे ‘लॱगवाके चुनी चुनीसंिजया ओछइली’ सँ प अिछ। एि<strong>ह</strong> गीतमे अतुत एवं तुत <strong>िव</strong>धानक अुतिनयोजन भेल छैक। एक बेर नाियका लेल, जे तुत अिछ, तुत लवंगक फूल आ’दोसर बेर अतुत मनक उलास लेल तुत लवंगक फूलक योग भेल अिछ। बेलीचमेली वा केओलाक योग मैिथली लोकगीतमे ठाम-ठाम भेटैत अिछ। िकतुऔषधीय गुणसँ युक्त एवं िमिथलासँ िभ ाकृितक एवं भौगोिलक क्षेमे सुलभलवंगक फूलक संग नाियकाक मनोदशाक वणर्न दुलर्भ अिछ। ए<strong>ह</strong>ी लगनीक अिगलापांतीमे अिछ -घर पछुअरबामे बसे एक मल<strong>ह</strong>ा, मल<strong>ह</strong>ा रे जमुनामे फेंकू म<strong>ह</strong>जाल रे दइबा।तो<strong>ह</strong>रेा के <strong>दे</strong>बौ मल<strong>ह</strong>ा द<strong>ह</strong>ी-चूड़ा भेाजन रे, जमुनामे फेकू म<strong>ह</strong>जाल रे दइबा।एक जाल फेंकले मल<strong>ह</strong>ा, दुइ जाल फेंकले,तेसर जाल घॲघटा संए मारलए रे दइबा।42


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एक जाल फेंकले मल<strong>ह</strong>ा दुइ जाल फेंकले, तेसर जाल धनीके ल<strong>ह</strong>रबा रे दइबा।कृिष संकृितक नाियकाक कृिष संकृितक नायकक (घर पछुअरबामे बसेएक मल<strong>ह</strong>ा) ित आकर्षण स<strong>ह</strong>ज अिछ। िकतु नाियका ारा जमुनामे जाल फेंकबालेल क<strong>ह</strong>ब कम म<strong>ह</strong>वपूणर् नि<strong>ह</strong> अिछ। गंगा शात छिथ तँ जमुना तीवर् वाि<strong>ह</strong>नी। एि<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ेतु जमुनामे पार <strong>ह</strong>ोएब लेल अपेक्षाकृत बेसी सा<strong>ह</strong>स, धैयर् आ’ पिरम चा<strong>ह</strong>ी। पअिछ जे नाियका तेसर बेर जाल फेंकला पर आकिषर्त <strong>ह</strong>ोइत अिछ। अपन तुलनाओ जमुनासँ करैत अिछ। एि<strong>ह</strong> आकषर्णक नाटकीय अिभयिक्त तुत लोकगीतमेभेल अिछ।लोक गीतक <strong>िव</strong>शेषतागीतक <strong>िव</strong>शेषताके ँ मोटामोटी िनिलिखत रूपमे <strong>िव</strong>भािजत कएल जाएसकैत अिछ -1. सामूि<strong>ह</strong>कता - लोकगीत सामूि<strong>ह</strong>क रूपसँ गाओल जाइत अिछ। ओलगनी, बटगमनी <strong>ह</strong>ो वा मांगिलक अवसर पर गाओल जाइत गीत। एकल गायनकुशल गायक/गाियका टा ोताक यान आकिषर्त करैत अिछ। ई लोकामक<strong>ह</strong>ोएबाक से<strong>ह</strong>ो माण िथक।2. स<strong>ह</strong>भोिगता आ’ यापकता - संग-संग भोगब भेल स<strong>ह</strong>भोिगता। लोकगीतमे समाज वा सांकृितक समू<strong>ह</strong>क राग-<strong>िव</strong>राग, <strong>िव</strong>जय-पराजयक आिदक रागामकअिभयिक्त र<strong>ह</strong>ैत अिछ।3. पिरिथित एवं मनःिथतक अनुरूप अनुकूलन - लोक गीत एक िदनमेनि<strong>ह</strong> स<strong>ह</strong>ो वषर् धिर अनुभवक उपरात वतर्मान वरूपमे आएल अिछ। जे युगक घातसि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> सकल िछटकैत गेल। लोकक नव-नव अनुभव जोड़ाइत गेलैक। लोकगीतक ई लोचकता ओकरा टटका आ’ सुवादु बनौने र<strong>ह</strong>ैत अिछ।4. नृयक संग गाढ़ एवं सुदृढ़ सबध - लोकगीतक नृयक संग गाढ़सबध सामूि<strong>ह</strong>क गायनक समय अकमात दशर्न भए जाइत अिछ।वतर्मानपिरवेश बदलैत अिछ। लोकक आवयकता आ’ रुिच बदलैत अिछ। सबधआ’ सरोकार बदलैत अिछ। एि<strong>ह</strong>सँ सामािजक जीवनमे पिरवतर्न अबैत अिछ। एि<strong>ह</strong>पिरवतर्नक भाव लोकक जीवन-यापन पर पड़ैत छैक। उोगीकरण आ’ श<strong>ह</strong>रीकरणसँमक पलायन आरभ भेल। गाम-घर, खेत पथार पोखिर -झांखिर, वन-पवर्तकथान पर लोकके ँ गोठुलामे र<strong>ह</strong>बाक बायता भए गेलैक। ओ िभ भाषा-भाषी एवंसंकृितक लोकक बीच जीबैत र<strong>ह</strong>बा लेल <strong>िव</strong>वश <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ल। पि<strong>ह</strong>ने <strong>दे</strong>शि<strong>ह</strong>क एककोणसँ दोसर कोन लोक जाइत छल। आब <strong>िव</strong>क एक कोणसँ दोसर कोण धिरउिड़ जाइत अिछ। जाि<strong>ह</strong>ठाम सभ िकछु अनिच<strong>ह</strong>ार र<strong>ह</strong>ैत छैक। अपिरिचत र<strong>ह</strong>ैत छैक।बाजारबाद अपन अकादारुण मु<strong>ह</strong> बािब सभ िकछु गीिर अपन रंग पसारबा लेल दु्रतवेगसँ चतुिदर्क पसिर र<strong>ह</strong>ल अिछ। जॉँत पीसब वा ढ़ेकी कूटब अनावयक भए गेलैकअिछ। तखन लगनीक कोन योजन रि<strong>ह</strong> जाएत। पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong>सँ वर किनयाँ ‘<strong>ह</strong>ाय!<strong>ह</strong>ेलो!’ करैत र<strong>ह</strong>ैत छिथ, तखन मु<strong>ह</strong>बजी वा कोवरक गीतक की <strong>ह</strong>ोएतैक? बाजारमेरंग-<strong>िव</strong>रंगक ीम आ’ लोशन उपलध छैक, नानी मेथी कथी लेल पीसती<strong>ह</strong>। गोदनाआब गोदौल नि<strong>ह</strong> जाइत अिछ। खोदपारिन आओत कतए सँ जे अवसरोिचत गीतारा <strong>ह</strong>ास-पिर<strong>ह</strong>ास <strong>ह</strong>ोएत। टेटूक फा<strong>ह</strong>ामे ल<strong>ह</strong>िरया कतयसँ आओत, जकर तुलनापित <strong>िव</strong>योगक ल<strong>ह</strong>िरसँ कएल जा सकैछ। (<strong>ह</strong>मरो ल<strong>ह</strong>िरया गे सुदरी स<strong>ह</strong>लो ने जाइ43


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्छउ रे जान! जान सूइया के ल<strong>ह</strong>िरया कोना स<strong>ह</strong>बे रे जान! सूइया के ल<strong>ह</strong>िरया <strong>ह</strong>ेिपअबे घड़ी रे दंइ घिड़ए रे जान! जान तो<strong>ह</strong>रो ल<strong>ह</strong>िरया <strong>ह</strong>ो िपअबे सगर रितया रेजान! )। नवजातक वा नेनाक वाय रक्षा लेल <strong>िव</strong>िभ कारक औधिष एवं सूइर्र्आिदक िनमण भेल अिछ। तखन पाच आ’ ओि<strong>ह</strong> अवसर पर गबै जाए बाला पाचगीतक कोन योजन रि<strong>ह</strong> जएतैक। पसरैत यािकता, सांकृितक पिरवेशसँ दूरजीवन-यापन, दशर्न-भाव एवं बाजारबाद तथा संचार मायमक मायमे अ<strong>ह</strong>िनर्श<strong>ह</strong>ारसँ लोक संकृित भा<strong>िव</strong>त एवं <strong>िव</strong>कृत भए र<strong>ह</strong>ल अिछ। ओकर कतेको वैिशयलुत <strong>ह</strong>ेाएबाक कनगी पर छैक।संरक्षणक उपायपारपिरक ज्ञानक ोत एवं मानव जाितक <strong>िव</strong>कासक भावामक अिभलेखकसंरक्षण िदस <strong>िव</strong> समुदाय (यूनेको)क यान <strong>ह</strong>ालि<strong>ह</strong>मे गेल अिछ। पि<strong>ह</strong>ने <strong>िव</strong>समुदाय इंटा-पाथरि<strong>ह</strong>के ँसांकृितक सपदा मािन <strong>िव</strong>तर पर ओकर संरक्षणक <strong>ह</strong>ेतुनीित-िनधरण करैत छल। ओि<strong>ह</strong> लेल सु<strong>िव</strong>धा दैत छलैक। िकतु भूमडलीकरणकचपेटमे <strong>िव</strong>क सप सांकृितक वै<strong>िव</strong>य पर बढ़ल संकट एवं कतेको रा तथा एवंनृवगर्क ;(ethnic group)सांकृितक पिरिचितके ँ संकटाप िथितमे अनुभवकए यूनेकोक यान अपृय, अभौितक एवं िनराकार ;( Intangible) सांकृितकसपदाक संरक्षणक म<strong>ह</strong>व िदस गेलैक अिछ। आ’ ई <strong>िव</strong>ास बलवती भए गेलैकअिछ जे अभौितक एवं िनराकार सांकृितक सपदा कोन<strong>ह</strong>ुँ कारसँ साकार भौितक;(tangible) सांकृितक सपदासँ दऽब नि<strong>ह</strong>अिछ। इ<strong>ह</strong>ो ओि<strong>ह</strong>ना संरक्षणीय अिछजेना साकार भौितक सपदा। एि<strong>ह</strong> िनिम आ<strong>ह</strong>ूत बैसारमे अभौितक एवं िनराकारसांकृितक सपदाके ँ पिरभािषत करैत <strong>िव</strong>क सभ <strong>दे</strong>शसँ संरक्षण <strong>ह</strong>ेतु आवयकउपाय करबाक <strong>ह</strong>ेतु क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ।3यूनेकोक वै<strong>िव</strong>य सांकृितक सपदाक सावर्भौम घोषणक ; ( UNESCO Universal Declaration on CulturalDiversity)अनुसार सांकृितक <strong>िव</strong><strong>िव</strong>धतामानवजाितक सामूि<strong>ह</strong>क सपदा िथक एवं वतर्मान तथा भ<strong>िव</strong>यक संतितक लाभक <strong>ह</strong>ेतुएकरा वीकृत आ’ सपु कएल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। सांकृितक सपदाक संरक्षण <strong>ह</strong>ेतुयूनेकोक ारा दू टा बाटक अनुशंसा कएल गेल अिछ -क. िचि<strong>ह</strong>त करब एवंख. संरक्षण।क. िचि<strong>ह</strong>त करब ;(Identification) िनिलिखत मागर् िनदशनक आधार लोकगीतके ँ िचि<strong>ह</strong>त कएल जा सकैत अिछ: -प लोक गीतक सावर्िक (ग्लोबल) उपयोग <strong>ह</strong>ेतु सामाय मागर् िनदशपप लोक गीतक एक यपाक रिजटर तैआर करब, तथापपप लोकगीतक क्षेीय वगकरणख. लोकगीतक संरक्षण ;(Conservation of folklore) एक राीय अिभलेखागारक थापना करब जतय लोकगीत नीक जकाँसंकिलत र<strong>ह</strong>ए तथा िजज्ञासुके ँ उपलध भए सकए। पप एक केीय अिभलेखागारक थापना करब जे सेवा कायर्क <strong>ह</strong>ेतु काजकरए।* एक सं<strong>ह</strong>ालय थािपत कएल जाए अथवा थािपत सं<strong>ह</strong>ालयमे44


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पारपिरक एवं लोकिय संकृित एवं कलाकृित दिशर्त र<strong>ह</strong>ए।* पारपिरक एवं लोकिय संकृितके ँ तुितमे ाथिमकता <strong>दे</strong>ल जाएतथा यथासभव ओ<strong>ह</strong>ी पिरवेश/पृभूिमक जीवन-यापन, कौशल तकनीकी आिदकसृजन र<strong>ह</strong>ए।* लोकगीतक संकलन एवं अिभलेखनके ँ सुमेिलत कएल जाए।* संकलनकत, अिभलेखकत, एवं अय <strong>िव</strong>शेषज्ञके ँ लोकगीतक भौितकसँ<strong>िव</strong>लेषणामक संरक्षण लेल िशिक्षत करब, तथा* संकिलत सांकृितक सपदाक सुरक्षाक <strong>ह</strong>ेतु लोकगीतक ितिलिपसांकृितक समुदाय एवं क्षेीय संथाके ँ उपलध कराएब जाि<strong>ह</strong>सँ ओ सब सियबनल र<strong>ह</strong>िथ।नृ<strong>िव</strong>ज्ञानक मत अिछ जे मानवताक <strong>िव</strong>कासक ममे सवर्थम समि चेतना; ( Tribal consciousness) तदुपरात, <strong>ह</strong>म-चेतना ;(we - consciousness)आ’ ‘अ<strong>ह</strong>ं चेतना ; ( I - consciousness)<strong>िव</strong>किसत भेल। मानवक <strong>िव</strong>कासकवात<strong>िव</strong>क याा एति<strong>ह</strong>सँ ारभ <strong>ह</strong>ोइत छैक। ओना <strong>ह</strong>म के छी ? से बूझबा लेल कि<strong>ह</strong>सकैत छी जे एक ाणी छी, मनुय छी, नेपाली छी, भारतीय छी, उच्चवगर्मे जनमलछी, िनवगर्मे जनमल छी, आरिक्षत वगर्मे छी, अनारिक्षत वगर्मे छी आिद। मुदा,यि चेतनाक सोड़ समि चेतनामे ततेक ग<strong>ह</strong>ॴर धिर छैक जे चाि<strong>ह</strong>ओ के ँ समिचेतनासँ <strong>िव</strong>लग नि<strong>ह</strong> भए सकैत अिछ आ’ अपन पिरिचितक अिभयिक्त वा दशर्नसमि चेतनामे एकाकार भए करैत अिछ। <strong>िव</strong>िभ सांकृितक अनुान, <strong>िव</strong>ापितमृितपवर् अथवा िमिथला म<strong>ह</strong>ोसव आिद आयोिजत कएल जाएब यि-चेतनाकसमि चेतनामे एकाकार <strong>ह</strong>ोएबे िथक। एि<strong>ह</strong>सँ प अिछ जे <strong>िव</strong>कासक उकषर्कपिरचयक <strong>ह</strong>ेतु भूतमे जाएब आवयक भए जाइछ। िबना भूतके ँ <strong>दे</strong>खने, बूझने आ’गमने वतर्मानमे ने ासंिगक रि<strong>ह</strong> सकैत छी आ’ ने नीक भ<strong>िव</strong>यक कपना कए सकैतछी। लोक गीतमे इए<strong>ह</strong> सिम चेतना, <strong>ह</strong>मर राग-<strong>िव</strong>राग, उलास, अवसाद पराजयआिद, गीतक मायमसँ अिभयंिजत अिछ। आ’ जखन वा जतए कत<strong>ह</strong>ु पारपिरकभासक गीत, जाि<strong>ह</strong>मे <strong>ह</strong>मर अतीकक समत अनुभूित अपन सदभर् आ’ पिरवेशक संगसाकार भेल र<strong>ह</strong>ैत अिछ, कानमे पड़ैत अिछ, <strong>ह</strong>मर सुषुत आमीय रागामक ततुअकमात झनझना उठैत अिछ। ए<strong>ह</strong>ी <strong>ह</strong>ेतु लोकगीतके ँ संकृितक सविधक बिलआ’ सुरिक्षत तव मानल गेल अिछ।संकृितक उपयोिगताक संग एक अमेिरकन समाजशाीक मत4 सवर्थासमीचीन अिछ जे ुत सामािजक <strong>िव</strong>कास एवं नवोमेष लेल सांकृितक तवकवै<strong>िव</strong>य म<strong>ह</strong>वपूणर् अिछ। अथत् जतेक सांकृितक वै<strong>िव</strong>य एवं चेतना खर, ततेक<strong>िव</strong>कासक गित ुततर <strong>ह</strong>ोएत। मैिथल, सीमाक एि<strong>ह</strong> पारक <strong>ह</strong>ोिथ वा ओि<strong>ह</strong> पारक,अपेिक्षत <strong>िव</strong>कासक अवसर लेल अवय लालाियत र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> छिथ। ए<strong>ह</strong>ना िथितमे ुतसामािजक आ’ आिथर्क <strong>िव</strong>कासक लेल एक मा समाधान सांकृितक चेतनाकजागृित एवं सबलता िथक। एि<strong>ह</strong> अिभयानमे मैिथली लोकगीतक संरक्षण योजनीयेनि<strong>ह</strong>, अिनवायर् से<strong>ह</strong>ो अिछ।45


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सदभर् -1. पराशर, कांचीनाथ ‘िकरण’2. गीत दीनाभीक ओ नेबारक,2010, सपादक डा.रमानद झा ‘रमण’, पृ.सं. 683."Convention for the safeguarding of the intangiblecultural heritage" Article 2 :The 'intangible cultural heriage" means the practices,representation, expressions, knowledge, skill as well as theinstruments, objects, artifacts and cultural space associatedtherewith - that communities, groups and in somecases, individual recognize as part of cultural heritage. Athis intangible cultural heritage, transmitted from generationto generation, is constantly recreated by communities andgroups in response to their environment, their interactionwith nature and their history, and provides them with a senseof identity and continuity, thus promoting respect forcultural diversity and human creativity. For the purpose ofthis Convention, consideration will be given solely to suchintangible cultural heritage as in compitible with existinginternational human rights instruments, as well as with therequirement of mutual respect among communities, groupsand individuals and sustainable develpoment. The " intangiblecultural heritage" as defined in paragraph 1 above, ismanifested inter alia in the followed domains :a) Oral traditions and expressions, including language13 14as a vehicle of the intangible cultural heritage;b) Performing arts.4-ओगबनर् & The large number of cultural elements, the greaternumber of inventions and faster the rate of social change.1. बेचन ठाकुर- बेटीक अपमान 2. उमेश मंडल-किब लपुरक कथा गाे ठी 3.रामवेश मंडल- लघुकथा-झगड़ाखतम46


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बेचन ठाकुरबेटीक अपमानदृ य- तेसर-( थान- दीपक चौधरीक आवास। वाडर् सद य दीप कुमार ठाकुर दीपक चौधरीकेँ सा वना दैत छिथ ।)दीप- दीपक बावू, जूलूम भए गेल। घोर अनथर् भेल। अ<strong>ह</strong>ा बेचारी बड नीक जनानी छली<strong>ह</strong>। ए<strong>ह</strong>ेन जनानीगाममे िक यो नि<strong>ह</strong> छली<strong>ह</strong>। ए<strong>ह</strong>ेन पिर मी आ स<strong>ह</strong>नशील जनानी िक यो नि<strong>ह</strong> छली<strong>ह</strong>।(दीपकक आिख मे नोर आिब जाइत अिछ ।)दीपक बावू, अ<strong>ह</strong>ॉं कािन िक एक र<strong>ह</strong>ल छी? जुिन कानू। आब कानला िख जलासँ कोन फेदा? <strong>ह</strong>ोनी तँ <strong>ह</strong>ाथ धराएकऽ <strong>ह</strong>ोइत अिछ । जे <strong>ह</strong>ेबाक छल से भेल। ज<strong>ह</strong>न भगवानक यए<strong>ह</strong> मज छेलिन त<strong>ह</strong>न िक यो की कए सकैत अिछ ?दीपक-सर, <strong>ह</strong>मरा िक छु फुरए नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल अिछ । <strong>ह</strong>म तँ िक ंकर् य <strong>िव</strong> मूढ़ छी।<strong>ह</strong>रदम िच ि त त र<strong>ह</strong>ैत छी।दीप- िच ता-ित ता छोड़ू। िच तासँ चतुराइ घटए, शोकसँ घटए शरीर। पापसँ ल मी घटए, क<strong>ह</strong>लिन दास कबीर।आगू परब ती कोना चलत, ओकर जोगारमे लागू।दीपक- सर, <strong>ह</strong>मरा तीिन टा बेटे अिछ । एक् कोटा बेटी रि<strong>ह</strong> तए, तँ भनसो भात तँ किर तए। घरमे िक यो केिन <strong>ह</strong>ािर नि<strong>ह</strong>अिछ । घरमे एगो केिन <strong>ह</strong>ािर केँ बड आव यकता म<strong>ह</strong>सूस <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।दीप-मोन <strong>ह</strong>ोय यऽ जे दाेसर िब आ<strong>ह</strong> करी?दीपक- सर, मोन तँ सोल<strong>ह</strong>ो आना <strong>ह</strong>ोय यए मुदा करी की, से िक छु नि<strong>ह</strong> फुराइत अिछ ।दीप- सुनू दीपक बावू, अ<strong>ह</strong>ॉंकेँ तीिन टा लाल भगवान <strong>दे</strong>ने छिथ । <strong>ह</strong>ुनके सभकेँ पढ़ाउ-िल खाउ आ मनुक् ख बनाउ।बड़का बेटाक ि बआ<strong>ह</strong> कने ज दीए कए लेब। घरमे केिन <strong>ह</strong>ािर आिब जेती<strong>ह</strong>। िक छु याग करू। दू-चािर बरखक टे स<strong>ह</strong>ी। मुदा दोसर िब आ<strong>ह</strong>क चक् करमे नि<strong>ह</strong> पड़ू।दीपक-सर, <strong>ह</strong>म अ<strong>ह</strong>ॉंक बात सभ िद न मानैत र<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ आओर मानैत र<strong>ह</strong>ब।दीप- जिद <strong>ह</strong>मर बात मानी तँ दोसर िब आ<strong>ह</strong> भूलोसँ नि<strong>ह</strong> करी। दोसर िब या<strong>ह</strong>सँ बाप पीि तयो भऽ जाइत अिछ । अऍंयौ, सतौत तँ भगवानोकेँ नि<strong>ह</strong> भेलिन । त<strong>ह</strong>न मनुक् ख कोन मालमे माल। जिद <strong>ह</strong>मर बात नि<strong>ह</strong> मानब त<strong>ह</strong>न जीवन47


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्भिर पछताएब दीपक बावू। एक बेर की कुकमर् कएल<strong>ह</strong>ुँ सेभेटत की नि<strong>ह</strong> ।ई फल भेटल आओर छोसर कुकमर् फेर करब त<strong>ह</strong>न की फलदीपक- <strong>ह</strong>ँ सर, ई कोनो कुकमर्ि<strong>ह</strong> क फल भोगे र<strong>ह</strong>ल छी। आब दोसर कुकमर् नि<strong>ह</strong> करब दोसर िब आ<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> करब।दीप- ई <strong>ह</strong>म ओना नि<strong>ह</strong> बुझब, दीपक बावू। स करू आइ सर वती माताक समक्ष।दीपक- एक त दू स, ा िब णु स। जे अ<strong>ह</strong>ॉंक क<strong>ह</strong>ल नि<strong>ह</strong> करए, से अ सी कोस नरकमे खस।। <strong>ह</strong>म दोसरिब या<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> करब, नि<strong>ह</strong> करब नि<strong>ह</strong> करब।दीप- जॱ कएल<strong>ह</strong>ुँ तँ पछताएब, पछताएब, पछताएब। दीपक बावू, आब <strong>ह</strong>म जए र<strong>ह</strong>ल छी। आइ लौकमेआपातकालीन बैठक अिछ । बेस तँ जय राम जी।दीपक-जय राम जी। (ठाढ़ भऽ कऽ)(दीपक थान)दीप बावू <strong>ह</strong>मरा समाजक बड अनुभवी लोक छिथ । <strong>ह</strong>ुनक बातक खंडन नि<strong>ह</strong> कए सकैत छी। तखन <strong>ह</strong>ुनक बेटाक िब या<strong>ह</strong> ज दीएकऽ लेब आ कमो पढ़ल-िल खलमे कऽ लेब। की करव िक छु अपए तँ चा<strong>ह</strong>ी।पटाक्षेपदृ य- चािर म( थान- दीपक चौधरीक दलान। चारू बापुत आपसमे गप-स प कए र<strong>ह</strong>ल छिथ ।)दीपक- बौआ सभ, अपना सब<strong>ह</strong>क िद न दुिदर्न अिछ । िब ना पढ़ने काज चलए बला नि<strong>ह</strong> अिछ । के<strong>ह</strong>ेन के<strong>ह</strong>ेन पढ़ला<strong>ह</strong>ा तँबौआइत अिछ । आ अ<strong>ह</strong>ॉं सभ मुखर् र<strong>ह</strong>ब त<strong>ह</strong>न कुकुरो नि<strong>ह</strong> पूछत।मो<strong>ह</strong>न- बाबू जी, आइ काि <strong>ह</strong> पढ़नाइ बड म<strong>ह</strong>ग अिछ । िब ना टीशन वा कोिच ंगकेँ पढ़नाइ असंभव अिछ ।दीपक-तैयो पढ़ए बला िब ना टी न कोिच ंगकेँ पिढ़ लैत अिछ ।मो<strong>ह</strong>न-से एक सएमे एगो आधगो।दीपक-खाइर अ<strong>ह</strong>ॉं सभ क<strong>ह</strong>ैत छी तँ कत<strong>ह</strong>ु नीक सर लग कोिच ंग पकिड़िल अ।48


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मो<strong>ह</strong>न-चलबैत छिथ । <strong>ह</strong>मरा सभकेँ ओि<strong>ह</strong>बाबू जी, सुनैत छी जे नीक कोिच ंग जे.एम.एस. कोिच ंग से टर,कोिच ंगमे धराए िद य।चनौरागंज अिछ जे ी बेचन ठाकुरसो<strong>ह</strong>न-मुदा ओि<strong>ह</strong> कोिच ंगमे सभ नि<strong>ह</strong> पिढ़ सकैत अिछ ।दीपक-से िक एक?सो<strong>ह</strong>न- एकर कारण ई अिछ जे ओि<strong>ह</strong> कोिच ंगक फीस बड करगर अिछ आति<strong>ह</strong> ये फीस जमा कए िद यौन। नि<strong>ह</strong> तँ जय राम जी।से<strong>ह</strong>ो अगुरबारे। जि<strong>ह</strong> यासँ पढ़ाइ शुरू करूदीपक- ई तँ <strong>ह</strong>ुनक कोनो नीक िन यम नि<strong>ह</strong> भेलिन । पढ़लक नि<strong>ह</strong> ए, म<strong>ह</strong>ीना लागल नि<strong>ह</strong> ए, पि<strong>ह</strong> ने फीसे चा<strong>ह</strong>ी। अच् छा,<strong>ह</strong>म एि<strong>ह</strong> संबंधमे सोिच र<strong>ह</strong>ल छी।गोपाल- बाबू यौ, एगो छॱरा <strong>ह</strong>मरा क<strong>ह</strong>लक की जे <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>ुनका लग पिढ़ र<strong>ह</strong>ल छी। तोरा पढ़ल <strong>ह</strong>ोएतौक की नि<strong>ह</strong> ।कारण, बेचन सर बड मारैत छिथ <strong>ह</strong> आ बड बुरबक बनबैत छिथ <strong>ह</strong>। छड़ी जे <strong>दे</strong>खिब <strong>ह</strong>ीन तँ बाइ गुरूम भएजएतौक। बाप रओ बाप, यए<strong>ह</strong> मोटके छड़ी।दीपक- आ पढ़ाइ के<strong>ह</strong>ेन <strong>ह</strong>ोइत अिछ ?मो<strong>ह</strong>न- पढ़ाइमे कोनो िश काइत नि<strong>ह</strong> । <strong>ह</strong>ुनक चेला सभ डाक् टर, इंिज िन यर, मा टर इ यािद इ यािद छि <strong>ह</strong> । <strong>ह</strong>मरा मोन<strong>ह</strong>ोइत अिछ बाबू जे <strong>ह</strong>मरा सभकेँ ी बेचन सर लग कोिच ंग धराए िद अ।दीपक- बौआ, <strong>ह</strong>म असगरे की करबौक। घर करबौक की बा<strong>ह</strong>र करबौक? मए एि<strong>ह</strong> दुिन यॉंसँ चिल गेलथु <strong>ह</strong>। भनसाभातमे बड िद क् कत <strong>ह</strong>ोइत अिछ । एगो करू, अ<strong>ह</strong>ॉं पढ़ाइ-िल खाइ छोड़ू अ<strong>ह</strong>ॉं मो<strong>ह</strong>न एि<strong>ह</strong> चक् करमे नि<strong>ह</strong> पड़ू। कारणएक िद नका वा एक म<strong>ह</strong>ीना वा एक सालक बात तँ पढ़ाइ नि<strong>ह</strong> छी। पढ़ाइमे सालक साल लगैत अिछ आ तैयो नोकरीककोनो गाइरे टी नि<strong>ह</strong> ।मो<strong>ह</strong>न- बाबू, एक बेर अ<strong>ह</strong>ॉं क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ जे िब न पढ़ने काज चलए बला नि<strong>ह</strong> अिछ । एक बेर क<strong>ह</strong>ैत छी जे पढ़ाइ छोिड़दि<strong>ह</strong> न। खाइर पढ़ाइ छोिड़ कऽ <strong>ह</strong>म की करब?दीपक- की करब? गाममे र<strong>ह</strong>लासँ पेट भरत मो<strong>ह</strong>न बौआ। मो<strong>ह</strong>न बौआ, अ<strong>ह</strong>ॉं मामाक संग काि <strong>ह</strong> िद ली चिल जाउ।एक सालक अ दर अ<strong>ह</strong>ॉंक िब या<strong>ह</strong> से<strong>ह</strong>ो केनाइ अिछ । भनसा भातमे बड िद क् कत <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।मो<strong>ह</strong>न- बाबू, <strong>ह</strong>म एखन िब या<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> करब। <strong>ह</strong>मरा सब<strong>ह</strong>क उमर एखन िब या<strong>ह</strong> करए बला अिछ ?दीपक- अच् छा <strong>दे</strong>खू, की <strong>ह</strong>ोइत अिछ ? अ<strong>ह</strong>ॉं काि <strong>ह</strong> िद ली चिल जाउ। ए <strong>ह</strong>र सो<strong>ह</strong>न आ गोपालकेँ पढ़ाइक कोनो यव था <strong>दे</strong>खैत छी। पढ़ाइ तँ बड आव यक अिछ ।सो<strong>ह</strong>न- बाबू, <strong>ह</strong>म भिर िद न बकरीए चरबैत र<strong>ह</strong>ब की? कत<strong>ह</strong>ु <strong>ह</strong>मर पढ़ाइक जोगार कए ि दअ।गोपाल-बाबू, <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ पढ़ब यौ, <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ पढ़ब यौ।49


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गोली गोली नि<strong>ह</strong> खेलब यौ, गु ली ड टा नि<strong>ह</strong> खेलब यौ।।दीपक- अच् छा, काल् ि<strong>ह</strong> अ<strong>ह</strong>ॉं दुनू भॉंइकेँ गंज िम िड ल कूलमे नाओ िल खाए दैत छी। सुनैत छी जे गंज िम िड ल कूलक पढ़ाइ बिढ़ यॉं छैक। संग-संग िख चड़ी, िक ताब, पाइ, डरेस, टाइ बैच, बे ट इ यािद से<strong>ह</strong>ो भेटत। ओि<strong>ह</strong> कूलमे पढ़लासँ बड नफा? सबटा घे-घा बौआ सभ, <strong>ह</strong>म पढ़ल छी क मे। मुदा बुझैत बड छी। के<strong>ह</strong>ेन-के<strong>ह</strong>ेन पढ़ुआकेँकान कािट लैत छी।गोपाल-बाबू त<strong>ह</strong>न काि <strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मरा सभकेँ गंज कूलमे नाओ िल खाए िद ब ने?दीपक-आब काि <strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएत त<strong>ह</strong>न ने।*पटाक्षेप*दृ य पािच म-मश:2उमेश मंडलकिब लपुरक कथा गाे ठीमैिथ ली भाषा <strong>िव</strong> कासक एक सशक् त मा यम्- “सगर राित दीप जरय”क ७०म कथा गोि ठ गत १२जून २०१०केँ डॉं योगा न दझाक संयोजक वमे रमा ि नवास -किब लपुर- मे स प न भेल। पं च दका त िम “अमर” दीप विल त कए संघ् या ७ बजे सुभार भकेलिन ।कायर्म आगॉं बढ़ौल गेल उाटन ससँ जेकर अ यक्षता डॉं राम<strong>दे</strong>व झा आ मंच संचालन डाॅ मुरलीधर झा केलिन । मुख् यअित िथ डॉ सुरे वर झा मैिथ ली भाषाक भ<strong>िव</strong> य आ आव यकतापर काश <strong>दे</strong>लिन । लोकापर्ण सक संचालन डॉ <strong>िव</strong> भूित आन दकेलिन । डेढ़ दजर्न पोथीक लोकापर्ण मश: भारती (उप यास), <strong>िव</strong> धकरी (उप यास), उचाट (बाल उप यास), उ थान-पतन(उप यास), िज नगीक जीत (उप यास), गामक िज नगी (कथा सं<strong>ह</strong>), मैिथ ली िच कथा (िच कथा सं<strong>ह</strong>), गोनू झा आ आन मैिथ लीिच कथा (िच कथा सं<strong>ह</strong>), पक्षधर (पि का), <strong>ह</strong>मरो लेने चलू- (कथा सं<strong>ह</strong>), िप लिप ल<strong>ह</strong>ा गाछ- (बाल कथा), अमर जीक साि<strong>ह</strong> यमे<strong>ह</strong>ा य- यंग (समालोचना), समाचार कथा (कथा सं<strong>ह</strong>), कथा-लोककथा (कथा सं<strong>ह</strong>), िख सा (कथा सं<strong>ह</strong>), िम िथ लाक पंजी बंध(तारप आिद क िड िज टल इमेिज ंग, डी.भी.डी), मैिथ ली भाषा साि<strong>ह</strong> य: बीसम शता दी (अलोचना मक िन बंध सं<strong>ह</strong>) आ जमीनेमे फुटे50


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्छै अंकुर (क<strong>िव</strong> ता सं<strong>ह</strong>), भेल। डॉ राम<strong>दे</strong>व झा, डॉ सुरे वर झा, पं. च नाथ ि म “अमर”, डॉ भीमनाथ झा, डॉ रामान द झा“रमण”, मैिथ ली पु दीप, डॉ. मो<strong>ह</strong>न िम , डॉ वीणा ठाकुर, डॉ कमला चौधरी, डॉ आशा िम आ यो ना चंम ारा लोकापर्णकराओल गेल। सभ रचनाकार/लेखक/लेिख का वयं से<strong>ह</strong>ो उपि थ त र<strong>ह</strong>िथ ।कथा सक अ यक्षता डॉ ीशंकर झा आ संचालन अजीत आजाद जी केलिन । कथाकार- च डे वर खॉं, मुा जी, उमेशनारायण कणर्, रमाका त राय “रमा”, ऋृिष बिश ठ, राजाराम िस ं<strong>ह</strong> “राठौड़”, यो ना च म, कमला चौधरी, <strong>िव</strong> नय <strong>िव</strong> व बंधु,च मो<strong>ह</strong>न झा “पड़वा”, न द <strong>िव</strong> लास राय, िब रे कुमार िम , जगदीश साद मंडल, किप ले वर राउत, उमेश मंडल, दुग न दमंडल, संजय कुमार मंडल, मनोज कुमार मंडल, िन िख ल कुमार झा, बेचन ठाकुर, <strong>दे</strong>वका त िम , म<strong>ह</strong>े नारायण राम, मैिथ ली पुदीप, गजे ठाकुर, लालपरी <strong>दे</strong>वी, राजाराम साद, आन द कुमार झा, सते कुमार झा, उषा चौधरी आ नीता झा अपन-अपननूतन कथा पाठ कए गोि ठ क गिर माकेँ बढ़ौलिन । संगि<strong>ह</strong> अनेको साि<strong>ह</strong> य ेमी सब<strong>ह</strong>क उपि थ ित से<strong>ह</strong>ो गोि ठ क म<strong>ह</strong> व बनल र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong>।पिठ त एि<strong>ह</strong> कथा सभपर सिम क्षा केलिन - ि<strong>ह</strong> रे कुमार झा, कमल मो<strong>ह</strong>न चु नू, रमान द झा रमण, गजे ठाकुर, कमलेश झा,जगदीश साद मंडल, अमले दु शेखर पाठक, <strong>दे</strong>वका त िम , फूलच िम झ आ नीता झा।भिर राित कथापर कथा, चािर कथाक एक पाली तेकर सिम क्षा <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ल। ई िस लिस ला कोनो एक-आध-दू घंटाक मा नि<strong>ह</strong>र<strong>ह</strong>ल वरण् िभ नसर छ<strong>ह</strong> बजे धिर क। बार<strong>ह</strong> घंटाक एि<strong>ह</strong> अ प समएमे उपि थ त ४५सो कथाकारक कथापाठ नि<strong>ह</strong> भ ऽ सकलिन ।३० गोट कथाक पाठ भेल। बॉचल १५ गोट कथाकारकेँ (िज नकर कथा पाठ नि<strong>ह</strong> भऽ सकलिन ) अिग ला गो ठीमे शुरू<strong>ह</strong>ेमे अवसर<strong>दे</strong>ल जेतिन से िन णर्ए भेल।अि म ७१म आयोजन २ अक् टूवर २०१०केँ सं या ६:३० बजेसँ ी जगदीश साद मंडल, बेरमा, मधुबनी (िब <strong>ह</strong>ार)कआयोजक वमे बुिढ़ या गाछी दुग थान ि थ त म य <strong>िव</strong> ालय पिर सारमे स प <strong>ह</strong>ोएवाक संक प लेल गेल अिछ जाि<strong>ह</strong> मे सम त “सगरराित दीप जरय ”क ेमी आ कथाकार लोकिन आमंि त छिथ । थानपर प<strong>ह</strong>ुँचवाक लेल ेनसँ तमुिर या आ बससँ चनौरागंज आिब बेरमाक लेल मा तीन िक लोमीटर दूरी तँइ कएल जाए।टे पू,िर क् सा,टमटम इ यािद क सु<strong>िव</strong> धा दुनूठाम (तमुिर या आ चनौरागंज) ाय: उपल ध र<strong>ह</strong>ैत अिछ ।3.रामवेश मंडललघुकथा-झगड़ा खतमभूखसँ बच् चा िक नैर मारैत अिछ । पगली सव पीड़ाक वाद अचेतन अव थामे पड़ल अिछ । भाग दौड़क जीनगीमे ककरो केयो<strong>दे</strong>खिन <strong>ह</strong>ार सुनिन <strong>ह</strong>ार नि<strong>ह</strong> ।दूटा शरावी लड़खराइत आ<strong>िव</strong> र<strong>ह</strong>ल अिछ । बच् चाक कननाइ सुिन प<strong>ह</strong>ील पूछलक- “मीता, एतेक अ <strong>ह</strong>ार आ सुनमसानमे बच् चाकतए कनैत अिछ ?”दोसर बाजल- “चलू, चिल कए <strong>दे</strong>खैत छी। ”51


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्दुनू मीता प<strong>ह</strong>ुँचल। प<strong>ह</strong>ुॅंचति<strong>ह</strong> बच् चा चुप भऽ गेल। दुनू िम ता <strong>िव</strong> चार कएलक- बच् चा उठा कए अपना घर लए चलू भनए बच् चाकमाए सुतल अिछ । बच् चाकेँ लैत दुनू गोटेमे झगड़ा उठल। फेर समझौता भेल- पि<strong>ह</strong> ने एकर नाम राखल जाए। प<strong>ह</strong>ील मीता बाजल-“राम।”दोसर बाजल- “ र<strong>ह</strong>ीम।”दुनू गोटेक आवाजमे ताइस र<strong>ह</strong>ए। मािर पीटक ि थ ित भऽ गेल। तावत् रतुका ग ती पुिल स प<strong>ह</strong>ुँचल। दुनू गोटेक बात बुझैतआओर झगड़ा <strong>दे</strong>खैत पुिल स बाजल- “एकर नाम न राम, आ न र<strong>ह</strong>ीम, एकर नाम मनुक् ख।”<strong>ह</strong>ँ रौ मीता बिढ़ या बात ई तँ सोचनि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> छल<strong>ह</strong>ुँ। ले झगड़ा खतम।१. मैिथली कथा-गोलबा- बृषेश च लाल २.िनबध- िबिपन झा-गुरुिशय परपरा आओर आधुिनकता१— बृषेश च लालमैिथली कथा-गोलबाजि<strong>ह</strong>या ओ जनमल, बड़कीमाइ धरतीपर खस<strong>ह</strong>ु नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लकैिक π क<strong>ह</strong>ा“दोन मािट लािग जइतैक ππ क<strong>ह</strong>ैत छैक जे पशु जाितगधेस“ िच<strong>ह</strong>ऐत छैक आ ायः तैं गोलबा सभस“ पि<strong>ह</strong>ने बड़कीमाइक गध था<strong>ह</strong> पओलकैक आ लगले तखनि<strong>ह</strong>ं सोनी, मोनी आबबूक । अपन माइ िचतकबरीक गध त“ ओ पेटि<strong>ह</strong>ंस“ पओने र<strong>ह</strong>ए ।ओकरा कि<strong>ह</strong>यो नि<strong>ह</strong> बुझएलैक जे ओ पशु अिछ । ओ अपनाके“ सोनी, मोनी आ बबूये जका“ बड़कीमाइक सतान बुझैत र<strong>ह</strong>ल ।बड़कीमाइ क<strong>ह</strong>ैितर<strong>ह</strong>ैित छलैिक जे गोलबा जनमल त“ ओकरा जखने पोिछपािछ कए ठाढ कएल गेलैक, चभिक–चभिक कएिचतकबरीक थनस“ दूध िपबए लगलैक आ जखने पेट भिर गेलैक त“ दौिड कए ओकिर दुनू पएरक बीचमे साड़ीक कॲचामे गरदिननुका लेलकैक । आ ति<strong>ह</strong>यास“ ई म चिलते र<strong>ह</strong>लैक । कुिद–फािन क’ आएल आ बड़कीमाइक साड़ीक कॲचामे गरदिन पैसाकएउपर–नीचा करए लागल । बड़कीमाइ ओकरा कोरामे उठाकए ताबरतोड चुमा लेबए लगैिक आ गोलबा बड़कीमाइक ने<strong>ह</strong>स“ मुग्धभ’ जाइक । संसारमे एि<strong>ह</strong>स“ बेशी सुख ओकरा आओर कत<strong>ह</strong>ु कखनो नि<strong>ह</strong> बुझएलैक । ओकरा बड़कीमाइ सभ िदन ममताकसमु लगैत र<strong>ह</strong>लैक । क<strong>ह</strong>ा“दोन, सतानस“ ेम करएबलाकित सतानक माय मुग्ध भ’ जाइत छैक । ओकर माइ िचतकबरीबड़कीमाइक सभ िदन आदर करैित र<strong>ह</strong>लैिक । जखने बड़कीमाइ क<strong>ह</strong>ैिक — “िचतकबरी आ<strong>ह</strong> ..आ<strong>ह</strong> ।” िक ओकर माइ िचतकबरीचा<strong>ह</strong>े कतबो दूर िकएक ने र<strong>ह</strong>ौक, कानमे आवाज झिरते“ चट बड़कीमाइ लग दौिड़ जाइक । आ बड़कीमाइ जेना–जेना इशारा52


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्करैिक िचतकबरी चुपे मुड़ी गॲतने आ<strong>दे</strong>शक पालन करैित जाइक । करौक कोना नि<strong>ह</strong> ?† भोरे–भोरे िचतकबरीलेल घास, कोराइआ कि<strong>ह</strong>यो काल दािलक कुीक ओिरआओन त“ वए<strong>ह</strong> करैिक ने । रौद उगैक त“ बड़का रसीमे खुीमे बाि<strong>ह</strong> ओकरा चरएलेलछोिड दैिक आ फेर दुप<strong>ह</strong>िरयामे चौरीमे ल’ जाइिक । आिरक दुिब खाएमे कतेक आनद अबैत छैक से जे खाए सए<strong>ह</strong> ने जानए †ति<strong>ह</strong>ना करैक गोलबा । ओ<strong>ह</strong>ो कि<strong>ह</strong>यो बड़कीमाइक आ<strong>दे</strong>शक अवज्ञा नि<strong>ह</strong> कएलक । <strong>ह</strong>“, िचतकबरी िथरस“ अबैिक त“ ओदौडैत–कुदैत–फानैत π कि<strong>ह</strong>यो काल जखन बड़कीमाइ कोनो काज –धधामे लागिल र<strong>ह</strong>ैित छिल अथवा ककरोस“ बितआइितर<strong>ह</strong>ैितछिल त“ गोलबाके“ दुलारस“ धकेिल दैित छलैिक । मुदा, गोलबा ताधिर जान नि<strong>ह</strong> छोड़ैत छलैक जाधिर बड़कीमाइ ओकराउठाकए चुिम नि<strong>ह</strong> लैित छलैिक । ... िचतकबरी बड़कीमाइ आ गोलबाक िसने<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख मुग्ध र<strong>ह</strong>ैित छिल । ओ सभ िदन गोलबाके“िसखबैितर<strong>ह</strong>िल जे जनना<strong>ह</strong>िरस“ पोसना<strong>ह</strong>िर बड़की <strong>ह</strong>ोइत छैक । आ ओ तै“ सभ िदन बड़कीमाइके“ अपन माइ िचतकबरीस“ उपरे<strong>दे</strong>खलकैक ।सोनी आ मोनी त“ गोलबालेल अपन जाने योछािर <strong>दे</strong>ने छिल । नामो त“ ओकरेसभक <strong>दे</strong>ल र<strong>ह</strong>ैक ने । गोलबा जनमलैक त“गोल, गुटमुटाएल आ लेपटाएल र<strong>ह</strong>ैक क<strong>ह</strong>ा“दोन † आ तै“ ओकरा सोनी–मोनी ‘गोलबा’ कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लकैिक । ओकर नामाकरण अि<strong>ह</strong>नाभेल र<strong>ह</strong>ैक । पि<strong>ह</strong>ल बेरस“ ल’ क’ ब<strong>ह</strong>ुत िदनधिर सा“झु प<strong>ह</strong>र, राितमे आ सुित–उिठकए ओसभ ओकरा ओकर माइ िचतकबरी लगल’ जाइक आ मु<strong>ह</strong>“ पकिड़कए थन छुअबैिक । गोलबा मत“ दूध िपबए लागए । िदनोमे ओकरा मोनस“ कुद–फान क<strong>ह</strong>ा“ करएदैिक ओसभ । भिर िदन कोरामे लदने छी, लदने छी † ति<strong>ह</strong>या गोलबाके“ नीक नि<strong>ह</strong> लगैक । मोन <strong>ह</strong>ोइक जे छोिड़तए त“ कुद–फान किरतए । मुदा, बादमे जखन ओ न<strong>ह</strong>र भ’ गेल त“ रि<strong>ह</strong>–रि<strong>ह</strong> कए मोन <strong>ह</strong>ोइक जे कने सोनी–मोनी ओकरा कोरमे उठैिबतैिक। सोनी–मोनी ओकरालेल सुतएलेल ओछाओन आ पि<strong>ह</strong>रएलेल िमरजइक यवथा कएने र<strong>ह</strong>ैक । ओ मुित दैक त“ ओसभ बडिपताइक । राितमे उठा–उठा कए पेसाप कराबए ल’ जाइक । गोलबाके“ तामस <strong>ह</strong>ोइक । ओ की जानए गेलैक जे ओकरा मुतकछैक । पेसाप लागल र<strong>ह</strong>ैक त“ ने † जखन पेसाप लगैक ओ उिठकए गड़गड़ा दैक । ... सोनी–मोनी ओकरा अपने कोठरीमेसुतबैिक । बड़कीमाइ कए िदन क<strong>ह</strong>लकैिक जे ओकरा िचतकबरी लग पिथयास“ झ“ािप दौक । मुदा सोनी क<strong>ह</strong>ैिक जे क<strong>ह</strong>ु“<strong>ह</strong>ुराड ल’ जएतैक तखन † आ ओसभ एक बरखधिर गोलबाके“ अपने कोठरीमे सुतिबते रि<strong>ह</strong> गेलैिक । ओ न<strong>ह</strong>र भेलैक त“ चीमेग<strong>ह</strong>ु“मक भूसा भिर कए ओसभ ओछाओन बना <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>ैिक । आमक पात, दुिब, रामिझमनी आिद गोलबाक िय भोजन र<strong>ह</strong>ैक ।सोनी–मोनी चाऊर भुिज ओि<strong>ह</strong>मे करुतेल सािन क’ खुअबैित छलैिक । गोलबा मतस“ खाए । क<strong>ह</strong>ैिक जे एि<strong>ह</strong>स“ <strong>दे</strong><strong>ह</strong> मोटाइतछैक । गोलबाके“ लोक मोट आ कसगर क<strong>ह</strong>िक त“ बड आनद अबैक । आ तैँ ओ चपर–चपर क’ खाइक । गेरुका मेलालगलैक त“ सोनी–मोनी मेलास“ फुदना अनने र<strong>ह</strong>ैिक आ लाल, <strong>ह</strong>िरयर, कारी फुदना ओकरा गरमे बाि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>ैिक । क<strong>ह</strong>ैिक जेलालस“ शिक्त बढतैक, <strong>ह</strong>िरयरस“ तदुरुती आ कारी र<strong>ह</strong>लापर ककरो नजिर नि<strong>ह</strong> लगतैक ।जेना–जेना ओ बढ़ैत गेल बबू ओकर दोस बनैत गेलैक । शुरु–शुरुमे ओ अपन दीदीसभक संगे“ आगा“–पाछा“ करैक । मुदाबादमे बबू ओकरापर बेशी यान <strong>दे</strong>बए लगलैक । जखन–तखन ओकर <strong>दे</strong><strong>ह</strong> से<strong>ह</strong>ारैक । कत<strong>ह</strong>ु, कनेको, कोनो दाग नि<strong>ह</strong> लगबाकचा<strong>ह</strong>ी । कनेको िकछु लािग जाइक त“ ओ तुरत साफ करैक, <strong>दे</strong><strong>ह</strong> मलैक आ पोछ–पाछ करैक । .... एकिदन पेिठयास“ चािरगोटघुंघरुबला पा िकिन बबू ओकर गरमे सोनी–मोनीक फुदना संगि<strong>ह</strong>ं बाि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>ैक । गोलबाकेँ अपन गर कनेक भारी जका“लगलैक आ कुद–फानमे से<strong>ह</strong>ो अस<strong>ह</strong>ज भ’ गेलैक । घुंघरुक आवाज कानमे झर दैक । ककर्श लगैक । गोलबा मुड़ी ि<strong>ह</strong>लाकएपा िनकालक य कएलक मुदा ओ िनकलएबला थोडेÞ र<strong>ह</strong>ैक † उटे कान फाड़ए लगलैक । आब त“ दौड़एमे, पिछलकापएरपर ठाढ़ भ’ क’ गरदिन आ आ“िख टेढ़ कए धा<strong>ह</strong>ी मारएमे से<strong>ह</strong>ो असोकयर् <strong>ह</strong>ोमए लगलैक । मुदा करो की ? अपने िनकािलसकैत नि<strong>ह</strong> अिछ † भगवान बोली त“ <strong>दे</strong>ने छिथ<strong>ह</strong> मुदा स<strong>ह</strong>ज भाषा नि<strong>ह</strong> जे ओ बबूके“ सझाबए सकओ । अततः मन मसोस<strong>ह</strong>ीपड़लैक ।गोलबाक िसंघ जनमए लगलैक त“ माथपर कुिरऐनी ध’ लेलकैक । ओ दाबा, ख<strong>ह</strong>ा, आिड़ ज<strong>ह</strong>ा“ पाबए माथ रगड़ए आ धा<strong>ह</strong>ीमारए । । बबू आब ओकर माथके“ पकिड़कए ठेलए लगलैक । ओकरा नीक लगैक । ओ छड़िपकए पिछला टांगपर ठाढ भ’बबूक <strong>ह</strong>ाथपर धा<strong>ह</strong>ी मारए लागल । बबू आ गोलबाक िनय कमर्मे इ<strong>ह</strong>ो एकगोट अयास जुिड़ गेलैक आ तकर बाद त“ ओलड़ाका बिन गेल । दुप<strong>ह</strong>िरयामे बबू ओकरा गाछीमे ट<strong>ह</strong>लाबए ल’ जाइक आ ओतए ओकरा कएटास“ िभड़ए पड़ैक । बेशीके“ ओलगले भगा दैक मुदा एक िदन ओ <strong>ह</strong>ार<strong>ह</strong>ी लागल छल । ओ त“ बबू जे चलाकीस“ ओकरा जीता <strong>दे</strong>लकैक । ततेक जोड़स“ नेजोश बढ़ओलकैक जे <strong>िव</strong>पक्षी डरे भािग पड़ा गेलैक । मुदा, तीन िदनधिर ओकर िसंघलग माथ दुखाइते र<strong>ह</strong>लैक ।53


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्.... ओ कोनो झॲका जका“ अतिरक्षिदिस उिधया जाइत अिछ । एकदम िनपृ<strong>ह</strong> भावे“ † ई सभ वाभा<strong>िव</strong>क छैक । ओ<strong>ह</strong>ोवाभा<strong>िव</strong>क रुपे“ कृितक वाभा<strong>िव</strong>क ियामे आगा“ बिढ जाइत अिछ । आब ओ गोलबा क<strong>ह</strong>ा“ अिछ †२.िबिपन झागुरुिशय परपरा आओर आधुिनकताभारतीय संकृितक आधारभूत तव मे सँ एकटा अनयतम तव र<strong>ह</strong>ल गुरुिशय परपरा ाचीन काल सँ आधुिनक काल तकपिरवतर्नशील <strong>िव</strong>िशताक संग <strong>िव</strong>मान र<strong>ह</strong>ल अिछ। गुरुिशयपरपरा सँ तापयर् ओि<strong>ह</strong> यवथा सँ अिछ जेकर अतगर्त िशयबायकाल सँ चयर्जीवन केर समाित तक गुरुक सािय मे रि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>ाजर्न कयल करैत छल। एि<strong>ह</strong> परंपरा के अतगर्त ओअपन पिरवार सँ दीघविध तक अलग रि<strong>ह</strong> कें गुरुकुल मे िनःशुक रि<strong>ह</strong> िभक्षाटनक ारा अपना संग संग गुरुक भोजन क बधकरैत छल।ई परंपरा जीवनक आधार के िनिमर्त करवा मे, आ <strong>िव</strong>ाजर्न एवं चिर िनमण मे स<strong>ह</strong>ायक <strong>ह</strong>ोइत मानल गेलाचीन काल सँ मशः मयकाल एवं आधुिनक काल अबैत अबैत गुरुिशयपरपरा जी<strong>िव</strong>त रि<strong>ह</strong>तो ासमती वृि सँयुक्त र<strong>ह</strong>ल। जतय ाचीन काल मे ई परपरा <strong>िव</strong>ाजर्न आ चिरिनमण केर एकमा िनमणशाला छल ओतय वतर्मान काल मेकालेजकचर एवं कोिचंगकचर एकरा औपचािरकता मा बना <strong>दे</strong>लक। ई एकर असफलता नि<strong>ह</strong>ं अिपतु समय केर संग <strong>ह</strong>ोयबलाबदलाव अिछ।िनकषर्तः ई क<strong>ह</strong>ब समीचीन <strong>ह</strong>ोयत जे अध आधुिनकता क भागदौडो मे गुरु िशयपरपरा केर गौरवमयी तवक समावेशआधुिनक शैक्षिणक संथान मेम कयल जाय तािक याग, तपया व िनःवाथर् केर तीक गुरुपदक गिरमा अक्षुण र<strong>ह</strong>य।िबिपन झाCISTS, IIT, Bombay55


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्डा. शंकर<strong>दे</strong>वझािमिथलाक <strong>िव</strong>मृत राजधनी <strong>दे</strong>वकुलीमयकालमे िमिथलामे ब<strong>ह</strong>ुतो नगरक थापना भेल तँ ब<strong>ह</strong>ुतो नगर <strong>िव</strong>िभ कारणसँ उजड़ैत चल गेल । तथािप एि<strong>ह</strong> नगरसभक वंशावशेष आइयो िमिथलाक ताि<strong>ह</strong> िदनुक समृ(िक गौरव-गाथाक गान क र<strong>ह</strong>ल अिछ । ओइिनवार राजवंशक शासन कालमेएि<strong>ह</strong> वंशक राजा लोकिन अपन अय कतोक म<strong>ह</strong>वपूणर् कायर् ओ उपलिक संग-संग कतेको नगर<strong>ह</strong>ुक थापना कयलिन ।शासिनक दृिकोण ओ सुरक्षाके ँ यानमे रािख क एि<strong>ह</strong> वंशक राजा लोकिनक बसाओल अनेकशः नगर आइयो अविश रूपमेवर्मान अिछ । ए<strong>ह</strong>ी कोिटक एकटा ाचीन नगर अिछµ <strong>दे</strong>कुली । ई <strong>दे</strong>कुली दरभंगा िजला मुखयालय ल<strong>ह</strong>ेिरयासरायसँ मुिकलसँतीन-चािर िकलोमीटर दिच्छन-पूब िदसामे ल<strong>ह</strong>ेिरयासराय-<strong>ह</strong>थौड़ी सड़कक पूबमे िथत अिछ । ¯कवदती ओ पुराता<strong>िव</strong>क म<strong>ह</strong>वकवतुसँ युक्त ई गाम कि<strong>ह</strong>यो िमिथलाक राजधनी छल जकर थापना ओइिनवार वंशीय नरेश <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong> तेर<strong>ह</strong>म-चौद<strong>ह</strong>म शतादीक संगमकालमे कयने छला<strong>ह</strong> ।ओइिनवार राजवंशक पूवर् राजधनी ओइनीमे छल । मुदा ओइिनवार वंशमे अपनामे िमिथला रायक बँटवारा दू भागमे भेलाककारणे राजधनी ओइनीमे दूनू शाखाक एके संगे र<strong>ह</strong>ब सभव नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong> गेल ते ँ ओइिनवार वंशक संथापक कामेरठाकुरक जेठपुा भोगीरक राजधनी ओइिनयेमे र<strong>ह</strong>लिन । मुदा दोसर पुा भवेर िस( भविसं<strong>ह</strong> अपन राजधानी दरभंगासँ दिच्छन बागमतीनदीक तटपर िथर कयलिन ।१ भविसं<strong>ह</strong>क पुा ओ <strong>ह</strong>ुनक उरािधकारी <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong> जखन राजा भेला<strong>ह</strong> तखन ओ अपन राजधानीएि<strong>ह</strong> ठामसँ िकछु पूब <strong>ह</strong>िट क बसौलिन जकर नामकरण ओ <strong>दे</strong>वकुली कयलिन ।२ <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>के ँ अपन िपतासँ उरािकारमे समतिमिथला राय ात भेलिन । िकएक तँ ओइनी िथत भोगीरक पौा राजा कीिर्िसं<strong>ह</strong> िनःसतान भेलिथन । अतः <strong>ह</strong>ुनकोि<strong>ह</strong>ंसाक राय भविसं<strong>ह</strong>के ँ भेटलिन । अतएव <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>के ँ सम िमिथलाक शासनसूा स<strong>ह</strong>ारबाक सौभाग्य ात भेलिन ।<strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क <strong>िव</strong>रुद 'गरुड़नारायण' छलिन ।३ <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong> सभवतः <strong>दे</strong>वकुली राजधनीक अितिरक्तो अपना नामपर तीन गोट औरो <strong>दे</strong>वकुलीनामसँ उपनगरी बसौलिन । िबरौल खंड अतगर्त ब<strong>ह</strong>ेड़ी-िसंिघया मुखयपथपर एकटा <strong>ह</strong>ाँसी <strong>दे</strong>कुली अिछ जे 'धम' नामसँ िस(अिछ ।४ यातय अिछ जे <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क पीक नाम <strong>ह</strong>ाँिसनी वा <strong>ह</strong>ंिसनी छलिन । <strong>ह</strong>ाँसी <strong>िव</strong>शेषण वतुतः <strong>ह</strong>ुनके नामक कारणे अिछ। दोसर, दरभंगा-ब<strong>ह</strong>ेड़ा मुखयपथमे दिच्छन िदस कमला नदीक पिमी तटपर अविथत अिछ से सित <strong>दे</strong>कुली चट् टी नामसँखयात अिछ ।५ तेसर <strong>दे</strong>कुली सीतामढ़ी िजलामे अविथत अिछ जत भुवनेरनाथ म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक ाचीन मिदर छिन । एकरअितिरक्त एत एकटा ाचीन गढ़ीक अवशेष अिछ जकरा सबमे िकंवदती छैक जे ई म<strong>ह</strong>ाभारतकालीन राजा ुपदक गढ़ िथकिन।६ अतु िमिथलामे <strong>दे</strong>कुली नामक एखन ि जे कोनो थान दृिपथपर आयल अिछ ताि<strong>ह</strong>ठाम ाचीन नगर, भवन, मिदर आिदकचुर अवशेष <strong>िव</strong>मान अिछ । उनैसम शतादीक उरार्(मे िलिखत आइना-ए-ितर<strong>ह</strong>ुतमे से<strong>ह</strong>ो तीन गोट <strong>दे</strong>कुलीक उलेख भेल अिछजकर िस(ि िशवतीथर्थानक रूपमे क<strong>ह</strong>ल गेलैक अिछ । एि<strong>ह</strong> पोथीक अनुसार एकटा <strong>दे</strong>कुली, <strong>िव</strong>वरा परगनामे अिछ जाि<strong>ह</strong>ठामएकटा म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक मिदर अिछ । दोसर <strong>दे</strong>कुली, परगना जखलपुरक अतगर्त अिछ जाि<strong>ह</strong>ठाम येरनाथ म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक मिदर छलिन जेवत भ गेल छल । तथािप मिदरक खंड<strong>ह</strong>र <strong>िव</strong>माने छलैक । लेखकक अनुसारे ँ एि<strong>ह</strong> मिदरक चौखिटमे एकटा अिभलेखउकीणर् छल जाि<strong>ह</strong>मे एकर िनमताक नाम सुख<strong>दे</strong>व सा<strong>ह</strong>ु अंिकत छल संगि<strong>ह</strong> एकर िनमता ारा तेर<strong>ह</strong> बीघा जमीन िशवोरक रूपमेमौजा िपपरामे <strong>दे</strong>ल जयबाक सूचना से<strong>ह</strong>ो अंिकत छल । आइना-ए-ितर<strong>ह</strong>ुतक अनुसार तेसर <strong>दे</strong>कुलीक अविथित परगना-बसारामे छैक56


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जाि<strong>ह</strong> ठाम वृ( वाणेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक मिदर छिन । लेखकक अनुसार वाचपितिम नामक एकटा मैिथल ाणक भाय भािलवाणिमएि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक थापना कयने र<strong>ह</strong>िथ । <strong>ह</strong>ुनका अनुसारे ँ मिदर चािर सय वषर् पुरान अिछ । संाितक अवसरपर एत बड़ पैघमेला लगैत छैक ।७आइना-ए-ितर<strong>ह</strong>ुतमे <strong>दे</strong>ल गेल उपयुर्क्त तीनू <strong>दे</strong>कुलीमे दूटा <strong>दे</strong>कुली कोन अिछ से अनुसधनक <strong>िव</strong>षय िथक, मुदा तेसर <strong>दे</strong>कुलीजाि<strong>ह</strong>ठाम वृ( वाणेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व थान <strong>ह</strong>ोयबाक उलेख भेल अिछ से सभवतः आलोच्य <strong>दे</strong>कुलीसँसदिभर्त लगैत अिछ । यिप एकर लेखकके ँ म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक नाम ओ परगना आिदक सबमे पूणर् सूचना नि<strong>ह</strong> भेिट सकलिन ते ँमवश एकर पिरचय <strong>दे</strong>बामे गलती भेलिन । िकएक तँ ए<strong>ह</strong>ू <strong>दे</strong>कुलीक िस(ि एकटा िशवतीथर्क रूपमे अिछ । एि<strong>ह</strong> ठाम अिभनववर्(मान उपायाय ारा थािपत एकटा िशविलंग अिछ जे <strong>ह</strong>ुनकि<strong>ह</strong> नामपर वर्(मानेर थानक नामसँ खयात अिछ । सभवतःएकरे आइना-ए-ितर<strong>ह</strong>ुतमे वृ( वाणेर कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ल गेल अिछ ।दरभंगा िजलामे परगना पूरब भीगोक अतगर्त मौजा ओ गाम दु<strong>ह</strong>ू नामसँ <strong>दे</strong>कुली अिछ जकर रकबा ५२५ बीघाक क<strong>ह</strong>ल जाइतछैक । ाण सि<strong>ह</strong>त <strong>िव</strong>िभ जाितक लगभग छओ <strong>ह</strong>जार आबादीवला ई गाम कतेक ाचीन अिछ से <strong>दे</strong>खलि<strong>ह</strong>सँ ज्ञात <strong>ह</strong>ोइत अिछ। ल<strong>ह</strong>ेिरयासराय-ब<strong>ह</strong>ेड़ी सड़कक पूब िदस अविथत एि<strong>ह</strong> गाममे वेश किरति<strong>ह</strong>ँ तीत <strong>ह</strong>ोअ लगैत अिछ जे कोनो ाचीन नगरमे वेशक र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोइ । सपूणर् गाम कोनो पुरान डी<strong>ह</strong>पर अविथत बुझाइत अिछ । गाममे <strong>दे</strong>कुलीक ाचीनता ओ ओइिनवार राजवंशकालीनघटनासँ सब( कतोक ¯कवदती सब चिलत अिछ जकर सपुि गाममे या-ता िछिड़आयल ाचीन राजिचर् ओ पुरावशेष सबसँ<strong>ह</strong>ोइत अिछ ।<strong>दे</strong>कुली ओइिनवार वंशक राजधनी छल जकरा <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong> बसौने र<strong>ह</strong>िथ एि<strong>ह</strong> बातक समथर्न िमिथला इित<strong>ह</strong>ासक आ संा<strong>ह</strong>कचदाझा ;१८३१-१९०७८, म.म. परमेरझा ;१८५६-१९२४९, म.म. मुकुदझा बखशी ;१८६९-१९०७१०, रायब<strong>ह</strong>ादुरयामनारायणिसं<strong>ह</strong>११, पी.सी. रायचौध्ुरी१२, डा. उपेठाकुर१३ भृित इित<strong>ह</strong>ासकारलोकिन कयलिन अिछ । वभावतः ई िजज्ञासा भसकैत अिछ जे राजधनीक <strong>ह</strong>ेतु <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong> एि<strong>ह</strong> पिरसरक चुनाव िकएक कयलिन । एि<strong>ह</strong> िजज्ञासाक उर एि<strong>ह</strong> पिरसरक भौगोिलकबनाबट दैत अिछ । पूवर्मे एि<strong>ह</strong> गामक उर, पिच्छम ओ दिच्छन <strong>ह</strong>ोइत एकटा नदी ब<strong>ह</strong>ैत छल जकरा सितमे कृणमंगला क<strong>ह</strong>लजाइत छैक । एि<strong>ह</strong> नामक नदीक सभवतः एखन ि कत<strong>ह</strong>ु उलेख नि<strong>ह</strong> भेटैत अिछ । नदी आब मृत भ चुकल अिछ, मुदा एकरिसरखार एखन<strong>ह</strong>ुँ <strong>िव</strong>माने छैक । ई नदी एि<strong>ह</strong> पिरसरके ँ तीन िदससँ ायीप जकाँ घेरने छैक । सभवतः ई नदी बागमतीकपुरान धर छल जकर िचर् ल<strong>ह</strong>ेिरयासराय श<strong>ह</strong>रमे एखन<strong>ह</strong>ुँ छैके जे किबलपुर ओ डर<strong>ह</strong>ार <strong>ह</strong>ोइत आगाँ जा क दिच्छन मु<strong>ह</strong>े ँ घुिम गेलआ ओि<strong>ह</strong>ठामसँ <strong>दे</strong>कुलीक सीमामे प<strong>ह</strong>ूँिच पुनः पिच्छम िदस घुमैत आगू जाय दिच्छन-पूब मुँ<strong>ह</strong>े घुमैत कमलामे जा क िमिल जाइत अिछ। <strong>दे</strong>वकुली नगरक सुरक्षाक लेल एि<strong>ह</strong> नदीक उपयोिगता ओ नदी तटव पिरसर <strong>दे</strong>िखए क <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong> एकरा राजधनी बनौने <strong>ह</strong>ोयता<strong>ह</strong>। ओना <strong>दे</strong>कुलीसँ पूब एकटा ाचीन थान अिछ जे सकरी डी<strong>ह</strong>क नामसँ जानल जाइत अिछ । िझटुका, ईंट आिदसँ भरल एि<strong>ह</strong>डी<strong>ह</strong>क सबमे क<strong>ह</strong>ल जाइछ जे ई ओइिनवारसँ पूवर् िमिथलापर शासन कयिन<strong>ह</strong>ार कणटवंशीय राजा शिक्तिसं<strong>ह</strong> ¯कबा शिसं<strong>ह</strong>कडी<strong>ह</strong> छलिन । तापयर् यै<strong>ह</strong> जे <strong>दे</strong>कुली पिरसर पूवर्ि<strong>ह</strong>सँ िनवास थानक योग्य बुझल जाइत र<strong>ह</strong>ल अिछ । <strong>दे</strong>कुलीक उरमेकृणमंगला नदीक कछेड़पर एकटा ऊँचगर डी<strong>ह</strong> सन जमीन अिछ जकरा थानीय लोक नरेना बाध् क<strong>ह</strong>ैत छैक । ई नरेना शदकदािचत् ओइिनवारवंशीय राजा लोकिनक <strong>िव</strong>रुद नारायणक <strong>िव</strong>कृत रूप <strong>ह</strong>ो तँ कोनो आयर् नि<strong>ह</strong> । नरेना पर सघन खड़<strong>ह</strong>ोिर अिछ।गामक लोकक क<strong>ह</strong>ब छिन जे <strong>दे</strong>कुलीमे जे मुखय डी<strong>ह</strong> अिछ ताि<strong>ह</strong>मेसँ अनेक बेर पाथरक जाँत, उक्खिर आिद ब<strong>ह</strong>रायल ।पुरान ईंटक <strong>दे</strong>वालक अवशेष सभ छल जकरा लोक न क <strong>दे</strong>लक । डी<strong>ह</strong>क एकटा अंशके ँ <strong>ह</strong>िथसार क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ ।गाममे कतोक तर तभ खड सब या-ता पड़ल अिछ । सभवतः एकर उपयोग भवन िनमणमे कयल गेल <strong>ह</strong>ोयत । गामकउरपूवर् अथत् ईशान कोणमे जे ाचीन वर्(मानेर थान अिछ ताि<strong>ह</strong>मे दूटा कारी रंगक िशिपत खिडत तर तभ पड़लअिछ । एकटा ए<strong>ह</strong>ने तरासल, खत बनायल तर खड रामललाझा अिधवक्ताक बारीमे आ दोसर पूवर् मुिखया राजाबलीझाक घरमे57


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बद राखल अिछ । गाममे कमसँ कम सातटा पोखिर अिछ जाि<strong>ह</strong>मे सबसँ पुरान ओ ग<strong>ह</strong>ॴर पोखिर गामक दिच्छनमे अिछ जकरापतोिरया पोखिर क<strong>ह</strong>ल जाइत छैक । गामक लोकक अनुसार एि<strong>ह</strong> पोखिरमे एक बेर पािन कम भेला उर एकटा <strong>िव</strong>शाल िशलाखंड<strong>दे</strong>खल गेल छलैक जकरा कतबो यास कयलोपर ब<strong>ह</strong>ार नि<strong>ह</strong> कयल जा सकल । पि<strong>ह</strong>ने एि<strong>ह</strong> पोखिरक मो<strong>ह</strong>ार ततेक ऊँच छलैकजे नीचाँसँ पोखिर नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खाइत छलैक । वर्मानमे मो<strong>ह</strong>ारक मािट कािट क <strong>ह</strong>टा <strong>दे</strong>ल गेलैक अिछ । ¯कवदती अिछ जे <strong>दे</strong>कुलीडी<strong>ह</strong> नामसँ बीच गाममे जे थान खयात अिछ ओत पि<strong>ह</strong>ने राजभवन छलैक आ राजभवनसँ पतोिरया पोखिर ि एकटा सुरंग बनलछल । राजपिरवारक मि<strong>ह</strong>ला लोकिन ओ<strong>ह</strong>ी सुरंग <strong>ह</strong>ोइत पोखिरमे नान करबाक <strong>ह</strong>ेतु अबैत छली<strong>ह</strong> ।िनित रूपसँ <strong>दे</strong>कुलीमे ाचीनताक ब<strong>ह</strong>ुतो िचर् <strong>िव</strong>मान अिछ । <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क राजधनी <strong>ह</strong>ोयबाक कारणे ई मानल जयबाक चा<strong>ह</strong>ीजे ए<strong>ह</strong>ी नगरमे ओ वणर्तुला म<strong>ह</strong>ादान ओ गजरथ म<strong>ह</strong>ादान सन िस( अनुानक आयोजन कयने <strong>ह</strong>ोयता<strong>ह</strong> ।१४ ई<strong>ह</strong>ो मानल जयबाकचा<strong>ह</strong>ी जे िशविसं<strong>ह</strong>क रायारो<strong>ह</strong>ण ए<strong>ह</strong>ी नगरीमे भेल <strong>ह</strong>ोयतिन । संगि<strong>ह</strong> ई<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>बामे तारतय नि<strong>ह</strong> जे म<strong>ह</strong>ाक<strong>िव</strong> <strong>िव</strong>ापितक चरण एि<strong>ह</strong>नगरीमे पड़ले <strong>ह</strong>ोयतिन । एि<strong>ह</strong> नगरीमे रि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>ापित अपन कोमलकात पदावलीक ब<strong>ह</strong>ुतो अंशक रचना कयने <strong>ह</strong>ोयता<strong>ह</strong> । िशविसं<strong>ह</strong>सँपि<strong>ह</strong>ने <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क आयमे र<strong>ह</strong>ल <strong>िव</strong>ापित अपन कतोक पदमे <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ुक नाम लेने छिथ । माणवरूप <strong>दे</strong>खल जा सकैत अिछ<strong>िव</strong>ापितक िकछु पदक भिनता अंशµभने क<strong>िव</strong> <strong>िव</strong>ापित,अरे वर जउवितमध्ुकरे ँ पाउिल मालित पुफलली ।<strong>ह</strong>ािसिन <strong>दे</strong><strong>िव</strong> पित<strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong> नरपितगरुड नरा×ोन रघर्ैें भुलली ॥१५<strong>िव</strong>ापित भूपिरमा नामक थ <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>ि<strong>ह</strong>क आगासँ िलखने छला<strong>ह</strong> ।१६ <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क राजवकालक समयमे ितर<strong>ह</strong>ुतपर िदली ओबंगालक मुसलमान शासक ारा संयुक्त रूपसँ <strong>ह</strong>मला कयल गेल छल । एि<strong>ह</strong> यु(क नेतृव िशविसं<strong>ह</strong> कयने र<strong>ह</strong>िथ, से <strong>िव</strong>वरण<strong>िव</strong>ापित रिचत कीिर्पताकासँ ात <strong>ह</strong>ोएत अिछ । एि<strong>ह</strong> आकमणर्सँ <strong>दे</strong>कुली राजधनी पर कोन तर<strong>ह</strong>क भाव पड़ल ¯कवा ई यु(कत लड़ल गेल से सूचना नि<strong>ह</strong> भेटैत अिछ । मुदा ओ यु( कतेक भीषण छिथ ओ <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क सैय शिक्त कतेक सबल ओसंगिठत छलिन तकर <strong>िव</strong>तृत वणर्न कीिर्पताकामे भेल अिछ ।१७ कीिर्पताकामे पक्ष-<strong>िव</strong>पक्षक कुल एकासी गोट ऐित<strong>ह</strong>ािसकयिक्तक नामोलेख भेल अिछ । जाि<strong>ह</strong>सँ समकालीन राजनीितमे ओइिनवार राजवंशक पराम ओ ओकर राजनधनी <strong>दे</strong>वकुलीकगिरमापर काश पड़ैत अिछ । संगि<strong>ह</strong> ओि<strong>ह</strong> यु(मे ितर<strong>ह</strong>ुतक <strong>िव</strong>जय भेल छल । ओ िदली तथा बंगालक सेना अपन समत शिक्तगमा पीठ <strong>दे</strong>खा मैदानसँ भािग गेल छल । अपना समयमे अपराजेय बूझल जायवला िदलीक सुतान ओ ओकर स<strong>ह</strong>योगी बंगालकशासक अपमानजनक पराजय एकटा आयर्जनक घटनाक रूपमे इित<strong>ह</strong>ासक पृमे अंिकत भ गेल । <strong>िव</strong>ालपितक पुरुष परीक्षाकअतमे तथा <strong>िव</strong>ापितके ँ <strong>दे</strong>ल गेल <strong>िव</strong>पफी तापामे गजनी ओ गौड़ ;बंगालक शासकके ँ परात कयिन<strong>ह</strong>ार <strong>िव</strong>जेताक रूपमेिशविसं<strong>ह</strong>क शित कयल गेल अिछ ।१८ िनित रूपसँ एि<strong>ह</strong> ऐित<strong>ह</strong>ािसक तय सबसँ जानल जा सकैछ जे अपना समयमेिमिथलाक राजधनी <strong>दे</strong>वकुली कतेक उतार-चढ़ावके ँ <strong>दे</strong>खलक, कतेक घटनाक ओ साक्षी बनल ।<strong>दे</strong>कुलीक ऐित<strong>ह</strong>ािसक म<strong>ह</strong>व तँ अिछ<strong>ह</strong>े संगि<strong>ह</strong> एकर म<strong>ह</strong>व धिमर्क दृिएँ से<strong>ह</strong>ो अिछ । तकर कारण अिछ एि<strong>ह</strong> गामक उर-पूवर्मे अविथत िस( वर्(मानेर थान । गामक लोकमे ¯कवदती चिलत अिछ जे ई वर्(मानेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व अंकुिरत िशविलंग58


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िथका<strong>ह</strong> । ओइिनवार राजवंशक आित एकटा वर्(मान नामक राजपंिडतके ँ एि<strong>ह</strong> िशविलंगक दशर्न भेलिन । ते ँ <strong>ह</strong>ुनके नामपरएकर वर्(मानेर नामकरण भेल ।के छला<strong>ह</strong> ई वर्(मान ? ई िजज्ञासा वाभा<strong>िव</strong>क रूपसँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ । िमिथलामे दूटा वर्(मान भेल छिथ । पि<strong>ह</strong>ल जिनका वृ(वर्(मान क<strong>ह</strong>ल जाइत छिन से सिरसबे छाजन मूलक गंगेश उपायायक पुा ओ िस( नैयाियक र<strong>ह</strong>िथ । ि<strong>ह</strong>नक िथित कालतेर<strong>ह</strong>म शतादी मानल जाइत छिन ।१९ दोसर वर्(मान उपायाय छला<strong>ह</strong> बेलौ ँचय मूलक ाण जिनक िपताक नाम भवेश ओमाताक नाम गौरी छलिन । मर्शााक पंिडत एि<strong>ह</strong> वर्(मानक <strong>िव</strong>शेषण अिभनव छिन ।२० अिभनव वर्(मान मर्शाा <strong>िव</strong>षयकअनेक थक रचना कयलिन जाि<strong>ह</strong>मे गंगाकृय <strong>िव</strong>वेक, गया प(ित, दड <strong>िव</strong>वेक, ैत <strong>िव</strong>वेक, पिरभाषा <strong>िव</strong>वेक, ा( दीप, मृिततवामृत अथवा मृित तव <strong>िव</strong>वेक, मृित तवामृत सारो(ार, मृित पिरभाषा, जलाशयािद वतु<strong>िव</strong>ध्ि इयािद िस( छिन ।२१अिभनव वर्(मान <strong>िव</strong>ापितये जकाँ दीघर्जीवी भेला<strong>ह</strong> । ओइिनवार वंशक राजा<strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>सँ लक भैरविसं<strong>ह</strong> पयर्त ि ई मिकरिणक;यायािकारी पदके ँ सुशोिभत कयलिन ।२२ यै<strong>ह</strong> अिभनव वर्(मान उपायाय राजधानीक रूपमे <strong>दे</strong>वकुली नगरी बसलाक बादवर्(मानेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक थापना कयलिन । सभव िथक जे वर्(मान ए<strong>ह</strong>ी <strong>दे</strong>वकुली राजधनीमे रि<strong>ह</strong> अपन धमर्शाा <strong>िव</strong>षयक कतोकथक रचना कयने <strong>ह</strong>ोिथ । एि<strong>ह</strong> वर्(मानक खुनाओल एकटा पोखिर नारी-भदौन गाममे एखन<strong>ह</strong>ुँ <strong>िव</strong>मान अिछ । मिठया<strong>ह</strong>ी नामसँिस( एि<strong>ह</strong> पोखिरक पिनझाओ तेर<strong>ह</strong> बीघामे छल । पोखिरक संग वर्(मान एकटा <strong>िव</strong>णुक मिदर से<strong>ह</strong>ो बनबौलिन जे कालातरमेवत भ गेल ।२३ ओि<strong>ह</strong> मिदरक एकटा तर तभ पूवर्मे <strong>ह</strong>ाटी कोठीमे राखल छल जकरा पछाित उठा क लमीर िसं<strong>ह</strong>सं<strong>ह</strong>ालय, दरभंगामे आिन क राखल गेलैक । एि<strong>ह</strong> तभमे ितर<strong>ह</strong>ुतामे दू पाँतीमे एकटा अिभलेख उकीणर् अिछµजातो वंशे <strong>िव</strong>वप×चािभधने धमयक्षो वर्(मानो भवेशात् ।<strong>दे</strong>वयाे <strong>दे</strong>वयि वजाारूढ़ं कृया थापयैनतेयम् ॥प<strong>ह</strong>म शतादीमे िमिथलाक राजधनी <strong>दे</strong>वकुलीमे थािपत वर्(मानेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक मिदर कोन रूपक बनल छल <strong>ह</strong>ोयतिन तकरकोनो माण नि<strong>ह</strong> अिछ । मुदा उनैसम-बीसम शतादीक सिकालमे <strong>दे</strong>कुली ओ वर्(मानेर थानक िथित कोन तर<strong>ह</strong>क छल तकर<strong>िव</strong>वरण म.म. परमेरझा िनरूपक <strong>दे</strong>ने छिथµ <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong> अपना समयमे...दिड़भंगा कोटसँ दिक्षण एक कोशसँ िकच्छु उपर <strong>दे</strong>वकुली;<strong>दे</strong>कुली नामक राजधनी बसौलि<strong>ह</strong> ओि<strong>ह</strong>ठाम एखन पयर्त अयत उच्च डी<strong>ह</strong> अिछ जाि<strong>ह</strong>पर साण बती सित बसल अिछ ।ओ<strong>ह</strong> बतीक ईशानकोण थानमे मार् िनबक मिकारी अिभनव वर्(मान उपायायक थािपत म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व 'वर्(मानेर' नामकछिथ <strong>ह</strong>ुनक मिदरमे ाचीन समयक जे एक-दुइटा पाथरक खड पड़ल अिछ से <strong>दे</strong>खैक योग्य अिछ यिप ाचीन मिदर तँ भग्नभय गेल परतु अपरपर केओ धिमर्क ओकर जीण(ार करौलि<strong>ह</strong> अिछ । एि<strong>ह</strong> थानमे मकर ओ िशवरािामे मेला <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।२४परमेरझा मिदरक जे <strong>िव</strong>वरण <strong>दे</strong>लिन अिछ से मिदर आब नि<strong>ह</strong> अिछ । ितर<strong>ह</strong>ुत थापय शैलीमे गुबदाकार गभर्गृ<strong>ह</strong> ओगजपीठाकार बरामदावला मिदर १९८८क भूकपमे क्षितत भ गेल । पात् ओि<strong>ह</strong> मिदरके ँ तोिड़ ओि<strong>ह</strong> थानपर वर्मानमे नवीनमिदर बनाओल गेल अिछ जे १२८ पफीट ऊँच अिछ तथािप ओि<strong>ह</strong>मे थापयक ने तँ कोनो चमकारे अिछ आ ने <strong>दे</strong>शज िशप आसौदय । जेना परमेरझा अपन <strong>िव</strong>वरणमे एि<strong>ह</strong> मिदरमे एक-दूटा पाथरक खड राखल <strong>ह</strong>ोयब िलखलिन अिछ से औखन पयर्तमिदरमे <strong>िव</strong>मान अिछ । एकटा िशिपत पाथर खड मिदरक भीतरमे अिछ जकर पूजा कयल जाइत अिछ । दोसर एकटानम<strong>ह</strong>र तभ खड मिदरक पूब िदस पिरमामे राखल अिछ । मिदरमे मयमे जलढरी सि<strong>ह</strong>त कारी पाथरक एकटा िशविलंगथािपत अिछ जे पफशर्सँ लगभग डेढ़ पफीट नीचाँ कुडमे अिछ । िशविलंगक शीषर् भाग खिडत अिछ । बुझना जाइत अिछ जेएि<strong>ह</strong>पर कि<strong>ह</strong>यो कोनो धरदार अासँ <strong>ह</strong>ार क एकरा <strong>िव</strong>कृत क <strong>दे</strong>ल गेल <strong>ह</strong>ो । मिदरमे दू गोट औरो िशविलंग िबना जलढरीकथिपत अिछ जे रंग ओ आकार-कारमे धन िशविलंगक सदृशि<strong>ह</strong> अिछ । मिदरक भीतर पुबिरया <strong>दे</strong>बालसँ सटा क पाथरक नदीसमेत कतोक टूटल-भाघल मूिर् सभ पितयानीसँ राखल अिछ । मिदरक उतरविरया <strong>दे</strong>वालमे तीनटा खाना बनल अिछ आ तीनूमेतीनटा तर मूिर् जड़ल अिछ । कारी पाथरसँ बनल एि<strong>ह</strong> तीनू मूिर्क अवलोकन कयला उर <strong>दे</strong>खल जाइछ जे पि<strong>ह</strong>ल मूिर्गणेशक िथकिन जकर आकार तीन ग डेढ़ पफीट अिछ । ितमा अलंकृत ओ समानुपितक अिछ । गणेशक आयुध् ओ वा<strong>ह</strong>नइयािद प छिन । मूिर्क सूँढ़ खिडत अिछ । दोसर मूिर् भगवतीक िथकिन जकर आकार अढ़ाइ ग डेढ़ पफीट छैक ।इ<strong>ह</strong>ो मूिर् आकषर्क अिछ, तथािप एकर<strong>ह</strong>ु अंग-भंग भेल छैक । तेसर मूिर् सूयर्क िथकिन जकर आकार दू ग सवा पफीट छैक ।59


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ई मूिर् अभग्न अिछ । सात घोड़ासँ युक्त रथपर ठाढ़ सूयर्, पैरमे बूटदार जूता, माथपर ईरानी टाइपक टोपनुमा मुकुट, सारथीअरुण, उषा ओ युषा आिद अपन समत स<strong>ह</strong>योगी, आयुध् ओ उपकरणसँ सुसिजत । एि<strong>ह</strong> तीनू मूिर्क गढ़िन ओ िशप पालओ कणट शैलीसँ िकछु िभ <strong>दे</strong>खना जाइछ जकरा ओइिनवार शैलीक नाम <strong>दे</strong>ल जाय तँ कोनो अनुिचत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोयत ।उपिरविणर्त तीनू मूिर् एि<strong>ह</strong> िशव मिदरमे कोना आ कतसँ आयल तँ एि<strong>ह</strong> सबमे <strong>दे</strong>कुली ामवासीक क<strong>ह</strong>ब छिन जे एक बेरकबड़का रौदीमे गामक सबटा पोखिर सुखा गेल र<strong>ह</strong>ैक । ता<strong>ह</strong>ी ममे गामसँ दिच्छन िथत पतिरया पोखिरक उड़ा<strong>ह</strong>ीक ममे गणेश,भगवती, सूयर्क ितमाक संग-संग ब<strong>ह</strong>ुतो टूटल-भाँगल मूिर् सब ब<strong>ह</strong>रायल छल जकरा सबके ँ आिन क वर्(मानेर थानमे रािख<strong>दे</strong>ल गेलैक । <strong>िव</strong>िभ <strong>दे</strong>वी-<strong>दे</strong>वताक एि<strong>ह</strong> मूिर् सबके ँ <strong>दे</strong>खलासँ िमिथलाक पऋच<strong>दे</strong>वोपासनाक परपराक मरण <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।िमिथलामे कोनो यज्ञकमर्क आरभमे पऋच<strong>दे</strong>वताक पूजा कयल जाइत छिन । ई पऋच<strong>दे</strong>वता छिथµ गणेश, सूयर्, भगवती, <strong>िव</strong>णु ओम<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व । िदनमे जँ पूजा भेल तँ सूयिद पऋच<strong>दे</strong>वता कि<strong>ह</strong> सूयर्क ितमा भगवतीक ितमा गणेशक ितमा वऋक आ राितमेगणपयािद प×च<strong>दे</strong>वता कि<strong>ह</strong> क । िमिथलाक अपन ए<strong>ह</strong>ी समवयवादी परपराक अनुसार एि<strong>ह</strong> क्षेामे प×चायतन मिदरक चलनर<strong>ह</strong>लैक अिछ । अथत् उपयुर्क्त पाँचो <strong>दे</strong>वताक मूिर्क थापना कयल जाइत र<strong>ह</strong>लैक अिछ । िनित रूपसँ <strong>दे</strong>वकुली राजधनीमेकि<strong>ह</strong>यो प×चायतन मिदर र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोयत जाि<strong>ह</strong>मेसँ चािरटाक मूिर् तँ भेटैत अिछ, पाँचम <strong>दे</strong>वता <strong>िव</strong>णुक मूिर् से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ले <strong>ह</strong>ोयत ।वर्(मानेर मिदरक पूब भागमे पिरमामे राखल पाथरक ढेरमे तकला पर <strong>िव</strong>णु मूिर्क पाद खड भेटैत अिछ, जाि<strong>ह</strong>सँ ए<strong>ह</strong>ूसमयाक समाधन भ जाइत अिछ । <strong>िव</strong>णु मूिर्क ड़ ¯कवा िशरोभाग एखन<strong>ह</strong>ुँ पतिरया पोखिरमे वा कत<strong>ह</strong>ु अयो दबल पड़ल<strong>ह</strong>ोयत । ामीण लोकक कथन छिन जे जँ एि<strong>ह</strong> अथा<strong>ह</strong> पोखिरमे नीक जकाँ ताकल जाय तँ ओि<strong>ह</strong> समयक औरो ब<strong>ह</strong>ुमूय सामीसभ ात भ सकैत अिछ । िनित रूपसँ एि<strong>ह</strong> गाममे जत-तत िशिपत तर खड सभ जे पड़ल अिछ ताि<strong>ह</strong>सँ अनुमान कयलजा सकैत अिछ जे पूवर्मे एि<strong>ह</strong> गाममे उपयुर्क्त प×च<strong>दे</strong>वतालोकिनक भय मिदर र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोयतिन । मिदरसँ सब( कोनो अिभलेख<strong>ह</strong>ोयबाक सभावनाके ँ से<strong>ह</strong>ो नकारल नि<strong>ह</strong> जा सकैत अिछ । ओ मिदर सब कोना वत भ गेल, वर्(मानेर समेत अय <strong>दे</strong>वमूिर्सभके ँ के खिडत कयलक, ओकरा सबके ँ पोखिरमे के पफेकलक- एि<strong>ह</strong> सब क उर इित<strong>ह</strong>ासि<strong>ह</strong>मे तकलासँ भेिट जा सकैतअिछ ।<strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong> अपन राजधनी <strong>दे</strong>वकुलीमे िथर कयलिन । <strong>दे</strong>कुलीसँ दिक्षण ओ चदनपट् टीसँ पूब एकटा म<strong>ह</strong>दइ नामक <strong>िव</strong>शालसरोवर अिछ । म.म. परमेरझाक अनुसार ई <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क बि<strong>ह</strong>न म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वीक खुनाओल िथकिन ।२५ <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क पुा िशविसं<strong>ह</strong> जखनवयं राजा भेला<strong>ह</strong> तँ <strong>दे</strong>वकुलीके ँ <strong>िव</strong>तािरत करैत एि<strong>ह</strong>सँ औरो दिच्छन <strong>ह</strong>िट गजरथपुर नामक नगर बसौलिन । म.म. परमेरझाकअनुसार वर्मान समयमे जत लमीपुर-आनदपुर डेउढ़ी अिछ तति<strong>ह</strong> पूवर्मे गजरथपुर छल । यिप ई िशविसं<strong>ह</strong>पुर नामसँ से<strong>ह</strong>ोजानल जाइत छल, िकतु िशविसं<strong>ह</strong> ारा अपन परामके ँ वृ(ि करैत जखन एि<strong>ह</strong> थानके ँ सैय छावनीक रूप <strong>दे</strong>ल गेल,गजरथक थान एति<strong>ह</strong> िनयत कयल गेल ते ँ ई नगर िशविसं<strong>ह</strong>पुरक संग-संग गजरथपुर नामसँ से<strong>ह</strong>ो िस( भेल ।२६ युत् एि<strong>ह</strong>गजरथपुरक उलेख कितपय तकालीन थक पाडुिलिप सबमे भेल अिछ । लमण संवत् २९१मे <strong>िव</strong>ापितक आज्ञासँ खौआलमूलक <strong>दे</strong>वशम ओ बिलआसय मूलक भाकर ी रिचत कायकाश <strong>िव</strong>वेक नामक पोथीक टीका ओ ितिलिप एि<strong>ह</strong> गजरथपुरनगरमे रि<strong>ह</strong> क कयने छला<strong>ह</strong> । एि<strong>ह</strong> पोथीक पुिपका वाक्य िन कारक अिछµसमत <strong>िव</strong>रुदावली <strong>िव</strong>राजमान म<strong>ह</strong>ाराजािाज ीमत्िशविसं<strong>ह</strong><strong>दे</strong>वसंभुयमान तीरभूक्तौ ीगजरथपुरनगरेसत् ियसदुपायाय ी<strong>िव</strong>ापतीनामज्ञया खौआलसं,ी<strong>दे</strong>वशमर् बिलयास सं. ीभाकरायां िलिखतैषापुतो ल.स. २९१ कािर्क विद १० ।२७एि<strong>ह</strong> गजरथपुरसँ ल.स. २९३मे म<strong>ह</strong>ाराजािाज िशविसं<strong>ह</strong> ारा अपन िय सखा <strong>िव</strong>ापितक नामसँ <strong>िव</strong>पफी तापा जारी कयलगेल छल । एि<strong>ह</strong> तापामे बागमती नदीक तटपर गजरथ आखयासँ िस( पुरीक अविथितक उलेख भेल अिछµवागवयाः सिरतटते गजरथेयाखयािस(ेपुरे60


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िदसोसा<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>बृ(वा<strong>ह</strong>ुपुलकः सयाय मयेसभम् ।२८िनित रूपसँ उपयुर्क्त अिभलेख ई सािबत करैत अिछ जे िशविसं<strong>ह</strong>क समयमे <strong>दे</strong>वकुली राजधानीक <strong>िव</strong>तार औरो दिक्षण िभेल । डा. राम<strong>दे</strong>वझाक मत छिन जे पिममे बागमती नदीक पिमी तटपर िथत थलवार गामसँ लक पूबमे रामभपुर ि तथाउरमे िसनुआरसँ लक दिच्छनमे िसधौली-सुर<strong>ह</strong>ाचट् टी िक पिरसर िशविसं<strong>ह</strong>क समयमे राजधानी छल । एि<strong>ह</strong> पिरसरमे यिप अनेकगाम अिछ जकरा समेिकत रूपसँ एकटा गजरथपुरक अिभधन <strong>दे</strong>ल गेल ।२९ वतुतः ई सपूणर् पिरसर पुराता<strong>िव</strong>क सामी,ाचीन मूिर्, सरोवर, इनार आिद सबसँ पिरपूणर् अिछ । एि<strong>ह</strong> गजरथपुर राजधानीसँ िशविसं<strong>ह</strong> िमिथलाक वताताक घोषणाकयलिन अिपतु अपन मुा से<strong>ह</strong>ो चलौलिन ।३० िदलीक सुतान भारी पफौजक संग गजरथपुर राजधनीपर <strong>ह</strong>मला कयलक ।ओ<strong>ह</strong>ी <strong>ह</strong>मलामे गजरथपुर उजिड़ गेल, ओकर ऐयर्<strong>िव</strong>लुत भ गेलैक । कालक वा<strong>ह</strong>मे गजरथपुर नाम से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong>लुत भ गेल । पछाित केवल एि<strong>ह</strong> राजधनीक अतगर्त बसल गाम सबअपन पूवर् नामक संग शेष रि<strong>ह</strong> गेल । ए<strong>ह</strong>ी मुसलमानी आमणक आघात <strong>दे</strong>वकुलीके ँ से<strong>ह</strong>ो स<strong>ह</strong> पड़ल <strong>ह</strong>ोयतैक । वर्(मानेरसमेत सब <strong>दे</strong>व मिदर वत कयल गेल <strong>ह</strong>ोयत जकर माण अिछ <strong>दे</strong>कुलीक भग्न मूिर् ओ तर खड सभ ।िशविसं<strong>ह</strong>क ितरोधनक बाद <strong>ह</strong>ुनक उरािकारी लोकिन <strong>ह</strong>ुनक उजड़ल राजधनीके ँ पफेरसँ बसयबाक यास नि<strong>ह</strong> कयलिन ।सभवतः सुतानक संग आयल मुिलम सैिनक सब एति<strong>ह</strong> बिस गेल । एखन<strong>ह</strong>ुँ चदनपट् टी, बाँकीपुर, जीवर आिदमे मुसलमानकसघन आबादी अिछ । <strong>िव</strong>म शाु सेनाक िनवास भेलाक कारणे िशविसं<strong>ह</strong>क बादक ओइिनवार राजा लोकिन गजरथपुर छोिड़ अपनराजधानी िमिथलाक उर भागमे िथर करैत र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> ।३१सभवतः <strong>दे</strong>वकुली गाम ब<strong>ह</strong>ुतो िदन ि उजड़ले-उपटल र<strong>ह</strong>ल । एि<strong>ह</strong> गामक वर्(मानेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व जन<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ीन पिरसरमे एकाकीर<strong>ह</strong>बाक <strong>ह</strong>ेतु <strong>िव</strong>वश भेला<strong>ह</strong> । पुनः ई गाम कि<strong>ह</strong>या आबाद भेल से तँ िनित रूपसँ नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जा सकैत अिछ मुदा कोना आबादभेल से मौिखक ोतसँ बूझल <strong>ह</strong>ोइत अिछ । गामक एकटा वृ( पुरुष तृितनारायणझा जे <strong>िव</strong>वरण <strong>दे</strong>लिन तदनुसार उजड़लाक ब<strong>ह</strong>ुतोिदन बाद <strong>दे</strong>कुली गाम एि<strong>ह</strong>सँ उर िथत डर<strong>ह</strong>ारक किलगामे-किलगाम मूलक चौी उपनामधरी ाण लोकिनक अध्ीन भ गेलिन ।<strong>दे</strong>कुली डर<strong>ह</strong>ारक संग जुिड़ गेल आ एि<strong>ह</strong> मौजाक नवीन नाम पड़ल <strong>िव</strong>सनपुर-म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व । एि<strong>ह</strong> नामकरणक पाछाँ कारण भेल <strong>दे</strong>कुलीकिस( वर्(मानेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व थान तँ दोसर िदस डर<strong>ह</strong>ार गामे ए<strong>ह</strong>ने ाचीन <strong>िव</strong>णु मिदरक अविथित । ई <strong>िव</strong>णु मिदर एखन<strong>ह</strong>ुँडर<strong>ह</strong>ारक पूवर्मे अिछ । ायः ए<strong>ह</strong>ी कारणे ँ गामक नाम से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong>णुपुर वा <strong>िव</strong>सनपुर पड़ल । मुदा <strong>िव</strong>सनपुर नाम अिभलेखे सबमेभेटैत अिछ । एकर चिलत नाम डर<strong>ह</strong>ार छैक । एि<strong>ह</strong> डर<strong>ह</strong>ार शदक की युपि ओ एकर पाछाँ की इित<strong>ह</strong>ास से अनुसध्ेयअिछ, मुदा डर<strong>ह</strong>ार एकटा मूलाम से<strong>ह</strong>ो अिछ । प×जीमे एक<strong>ह</strong>रे डर<strong>ह</strong>ार नामक एकटा मूलक उलेख अिछ ।३२ अतु, पुनःअपन <strong>िव</strong>षयपर आबी । <strong>िव</strong>ापितक जमभूिम िबपफी लग उसौत नामक कोनो गाम अिछ । ओि<strong>ह</strong> गाममे वस गोाीय, पिरवारेउसौत मूलक ाणक िनवास छलिन । ओ<strong>ह</strong>ी गामक एकटा पंिडत युवक र<strong>ह</strong>िथ काम<strong>दे</strong>वझा । <strong>ह</strong>ुनक <strong>िव</strong>ासँ भा<strong>िव</strong>त भ कडर<strong>ह</strong>ारक एकटा चौी जिमदार अपन कयासँ <strong>ह</strong>ुनक <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> करौलिथन । तथाकिथत अपनासँ छोट कुलक कयासँ <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> करबाककारणे ँ काम<strong>दे</strong>वझाके ँ अपन पिरवारसँ बि<strong>ह</strong>कृत क <strong>दे</strong>ल गेलिन । तखन काम<strong>दे</strong>वझाक ससुर अपन बेटी-जमायके ँ ५२५ बीघाकरकबावला सॱसे <strong>दे</strong>कुली मौजा दक ए<strong>ह</strong>ी गाममे <strong>ह</strong>ुनका लोकिनके ँ बसौलिथन । अिपतु बेटी-जमायक राजपाट स<strong>ह</strong>ारबाक <strong>ह</strong>ेतुआवयक जन-वरजा, पौनी-पसारीक रूपमे प<strong>ह</strong>टा आनो-आन जाितक पिरवारके ँ बजाय क बसौलिथन । वर्(मानेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वकसेवा-पूजा <strong>ह</strong>ेतु मि<strong>ह</strong>सी ;स<strong>ह</strong>रसासँ पंडा ाणके ँ बजाय ओकरो बसौलिथन । एतावता <strong>दे</strong>कुली मैिथल ाणक िबकौआ ओकयादानी यवथाक अतगर्त पफेरसँ बसल । ओ<strong>ह</strong>ी पिरवारे उसौत मूलक काम<strong>दे</strong>वझाक वंशज लोकिन आब एक-सँ एकैस भचुकल छिथ ।<strong>दे</strong>कुली गाममे पिरवार ;पिलवार मूलक ाणक आगमन ओ िनवासक सबमे मौिखक ोत भने जे क<strong>ह</strong>ैत <strong>ह</strong>ो, <strong>िव</strong>ापितरिचत कीिर्पताकासँ से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> सदभर्मे एकटा म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना भेटैत अिछ । <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क समयमे गजनी ओ गौड़क जे संयुक्त61


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आमण िमिथलापर भेल छल । तकर सामना <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क पुा िशविसं<strong>ह</strong> अपन सैयबलक संग कयने छला<strong>ह</strong> । <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क सेनामेाण ओ क्षिाय दु<strong>ह</strong>ू जाितक यो(ा छलिन ता<strong>ह</strong>ी ममे पिलवार वंशक सेनाक से<strong>ह</strong>ो उलेख भेल अिछµत<strong>ह</strong> पिलवार धेरिन गिरट् ठ ।सरजाले मािर कर समरिट् ठ ॥३३अथत् पिलवारक वंशक सूरवीर लोकिन यु(भूिममे डटल छिथ । दृढ़तापूवर्क यु( करैत ओ लोकिन वाणक जालसँसमरभूिमके ँ आच्छािदक क <strong>दे</strong>ने छिथ । वतुतः <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क सेनाक प<strong>िव</strong>ार वंशीय सैिनक ओ <strong>ह</strong>ुनक राजधानी <strong>दे</strong>वकुलीमे वसलपिरवारे उसौत मूलक ाणक िनवासक बीच कोनो ऐित<strong>ह</strong>ािसक सबध् तँ ने अिछ, ए<strong>ह</strong>ू िदशामे अनुसधानक योजन अिछ ।मौिखक ोतक अनुसार १८९६मे जखन दरभंगा िजलाक कैडेल सव सुरू भेल ताि<strong>ह</strong>मे <strong>दे</strong>कुलीके ँ िबसनपुर-म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व मौजासँपफराक क पुनः एकटा वता मौजाक रूप <strong>दे</strong>ल गेलैक । पुरना सव-खितयान ओ नक्शामे एि<strong>ह</strong> मौजाक नाम <strong>दे</strong>वकली िलखलभेटैत अिछ । नक्शामे वर्(मानेर थानक जग<strong>ह</strong> काटल अिछ जाि<strong>ह</strong>पर मिदरक रेखािचा अंिकत क िशवाला िलखल अिछ ।यै<strong>ह</strong> वर्(मानेर िशवालय एि<strong>ह</strong> गामक ाचीन गौरव-गाथाके ँ अक्षुण रखने अिछ । ¯कवदतीक अनुसार पि<strong>ह</strong>ने ई म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व खढ़कखोपड़ीमे छला<strong>ह</strong> । ित वषर् गाममे आिग लगैत छलैक । पछाित ईंटाक पा मिदर बनाओल गेलैक । वर्(मानेर पिरसरकअवलोकनसँ तीत <strong>ह</strong>ोइछ जेना एकर िनमण ओ थापना कोनो ता प(ितसँ भेल <strong>ह</strong>ोइक । पिरसरक आकार िाभुज जकाँ छैक। पिरसरक पूब ओ पिच्छम भुजामे दूटा सरोवर एखन<strong>ह</strong>ु <strong>िव</strong>मान छैक । सभवतः पिरसरक दिच्छनवला भुजा िदससँ से<strong>ह</strong>ो पूवर्मेकोनो सरोवर छल जे भिथ गेल । िकए तँ मिदरक सामने दिच्छनमे सड़कक कातवला जमीन एखन<strong>ह</strong>ुँ डोभी सन लगैत अिछ ।वर्(मानेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक खयाित जागत िशव-थानक रूपमे र<strong>ह</strong>ल अिछ । अदौसँ माघी कमरथुआ लोकिनक <strong>िव</strong>ाम थलकरूपमे ई माय र<strong>ह</strong>ल अिछ । पफागुन मासक मकर ओ िशवरािाके ँ एत बड़ पैघ मेला लगैत अिछ से आइयो चिल र<strong>ह</strong>ल अिछ ।वर्मानमे एि<strong>ह</strong> मिदरके ँ औरो बेसी जागृत करबाक यासमे ामीण लोकिन लागल छिथ । नवीन मिदरक िनमण कयल गेल अिछ। िशवरािाक अवसरपर पिछला िकछु वषर्सँ भय आयोजन कयल जाय लागल अिछ । तथािप आइ आवयकता अिछ जेिमिथलाक एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>मृत राजधनी <strong>दे</strong>कुलीक ऐित<strong>ह</strong>ािसक ओ पुराता<strong>िव</strong>क गिरमाक रक्षा करैत एि<strong>ह</strong> िदस अयेता लोकिनक यान आकृकयल जाय । एि<strong>ह</strong> गामक गभर्मे दबल पड़ल इित<strong>ह</strong>ासके ँ वैज्ञािनक ढंगसँ उखनन क सामने आनल जाय । यदा-कदा जेपुराता<strong>िव</strong>क सामी सब भेटैत र<strong>ह</strong>ल अिछ तकरा एकटा सं<strong>ह</strong>ालय बना क संरिक्षत कयल जाय । म<strong>ह</strong>ाक<strong>िव</strong> <strong>िव</strong>ापितक कमर्भूिमकरूपमे एि<strong>ह</strong> गामके ँ िचि<strong>ह</strong>त कयल जाय । संगि<strong>ह</strong> एि<strong>ह</strong> गामक पुरातवक तुलना िमिथलाक अयाय <strong>दे</strong>कुली नामधरी गामक संगकरैत नामक समरूपताक इित<strong>ह</strong>ासक अवेषण कयल जाय । वर्(मानेर थानक खयाित ओ ाचीनताके ँ इित<strong>ह</strong>ास ओआयािमकताक मानिचापर थािपत कयल जाय । ई दाियव <strong>दे</strong>कुली ामवासी लोकिनक संग-संग िमिथला िनवासी समत बु(जनक िथकिन ।सदभर् एवं िटपणीµ१. परमेरझा, िमिथला तव <strong>िव</strong>मशर् ;पूवर्(, तरौनी, दरभंगा, १९४९, पृ.- १५२२. चदाझा, पुरुष परीक्षा ;अनुवाद, राज दरभंगा याालय, शाके १८१०, पृ.- २५९३. उपेठाकुर, िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ास, मैिथली अकादमी, पटना, १९८०, पृ.- १९०४. राम<strong>दे</strong>वझा, <strong>िव</strong>ापितसँ सब( थान आ गजरथपुरक सधन, मंजुषा-२, <strong>िव</strong>ापित सेवा संथान, आनदपुर, दरभंगा, २००९, पृ.-१४५. एस.एन. सयाथ, दशर्नीय िमिथला-९, <strong>िव</strong>मृत िमिथला काशन, दरभंगा- २००३, पृ.- ४१३-४२०62


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्६. रामकाशशम, िमिथला का इित<strong>ह</strong>ास, के.एस.डी.एस.यू., दरभंगा, १९७९, पृ.- ४६३-४६४७. िब<strong>ह</strong>ारीलाल िपफतरत, आईना-ए-ितर<strong>ह</strong>ुत ;ि.सं., म<strong>ह</strong>ाराजािाज कामेरिसं<strong>ह</strong> कयाणी पफांउडेशन, दरभंगा, २००१,पृ.- १२५-१२७८. चदाझा ;पूवक्त-२, पृ.- २५९९. परमेरझा ;पूवक्त-१, पृ.- १५२१०. मुकुदझा बखशी, िमिथला भाषामय इित<strong>ह</strong>ास, <strong>िव</strong>ा<strong>िव</strong>लास ेस, बनारस सीटी, पृ.- ५१६११. यामनारायणिसं<strong>ह</strong>, ि<strong>ह</strong>ी ऑपफ ितर<strong>ह</strong>ुत, बैिटट िमशन ेस, कलका, १९२२, पृ.- ७२१२. पी.सी. रायचौी, िब<strong>ह</strong>ार िडिक्ट गजेिटयर दरभंगा, सेेटेिरयट ेस, पटना, १९६४, पृ.- ३४१३. उपेठाकुर ;पूवक्त-३, पृ.- १९११४. परमेरझा ;पूवक्त-१, पृ.- १५५१५. <strong>िव</strong>ापित गीत संचय, साि<strong>ह</strong>य अका<strong>दे</strong>मी, नई िदली, १९९९, ;भूिमका- राम<strong>दे</strong>वझा, पृ. २१, पद सं.- ४३१६. <strong>िव</strong>ापित पदावली ;थम भाग, िब<strong>ह</strong>ार राभाषा पिरषद् , पटना, १९६१, भूिमका, पृ.- ७७भूपिरमाक आरभमे िन लोक अिछµनवां गणपितं साबं ी<strong>िव</strong>णुं र<strong>िव</strong>मिबकाम् ।भूपिरमणथं िलखयते भु<strong>िव</strong> नैिमषे ॥<strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>िन<strong>दे</strong>शाच्च नैिमषारयवािसिनः ।िशविसं<strong>ह</strong>य च िपतुः सूनपीठिनवािसनः ॥१७. कीिर्पताका, शिशनाथझा ;अनु. नाग काशक, िदली, १९९२, पृ.- २८-७११८. चदाझा ;पूवक्त-२, पृ.- २५१ एवं २५३१९. परमेरझा ;पूवक्त-१, पृ.- १५१-१५२२०. चदाझा ;पूवक्त-२, पृ.- २५९२१. यामनारायणिसं<strong>ह</strong> ;पूवक्त-११, पृ.- १७७-१७८२२. उपेठाकुर ;पूवक्त-३, पृ.- १९२ ओ २०७२३. चदाझा ;पूवक्त-२, पृ.- २५९२४. परमेरझा ;पूवक्स-१, पृ.- १५२-१५३२५. उपयुर्क्त, पृ.- १५४२६. उपयुर्क्त, पृ.- १५८२७. उपयुर्क्त, पृ.- १५८२८. चदाझा ;पूवक्त-२, पृ.- २५३२९. राम<strong>दे</strong>वझा ;पूवक्त-४, पृ.- १३-१४३०. उपेठाकुर ;पूवक्त-३, पृ.- १९७३१. <strong>िव</strong>ापित पदावली ;पूवक्त-१६, पृ.- २७३२. रमानाथझा, मैिथल ाणॲ की पंजी यवथा, दरभंगा- पृ.- ११३३. कीिर्पताका ;पूवक्त-१७, पृ.- ४७63


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सपकर् : किबलपुर, ल<strong>ह</strong>ेिरयासरायदरभंगा- ८४६००१िजते झा1.काठमाडूमेँ को<strong>ह</strong>बर घर : वर ने किनञा तैइयो बिढञा 2.परपराके िनरतरतामेँ वास बाधक नि<strong>ह</strong>1.काठमाडूमेँ को<strong>ह</strong>बर घर : वर ने किनञा तैइयो बिढञाकेवाडमेँ वागतम् । घरके िभतमे वर किनञाक िच, <strong>ह</strong>ाथीपर चिढकऽ गौरपुजैत नव<strong>िव</strong>वाि<strong>ह</strong>ता, डोली क<strong>ह</strong>ार से<strong>ह</strong>ो ।को<strong>ह</strong>बर घर मैिथली सँकृितके एकटा अनुपम नमुना, गवा<strong>ह</strong> नव दापयक । वरकिनञाक िमलनके साक्षी से<strong>ह</strong>ो । ई को<strong>ह</strong>बर घर कोनो बर किनञालेल नि<strong>ह</strong> अिछ, ई अिछिमिथलासँकृितक जीवैत नमुना । मैिथलीक समृ परपरा आ संकारकेिचनारी बनल अिछ ई को<strong>ह</strong>बर घर ।64


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्काठमाडूक कुपडोलिथत म<strong>ह</strong>ागुठी आटर् ग्यालरीमेँ सजाओल को<strong>ह</strong>बर घर मैिथलीसँकृितके बखान करैत अिछ । एि<strong>ह</strong> को<strong>ह</strong>बरमेँ र<strong>ह</strong>ल पाग, डोपटा, <strong>िव</strong>यिन, डोलाक<strong>ह</strong>ार, गुआ—माला जे<strong>ह</strong>न चीजसभ आओर आकषर्क बना <strong>दे</strong>ने अिछ । ति<strong>ह</strong>ना <strong>िव</strong>या<strong>ह</strong>क <strong>िव</strong>ध िसदुरदान, मुँ<strong>ह</strong><strong>दे</strong>खाइ, <strong>िव</strong>दाइ केपेिटंगसभ से<strong>ह</strong>ो को<strong>ह</strong>बर घर <strong>दे</strong>खिन<strong>ह</strong>ारकेअपना िदस िखचैत अिछ ।<strong>ह</strong>तकलाक समान उपलध <strong>ह</strong>ोबऽबला ई दोकान मेँ को<strong>ह</strong>बर घरके िमिथला पेिटंगकेउजागर करबाक यास कएल गेल अिछ । <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>मेँ <strong>िव</strong>धके ममे काज लागऽबला आमैिथली घरके तीक उखिर—समाठ, कोठी जे<strong>ह</strong>न वतु से<strong>ह</strong>ो गमैया लुक दैत अिछएि<strong>ह</strong> को<strong>ह</strong>बर घरके ।65


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एऽ एलासँ लगैत अिछ जे कोनो िमिथलासं<strong>ह</strong>ालयमेँ चिल एल<strong>ह</strong>ँु । मैिथलीसँकृितके संरक्षणक नामपर बडका बडका भाषण केिन<strong>ह</strong>ारसभके एि<strong>ह</strong> को<strong>ह</strong>बर घरसँिकछु ज्ञान भेिट सकैत अिछ ।िमिथला पेिटंगके लोकियता आ मैिथली सँकृितके मौिलकता कारण ईकृिम को<strong>ह</strong>बर घर <strong>दे</strong>श <strong>िव</strong><strong>दे</strong>शक कला ेमीके मोन मोि<strong>ह</strong> लैत अिछ ।िमिथला पेिटंगके वा<strong>ह</strong>क मा नि<strong>ह</strong> सम संकृितके पिरचायक ई नमुनाको<strong>ह</strong>बर घर काठमाडूसँ <strong>दे</strong>श <strong>िव</strong><strong>दे</strong>शक लोकके मैिथली संकृित िदस आकिषर्त करैतअिछ ।2.परपराके िनरतरतामेँ वास बाधक नि<strong>ह</strong>गामसँ कोशोदूर रि<strong>ह</strong>तोअपन परपरा आ सँकारके बचाकऽ राखऽमें मैिथल मि<strong>ह</strong>लाकबडका योगदान अिछ । ामीण पिरवेशमेँ स<strong>ह</strong>ज रुपेँ पाबिन ित<strong>ह</strong>ार केिन<strong>ह</strong>ािरमि<strong>ह</strong>लाक अपेक्षा श<strong>ह</strong>र आ दूर <strong>दे</strong>शमेँ र<strong>ह</strong>ल मैिथल मि<strong>ह</strong>लाके पाबिनक ओिरआओनपातीमेँिदित त <strong>ह</strong>ोइते छि<strong>ह</strong> मुदा पाबिनपर एकर कोनो भाव नि<strong>ह</strong> परैत अिछ ।66


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्काठमाडूमेँ बरसाइत पाबिन केिन<strong>ह</strong>ािर अचर्ना झाक क<strong>ह</strong>ब मानी त काठमाडूमेँरि<strong>ह</strong>योकऽ कोनो िदित नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइछि<strong>ह</strong> एि<strong>ह</strong> पाबिनमेँ । गाममेँ सभ मि<strong>ह</strong>ला बडकाबरक गाछ तर जमा भऽ बरक पुजा करैत छिथ त श<strong>ह</strong>रमेँ गमलामेँ बरक गाछ रािखकऽबेगरता पुरा कएल जाइत अिछ । बटसा<strong>िव</strong>ी अथत बरसाइतमेँ अि<strong>ह</strong>वात मि<strong>ह</strong>लाअपन पितक लबा आयुक कामना करैत छिथ, नव किनयाँकलेल इ पाबिन बेशी म<strong>ह</strong>वरखैत अिछ । नवकिनयाँ सभकेँ ोढ मि<strong>ह</strong>ला वरसाइतक <strong>िव</strong>ध <strong>िव</strong>धान िसखाकऽ पुजामेँस<strong>ह</strong>योग कएल करैत छिथ<strong>ह</strong> । काठमाडूमेँ मि<strong>ह</strong>ला सभ सामुि<strong>ह</strong>क रुपेँ ए<strong>ह</strong>न पाबिनपुजल करैत छिथ । सामािजक सदभाव आ एकदोसराके बुझबालेल से<strong>ह</strong>ो श<strong>ह</strong>रवासी मैिथलमि<strong>ह</strong>लाक लेल ए<strong>ह</strong>न पाबिन िनक अवसर भऽ गेल अिछ । शिरर कतउ र<strong>ह</strong>ए मोनमें अपनपरपरा आ सँकारित ा <strong>ह</strong>ोएबाक चा<strong>ह</strong>ी, अपन सँकृित आ परपराकेिनरतरता <strong>दे</strong>बामेँ वास बाधक नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।१. बीरे कुमार यादव- कथा- <strong>ह</strong>मर समाज २. जीवका त-जगदीश साद मंडलक उप यास- “ मौलाइल गाछकफूल” पर ३.धीरे कुमार-जगदीश साद मंडलक उप यास- “ मौलाइल गाछक फूल” पर ४.अ तमर्नक लेल पराज<strong>दे</strong>व मंडल- कुरूक्षेम्१67


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बीरे कुमार यादवाम- घोघड़िर या, पो ट- मनो<strong>ह</strong>पी, भाया- िन मर्ली, िज ला सुपौलाम- घोघड़िर यापो ट- मनो<strong>ह</strong>पीभाया- िन मर्लीिज ला सुपौलकथा<strong>ह</strong>मर समाज<strong>िव</strong> रे कुमार यादविब ू आ बीरू बालसंगी छला<strong>ह</strong>। दुनू गोटे कोशीक कछेर गाम घोघड़िर यामे मरूआक रोटी आ पोठी माछक चटनी जलखै खाइतछल। रेिड यो बािज र<strong>ह</strong>ल छल जे “िल ंक रोड िन रमलीमे <strong>िव</strong> णु म<strong>ह</strong>ायज्ञ शुरू अिछ , जि<strong>ह</strong> मे गणेशजी म<strong>ह</strong>ाराज लोक सभकेँ लडू दैतछिथ <strong>ह</strong> ।” ई सुिन ति<strong>ह</strong> िब ू अपन भजार बीरूकेँ क<strong>ह</strong>लिख न- “यार, घोर किल युगमे गणेशजी लडू बटैत छिथ । एक िद न चलु आअपनो सभ साद लए आिब ।”दुनू भजार आ चयर् किर त<strong>ह</strong>ुँ यज्ञ मेला <strong>दे</strong>खवाक ि न चए कएलक। ओि<strong>ह</strong> बीच गामक ठकनी काकी मुँ<strong>ह</strong>मे पान गलठैत <strong>ह</strong>ाथमेबजैत रेिड यो नेने लगमे आिब बजली<strong>ह</strong>- “यौ िब ू बौआ, एि<strong>ह</strong> रेडीमे क<strong>ह</strong>लक जे िल ंक रोड ईट<strong>ह</strong>रीमे गणेश भगवान लडू बँटैतछिथ <strong>ह</strong>, अपनो सभ चलेचलु गणेशक लडू लए आिब ।”बीरू बजला<strong>ह</strong>- “गै काकी धैरज धर <strong>ह</strong>म रेलगाड़ीक भॉंज करै िछ यौ, गामक सभ गोटे रेलपर चिढ़ गणेशजीक साद लेबाक लेलअव य जाएव। ”ठकनी काकी कने ठमिक कऽ बजली<strong>ह</strong>- “ रौ बकलेल<strong>ह</strong>ा, एि<strong>ह</strong> गाममे बस, मोटर चलबाक तँ र ते नि<strong>ह</strong> अिछ , तोँ रेल मंगबैतछैँ।”बीरू <strong>ह</strong>ँसैत बजला<strong>ह</strong>- “गै काकी ज<strong>ह</strong>न मािट क मुरूत गणेशजी लडू बॉंिट सकैत छिथ । तखन िब नु पटरीक रेल िक एक नि<strong>ह</strong>आओत? ”बीरूक बात सुि न िब चि<strong>ह</strong> मे िब ू क<strong>ह</strong>लिख न- “अ<strong>ह</strong>ॉं सभ बकझक जुिन करू, धमर्क काज <strong>दे</strong>खबा, सुनवा आ कएलासँ वगर्<strong>ह</strong>ोइछ। <strong>ह</strong>म सभ िम िल <strong>दे</strong>वी पूजा पाठ आ दशर्न करए एक िद न अव य जाएव। ”68


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गामक पैघ आ <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ोदशासँ भिर गर पंिड त कमलशेखर बावूसँ भेिट कए दुनू भजार शुभ िद न तकौलक आ भाड़ाक बदलामे तेलपरपरमाबावूक ेक् टर भॉंज कएलक।जेठ मासक रौदमे ठकनी काकी, बीू, बीरू आ गामक लोक सभ ेक् टरसँ यज्ञमेला <strong>दे</strong>खबाक लेल थान कएलक। उबड़-खाबड़मे ेक् टरक झोलामे झुलैत, रंग-<strong>िव</strong> रगक गप-स प करैत रज्ञ थल माने मेला प<strong>ह</strong>ुँच गेल।रज्ञ थलपर अनिग िन त लाउड पीकरक आवाजसँ भारी शोर-शराबा <strong>ह</strong>ोइत छल। एि<strong>ह</strong> बीच साइिक ल टेंडसँ एगो चीकन युवतीसमतोला रंगक समीज सलवार पि<strong>ह</strong> रने, ऑंिख पर रंगीन गोगु स धरौने, <strong>ह</strong>ाथक मोवाइलसँ फोटोाफी करैत ठकनी काकीपर नजिरपिड़ ति<strong>ह</strong> बजली<strong>ह</strong>- “मौसी अ<strong>ह</strong>ॉं आिब गेल<strong>ह</strong>ुँ, बिढ़ यॉं भेल, भेंट-मुलाकात भऽ गेल। <strong>ह</strong>म तँ चारे सुिन अएल<strong>ह</strong>ुँ। एतेक लोकक भीड़तँ एि<strong>ह</strong> ठाम कॉंलेज पिर सरमे <strong>दे</strong>शक धानमंी बाजपेयीजी आएल छला<strong>ह</strong> ओ<strong>ह</strong>ूमे नि<strong>ह</strong> भेल छल।” ई सोल<strong>ह</strong> बिर सक बाला ेमलता जे<strong>ह</strong>ालि<strong>ह</strong> मे पकािर तासँ जुड़ली<strong>ह</strong>ेँ सए<strong>ह</strong> छिथ ।एि<strong>ह</strong> यज्ञ मेलामे अनेको लोक-लुभावन कायर्ममे भोरूकवा रेिड यो टेशन एफ.एम ९२.८, राज<strong>िव</strong> राज (नेपाल)सँ आएल मैिथ लीभाषी कलाकार सभ मैिथ ली भाषाक <strong>िव</strong> कासक लेल आ समाजकेँ गित मूलक िश क्षाक <strong>ह</strong>ेतू बिढ़ या कायर्म <strong>दे</strong>खौलक।ठकनी काकीक संगे ेमलता आ गामक लोक कायर्मक आनंद लैत मुरूतक दशर्न करए आगू बाढ़ला<strong>ह</strong>। सभसँ पि<strong>ह</strong> ने धोरकिल युगमे सतयुगक कामधेनू गाए <strong>दे</strong>िख ति<strong>ह</strong> ेमलता बजली<strong>ह</strong>- “मौसी, कामधेनूक थनसँ चुबैत दूधक पान करू आ िज बति<strong>ह</strong> वगर्कबदलामे माक्ष ा त करू। ”ेमलताक एतेक सुि न बीरू बािज उठल- “काकी कामधेनूक चारू िद स ऑंिख खोिल कऽ ताकू। ई बुि क कमाल आ यवसायकधािमर्क तरीका छी। जाि<strong>ह</strong> पर कोनो तर<strong>ह</strong>ेँ ऑंगुर नि<strong>ह</strong> उठए आ शांित सँ पाइक संचय <strong>ह</strong>ुअए। ई सभटा पाइ ि <strong>ह</strong> दु धमर्क ठीकेदारबाबा आ पंिड तजीकेँ पािक टमे जाएत, जाि<strong>ह</strong> सँ बाबा आ पंिड तक िज नगी शान-शौकत आ भोग<strong>िव</strong> लासमे बीतत। ”ठकनी काकी लोकक एतेक भीड़ रि<strong>ह</strong> त<strong>ह</strong>ुँ ठेिल -ठािल कऽ अमृत पान कएलक आ लोको सभकेँ करौलक। बीनू क<strong>ह</strong>लिख न-“ओि<strong>ह</strong> ठाम लाेकक बड भीड़ छैक ओतए चिल <strong>दे</strong>खू कोन <strong>दे</strong>वता की बॉंटैत छिथ <strong>ह</strong>। सभ गोटे ओि<strong>ह</strong> भीड़क लग गेल। ालूभगण गणेश भगवानसँ टाका दए साद माने लडू लेबाक मुड़ कटबैत छल। ”ेमलता मुरूतक सजाओल दृ यक फोटो खॴचैत यज्ञशालाक बगलमे ठाढ़ दली<strong>ह</strong> आ मोनमे र<strong>ह</strong>िन जे िक छु ालूजनसँसाक्षा कार करी आ संवाद ेिष त करी। तावत काल माथपर भाेगारसँ उजरका आ िस नुिर या चानन घसल गे<strong>ह</strong>ुमा रंगक मोटगर लोकउजरका धोती पि<strong>ह</strong> रने ेमलताक सोझाा आएल। ेमलता पूिछ <strong>दे</strong>लिख न- “पंिड तजी ई की भए र<strong>ह</strong>ल अिछ ।”जोरसँ ठ<strong>ह</strong>ाका दैत पंिड त जी बजला<strong>ह</strong>- “ई धोर किल युग बीत र<strong>ह</strong>ल अिछ । मनुक् खक ग प छोड़ू आब तँ <strong>दे</strong>वता लोकिन से<strong>ह</strong>ोपाइक लेल दोकान खोिल <strong>दे</strong>लक। ि<strong>ह</strong> दु धमर्क चादिर ओिढ़ अधािमर्क, अनैित क काज करबा लेल <strong>ह</strong>मरा समाजक ित ि ठ त यिक् तसभ कतेक त पर अिछ से सभ ऑंिख खोिल <strong>दे</strong>खबाक लेल आएल छी। दुिन याँक लोक सभ चॉंदपर बसवाक लेल यासरत अिछ ,आ <strong>ह</strong>मरा समाजक लोकसभ सा<strong>ह</strong>ुकार गणेशक लडू पाइ दए कऽ पबैत अिछ ।”ठकनी काकी ेमलताक लग आिब बजली<strong>ह</strong>- “गै छौड़ी, केकरासँ ग प करै छेँ चल एि<strong>ह</strong> ठामसँ आब गामो जाएव। ”मौसीकेँ <strong>िव</strong> दा <strong>ह</strong>ोइसँ पि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> ेमलता वीरू िद स मु की दैत बजली<strong>ह</strong>- “अपने िक छु क<strong>ह</strong>ब?” वरू झटसँ क<strong>ह</strong>लिख न- “िक एकनि<strong>ह</strong> ? सभ लोककेँ धािमर्क <strong>ह</strong>ोएवाक चा<strong>ह</strong>ी, मुदा एि<strong>ह</strong> ठाम जतेक आड बर कएल गेल अिछ से उिच त नि<strong>ह</strong> । आजुक वैज्ञािन क युगमेढ़ाइ-तीन लाख रूपैया खचर् कए एि<strong>ह</strong> तमाशासँ वातरवरणक शुि , भिक् त मय मा<strong>ह</strong>ौल आओर गामक नाम उँच केलक एकर अलावाकी ा त <strong>ह</strong>ोएत? समाजक एतेक रास रकमक खचर् आधुिन क सोचसँ गरीबक बच् चाकेँ पढ़वा-िल खबामे, िब मारीसँ िप िड़ त लोकक69


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्इलाज करएवामे, गामक <strong>िव</strong> कासमे <strong>ह</strong>ोएवाक चा<strong>ह</strong>ी। जाि<strong>ह</strong> सँ <strong>ह</strong>मरो समाजक धीया-पुताकेँ नोबेल पुर कार ा त करबाक अवसरभेटय। धािमर्क कायर्मक उे य बदिल गेल अिछ । सभटा खेला पाइ <strong>ह</strong>ँसोथबाक लेल भऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ । एना कएलासँ <strong>ह</strong>मरसमाज आगू नि<strong>ह</strong> बिढ़ पएत। अिप तु पाछुए र<strong>ह</strong>त। ई <strong>ह</strong>मरा सभक लेल <strong>ह</strong>ा या पद बात छी।”ेमलता मु कुराइत <strong>ह</strong>ाथ आगू बढ़बैत बीरूसँ <strong>ह</strong>ाथ िम लाए मौसीसँ <strong>िव</strong> दा लेलिन । वीरू ेमलता िद स आ ेमलता वीरू िद स धुि र-धुि र तकैत चिल गेल। <strong>िव</strong> ु भाय, अपन भजार वीरूक मु कुराइत चे<strong>ह</strong>रा टुकुर-टुकुर तिक ते रि<strong>ह</strong> गेल। त प चात् ठकनी काकी<strong>िव</strong> ु, वीरू आ गामक लोक सभ ेक् टरपर चिढ़ गाम िद स <strong>िव</strong> दा भेल।2.जगदीश साद मंडलक उप यास “मौलाइल गाछक फूल”जीवका तज गदीश साद म डलक पोथी “मौलाइल गाछक फूल ” पिढ़ गेल<strong>ह</strong>ुँ। एकटा नव लेखक। एकटा नव भाव-भूिम ।उप यास िथ क। मुख बात िथ क गामक गरीबी, अिश क्षा आ खेतक <strong>िव</strong> षम <strong>िव</strong> तरण।आरंभसँ अ त धिर समाजवादक धारणा गनगनाइत अिछ । तेँ पा सभ गौण भ ऽ जाइत अिछ । पा सभ गरीबी लए क ऽउपि थ त <strong>ह</strong>ोइत अिछ , अपन दीनता, अपन संघषर् अपन <strong>िव</strong> जय अिभ यानक िद शा <strong>दे</strong>खबैत अ त भ ऽ जाइत अिछ ।गाम बदलतैक जखन बोिन <strong>ह</strong>ारकेँ भू वामी बना <strong>दे</strong>ल जएतैक, िश क्षा लेल कूल फुजतैक, दवाइ लेल डाक् टर आ दवाइ सुलभ<strong>ह</strong>ाेएतैक।से सभ एि<strong>ह</strong> “ मौलाइल गाछ ” (िम िथ ला आ भारतक अ<strong>िव</strong> किस त आ कृिष -धान गाम) मे भ ऽ जाइत छैक। भूिम क <strong>िव</strong> तरण भ ऽजाइत छैक। कूल फुजैत छैक। दूटा िक शोर-िक शोरी मास जा कए िच िक साक आरंिभ क ज्ञान लए गाम िआ ब जाइत छैक।गाममे िप रवतर्न <strong>ह</strong>ोइत छैक। गामक वणर् भू वामी डोमक नोत मािन सो सा<strong>ह</strong> भोजमे सि म िल त <strong>ह</strong>ाेइत अिछ । बोिन <strong>ह</strong>ारक बेटा गामकपैघ जोतदार (आब भूत पूवर्) लेल जमर्नीमे बनल रेिड ओ उप<strong>ह</strong>ार <strong>दे</strong>वा लेल अनैत अिछ ।नव जागरण छैक। नया समाजवाद छैक। कत<strong>ह</strong>ु मािर -मोकदमा नि<strong>ह</strong> । कत<strong>ह</strong>ु भोट-भॉंट नि<strong>ह</strong> । सभ व तु आरामसँ वत: <strong>ह</strong>ोइतगेल अिछ ।एकठाम लाठी चललैक अिछ । ि सित या आ ललबाबला संगमे। दू वगर्क लोक अिछ । दुनूक वगर् चिर झलकैत छैक। पोथीमेउ का जकॉं ई घटना अबैत अिछ आ िम झाइत अिछ ।वगर् घृणा एकठाम छैक। सुबुध मा टर नोकरी छोड़बा लेल यागप फेिक अबैत अिछ । ओकर ी घौना करैत अिछ ।घसवाि<strong>ह</strong> नी सभ आेकर दुख ओकर जीवन-शैलीक चच कए अपन घृणा कट करैत अिछ ।70


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गाममे ए<strong>ह</strong>ेन पिर वतर्न <strong>ह</strong>ोएवाक चा<strong>ह</strong>ी। से बात उप यासकार क<strong>ह</strong>ैत छिथ । कथानकमे कोनो पाटक उपि थ ित नि<strong>ह</strong> छैक। मुदापाटक एजे डा जकॉं सभ काज भए जाइत छैक। गाममे एन.जी.ओ. नि<strong>ह</strong> छैक, मुदा एन.जी.ओ.क उपि थ ित अभड़ैत छैक।माक् सर्, गॉंधी, लोि<strong>ह</strong> या, <strong>िव</strong> नोवा इ यािद क आ<strong>ह</strong>ट सुनाइत छैक।ए<strong>ह</strong>ेन पिर वतर्न <strong>ह</strong>ोएव त काल संभव नि<strong>ह</strong> छैक। िश क्षा चारसँ आ समाजसेवी सभक सेवा आ मसँ एना भए जाए तँ आयर्कबात नि<strong>ह</strong> ।रमाका त जखन माससँ घुरैत छिथ , तखनसँ अ त धिर उप यास िश िथ ल भए जाइत अिछ । तकर वाद सभ घटनाक अ दाजपाठककेँ भए जाइत छैक। उप यासमे अ त-अ त धिर मोड़ अएवाक चा<strong>ह</strong>ी, घटना सभमे आकि म ता <strong>ह</strong>ोएवाक चा<strong>ह</strong>ी, से नि<strong>ह</strong> छैक।पोथीक भाषा खाँटी लो कक भाषा िथ क, िक ताबी भाषा नि<strong>ह</strong> िथ क। से<strong>ह</strong>ो एकटा <strong>िव</strong> िश ट आ म<strong>ह</strong> वपूणर् बनबैत छैक। साि<strong>ह</strong> यमेए<strong>ह</strong>ेन घर-ऑंगनक पा नि<strong>ह</strong> आएल छल, से सभ वेश कएलक अिछ ।भारतमे गरीबी <strong>िव</strong> शाल अिछ । एकर िन यित बदलतैक, मंद गित सँ बदलतैक। एकर उनटा एि<strong>ह</strong> मे अिछ ।पोथी पिढ़ गेल<strong>ह</strong>ुँ। से एकर सफलताक सूचक िथ क।डयोढ़१० ०६ २०१०3धीरे कुमार(ि<strong>ह</strong> ंदी <strong>िव</strong> भाग, सी.एम. बी. कॉलेज, डेवढ़, मधुबनी)िन मर्ली, सुपौल।जगदीश साद मंडलक उप यास- “ मौलाइल गाछक फूल” पर71


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यमे यथे ट सामी लऽ वेश केिन <strong>ह</strong>ार उप यासकार/कथाकारमे यश वी एक लेखक छिथ । २००२मे वेश केिन <strong>ह</strong>ारमंडल जीक सामी सभकेँ आ चयर्चिक त कऽ दैत छिथ । ए<strong>ह</strong>न लगैत अिछ जे जीवनक िच ंतक, समाजक िच ंतन आ आस-पासक<strong>ह</strong>ोइत घटनामपर सृजन-दृि ट ि<strong>ह</strong> नकर पि<strong>ह</strong> नेसँ कायर्रत र<strong>ह</strong>िन आ श द-ब करैत र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> आ अनुकूल समए भेटैत अंकुिर त भेला<strong>ह</strong>आ शीे एकटा गाछक पैघ वरूप धऽ लेलिन । तुत कृित ा य-पिर वेशक ससक् त अिभ यिक् त मे सफल अिछ । ा य-जीवनक िच णक कमी नै अिछ मुदा ि<strong>ह</strong> नकर िच ण आरसभसँ अलग अिछ । गामक छोट-िछ न मुाकेँ पकड़ैमे यथा थान तुित करण, िच णक सघनतामे मंडल जी िस त छिथ ।मंडलजी ि<strong>ह</strong> दी साि<strong>ह</strong> यसँ एम.ए. केने छिथ । ि<strong>ह</strong> नका ि<strong>ह</strong> ंदी साि<strong>ह</strong> यक कतेको उप यास-कथा पढ़बाक अवसर भेटल <strong>ह</strong>ेतिन ।ि<strong>ह</strong> नक “मौलाइल गाछक फूल” उप यास पढ़लापर प ट तीत <strong>ह</strong>ोइत अिछ जे ेमच दसँ बेसी भा<strong>िव</strong> त छिथ । गाम-घरमे रि<strong>ह</strong> कएअनुखन समाजक क याणक भावना ि<strong>ह</strong> नकामे छिन । जाि<strong>ह</strong> कारणें रमाकांत उदारवादी पाक रूपमे ित ि ठ त छिथ । यिक् त गत रूपसँपिर पूणर् छिथ । केओ एकटा पिर वारक पा ए<strong>ह</strong>न नि<strong>ह</strong> अिछ जे आदशर्वादी रमाकांतक यव<strong>ह</strong>ारक <strong>िव</strong> रोध केने <strong>ह</strong>ोिथ । गाम-घरसँ पिढ़ -िल िख श<strong>ह</strong>रमे नीक पदपर थािप त भऽ बेटा-किन यॉं गामक सं कारसँ पिर पूणर् अिछ । आजुक य तता, पाइक म<strong>ह</strong>ा आ छ-मुखौटाधारी एकोटा पा रमाकांतक पिर वारमे नै भेटत।उप यासकारक <strong>िव</strong> चार-दृि ट समाजमे मू य थािप त करब अिछ तेँ ओइ दृि ट सँ उप यासकेँ <strong>दे</strong>खक चा<strong>ह</strong>ी। जे अिछ जे <strong>ह</strong>ोइतअिछ ताि<strong>ह</strong> मा यमसँ अबैत भ<strong>िव</strong> यकेँ सचेत नि<strong>ह</strong> कऽ मानवीय-दृि ट सँ आदशर् समाजक थापनापर ि<strong>ह</strong> नकर <strong>िव</strong> वास छि <strong>ह</strong> ।भाषा ि<strong>ह</strong> नकर <strong>िव</strong> कासशील अिछ । <strong>िव</strong> शेष वगर्मे थािप त भाषासँ अलग यव<strong>ह</strong>ारक श द आ भाषा ि<strong>ह</strong> नक उप यासमे छिन ताि<strong>ह</strong>कारणे पाठककेँ अपन समाजक बोध <strong>ह</strong>ोइत छिन ।मंडल जीक उप यास और “सेवासदन”क आदशर् एक् के अिछ । अपन जीवनकालमे मंडल जी माक् सर्वादसँ भा<strong>िव</strong> त छिथ । एकर प ट दशर्न अपनेकेँ जमीन <strong>िव</strong> तरण णालीमे अव से <strong>दे</strong>खबामे आओत। िक छु लेखक जमीन िछ नए लेल ठाढ़ समाजक िच णकेिन <strong>ह</strong>ार भेटता<strong>ह</strong> मुदा, मंडल जीक पा रमाकांत अपन मोने स ा मोने <strong>िव</strong> तरण करैत अिछ ।ृित काशनसँ कािश त पोिथ सु दर आ छपाइक आकषर्क आवरणसँ युक् त अिछ ।पोिथ क नाम- मौलाइल गाछक फूलउप यासकार- जगदीश साद मंडलकाशन- ृित काशन, िद लीमू य- २५० टाका१९. ०६. २०१०72


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्4.राज<strong>दे</strong>व मंडलकुरूक्षेम् अ तमर्नक लेल प-ि य ब धु,अ<strong>ह</strong>ॉंक दीधर्काय ंथ “ कुरूक्षेम् अ तमर्नक ” पढ़बाक सुयोग ा त भेल। कतेको साि<strong>ह</strong> ि य क कृित (उप यास, क<strong>िव</strong> ता, कथा-ग पसं<strong>ह</strong>, नाटक, म<strong>ह</strong>ाका य, बाल नाटक, बाल कथा, बाल क<strong>िव</strong> ता, ब ध-िन ब ध समालोचना आिद )केँ एकि<strong>ह</strong> ं पु तकमे संि<strong>ह</strong> त कएअ<strong>ह</strong>ॉं पाठकक लेल एकटा ते<strong>ह</strong>ेन पु पमाला बना <strong>दे</strong>िल एक जाि<strong>ह</strong> मे लगैत अिछ जे <strong>िव</strong> िभ न रंगक पु प एकि<strong>ह</strong> ं जग<strong>ह</strong> गॉंथल <strong>ह</strong>ो। आपाठक वृ द साि<strong>ह</strong> यक कोन<strong>ह</strong>ु वाद एि<strong>ह</strong> दीघर् पोथीसँ ा त कए सकैत छिथ । िन चय अपनेक ई यास साि<strong>ह</strong> यक लेल नवीन अिछसंगि<strong>ह</strong> कमर्ठताक सा य....।<strong>ह</strong>म कोन<strong>ह</strong>ु पैघ समीक्षक नि<strong>ह</strong> छी तेँ समीक्षा करबाक दािय वपूणर् कायर्क लेल अक्षम छी। तथािप अ<strong>ह</strong>ॉंक पु तक पढ़लाकउपरा त मनमे जे <strong>िव</strong> चारक उव <strong>ह</strong>ोएत ताि<strong>ह</strong> सँ अवगत करा <strong>दे</strong>ब एकटा दािय व सन बुझैत छी। तेँ िक छु अपन <strong>िव</strong> चार पठा र<strong>ह</strong>लछी।ब धु, थमत: ई क<strong>ह</strong>बामे <strong>ह</strong>मरा किन यो संकोच नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएत अिछ जे मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यक लेल जे अपने साि<strong>ह</strong> य आ दोलनक कायर्क ऽ र<strong>ह</strong>ल छी से साि<strong>ह</strong> यक लेल तँ एित <strong>ह</strong>ािस क अिछ ए। संगि<strong>ह</strong> मैिथ ली ेमी, िम िथ लावासी से<strong>ह</strong>ो अ<strong>ह</strong>ॉंक एि<strong>ह</strong> सुकायर्केँ कि<strong>ह</strong> यो नि<strong>ह</strong>भूलत-िब सरत।बालकथा-अ<strong>ह</strong>ॉं िम िथ लांचलमे पसरल छोट-पैघ कथा सभकेँ नवीन रूपेँ संि<strong>ह</strong> त कएने छी। अ<strong>ह</strong>ाँक एि<strong>ह</strong> याससँ <strong>िव</strong> लु त <strong>ह</strong>ोइत कथा सभपुन: जीव त भ ऽ उठल अिछ । बिग याक गाछ बचपनाव थामे दादीक मुँ<strong>ह</strong>सँ सुनने र<strong>ह</strong>ी। आइ पुन: पढ़बाक अवसर भेटल।राजा सल<strong>ह</strong>ेस, म<strong>ह</strong>ुआ घटवािर न, नैका-बिन जारा, जट-जिट न इ यािद क ाा सभ पढ़लासँ लगैत अिछ जे एित <strong>ह</strong>ािस क ब<strong>ह</strong>ुत गूढ़,त यपूणर् बात सभ सोझा अाएल अिछ । िक्ष ताक साथ असर <strong>ह</strong>ोइतो सब बातक संकेत धिर आिब गेल अिछ आ ओि<strong>ह</strong> ाचीणसमएक दशा आ िद शाक ज्ञान स<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> ं पिर लिक्ष त भ ऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ । सामािज क िज नगीक ि या-कलापक वणर्न करैत अ<strong>ह</strong>ॉं जे िच उपि थ त कएने छी। ताि<strong>ह</strong> मे ओि<strong>ह</strong> काल <strong>िव</strong> शेषक ेम-घृणा, संयोग-<strong>िव</strong> योग, उ नित -अवनित, बैर-ीत, शांि त-अशांित , वीरता-कायरता,मुखर्ता-<strong>िव</strong> ता सबटा िभ -िभ रूपेँ गट भेल अिछ । पढ़ैत काल लगैत अिछ जे <strong>ह</strong>म दोसर संसारमे वेश कएने छी। ओि<strong>ह</strong>73


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्समएकेँ जँ एखुनका समएसँ तुलना करैत छी तँ बुिझ पड़ैत अिछ जे <strong>िव</strong> कास कते ती गित सँ भ ऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ । आ एि<strong>ह</strong> पुरान भेलिज नगीक कथापर कलम चलौनाइ कोनो साधारण ग प नि<strong>ह</strong> अिछ । <strong>िव</strong> षए-व तु सभपर जे अ<strong>ह</strong>ॉं संतुलन बनौने छी से समए आपिर स् िथ ित क अनुकूल अिछ ।संकषर्ण-नाटक- अपाला आेयी-दानवीर दधीचीअपाला आेयी आर दानवीर दधीची-एि<strong>ह</strong> दुनू बाल नाटकमे आ<strong>ह</strong>ॉं कथा िक छु नव रूपे कट कएने छी। से पाकेँ अनुरूपेअिछ । कथोप-कथनमे वा<strong>ह</strong> अिछ आर छोट-छोट वाक् यक योग अिछ । जे नाटकीयतामे भाव उ प करैत अिछ । जेना दानवीरदधीिच क एकटा कथोपकथन : “दधीची- इ । कुरूक्षे लग एकटा जलाशय अिछ जकर नाम अिछ , शयर्णा। अ<strong>ह</strong>ॉं ओतय जाउ।ओतय घोड़ाक मुड़ी राखल अिछ .....। ओि<strong>ह</strong> सँ नाना कारक श बनाउ। ”बाल नाटक- बालकेँ ज्ञान बृि क लेल से<strong>ह</strong>ो उपयोगी अिछ ।संकषर्ण-नाटक एकटा नवीन चिर सँ पिर िच त करबैत अिछ । जे गामक लोककेँ ठकनाइकेँ नीक बुझैत अिछ । िए <strong>ह</strong> अवगुणकेँ ित भाबुझैत र<strong>ह</strong>ैत अिछ । अवगुणक ित फलपर कनेको <strong>िव</strong> चार नि<strong>ह</strong> करैत अिछ । वए<strong>ह</strong> बेकती जखन िद ली सन म<strong>ह</strong>ानगर जाइत अिछ तँरा तामे वगं ठका जाइत अिछ । लालिक लामे जूता िक नबा काल ओकरा पता चिल जाइत अिछ जे ओ ठक <strong>िव</strong> ामे कतेक पाछूअिछ , उदा<strong>ह</strong>रण रूपेँ एकटा कथोपकथन : “गोनर- अ<strong>ह</strong>ॉंकेँ ठिक लेलक। अ<strong>ह</strong>ॉंक नाम तँ बुझनुक लोकमे अबैत अिछ । संकषर्ण-िम की क<strong>ह</strong>ू ?......। एि<strong>ह</strong> लालिक लाक चोर बजारक लोक सभ तँ कतेको म<strong>ह</strong>ोम<strong>ह</strong>ापा यायक बुि केँ गरदामे िम ला <strong>दे</strong>ति <strong>ह</strong> ।”छोट छीन कथोपकथन ारा यंग् य, <strong>ह</strong>ंसी आ ग भीर बातकेँ स<strong>ह</strong>ज ढंगसँ कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ब अ<strong>ह</strong>ॉं लेखनीक <strong>िव</strong> शेषता थीक। नाटककेँआकार लघु अिछ जे नवीनताक सूचक अिछ । तथा िम िथ लामे पसरल ब<strong>ह</strong>ुत रास बातकेँ समटबाक यास िन चय सरा<strong>ह</strong>नीय अिछ ।मंिच त करबाक लेल िद शा िन दश नीक ढँगे कएल गेल अिछ ।नाटक पठनीयता संगे नाटकीयतासँ पिर पूणर् अिछ । आर संकषर्ण आकषर्णसँ भरल अिछ ।।शेषांश आगू <strong>दे</strong>ल जाएत-१. डॉ. शेफािलका वम- एकटा लघुकथा २.कथा- न द <strong>िव</strong> लाश राय-ऐना१74


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्डॉ. शेफािलका वमएकटा लघुकथाशैतान वृ<strong>ह</strong> भ गेल छल , अपन उरािधकारी लेल सगुर्सप शैतान खोजी र<strong>ह</strong>ल छल बेकल भय ; सभा बजाओल गेल. शैतानसभ से पुछलक 'के के कोन कोन काज आय धिर केने छी ?दरबार में से केओ बजाक..<strong>ह</strong>ुजुर <strong>ह</strong>म एतेक गोटे के खून केने छी जाकर ि<strong>ह</strong>साब नि<strong>ह</strong> ऐछ, केओ <strong>ह</strong>म एतेक बच्चाक खून, केओ<strong>ह</strong>म एतेक ीक संग बलाकार केने छी , <strong>ह</strong>म जते जते डकैती करय गेलॲ ,ओि<strong>ह</strong>ठाम केकरो जी<strong>िव</strong>त नै छोढ़लॲ, <strong>ह</strong>म गाम क गामउजारी <strong>दे</strong>ने छी , <strong>ह</strong>म कतेक अप<strong>ह</strong>रण केने छी से क<strong>ह</strong>ी नै सकैत छी.; जतेक मुं<strong>ह</strong> ओतेक बात . मुदा , शैतानक माथ लाज सेझुिक गेल , बाजल ===िछः िछः ,अ<strong>ह</strong>ाँ सब<strong>ह</strong>क काज <strong>दे</strong>िख <strong>ह</strong>मरा लाज भ र<strong>ह</strong>ल कोनो जोकरक अ<strong>ह</strong>ाँ सब नि<strong>ह</strong> छी. --परेसान जकाचारू क़ात दरबार में ताकलक....... आर केओ छैक ?एकटा ौढ़ , सय ,शालीन यिक्त उिठ के ठाढ़ भेल ,माथ झुकोने <strong>िव</strong>नता से बाजल -----<strong>ह</strong>मरा ते ल<strong>ह</strong>ास िगनवाक फुसर्त नि<strong>ह</strong> भेटल , मुदा ,<strong>ह</strong>म जेकर जेकर खून केलॲ ओ अंत अंत धिर <strong>ह</strong>मरा अपन दोत बूझैतर<strong>ह</strong>ल..शैतान ख़ुशी से गद गद भ गेल ..ई थीक <strong>ह</strong>मर रायक असली वािरस .......२.कथा75


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्न द <strong>िव</strong> लाश रायऐना<strong>ह</strong>म अपन सारक बेटाक <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong>मे गेल छलॱ<strong>ह</strong>ेँ। <strong>ह</strong>मर सारक बेटा रेलवेमे इंजीिन यर अिछ । ओ अलीगढ़ मुि ल म <strong>िव</strong> व<strong>िव</strong> ालसँइंजीिन यिर ंगक िड ी लेने अिछ । <strong>ह</strong>मर सारक बेटाक नाम ललन थीक। ओ <strong>दे</strong>खवा-सुनवामे वड सु नर अिछ । गोर वणर्, पॉंच<strong>ह</strong>ाथक जवान। दो<strong>ह</strong>रा कद-काठी। जे<strong>ह</strong>ने ओ सु नर अिछ ते<strong>ह</strong>ने ओ पढ़ैओ-िल खैओमे तेज छल।ललनक <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> पॉंच लाख टाकामे बैरमा गामक वुच् चन ठाकुरक बेटीसँ तँइ भेल छल। बुच् चन ठाकुर म य <strong>िव</strong> ालकमे िश क्षकछिथ <strong>ह</strong>। अपना बेटीकेँ इ टर पास करौएने छिथ <strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>मर सार म<strong>ह</strong>ेशकेँ लड़की पस द भेल आ ओ ललनक <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> बुच् चन ठाकुरकबेटीसँ पक् का कए लेलक। बुच् चन ठाकुरक चािर लाख टका तँ <strong>ह</strong>मर सार म<strong>ह</strong>ेशकेँ दए <strong>दे</strong>लक मुदा एक लाख टका वॉंकी रि<strong>ह</strong>गेल। बुच् चन ठाकुर क<strong>ह</strong>लिख न- “जेतेक टाका वॉंकी अिछ <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong>क दू िद न पि<strong>ह</strong> ने भेट जाएत” मुदा, <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> िद न जखन टका नि<strong>ह</strong>प<strong>ह</strong>ुँचल तँ <strong>ह</strong>मर सार <strong>ह</strong>मरासँ क<strong>ह</strong>लिन - “पा<strong>ह</strong>ुन टका तँ बुच् चन बावू अखन तक नि<strong>ह</strong> भेजलक <strong>ह</strong>ेँ। िक कएल जाए?”<strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>लअिन - “आइ <strong>िव</strong> या<strong>ह</strong> थीक। आव की कएल जाए सकैत अिछ । <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> तँ <strong>ह</strong>ेवे करत। भऽ सकैत अिछ जे बुच् चनबावूकेँ कोनो मजवूरी भऽ गेल <strong>ह</strong>ोएतिन । चलू शुभ-शुभ कऽ <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> करेवाक लेल।”<strong>ह</strong>मसब दु <strong>ह</strong>ा आ वरातीकेँ लऽ सात वजे सॉंझमे बैरमा गाम प<strong>ह</strong>ुँच गेलॱ। वरातीकेँ सवेरे प<strong>ह</strong>ुँचलापर बैरमा गामक समाज आबुच् चन बावूक सर-कुटुम सभ बड स ा भेला<strong>ह</strong>।बुच् चन बावू <strong>ह</strong>मर सार म<strong>ह</strong>ेशकेँ कातमे लऽ गेला<strong>ह</strong> संगमे <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ छल<strong>ह</strong>ुँ। क<strong>ह</strong>लिख न- “<strong>ह</strong>म समएपर टका नि<strong>ह</strong> भेज सकल<strong>ह</strong>ुँ ताि<strong>ह</strong>लेल अपने सभ लग लि ज त छी। मुदा वादा करैत छी, किन यॉं <strong>िव</strong> दागरीसँ पि<strong>ह</strong> ने अ<strong>ह</strong>ॉंक टका दऽ <strong>दे</strong>व।”<strong>ह</strong>मर सार िक छु नि<strong>ह</strong> बजला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>लयिन - “ठीक छैक अ<strong>ह</strong>ॉं अपना वादापर कायम र<strong>ह</strong>व आ <strong>िव</strong> दागरीसँ पि<strong>ह</strong> ने टका म<strong>ह</strong>ेशबावूकेँ दए <strong>दे</strong>विन ।”बुच् चन बावू बजला<strong>ह</strong>- “अव य-अव य।”76


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अव य-अव य बजैत ओ आंगन चिल गेला<strong>ह</strong> आ <strong>ह</strong>मसब वासा पर आ<strong>िव</strong> बैसलॱ। जलखै-ना ता, चा<strong>ह</strong>-पान आिद सभ चलए लगल।संगि<strong>ह</strong> ित लकक ओिर ओन <strong>ह</strong>ुअए लगलैक।बरातीक वागत बड नीक जकॉं भेल। खान-पानमे कोनो कमी नि<strong>ह</strong> भेल। शुभ-शुभ कऽ <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong>ो स प न भेल। मुदा बुच् चनबावू अपन वादाक मुता<strong>िव</strong> क किन यॉं <strong>िव</strong> दागरीसँ पि<strong>ह</strong> ने विक यौताबला एक लाख नि<strong>ह</strong> दऽ सकला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>मर सार म<strong>ह</strong>ेशकेँ बड दुख भऽगेलैक। ओ बाजल तँ िक छु नि<strong>ह</strong> मुदा अवैतखान समधी िम लन नि<strong>ह</strong> केलक। <strong>ह</strong>मरा ई ग प नि<strong>ह</strong> पसीन भेल। <strong>ह</strong>म समझेवाक यासकेलॱ मुदा, ओ <strong>ह</strong>मरा ग प नि<strong>ह</strong> मािन फटफिट यापर बैिस कऽ चल गेला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>म किन यॉंकेँ <strong>िव</strong> दागरी करा कऽ अपन सासुर मैलामप<strong>ह</strong>ुँचलॱ। <strong>ह</strong>मरा अपना सारपर बड तामस छल। <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>ुनाका दरब जापर जाइते अपन संतुलन नि<strong>ह</strong> रािख सकलौ आ म<strong>ह</strong>ेशकेँ<strong>दे</strong>िख ते क<strong>ह</strong>िल यै- “......”मश:३. प३.१. कालीकांत झा "बुच"1934-2009-आगाँ३.२. गंगेश गुंजन:अपन-अपन राधा २५म खेप३.३.1. राज<strong>दे</strong>व मंडलक पॉंचटा किबता 2. मनोज कुमार मंडलक चािर टा क<strong>िव</strong> ता३.४.चशेखर कामित-गीत३.५. िशव कुमार झा- प77


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.६. सये कुमार झा- पांच लघु-क<strong>िव</strong>ता३.७.१. योित सुनीत चौधरी -दूिबक भाग २. सुमन झा "सृजन"-बिल ३. मनीष झा"बौआभाई"-फ<strong>ह</strong>राइयै पताका३.८.१. िश वकुमार ि म २. राजेश मो<strong>ह</strong>न झा- गरम जमाना ३. कृण कुमार राय ‘िकशन’-द<strong>ह</strong>ेज,<strong>दे</strong>शऽक िचताी कालीकात झा "बुच"कालीकांत झा "बुच" 1934-2009ि<strong>ह</strong>नक जम, म<strong>ह</strong>ान दाशर्िनक उदयनाचायर्क कमर्भूिम समतीपुर िजलाक किरयन ाममे 1934 ई. मे भेलिन । िपता व. पंिडत राजिकशोरझा गामक मय <strong>िव</strong>ालयकथम धानायापक छला<strong>ह</strong>। माता व. कला <strong>दे</strong>वी गृि<strong>ह</strong>णी छली<strong>ह</strong>। अंतरनातक समतीपुर कॉलेज, समतीपुरसँ कयलाक पात िब<strong>ह</strong>ारसरकारक खंड कमर्चारीक रूपमे सेवा ारंभ कयलिन। बालि<strong>ह</strong>ं कालसँ क<strong>िव</strong>ता लेखनमे <strong>िव</strong>शेष रूिच छल । मैिथली पिका-िमिथला िमि<strong>ह</strong>र, मािट- पािन,भाखा तथा मैिथली अकादमी पटना ारा कािशत पिकामे समय - समयपर ि<strong>ह</strong>नक रचना कािशत <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>लिन।जीवनक <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध <strong>िव</strong>धाकेँ अपन क<strong>िव</strong>ता एवं गीत तुत कयलिन।साि<strong>ह</strong>य अकादमी िदली ारा कािशत मैिथली कथाक इित<strong>ह</strong>ास (संपादकडा. बासुकीनाथ झा )मे <strong>ह</strong>ाय कथाकारक सूची मे, डा. <strong>िव</strong>ापित झा ि<strong>ह</strong>नक रचना ‘‘धमर् शााचायर्"क उलेख कयलिन । मैिथली78


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एकादमी पटना एवं िमिथला िमि<strong>ह</strong>र ारा समय-समयपर ि<strong>ह</strong>नका शंसा प भेजल जाइत छल । ृंगार रस एवं <strong>ह</strong>ाय रसक संग-संग <strong>िव</strong>चारमूलक क<strong>िव</strong>ताक रचना से<strong>ह</strong>ो कयलिन । डा. दुगनाथ झा ीश संकिलत मैिथली साि<strong>ह</strong>यक इित<strong>ह</strong>ासमे क<strong>िव</strong>करूपमे ि<strong>ह</strong>नक उलेख कएल गेल अिछ |!! उदासी !!चानक मुख <strong>दे</strong>खु मलान भेल,भ‘ गेल आव रक्तभ िक्षितज,दुरिदन मानक अनुमान भेल ।।मुकी मे <strong>ह</strong>ाड़क संदशर्न,आनन पर रूपक म <strong>िव</strong>शेष,क<strong>ह</strong>वैत र<strong>ह</strong>ल जे गालक ितल,से सॉपक <strong>िव</strong>ल विन र<strong>ह</strong>ल शेष,ऑिखक तीरक <strong>िव</strong>ख पािन नोर विन,झ<strong>ह</strong>ड़ल <strong>ह</strong>ृदय झमान भेल ........................ ।।बुझल<strong>ह</strong>ुॅ जकरा <strong>ह</strong>म सुधा कोष,ओ पािनक फूटल घैल बनल,कु<strong>ह</strong>रैत अजर केॅ जड़ल <strong>दे</strong>िख,सभ योित वयम् मटमैल वनल,रविस र<strong>ह</strong>ल मनोरथ फुतिनक,लूना अनेर <strong>ह</strong>ैरान भेल........................... ।।ककरा पर रूपिस करी आश,ई कपो <strong>िव</strong>टप बबूर भेल,रोपल अिमिसंिचत वर वाल,बिढ़ जेठक ठु खजूर भेल,जकरा छाया मे छल<strong>ह</strong>ुॅ आइ ओ -पुरना चार पलान भेल.......................... ।।!! पिरचय पात !!जुिन पुछू पिरचय पात सरवे,वरू र<strong>ह</strong>ल संग िकछु रातुक <strong>िव</strong>च,उिठ चलव िक <strong>ह</strong>एत परात सरवे ।।दू क्षणक लेल वट-<strong>िव</strong>टप वास,जुिन लगबू पथ संपकर् सेज79


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ओ<strong>ह</strong>र <strong>दे</strong>खी <strong>ह</strong>ासे <strong>िव</strong>लासए<strong>ह</strong>र कॉपय रि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong> करेजकानय <strong>िव</strong>षाद लग परवशताआजुक ई अमानत गात सरवे ।।<strong>ह</strong>म जएव अपना पितक गाम,अिछ पएर पड़ल कतर्य वंधऑिखक आगॉ झलफल अ<strong>ह</strong>ारपुिन बिधर वनल दु<strong>ह</strong>ू कणर् रधुिर जाउ अ<strong>ह</strong>ॉ अनिच<strong>ह</strong> जकॉ,अिछ सजग क<strong>ह</strong>िरया सात सखे ।।ओ<strong>ह</strong>र लागल मोनक िपयासए<strong>ह</strong>र उमड़ल अिछ नयन नोर,टपनेक तालु ीमक अकाश,पावसक धरातल <strong>ह</strong>मर ठोरअिछ अ<strong>ह</strong>ॅक दृि मे दा<strong>ह</strong> मुदा ईलोचन य नात सखे ।।वासना िपशाचक युगल वा<strong>ह</strong>ु,विढ़ चलल वनाब‘ वल पाशजएतिन शुिचताक कंठ दवा,भ‘ जएत ेमक सवर्नाशि<strong>ह</strong> गेली <strong>दे</strong>वसिर <strong>िव</strong>चोवीच<strong>ह</strong>म दुनू छी दू कात सखे ।।गंगेश गुंजन:जम थान- िपलखबाड़, मधुबनी।ी गंगेश गुंजन मैिथलीक थम चौबिटया नाटक बुिधबिधयाक लेखक छिथ आ ि<strong>ह</strong>नकाउिचतवक्ता (कथा सं<strong>ह</strong>) क लेल साि<strong>ह</strong>य अकादमी पुरकार भेटल छि<strong>ह</strong>। एकर अितिरक् मैिथलीमे <strong>ह</strong>म एकटा िमया पिरचय,80


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लोक सुनू (क<strong>िव</strong>ता सं<strong>ह</strong>), अ<strong>ह</strong>ार- इजोत (कथा सं<strong>ह</strong>), पि<strong>ह</strong>ल लोक (उपयास), आइ भोर (नाटक)कािशत। ि<strong>ह</strong>दीमे िमिथलांचलकी लोक कथाएँ, मिणपक नैका- बिनजाराक मैिथलीसँ ि<strong>ह</strong>दी अनुवाद आऽ शद तैयार <strong>ह</strong>ै (क<strong>िव</strong>ता सं<strong>ह</strong>)।१९९४- गंगेश गुंजन(उिचतवक्ता, कथा)पुतक लेल सि<strong>ह</strong>य अका<strong>दे</strong>मी पुरकारसँ समािनत ।अपन-अपन राधाराधा-२५म खेपपिछला अंक मे अपने पढ़ने र<strong>ह</strong>ी एते धिर--... बूिझ नि<strong>ह</strong> सकैये जे िकएक भ' र<strong>ह</strong>लैक ओकर मोन बेचैन? िकएक भ' र<strong>ह</strong>लैक ओकर पिरवार मे अशाित ? िकएक <strong>ह</strong>ोअ'लगलैये-अपन ी सँ बेशी काल िबवाद आ िकएक र<strong>ह</strong>' लगलैये ओकर जवान <strong>ह</strong>ोइत िधयापुता एतेक असंतु ? बुझि<strong>ह</strong> मे ने आिबर<strong>ह</strong>ल छैक। लोक अबोध अिछ। .................................... बयसें पिरपक्व परतुअज्ञानआब पढ़ू --दोसर िदिस अनेक तर<strong>ह</strong>क पिरिथित सभक भ' र<strong>ह</strong>ल अिछ िनय<strong>ह</strong>ु जम <strong>िव</strong>कास। धीरे-धीरे घिट र<strong>ह</strong>ल अिछ मनुयक ित मनुयक<strong>िव</strong>ास । बेशी लोक बेशी काल बुझाएत उदास। चुप। <strong>ह</strong>ँसी ठ<strong>ह</strong>ा गायब। भिर वातावरण मे िदनक कोनो असमय थकनी जकाँपसरल जाइत।लगभग लुत भेल जा र<strong>ह</strong>लए गामकगाम वासीक वाभा<strong>िव</strong>क उलास। जखिन िक िनय बड़ले जा र<strong>ह</strong>लए दोकानकसंख्या। दोकान मे चीज बतु आ गि<strong>ह</strong>ँक आबाजा<strong>ह</strong>ी। <strong>ह</strong>ाटक संख्या। िख िखलिखल क' र<strong>ह</strong>लए जेना शात लयक बसात मेसया कालक यमुना धार ! बाँचल खुचल बूढ़ पुरान कें ठकमूड़ी लागल अिछ, अनमन ठु- ठु गाछ जकाँ। युगक मुखाकृितएक तर<strong>ह</strong>ें अिछ उलिसतआ कए तर<strong>ह</strong>े िबिख माथक सुख सं ल' तरबा धिरक सुभीताक अनेकानेक वतु जात दनादन बिन क'भर' लागल अिछ <strong>ह</strong>ाट। सब टा तं सुदरे। सबटा तं काजेक बुझाइत। तं आवयके बुझाइत। यावत् धिर कोनोटा नि<strong>ह</strong> भेटैतछैक लोक के पाइ-कैंचाक उपाय, ताबते धिर बड़ जी जाँित क' एि<strong>ह</strong> नव सुिभताक सुदर बतु सभक करैये पर<strong>ह</strong>ेज। जे िकयौढ़ो-अढ़ैयो लगानी पर भेिट जाइ छैक कोनो गुजाइश चट सँ दौड़ र<strong>ह</strong>लए बजार। कीन र<strong>ह</strong>लए पिसक बतुजात। भ' र<strong>ह</strong>लयतृत सपिरवार ।जि<strong>ह</strong>या जेना घुरब' पड़तै ऋण, ति<strong>ह</strong>या <strong>दे</strong>खल जएतैक। एखिन तँ नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल गेलैक। नि<strong>ह</strong>यें रोकल गेलै इच्छा ।ए<strong>ह</strong>न-ए<strong>ह</strong>न व आ ग<strong>ह</strong>ना, ...मामूली तनुकाक जिनजाित सौख सँ पि<strong>ह</strong>रय आ <strong>ह</strong>म जे छी चािर िबग<strong>ह</strong>ाभूिमक वामी से मोन मािर क' अपना िधयापुता, ीक मनोरथ कें जाँित क' राखी? जोः ोिर के । िकएक नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>मरोपिरवार के ओ से नीक बतु <strong>ह</strong>मरो । जे भ' चुकल र<strong>ह</strong>र<strong>ह</strong>ाँ भिर गाँव? एतबे िदन मे कए गोटय कए भाषा मे क' गेलयकाकु..।-क<strong>ह</strong>ू तं जकरा धिरया पि<strong>ह</strong>रक लूिर नि<strong>ह</strong>, से औकाित वला लोक से सब क'र<strong>ह</strong>लए एि<strong>ह</strong> सब बतुक बेब<strong>ह</strong>ार..आ अ<strong>ह</strong>ाँ अपना के पुरना मनें आ <strong>िव</strong>चार-यव<strong>ह</strong>ार सँ जँतने छी। की त इच्छा अनत <strong>ह</strong>ोइत छैक,कतेकक पूितर् कएल जा सकैये ?तें <strong>िव</strong>वेकी लोक नि<strong>ह</strong> दौड़ऽ लगैये तकरा पाछाँ-पाछाँ। कि<strong>ह</strong>यो नैदौड़ल। आवयकता कें तें कएने र<strong>ह</strong>ी सीिमत। कम सँ कम।सै<strong>ह</strong> कि<strong>ह</strong> गेल छिथ बाप-िपताम<strong>ह</strong>। तें ओ<strong>ह</strong>ी बाट के धेने छी। भनेंसे बाट आब चिलतो नि<strong>ह</strong> अिछ समाजक बेशी लोक।तै बाट पर काँट कुश, जंगल झाड़, भङेिरक बोन जनिम गेलैये। कए ठामखािध-खूद...। पड़ल र<strong>ह</strong>ैये एकात। आब गौआँ सब कनी दूर भने पड़ै छै मुदा आबा-जा<strong>ह</strong>ी लेल बना लेलकए एकटा दोसरे बाट।आब वै<strong>ह</strong> यव<strong>ह</strong>ार मे छै। वत आ उपेिक्षत पड़ल छैक पुरना बाट।बेशी कालआवागमनक कारणें वाभा<strong>िव</strong>के जे जीवत र<strong>ह</strong>ैत छैक। च<strong>ह</strong>ल प<strong>ह</strong>ल भरल। ति<strong>ह</strong>ना यव<strong>ह</strong>ार कम भ' गेला पर योग कम भ' गेलापर, यव<strong>ह</strong>ार आओर कम <strong>ह</strong>ोइत गेला पर पुरनना बाट भेल जा र<strong>ह</strong>ल छैक सु, एकात। बुि ई छैक जे पुरना बाट पर कएटा81


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्भ'चुकलैये सपर्दंशक घटना आ राित-िबराित बटो<strong>ह</strong>ीक लोटा कमलक भ' गेलैये िछना िछनी। चोर उचाक आय...। तैं नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong>गेलैकए आब ओ पुरना बाट पर चलब किनको नै िनरापद आ सुरिक्षत ।आब तें ई नबका बाट !एकरो एकटा िखसा अिछ- अइ नबका बाट चालू <strong>ह</strong>ेबाक िखसा... । असल मे जखन <strong>ह</strong>ोअ' लगलैक बजार-<strong>ह</strong>ाटक खूब नफावला सार आ बिनया-यवसायी कें अपन माल ऊिघ क' एत' सँ ओत' ओत' सँ एत' अनबा- ल' जयबा मे <strong>ह</strong>ोअ' लगलै पुरना बाटघीक सौदा, माने अनुपयुक्त--उपादन के कारखाना ल, जएबा-अनबा मे अनुपयुक्त । यातायात मे असु<strong>िव</strong>धा जनक , तेंयवसायी समुदाय अपन मालक जदी आ िकफायतीक संगि<strong>ह</strong> सुरिक्षत उघाइक इितजाम मे रचलकए नब मागर्क ई यवथा।गामक आ िकचु लग-पास गामक िकछु अबंड-लंठ छॱड़ा सब ठेकनाओल गेल एि<strong>ह</strong>यवसायी-संगठन ारा । ओकरा सबकें कए तर<strong>ह</strong>क लोभ-लाभ <strong>दे</strong>खाओल गेलैक आ तैयार कएल गेल जे सब पढ़ल-अनपढ़ बेकारयुवके सब छल।खेलाइत र<strong>ह</strong>ैत छल अपन-अपन रुिचक खेल बयसक मोतािबक। अनसमैया कबडीसँ ल'क' शतरंज धिर...।ते<strong>ह</strong>न िकछु के दाम द' क' कराओल गेल ओकरा सब सँ एकटा बनोी घटना...। जे फलाँ गामकबटो<strong>ह</strong>ी कें डंिस लेलकै <strong>िव</strong>षधर सपर्। अपना गाम प<strong>ह</strong>ुँचैत-प<strong>ह</strong>ुँचैत ओकर ाण छुिट गेलै...। कोन गामक बटो<strong>ह</strong>ी र<strong>ह</strong>य, कीनाम कोन समय से सबटा अज्ञात। तें जाि<strong>ह</strong> यिक्त के सपर्दंश भेलैक से ते<strong>ह</strong>न मूखर् आ अपना जान सं ते<strong>ह</strong>न बे-परवा<strong>ह</strong> तं नि<strong>ह</strong>र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>एत जे ताका<strong>ह</strong>ेरी नि<strong>ह</strong> किरतय। अपनो ए<strong>ह</strong>ी गाम मे जाि<strong>ह</strong> बाटे जा र<strong>ह</strong>ल छल? एक सं एक िस ओझा-गुनी सं तं भरलअिछ ई गाम। ाण पर पड़ने तं मूख कें फुराय लगैत छैक। आिब जाइ छै बुि। ई एकदम िमया समाचार िथक। एकटा बुढ़ासं<strong>दे</strong><strong>ह</strong> करैत क<strong>ह</strong>लिखन। बात मे तकर् तं र<strong>ह</strong>िन। मुदा समक्षे ठाढ़ एक युवक तमसा उठल। बुढ़ा के चेतब' लगलिन-' जेना िक बीचे गाम द' क' छे ई रता जे बटो<strong>ह</strong>ी दौिड़ जैतै ए<strong>ह</strong>रे। औ बुढ़ा अपन मूखर् ज्ञाननि<strong>ह</strong> झाड़ू। ई बात स छैक, <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ जनैत िछयै। <strong>ह</strong>मरा आँिखक सोझाँक घटना िथक।' युवक तैश मे क<strong>ह</strong>लिखन । ताि<strong>ह</strong> परबुढ़ा आओर सं<strong>दे</strong><strong>ह</strong> ठाढ़ क' <strong>दे</strong>लिखन ।-‘ तखन तँ आर मोिकल बात । क<strong>ह</strong>लिखन- एँ <strong>ह</strong>ौ, ए<strong>ह</strong>नधोआ-काया रखने छ' आ लजा नि<strong>ह</strong> भेल'? तोरा तँ बूझल र<strong>ह</strong>' जे अपना गाम मे कएटा चाटी चलौन<strong>ह</strong>ार गुनी अिछ। लािद क'का<strong>ह</strong> पर आिन नि<strong>ह</strong> सकैत छल<strong>ह</strong>क?... दोसर जे बटो<strong>ह</strong>ीक नामो गाम नि<strong>ह</strong> पूिछ भेल'? िबच बाट पर अपटी खेत मे ाण जयबालेल छोिड़ क' चल अयल<strong>ह</strong>क?' बुढ़ा फेर तकर् कएलिखन िक युवक तड़ंिग उठलिन --' जाबत धिर ई बुढ़बा सब याबत् काल धिर जीबैत र<strong>ह</strong>त ताबकाल गामकिबकास नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोम' <strong>दे</strong>त। सबटा गित छेकने िघनाइत र<strong>ह</strong>त। बाते ने बुझै छैत। बेर-बेर कि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल िछयै जे <strong>ह</strong>मरा सोझाँक बारिछयै,तैयो िबवासे करय लेल तैयार नि<strong>ह</strong>। बड़ अिल बला छी, जाउ ओ<strong>ह</strong>रे बाटे मरऽ। <strong>ह</strong>मरा सब तँ ओइ िदनक बाद पकड़लॱकान। नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>एब गाम सँ बा<strong>ह</strong>र ओइ पुरना बाट द' क' ।' बाजल । बिजते-बिजते युवक ओत' सँ ससिर गेल। मुदा ओि<strong>ह</strong> अभभाखा मे बुढ़ा संगे बिजतो गेला पर कोनो गोटे के सा<strong>ह</strong>स नि<strong>ह</strong> भेलिन ओकरा टोकबाक।एि<strong>ह</strong> घटनाकसॱसे गाम चार भ' गेलै। जरूिरयो र<strong>ह</strong>ैक। ई तं रचने सै<strong>ह</strong> छलैक। एवं मे पुरान बाट आ नव बाटक-बूढ़ पुरान नबका खाढ़ीआ बीच मे ई नव यवसायी वगर्क संगठनक बधन ित िदन फुलाय-फर' आ िबकाय लगलै ।एक सं एक अपिरिचत नव रूप-शैली मे गामक जीवन बदल' लगलै। से ई बदलाव आ पिरवतर्न ते<strong>ह</strong>न उ छलैक जे ब<strong>ह</strong>ुत जदीयेलोक, संबंधी आ गामक जे िकछु संथागत रचना छलैक ताि<strong>ह</strong> सब मे खूब तेजी सं कट <strong>ह</strong>ोअ' लगलै। एकदम <strong>दे</strong>खार। बेशीलोक तँ जेना <strong>िव</strong>िच तर<strong>ह</strong>क कछमछी मे पड़ल <strong>दे</strong>खाइ <strong>दे</strong>ब' लागल। पुरना पीढ़ी तँ <strong>िव</strong>शेष िचितत आ बेशी बेचैन !एि<strong>ह</strong> वगर्क लोक कें बुझा र<strong>ह</strong>ल छलिन<strong>ह</strong>ें जे िदन ितिदन आमक सामाय यवथा मे बड़ बेशी पिरवतर्न भ' र<strong>ह</strong>ल अिछ अियपिरवतर्न। सौदा-सुलुफ कीनब-बेसा<strong>ह</strong>ब सँ ल' क' भोजनक <strong>िव</strong>यास धिर मे ते<strong>ह</strong>न पिरवतर्न जे बुढ़ा लोकिन कें बड़ बेशी अखड़ऽलगलिन। साफ-साफ आब ई पिरिथित छल जे आब आम, आमदनी सँ ब<strong>ह</strong>ुत बेशी खच पर चिल र<strong>ह</strong>लए। से बे-स<strong>ह</strong>ार रूपमे। आमी खचर् मे मामूली बृि नि<strong>ह</strong>, ब<strong>ह</strong>ुत अिधक -योढ़ाक लकधक बिढ़ चुकलए।जखन िक आमदनी घटबे कएलय। घटबवभा<strong>िव</strong>को। जखन साधने कम <strong>ह</strong>ो तँ उपजो-बारी कम <strong>ह</strong>ेबे करत। अक उपजा तँ बरखा पर िनभर्र। आब नबका ऋतु-कृितकचलते मौिसमक िनयम मे जेना अपने ढील ढाल ि<strong>ह</strong>साब चिलर<strong>ह</strong>ल छैक । अिधक काल तँ बख घोर अिनित।<strong>िव</strong>मय तं ई जे आब ऋतु अपने अ<strong>ह</strong>दी भ' गेल जकाँ बुझाइछ तं । नबका छॱड़ा-छॱड़ी सब जकाँ ऋतुओ अगरिज भ;82


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गेलय । कथा के सुनय। जकर जे काज आ ताि<strong>ह</strong> पर पिरवार-समाज िनभर्र, से आब सबटा काज िबसिर कत<strong>ह</strong>ु जीवन जगताकनव ल<strong>ह</strong>िर पर गपाक क, र<strong>ह</strong>लय। गरजम गरजा क' र<strong>ह</strong>लय। से गाम आ जीवन मे भ' र<strong>ह</strong>ल पिरवतर्नक पक्ष आ <strong>िव</strong>पक्ष मे कंठफािड़ क' शााथर् करबा मे भोर सँ दुप<strong>ह</strong>िरया, दुप<strong>ह</strong>िरया सँ साँझ कएल जा र<strong>ह</strong>लए। मुदा बाड़ीक भाँटा आ िमरचाइ गाछ मे दूलोटा पािन नि<strong>ह</strong> पटाओल जा र<strong>ह</strong>लय, जे िक बेरा बेरी सुखा गेल। बाड़ीक एतबो तरकारी सँ आमक बड़ मदित भ' जाइतर<strong>ह</strong>य। से आब लोक के बेकार बुझाइ छै। लोक बाड़ी-झाड़ीक पिरचय िना<strong>ह</strong>े छोिड़ <strong>दे</strong>लक बुझाइए। िक तँ एतबा तरकारी तँ<strong>ह</strong>ाटो पर टटका भेिटए जाइए, तुरत। िबना कोनो तरुतक। गाछ सँ तोड़ल तरकारी सब । से<strong>ह</strong>ो भाँित भाँितक। तरकािरक ईसुभीता कि<strong>ह</strong>यो <strong>दे</strong>खल ने सुनल। काँचे तरकारी सब <strong>दे</strong>िख क' जी<strong>ह</strong> मे पािन आब' लागय, ते<strong>ह</strong>न <strong>दे</strong>खनुक ! ता<strong>ह</strong>ू पर अपना गाममे?बिनतो के<strong>ह</strong>न सुअदगर-च<strong>ह</strong>टगर छैक। घुिरते िफरते कीनू...आब तँ गाम पर सँ कोनो झोरा-गमछा ल' जयबाक से<strong>ह</strong>ो झंझट नि<strong>ह</strong> ।िबसिर गेला पर अगया धोतीक ढा मे तरकारी बा<strong>ह</strong>' पड़य, तकरो कोनो समया नि<strong>ह</strong>। तरकािरये वला नब-नब रंग-रंगकलािटकक अयत <strong>ह</strong>लुक-फुलुक झोरी मे साँिठ क' ध' <strong>दे</strong>त। कोनो िबशेख तरकारी कीन क' ल' जा र<strong>ह</strong>ल छी. जे एखिनततेक म<strong>ह</strong>ग जे साधारण लोकक वाते सपना, से झोरी मे झक-झक <strong>दे</strong>खाइत जायत भिर बाट, लोको िस<strong>ह</strong>ाइत र<strong>ह</strong>त! े आसक्षम <strong>ह</strong>ोयबाक ई मजा अलगे भेटत ।...एखन कोबी तँ फलाँ बाबू कत' से<strong>ह</strong>ो नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ेलिन<strong>ह</strong>ें। आ अ<strong>ह</strong>ाँ अगुआ गेलॱ...। चूिपर चढ़ल ने िक भिर टोल सुगिध पसिर क' बाज' लागत- जे िलअ' <strong>ह</strong>म र<strong>ह</strong>ा र<strong>ह</strong>ल छी । कोनो काजो मे यत र<strong>ह</strong>ब तँ जी<strong>ह</strong>चटपटाइत र<strong>ह</strong>त। के करैये स<strong>िव</strong>िध नानो-यान ओइ िदन !...अपना बाड़ी सँ त भाँटा-ओल-ख<strong>ह</strong>ारु खाइत-खाइत मुँ<strong>ह</strong> टुिट गेल।िकछु टा वाद जेना लगबे बद भ' गेल र<strong>ह</strong>य । श<strong>ह</strong>र वला सबकें त बेश सुिभता तकर। मुदा साधन अछैतो <strong>ह</strong>मरा लोकिन क<strong>ह</strong>ाँसँ जाइ चािर कोस तरकारी कीनऽ? के जाय। तें जी<strong>ह</strong>े सैंतने र<strong>ह</strong>ी।...आब ई गामक <strong>ह</strong>ाट । बा<strong>ह</strong> !मुदा बुढ़ा वगर् मे एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षय मे घोरआपि छिन-ई िजा कें ब<strong>ह</strong>सा क' रािख <strong>दे</strong>त। भोगवादी वृिक सार <strong>ह</strong>एत समाज मे । जकरा नि<strong>ह</strong> जुड़तै से कजर् लेत।वादक कोनो एा छैक। िनयंण राख' पड़ैत छैक ऐ खएबा-पीबाक वृि पर। <strong>दे</strong>खल छैक गौआँ के जे ियदशर्न बाबू जी<strong>ह</strong>ेकपाछाँ सािकन भ' गेला<strong>ह</strong>-सािकन । मुदा नै चेतैये...आपि पर बुढ़ा लोकिन कें चुप क' <strong>दे</strong>ल जापत छिन । पिरवार मे बुढ़ा-बुढ़ीलोकिनक िकछु जूित नि<strong>ह</strong> चलैत छिन आब । यक इंितजाम करबाक टा मुदा एखन<strong>ह</strong>ुं बुढ़ेक कतर्य छिन। िजमेदारी । ताि<strong>ह</strong>यक कोन उपयोग आ की यब<strong>ह</strong>ार कएल जाय तेकर िनयंणक अिधकार नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुनका । तैं ओ सब बेशी गोटय क्षुध आिचितत र<strong>ह</strong>ैत छिथ। ई ए<strong>ह</strong>न आमदनी दू पाइ आ खच पाँच पाइक नबका जीवन-शैली सँ ब<strong>ह</strong>ुत दबाब आ दुःख मे छिथ। क<strong>ह</strong>लकोइ मानैत नि<strong>ह</strong> छिन । आ उिचतक याग कएल नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत छिन । जे बात-यब<strong>ह</strong>ार नि<strong>ह</strong> अघ छिन, आ तकर आपि करैतछिथन, िकछु सुझाव <strong>दे</strong>बाक चेा करैत छिथन तँ िक तं ठाइं पठाइं जबाब द' दैत छिन बा अनठा क' तेना ससिर जाइत छिनजेना मेघ िदस मुँ<strong>ह</strong> क' क' टरर्-टरर् करैत र<strong>ह</strong>ू । एि<strong>ह</strong> उपेक्षा सँ बुढ़ाक अंतररमा थरथरा जाइत छिन । बेशी सँ बेशी अपन ईदुःख आ िचता, बूढ़<strong>ह</strong>ी कें क<strong>ह</strong>िथन। मन <strong>ह</strong>लुक करबा लेल। बुढ़ी अपने तटथ। उटे <strong>ह</strong>ुनके बुझब' लगैत छिथन--' जुिन अगुताउ। युगे सै<strong>ह</strong> भ' गेलैये, की करबै? सब घरक तँ एे ढाठी <strong>दे</strong>खैत िछयै । आनो गाम आ सर-संबंधी द' जे सुनैत िछयै तँ दाँती लगैये। मुदा उपाय ? नबकी ब<strong>ह</strong>ुआिसन नै<strong>ह</strong>रक िखसा तँ सुिनति<strong>ह</strong> आदंक ल' लेत। िछया-िछया । आब तँ <strong>ह</strong>ुनका गाम मे भय-अभयक <strong>िव</strong>चार पयर्त नि<strong>ह</strong> बँचलिन । जेकरा जे मन, खाइत अिछ । बुझले अिछ एकि<strong>ह</strong>ठाम कतेक धिनकक बास अिछ ओ गाम । से जे इच्छा भ' गेल से <strong>ह</strong>ाटक कृपा सँ लमी आ ितनकि<strong>ह</strong> बलें नोकर-चाकरक सेवासँ, तुरत उपिथत भ' गेल। आब ब<strong>ह</strong>ुआिसनो त एली<strong>ह</strong>य ओ<strong>ह</strong>ी संकार आ र<strong>ह</strong>न स<strong>ह</strong>नक वातावरण सँ , ने। अपना संगे सै<strong>ह</strong>संकार ल' क' । <strong>ह</strong>ुनको चाि<strong>ह</strong>यिन यै<strong>ह</strong> नबके मर-मसला बला रा<strong>ह</strong>ल अन<strong>दे</strong>सी तीमन-तरकारी। नि<strong>ह</strong> तँ उठाओल नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइ छिन<strong>ह</strong>ोइत कऽर ।नब किनयाँ छै, भिर पेट खायको नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>बैक त... कतेक िनदा <strong>ह</strong>एत-गाम गाम। तें यान ने िदयै। कर' िदयौ नेना के जेना जे करैत जाइए आमी इितजाम कनी िदन। आँिख-कान मूिनये लेबा मेसुभीता। नि<strong>ह</strong> सुनै जाइत अिछ क्यो कथा बात। उपाय? सॱसे गामे यै<strong>ह</strong> बसात बि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल छै। से बसात अपनो पिरवार कें तवलगबे करत। तें बुझू जे कोनो अपने टा समया आ िचता तँ नि<strong>ह</strong> । भिर समाजेक िचता। <strong>ह</strong>ोअ' िदयौ जे <strong>ह</strong>ोइ छै।‘बुढ़ीक एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>तृत परामशर् सँ बुढ़ा एकटा नवे कारक अनुभव सँ आात भ' जाइत छिथ।क<strong>ह</strong>ू, क<strong>ह</strong>ाँ तँ आशा छलिन जे बुढ़ी <strong>ह</strong>ुनकर िचताक परवाि<strong>ह</strong> करिथन, कोनो भावकारी समाधान सुझौिथन। मुदा ई तँ उनटे ि<strong>ह</strong>नके83


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आजुक युग धमर् बुझाबऽ लगलिखन -जीवनक ममर् आ वरूप। ओ तँ <strong>ह</strong>तभ जकाँ भ' गेला<strong>ह</strong>। यिप िक बुढ़ीक एक<strong>ह</strong>ु टा सुझावअनगर्ल बा अनुपयुक्त नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>िन। परतु बुढ़ा कें कतेक आघात । तमसा गेलिखन । क<strong>ह</strong>लिखन--'से तँ बड़ िदब । परतु <strong>ह</strong>ुनका लोकिनक एि<strong>ह</strong> इलबािस लेल िब कत' सँ आबय- िब ? से के करत यॱत ? <strong>ह</strong>म? भिर जम<strong>ह</strong>म ?' बुढ़ा आइ बड़ <strong>िव</strong>चिलत छिथ। कोनो युगो तँ अंततः, भने अनािद-अनत मुदा िथक एकटा अँगने !जेना पुरबा-पछबा बसात ति<strong>ह</strong>ना मनुक्खक जीवन-पिरिथित मे से<strong>ह</strong>ो समय-समय पर पिरवतर्नघिटत <strong>ह</strong>ोइति<strong>ह</strong> आयल अिछ। आगाँ से<strong>ह</strong>ो पिरवतर्नक ई िया चिलते र<strong>ह</strong>तै। मनुय के अपन वभाव आ िदनचयक अयासकचलते, पिरवतर्नक ए<strong>ह</strong>न कोनो बसात तुरत वीकार करबा मे ब<strong>ह</strong>ुत समया <strong>ह</strong>ोइत छैक-बड़ तारतय। नबताक स<strong>ह</strong>ज वीकार मेअसौकज-असौकजर् बुझाइत छैक। परतु बुि आ िच पर जीवन मे गितमान पिरवतर्नक िनरतर भाव पड़ैत र<strong>ह</strong>ैत छैक। यक्षबा परोक्ष। मनुय तकर अनुभव करओ िक नि<strong>ह</strong> करओ। बड़ में<strong>ह</strong>ी िया मे चेतना मे वेश करैत चल जाइ छैक। पिरवतर्नकवरूप जतेक <strong>दे</strong>खार र<strong>ह</strong>ैत छैक-यक्ष, ताि<strong>ह</strong> सँ ब<strong>ह</strong>ुत बेसी अयक्ष अथत् अदृशय । तें जेना बाट चलबा काल भूिमका मा दुनूपएर आँिखक <strong>ह</strong>ोइत छैक मुदा थकनी सॱसे शरीर कें ।कोनो बसात जखन ब<strong>ह</strong>' लगैत छै तं खास कोनो एकि<strong>ह</strong> टा घर, आँगन-दलान धिर नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong>जाइत छैक। भिर टोल आ गाम भिरपर तकर भाव पड़ैत छैक। कोनो एकि<strong>ह</strong> गोटेक पसेना छूटैत <strong>दे</strong><strong>ह</strong> के नि<strong>ह</strong>, ओ<strong>ह</strong>न घर-आँगन-दलान मे र<strong>ह</strong>ैत सब लोक कें पशर्करैत छैक। <strong>ह</strong>ँ, बसातक भाव आ तकर माा मे भेद अबस भ' सकैत छैक। जेना बि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल पुरुबाक पि<strong>ह</strong>ल आ बेसी सघनअनुभव सीमान परक बासडी<strong>ह</strong> के बेशी <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>ोइ, संभव। मुदा ई नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत छैक जे बसात ओति<strong>ह</strong> सँ घुिर क' चिल जाइत<strong>ह</strong>ोय...।शरीर एि<strong>ह</strong> िया मे मा संग र<strong>ह</strong>ैत छैक। चलैत तँ छैक पएरे दुनूटा ति<strong>ह</strong>ना <strong>दे</strong>खैत छैक आँिख। अइ दुनू अवयब पर <strong>दे</strong><strong>ह</strong> तँगाड़ीक कठकी जकाँ ! से ई पिरवतर्न से<strong>ह</strong>ो युगक ब<strong>ह</strong>' लागल एकदम नवे बसात । से अपना-अपना बुियें जन जीवन केभा<strong>िव</strong>त क' र<strong>ह</strong>ल छैक। एकर सबसँ उ बा <strong>दे</strong>खार वृि बा लक्षण बुझाइत छैक से छैक जे अकमाते समजक बेसी लोकिबक संकट मे पिड़ गेलय। अपना वभावक गित यवथा मे के<strong>ह</strong>न िदब चिल र<strong>ह</strong>ल पिरवार <strong>दे</strong>िखते <strong>दे</strong>िखते ढनमना र<strong>ह</strong>लय।लोक बेसी मानिसक दबाब मे पिड़ गेलय। पि<strong>ह</strong>ने जतबा धन सँ गुजर क' लैत छल, ततबे मे आब इतजाम नि<strong>ह</strong> भ' पबैत छैकजतबा मे घर चिल जाइत र<strong>ह</strong>ै से आब नि<strong>ह</strong> भ' पबैत छैक। अथत् भनसा घर जतेक काल खुजल र<strong>ह</strong>ैत छलैक से ताि<strong>ह</strong> सँ ब<strong>ह</strong>ुतबेसी- बेसी काल यब<strong>ह</strong>ार मे खुजल र<strong>ह</strong>ैत छैक। माने जे भोजनक <strong>िव</strong>यास बे ि<strong>ह</strong>साब बढ़ऽ लगलैये। लोकक जी<strong>ह</strong> बेसी पातर भ'गेलैये जेना। जाड़िन बेसी जर' लगलैये। धुआँ बेसी उठ' लगलैये । सभ आँगन सँ। सीसी बोतलसँ भनसा घरक ताख कए क्षणटूिट क' खस' लगलैये आब। बतु भूिम पर बेसी <strong>ह</strong>ेराय लगलैये। िजयान <strong>ह</strong>ोम' लगलैये। भूिम पर खसला सँ यथर् <strong>ह</strong>ोअ'लगलैये। तेल-घीउक टाड़ीक थान बेदखल भ' र<strong>ह</strong>लैये। साधारण यब<strong>ह</strong>ारक मटकूड़ीक थान किनक बेसी ितिलया-फुिलया वलामटकूड़ी ल' र<strong>ह</strong>लैये। कु<strong>ह</strong>ार लोकिन िबन बोली मे गृ<strong>ह</strong>थ कें चेता र<strong>ह</strong>लिन<strong>ह</strong>ें--‘अिगला अग<strong>ह</strong>न मे बेसी खोिरस <strong>दे</strong>ब'पड़त िगर<strong>ह</strong>त। सब बतुक दाम अकास ठेिक र<strong>ह</strong>लैये । सब टा पिरवारी सौदा जान सँ बेसी म<strong>ह</strong>ग भेट' लागलए । सब<strong>ह</strong>कदाम रोजे बिढ़ जाइ मने। जखन िक नब काटक बतर्न बनयबा मे बतु, समय आ माथा सबिकछु बेसी लगब' पड़ैये <strong>ह</strong>मरा यौरके। से अग<strong>ह</strong>न मे एकबैक नि<strong>ह</strong> भ' जाइ जाएब अतयत- <strong>दे</strong>बा मे बढ़ा क' सिलयाना खोिरस। तें पि<strong>ह</strong>न<strong>ह</strong>ॴ कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ब जरूरीबुझाएल । कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ली।‘अपना जी<strong>िव</strong>काक <strong>ह</strong>ेतु कु<strong>ह</strong>ारक ई सावधानी ब<strong>ह</strong>ुत आवयक छैक। नबका-नबका फरमाइश सब तँ ओकरे ने पूरा कर' पड़ैत छैक।से दीपावलीक अवसरक श<strong>ह</strong>री काटक आकाशदीपक ढबक आपूितर् <strong>ह</strong>ो बा <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क पुर<strong>ह</strong>र-पाितल। ओ<strong>ह</strong>ो दबाब मे अिछ। िदन-राितचाक पर बैसल र<strong>ह</strong>ैये तैयो नि<strong>ह</strong> भ' पािब र<strong>ह</strong>ल छैक-नबका नबका फरमाइस सब ।परतु जेनािक संसारक <strong>िव</strong>िचता अिछ पिरवतर्नक ए<strong>ह</strong>ी दबाब मे कु<strong>ह</strong>ार-कमर् मे से<strong>ह</strong>ो वेश क' र<strong>ह</strong>ल छैक नब नब ढब केर मािटक कारीगरी।पुरना तं एक आधे टा, बेसी नबका पीढ़ीक कु<strong>ह</strong>ार कर' लागलय काज। गृ<strong>ह</strong>थ कें नीक लगिन<strong>ह</strong>ें ओ फरमाइश पर फरमाइश क'र<strong>ह</strong>ल छिथन-ओकरे, अनमन ओ<strong>ह</strong>ी काटक मटकूर बना <strong>दे</strong>बा लेल जाि<strong>ह</strong> मे गृ<strong>ह</strong>थक समिधआओन भार पठौता<strong>ह</strong> । लोको तंबुझतैकजे बौआ सासुरक कु<strong>ह</strong>ार के<strong>ह</strong>न सुदर बतर्न-बासन बना र<strong>ह</strong>लए ।84


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्दोसर तर पर गाम मे आयिल नब किनयाँ सब मे कएटा अिछ जे अपना नै<strong>ह</strong>रक बसात । रुिच, बतु आ यब<strong>ह</strong>ारक बसात।एत' सासुर मे से<strong>ह</strong>ो योग क' र<strong>ह</strong>ल अिछ। कउखन तँ सुझाव दैत,मुदा बेसी काल सासुरक आलोचना करैत जे- एखन<strong>ह</strong>ुँ ई गामकतेक िपछड़ल छैक! <strong>ह</strong>मर गामक र<strong>ह</strong>न-स<strong>ह</strong>न कत' प<strong>ह</strong>ुँिच गेल, आ अइ गामक चलिन तँ वै<strong>ह</strong> दू सए साल पुरना...।कोनो नबकीभौजी अपना नै<strong>ह</strong>रक गौरव गान करती<strong>ह</strong>। <strong>दे</strong>ओर-ननिद अपना गामक िनदा पर आपि करतिन-' सर तँ ठीक भौजी !बड़ धिनक आकुशल कलाकर कु<strong>ह</strong>ार-कमारक गाम अिछ अ<strong>ह</strong>ाँक गाम। परतु एक<strong>ह</strong>ुटा नामी पिडत-<strong>िव</strong>ानक नाम भेटत ? एक<strong>ह</strong>ुटा नाम जकरागामक बा<strong>ह</strong>रो ची<strong>ह</strong>ल जाइत <strong>ह</strong>ो? दस-बीस तँ छोड़ू, दुइयो टा ते<strong>ह</strong>न ितित लोक?' -'जाउ-जाउ, बड़ <strong>िव</strong>ान अ<strong>ह</strong>ाँक गाम। ए<strong>ह</strong>न <strong>िव</strong>ान गाम भइए क' कोन काजक? दिर िछमिड़ तँ अिछ सब ।आ वयं पिडत<strong>िव</strong>ान। ए<strong>ह</strong>ेन <strong>िव</strong>ाक कोन मतलबक? जे िब नइ बना सकय, जीवनकें सुख सुभीता नि<strong>ह</strong> उपलध कराबय? पंिडताइ िक लोकधो-धो क' चाटत ? वाभा<strong>िव</strong>क जे अपबयसी ननिद-दरओर, भाउिजक एि<strong>ह</strong> िधार सँ चुप रि<strong>ह</strong> गेलैक। मुदा ऐकटा नब किनयाँक<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>िथन जखन समयक अपन ई उच्च <strong>िव</strong>चार, सुिन गेलिखन बुढ़ीसासु। एँड़ी सँ मुड़ी धिर लेिस <strong>दे</strong>लकिन <strong>ह</strong>ुनका ई बात। िकचोि<strong>ह</strong> ललिक क' बाज' लगलिखन--'एं ऐ किनयाँ,की बजलॱ ? की बजलॱ अ<strong>ह</strong>ाँ? एको िमिसयातकर बोध अिछ? अ<strong>ह</strong>ाँक बुियें तँ, अ<strong>ह</strong>ाँक ससुरक पिडत <strong>ह</strong>एब बेकुिफए भेल? िधार ! के<strong>ह</strong>न कुसंnकार ल' क' आयिल छी।के<strong>ह</strong>न अिछ अ<strong>ह</strong>ाँक पिरवार आ के<strong>ह</strong>न संकार द' क' माय-बाप सासुर िबदा कएलिन<strong>ह</strong>ें , क<strong>ह</strong>ू त। <strong>ह</strong>म तँ पुछबिन बौआ कें-के<strong>ह</strong>नठाम बेटा िबया<strong>ह</strong>लॱ ? मना करैत रि<strong>ह</strong>अिन बेटा मे रुपैया नि<strong>ह</strong> गनाउ। नीक कुलशील मे ई बड़ िनिष बात बूझल जाइए एखनो।आब भोगू भिर जम। ससुरे के मूखर् कि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>लय, एक<strong>ह</strong>ु रती <strong>िव</strong>चार नि<strong>ह</strong> जे ककरा कि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल िछयैक आ की? क<strong>ह</strong>ू तँ, जाि<strong>ह</strong>किनयाँक भरफोड़ी पयर्त ने भेलय तकर बुि आ भाखा ए<strong>ह</strong>न? दुग दुग।'नबकिनयाँ कें एकर आशा नि<strong>ह</strong>छलिन। ज<strong>ह</strong>बो किरतिन ओ बजबे किरतिथन अपन ई <strong>िव</strong>चार तथािप।तखन तँ ओ एक रती माथ पर साड़ी रािख लेलिन, बैसिलर<strong>ह</strong>ली। बुढ़ी कि<strong>ह</strong>ते र<strong>ह</strong>लिखन ठािढ़ भ', बेग मे-' तथािप <strong>ह</strong>मरा लोकिन तं <strong>िव</strong>चािर क केने र<strong>ह</strong>ी अपन सोन सन बौआक ई कथा जेपिरवार जे आन तर<strong>ह</strong>ेंनि<strong>ह</strong>यॲ मुदा ितित- यविथत पिरवार आ संकार वला घर छैक। से ताि<strong>ह</strong> घरक बेटीक ई चय ? िबाकिबषय ए<strong>ह</strong>न बुि? बौआ त <strong>ह</strong>मर पढ़ुआ <strong>िव</strong>ान छिथ। ए<strong>ह</strong>ी बयस मे जे<strong>ह</strong>न यश-िता अिजर्त क' लेलिन<strong>ह</strong>ें ताि<strong>ह</strong> पर नीक-नीकलोक के ईय <strong>ह</strong>ोइत छैक। जाि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>े बलें एि<strong>ह</strong> कुलक अदौ सँ जगत मे िता-मयदा, तकरे अ<strong>ह</strong>ाँ क' र<strong>ह</strong>ल छी ई इजित ?एना िखधांस? एताबता जे अपनो वामी अ<strong>ह</strong>ाँक मूखर् ? िधार किनयाँ, िधार !एि<strong>ह</strong> घटना कें मामूली नि<strong>ह</strong> बूझल-मानल गेल। ब<strong>ह</strong>ुत दूर धिर उठलैक एकर वािर...।बड़ी दूर तक पसरलै- प<strong>ह</strong>ुँचलै एकर समादजे समाज मे <strong>िव</strong>ा कें आब डेगे डेग पर कएल जा र<strong>ह</strong>लए बेदखल वृ।<strong>िव</strong>ान भ' र<strong>ह</strong>ल छिथ आब अितव मिलन। धिनकक बिढ़ र<strong>ह</strong>लए चड रूपें िता ित िदन। ताि<strong>ह</strong> अनुरूप अंकुरा र<strong>ह</strong>ल अिछ,नबे एकटा फिसल। मनुय-मनक खेत मे उपज' लागल अिछ एकटा नवे वनपित-ली जे िक बेिस समाजक लेल छैकअपिरिचत। परतु <strong>दे</strong>खाउँस मे भ' र<strong>ह</strong>ल अिछ बेश लोकिय। एि<strong>ह</strong>सं <strong>ह</strong>ोइत नि<strong>ह</strong> अिछ उपज कोनो खास िकछु, मुदा संविधर्त कएलजा र<strong>ह</strong>ल अिछ, अपना अपनी । गताय खढ़ी कें अनसो<strong>ह</strong>ाँत अिय अस लगैत छैक, परतु करि<strong>ह</strong> पिड़ र<strong>ह</strong>ल छैक स<strong>ह</strong>न आवीकार। एि<strong>ह</strong> बेशी पुरान आ उ नवताक रुिच <strong>िव</strong>चार ायः मुँ<strong>ह</strong>ाँ ठुठी सँ आगाँ संघषर् धिर प<strong>ह</strong>ुँिच चुकल छैक। बेशी पिरवार भ'र<strong>ह</strong>ल अिछ बेचैन आ मेण वभाव सँ आामक । काँट आब फराको सँ सॱदयर्बोधक, सुदर <strong>ह</strong>तः पृ<strong>ह</strong>णीय आ काय भ'र<strong>ह</strong>ल।तें दलान- ाइंग रूमे नि<strong>ह</strong>,आँगन-असोरो पर समविधर्त सुशोिभत कएल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ। जाि<strong>ह</strong> कैक्टस कोिट बनपित मेसंवेदनशीन वचा मे गिड़, िबसिबसयबा, क <strong>दे</strong>बाक छोिड़ आओर िकछु टा गुण नि<strong>ह</strong>,से भ' गेल मनुक्खक नबका सौदयर् बोधकआ<strong>ह</strong>-अनुराग। से समय आ <strong>िव</strong>चार िना<strong>ह</strong>े बदिल र<strong>ह</strong>लए जाि<strong>ह</strong> मे से<strong>ह</strong>ो काँट छल वीकृत जेना गुलाब सन फूल, फूलसंग काँटकाकृितक <strong>दे</strong>न- काँट गड़ब अपन धमर् संगे छल लोक कें वीकार, गुलाब सुदरताक रक्षाथर् सुदर, सुदर े नीकक रक्षाकरबाक अपना कमर् गुणकारी वभावक कारणें छल काँट वीकार। कउखन नेना-िसयान, ककरो <strong>दे</strong><strong>ह</strong>-पएर मे पैघ फॲका घाव पािकगेला पर अस<strong>ह</strong> पीड़ा यणा द, र<strong>ह</strong>ल शरीर, अंगक फॲका ब<strong>ह</strong>ा <strong>दे</strong>बा मे छल लोकोपयोगी। तखन<strong>ह</strong>ुँ कएल जाइत छल मरण सेगुलाबक काँट! घाव ब<strong>ह</strong>ा क' करैत छल मनुक्ख कें कमुक्त, प<strong>ह</strong>ुँचबैत छल आराम। मुदा ई नबका-नबका थोका वला सब <strong>िव</strong>शाल<strong>िव</strong>शाल काँट ? जेना काँटेक फूल ।अपन काँटक अपने बनल मािलक। गुण, गध<strong>ह</strong>ीन घमंडी !85


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्1. राज<strong>दे</strong>व मंडलक पॉंचटा किबता2. मनोज कुमार मंडलक चािर टा क<strong>िव</strong> ता1.राज<strong>दे</strong>व मंडलक पॉंचटा किबता-रूसल धीया-कथीले एलॱ सासुरसँ रूिसभऽ गेलॱ <strong>ह</strong> लुक, ग प छलै फूि ससासुर बास जीनगीक बासनै<strong>ह</strong>रक बास चासे मासअसगरे एलॱ आब की र<strong>ह</strong>ल बॉंकीऑंिख उनटबैत बजली लालकाकी-नि<strong>ह</strong> बाजू ढाकीक ढाकीनि<strong>ह</strong> सो<strong>ह</strong>ाइत अिछ चुप र<strong>ह</strong>ू काकीफािट गेल आब ि<strong>ह</strong> याकनैत बजली धीयाटूटला<strong>ह</strong>ा घर आ तोतरा<strong>ह</strong>ा बर86


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्थ पर चलबैमे सभ तुर चरफरसासु चलाबै ठुनका पित भॉंजैत अिछ डॉंगकेकरा क<strong>ह</strong>बै मोनक बात ससुर पीबैत अिछ भॉंगपि<strong>ह</strong> ने बचत जानतबने राखब कुलक मानकतबो नीकसँ करैत छी काजतइयो वए<strong>ह</strong> उल<strong>ह</strong>न-उपरागई नि<strong>ह</strong> छी <strong>ह</strong>मरा भागक खेलजािन बुिझ पठेल<strong>ह</strong>ुँ ओि<strong>ह</strong> जेलरािख लेल<strong>ह</strong>ुँ छातीपर प थलनि<strong>ह</strong> रखने छी डरचा<strong>ह</strong>े िक छो िब तइआब नि<strong>ह</strong> जाएब ओि<strong>ह</strong> घर।बसातक धुिज नीसदैव ई मकड़ा सभबढ़बैते र<strong>ह</strong>ैत अिछ जालकेँआ फँसबैते र<strong>ह</strong>ैत अिछकीड़ा-फित ंगाकेँतैयो, िभ न-िभ नाइते र<strong>ह</strong>ैत अिछिन डर भऽ कऽ दू-चािर गोटआ तेँ फँसैते र<strong>ह</strong>ैत अिछछ-चािल मे87


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ओना ई आवृत र<strong>ह</strong>ैत अिछ िन बर्लिक तु, नि<strong>ह</strong> कएलक कि<strong>ह</strong> योतोड़बाक यास ओ डेरबुक सभपर तु- आइ उठल अिछपुरबा बसातआ जोरगर मेघो अिछ ओि<strong>ह</strong> कातआिब र<strong>ह</strong>ल गड़-गड़ाइत तोड़ैत तालटूिट जाएत आब ई पंची जाल।अदृ य आिग -एि<strong>ह</strong> भीतिर या धधरामेजिर र<strong>ह</strong>ल अिछ<strong>ह</strong>मर ओ आकांक्षाक गाछकतेक पैघ भऽ गेल छलएकर डािर -पातकतेक झमटगर आ <strong>िव</strong> तृतबुिझ पड़ैत छल एकर शीषर्भऽ गेल <strong>ह</strong>ो गगनचु बीअसंख् य लोग िब ाम पौने <strong>ह</strong>ेताएकरा छॉं<strong>ह</strong>मेिक तु ई अदृ य आिग क धधराके<strong>ह</strong>ेन िन मर्म अिछजे भ म कएने जा र<strong>ह</strong>ल अिछ88


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सॱसे गाछकेँनि<strong>ह</strong> अिछ अग् िन शामक यं<strong>ह</strong>मरा लगमेआ जँ र<strong>ह</strong>बो करैततैओ नि<strong>ह</strong> िम झा सिक त<strong>ह</strong>ुँजँ िम झायो जाएततँ िक भेटैत छाउरक िअ तिर क् त।राजदवे मंडलक दूटा क<strong>िव</strong> ता-तीन िम क गपशपब<strong>ह</strong>ुत िद नक बाद िम िम ललतीनूकेँ मनक फूल िख ललपि<strong>ह</strong> ल पूछलक दोसरसँ-क<strong>ह</strong>ू िम सुखी छी वा दुखीउर <strong>दे</strong>लक भऽ कऽ दुखी-सभ कुछसँ छी भरल-पूरलसुरा-सु नरी र<strong>ह</strong>ैत अिछ बगलमे पड़लतइयो नि<strong>ह</strong> छी सुखी<strong>ह</strong>रक्षण र<strong>ह</strong>ैत छी दुखीउरदाता नकतकेँ दैत गािर89


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्खाली िग लासमे दारू <strong>दे</strong>लक ढािर<strong>ह</strong>ेओ िम ा <strong>ह</strong>मरेटा नि<strong>ह</strong> सताउिक छ अ<strong>ह</strong>ूँ बताउ-जीनगीक टूटला<strong>ह</strong>ा ना<strong>ह</strong>मे<strong>ह</strong>रदम र<strong>ह</strong>ै छी अभावमेतैं ने माथ अिछ झुकलठोर अिछ सुखलदुनू तेसरपर ऑंिख गड़ा <strong>दे</strong>लक<strong>ह</strong>ाथमे लाल बोतल धरा <strong>दे</strong>लक-अ<strong>ह</strong>ूँ िक छ बाेलूिद लक बात खोलू-<strong>ह</strong>म छी म त फकीरनि<strong>ह</strong> अिछ कोनो िफ िक र<strong>दे</strong><strong>ह</strong> आ माेनसँ छी वतंनि<strong>ह</strong> करै छी केकरो बनगीजी र<strong>ह</strong>ल छी अपन जीनगीनि<strong>ह</strong> छी दुखीमनसँ छी पूणर् सुखीदुनू भेल चिक तमुँ<strong>ह</strong>सँ िन कलल वाणी-अ<strong>ह</strong>ॉं नि<strong>ह</strong> छी सॉंचया बजैमे करै छी बेमानी90


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पशु छी या <strong>दे</strong>व नि<strong>ह</strong> तँ दानवएि<strong>ह</strong> धरती परक नि<strong>ह</strong> छी मानव।नव िब <strong>ह</strong>ार-बनाएव <strong>ह</strong>म नव ि ब<strong>ह</strong>ारछूिब लेब सफलताक दुआराचीण वंसावशेषपरपूवर् िम लल सं<strong>दे</strong>शपररचबाक अिछ मजगूत ि दवारसचेत भऽ रखबाक छै ईंटा बार बारकमर्रत <strong>ह</strong>ो बाल-अबालउत <strong>ह</strong>ोएत सब<strong>ह</strong>क भालसफलता कए र<strong>ह</strong>ल पुकारबनाएव <strong>ह</strong>म नव ि ब<strong>ह</strong>ारिब िच् छ गे<strong>ह</strong>मे तम िछ पल अिछसभकेँ िद लमे गम िछ पल अिछएकरा िन कालबाक <strong>ह</strong>ेतु भऽ जाउ तैयारबनाएव <strong>ह</strong>म नव िब <strong>ह</strong>ारपुरान रंग आर संगसजेबाक अिछ <strong>ह</strong>िर ित माक रंगनव सृिज त सि ज त म<strong>ह</strong>ल भऽ जाएत तैयार91


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बनाएव <strong>ह</strong>म नव िब <strong>ह</strong>ारसु<strong>िव</strong> चार जन-जन करूआइ अपना सभ ण करूिम िल कऽ कदम बढ़ेबाक लेल भऽ जाउ तैयारबनाएव <strong>ह</strong>म नव िब <strong>ह</strong>ार।2मनोज कुमार मंडलक चािर टा क<strong>िव</strong> ता-(1) अखन िब <strong>ह</strong>ार-समए बदललिब <strong>ह</strong>ारक <strong>िव</strong> कासकगित िक छुस भरल िक छुआगू बढ़लसंगेिश क्षक-िश िक्ष काबढ़ल,िब <strong>ह</strong>ारक ि थ ित92


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बदलए लागलभारतक अथर्नीित बदललिब <strong>ह</strong>ारकअसपतालमे डाक् टर बढ़लशनै-शनैरोगी बढ़लई अलग जेरोग- यािधसे<strong>ह</strong>ो बढ़लजेना<strong>िव</strong> कास <strong>ह</strong>ोमए लागलसड़कक नामपरबुिढ़ या-फूइसअखरलिग ी गढा छलगढ़ा भरए लागलसड़कपर रोड़ा-प थलिग रए लागललोकक नजिरसड़कपर पड़लिब <strong>ह</strong>ार आब बदलए लागलएतबामे93


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सरकारक मन डोललएन.एच.57केँ घोसना भेलसड़कक नाप-जोख<strong>ह</strong>ोमए लागलघरमे चे <strong>ह</strong>-चाकलागए लागलपेराकातक घरर<strong>ह</strong>ने लोक आबपछताए लागलजमीनक टाका भेटए लागलचमचा आर चौबिन यॉं नेतािज लाक दतर दौड़ए लागलदतर टाचारीक मंदीरबनल आर चोर उचक् कापूजारी बनए लागलझोड़े-झोरा टाकाभेटए लागलघर-ार लटकौने र<strong>ह</strong>लजेना मोन जे आब नइ टूटलएकाएकबुलडोजर आबए लागल94


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लोकक भीड़ <strong>ह</strong>ोमए लागललोकसँ बेसी पुिल श भरलसब<strong>ह</strong>क घरटूटल लागललोक बेघर <strong>ह</strong>ुअए लागलबाटपर मािट पड़ए लागलचौड़गर बाट बनए लागलिब <strong>ह</strong>ारक दशा बएलए लागल।(2) <strong>िव</strong> वास-<strong>िव</strong> वाससँ चलत िज नगीककरापर ि व वास करीअ पन लगाओल गाछ पतझड़ लेलकबेरानक गाछतर छॉं<strong>ह</strong> पा<strong>िव</strong>कोन कसौटीपर परखब<strong>िव</strong> वासेसँ <strong>िव</strong> वासी पाएवशोिन तक संबंधकेँ सभ मानैतकी ओ वेरान नइ अिछ बनैतदोसर वंश गलत भऽ सकैतअपनेपर कोना <strong>िव</strong> वास करीकुल कोनो बापेक <strong>ह</strong>ोइतमाएक वंश तँ दोसरे <strong>ह</strong>ोइत95


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कोन पैमानापर नापीमधुर िम लन तँ संयोगे <strong>ह</strong>ोइत।(3) बेटीबेटी धनक िस ंगार अिछमान, ित ठा, इ जत, आवरूसजल सरक ताज अिछभेटल िम िथ लाक मैिथ लीबेटी रूप मु कान अिछ ।कतबो सताबैत बेटीकसुध गाए बिन सुनैत र<strong>ह</strong>ैतसुख-दुखमे सम बिनमाए-बापक मान रखैत अिछबुिझ तो पराया बनबअ पन बनल र<strong>ह</strong>ैत अिछ ।पुरखक समाज अवला क<strong>ह</strong>लि <strong>ह</strong>बिन अवला ओ र<strong>ह</strong>ैत अिछगुलाबक पंखुरी जकॉंटन-िद न भखरैत अिछ वािभ मान, इ जतक नपरनागीन बिन उभरैत अिछ ।बेटा-बेटीक अंतर रि<strong>ह</strong> तो96


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अपन अिध कार समटैत अिछमाए-बाप मनक बुिझ तोभायसँ ेम करैत अिछबापोक ठो<strong>ह</strong> फाटए लगैतजखन <strong>ह</strong>ृदएसँ टुकड़ा अलग <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।(4) नारी चिर शिक् त क ित क नारी र<strong>ह</strong>लधनसँ भड़ल बखारी<strong>िव</strong> ाक सागर बनलदुग, सर वती, ल मीक<strong>ह</strong>ाइत पूजा <strong>ह</strong>ोएत र<strong>ह</strong>ल।माए-ब<strong>ह</strong>ीन, भौजाइ-ननिदकाकी, दादी, नानी, बनलबेटी बिन माए-बापक <strong>ह</strong>ृदएजुराबित र<strong>ह</strong>ल आरजगमे ओ पूजाइत र<strong>ह</strong>ल।ाक तीक इ जतकमान रखने र<strong>ह</strong>लनारीक कमर्सँपुरूष सदासँ अपन97


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मूछ फरकबैत र<strong>ह</strong>लअपन छाती तनने र<strong>ह</strong>ल।पुरूखक भीड़मे िन तअवला-अबला सुनैत र<strong>ह</strong>ललता बिन <strong>ह</strong>रदमअबल ब खोजैत र<strong>ह</strong>लऑंिख अपन िस कुरैत र<strong>ह</strong>ल।जैधी मौसी, मामीएक् के नारी सास बनलकेकरो चरण छुएलककेकरो गािर सुनैत र<strong>ह</strong>लकेकरो लेल <strong>दे</strong>वी बनलकेकरो जॉंघतर पड़ल र<strong>ह</strong>ल।सजल सँबरल बनैत मरूतरूप-अलंकारसँ <strong>दे</strong>वी नाम पड़लदया, ममता, िस ने<strong>ह</strong>, यारकजीवन भिर सुमन ि बखैरित र<strong>ह</strong>ल।िध रज <strong>ह</strong>ेरा डुबाबित अधरपुरूखक मन ललचाबए लगलखुा तोिड़ जखन बौराएल<strong>दे</strong>वीसँ कु टा बनलसमाज नीचताक का ठापर98


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अपन टॉंग गरौने र<strong>ह</strong>ल।धन जीवन अिन वायर्टाका नइ जीवन बनतजि<strong>ह</strong> टाकासँ मान र<strong>ह</strong>तटक् के लेल मान घटबैत र<strong>ह</strong>ल।कुल वािभ मानी बनैतपुरूखक ओ पाग बनैतकोन दुरकाल मनमे उठलजे कुल कलंकक भार बनलनारी ममताकेँ सागरओ कोना नर काल बनल।चशेखर कामितिपता ी योगे कामित, ाम+पो.-किरयन, िजला- समतीपुर, जम-ितिथ-०३-०१-१९५९, िशक्षा- एम.ए.गीतिटकली करय चमचम मुँ<strong>ह</strong> छै मि<strong>ह</strong>सक चाम सन<strong>दे</strong>िख क ऽ पड़ेलॱ किनयाँ लागय कारी झाम सनकारी-कारी मुँ<strong>ह</strong>बड़-बड़ आँिख टुकुर-टुकुरअ<strong>ह</strong>िरयाक कीड़ी जकाँबड़य भुकुर-भुकुरठोरो लागय जरल-जरलिचिनया बदाम सन...॥99


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्नीपल-पोतल नाकतैपर खुा सन-सन बुा<strong>ह</strong>बर-<strong>ह</strong>बर बाजबमुँ<strong>ह</strong>मे पानक गुलुापेटोक कटिन लागयिटन<strong>ह</strong>ी डराम सन...॥मधमॲगर सन <strong>दे</strong><strong>ह</strong> लगैएडफा सन-सन डाँरनाकोसँ चुबैए जेनापसबय केओ माँड़<strong>ह</strong>ाथो पएर लगै छिन जेनािटट<strong>ह</strong>ीक टांग सन...॥िशव कुमार झा-िकछु प ३..िशव कुमार झा ‘‘िटलू‘‘,नाम : िशव कुमार झा,िपताक नाम: व0 काली कात झा‘‘बूच‘‘,माताक नाम: व. चकला <strong>दे</strong>वी,जम ितिथ : 11-12-1973,िशक्षा : नातक (िता),जम थान ः मातृक ः मालीपुरमोड़तर, िज0 - बेगूसराय,मूलाम ः ाम + पालय - किरयन,िजला - समतीपुर,िपन: 848101,संित : बंधक, सं<strong>ह</strong>ण,जे. एम.ए. टोसर् िल.,मेन रोड, िबटुपुरजमशेदपुर - 831 001, अय गित<strong>िव</strong>िध : वषर् 1996 सॅ वषर् 2002 धिर <strong>िव</strong>ापित पिरषद समतीपुरक सांकृितक ,गितविध एवंमैिथलीक चार - सार <strong>ह</strong>ेतु डा. नरेश कुमार <strong>िव</strong>कल आ ी उदय नारायण चौधरी (रापित पुरकार ात िशक्षक) क नेतृव मेसंलग्न!! कोना क‘ अंितम नमन करव !!(कया ूण <strong>ह</strong>या पर एक छोट रचना)कोना क‘ अंितम नमन करव,ऑचर केॅ अ<strong>ह</strong>ॉ कलंिकत कएल<strong>ह</strong>ुॅपु जम से<strong>ह</strong>ंितत सपना मे100


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्करूणाधािरणी िनदर्यी भेल<strong>ह</strong>ुॅ ।।नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुॅ आिदय नि<strong>ह</strong> शिशक िशखा,नि<strong>ह</strong> नभ <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुॅ नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुॅ वसुधानि<strong>ह</strong> भेटल छो<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> मृदुल क्षेम,नि<strong>ह</strong> मोती मािणक्य रजत <strong>ह</strong>ेम,पॉच मास अ<strong>ह</strong>ॅक गभर् मे र<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुॅजनपिरजनक ितरकार स<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुॅअपैत बूिझ कएल<strong>ह</strong>ुॅ अ<strong>ह</strong>ॉ गभर्पातभेल अपूणर् नेना पर वपातअिछ कोन ओ शिक्त मनुसुत मेजे बेटी मे नि<strong>ह</strong> दिशर्त भेलमिणकिणर्का क शंखनाद सुिनतेवृ कुंवरक यौवन झट धुिर गेलदुःख एे वातक तातियासृि <strong>दे</strong>लिन संतित केॅ गरल िपयापावन आयर्भूिमक सुनयनावै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ी केॅ <strong>दे</strong>ली<strong>ह</strong> मािट िमलाभववंधनक ई के<strong>ह</strong>ेन दशर्ननीर क्षीर <strong>िव</strong>नु वीतल जीवनतिज गेल ाण त‘ अनल अपर्णअिमय मधु सॅ पु कएलिन तपर्णएक वेिर <strong>ह</strong>मरो जौ कि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ुॅ अ<strong>ह</strong>ॉजीवन मे सुधा वोिर <strong>दे</strong>त<strong>ह</strong>ुॅ मॉ<strong>दे</strong>त<strong>ह</strong>ुॅ सतरंगी पिरधानपु सॅ विढ़ क‘ किरत<strong>ह</strong>ुॅ समानिदअ आशीष <strong>ह</strong>मर जननीफेिर वेटी विन नि<strong>ह</strong> आवी अवनीनि<strong>ह</strong> सूखय पुिन नव िकसलय दलनि<strong>ह</strong> जल सॅ पि<strong>ह</strong>ने भेटय अनलसये कुमार झापांच लघु-क<strong>िव</strong>ता1.अकासमे मेघपसरल जा र<strong>ह</strong>ल छै धरा धिर कारी-कारी मेघक परछांि<strong>ह</strong>101


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एखने बरसतै मूसलाधार बरखाबा<strong>ह</strong>र पसारल गोट-गोट कपड़ा समेट अयल<strong>ह</strong>ूं,दलान पर सूतल बाबूटा मा छूिट गेला ।2.केस बढ़ल, कटा लेल<strong>ह</strong>ूंन<strong>ह</strong> बढ़ल, कािट लेल<strong>ह</strong>ूंकतौ <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे भिर र<strong>ह</strong>ल छैएकटा <strong>िव</strong>षकुभ, अमाषयक नीचांसभ क<strong>ह</strong>ैछ- जुिन <strong>ह</strong>टाब’ एि<strong>ह</strong> कुभकेाणो जा सकैछ’अदौकालसं जीिबये र<strong>ह</strong>ल छैमनुक्ख-एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षकं ुभक संग ।3.छोटका लीमेभिरपोख जल ढारैत छीली मषः बढ़ल जा र<strong>ह</strong>ल छै ।एकटा बांसक फी लगा <strong>दे</strong>ने िछयैली ओि<strong>ह</strong>मे लपटा र<strong>ह</strong>ल छै ।बगलमे ठाढ़ एकटा पुरान पीपरक गाछसमयसं पि<strong>ह</strong>नेउपेिक्षत भेल ‘ठाढ़’ अिछ ।4.क<strong>िव</strong>ता ने<strong>ह</strong> अिछ, भूख अिछसकार अिछ, यव<strong>ह</strong>ार अिछ ।मुदा- नि<strong>ह</strong> अिछ क<strong>िव</strong>तारोटी, कपड़ा, मकान आनचैत/नचबैत बजार ।5.भूख सभके लगै’ छैभूख सब<strong>ह</strong>क लेल छैभूख सब<strong>ह</strong>क मेटाइत छैमुदा मायक भूख-नि<strong>ह</strong> खम <strong>ह</strong>ोइत छै कखनोबेटाक थारीमेअपन <strong>ह</strong>ाथक बनलितलकोरक तरूआ दैत102


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बेटाक भूखमाइयेमे सि<strong>ह</strong>या जाइ छै ।१. योित सुनीत चौधरी -दूिबक भाग २. सुमन झा "सृजन"-बिल ३. मनीष झा"बौआभाई"-फ<strong>ह</strong>राइयै पताका१योित सुनीत चौधरीदूिबक भागघासक फुगी पर बैसलदूिब सोचैत अपन भागके<strong>ह</strong>ेन गित <strong>ह</strong>ैत की जािनअत लीखल ककर <strong>ह</strong>ाथजँ पुजारी के <strong>ह</strong>ाथ लागतखॲटत सब स<strong>ह</strong>ािर कऽा सऽ अिपर्त करतपूजामे ईरक नाम लऽदुगर्ित नि<strong>ह</strong>ं कोनो आन ए<strong>ह</strong>नपड़त लोकक बाटमे जॅिपसाएत अत <strong>ह</strong>ैत तखनबाट बटोि<strong>ह</strong>क पैर सऽचरवा<strong>ह</strong>ा के यान पड़लापरलऽ जायत घर उखािड़कऽनि<strong>ह</strong>ं तऽ अपन माल जालचरायत ओतय आिनकऽ।२103


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सुमन झा "सृजन", कोसी कॉलनी, िन मर्ली, सुपौल।बिल -चुपचाप ठाढ़ भऽ <strong>दे</strong>खने छल ओजखन ओकरा श<strong>ह</strong>रमे भेल छल पि<strong>ह</strong> लुक बेिरदू जाित क बीच तकरार।खामोश छल ओ तखन<strong>ह</strong>ुँजखन अािब गेल छल <strong>ह</strong>ाथमे तलवाररूकले र<strong>ह</strong>ल ओ तखन<strong>ह</strong>ुँभोरे-भोर आ सभ िभ नसर<strong>ह</strong> याक खबिर सँसजए लगल छल अखवार।३मनीष झा "बौआभाई"फ<strong>ह</strong>राइयै पताका<strong>दे</strong>खू िमिथला नगर के फ<strong>ह</strong>राइयै पताकाजत' बाँचल अिछ एखन<strong>ह</strong>ु धिर मान ओ मयदाजतक नारी जानकी ीराम केर भािमनीजतक सय संकृित के गाबै छिथ रािगनीई नगरी अपन छोट नगरी जुिन बुझूअिछ सगरो जगत में मचौने धमाका104


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जत' बाँचल अिछ एखन<strong>ह</strong>ु धिर मान ओ मयदा<strong>ह</strong>ली-मदन-वाचपित के ख्याित छि<strong>ह</strong><strong>िव</strong>ापितक गीत सब गुनगुनाइत छि<strong>ह</strong>परमज्ञानी सय<strong>दे</strong>व योितष के ज्ञातािमिथला क<strong>ह</strong>ल जाईछ संप गुणवालाजत' बाँचल अिछ एखन<strong>ह</strong>ु धिर मान ओ मयदाकोइली कु<strong>ह</strong>ुिक वर पंचम में गाबयझमझम बरिस मेघ कजरी सुनाबयभोरे पराती गाबैइयै सुग्गापरवा स' सजय रोज मंिदर-िशवालाजत' बाँचल अिछ एखन<strong>ह</strong>ु धिर मान ओ मयदानीपल जाईछ पीढ़ी गोसाऊिनक िनत रोजेपूजा के शंखनाद कोश-कोश गूजेघर-घर में शािलाम, तुलसी के चौराघोघ तर में नारी लागय सीता आ राधाजत' बाँचल अिछ एखन<strong>ह</strong>ु धिर मान ओ मयदातुलिसक पिनसला में कूश आ डाबानाग पूजल जाइछ ल' क' दूध संग लाबापातैर में भोग लागय आम-खीर-पूरीजगदबाक कृपा स' <strong>ह</strong>टल र<strong>ह</strong>य <strong>िव</strong> बाधाजत' बाँचल अिछ एखन<strong>ह</strong>ु धिर मान ओ मयदायश-कीितर्-वैभव स' पिरपूणर् िमिथलांचलजनक जीक याय के <strong>दे</strong>वतो सब मानल"मनीषक" अिछ कामना जे बढ़ू सब आँगाँमैिथलक <strong>िव</strong>चार उच्च, जीवन <strong>ह</strong>ोइछ सादाजत' बाँचल अिछ एखन<strong>ह</strong>ु धिर मान ओ मयदा१. िश वकुमार ि म २.२. राजेश मो<strong>ह</strong>न झा- गरम जमाना ३. कृण कुमार राय ‘िकशन’-द<strong>ह</strong>ेज, <strong>दे</strong>शऽक िचता105


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१िश वकुमार ि मबेरमा, तमुिर या, मधुबनी] िब <strong>ह</strong>ारक<strong>िव</strong> ता-भलमानुस समाज- यव<strong>ह</strong>ािर क लोककेँ घाटा <strong>ह</strong>ोइत छैकमरनोपरा त ओकर नाअो लैत छैकसोनमा <strong>ह</strong>मरा गामक सब<strong>ह</strong>क काज करैत छैकतकरेपर सभ खुब गड़जैत छैक यव<strong>ह</strong>ािर क लोककेँ घाटा <strong>ह</strong>ोइत छैककॉमरिश यल लोककेँ घाटा सुझैत छैकसामािज क लोक घाटा नै बुझैत छैकसमाज आओर सामािज कताक पिर भाषा लोक दैत छैक106


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मुदा, ओ लोक िक एक नै समाजसँ जुडै़त छैक यव<strong>ह</strong>ािर क लोककेँ घाटा <strong>ह</strong>ोइत छैकिश वजी अपन भावनापर नोर पोछैत छैकककरो िक एक नै अपन बुझैत छैकजाित -पाित क िढ ढ़ोरा से<strong>ह</strong>ो िप टैत छैकतेकरा सरकारमे िक एक थान दैत छैक यव<strong>ह</strong>ािर क लोककेँ घाटा <strong>ह</strong>ोइत छैक।२राजेश मो<strong>ह</strong>न झाराजेश मो<strong>ह</strong>न झा ''गुंजन'', िपताः- व० काली कात झा ''बूच'', माता :- व० चकला <strong>दे</strong>वी, जम ितिथः- ०५/०९/१९८१ जमथानः- ाम० - किरयन िजला - समतीपुर िपन - ८४८११७ सितः- टेशन माटर, दिक्षण पूवर् रेलवे, खड़गपुर मंडल!! गरम जमाना !!औ बाबू ई गरम जमाना ।नगर िसनेमा आर चौवाट,अिधकारक झंडा नेने <strong>ह</strong>ाथ,ठोकिथ ताल नेी गण िमिलक‘पुरूष जाित सभ बनल बेगाना ।।ितशत तैंतीस जदी चा<strong>ह</strong>ीनेना भूखे वरू काटिथ का<strong>ह</strong>ी,खसाविथ व लगाविथ अॅगरा<strong>ह</strong>ी,अपन जन भ‘ गेल बेगाना ।।107


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ममता रखैत छिथ कोठीक का<strong>ह</strong> पर,समेलन करती‘ पुनमा वा<strong>ह</strong> परसगर िनयोजन ि<strong>ह</strong>नके चा<strong>ह</strong>ी,मदर् वनल फाटल पैजामा ।।साड़ी मे नि<strong>ह</strong> ि<strong>ह</strong>नका <strong>दे</strong>खवै,वेल‘ पड़त सो<strong>ह</strong>ारी तखने बुझवैजौ वैसल<strong>ह</strong>ुॅ वेदी वर कि<strong>ह</strong>यो,जीवन भिर भरवै <strong>ह</strong>जना ।।२कृण कुमार राय ‘िकशन’पिरचय:- वतर्मानमे आकाशवाणी िदलीमे संवाददाता स<strong>ह</strong> समाचार वाचक रूपमे कायर्रत छी। ि<strong>ह</strong>ंदी आ मैिथलीमे लेखन। िशक्षा- एम.िफल पकािरता व जनसंचार कुरूक्षे <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय कुरूक्षेसॕ। जम:- कलकतामे । मूल िनवासी:-ाम -मंगरौना, भाया -अंधराठाढ़ी िजला-मधुबनी िब<strong>ह</strong>ार।द<strong>ह</strong>ेजद<strong>ह</strong>ेजक नाम सुिन कऽकांइिप उठैत अिछ ,माए-बापऽक करेजकतबो छटपटायब तऽलड़कवला कम नि<strong>ह</strong> करता<strong>ह</strong> अपन द<strong>ह</strong>ेज।ओ क<strong>ह</strong>ता<strong>ह</strong>, जे िबया<strong>ह</strong> करबाक अिछतऽ <strong>ह</strong>मरा <strong>दे</strong>बै<strong>ह</strong> परत द<strong>ह</strong>ेजपाई नि<strong>ह</strong> अिछ तऽबेच िलय अपना जमीनऽक दतावेज।द<strong>ह</strong>ेज िबना कोना कऽ करब<strong>ह</strong>म अपना बेटाक मैरेजद<strong>ह</strong>ेज नि<strong>ह</strong> लेला सऽंॅ खराब <strong>ह</strong>ोयतसमाज में <strong>ह</strong>मर इमेज।एि<strong>ह</strong> मॉडनर् जुग मे तऽए<strong>ह</strong>ेन <strong>ह</strong>ोइत अिछ मैरेज108


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आयल बिरयाित घूरीकऽ जाइत छिथजऽंॅ किनयो कम <strong>ह</strong>ोइत अिछ द<strong>ह</strong>ेज।मादा-भूणर् आओर नव किनयाकजान लऽ लैत अिछ इ द<strong>ह</strong>ेजई सभ <strong>दे</strong>िख सूिन कऽकाइिप उठैत अिछ ‘िकशन’ के करेज।समाज के बरबाद केनेजा र<strong>ह</strong>ल अिछ ई द<strong>ह</strong>ेजबचेबाक अिछ समाज के तऽ<strong>ह</strong>टा िदयौ ई मुारूपी द<strong>ह</strong>ेज।खाउ एखने सपत ,करू ितज्ञाजे आब नि<strong>ह</strong> मॕागब द<strong>ह</strong>ेजिबन द<strong>ह</strong>ेजक <strong>ह</strong>ेतै आब सभ ठामसभ<strong>ह</strong>क बेटीक मैरेज।<strong>दे</strong>शऽक िचतािकनको छिन वाथर्क िचतािकनको छिन घूस लेबाक िचतानेता सभ के अिछ कुसक िचतामुदा िकनको नि<strong>ह</strong> अिछ, <strong>दे</strong>शऽक िचता।चुनाव जीतलाक बाद, कुस भेटलै<strong>ह</strong> नेताजी केभऽ गेला<strong>ह</strong> िनःिफकीरमुदा भाषणेटा मे िखचैत छिथआिथर्क <strong>िव</strong>कासऽक लकीर ।भूखे मरैत अिछ गरीब जनताएि<strong>ह</strong> बातक <strong>ह</strong>ुनका नि<strong>ह</strong> छिन कोनो िचताश<strong>ह</strong>ीद <strong>ह</strong>ोइत छिथ <strong>दे</strong>शऽक सीमा पर जुआनकानब तऽ दूरक गप, ांजिलयो दैए लेल नि<strong>ह</strong>ं औता।नेता सभ मंालय लेल छिथ परेशानिकयो वाथर्िसिक लेल अिछ <strong>ह</strong>रानिकयो भूखे मिर जाए, िकयो द<strong>ह</strong>ा जाएय बािढ़ मेमुदा <strong>ह</strong>ुनका नि<strong>ह</strong>, जेतैन मरल लोक पर िधयान।घूस खाईत-खाईत भऽ गेला<strong>ह</strong> मुदा खािदक अंगा पि<strong>ह</strong>र, अपना के बुझैेत छिथ ेकोना कऽ <strong>ह</strong>ेतै आिथर्क <strong>िव</strong>कासनि<strong>ह</strong>ं सोचैत छिथ, नि<strong>ह</strong> छिन िचता।सभ पाट के तऽ अिछ कुसक िचतामुदा िकनको नि<strong>ह</strong>ं अिछ <strong>दे</strong>शऽक िचता।बालानां कृते109


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मु नी वम, १.क<strong>िव</strong>ता-समाजक <strong>िव</strong> ड बना २.लघुकथा-1.<strong>ह</strong>मर सं कार 2. करैलाक मीठ गुणमु नी वम, िन मर्ली, सुपौलक<strong>िव</strong>ता-समाजक <strong>िव</strong> ड बना<strong>दे</strong>ख कऽ ई समाजक <strong>िव</strong> ड बना<strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong>ब आब <strong>ह</strong>म िध या कोनाचारपर खढ़ नि<strong>ह</strong> पेटमे अन् न नि<strong>ह</strong>नै अिछ संगमे एक् को अनामांग भेल ाइवरकेँ लाखमा टर आ डाक् टरक नै पुछूँ बातिद नक उजयािर भेल कारी, भेल घनघर राितई <strong>ह</strong>मरेटा नि<strong>ह</strong>जन-जनक दुखरा अिछबेिट बलाकेँ मिल छबेटाबलाकेँ िख लल मुखरा अिछ110


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्नि <strong>ह</strong> टा िध या <strong>ह</strong>मर भेल आब सयानीित लकक एि<strong>ह</strong> युगमे िब आ<strong>ह</strong>व कोना िब िट या रानीबि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल यऽ अरमान सभ, जेना मुीमे पािनलघुकथा-1.<strong>ह</strong>मर सं कारआंगनमे बैिस िब ू कखैनसँ ने चारू भर चौका भऽ सभ घरकेँ िनग् <strong>ह</strong>ारैत छला<strong>ह</strong>। पता नि<strong>ह</strong> कतैक सबालसँ अपन माथकेँ ओझरौनेछला<strong>ह</strong>। ओ सिद खन सोचैत छला<strong>ह</strong>- िक एक <strong>ह</strong>ोइत भीनसर घरमे बगड़ा फुदकए लगैत अिछ । आिख र ओकर ाण <strong>ह</strong>मरे घरमेिक एक लटकल र<strong>ह</strong>ैत अिछ । िक एक नि<strong>ह</strong> ओ<strong>ह</strong>ो आन िच ड़ै जकॉं गाछ-िब रीछपर र<strong>ह</strong>ैत अिछ ?एक िद न बाबासँ िब ू पुछलक- “ बगड़ाकेँ <strong>ह</strong>मरा सभसँ िकएक नै डर <strong>ह</strong>ोइत छै? <strong>ह</strong>म तँ ओकरा कखनो नोकसान प<strong>ह</strong>ुँचा सकैछी। ”बाबा िब ूक बात सुि न मु कुराइत बजला<strong>ह</strong> - “बौआ, <strong>ह</strong>मर उँच सं कारक प<strong>ह</strong>चान यए<strong>ह</strong> बगड़ा छी, जे नीकसँ बुझैत अिछ जे <strong>ह</strong>मरसं कार एकरा नोकसान नि<strong>ह</strong> प<strong>ह</strong>ुँचा सकैत अिछ । िम िथ लाक समपर्णक िख सा <strong>िव</strong> व भिर मे पसरल अिछ । जि<strong>ह</strong> ना बच् चाकेँ जकरासँदुलार भेटैत अिछ ओ ओकरे अपना बुझए लगैत अिछ । एि<strong>ह</strong> ना ई बगड़ा िम िथ लाक घर-घरमे दुलार पबैत अपन घर बसबैतअिछ ।”2.लघुकथा-करैलाक मीठ गुण-111


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सासु-पुतौ<strong>ह</strong>क नाता तँ खटगर-मीठगर <strong>ह</strong>ोइत अिछ । रगर-झगरक बीच पीसाइत ई संबंध <strong>ह</strong>मरा समाजमे एक ित ि ठ त उँचाइ पबैतअिछ । एि<strong>ह</strong> ठकराउक मुख् य कारण ई <strong>ह</strong>ोइत अिछ - ने सासु पुतौ<strong>ह</strong>केँ बेटी जकॉं दुलार करैत अिछ आ ने पुतौ<strong>ह</strong> सासुकेँ माए जकॉंस मान।ि यांसी बी.ए. पास नव <strong>िव</strong> चारक मि<strong>ह</strong> ला अिछ । जे सासुरमे पएर रखैत सासु-पुतौ<strong>ह</strong>क उँच-िन चक दीवारकेँ ख<strong>दे</strong>र <strong>दे</strong>लक।ओकरा नै<strong>ह</strong>रसँ ई बात मनमे गिड़ गेल छल जे सासु माने <strong>ह</strong>ुनकर माए क<strong>ह</strong>ैक मतलब ई जे ओकरा नजिर मे सासु आ सतौत माएदुनू एक् के िस क् काक दू परत छी। एि<strong>ह</strong> सँ ि यांसी सोचलक जे सासुर जाइत ई बुिढ़ या अपन सासु िग िर करैत एि<strong>ह</strong> सँ पि<strong>ह</strong> ले <strong>ह</strong>मएकर लगाम तनने र<strong>ह</strong>ब। तखने <strong>ह</strong>मरा ई सासुर बसए <strong>दे</strong>ित ।को<strong>ह</strong>वरसँ िन कलैत ि यांसी डाढ़मे ऑंचरक खुट खॲसैत तइपर दुनू <strong>ह</strong>ाथ धऽ सासुकेँ क<strong>ह</strong>लक- “सुिन लौथु <strong>ह</strong>म जेना नै<strong>ह</strong>र र<strong>ह</strong>ैतछलॱ ति<strong>ह</strong> ना र<strong>ह</strong>बिन , <strong>ह</strong>म सासुरक ज<strong>ह</strong>लमे नि<strong>ह</strong> खटबिन , मंजूर छि <strong>ह</strong> तँ क<strong>ह</strong>ौत नि<strong>ह</strong> तँ <strong>ह</strong>मरा दुनू परानीकेँ अखने अलग कएदोथू।” घोघ तरसँ बािज उठल किन यॉंकेँ ई बोली सुिन सासु ित लिम ला गेली<strong>ह</strong>। मुदा मयदाक स मान आ कुटुमक ख् याल करैतबजली<strong>ह</strong>- “आब ई राज-पाट अ<strong>ह</strong>ॴकेँ छी। एकरा अ<strong>ह</strong>ॉं जेना राखी आइसँ एि<strong>ह</strong> पिर वारक मान-स मान <strong>ह</strong>म अ<strong>ह</strong>ॉंकेँ सोपैत छी। ”ि यांसी अपन यव<strong>ह</strong>ारसँ सासुरक लोककेँ नाकोदम कए <strong>दे</strong>लक। जए<strong>ह</strong> गरम िम जाज नै<strong>ह</strong>रमे छल सए<strong>ह</strong> तेबर सासुरोमे काइमकरैत ओ उिध याइ छेली<strong>ह</strong>। ने भैंसुरक ले<strong>ह</strong>ाज आने ससुरक इ जत ओकरा लेल सभ ओकर िद अर जकॉं छल। घरबलाकेँ तँगणेशीए बुझैत छिल । ओ अपना आगॉं सभकेँ <strong>ह</strong>ीन बुिझ <strong>ह</strong>ँिस दैत छिल । एकर एि<strong>ह</strong> यव<strong>ह</strong>ारकेँ लाेक ओकर मित छी नू बुि झ चुप रि<strong>ह</strong>जाइत छल। कोइ ओकरासँ मतलब नि<strong>ह</strong> रखैत छल। ओकरा घरबला से<strong>ह</strong>ो ओकरासँ <strong>ह</strong>िर दम रूझाइल-रूझाइल र<strong>ह</strong>ैत छल।िक छु मासक बाद ि यांसीकेँ अपन यव<strong>ह</strong>ार आ पिर वारमे अपन ि थ ित क नीक जकॉं ज्ञान भऽ गेल ओ बुिझ गेिल जे लड़कीकेँ<strong>ह</strong>रदम बेटीए नि<strong>ह</strong> पुतो<strong>ह</strong>ुओ बिन कऽ र<strong>ह</strong>बाक चा<strong>ह</strong>ी। एगो नीक मनुक् खक िन मण बदलैत पिर ि थ ित आ समऐ करैत अिछ । अगरनदीमे बािढ़ नि<strong>ह</strong> आबै तँ तलाबक पािन समुक ग<strong>ह</strong>राइकेँ कोना जािन सकैत अिछ । ति<strong>ह</strong> ना बेटीकेँ उछलैत पैरमे मान-मयदा,पिर वार, समाज आ <strong>दे</strong>शक दािय वकेँ बेड़ी बाि <strong>ह</strong> ओकरा अपन कतर् यक ज्ञान कराओल जाइत अिछ ।सासु बेटीसँ बनल पुतौ<strong>ह</strong>केँ फुलक पगरी सोपैत अिछ । जि<strong>ह</strong> मे ओ अपन ई काज कुम<strong>ह</strong>ार जकॉं करैत अिछ । जेना कुम<strong>ह</strong>ारमािट क बतर्नकेँ पीट-पीट आ भीमे पका कऽ दुिन यॉं योग बनबैत अिछ । ओि<strong>ह</strong> ना सासु कखनो मीठगर तँ कखनो तीतगर बोलीसँमक् खनसँ पालल बेटीकेँ दुिन यॉंक अनुरूप बना कऽ ओकर यिक् त वक िन मण करैत अिछ ।बच्चा लोकिन ारा मरणीय लोक१.ातः काल मु<strong>ह</strong>ूर् (सूयदयक एक घंटा पि<strong>ह</strong>ने) सवर्थम अपन दुनू <strong>ह</strong>ाथ <strong>दे</strong>खबाक चा<strong>ह</strong>ी, आ’ ई लोक बजबाक चा<strong>ह</strong>ी।कराे वसते लमीः करमये सरवती।करमूले िथतो ा भाते करदशर्नम्॥112


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्करक आगाँ लमी बसैत छिथ, करक मयमे सरवती, करक मूलमे ा िथत छिथ। भोरमे ताि<strong>ह</strong> ारे करक दशर्न करबाकथीक।२.संया काल दीप लेसबाक काल-दीपमूले िथतो ा दीपमये जनादर्नः।दीपाे शरः ोक्ः सयायोितनर्मोऽतुते॥दीपक मूल भागमे ा, दीपक मयभागमे जनादर्न (<strong>िव</strong>णु) आऽ दीपक अ भागमे शर िथत छिथ। <strong>ह</strong>े संयायोित! अ<strong>ह</strong>ाँकेँनमकार।३.सुतबाक काल-रामं कदं <strong>ह</strong>नूमतं वैनतेयं वृकोदरम्।शयने यः मरेियं दुःवतय नयित॥जे सभ िदन सुतबासँ पि<strong>ह</strong>ने राम, कुमारवामी, <strong>ह</strong>नूमान्, गरुड़ आऽ भीमक मरण करैत छिथ, <strong>ह</strong>ुनकर दुःव न भऽ जाइत छि<strong>ह</strong>।४. न<strong>ह</strong>ेबाक समय-गे च यमुने चैव गोदाविर सरवित।नमर्<strong>दे</strong> िसधु कावेिर जलेऽिमन् सििधं कुरू॥<strong>ह</strong>े गंगा, यमुना, गोदावरी, सरवती, नमर्दा, िसधु आऽ कावेरी धार। एि<strong>ह</strong> जलमे अपन सािय िदअ।५.उरं यसमुय ि<strong>ह</strong>माेैव दिक्षणम्।वषर्ं तत् भारतं नाम भारती य सतितः॥समुक उरमे आऽ ि<strong>ह</strong>मालयक दिक्षणमे भारत अिछ आऽ ओतुका सतित भारती क<strong>ह</strong>बैत छिथ।६.अ<strong>ह</strong>या ौपदी सीता तारा मडोदरी तथा।पचकं ना मरेियं म<strong>ह</strong>ापातकनाशकम्॥जे सभ िदन अ<strong>ह</strong>या, ौपदी, सीता, तारा आऽ मदोदरी, एि<strong>ह</strong> पाँच सावी-ीक मरण करैत छिथ, <strong>ह</strong>ुनकर सभ पाप न भऽ जाइतछि<strong>ह</strong>।७.अथामा बिलयसो <strong>ह</strong>नूमां <strong>िव</strong>भीषणः।कृपः परशुराम सतैते िचरी<strong>िव</strong>नः॥अथामा, बिल, यास, <strong>ह</strong>नूमान्, <strong>िव</strong>भीषण, कृपाचायर् आऽ परशुराम- ई सात टा िचरीवी क<strong>ह</strong>बैत छिथ।113


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्८.साते भवतु सुीता <strong>दे</strong>वी िशखर वािसनीउेन तपसा लधो यया पशुपितः पितः।िसिः साये सतामतु सादातय धूजर्टेःजावीफेनलेखेव ययूिध शिशनः कला॥९. बालोऽ<strong>ह</strong>ं जगदानद न मे बाला सरवती।अपूण पंचमे वष वणर्यािम जगयम् ॥१०. दूवक्षत मं(शुक्ल यजुवद अयाय २२, मं २२)आ ियय जापितॠर्िषः। िलंभोक्ा <strong>दे</strong>वताः। वराडुकृितछदः। षजः वरः॥आ ॑न् ा॒णो ॑वचर्॒सी जा॑यता॒मा रा॒े रा॑ज॒यः शुरे॑ऽइषयो॒ऽितया॒धी म॑<strong>ह</strong>ार॒थो जा॑यतां॒ दोग्ॴ धे॒नुवढा॑न॒वाना॒शुः सितः॒ पुर॑िध॒यवा॑िज॒णू र॑थे॒ाः स॒भेयो॒ युवाय यज॑मानय वी॒रो जा॒यतां िनका॒मे-िन॑कामे नः प॒जर्यॲ वषर्तु॒ फल॑वयो न॒ऽओष॑धयः पच्यतां योगेक्ष॒मो नः॑कपताम्॥२२॥माथः िसयः सतु पूणः सतु मनोरथाः। शूणां बुिनाशोऽतु िमाणामुदयतव।ॐ दीघयुभर्व। ॐ सौभाग्यवती भव।<strong>ह</strong>े भगवान्। अपन <strong>दे</strong>शमे सुयोग्य आ’ सवर्ज्ञ <strong>िव</strong>ाथ उप <strong>ह</strong>ोिथ, आ’ शुुकेँ नाश कएिन<strong>ह</strong>ार सैिनक उप <strong>ह</strong>ोिथ। अपन <strong>दे</strong>शकगाय खूब दूध दय बाली, बरद भार व<strong>ह</strong>न करएमे सक्षम <strong>ह</strong>ोिथ आ’ घोड़ा विरत रूपेँ दौगय बला <strong>ह</strong>ोए। ीगण नगरक नेतृवकरबामे सक्षम <strong>ह</strong>ोिथ आ’ युवक सभामे ओजपूणर् भाषण <strong>दे</strong>बयबला आ’ नेतृव <strong>दे</strong>बामे सक्षम <strong>ह</strong>ोिथ। अपन <strong>दे</strong>शमे जखन आवयक <strong>ह</strong>ोयवष <strong>ह</strong>ोए आ’ औषिधक-बूटी सवर्दा पिरपक्व <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ए। एवं मे सभ तर<strong>ह</strong>ेँ <strong>ह</strong>मरा सभक कयाण <strong>ह</strong>ोए। शुक बुिक नाश <strong>ह</strong>ोएआ’ िमक उदय <strong>ह</strong>ोए॥मनुयकें कोन वतुक इच्छा करबाक चा<strong>ह</strong>ी तकर वणर्न एि<strong>ह</strong> मंमे कएल गेल अिछ।एि<strong>ह</strong>मे वाचकलुतोपमालड़्कार अिछ।अवय-॑न् - <strong>िव</strong>ा आिद गुणसँ पिरपूणर् रा॒े - <strong>दे</strong>शमे॑वचर्॒सी- <strong>िव</strong>ाक तेजसँ युक्आ जा॑यतां॒- उप <strong>ह</strong>ोएरा॑ज॒यः-राजा114


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्शुरे॑ऽ–िबना डर बलाइषयो॒- बाण चलेबामे िनपुणऽितया॒धी-शुकेँ तारण दय बलाम॑<strong>ह</strong>ार॒थो-पैघ रथ बला वीरदोग्ॴ-कामना(दूध पूणर् करए बाली)धे॒नुवढा॑न॒वाना॒शुः धे॒नु-गौ वा वाणी वढा॑न॒वा- पैघ बरद ना॒शुः-आशुः-विरतसितः॒-घोड़ापुर॑िध॒यवा॑- पुर॑िध॒- यव<strong>ह</strong>ारकेँ धारण करए बाली यवा॑-ीिज॒णू-शुकेँ जीतए बलार॑थे॒ाः-रथ पर िथरस॒भेयो॒-उम सभामेयुवाय-युवा जे<strong>ह</strong>नयज॑मानय-राजाक रायमेवी॒रो-शुकेँ परािजत करएबलािनका॒मे-िन॑कामे-िनययुक् कायर्मेनः-<strong>ह</strong>मर सभकप॒जर्यॲ-मेघवषर्तु॒-वष <strong>ह</strong>ोएफल॑वयो-उम फल बलाओष॑धयः-औषिधःपच्यतां- पाकएयोगेक्ष॒मो-अलय लय करेबाक <strong>ह</strong>ेतु कएल गेल योगक रक्षानः॑-<strong>ह</strong>मरा सभक <strong>ह</strong>ेतुकपताम्-समथर् <strong>ह</strong>ोए115


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ििफथक अनुवाद- <strong>ह</strong>े ण, <strong>ह</strong>मर रायमे ाण नीक धािमर्क <strong>िव</strong>ा बला, राजय-वीर,तीरंदाज, दूध दए बाली गाय, दौगय बलाजतु, उमी नारी <strong>ह</strong>ोिथ। पाजर्य आवयकता पड़ला पर वष <strong>दे</strong>िथ, फल <strong>दे</strong>य बला गाछ पाकए, <strong>ह</strong>म सभ संपि अिजर्त/संरिक्षतकरी।Input: (कोकमे <strong>दे</strong>वनागरी, िमिथलाक्षर िकंवा फोनेिटक-रोमनमे टाइप करू। Input in Devanagari, Mithilakshara orPhonetic-Roman.)Output: (पिरणाम <strong>दे</strong>वनागरी, िमिथलाक्षर आ फोनेिटक-रोमन/ रोमनमे। Result in Devanagari, Mithilakshara andPhonetic-Roman/ Roman.)इंिग्लश-मैिथली-कोष / मैिथली-इंिग्लश-कोष ोजेक्टकेँ आगू बढ़ाऊ, अपन सुझाव आ योगदानई-मेलारा ggajendra@videha.com पर पठाऊ।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी) एम.एस. एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Basedon ms-sql server Maithili-English and English-Maithili Dictionary.मैिथलीमे भाषा सपादन पायमनीचाँक सूचीमे <strong>दे</strong>ल <strong>िव</strong>कपमेसँ लैंगुएज एडीटर ारा कोन रूप चुनल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी:वडर् फाइलमे बोड कएल रूप:1.<strong>ह</strong>ोयबला/ <strong>ह</strong>ोबयबला/ <strong>ह</strong>ोमयबला/ <strong>ह</strong>ेब’बला, <strong>ह</strong>ेम’बला/ <strong>ह</strong>ोयबाक/<strong>ह</strong>ोबएबला /<strong>ह</strong>ोएबाक2. आ’/आऽ आ3. क’ लेने/कऽ लेने/कए लेने/कय लेने/ल’/लऽ/लय/लए4. भ’ गेल/भऽ गेल/भय गेल/भए गेल5. कर’ गेला<strong>ह</strong>/करऽ गेल<strong>ह</strong>/करए गेला<strong>ह</strong>/करय गेला<strong>ह</strong>6. िलअ/िदअ िलय’,िदय’,िलअ’,िदय’/7. कर’ बला/करऽ बला/ करय बला करै बला/क’र’ बला / करए बला8. बला वला9. आङ्ल आंग्ल10. ायः ाय<strong>ह</strong>11. दुःख दुख12. चिल गेल चल गेल/चैल गेल13. <strong>दे</strong>लिख<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लिक<strong>ह</strong>, <strong>दे</strong>लिखन14. <strong>दे</strong>खलि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खलिन/ <strong>दे</strong>खलै<strong>ह</strong>15. छिथ<strong>ह</strong>/ छलि<strong>ह</strong> छिथन/ छलैन/ छलिन16. चलैत/दैत चलित/दैित17. एखनो अखनो18. बढ़ि<strong>ह</strong> बढि<strong>ह</strong>19. ओ’/ओऽ(सवर्नाम) ओ116


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्20. ओ (संयोजक) ओ’/ओऽ21. फाँिग/फाि फाइंग/फाइङ22. जे जे’/जेऽ23. ना-नुकुर ना-नुकर24. केलि<strong>ह</strong>/कएलि<strong>ह</strong>/कयलि<strong>ह</strong>25. तखन तँ तखनतँ26. जा’ र<strong>ह</strong>ल/जाय र<strong>ह</strong>ल/जाए र<strong>ह</strong>ल27. िनकलय/िनकलए लागल ब<strong>ह</strong>राय/ब<strong>ह</strong>राए लागल िनकल’/ब<strong>ह</strong>रै लागल28. ओतय/जतय जत’/ओत’/जतए/ओतए29. की फूड़ल जे िक फूड़ल जे30. जे जे’/जेऽ31. कूिद/यािद(मोन पारब) कूइद/याइद/कूद/याद/ इआद32. इ<strong>ह</strong>ो/ओ<strong>ह</strong>ो33. <strong>ह</strong>ँसए/<strong>ह</strong>ँसय <strong>ह</strong>ँस’34. नौ आिक दस/नौ िकंवा दस/नौ वा दस35. सासु-ससुर सास-ससुर36. छ<strong>ह</strong>/सात छ/छः/सात37. की की’/कीऽ(दीघकारातमे विजर्त)38. जबाब जवाब39. करएता<strong>ह</strong>/करयता<strong>ह</strong> करेता<strong>ह</strong>40. दलान िदिश दलान िदश/दालान िदस41. गेला<strong>ह</strong> गएला<strong>ह</strong>/गयला<strong>ह</strong>42. िकछु आर िकछु और43. जाइत छल जाित छल/जैत छल44. प<strong>ह</strong>ुँिच/भेिट जाइत छल प<strong>ह</strong>ुँच/भेट जाइत छल45. जबान(युवा)/जवान(फौजी)46. लय/लए क’/कऽ/लए कए47. ल’/लऽ कय/कए48. एखन/अखने अखन/एखने49. अ<strong>ह</strong>ॴकेँ अ<strong>ह</strong>ीँकेँ50. ग<strong>ह</strong>ॴर ग<strong>ह</strong>ीँर51. धार पार केनाइ धार पार केनाय/केनाए52. जेकाँ जेँकाँ/जकाँ53. ति<strong>ह</strong>ना तेि<strong>ह</strong>ना54. एकर अकर55. बि<strong>ह</strong>नउ ब<strong>ह</strong>नोइ56. बि<strong>ह</strong>न बि<strong>ह</strong>िन57. बि<strong>ह</strong>िन-बि<strong>ह</strong>नोइ बि<strong>ह</strong>न-ब<strong>ह</strong>नउ58. नि<strong>ह</strong>/नै59. करबा’/करबाय/करबाए60. त’/त ऽ तय/तए 61. भाय भै/भाए117


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्62. भाँय63. यावत जावत64. माय मै / माए65. <strong>दे</strong>ि<strong>ह</strong>/दएि<strong>ह</strong>/दयि<strong>ह</strong> दि<strong>ह</strong>/दैि<strong>ह</strong>66. द’/द ऽ/दए67. ओ (संयोजक) ओऽ (सवर्नाम)68. तका’ कए तकाय तकाए69. पैरे (on foot) पएरे70. ता<strong>ह</strong>ुमे ता<strong>ह</strong>ूमे71. पुीक72. बजा कय/ कए73. बननाय/बननाइ74. कोला75. िदनुका िदनका76. तति<strong>ह</strong>सँ77. गरबओलि<strong>ह</strong> गरबेलि<strong>ह</strong>78. बालु बालू79. चे<strong>ह</strong> िच<strong>ह</strong>(अशु)80. जे जे’81. से/ के से’/के’82. एखुनका अखनुका83. भुिम<strong>ह</strong>ार भूिम<strong>ह</strong>ार84. सुगर सूगर85. झठ<strong>ह</strong>ाक झट<strong>ह</strong>ाक86. छूिब87. करइयो/ओ करैयो/किरऔ-करैऔ88. पुबािर पुबाइ89. झगड़ा-झाँटी झगड़ा-झाँिट90. पएरे-पएरे पैरे-पैरे91. खेलएबाक खेलेबाक92. खेलाएबाक93. लगा’94. <strong>ह</strong>ोए- <strong>ह</strong>ो95. बुझल बूझल96. बूझल (संबोधन अथर्मे)97. यै<strong>ह</strong> यए<strong>ह</strong> / इए<strong>ह</strong>98. ताितल99. अयनाय- अयनाइ/ अएनाइ100. िन- िनद118


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्101. िबनु िबन102. जाए जाइ103. जाइ(in different sense)-last word of sentence104. छत पर आिब जाइ105. ने106. खेलाए (play) –खेलाइ107. िशकाइत- िशकायत108. ढप- ढ़प109. पढ़- पढ110. किनए/ किनये किनञे111. राकस- राकश112. <strong>ह</strong>ोए/ <strong>ह</strong>ोय <strong>ह</strong>ोइ113. अउरदा- औरदा114. बुझेलि<strong>ह</strong> (different meaning- got understand)115. बुझएलि<strong>ह</strong>/ बुझयलि<strong>ह</strong> (understood himself)116. चिल- चल117. खधाइ- खधाय118. मोन पाड़लिख<strong>ह</strong> मोन पारलिख<strong>ह</strong>119. कैक- कएक- कइएक120. लग ल’ग121. जरेनाइ122. जरओनाइ- जरएनाइ/जरयनाइ123. <strong>ह</strong>ोइत124. गड़बेलि<strong>ह</strong>/ गड़बओलि<strong>ह</strong>125. िचखैत- (to test)िचखइत126. करइयो(willing to do) करैयो127. जेकरा- जकरा128. तकरा- तेकरा129. िब<strong>दे</strong>सर थानेमे/ िब<strong>दे</strong>सरे थानमे130. करबयल<strong>ह</strong>ुँ/ करबएल<strong>ह</strong>ुँ/करबेल<strong>ह</strong>ुँ131. <strong>ह</strong>ािरक (उच्चारण <strong>ह</strong>ाइरक)132. ओजन वजन133. आधे भाग/ आध-भागे134. िपचा’/ िपचाय/िपचाए135. नञ/ ने136. बच्चा नञ (ने) िपचा जाय137. तखन ने (नञ) क<strong>ह</strong>ैत अिछ।138. कतेक गोटे/ कताक गोटे139. कमाइ- धमाइ कमाई- धमाई140. लग ल’ग141. खेलाइ (for playing)119


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्142. छिथ<strong>ह</strong> छिथन143. <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>ोइ144. क्यो िकयो / केओ145. केश (hair)146. केस (court-case)147. बननाइ/ बननाय/ बननाए148. जरेनाइ149. कुरसी कुस150. चरचा चच151. कमर् करम152. डुबाबय/ डुमाबय153. एखुनका/ अखुनका154. लय (वाक्यक अितम शद)- ल’155. कएलक केलक156. गरमी गम157. बरदी वद158. सुना गेला<strong>ह</strong> सुना’/सुनाऽ159. एनाइ-गेनाइ160. तेनाने घेरलि<strong>ह</strong>161. नञ162. डरो ड’रो163. कत<strong>ह</strong>ु- क<strong>ह</strong>ॴ164. उमिरगर- उमरगर165. भिरगर166. धोल/धोअल धोएल167. गप/गप168. के के’169. दरबजा/ दरबजा170. ठाम171. धिर तक172. घूिर लौिट173. थोरबेक174. बड175. तोँ/ तूँ176. तोँि<strong>ह</strong>( पमे ा)177. तोँ<strong>ह</strong>ी/तोँि<strong>ह</strong>178. करबाइए करबाइये179. एकेटा180. किरतिथ करतिथ181. प<strong>ह</strong>ुँिच प<strong>ह</strong>ुँच120


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्182. राखलि<strong>ह</strong> रखलि<strong>ह</strong>183. लगलि<strong>ह</strong> लागलि<strong>ह</strong>184. सुिन (उच्चारण सुइन)185. अिछ (उच्चारण अइछ)186. एलिथ गेलिथ187. िबतओने िबतेने188. करबओलि<strong>ह</strong>/ /करेलिख<strong>ह</strong>189. करएलि<strong>ह</strong>190. आिक िक191. प<strong>ह</strong>ुँिच प<strong>ह</strong>ुँच192. जराय/ जराए जरा’ (आिग लगा)193. से से’194. <strong>ह</strong>ाँ मे <strong>ह</strong>ाँ (<strong>ह</strong>ाँमे <strong>ह</strong>ाँ <strong>िव</strong>भिक्मे <strong>ह</strong>टा कए)195. फेल फैल196. फइल(spacious) फैल197. <strong>ह</strong>ोयति<strong>ह</strong>/ <strong>ह</strong>ोएति<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेति<strong>ह</strong>198. <strong>ह</strong>ाथ मिटआयब/ <strong>ह</strong>ाथ मिटयाबय/<strong>ह</strong>ाथ मिटआएब199. फेका फेंका200. <strong>दे</strong>खाए <strong>दे</strong>खा’201. <strong>दे</strong>खाय <strong>दे</strong>खा’202. सिर सर203. सा<strong>ह</strong>ेब सा<strong>ह</strong>ब204.गेलै<strong>ह</strong>/ गेलि<strong>ह</strong>205.<strong>ह</strong>ेबाक/ <strong>ह</strong>ोएबाक206.केलो/ कएलो207. िकछु न िकछु/ िकछु ने िकछु208.घुमेल<strong>ह</strong>ुँ/ घुमओल<strong>ह</strong>ुँ209. एलाक/ अएलाक210. अः/ अ<strong>ह</strong>211.लय/ लए (अथर्-पिरवर्न)212.कनीक/ कनेक213.सब<strong>ह</strong>क/ सभक214.िमलाऽ/ िमला215.कऽ/ क216.जाऽ/जा217.आऽ/ आ218.भऽ/भ’ (’ फॉटक कमीक ोतक)219.िनअम/ िनयम220.<strong>ह</strong>ेक्टेअर/ <strong>ह</strong>ेक्टेयर221.पि<strong>ह</strong>ल अक्षर ढ/ बादक/बीचक ढ़222.ति<strong>ह</strong>ं/ति<strong>ह</strong>ँ/ तिञ/ तैं223.कि<strong>ह</strong>ं/क<strong>ह</strong>ॴ121


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्224.तँइ/ तइँ225.नँइ/नइँ/ निञ/नि<strong>ह</strong>226.<strong>ह</strong>ै/ <strong>ह</strong>इ227.छिञ/ छै/ छैक/छइ228.दृिएँ/ दृियेँ229.आ (come)/ आऽ(conjunction)230. आ (conjunction)/ आऽ(come)231.कुनो/ कोनो२३२.गेलै<strong>ह</strong>-गेलि<strong>ह</strong>२३३.<strong>ह</strong>ेबाक- <strong>ह</strong>ोएबाक२३४.केलौँ- कएलौँ- कएल<strong>ह</strong>ुँ२३५.िकछु न िकछ- िकछु ने िकछु२३६.के<strong>ह</strong>ेन- के<strong>ह</strong>न२३७.आऽ (come)-आ (conjunction-and)/आ२३८. <strong>ह</strong>एत-<strong>ह</strong>ैत२३९.घुमेल<strong>ह</strong>ुँ-घुमएल<strong>ह</strong>ुँ२४०.एलाक- अएलाक२४१.<strong>ह</strong>ोिन- <strong>ह</strong>ोइन/<strong>ह</strong>ोि<strong>ह</strong>२४२.ओ-राम ओ यामक बीच(conjunction), ओऽ क<strong>ह</strong>लक (he said)/ओ२४३.की <strong>ह</strong>ए/ कोसी अएली <strong>ह</strong>ए/ की <strong>ह</strong>ै। की <strong>ह</strong>इ२४४.दृिएँ/ दृियेँ२४५.शािमल/ सामेल२४६.तैँ / तँए/ तिञ/ ति<strong>ह</strong>ं२४७.जौँ/ योँ२४८.सभ/ सब122


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२४९.सभक/ सब<strong>ह</strong>क२५०.कि<strong>ह</strong>ं/ क<strong>ह</strong>ॴ२५१.कुनो/ कोनो२५२.फारकती भऽ गेल/ भए गेल/ भय गेल२५३.कुनो/ कोनो२५४.अः/ अ<strong>ह</strong>२५५.जनै/ जनञ२५६.गेलि<strong>ह</strong>/ गेला<strong>ह</strong> (अथर् पिरवतर्न)२५७.केलि<strong>ह</strong>/ कएलि<strong>ह</strong>२५८.लय/ लए(अथर् पिरवतर्न)२५९.कनीक/ कनेक२६०.पठेलि<strong>ह</strong>/ पठओलि<strong>ह</strong>२६१.िनअम/ िनयम२६२.<strong>ह</strong>ेक्टेअर/ <strong>ह</strong>ेक्टेयर२६३.पि<strong>ह</strong>ल अक्षर र<strong>ह</strong>ने ढ/ बीचमे र<strong>ह</strong>ने ढ़२६४.आकारातमे िबकारीक योग उिचत नि<strong>ह</strong>/ अपोोफीक योग फाटक यूनताक पिरचायक ओकर बदला अव<strong>ह</strong>(िबकारी)कयोग उिचत२६५.केर/-क/ कऽ/ के२६६.छैि<strong>ह</strong>- छि<strong>ह</strong>२६७.लगैए/ लगैये२६८.<strong>ह</strong>ोएत/ <strong>ह</strong>एत२६९.जाएत/ जएत123


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२७०.आएत/ अएत/ आओत२७१.खाएत/ खएत/ खैत२७२.िपअएबाक/ िपएबाक२७३.शुरु/ शुरु<strong>ह</strong>२७४.शुरु<strong>ह</strong>े/ शुरुए२७५.अएता<strong>ह</strong>/अओता<strong>ह</strong>/ एता<strong>ह</strong>२७६.जाि<strong>ह</strong>/ जाइ/ जै२७७.जाइत/ जैतए/ जइतए२७८.आएल/ अएल२७९.कैक/ कएक२८०.आयल/ अएल/ आएल२८१. जाए/ जै/ जए२८२. नुकएल/ नुकाएल२८३. कठुआएल/ कठुअएल२८४. ताि<strong>ह</strong>/ तै२८५. गायब/ गाएब/ गएब२८६. सकै/ सकए/ सकय२८७.सेरा/सरा/ सराए (भात सेरा गेल)२८८.क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>ी/<strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ी/ क<strong>ह</strong>ैत छल<strong>ह</strong>ुँ/ क<strong>ह</strong>ै छल<strong>ह</strong>ुँ- एि<strong>ह</strong>ना चलैत/ पढ़ैत (पढ़ै-पढ़ैत अथर् कखनो काल पिरवितर्त)-आर बुझै/ बुझैत(बुझै/ बुझ छी, मुदा बुझैत-बुझैत)/ सकैत/सकै। करैत/ करै। दै/ दैत। छैक/ छै। बचलै/ बचलैक। रखबा/ रखबाक ।िबनु/िबन। राितक/ रातुक२८९. दुआरे/ ारे२९०.भेिट/ भेट124


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२९१. खन/ खुना (भोर खन/ भोर खुना)२९२.तक/ धिर२९३.गऽ/गै (meaning different-जनबै गऽ)२९४.सऽ/ सँ (मुदा दऽ, लऽ)२९५.व,(तीन अक्षरक मेल बदला पुनरुिक्तक एक आ एकटा दोसरक उपयोग) आिदक बदला व आिद। म<strong>ह</strong>व/ म<strong>ह</strong>व/ कत/क आिदमे संयुक्तक कोनो आवयकता मैिथलीमे नि<strong>ह</strong> अिछ।वक्तय/ वक्तय२९६.बेसी/ बेशी२९७.बाला/वाला बला/ वला (र<strong>ह</strong>ैबला)२९८.बाली/ (बदलएबाली)२९९.वा/ वात300. अतरिय/ अतरीय३०१. लेमए/ लेबए३०२.लमछुरका, नमछुरका३०२.लागै/ लगै (भेटैत/ भेटै)३०३.लागल/ लगल३०४.<strong>ह</strong>बा/ <strong>ह</strong>वा३०५.राखलक/ रखलक३०६.आ (come)/ आ (and)३०७. पाताप/ पााप३०८. ऽ केर यव<strong>ह</strong>ार शदक अतमे मा, बीचमे नि<strong>ह</strong>।३०९.क<strong>ह</strong>ैत/ क<strong>ह</strong>ै३१०. र<strong>ह</strong>ए (छल)/ र<strong>ह</strong>ै (छलै) (meaning different)३११.तागित/ ताकित३१२.खराप/ खराब125


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३१३.बोइन/ बोिन/ बोइिन३१४.जािठ/ जाइठ३१५.कागज/ कागच३१६.िगरै (meaning different- swallow)/ िगरए (खसए)३१७.रािय/ राीयउच्चारण िनदश:दत न क उच्चारणमे दाँतमे जी<strong>ह</strong> सटत- जेना बाजू नाम , मुदा ण क उच्चारणमे जी<strong>ह</strong> मूधमे सटत (नि<strong>ह</strong> सटैए तँ उच्चारण दोषअिछ)- जेना बाजू गणेश। तालय शमे जी<strong>ह</strong> तालुसँ , षमे मूधसँ आ दत समे दाँतसँ सटत। िनशाँ, सभ आ शोषण बािज कऽ<strong>दे</strong>खू। मैिथलीमे ष केँ वैिदक संकृत जेकाँ ख से<strong>ह</strong>ो उच्चिरत कएल जाइत अिछ, जेना वष, दोष। य अनेको थानपर ज जेकाँउच्चिरत <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ ण ड़ जेकाँ (यथा संयोग आ गणेश संजोग आ गड़ेस उच्चिरत <strong>ह</strong>ोइत अिछ)। मैिथलीमे व क उच्चारण ब,श क उच्चारण स आ य क उच्चारण ज से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत अिछ।ओि<strong>ह</strong>ना व इ बेशीकाल मैिथलीमे पि<strong>ह</strong>ने बाजल जाइत अिछ कारण <strong>दे</strong>वनागरीमे आ िमिथलाक्षरमे व इ अक्षरक पि<strong>ह</strong>ने िलखलोजाइत आ बाजलो जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। कारण जे ि<strong>ह</strong>दीमे एकर दोषपूणर् उच्चारण <strong>ह</strong>ोइत अिछ (िलखल तँ पि<strong>ह</strong>ने जाइत अिछ मुदा बाजलबादमे जाइत अिछ) से िशक्षा पितक दोषक कारण <strong>ह</strong>म सभ ओकर उच्चारण दोषपूणर् ढंगसँ कऽ र<strong>ह</strong>ल छी।अिछ- अ इ छ ऐछछिथ- छ इ थ – छैथप<strong>ह</strong>ुँिच- प <strong>ह</strong>ुँ इ चआब अ आ इ ई ए ऐ ओ औ अं अः ऋ एि<strong>ह</strong> सभ लेल माा से<strong>ह</strong>ो अिछ, मुदा एि<strong>ह</strong>मे ई ऐ ओ औ अं अः ऋ केँ संयुक्ताक्षररूपमे गलत रूपमे युक्त आ उच्चिरत कएल जाइत अिछ। जेना ऋ केँ री रूपमे उच्चिरत करब। आ <strong>दे</strong>िखयौ- एि<strong>ह</strong> लेल <strong>दे</strong>िखऔक योग अनुिचत। मुदा <strong>दे</strong>िखऐ लेल <strong>दे</strong>िखयै अनुिचत। क् सँ <strong>ह</strong>् धिर अ सिमिलत भेलासँ क सँ <strong>ह</strong> बनैत अिछ, मुदा उच्चारणकाल <strong>ह</strong>लत युक्त शदक अतक उच्चारणक वृि बढ़ल अिछ, मुदा <strong>ह</strong>म जखन मनोजमे ज् अतमे बजैत छी, तखनो पुरनकालोककेँ बजैत सुनबि<strong>ह</strong>- मनोजऽ, वातवमे ओ अ युक्त ज् = ज बजै छिथ।फेर ज्ञ अिछ ज् आ ञ क संयुक्त मुदा गलत उच्चारण <strong>ह</strong>ोइत अिछ- ग्य। ओि<strong>ह</strong>ना क्ष अिछ क् आ ष क संयुक्त मुदा उच्चारण<strong>ह</strong>ोइत अिछ छ। फेर श् आ र क संयुक्त अिछ ( जेना िमक) आ स् आ र क संयुक्त अिछ (जेना िम)। भेल त+र।उच्चारणक ऑिडयो फाइल <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आकइव http://www.videha.co.in/ पर उपलध अिछ। फेर केँ / सँ / पर पूवर् अक्षरसँसटा कऽ िलखू मुदा तँ/ के/ कऽ <strong>ह</strong>टा कऽ। एि<strong>ह</strong>मे सँ मे पि<strong>ह</strong>ल सटा कऽ िलखू आ बादबला <strong>ह</strong>टा कऽ। अंकक बाद टा िलखू126


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सटा कऽ मुदा अय ठाम टा िलखू <strong>ह</strong>टा कऽ– जेना छ<strong>ह</strong>टा मुदा सभ टा। फेर ६अ म सातम िलखू- छठम सातम नि<strong>ह</strong>। घरबलामेबला मुदा घरवालीमे वाली युक्त करू।र<strong>ह</strong>ए- र<strong>ह</strong>ै मुदा सकैए- सकै-एमुदा कखनो काल र<strong>ह</strong>ए आ र<strong>ह</strong>ै मे अथर् िभता से<strong>ह</strong>ो, जेनासे कमो जग<strong>ह</strong>मे पािकर्ंग करबाक अयास र<strong>ह</strong>ै ओकरा।पुछलापर पता लागल जे ढुनढुन नाा ई ाइवर कनाट लेसक पािकर्ंगमे काज करैत र<strong>ह</strong>ए।छलै, छलए मे से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क भेल। छलए क उच्चारण छल-ए से<strong>ह</strong>ो।संयोगने- संजोगनेकेँ- के / कऽकेर- क (केर क योग नि<strong>ह</strong> करू )क (जेना रामक) –रामक आ संगे राम के/ राम कऽसँ- सऽचिबदु आ अनुवार- अनुवारमे कंठ धिरक योग <strong>ह</strong>ोइत अिछ मुदा चिबदुमे नि<strong>ह</strong>। चिबदुमे कनेक एकारक से<strong>ह</strong>ो उच्चारण<strong>ह</strong>ोइत अिछ- जेना रामसँ- राम सऽ रामकेँ- राम कऽ राम केकेँ जेना रामकेँ भेल ि<strong>ह</strong>दीक को (राम को)- राम को= रामकेँक जेना रामक भेल ि<strong>ह</strong>दीक का ( राम का) राम का= रामककऽ जेना जा कऽ भेल ि<strong>ह</strong>दीक कर ( जा कर) जा कर= जा कऽसँ भेल ि<strong>ह</strong>दीक से (राम से) राम से= रामसँसऽ तऽ त केर एि<strong>ह</strong> सभक योग अवांिछत।के दोसर अथँ युक्त भऽ सकैए- जेना के क<strong>ह</strong>लक।निञ, नि<strong>ह</strong>, नै, नइ, नँइ, नइँ एि<strong>ह</strong> सभक उच्चारण- नै127


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्व क बदलामे व जेना म<strong>ह</strong>वपूणर् (म<strong>ह</strong>वपूणर् नि<strong>ह</strong>) जतए अथर् बदिल जाए ओति<strong>ह</strong> मा तीन अक्षरक संयुक्ताक्षरक योग उिचत।सपित- उच्चारण स प इ त (सपि नि<strong>ह</strong>- कारण स<strong>ह</strong>ी उच्चारण आसानीसँ सभव नि<strong>ह</strong>)। मुदा सवम (सवतम नि<strong>ह</strong>)।रािय (राीय नि<strong>ह</strong>)सकैए/ सकै (अथर् पिरवतर्न)पोछैले/पोछैए/ पोछए/ (अथर् पिरवतर्न)पोछए/ पोछैओ लोकिन ( <strong>ह</strong>टा कऽ, ओ मे िबकारी नि<strong>ह</strong>)ओइ/ ओि<strong>ह</strong>ओि<strong>ह</strong>ले/ ओि<strong>ह</strong> लेलजएबेँ/ बैसबेँपँचभइयाँ<strong>दे</strong>िखयौक (<strong>दे</strong>िखऔक बि<strong>ह</strong>- ति<strong>ह</strong>ना अ मे व आ दीघर्क मााक योग अनुिचत)जकाँ/ जेकाँतँइ/ तैँ<strong>ह</strong>ोएत/ <strong>ह</strong>एतनिञ/ नि<strong>ह</strong>/ नँइ/ नइँसौँसेबड़/ बड़ी (झोराओल)गाए (गाइ नि<strong>ह</strong>)र<strong>ह</strong>लेँ/ पि<strong>ह</strong>रतैँ<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴ/ अ<strong>ह</strong>ॴ128


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सब - सभसब<strong>ह</strong>क - सभ<strong>ह</strong>कधिर - तकगप- बातबूझब - समझबबुझल<strong>ह</strong>ुँ - समझल<strong>ह</strong>ुँ<strong>ह</strong>मरा आर - <strong>ह</strong>म सभआिक- आ िकसकैछ/ करैछ (गमे योगक आवयकता नि<strong>ह</strong>)मे केँ सँ पर (शदसँ सटा कऽ) तँ कऽ धऽ दऽ (शदसँ <strong>ह</strong>टा कऽ) मुदा दूटा वा बेशी <strong>िव</strong>भिक्त संग र<strong>ह</strong>लापर पि<strong>ह</strong>ल <strong>िव</strong>भिक्त टाकेँसटाऊ।एकटा दूटा (मुदा कैक टा)िबकारीक योग शदक अतमे, बीचमे अनावयक रूपेँ नि<strong>ह</strong>।आकारात आ अतमे अ क बाद िबकारीक योग नि<strong>ह</strong> (जेना िदअ,आ )अपोोफीक योग िबकारीक बदलामे करब अनुिचत आ मा फॉटक तकनीकी यूनताक पिरचाएक)- ओना िबकारीक संकृत रूपऽ अव<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ आ वतर्नी आ उच्चारण दुनू ठाम एकर लोप र<strong>ह</strong>ैत अिछ/ रि<strong>ह</strong> सकैत अिछ (उच्चारणमे लोप रि<strong>ह</strong>तेअिछ)। मुदा अपोोफी से<strong>ह</strong>ो अंेजीमे पसेिसव केसमे <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ ेंचमे शदमे जतए एकर योग <strong>ह</strong>ोइत अिछ जेना raisond’etre ए<strong>ह</strong>ो एकर उच्चारण रैजौन डेटर <strong>ह</strong>ोइत अिछ, माने अपोॉफी अवकाश नि<strong>ह</strong> दैत अिछ वरन जोड़ैत अिछ, से एकरयोग िबकारीक बदला <strong>दे</strong>नाइ तकनीकी रूपेँ से<strong>ह</strong>ो अनुिचत)।अइमे, एि<strong>ह</strong>मेजइमे, जाि<strong>ह</strong>मेएखन/ अखन/ अइखनकेँ (के नि<strong>ह</strong>) मे (अनुवार रि<strong>ह</strong>त)भऽ129


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मेदऽतँ (तऽ त नि<strong>ह</strong>)सँ ( सऽ स नि<strong>ह</strong>)गाछ तरगाछ लगसाँझ खनजो (जो go, करै जो do)३.नेपाल आ भारतक मैिथली भाषा-वैज्ञािनक लोकिन ारा बनाओल मानक शैली1.नेपालक मैिथली भाषा वैज्ञािनक लोकिन ारा बनाओल मानक उच्चारण आ लेखन शैली(भाषाशाी डा. रामावतार यादवक धारणाकेँ पूणर् रूपसँ स लऽ िनधिरत)मैिथलीमे उच्चारण तथा लेखन१.पचमाक्षर आ अनुवार: पचमाक्षरातगर्त ङ, ञ, ण, न एवं म अबैत अिछ। संकृत भाषाक अनुसार शदक अतमे जाि<strong>ह</strong>वगर्क अक्षर र<strong>ह</strong>ैत अिछ ओ<strong>ह</strong>ी वगर्क पचमाक्षर अबैत अिछ। जेना-अ (क वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ङ् आएल अिछ।)पच (च वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ञ् आएल अिछ।)खड (ट वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ण् आएल अिछ।)सिध (त वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे न् आएल अिछ।)खभ (प वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे म् आएल अिछ।)130


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्उपयुर्क्त बात मैिथलीमे कम <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। पचमाक्षरक बदलामे अिधकांश जग<strong>ह</strong>पर अनुवारक योग <strong>दे</strong>खल जाइछ। जेना-अंक, पंच, खंड, संिध, खंभ आिद। याकरण<strong>िव</strong>द पिडत गो<strong>िव</strong>द झाक क<strong>ह</strong>ब छिन जे कवगर्, चवगर् आ टवगर्सँ पूवर् अनुवारिलखल जाए तथा तवगर् आ पवगर्सँ पूवर् पचमाक्षरे िलखल जाए। जेना- अंक, चंचल, अंडा, अत तथा कपन। मुदा ि<strong>ह</strong>दीकिनकट र<strong>ह</strong>ल आधुिनक लेखक एि<strong>ह</strong> बातकेँ नि<strong>ह</strong> मानैत छिथ। ओलोकिन अत आ कपनक जग<strong>ह</strong>पर से<strong>ह</strong>ो अंत आ कंपन िलखैत<strong>दे</strong>खल जाइत छिथ।नवीन पित िकछु सु<strong>िव</strong>धाजनक अवय छैक। िकएक तँ एि<strong>ह</strong>मे समय आ थानक बचत <strong>ह</strong>ोइत छैक। मुदा कतोकबेर <strong>ह</strong>तलेखनवा मुणमे अनुवारक छोटसन िबदु प नि<strong>ह</strong> भेलासँ अथर्क अनथर् <strong>ह</strong>ोइत से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। अनुवारक योगमेउच्चारण-दोषक सभावना से<strong>ह</strong>ो ततबए <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। एतदथर् कसँ लऽकऽ पवगर्धिर पचमाक्षरेक योग करब उिचत अिछ।यसँ लऽकऽ ज्ञधिरक अक्षरक स अनुवारक योग करबामे कत<strong>ह</strong>ु कोनो <strong>िव</strong>वाद नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल जाइछ।२.ढ आ ढ़ : ढ़क उच्चारण “र् <strong>ह</strong>”जकाँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ। अतः जतऽ “र् <strong>ह</strong>”क उच्चारण <strong>ह</strong>ो ओतऽ मा ढ़ िलखल जाए। आनठामखािल ढ िलखल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। जेना-ढ = ढाकी, ढेकी, ढीठ, ढेउआ, ढ, ढेरी, ढाकिन, ढाठ आिद।ढ़ = पढ़ाइ, बढ़ब, गढ़ब, मढ़ब, बुढ़बा, साँढ़, गाढ़, रीढ़, चाँढ़, सीढ़ी, पीढ़ी आिद।उपयुर्क्त शदसभकेँ <strong>दे</strong>खलासँ ई प <strong>ह</strong>ोइत अिछ जे साधारणतया शदक शुरूमे ढ आ मय तथा अतमे ढ़ अबैत अिछ। इए<strong>ह</strong>िनयम ड आ ड़क सदभर् से<strong>ह</strong>ो लागू <strong>ह</strong>ोइत अिछ।३.व आ ब : मैिथलीमे “व”क उच्चारण ब कएल जाइत अिछ, मुदा ओकरा ब रूपमे नि<strong>ह</strong> िलखल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। जेना- उच्चारण: बैनाथ, िबा, नब, <strong>दे</strong>बता, िबणु, बंश, बदना आिद। एि<strong>ह</strong>सभक थानपर मशः वैनाथ, <strong>िव</strong>ा, नव, <strong>दे</strong>वता, <strong>िव</strong>णु, वंश, वदनािलखबाक चा<strong>ह</strong>ी। सामायतया व उच्चारणक लेल ओ योग कएल जाइत अिछ। जेना- ओकील, ओज<strong>ह</strong> आिद।४.य आ ज : कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु “य”क उच्चारण “ज”जकाँ करैत <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ, मुदा ओकरा ज नि<strong>ह</strong> िलखबाक चा<strong>ह</strong>ी।उच्चारणमे यज्ञ, जिद, जमुना, जुग, जाबत, जोगी, जदु, जम आिद क<strong>ह</strong>ल जाएवला शदसभकेँ मशः यज्ञ, यिद, यमुना, युग,याबत, योगी, यदु, यम िलखबाक चा<strong>ह</strong>ी।५.ए आ य : मैिथलीक वतर्नीमे ए आ य दुनू िलखल जाइत अिछ।ाचीन वतर्नी- कएल, जाए, <strong>ह</strong>ोएत, माए, भाए, गाए आिद।नवीन वतर्नी- कयल, जाय, <strong>ह</strong>ोयत, माय, भाय, गाय आिद।131


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सामायतया शदक शुरूमे ए मा अबैत अिछ। जेना एि<strong>ह</strong>, एना, एकर, ए<strong>ह</strong>न आिद। एि<strong>ह</strong> शदसभक थानपर यि<strong>ह</strong>, यना, यकर,य<strong>ह</strong>न आिदक योग नि<strong>ह</strong> करबाक चा<strong>ह</strong>ी। यिप मैिथलीभाषी थारूसि<strong>ह</strong>त िकछु जाितमे शदक आरभोमे “ए”केँ य कि<strong>ह</strong> उच्चारणकएल जाइत अिछ।ए आ “य”क योगक योगक सदभर्मे ाचीने पितक अनुसरण करब उपयुक्त मािन एि<strong>ह</strong> पुतकमे ओकरे योग कएल गेलअिछ। िकएक तँ दुनूक लेखनमे कोनो स<strong>ह</strong>जता आ दुरू<strong>ह</strong>ताक बात नि<strong>ह</strong> अिछ। आ मैिथलीक सवर्साधारणक उच्चारण-शैली यकअपेक्षा एसँ बेसी िनकट छैक। खास कऽ कएल, <strong>ह</strong>एब आिद कितपय शदकेँ कैल, <strong>ह</strong>ैब आिद रूपमे कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु िलखल जाएब से<strong>ह</strong>ो“ए”क योगकेँ बेसी समीचीन मािणत करैत अिछ।६.ि<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु तथा एकार, ओकार : मैिथलीक ाचीन लेखन-परपरामे कोनो बातपर बल दैत काल शदक पाछाँ ि<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु लगाओल जाइतछैक। जेना- <strong>ह</strong>ुनकि<strong>ह</strong>, अपन<strong>ह</strong>ु, ओकर<strong>ह</strong>ु, तकालि<strong>ह</strong>, चोि<strong>ह</strong>, आन<strong>ह</strong>ु आिद। मुदा आधुिनक लेखनमे ि<strong>ह</strong>क थानपर एकार एवं <strong>ह</strong>ुकथानपर ओकारक योग करैत <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। जेना- <strong>ह</strong>ुनके, अपनो, तकाले, चोे, आनो आिद।७.ष तथा ख : मैिथली भाषामे अिधकांशतः षक उच्चारण ख <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जेना- षय (खड़य), षोडशी (खोड़शी), षकोण(खटकोण), वृषेश (वृखेश), सतोष (सतोख) आिद।८.विन-लोप : िनिलिखत अवथामे शदसँ विन-लोप भऽ जाइत अिछ:(क)ियावयी यय अयमे य वा ए लुत भऽ जाइत अिछ। ओि<strong>ह</strong>मेसँ पि<strong>ह</strong>ने अक उच्चारण दीघर् भऽ जाइत अिछ। ओकर आगाँलोप-सूचक िच वा <strong>िव</strong>कारी (’ / ऽ) लगाओल जाइछ। जेना-पूणर् रूप : पढ़ए (पढ़य) गेला<strong>ह</strong>, कए (कय) लेल, उठए (उठय) पड़तौक।अपूणर् रूप : पढ़’ गेला<strong>ह</strong>, क’ लेल, उठ’ पड़तौक।पढ़ऽ गेला<strong>ह</strong>, कऽ लेल, उठऽ पड़तौक।(ख)पूवर्कािलक कृत आय (आए) ययमे य (ए) लुत भऽ जाइछ, मुदा लोप-सूचक <strong>िव</strong>कारी नि<strong>ह</strong> लगाओल जाइछ। जेना-पूणर् रूप : खाए (य) गेल, पठाय (ए) <strong>दे</strong>ब, न<strong>ह</strong>ाए (य) अएला<strong>ह</strong>।अपूणर् रूप : खा गेल, पठा <strong>दे</strong>ब, न<strong>ह</strong>ा अएला<strong>ह</strong>।(ग)ी यय इक उच्चारण ियापद, संज्ञा, ओ <strong>िव</strong>शेषण तीनूमे लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप : दोसिर मािलिन चिल गेिल।132


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अपूणर् रूप : दोसर मािलन चिल गेल।(घ)वतर्मान कृदतक अितम त लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप : पढ़ैत अिछ, बजैत अिछ, गबैत अिछ।अपूणर् रूप : पढ़ै अिछ, बजै अिछ, गबै अिछ।(ङ)ियापदक अवसान इक, उक, ऐक तथा <strong>ह</strong>ीकमे लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप: िछयौक, िछयैक, छ<strong>ह</strong>ीक, छौक, छैक, अिबतैक, <strong>ह</strong>ोइक।अपूणर् रूप : िछयौ, िछयै, छ<strong>ह</strong>ी, छौ, छै, अिबतै, <strong>ह</strong>ोइ।(च)ियापदीय यय <strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु तथा <strong>ह</strong>कारक लोप भऽ जाइछ। जेना-पूणर् रूप : छि<strong>ह</strong>, क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>, क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ, गेल<strong>ह</strong>, नि<strong>ह</strong>।अपूणर् रूप : छिन, क<strong>ह</strong>लिन, क<strong>ह</strong>लौँ, गेलऽ, नइ, निञ, नै।९.विन थानातरण : कोनो-कोनो वर-विन अपना जग<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>िटकऽ दोसरठाम चिल जाइत अिछ। खास कऽ व इ आ उकसबधमे ई बात लागू <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मैिथलीकरण भऽ गेल शदक मय वा अतमे जँ व इ वा उ आबए तँ ओकर विनथानातिरत भऽ एक अक्षर आगाँ आिब जाइत अिछ। जेना- शिन (शइन), पािन (पाइन), दािल ( दाइल), मािट (माइट), काछु(काउछ), मासु(माउस) आिद। मुदा तसम शदसभमे ई िनयम लागू नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जेना- रिमकेँ रइम आ सुधांशुकेँ सुधाउंसनि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जा सकैत अिछ।१०.<strong>ह</strong>लत(्)क योग : मैिथली भाषामे सामायतया <strong>ह</strong>लत (्)क आवयकता नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। कारण जे शदक अतमे अउच्चारण नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मुदा संकृत भाषासँ जि<strong>ह</strong>नाक ति<strong>ह</strong>ना मैिथलीमे आएल (तसम) शदसभमे <strong>ह</strong>लत योग कएल जाइतअिछ। एि<strong>ह</strong> पोथीमे सामायतया सपूणर् शदकेँ मैिथली भाषासबधी िनयमअनुसार <strong>ह</strong>लत<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ीन राखल गेल अिछ। मुदायाकरणसबधी योजनक लेल अयावयक थानपर कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु <strong>ह</strong>लत <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। तुत पोथीमे मिथली लेखनक ाचीनआ नवीन दुनू शैलीक सरल आ समीचीन पक्षसभकेँ समेिटकऽ वणर्-<strong>िव</strong>यास कएल गेल अिछ। थान आ समयमे बचतक सि<strong>ह</strong><strong>ह</strong>त-लेखन तथा तकिनकी दृिसँ से<strong>ह</strong>ो सरल <strong>ह</strong>ोबऽवला ि<strong>ह</strong>साबसँ वणर्-<strong>िव</strong>यास िमलाओल गेल अिछ। वतर्मान समयमे मैिथलीमातृभाषीपयर्तकेँ आन भाषाक मायमसँ मैिथलीक ज्ञान लेबऽ पिड़र<strong>ह</strong>ल पिरेयमे लेखनमे स<strong>ह</strong>जता तथा एकरूपतापर यान <strong>दे</strong>ल गेलअिछ। तखन मैिथली भाषाक मूल <strong>िव</strong>शेषतासभ कुिठत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइक, ता<strong>ह</strong>ूिदस लेखक-मडल सचेत अिछ। िस भाषाशाी डा.रामावतार यादवक क<strong>ह</strong>ब छिन जे सरलताक अनुसधानमे ए<strong>ह</strong>न अवथा िक<strong>ह</strong>ु ने आबऽ <strong>दे</strong>बाक चा<strong>ह</strong>ी जे भाषाक <strong>िव</strong>शेषता छाँ<strong>ह</strong>मेपिड जाए।-(भाषाशाी डा. रामावतार यादवक133


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्धारणाकेँ पूणर् रूपसँ स लऽ िनधिरत)2. मैिथली अकादमी, पटना ारा िनधिरत मैिथली लेखन-शैली1. जे शद मैिथली-साि<strong>ह</strong>यक ाचीन कालसँ आइ धिर जाि<strong>ह</strong> वर्नीमे चिलत अिछ, से सामायतः ताि<strong>ह</strong> वर्नीमे िलखल जाय-उदा<strong>ह</strong>रणाथर्-ाएखनठामजकर,तकरतिनकरअिछअाअखन,अखिन,एखेन,अखनीिठमा,िठना,ठमाजेकर, तेकरितनकर।(वैकिपक रूपेँ ा)ऐछ, अि<strong>ह</strong>, ए।2. िनिलिखत तीन कारक रूप वैक्लिपकतया अपनाओल जाय:भ गेल, भय गेल वा भए गेल। जा र<strong>ह</strong>ल अिछ, जाय र<strong>ह</strong>ल अिछ,जाए र<strong>ह</strong>ल अिछ। कर’ गेला<strong>ह</strong>, वा करय गेला<strong>ह</strong> वा करए गेला<strong>ह</strong>।3. ाचीन मैिथलीक ‘<strong>ह</strong>’ विनक थानमे ‘न’ िलखल जाय सकैत अिछ यथा क<strong>ह</strong>लिन वा क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>।4. ‘ऐ’ तथा ‘औ’ ततय िलखल जाय जत’ पतः ‘अइ’ तथा ‘अउ’ सदृश उच्चारण इ <strong>ह</strong>ो। यथा- <strong>दे</strong>खैत, छलैक, बौआ, छौकइयािद।5. मैिथलीक िनिलिखत शद एि<strong>ह</strong> रूपे युक्त <strong>ह</strong>ोयत:जै<strong>ह</strong>,सै<strong>ह</strong>,इए<strong>ह</strong>,ओऐ<strong>ह</strong>,लै<strong>ह</strong> तथा दै<strong>ह</strong>।6. र्व इकारांत शदमे ‘इ’ के लुत करब सामायतः अा िथक। यथा- ा <strong>दे</strong>िख आब<strong>ह</strong>, मािलिन गेिल (मनुय मामे)।7. वतं व ‘ए’ वा ‘य’ ाचीन मैिथलीक उरण आिदमे तँ यथावत राखल जाय, िकंतु आधुिनक योगमे वैकिपक रूपेँ ‘ए’ वा‘य’ िलखल जाय। यथा:- कयल वा कएल, अयला<strong>ह</strong> वा अएला<strong>ह</strong>, जाय वा जाए इयािद।8. उच्चारणमे दू वरक बीच जे ‘य’ विन वतः आिब जाइत अिछ तकरा लेखमे थान वैकिपक रूपेँ <strong>दे</strong>ल जाय। यथा- धीआ,अढ़ैआ, <strong>िव</strong>आ<strong>ह</strong>, वा धीया, अढ़ैया, िबया<strong>ह</strong>।134


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्9. सानुनािसक वतं वरक थान यथासंभव ‘ञ’ िलखल जाय वा सानुनािसक वर। यथा:- मैञा, किनञा, िकरतिनञा वा मैआँ,किनआँ, िकरतिनआँ।10. कारकक <strong>िव</strong>भिक्क िनिलिखत रूप ा:-<strong>ह</strong>ाथकेँ, <strong>ह</strong>ाथसँ, <strong>ह</strong>ाथेँ, <strong>ह</strong>ाथक, <strong>ह</strong>ाथमे। ’मे’ मे अनुवार सवर्था याय िथक। ‘क’क वैकिपक रूप ‘केर’ राखल जा सकैत अिछ।11. पूवर्कािलक ियापदक बाद ‘कय’ वा ‘कए’ अयय वैकिपक रूपेँ लगाओल जा सकैत अिछ। यथा:- <strong>दे</strong>िख कय वा <strong>दे</strong>िखकए।12. माँग, भाँग आिदक थानमे माङ, भाङ इयािद िलखल जाय।13. अर् ‘न’ ओ अर् ‘म’ क बदला अनुसार नि<strong>ह</strong> िलखल जाय, िकंतु छापाक सु<strong>िव</strong>धाथर् अर् ‘ङ’ , ‘ञ’, तथा ‘ण’ क बदलाअनुवारो िलखल जा सकैत अिछ। यथा:- अ, वा अंक, अचल वा अंचल, कठ वा कंठ।14. <strong>ह</strong>लंत िच िनयमतः लगाओल जाय, िकंतु <strong>िव</strong>भिक्तक संग अकारांत योग कएल जाय। यथा:- ीमान्, िकंतु ीमानक।15. सभ एकल कारक िच शदमे सटा क’ िलखल जाय, <strong>ह</strong>टा क’ नि<strong>ह</strong>, संयुक्त <strong>िव</strong>भिक्तक <strong>ह</strong>ेतु फराक िलखल जाय, यथा घरपरक।16. अनुनािसककेँ चिबदु ारा यक्त कयल जाय। परंतु मुणक सु<strong>िव</strong>धाथर् ि<strong>ह</strong> समान जिटल माा पर अनुवारक योगचिबदुक बदला कयल जा सकैत अिछ। यथा- ि<strong>ह</strong>ँ केर बदला ि<strong>ह</strong>ं।17. पूणर् <strong>िव</strong>राम पासीसँ ( । ) सूिचत कयल जाय।18. समत पद सटा क’ िलखल जाय, वा <strong>ह</strong>ाइफेनसँ जोिड़ क’ , <strong>ह</strong>टा क’ नि<strong>ह</strong>।19. िलअ तथा िदअ शदमे िबकारी (ऽ) नि<strong>ह</strong> लगाओल जाय।20. अंक <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे राखल जाय।21.िकछु विनक लेल नवीन िच<strong>ह</strong> बनबाओल जाय। जा' ई नि<strong>ह</strong> बनल अिछ ताबत एि<strong>ह</strong> दुनू विनक बदला पूवर्वत् अय/ आय/अए/ आए/ आओ/ अओ िलखल जाय। आिक ऎ वा ऒ सँ यक्त कएल जाय।<strong>ह</strong>./- गो<strong>िव</strong>द झा ११/८/७६ ीकात ठाकुर ११/८/७६ सुरे झा "सुमन" ११/०८/७६VIDEHA FOR NON-RESIDENT MAITHILS(Festivals of Mithila date-list)6.VIDEHA FOR NON RESIDENTS135


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्6.1.NAAGPHAANS-PART_X-Maithili novel written byDr.Shefalika Verma-Translatedby Dr.Rajiv Kumar Verma and Dr.Jaya Verma, Associate Professors, DelhiUniversity, Delhi6.2.Original Poem in Maithili by Gajendra Thakur Translated into English by Jyoti Jha Chaudhary-The DirectorsDATE-LIST (year- 2010-11)(१४१८ साल)Marriage Days:Nov.2010- 19Dec.2010- 3,8January 2011- 17, 21, 23, 24, 26, 27, 28 31Feb.2011- 3, 4, 7, 9, 18, 20, 24, 25, 27, 28March 2011- 2, 7May 2011- 11, 12, 13, 18, 19, 20, 22, 23, 29, 30June 2011- 1, 2, 3, 8, 9, 10, 12, 13, 19, 20, 26, 29Upanayana Days:February 2011- 8136


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्March 2011- 7May 2011- 12, 13June 2011- 6, 12Dviragaman Din:November 2010- 19, 22, 25, 26December 2010- 6, 8, 9, 10, 12February 2011- 20, 21March 2011- 6, 7, 9, 13April 2011- 17, 18, 22May 2011- 5, 6, 8, 13Mundan Din:November 2010- 24, 26December 2010- 10, 17February 2011- 4, 16, 21March 2011- 7, 9April 2011- 22May 2011- 6, 9, 19June 2011- 3, 6, 10, 20FESTIVALS OF MITHILAMauna Panchami-31 JulySomavati Amavasya Vrat- 1 August137


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Madhushravani-12 AugustNag Panchami- 14 AugustRaksha Bandhan- 24 AugKrishnastami- 01 SeptemberKushi Amavasya- 08 SeptemberHartalika Teej- 11 SeptemberChauthChandra-11 SeptemberVishwakarma Pooja- 17 SeptemberKarma Dharma Ekadashi-19 SeptemberIndra Pooja Aarambh- 20 SeptemberAnant Caturdashi- 22 SepAgastyarghadaan- 23 SepPitri Paksha begins- 24 SepJimootavahan Vrata/ Jitia-30 SepMatri Navami- 02 OctoberKalashsthapan- 08 OctoberBelnauti- 13 OctoberPatrika Pravesh- 14 OctoberMahastami- 15 OctoberMaha Navami - 16-17 OctoberVijaya Dashami- 18 OctoberKojagara- 22 Oct138


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Dhanteras- 3 NovemberDiyabati, shyama pooja- 5 NovemberAnnakoota/ Govardhana Pooja-07 NovemberBhratridwitiya/ Chitragupta Pooja-08 NovemberChhathi- -12 NovemberAkshyay Navami- 15 NovemberDevotthan Ekadashi- 17 NovemberKartik Poornima/ Sama Bisarjan- 21 NovShaa. ravivratarambh- 21 NovemberNavanna parvan- 24 -26 NovemberVivaha Panchmi- 10 DecemberNaraknivaran chaturdashi- 01 FebruaryMakara/ Teela Sankranti-15 JanBasant Panchami/ Saraswati Pooja- 08 FebruaqryAchla Saptmi- 10 FebruaryMahashivaratri-03 MarchHolikadahan-Fagua-19 MarchHoli-20 MarVaruni Yoga- 31 Marchva.navaratrarambh- 4 Aprilvaa. Chhathi vrata- 9 AprilRam Navami- 12 April139


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Mesha Sankranti-Satuani-14 AprilJurishital-15 AprilSomavati Amavasya Vrata- 02 MayRavi Brat Ant- 08 MayAkshaya Tritiya-06 MayJanaki Navami- 12 MayVat Savitri-barasait- 01 JuneGanga Dashhara-11 JuneJagannath Rath Yatra- 3 JulyHari Sayan Ekadashi- 11 JulAashadhi Guru Poornima-15 JulNAAGPHAANS- Maithili novel written byDr. Shefalika Verma in 2004- Arushi AditiSanskriti Publication, Patna- Translated byDr. Rajiv Kumar Verma andDr. Jaya Verma- Associate Professors, Delhi University, Delhi.NAAGPHAANSX140


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Akshat – Do you know Akanksha, everybody gets overshadowed by Ma’s personality. Herpersonality illuminates the entire family. You have time and again observed that Babuji readseach and every single line on Ma’s face – What Ma is thinking – Why she is thinking – Akshathad also studied the emotional heart of Ma – He had himself experienced that – but he hadfailed to convince Akanksha of the same, but his efforts were on.Why do you interfere into the lives of children. Both son are well-settled, they have their ownfamily – Now they should be left to take their own decisions – they should understand theirresponsibilities otherwise they will always look to you in the moment of crisis – Harish alwaysused to advise Priya.Priya understood this fact – she never wanted to interfere. Harish also advised her – if someoneasked for your opinion, do not give – and if nobody asked for your opinion then never give it.Yes I should never interfere – they have their own family- they are aware of their duties andresponsibilities. Moreover, even I also have no time to spare. Akanksha was beautiful, blessedwith all the qualities, but when something happened to her disliking, it enraged her and sheappeared as volcano with anger. Sometimes Priya felt strong love for her – touching her chinshe used to say – you are a very good kaniya – please always remain loving and kind-hearted.2141


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्One day when guests left, kitchen was completely disorganized and unclean – all the utensilswere unclean and scattered – the remaining food items and dishes were also lying on thedining table.Akanksha – Ma, please empty the utensils – I will clean them. Priya emptied all the utensilsincluding cookers and dongas and adjusted everything in the fridge – only Priya could do thisadjustment.Akanksha started cleaning the vessels – She also kept on murmuring – How much could I do –everyday is a test for me. From tomorrow I will only prepare daliya, everyone will have to eatthe same.Priya silently continued with emptying the vessels – it was 11 o’clock in the night – Akankshawas annoyed – Priya was upset and thought – Why on some particular day maximum guestsarrived? Atithi Devo Bhava – with this feeling all the guests were welcomed – she inherited thissanskar from her parents – but she was worried about kaniya. Priya told her – You pleaseleave it, I will clean the utensils.Akanksha – No .. No I will do it.Priya then silently decided to do the entire household chores from tomorrow onwards.Priya recalled her naiher [ parents’ home] and life over there – she had three sisters, fatherwas very strict in their education – throughout the day all the four sisters remained busy withhousehold works, at the same time they were always at the service of their parents – after 11pm they got the opportunity to study for their B.A., M.A. – they had to battle against coal, woodand goyatha [cow-dung cake] – now replaced by gas stove, cooker, vim powder and many other142


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्facilities – Dhara, do you know - human beings are now enslaved by these comforts leading tophysical disorder and many unwarranted diseases.Dhara remained calm and mute. Priya went on and on – Akanksha cleansed all the utensils andretired to her bedroom. Then Priya rearranged the utensils such as plates, bowls, tureen,spoons, forks, ladle, spatulas, knives, whisks, glasses, frying pans, sauce pan, jugs, cup andsaucer etc – cleansed the gas stove, collected entire trash in dust-bin. She was told from thevery childhood that kachra or debris was never thrown in the night otherwise goddess Lakshmiwould desert the house.3Priya became overtired and felt exhausted– moreover, servant had already left for his village.Even when servant was around, Priya used to manage the entire household work.It is easy to construct a house, but its finishing i.e. wood work, grill fitting, distemper etc. is agigantic and huge task. Similarly both cooking and cleansing are easy, but not the rearrangingand dusting. Besides at this advanced age of 55 it is difficult to manage the household work –She thought – initially you are expected to do your duty to please the in-laws, then to husband,then to children and now to satisfy bahu so that she remains happy – is this the life-cycle ofevery woman?Akshat – Ma, what is the matter? – I see you brooding all day.143


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Priya – Nothing son.Akshat – Ma, no doubt I am always a child for you but why this beguilement?Priya – Oh my god. You always pester me. My only concern is how to make Akanksha happy.Akshat – This is too much Ma. Rather it is her duty to make you happy. Do you know onoccasions something happens to her when she starts behaving awkwardly – she behaves like achild.Priya got disturbed – Akanksha should have respected her sentiments, cared for her knowingfully that her father-in-law is away from India. Right since her birth, daughter showers love andaffection everywhere – daughter is like water which adjusts according to the shape of the vesselwhether it is glass or jug or lota – it is neither her exploitation nor cowardice, but the highwatermark of her magnanimous personality – she lives for everyone, she sacrifices herhappiness for others and in turn gets happiness through sacrifices.No efforts should be made to convert daughter-in-law to daughter. Daughter remains daughterand daughter-in-law remains daughter-in-law. Son is aware of each and every gesture ormovement of mother. Daughter-in-law comes from a different family, a different background. Sheis not able to understand the inner sentiments and emotions of mother-in-law.144


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्4But there are many examples where the girl from a cultured family becomes closer to motherin-lawthan a son. At many other places, son starts looking at his parents, brothers, sistersthrough the eyes of his wife.Dhara consoled Priya, saying – give up the hope for converting daughter-in-law to daughter. Ifshe is able to perform her duties as daughter-in-law, it is sufficient. Every mother-in-law initiatesher life as daughter-in-law and more or less undergoes the similar experience.Priya – But didi, the house rests on daughter-in-law. Daughter has to leave her parents’ house.Women’s life has two parts – father’s house and husband’s house. At father’s house, she getsparental love and care and at husband’s house she enriches the entire environment showeringthe flowers of love, care, kindness and generosity.Didi, there is also another dimension. These day parents unnecessarilyinterfere into the life of their daughter which ultimately destabilizes their daughters’ happilymarried life. If mother-in-law exploits the daughter-in-law, there are many vice-versa cases.Dhara – Priya, there were certain good things in our earlier tradition – it was always consideredgood to marry the daughter to a boy residing at far away places. Parents were not aware ofher condition on daily basis. Daughters used to build their home bravely and gained selfconfidence by facing both the periods of happiness and sorrow alike Do you know Priya, in ourMithila area when daughter comes to parents’ home from in-law’s she is welcomed with stalecooked rice i.e. Bhat and Bari so that she should not stay there for a longer period.Priya reacted laughingly – What a curious tradition.145


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Dhara – Priya, why to quarrel with a person whom you can not change. You should not arguewith a person who is quarrelsome and obstinate. If you brood over your mistake, your failure, itwill lower down your confidence, your self-esteem and finally your mental balance.Priya – Then what should I do? How can I convince myself?5Dhara – What is under your control – your nature, your loving and caring attitude.IntellectuallyYou are an enlightened person. You can not help those who fail to understand you,unable to reach to your mental heights. If You can not control their behavior, their approachtowards life, their mental faculty, their thoughts and thinking – then why to worry, why to lead astressful life?If you are happy, Harish will be a happier person. If today children commit mistakes, tomorrowthey will mend their behavior. Mistakes are mainly the by-products of the existing time andsituation – afterwards they become matter of past – once there is change in situation, there willbe change in attitude – only one thing remains permanent i.e. love and affection. Conditions aretemporary but love is forever.146


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Priya – Didi, life is like a river but bounded with shores on the both sides – it is like a roseencircled with thorns – it is like candle light but braving the fierce wind for survival. No Didi, itis impossible to bear the bite and sting.Dhara – Do you know Priya, - the river shores do not prevent the flow but protect it, wheneverriver wants free flow, it cut loose, breaks all shackles – Thorns protect rose from being pluckedby unwanted fingers – fierce winds do not blow out the candle light but inspire and prepare itto face the hostile conditions and the challenges of life.Priya – I can not compete with you intellectually – you are the source of knowledge.Dhara – No Priya, each action has its own causation – do you not feel – Simant has settleddown in England, now Kadamba has also joined a job here – if some event takes place inpresent time, it will be comprehended and understood only in future – You should look at thepositive side of life which is full of happiness and satisfaction. Life is unknown like vast sky andunfathomable like vast sea and this is the beauty of life. One experiences the life through ones’own eyes and heart.TO BE CONTINUEDOriginal Poem in Maithili by Gajendra Thakur Translated into English by Jyoti Jha ChaudharyGajendra Thakur (b. 1971) is the editor of Maithili ejournal “<strong>Videha</strong>” that can be viewed athttp://www.videha.co.in/ . His poem, story, novel, research articles, epic – all in Maithili languageare lying scattered and is in print in single volume by the title “KurukShetram.” He can bereached at his email: ggajendra@airtelmail.inThe DirectorsThe theory of Economics makes a company surviveAnd a survival (human) depressed147


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Relish of the hatred and relishing the hatredThe world of prostitutionIs not limited to the dancers’ houseHas entered intoThe politics, the economy andThe tourism industry!Amrapali drives the vehicles wearing glassesThe character of Mrichchakatik is in the hotel businessThe scholar of the new caste system-Aamrapali became Shakuntala in the new degrading societyConversation ended, diversity raisedHence the village-life is the sameWidows, depressed classes, poverty – all the sameThe amber and redFlashing lights at junctionsRushing towards, cleaning window screensSelling newspapers and magazinesThe depressed class of the new caste systemThe queue of childrenThe destitute eyesA young beggar holding a baby in her armsWith broken legs148


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Forwarding with broken legsBut in the junctionThe children begging in groups with attitudeAlms for blessingIf money is donated then fineMaligning otherwiseIn the field of other industries tooThe black smoke from the coal furnaceLabourers turned to black ghostsThey are also in depressed classOf the new caste systemThe houses of the owners of the cottage industriesAs luxurious as the king’s palaceDrunk and insaneBut the government is determinedTo support the small industriesSupporting the small industries or their directors?Establish company with the federal loanWound up the companyHe is the director not the ownerIf the company occurs lossWorkers suffer149


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्No harm to the directorsThe company diesThe theory of Economics makes a company surviveAnd a survival (human) depressedIn the market of Delhi and MumbaiIn the fish market and the vegetable marketCook in the hotelCaste is ignored in son’s and daughter’s marriagesThe widow marriage is acceptableBut when they visit native villagesBy whitening the thoughts with blue of conservativenessThe scheduled caste of the new caste systemResumes the old system of castesThe green grocers become jaybars (lower Brahmins)And the black figures of industrial areaAfter applying soapsBecome the bhalmanush (the good Brahmins) of the villageThe cooks of the hotels turn into soit (the best Brahmins)The sardars turn into kayasthaAnd Paswanji chooses depressed casteIn the journey to return to citiesThey will mix the old and the new caste systems150


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्The trains witness the game of the castesThe dark circles of eyes of the victims of the systemThe sting of white sari of a young widowThe Amrapali and the characters of Mrichchakatik-Charudatta and VasantsenaRelish of the hatred and relishing the hatredThe world of prostitutionIs not limited to the dancers’ houseHas entered intoThe politics, the economy andThe tourism industry!१.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे <strong>Videha</strong> e journal's all old issues in BrailleTirhuta and Devanagari versions२.मैिथली पोथी डाउनलोड Maithili Books Download,३.मैिथली ऑिडयो संकलन Maithili Audio Downloads,४.मैिथली वीिडयोक संकलन Maithili Videos५.िमिथला िचकला/ आधुिनक िचकला आ िच Mithila Painting/ Modern Art and Photos"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क एि<strong>ह</strong> सभ स<strong>ह</strong>योगी िलंकपर से<strong>ह</strong>ो एक बेर जाऊ।६.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली िक्वज :http://videhaquiz.blogspot.com/151


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्७.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली जालवृ एीगेटर :http://videha-aggregator.blogspot.com/८.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली साि<strong>ह</strong>य अंेजीमे अनूिदत :http://madhubani-art.blogspot.com/९.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क पूवर्-रूप "भालसिरक गाछ" :http://gajendrathakur.blogspot.com/१०.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> इंडेक्स :http://videha123.blogspot.com/११.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> फाइल :http://videha123.wordpress.com/१२. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> : पि<strong>ह</strong>ल ितर<strong>ह</strong>ुता (िमिथला़क्षर) जालवृ (लॉग)http://videha-sadeha.blogspot.com/१३. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:ेल: मैिथली ेलमे: पि<strong>ह</strong>ल बेर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ाराhttp://videha-braille.blogspot.com/152


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१४.V I D E H A " I S T M A I T H I L I F O R T N I G H T L YE J O U R N A L A R C H I V Ehttp://videha-archive.blogspot.com/१५. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का मै िथ ली पो थी क आ क इ वhttp://videha-pothi.blogspot.com/१६. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का ऑ िड यो आ क इ वhttp://videha-audio.blogspot.com/१७. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का वी िड यो आ क इ वhttp://videha-video.blogspot.com/१८. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का िम िथ ला िच क ला ,आ धु िन क क ला आ िच क लाhttp://videha-paintings-photos.blogspot.com/१९. मैिथल आर िमिथला (मैिथलीक सभसँ लोकिय जालवृ)http://maithilaurmithila.blogspot.com/२०.ुित काशनhttp://www.shruti-publication.com/२१.http://groups.google.com/group/videha२२.http://groups.yahoo.com/group/VIDEHA/२३.गजे ठाकुर इ डेक्सhttp://gajendrathakur123.blogspot.com२४.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> रेिडयो:मैिथली कथा-क<strong>िव</strong>ता आिदक पि<strong>ह</strong>ल पोडकाट साइटhttp://videha123radio.wordpress.com/153


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२५. नेना भुटकाhttp://mangan-khabas.blogspot.com/म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना:(१) '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ारा धारावाि<strong>ह</strong>क रूपे ई-कािशत कएल गेल गजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास(स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप-गुच्छ), नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाितमन) आ बाल-िकशोर साि<strong>ह</strong>य <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे। कुरुक्षेम्–अतमर्नक खड-१ सँ ७ CombinedISBN No.978-81-907729-7-6 <strong>िव</strong>वरण एि<strong>ह</strong> पृपर नीचाँमे आ काशकक साइट http://www.shruti-publication.com/पर ।म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना (२):सूचना: <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी) एम.एस.एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Based on ms-sql server Maithili-English and English-MaithiliDictionary. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क भाषापाक- रचनालेखन तंभमे।कुरुक्षेम् अतमर्नक- गजे ठाकुरगजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ),नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बालमंडली-िकशोरजगत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे।कुरुक्षेम्–अतमर्नक, खड-१ सँ ७Ist edition 2009 of Gajendra Thakur’s KuruKshetram-Antarmanak (Vol. I to VII)- essay-papercriticism,novel, poems, story, play, epics and Children-grown-ups literature in single binding:Language:Maithili६९२ पृ : मूय भा. रु. 100/-(for individual buyers inside india)(add courier charges Rs.50/-per copy for Delhi/NCR and Rs.100/- per copy for outside Delhi)For Libraries and overseas buyers $40 US (including postage)The book is AVAILABLE FOR PDF DOWNLOAD AThttps://sites.google.com/a/videha.com/videha/http://videha123.wordpress.com/Details for purchase available at print-version publishers's sitewebsite: http://www.shruti-publication.com/or you may write to154


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्e-mail:shruti.publication@shruti-publication.com<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> : १: २: ३: ४ ितर<strong>ह</strong>ुता : <strong>दे</strong>वनागरी "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क, िंट संकरण :<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-ई-पिका (http://www.videha.co.in/) कचुनल रचना सिमिलत।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१: २: ३: ४सपादक: गजे ठाकुर; स<strong>ह</strong>ायक-सपादक: ीमती रिम रेखा िस<strong>ह</strong>ा, उमेश मंडलभाषा-सपादन: नागे कुमार झा आ पीकार <strong>िव</strong>ानद झाDetails for purchase available at print-version publishers's site http://www.shruti-publication.com oryou may write to shruti.publication@shruti-publication.com(कायलय योग लेल)155


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१ (ितर<strong>ह</strong>ुता/ <strong>दे</strong>वनागरी)क अपार सफलताक बाद <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:२ आ आगाँक अंक लेल वािषर्क/ <strong>िव</strong>ािषर्क/ <strong>िव</strong>ािषर्क/पंचवािषर्क/ आजीवन सयता अिभयान।ओि<strong>ह</strong> बखर्मे कािशत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>क सभ अंक/ पुितका पठाओल जाएत।नीचाँक फॉमर् भरू:-<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>दे</strong>वनागरी/ वा ितर<strong>ह</strong>ुताक सदयता चा<strong>ह</strong>ी: <strong>दे</strong>वनागरी/ ितर<strong>ह</strong>ुतासदयता चा<strong>ह</strong>ी: ा<strong>ह</strong>क बनू (कूिरयर/ रिजटडर् डाक खचर् सि<strong>ह</strong>त):-एक बखर्(२०१०ई.)::INDIAरु.२००/-NEPAL-(INR 600), Abroad-(US$25)दू बखर्(२०१०-११ ई.):: INDIA रु.३५०/- NEPAL-(INR 1050), Abroad-(US$50)तीन बखर्(२०१०-१२ ई.)::INDIA रु.५००/- NEPAL-(INR 1500), Abroad-(US$75)पाँच बखर्(२०१०-१३ ई.)::७५०/- NEPAL-(INR 2250), Abroad-(US$125)आजीवन(२००९ आ ओि<strong>ह</strong>सँ आगाँक अंक)::रु.५०००/- NEPAL-(INR 15000), Abroad-(US$750)<strong>ह</strong>मर नाम:<strong>ह</strong>मर पता:<strong>ह</strong>मर ई-मेल:<strong>ह</strong>मर फोन/मोबाइल नं.:<strong>ह</strong>म Cash/MO/DD/Cheque in favour of AJAY ARTS payable at DELHI दऽ र<strong>ह</strong>ल छी।वा <strong>ह</strong>म रािश Account No.21360200000457 Account holder (distributor)'s name: Ajay Arts,Delhi,Bank: Bank of Baroda, Badli branch, Delhi क खातामे पठा र<strong>ह</strong>ल छी।अपन फॉमर् एि<strong>ह</strong> पतापर पठाऊ:- shruti.publication@shruti-publication.comAJAY ARTS, 4393/4A,Ist Floor,Ansari Road,DARYAGANJ,Delhi-110002 Ph.011-23288341,09968170107,e-mail:, Website: http://www.shruti-publication.com(ा<strong>ह</strong>कक <strong>ह</strong>ताक्षर)२. सं<strong>दे</strong>श-[ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> िमिथलाक्षर आ <strong>दे</strong>वनागरी आ गजे ठाकुरक सात खडक- िनबध-बध-समीक्षा,उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong>(स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ), नाटक (संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बाल-मंडली-िकशोर जगत-सं<strong>ह</strong> कुरुक्षेम् अंतमर्नक मा<strong>दे</strong>ँ। ]156


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१.ी गो<strong>िव</strong>द झा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ तरंगजालपर उतािर <strong>िव</strong>भिरमे मातृभाषा मैिथलीक ल<strong>ह</strong>िर जगाओल, खेद जे अपनेक एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ािभयानमे <strong>ह</strong>मएखन धिर संग नि<strong>ह</strong> दए सकल<strong>ह</strong>ुँ। सुनैत छी अपनेकेँ सुझाओ आ रचनामक आलोचना िय लगैत अिछ तेँ िकछु िलखक मोनभेल। <strong>ह</strong>मर स<strong>ह</strong>ायता आ स<strong>ह</strong>योग अपनेकेँ सदा उपलध र<strong>ह</strong>त।२.ी रमानद रेणु- मैिथलीमे ई-पिका पािक्षक रूपेँ चला कऽ जे अपन मातृभाषाक चार कऽ र<strong>ह</strong>ल छी, से धयवाद । आगाँअपनेक समत मैिथलीक कायर्क <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>ृदयसँ शुभकामना दऽ र<strong>ह</strong>ल छी।३.ी <strong>िव</strong>ानाथ झा "<strong>िव</strong>िदत"- संचार आ ौोिगकीक एि<strong>ह</strong> ितपध ग्लोबल युगमे अपन मि<strong>ह</strong>मामय "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"केँ अपना <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे कट<strong>दे</strong>िख जतबा सता आ संतोष भेल, तकरा कोनो उपलध "मीटर"सँ नि<strong>ह</strong> नापल जा सकैछ? ..एकर ऐित<strong>ह</strong>ािसक मूयांकन आसांकृितक ितफलन एि<strong>ह</strong> शतादीक अंत धिर लोकक नजिरमे आयर्जनक रूपसँ कट <strong>ह</strong>ैत।४. ो. उदय नारायण िसं<strong>ह</strong> "निचकेता"- जे काज अ<strong>ह</strong>ाँ कए र<strong>ह</strong>ल छी तकर चरचा एक िदन मैिथली भाषाक इित<strong>ह</strong>ासमे <strong>ह</strong>ोएत।आनद भए र<strong>ह</strong>ल अिछ, ई जािन कए जे एतेक गोट मैिथल "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई जनर्लकेँ पिढ़ र<strong>ह</strong>ल छिथ।...<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क चालीसम अंक पुरबाकलेल अिभनदन।५. डॉ. गंगेश गुंजन- एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-कमर्मे लािग र<strong>ह</strong>ल अ<strong>ह</strong>ाँक सवेदनशील मन, मैिथलीक ित समिपर्त मे<strong>ह</strong>नितक अमृत रंग, इित<strong>ह</strong>ासमे एक टा <strong>िव</strong>िश फराक अयाय आरंभ करत, <strong>ह</strong>मरा <strong>िव</strong>ास अिछ। अशेष शुभकामना आ बधाइक स, सने<strong>ह</strong>...अ<strong>ह</strong>ाँक पोथीकुरुक्षेम् अंतमर्नक थम दृया ब<strong>ह</strong>ुत भय तथा उपयोगी बुझाइछ। मैिथलीमे तँ अपना वरूपक ायः ई पि<strong>ह</strong>ले ए<strong>ह</strong>न भयअवतारक पोथी िथक। <strong>ह</strong>षर्पूणर् <strong>ह</strong>मर <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई वीकार करी।६. ी रामाय झा "रामरंग"(आब वगय)- "अपना" िमिथलासँ संबंिधत...<strong>िव</strong>षय वतुसँ अवगत भेल<strong>ह</strong>ुँ।...शेष सभ कुशल अिछ।७. ी जे िपाठी- साि<strong>ह</strong>य अकादमी- इंटरनेट पर थम मैिथली पािक्षक पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केर लेल बधाई आ शुभकामनावीकार करू।८. ी फुलकुमार िसं<strong>ह</strong> "मौन"- थम मैिथली पािक्षक पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क काशनक समाचार जािन कनेक चिकत मुदा बेसीआािदत भेल<strong>ह</strong>ुँ। कालचकेँ पकिड़ जाि<strong>ह</strong> दूरदृिक पिरचय <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ, ओि<strong>ह</strong> लेल <strong>ह</strong>मर मंगलकामना।९.डॉ. िशवसाद यादव- ई जािन अपार <strong>ह</strong>षर् भए र<strong>ह</strong>ल अिछ, जे नव सूचना-ाितक क्षेमे मैिथली पकािरताकेँ वेश िदअएबाकसा<strong>ह</strong>िसक कदम उठाओल अिछ। पकािरतामे एि<strong>ह</strong> कारक नव योगक <strong>ह</strong>म वागत करैत छी, संगि<strong>ह</strong> "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क सफलताकशुभकामना।१०. ी आाचरण झा- कोनो प-पिकाक काशन- ता<strong>ह</strong>ूमे मैिथली पिकाक काशनमे के कतेक स<strong>ह</strong>योग करता<strong>ह</strong>- ई तऽ भ<strong>िव</strong>यक<strong>ह</strong>त। ई <strong>ह</strong>मर ८८ वषर्मे ७५ वषर्क अनुभव र<strong>ह</strong>ल। एतेक पैघ म<strong>ह</strong>ान यज्ञमे <strong>ह</strong>मर ापूणर् आ<strong>ह</strong>ुित ात <strong>ह</strong>ोयत- यावत ठीक-ठाकछी/ र<strong>ह</strong>ब।११. ी <strong>िव</strong>जय ठाकुर- िमिशगन <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" पिकाक अंक <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ, सपूणर् टीम बधाईक पा अिछ। पिकाक मंगलभ<strong>िव</strong>य <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>मर शुभकामना वीकार कएल जाओ।१२. ी सुभाषच यादव- ई-पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क बारेमे जािन सता भेल। ’<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’ िनरतर पल<strong>िव</strong>त-पुिपत <strong>ह</strong>ो आ चतुिदर्क अपनसुगंध पसारय से कामना अिछ।157


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१३. ी मैिथलीपु दीप- ई-पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केर सफलताक भगवतीसँ कामना। <strong>ह</strong>मर पूणर् स<strong>ह</strong>योग र<strong>ह</strong>त।१४. डॉ. ी भीमनाथ झा- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" इटरनेट पर अिछ तेँ "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" नाम उिचत आर कतेक रूपेँ एकर <strong>िव</strong>वरण भए सकैत अिछ।आइ-काि मोनमे उेग र<strong>ह</strong>ैत अिछ, मुदा शी पूणर् स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>ब।कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>िख अित सता भेल। मैिथलीक लेल ईघटना छी।१५. ी रामभरोस कापिड़ "मर"- जनकपुरधाम- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ऑनलाइन <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छी। मैिथलीकेँ अतरीय जगतमे प<strong>ह</strong>ुँचेल<strong>ह</strong>ुँ तकरालेल <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई। िमिथला र सभक संकलन अपूवर्। नेपालोक स<strong>ह</strong>योग भेटत, से <strong>िव</strong>ास करी।१६. ी राजनदन लालदास- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई-पिकाक मायमसँ बड़ नीक काज कए र<strong>ह</strong>ल छी, नाितक अि<strong>ह</strong>ठाम <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ। एकर वािषर्कअ ंक जखन िं ट िनकालब तँ <strong>ह</strong>मरा पठायब। कलकामे ब<strong>ह</strong>ुत गोटेकेँ <strong>ह</strong>म साइटक पता िलखाए <strong>दे</strong>ने िछयि<strong>ह</strong>। मोन तँ <strong>ह</strong>ोइत अिछजे िदली आिब कए आशीवद दैत<strong>ह</strong>ुँ, मुदा उमर आब बेशी भए गेल। शुभकामना <strong>दे</strong>श-<strong>िव</strong><strong>दे</strong>शक मैिथलकेँ जोड़बाक लेल।.. उकृकाशन कुरुक्षेम् अंतमर्नक लेल बधाइ। अुत काज कएल अिछ, नीक तुित अिछ सात खडमे। मुदा अ<strong>ह</strong>ाँक सेवा आ सेिनःवाथर् तखन बूझल जाइत जँ अ<strong>ह</strong>ाँ ारा कािशत पोथी सभपर दाम िलखल नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong>तैक। ओि<strong>ह</strong>ना सभकेँ <strong>िव</strong>लि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ल जइतैक।(पीकरण- ीमान्, अ<strong>ह</strong>ाँक सूचनाथर् <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ारा ई-कािशत कएल सभटा सामी आकइवमेhttps://sites.google.com/a/videha.com/videha-pothi/ पर िबना मूयक डाउनलोड लेल उपलध छै आ भ<strong>िव</strong>यमे से<strong>ह</strong>ोर<strong>ह</strong>तैक। एि<strong>ह</strong> आकइवकेँ जे िकयो काशक अनुमित लऽ कऽ िंट रूपमे कािशत कएने छिथ आ तकर ओ दाम रखने छिथताि<strong>ह</strong>पर <strong>ह</strong>मर कोनो िनयंण नि<strong>ह</strong> अिछ।- गजे ठाकुर)... अ<strong>ह</strong>ाँक ित अशेष शुभकामनाक संग।१७. डॉ. ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>- अ<strong>ह</strong>ाँ मैिथलीमे इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" कािशत कए अपन अुत मातृभाषानुरागक पिरचय <strong>दे</strong>लअिछ, अ<strong>ह</strong>ाँक िनःवाथर् मातृभाषानुरागसँ ेिरत छी, एकर िनिम जे <strong>ह</strong>मर सेवाक योजन <strong>ह</strong>ो, तँ सूिचत करी। इंटरनेटपर आोपांतपिका <strong>दे</strong>खल, मन फुिलत भऽ गेल।१८.ीमती शेफािलका वम- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका <strong>दे</strong>िख मोन उलाससँ भिर गेल। <strong>िव</strong>ज्ञान कतेक गित कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ...अ<strong>ह</strong>ाँ सभअनत आकाशकेँ भेिद िदयौ, समत <strong>िव</strong>तारक र<strong>ह</strong>यकेँ तार-तार कऽ िदयौक...। अपनेक अुत पुतक कुरुक्षेम् अंतमर्नक<strong>िव</strong>षयवतुक दृिसँ गागरमे सागर अिछ। बधाई।१९.ी <strong>ह</strong>ेतुकर झा, पटना-जाि<strong>ह</strong> समपर्ण भावसँ अपने िमिथला-मैिथलीक सेवामे तपर छी से तुय अिछ। <strong>दे</strong>शक राजधानीसँ भयर<strong>ह</strong>ल मैिथलीक शंखनाद िमिथलाक गाम-गाममे मैिथली चेतनाक <strong>िव</strong>कास अवय करत।२०. ी योगानद झा, किबलपुर, ल<strong>ह</strong>ेिरयासराय- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पोथीकेँ िनकटसँ <strong>दे</strong>खबाक अवसर भेटल अिछ आ मैिथलीजगतक एकटा उट ओ समसामियक दृिसप <strong>ह</strong>ताक्षरक कलमबद पिरचयसँ आािदत छी। "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क <strong>दे</strong>वनागरी सँकरणपटनामे रु. 80/- मे उपलध भऽ सकल जे <strong>िव</strong>िभ लेखक लोकिनक छायािच, पिरचय पक ओ रचनावलीक सयक काशनसँऐित<strong>ह</strong>ािसक क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ।२१. ी िकशोरीकात िम- कोलकाता- जय मैिथली, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे ब<strong>ह</strong>ुत रास क<strong>िव</strong>ता, कथा, िरपोटर् आिदक सिच सं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख आ आरअिधक सता िमिथलाक्षर <strong>दे</strong>िख- बधाई वीकार कएल जाओ।२२.ी जीवकात- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मुित अंक पढ़ल- अुत मे<strong>ह</strong>नित। चाबस-चाबस। िकछु समालोचना मरखा<strong>ह</strong>..मुदा सय।२३. ी भालच झा- अपनेक कुरुक्षेम् अंतमर्नक <strong>दे</strong>िख बुझाएल जेना <strong>ह</strong>म अपने छपल<strong>ह</strong>ुँ अिछ। एकर <strong>िव</strong>शालकाय आकृितअपनेक सवर्समावेशताक पिरचायक अिछ। अपनेक रचना सामयर्मे उरोर वृि <strong>ह</strong>ो, एि<strong>ह</strong> शुभकामनाक संग <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई।158


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२४.ीमती डॉ नीता झा- अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। योितरीर शदावली, कृिष मय शदावली आ सीत बसत आसभ कथा, क<strong>िव</strong>ता, उपयास, बाल-िकशोर साि<strong>ह</strong>य सभ उम छल। मैिथलीक उरोर <strong>िव</strong>कासक लय दृिगोचर <strong>ह</strong>ोइत अिछ।२५.ी मायानद िम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मे <strong>ह</strong>मर उपयास ीधनक जे <strong>िव</strong>रोध कएल गेल अिछ तकर <strong>ह</strong>म <strong>िव</strong>रोध करैत छी।...कुरुक्षेम् अंतमर्नक पोथीक लेल शुभकामना।(ीमान् समालोचनाकेँ <strong>िव</strong>रोधक रूपमे नि<strong>ह</strong> लेल जाए।-गजे ठाकुर)२६.ी म<strong>ह</strong>े <strong>ह</strong>जारी- सपादक ीिमिथला- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ मोन <strong>ह</strong>िषर्त भऽ गेल..एखन पूरा पढ़यमे ब<strong>ह</strong>ुत समय लागत,मुदा जतेक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ से आािदत कएलक।२७.ी केदारनाथ चौधरी- कुरुक्षेम् अंतमर्नक अुत लागल, मैिथली साि<strong>ह</strong>य लेल ई पोथी एकटा ितमान बनत।२८.ी सयानद पाठक- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>म िनयिमत पाठक छी। ओकर वरूपक शंसक छल<strong>ह</strong>ुँ। ए<strong>ह</strong>र अ<strong>ह</strong>ाँक िलखल - कुरुक्षेम्अंतमर्नक <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ। मोन आािदत भऽ उठल। कोनो रचना तरा-उपरी।२९.ीमती रमा झा-सपादक िमिथला दपर्ण। कुरुक्षेम् अंतमर्नक िंट फॉमर् पिढ़ आ एकर गुणवा <strong>दे</strong>िख मोन स भऽ गेल,अुत शद एकरा लेल युक्त कऽ र<strong>ह</strong>ल छी। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क उरोर गितक शुभकामना।३०.ी नरे झा, पटना- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> िनयिमत <strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ैत छी। मैिथली लेल अुत काज कऽ र<strong>ह</strong>ल छी।३१.ी रामलोचन ठाकुर- कोलकाता- िमिथलाक्षर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख मोन सतासँ भिर उठल, अंकक <strong>िव</strong>शाल पिरदृय आवतकारीअिछ।३२.ी तारानद <strong>िव</strong>योगी- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आ कुरुक्षेम् अंतमर्नक <strong>दे</strong>िख चकिबदोर लािग गेल। आयर्। शुभकामना आ बधाई।३३.ीमती ेमलता िम “ेम”- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। सभ रचना उच्चकोिटक लागल। बधाई।३४.ी कीितर्नारायण िम- बेगूसराय- कुरुक्षेम् अंतमर्नक बड नीक लागल, आगांक सभ काज लेल बधाई।३५.ी म<strong>ह</strong>ाकाश-स<strong>ह</strong>रसा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक नीक लागल, <strong>िव</strong>शालकाय संगि<strong>ह</strong> उमकोिटक।३६.ी अिग्नपुप- िमिथलाक्षर आ <strong>दे</strong>वाक्षर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ल..ई थम तँ अिछ एकरा शंसामे मुदा <strong>ह</strong>म एकरा दुसा<strong>ह</strong>िसक क<strong>ह</strong>ब। िमिथलािचकलाक तभकेँ मुदा अिगला अंकमे आर <strong>िव</strong>तृत बनाऊ।३७.ी मंजर सुलेमान-दरभंगा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क जतेक शंसा कएल जाए कम <strong>ह</strong>ोएत। सभ चीज उम।३८.ीमती ोफेसर वीणा ठाकुर- कुरुक्षेम् अंतमर्नक उम, पठनीय, <strong>िव</strong>चारनीय। जे क्यो <strong>दे</strong>खैत छिथ पोथी ात करबाक उपायपुछैत छिथ। शुभकामना।३९.ी छानद िसं<strong>ह</strong> झा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ, बड नीक सभ तर<strong>ह</strong>ेँ।४०.ी ताराकात झा- सपादक मैिथली दैिनक िमिथला समाद- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> तँ कटेट ोवाइडरक काज कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ। कुरुक्षेम्अंतमर्नक अुत लागल।159


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्४१.डॉ रवी कुमार चौधरी- कुरुक्षेम् अंतमर्नक ब<strong>ह</strong>ुत नीक, ब<strong>ह</strong>ुत मे<strong>ह</strong>नितक पिरणाम। बधाई।४२.ी अमरनाथ- कुरुक्षेम् अंतमर्नक आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> दुनू मरणीय घटना अिछ, मैिथली साि<strong>ह</strong>य मय।४३.ी पंचानन िम- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क वै<strong>िव</strong>य आ िनरतरता भा<strong>िव</strong>त करैत अिछ, शुभकामना।४४.ी केदार कानन- कुरुक्षेम् अतमर्नक लेल अनेक धयवाद, शुभकामना आ बधाइ वीकार करी। आ निचकेताक भूिमकापढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। शुरूमे तँ लागल जेना कोनो उपयास अ<strong>ह</strong>ाँ ारा सृिजत भेल अिछ मुदा पोथी उनटौला पर ज्ञात भेल जे एि<strong>ह</strong>मे तँ सभ<strong>िव</strong>धा समाि<strong>ह</strong>त अिछ।४५.ी धनाकर ठाकुर- अ<strong>ह</strong>ाँ नीक काज कऽ र<strong>ह</strong>ल छी। फोटो गैलरीमे िच एि<strong>ह</strong> शतादीक जमितिथक अनुसार र<strong>ह</strong>ैत तऽ नीक।४६.ी आशीष झा- अ<strong>ह</strong>ाँक पुतकक संबंधमे एतबा िलखबा सँ अपना कए नि<strong>ह</strong> रोिक सकल<strong>ह</strong>ुँ जे ई िकताब मा िकताब नि<strong>ह</strong>थीक, ई एकटा उमीद छी जे मैिथली अ<strong>ह</strong>ाँ सन पुक सेवा सँ िनरंतर समृ <strong>ह</strong>ोइत िचरजीवन कए ात करत।४७.ी शभु कुमार िसं<strong>ह</strong>- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क तपरता आ ियाशीलता <strong>दे</strong>िख आािदत भऽ र<strong>ह</strong>ल छी। िनितरूपेण क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ जेसमकालीन मैिथली पिकाक इित<strong>ह</strong>ासमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क नाम वणक्षरमे िलखल जाएत। ओि<strong>ह</strong> कुरुक्षेक घटना सभ तँ अठार<strong>ह</strong>े िदनमेखतम भऽ गेल र<strong>ह</strong>ए मुदा अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् तँ अशेष अिछ।४८.डॉ. अजीत िम- अपनेक यासक कतबो श ंसा कएल जाए कमे <strong>ह</strong>ोएतैक। मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे अ<strong>ह</strong>ाँ ारा कएल गेल काजयुग-युगातर धिर पूजनीय र<strong>ह</strong>त।४९.ी बीरे मिलक- अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अतमर्नक आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> पिढ़ अित सता भेल। अ<strong>ह</strong>ाँक वाय ठीक र<strong>ह</strong>ए आउसा<strong>ह</strong> बनल र<strong>ह</strong>ए से कामना।५०.ी कुमार राधारमण- अ<strong>ह</strong>ाँक िदशा-िनदशमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पि<strong>ह</strong>ल मैिथली ई-जनर्ल <strong>दे</strong>िख अित सता भेल। <strong>ह</strong>मर शुभकामना।५१.ी फूलच झा वीण-<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ने र<strong>ह</strong>ी मुदा कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>िख बढ़ाई <strong>दे</strong>बा लेल बाय भऽ गेल<strong>ह</strong>ुँ। आब <strong>िव</strong>ासभऽ गेल जे मैिथली नि<strong>ह</strong> मरत। अशेष शुभकामना।५२.ी <strong>िव</strong>भूित आनद- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख, ओकर <strong>िव</strong>तार <strong>दे</strong>िख अित सता भेल।५३.ी मानेर मनुज-कुरुक्षेम् अतमर्नक एकर भयता <strong>दे</strong>िख अित सता भेल, एतेक <strong>िव</strong>शाल थ मैिथलीमे आइ धिर नि<strong>ह</strong><strong>दे</strong>खने र<strong>ह</strong>ी। एि<strong>ह</strong>ना भ<strong>िव</strong>यमे काज करैत र<strong>ह</strong>ी, शुभकामना।५४.ी <strong>िव</strong>ानद झा- आइ.आइ.एम.कोलकाता- कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>िव</strong>तार, छपाईक संग गुणवा <strong>दे</strong>िख अित सता भेल।५५.ी अर<strong>िव</strong>द ठाकुर-कुरुक्षेम् अतमर्नक मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे कएल गेल एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क पि<strong>ह</strong>ल योग अिछ, शुभकामना।५६.ी कुमार पवन-कुरुक्षेम् अतमर्नक पिढ़ र<strong>ह</strong>ल छी। िकछु लघुकथा पढ़ल अिछ, ब<strong>ह</strong>ुत मािमर्क छल।५७. ी दीप िब<strong>ह</strong>ारी-कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>खल, बधाई।160


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्५८.डॉ मिणकात ठाकुर-कैिलफोिनर्या- अपन <strong>िव</strong>लक्षण िनयिमत सेवासँ <strong>ह</strong>मरा लोकिनक <strong>ह</strong>ृदयमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> भऽ गेल अिछ।५९.ी धीरे ेमिषर्- अ<strong>ह</strong>ाँक समत यास सरा<strong>ह</strong>नीय। दुख <strong>ह</strong>ोइत अिछ जखन अ<strong>ह</strong>ाँक यासमे अपेिक्षत स<strong>ह</strong>योग नि<strong>ह</strong> कऽ पबैतछी।६०.ी <strong>दे</strong>वशंकर नवीन- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क िनरतरता आ <strong>िव</strong>शाल वरूप- <strong>िव</strong>शाल पाठक वगर्, एकरा ऐित<strong>ह</strong>ािसक बनबैत अिछ।६१.ी मो<strong>ह</strong>न भाराज- अ<strong>ह</strong>ाँक समत कायर् <strong>दे</strong>खल, ब<strong>ह</strong>ुत नीक। एखन िकछु परेशानीमे छी, मुदा शी स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>ब।६२.ी फजलुर र<strong>ह</strong>मान <strong>ह</strong>ाशमी-कुरुक्षेम् अतमर्नक मे एतेक मे<strong>ह</strong>नतक लेल अ<strong>ह</strong>ाँ साधुवादक अिधकारी छी।६३.ी लमण झा "सागर"- मैिथलीमे चमकािरक रूपेँ अ<strong>ह</strong>ाँक वेश आादकारी अिछ।..अ<strong>ह</strong>ाँकेँ एखन आर..दूर..ब<strong>ह</strong>ुत दूरधिरजेबाक अिछ। वथ आ स र<strong>ह</strong>ी।६४.ी जगदीश साद मंडल-कुरुक्षेम् अतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ । कथा सभ आ उपयास स<strong>ह</strong>बाढ़िन पूणर्रूपेँ पिढ़ गेल छी। गाम-घरकभौगोिलक <strong>िव</strong>वरणक जे सूम वणर्न स<strong>ह</strong>बाढ़िनमे अिछ, से चिकत कएलक, एि<strong>ह</strong> सं<strong>ह</strong>क कथा-उपयास मैिथली लेखनमे <strong>िव</strong><strong>िव</strong>धताअनलक अिछ। समालोचना शामे अ<strong>ह</strong>ाँक दृि वैयिक्तक नि<strong>ह</strong> वरन् सामािजक आ कयाणकारी अिछ, से शंसनीय।६५.ी अशोक झा-अयक्ष िमिथला <strong>िव</strong>कास पिरषद- कुरुक्षेम् अतमर्नक लेल बधाई आ आगाँ लेल शुभकामना।६६.ी ठाकुर साद मुमुर्- अुत यास। धयवादक संग ाथर्ना जे अपन मािट-पािनकेँ यानमे रािख अंकक समायोजन कएलजाए। नव अंक धिर यास सरा<strong>ह</strong>नीय। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ ब<strong>ह</strong>ुत-ब<strong>ह</strong>ुत धयवाद जे ए<strong>ह</strong>ेन सुदर-सुदर सचार (आलेख) लगा र<strong>ह</strong>ल छिथ।सभटा <strong>ह</strong>णीय- पठनीय।६७.बुिनाथ िम- िय गजे जी,अ<strong>ह</strong>ाँक सपादन मे कािशत ‘<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’आ ‘कुरुक्षेम् अंतमर्नक’ <strong>िव</strong>लक्षण पिका आ <strong>िव</strong>लक्षण पोथी!की नि<strong>ह</strong> अिछ अ<strong>ह</strong>ाँक सपादनमे? एि<strong>ह</strong> य सँ मैिथली क <strong>िव</strong>कास <strong>ह</strong>ोयत,िनसं<strong>दे</strong><strong>ह</strong>।६८.ी बृखेश च लाल- गजेजी, अपनेक पुतक कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ मोन गदगद भय गेल , <strong>ह</strong>ृदयसँ अनुगृि<strong>ह</strong>त छी ।<strong>ह</strong>ािदर्क शुभकामना ।६९.ी परमेर कापिड़ - ी गजे जी । कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ गदगद आ ने<strong>ह</strong>ाल भेल<strong>ह</strong>ुँ।७०.ी रवीनाथ ठाकुर- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ैत र<strong>ह</strong>ैत छी। धीरे ेमिषर्क मैिथली गजलपर आलेख पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। मैिथली गजल कऽ सँ कऽचिल गेलैक आ ओ अपन आलेखमे मा अपन जानल-पि<strong>ह</strong>चानल लोकक चचर् कएने छिथ। जेना मैिथलीमे मठक परपरा र<strong>ह</strong>लअिछ। (पीकरण- ीमान्, ेमिषर् जी ओि<strong>ह</strong> आलेखमे ई प िलखने छिथ जे िकनको नाम जे छुिट गेल छि<strong>ह</strong> तँ से माआलेखक लेखकक जानकारी नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>बाक ारे, एि<strong>ह</strong>मे आन कोनो कारण नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल जाय। अ<strong>ह</strong>ाँसँ एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयपर <strong>िव</strong>तृत आलेखसादर आमंित अिछ।-सपादक)७१.ी मंेर झा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ल आ संगि<strong>ह</strong> अ<strong>ह</strong>ाँक मैगनम ओपस कुरुक्षेम् अंतमर्नक से<strong>ह</strong>ो, अित उम। मैिथलीक लेल कएल जार<strong>ह</strong>ल अ<strong>ह</strong>ाँक समत कायर् अतुलनीय अिछ।161


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्७२. ी <strong>ह</strong>रेकृण झा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मैिथलीमे अपन तर<strong>ह</strong>क एकमा थ अिछ, एि<strong>ह</strong>मे लेखकक सम दृि आ रचनाकौशल <strong>दे</strong>खबामे आएल जे लेखकक फीडवकर्सँ जुड़ल र<strong>ह</strong>बाक कारणसँ अिछ।७३.ी सुकात सोम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मे समाजक इित<strong>ह</strong>ास आ वतर्मानसँ अ<strong>ह</strong>ाँक जुड़ाव बड नीक लागल, अ<strong>ह</strong>ाँ एि<strong>ह</strong> क्षेमेआर आगाँ काज करब से आशा अिछ।७४.ोफेसर मदन िम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक सन िकताब मैिथलीमे पि<strong>ह</strong>ले अिछ आ एतेक <strong>िव</strong>शाल सं<strong>ह</strong>पर शोध कएल जा सकैतअिछ। भ<strong>िव</strong>यक लेल शुभकामना।७५.ोफेसर कमला चौधरी- मैिथलीमे कुरुक्षेम् अंतमर्नक सन पोथी आबए जे गुण आ रूप दुनूमे िनसन <strong>ह</strong>ोअए, से ब<strong>ह</strong>ुत िदनसँआकांक्षा छल, ओ आब जा कऽ पूणर् भेल। पोथी एक <strong>ह</strong>ाथसँ दोसर <strong>ह</strong>ाथ घुिम र<strong>ह</strong>ल अिछ, एि<strong>ह</strong>ना आगाँ से<strong>ह</strong>ो अ<strong>ह</strong>ाँसँ आशा अिछ।७६.ी उदय च झा "<strong>िव</strong>नोद": गजेजी, अ<strong>ह</strong>ाँ जतेक काज कएल<strong>ह</strong>ुँ अिछ से मैिथलीमे आइ धिर िकयो नि<strong>ह</strong> कएने छल।शुभकामना। अ<strong>ह</strong>ाँकेँ एखन ब<strong>ह</strong>ुत काज आर करबाक अिछ।७७.ी कृण कुमार कयप: गजे ठाकुरजी, अ<strong>ह</strong>ाँसँ भेँट एकटा मरणीय क्षण बिन गेल। अ<strong>ह</strong>ाँ जतेक काज एि<strong>ह</strong> बएसमे कऽ गेलछी ताि<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>जार गुणा आर बेशीक आशा अिछ।७८.ी मिणकात दास: अ<strong>ह</strong>ाँक मैिथलीक कायर्क शंसा लेल शद नि<strong>ह</strong> भेटैत अिछ। अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अतमर्नक सपूणर् रूपेँ पिढ़गेल<strong>ह</strong>ुँ। वचा<strong>ह</strong>च बड नीक लागल।कुरुक्षेम् अंतमर्नक- गजे ठाकुरगजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ),नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बालमंडली-िकशोरजगत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे।कुरुक्षेम्–अतमर्नक, खड-१ सँ ७Ist edition 2009 of Gajendra Thakur’s KuruKshetram-Antarmanak (Vol. I to VII)- essay-papercriticism,novel, poems, story, play, epics and Children-grown-ups literature in single binding:Language:Maithili162


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६१ म अंक ०१ जुलाइ २०१० (वषर् ३ मास ३१ अंक ६१)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्(Details for purchase available at print-version publishers's site http://www.shruti-publication.comor you may write to shruti.publication@shruti-publication.com )<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मैिथली साि<strong>ह</strong>य आदोलन(c)२००८-०९. सविधकार लेखकाधीन आ जतय लेखकक नाम नि<strong>ह</strong> अिछ ततय संपादकाधीन। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> (पािक्षक) संपादक- गजेठाकुर। स<strong>ह</strong>ायक सपादक: ीमती रिम रेखा िस<strong>ह</strong>ा, ी उमेश मंडल। एतय कािशत रचना सभक कॉपीराइट लेखक लोकिनकलगमे र<strong>ह</strong>ति<strong>ह</strong>, मा एकर थम काशनक/ आकइवक/ अंेजी-संकृत अनुवादक ई-काशन/ आकइवक अिधकार एि<strong>ह</strong> ई पिकाकेँछैक। रचनाकार अपन मौिलक आ अकािशत रचना (जकर मौिलकताक संपूणर् उरदाियव लेखक गणक मय छि<strong>ह</strong>)ggajendra@yahoo.co.in आिक ggajendra@videha.com केँ मेल अटैचमेटक रूपमेँ .doc, .docx, .rtf वा .txtफॉमटमे पठा सकैत छिथ। रचनाक संग रचनाकार अपन संिक्षत पिरचय आ अपन कैन कएल गेल फोटो पठेता<strong>ह</strong>, से आशाकरैत छी। रचनाक अंतमे टाइप र<strong>ह</strong>य, जे ई रचना मौिलक अिछ, आ पि<strong>ह</strong>ल काशनक <strong>ह</strong>ेतु <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> (पािक्षक) ई पिकाकेँ <strong>दे</strong>ल जार<strong>ह</strong>ल अिछ। मेल ात <strong>ह</strong>ोयबाक बाद यथासंभव शी ( सात िदनक भीतर) एकर काशनक अंकक सूचना <strong>दे</strong>ल जायत। एि<strong>ह</strong> ईपिकाकेँ ीमित लमी ठाकुर ारा मासक 1 आ 15 ितिथकेँ ई कािशत कएल जाइत अिछ।(c) 2008-09 सविधकार सुरिक्षत। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे कािशत सभटा रचना आ आकइवक सविधकार रचनाकार आ सं<strong>ह</strong>कक लगमेछि<strong>ह</strong>। रचनाक अनुवाद आ पुनः काशन िकंवा आकइवक उपयोगक अिधकार िकनबाक <strong>ह</strong>ेतु ggajendra@videha.com परसंपकर् करू। एि<strong>ह</strong> साइटकेँ ीित झा ठाकुर, मधूिलका चौधरी आ रिम िया ारा िडजाइन कएल गेल।िसिरतु163

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!