22.08.2015 Views

िव दे ह िवदेह Videha িবেদহ िवदेह

'िवदेह' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)

'िवदेह' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.३. िकछु रंग फगुआकः धीरे ेमिषर्३.४. िशव कुमार झा-िकछु प३.५.कोशी--ो. किपलेर सा<strong>ह</strong>ु३.६.सा<strong>ह</strong>ेब--म<strong>ह</strong>ाकात ठाकुर३.७.वागत गीत--राधा कात मंडल ‘रमण’३.८. राज<strong>दे</strong>व मंडल-दूटा क<strong>िव</strong>ता १.युग्मक फाग-प २.आगमन४. िमिथला कला-संगीत-कपनाक िचकला3


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्9. VIDEHA MAITHILI SAMSKRIT EDUCATION (contd.)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ( ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी मे ) पी.डी.एफ. डाउनलोडक लेल नीचाँक िलंकपर उपलधअिछ। All the old issues of <strong>Videha</strong> e journal ( in Braille, Tirhuta and Devanagari versions ) areavailable for pdf download at the following link.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे<strong>Videha</strong> e journal's all old issues in Braille Tirhuta and Devanagari versions<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर.एस.एस.फीड।"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई-पिका ई-पसँ ात करू।अपन िमकेँ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>िव</strong>षयमे सूिचत करू।↑ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर.एस.एस.फीड एनीमेटरकेँ अपन साइट/ लॉगपर लगाऊ।लॉग "लेआउट" पर "एड गाडजेट" मे "फीड" सेलेक्ट कए "फीड यू.आर.एल." मेhttp://www.videha.co.in/index.xml टाइप केलासँ से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> फीड ात कए सकैत छी। गूगल रीडरमे पढ़बा लेलhttp://reader.google.com/ पर जा कऽ Add a Subscription बटन िक्लक करू आ खाली थानमेhttp://www.videha.co.in/index.xml पेट करू आ Add बटन दबाऊ।मैिथली <strong>दे</strong>वनागरी वा िमिथलाक्षरमे नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख/ िलिख पािब र<strong>ह</strong>ल छी, (cannot see/write Maithili in Devanagari/Mithilakshara follow links below or contact at ggajendra@videha.com) तँ एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु नीचाँक िलंक सभ परजाऊ। संगि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क तंभ मैिथली भाषापाक/ रचना लेखनक नव-पुरान अंक पढ़ू।http://devanaagarii.net/http://kaulonline.com/uninagari/ (एतए बॉक्समे ऑनलाइन <strong>दे</strong>वनागरी टाइप करू, बॉक्ससँ कॉपी करू आ वडर् डॉक्युमेटमेपेट कए वडर् फाइलकेँ सेव करू। <strong>िव</strong>शेष जानकारीक लेल ggajendra@videha.com पर सपकर् करू।)(Use Firefox3.0 (from WWW.MOZILLA.COM )/ Opera/ Safari/ Internet Explorer 8.0/ Flock 2.0/ GoogleChrome for best view of '<strong>Videha</strong>' Maithili e-journal at http://www.videha.co.in/ .)5


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Go to the link below for download of old issues of VIDEHA Maithili e magazine in .pdf formatand Maithili Audio/ Video/ Book/ paintings/ photo files. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क पुरान अंक आ ऑिडयो/ वीिडयो/ पोथी/िचकला/ फोटो सभक फाइल सभ (उच्चारण, बड़ सुख सार आ दूवक्षत मं सि<strong>ह</strong>त) डाउनलोड करबाक <strong>ह</strong>ेतु नीचाँक िलंक परजाऊ।VIDEHA ARCHIVE <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आकइवभारतीय डाक <strong>िव</strong>भाग ारा जारी क<strong>िव</strong>, नाटककार आ धमर्शाी <strong>िव</strong>ापितक टाप। भारत आ नेपालक मािटमे पसरल िमिथलाकधरती ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ म<strong>ह</strong>ान पुरुष ओ मि<strong>ह</strong>ला लोकिनक कमर्भूिम र<strong>ह</strong>ल अिछ। िमिथलाक म<strong>ह</strong>ान पुरुष ओ मि<strong>ह</strong>ला लोकिनक िच'िमिथला र' मे <strong>दे</strong>खू।गौरी-शंकरक पालवंश कालक मूिर्, एि<strong>ह</strong>मे िमिथलाक्षरमे (१२०० वषर् पूवर्क) अिभलेख अंिकत अिछ। िमिथलाक भारत आ नेपालकमािटमे पसरल एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क अयाय ाचीन आ नव थापय, िच, अिभलेख आ मूिर्कलाक़ <strong>ह</strong>ेतु <strong>दे</strong>खू 'िमिथलाक खोज'िमिथला, मैिथल आ मैिथलीसँ सबिधत सूचना, सपकर्, अवेषण संगि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क सचर्-इंजन आ यूज स<strong>िव</strong>र्स आ िमिथला, मैिथल आमैिथलीसँ सबिधत वेबसाइट सभक सम संकलनक लेल <strong>दे</strong>खू "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> सूचना संपकर् अवेषण"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> जालवृक िडसकसन फोरमपर जाऊ।"मैिथल आर िमिथला" (मैिथलीक सभसँ लोकिय जालवृ) पर जाऊ।१. संपादकीयभालच झाजी केँ २००९ क साि<strong>ह</strong>य अका<strong>दे</strong>मी मैिथली अनुवाद पुरकार <strong>ह</strong>ुनकर मराठीसँ मैिथली अनुवाद बीछल बेरायल मराठीएकाँकी ( मराठी सपादक सुधा जोशी आ राकर मतकरी) लेल <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। एि<strong>ह</strong> पुरकारमे पचास <strong>ह</strong>जार टाका आ ताप<strong>दे</strong>ल जाइत अिछ।6


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्भालच झा, ए.टी.डी., बी.ए., (अथर्शा), मुबईसँ िथएटर कलामे िडलोमा। मैिथलीक अितिरक्त ि<strong>ह</strong>दी, मराठी, अेजी आगुजरातीमे िनणात। १९७४ ई.सँ मराठी आऽ ि<strong>ह</strong>दी िथएटरमे िन<strong>दे</strong>शक। म<strong>ह</strong>ारा राय उपािध १९८६ आऽ १९९९ मे। िथएटरवकर्शॉप पर अितथीय भाषण आ नामी संथानक नाटक ितयोिगताक <strong>ह</strong>ेतु यायाधीश। आइ.एन.टी. केर लेल नाटक “सीता” केरिनदशन। “वासु<strong>दे</strong>व संगित” आइ.एन.टी.क लोक कलाक शोध आऽ दशर्नसँ जुड़ल छिथ आऽ नायशालासँ जुड़ल छिथ <strong>िव</strong>कलांगबाल लेल िथएटरसँ। िन टी.वी. मीिडयामे रचनामक िन<strong>दे</strong>शक रूपेँ कायर्- आभलमया (मराठी दैिनक धारावाि<strong>ह</strong>क ६० एपीसोड),आकाश (ि<strong>ह</strong>दी, जी.टी.वी.), जीवन संया (मराठी), सफलता (रजथानी), पोिलसनामा (म<strong>ह</strong>ारा शासनक लेल), मुगी उदालीआकाशी (मराठी), जय गणेश (मराठी), कच्ची-सौधी (ि<strong>ह</strong>दी डी.डी.), याा (मराठी), धनाजी नाना चौधरी (म<strong>ह</strong>ारा शासनक लेल),ी पी.के अना पािटल (मराठी), वयबर (मराठी), िफर न<strong>ह</strong>ॴ कभी न<strong>ह</strong>ॴ( नशा-सुधारपर), आ<strong>ह</strong>ट (एसपर), बैंगन राजा (बच्चाकलेल कठपुतली शो), मेरा <strong>दे</strong>श म<strong>ह</strong>ान (बच्चाक लेल कठपुतली शो), झूठा पालतू(बच्चाक लेल कठपुतली शो),टी.वी. नाटक- बदी(लेखक- राजीव जोशी), शतकवली (लेखक- व. उपल द), िचकाठी (लेखक- व. मनो<strong>ह</strong>र वाकोडे), <strong>ह</strong>ृदयची गोता (लेखक-राजीव जोशी), <strong>ह</strong>ापार (लेखक- ए<strong>ह</strong>.एम.मराठे), वालन (लेखक- अज्ञात)।लेखन-बीछल बेरायल मराठी एकांकी(अनुवाद), िसं<strong>ह</strong>ावलोकन(मराठी साि<strong>ह</strong>यक १५० वषर्), आकाश (जी.टी.वी.क धारावाि<strong>ह</strong>कक ३० एपीसोड), जीवन सया( मराठी साताि<strong>ह</strong>क, डी.डी, मुबई),धनाजी नाना चौधरी (मराठी), वयबर (मराठी), िफर न<strong>ह</strong>ॴ कभी न<strong>ह</strong>ॴ( ि<strong>ह</strong>दी), आ<strong>ह</strong>ट (ि<strong>ह</strong>दी), याा ( मराठी सीरयल), मयूरपख (मराठी बाल-धारावाि<strong>ह</strong>क), <strong>ह</strong>ेथकेअर इन २०० ए.डी.) (डी.डी.)। िथएटर वकर्शॉप- कला <strong>िव</strong>भाग, म<strong>ह</strong>ारा सरकार, अिखल भारतीयमराठी नाय पिरषद, दिक्षण-मय क्षे कला के, नागपुर, व. गजानन ज<strong>ह</strong>ागीरदारक ायापकवमे चाक िफमक लेल अिभनयकूल, उताद अमजद अली खानक दू टा संगीत दशर्न।ी भालच झा एखन ी-लास लेखक-िन<strong>दे</strong>शकक रूपमे कायर्रतछिथ।साि<strong>ह</strong>य अका<strong>दे</strong>मी पुरकार- मैिथली१९६६- यशोधर झा (िमिथला वैभव, दशर्न)१९६८- याी (प<strong>ह</strong>ीन नग्न गाछ, प)१९६९- उपेनाथ झा “यास” (दू प, उपयास)१९७०- काशीकात िम “मधुप” (राधा <strong>िव</strong>र<strong>ह</strong>, म<strong>ह</strong>ाकाय)१९७१- सुरे झा “सुमन” (पय<strong>िव</strong>नी, प)१९७३- जिकशोर वम “मिणप” (नैका बिनजारा, उपयास)१९७५- िगरी मो<strong>ह</strong>न िम (िकछु <strong>दे</strong>खल िकछु सुनल, संमरण)१९७६- वैनाथ मिलक “<strong>िव</strong>धु” (सीतायन, म<strong>ह</strong>ाकाय)१९७७- राजेर झा (अव<strong>ह</strong>: उव ओ <strong>िव</strong>कास, समालोचना)१९७८- उपे ठाकुर “मो<strong>ह</strong>न” (बािज उठल मुरली, प)१९७९- तनाथ झा (कृण चिरत, म<strong>ह</strong>ाकाय)१९८०- सुधांशु शेखर चौधरी (ई बत<strong>ह</strong>ा संसार, उपयास)7


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१९८१- माकर्डेय वासी (अगयाियनी, म<strong>ह</strong>ाकाय)१९८२- िलली रे (मरीिचका, उपयास)१९८३- चनाथ िम “अमर” (मैिथली पकािरताक इित<strong>ह</strong>ास)१९८४- आरसी साद िसं<strong>ह</strong> (सूयर्मुखी, प)१९८५- <strong>ह</strong>िरमो<strong>ह</strong>न झा (जीवन याा, आमकथा)१९८६- सुभ झा (नाितक पक उर, िनबध)१९८७- उमानाथ झा (अतीत, कथा)१९८८- मायानद िम (मंपु, उपयास)१९८९- काचीनाथ झा “िकरण” (पराशर, म<strong>ह</strong>ाकाय)१९९०- भास कुमार चौधरी (भासक कथा, कथा)१९९१- राम<strong>दे</strong>व झा (पिसझैत पाथर, एकांकी)१९९२- भीमनाथ झा (<strong>िव</strong><strong>िव</strong>धा, िनबध)१९९३- गो<strong>िव</strong>द झा (सामाक पौती, कथा)१९९४- गंगेश गुंजन (उिचतवक्ता, कथा)१९९५- जयमत िम (क<strong>िव</strong>ता कुसुमांजिल, प)१९९६- राजमो<strong>ह</strong>न झा (आइ काि परसू)१९९७- कीितर् नारायण िम (वत <strong>ह</strong>ोइत शािततूप, प)१९९८- जीवकात (तकै अिछ िचड़ै, प)१९९९- साकेतानद (गणनायक, कथा)२०००- रमानद रेणु (कतेक रास बात, प)२००१- बबुआजी झा “अज्ञात” (ितज्ञा पाडव, म<strong>ह</strong>ाकाय)२००२- सोम<strong>दे</strong>व (स<strong>ह</strong>मुखी चौक पर, प)२००३- नीरजा रेणु (ऋतभरा, कथा)२००४- चभानु िसं<strong>ह</strong> (शकुतला, म<strong>ह</strong>ाकाय)२००५- <strong>िव</strong>वेकानद ठाकुर (चानन घन गिछया, प)२००६- <strong>िव</strong>भूित आनद (काठ, कथा)२००७- दीप िब<strong>ह</strong>ारी (सरोकार, कथा२००८- मेर झा (कतेक डािर पर, आमकथा)२००९- व.मनमो<strong>ह</strong>न झा (गंगापु, कथासं<strong>ह</strong>)साि<strong>ह</strong>य अका<strong>दे</strong>मी मैिथली अनुवाद पुरकार१९९२- शैले मो<strong>ह</strong>न झा (शरतच यिक्त आ कलाकार-सुबोधच सेन, अंेजी)१९९३- गो<strong>िव</strong>द झा (नेपाली साि<strong>ह</strong>यक इित<strong>ह</strong>ास- कुमार धान, अंेजी)१९९४- राम<strong>दे</strong>व झा (सगाइ- रािजदर िसं<strong>ह</strong> बेदी, उदूर्)१९९५- सुरे झा “सुमन” (रवी नाटकावली- रवीनाथ टैगोर, बांग्ला)१९९६- फजलुर र<strong>ह</strong>मान <strong>ह</strong>ासमी (अबुलकलाम आजाद- अदुलकवी <strong>दे</strong>सनवी, उदूर्)१९९७- नवीन चौधरी (मािट मंगल- िशवराम कारंत, कड़)१९९८- चनाथ िम “अमर” (परशुरामक बीछल बेरायल कथा- राजशेखर बसु, बांग्ला)१९९९- मुरारी मधुसूदन ठाकुर (आरोग्य िनकेतन- ताराशंकर बंदोपायाय, बांग्ला)२०००- डॉ. अमरेश पाठक, (तमस- भीम सा<strong>ह</strong>नी, ि<strong>ह</strong>दी)8


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२००१- सुरेर झा (अतिरक्षमे <strong>िव</strong>फोट- जयत <strong>िव</strong>णु नालकर, मराठी)२००२- डॉ. बोध नारायण िसं<strong>ह</strong> (पतझड़क वर- कुतुर्ल ऐन <strong>ह</strong>ैदर, उदूर्)२००३- उपेद दोषी (कथा कि<strong>ह</strong>नी- मनोज दास, उिड़या)२००४- डॉ. फुल कुमार िसं<strong>ह</strong> “मौन” (ेमचद की क<strong>ह</strong>ानी-ेमचद, ि<strong>ह</strong>दी)२००५- डॉ. योगानद झा (िब<strong>ह</strong>ारक लोककथा- पी.सी.राय चौधरी, अंेजी)२००६- राजनद झा (कालबेला- समरेश मजुमदार, बांग्ला)२००७- अनत िब<strong>ह</strong>ारी लाल दास “इदु” (यु आ योा-अगम िसं<strong>ह</strong> िगिर, नेपाली)२००८- ताराकात झा (संरचनावाद उर-संरचनावाद एवं ाच्य कायशा-गोपीचद नारंग, उदूर्)२००९- भालच झा (बीछल बेरायल मराठी एकाँकी- सपादक सुधा जोशी आ राकर मतकरी, मराठी)बोध समानबोध समान 2004- ीमित िलली रे (1933- )बोध समान 2005- ी म<strong>ह</strong>े मलंिगया (1946- )बोध समान 2006- ी गो<strong>िव</strong>द झा (1923- )बोध समान 2007- ी मायानद िम (1934- )बोध समान 2008- ी मो<strong>ह</strong>न भाराज (1943- )बोध समान 2009- ी राजमो<strong>ह</strong>न झा (1934- )बोध समान 2010- ी जीवकात (1936- )याी-चेतना पुरकार२००० ई.- पं.सुरे झा “सुमन”, दरभंगा;२००१ ई. - ी सोम<strong>दे</strong>व, दरभंगा;२००२ ई.- ी म<strong>ह</strong>े मलंिगया, मलंिगया;२००३ ई.- ी <strong>ह</strong>ंसराज, दरभंगा;२००४ ई.- डॉ. ीमती शेफािलका वम, पटना;२००५ ई.-ी उदय च झा “<strong>िव</strong>नोद”, रि<strong>ह</strong>का, मधुबनी;२००६ ई.-ी गोपालजी झा गोपेश, में<strong>ह</strong>थ, मधुबनी;२००७ ई.-ी आनद मो<strong>ह</strong>न झा, भाराज, नवानी, मधुबनी;२००८ ई.-ी मंेर झा, लालगंज,मधुबनी२००९ ई.-ी ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>, जोिगयारा, दरभंगाकीितर्नारायण िम साि<strong>ह</strong>य समान२००८ ई. - ी <strong>ह</strong>रेकृण झाकेँ क<strong>िव</strong>ता सं<strong>ह</strong> “एना त नि<strong>ह</strong> जे”२००९ ई.-ी उदय नारायण िसं<strong>ह</strong> “निचकेता”केँ नाटक नो एी: मा <strong>िव</strong>श9


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लघु रायक साथर्कता पर राीय संगोीराीय संगोी :िदनांक १४.०२.२०१० केँ यागमे लघु रायक साथर्कता पर राीय संगोी सप भेल।संगोीक आयोजन ी <strong>िव</strong>धुकात िम, मैिथली अकादमी आ िमिथला सांकृितक संगमक स<strong>ह</strong>योगसँ भेल। मुख्य वक्ता र<strong>ह</strong>िथ-राँचीसँ डॉ. धनाकर ठाकुर, अतरीय मैिथली पिरषद। भािषक, भौगोिलक एवं सामािजक आधारपर लघु राय <strong>िव</strong>शेष कऽिमिथलांचलक गठन पर जोर <strong>दे</strong>लिख<strong>ह</strong>। संगोीमे ई. दीप झा, कनर्ल <strong>दे</strong>वकात झा, डॉ. ए.के. झा, ी अिखलेश झा, ी सुधीरिम, संजीव झा आिद गोटे सभ अपन <strong>िव</strong>चार कट कयलि<strong>ह</strong>। समारो<strong>ह</strong>क अयक्षता कनर्ल डी.के. झा कएलि<strong>ह</strong>।सुभाषच यादवजीक बि<strong>ह</strong>नक मृयु आ नवेदु जी केँ मातृशोक: सुभाषच यादवजीक बि<strong>ह</strong>नक मृय आ ी नवेदु कुमार झा जीकमाताक मृयु एि<strong>ह</strong> पक्षमे भऽ गेलि<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनकर सभक आमाक शाितक लेल ईरसँ ाथर्ना।संगि<strong>ह</strong> "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केँ एखन धिर (१ जनवरी २००८ सँ २७ फरबरी २०१०) ९६ <strong>दे</strong>शक १,१५३ ठामसँ ३९,१६० गोटे ारा <strong>िव</strong>िभआइ.एस.पी.सँ २,२८,९६७ बेर <strong>दे</strong>खल गेल अिछ (गूगल एनेलेिटक्स डाटा)- धयवाद पाठकगण।सूचना: पंकज पराशरकेँ डगलस केलनर आ अरुण कमलक रचनाक चोिरक पुिक बाद (proof file athttp://www.box.net/shared/75xgdy37dr and detailed article and reactions athttp://groups.google.com/group/videha/web/%E0%A4%AE%E0%A5%88%E0%A4%A5%E0%A4%BF%E0%A4%B2%E0%A5%80%E0%A4%95+%E0%A4%B5%E0%A4%B0%E0%A5%8D%E0%A4%A4%E0%A4%AE%E0%A4%BE%E0%A4%A8+%E0%A4%B8%E0%A4%AE%E0%A4%B8%E0%A5%8D%E0%A4%AF%E0%A4%BE?hl=en ) बैन कए <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली साि<strong>ह</strong>य आदोलनसँ िनकािल <strong>दे</strong>ल गेल अिछ।10


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गजे ठाकुरggajendra@videha.com२. ग२.१. ोफेसर राधाकृण चौधरी-िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ास (अितम खेप)२.२.जगदीश साद मंडल--कथा- नवान२.३.<strong>ह</strong>ोरीके पिरवितर्त रुप जनकपुरमे म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलन-सुजीतकुमार झा२.४.१.बेचन ठाकुर, नाटक- ‘छीनर<strong>दे</strong>वी’ २.राधा कात मंडल ‘रमण’-कने <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ पढ़व२.५.कथा-ऋिष बिश-पूत कमाल२.६.१. एक टा प एक टा संमरण- डॉ. शेफािलका वम २. िबिपन झा-पवर्क ’औिचयक उपेक्षा’ सवर्थािचतनीय।11


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.७.१.सोच- सरोज ‘िखलाडी’-नेपालके पि<strong>ह</strong>ल रेिडयो नाटक संचालक २. दुगनद मंडल- लाल भौजी२.८.१. नागे कुमार कणर्-िमिथला पचकोशी पिरमा २. मनोज झा मुिक्त- म<strong>ह</strong>ािशवराी मेला आ गाँजाकयापार,िमिडया सेटरक थापनाोफेसर राधाकृण चौधरी (१५ फरबरी १९२१- १५ माचर् १९८५) अपन सपूणर् जीवन िब<strong>ह</strong>ारक इित<strong>ह</strong>ासकसामाय रूपमे आ िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ासक <strong>िव</strong>िश रूपमे अययनमे िबतेलि<strong>ह</strong>। ोफेसर चौधरी गणेश द कॉलेज, बेगुसरायमेअयापन केलि<strong>ह</strong> आ ओ भारतीय इित<strong>ह</strong>ास कांेसक ाचीन भारतीय इित<strong>ह</strong>ास शाखाक अयक्ष र<strong>ह</strong>ल छिथ। <strong>ह</strong>ुनकर लेखनीमे जेवा<strong>ह</strong> छै से चंड <strong>िव</strong>ताक कारणसँ। <strong>ह</strong>ुनकर लेखनीमे िमिथलाक आ मैिथलक (मैिथल ाण वा कणर्/ मैिथल कायथसँ जे एकरतादाय <strong>ह</strong>ोअए) अनगर्ल मि<strong>ह</strong>मामंडन नि<strong>ह</strong> भेटत। <strong>ह</strong>ुनकर <strong>िव</strong>वेचन मौिलक आ टटका अिछ आ <strong>ह</strong>ुनकर शैली आ कय कौशलसँपूणर्। एतुा भाषाक कोमल आरो<strong>ह</strong>-अवरो<strong>ह</strong>, एतुा सवर्<strong>ह</strong>ारा वगर्क सवर्गुणसंपता, संगि<strong>ह</strong> एतुा र<strong>ह</strong>न-स<strong>ह</strong>न आ संकृितक करता ईसभटा िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ासक अंग अिछ। एि<strong>ह</strong>मे सिमिलत अिछ राजनीित, िदनचय, सामािजक मायता, आिथर्क िथित, नैितकता,धमर्, दशर्न आ साि<strong>ह</strong>य से<strong>ह</strong>ो। ई इित<strong>ह</strong>ास साि<strong>ह</strong>य आ पुरातवक माणक आधारपर रिचत भेल अिछ, दंतकथापर नि<strong>ह</strong> आ आ<strong>ह</strong>िमिथला! बा<strong>ह</strong> िमिथला! बला इित<strong>ह</strong>ाससँ फराक अिछ। ओ चचर् करैत छिथ जे एतए <strong>िव</strong>ापित सन लोक भेला<strong>ह</strong> जे समाजक <strong>िव</strong>िभवगर्केँ समेिट कऽ राखलि<strong>ह</strong> तँ संगि<strong>ह</strong> एतए कर तव से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ल। <strong>ह</strong>ुनकर लेखनमे मानवता आ धमर्िनरपेक्षता भेटत जे आइकािक साि<strong>ह</strong>यक लेल से<strong>ह</strong>ो एकटा नूतन वतु िथक ! सवर्<strong>ह</strong>ारा मैिथल संकृितक एि<strong>ह</strong> इित<strong>ह</strong>ासक तुितकरण, संगि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुनकरसभटा अकािशत साि<strong>ह</strong>यक <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ारा अंकन (<strong>ह</strong>ुनकर <strong>ह</strong>ाथक २५-३० साल पूवर्क पाडुिलिपक आधारपर) आ ई-काशनकरवादी संथा सभ जेना िचगुत सिमित (कणर्/ मैिथल कायथ) आ मैिथल (ाण) सभा ारा ायोिजत इित<strong>ह</strong>ास आसाि<strong>ह</strong>येित<strong>ह</strong>ास पर आ ओि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क मानिसकतापर अंितम मारक <strong>ह</strong>ार िस <strong>ह</strong>एत, ताि<strong>ह</strong> आशाक संग।-सपादकिमिथलाक इित<strong>ह</strong>ास (अितम खेप)(अंेजी आ मैिथलीमे मैिथली आ िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ास <strong>दे</strong>बाक उेय पाठककेँ अपन जिड़सँ जोड़बाक र<strong>ह</strong>ए। ई साि<strong>ह</strong>यकार लोकिनकलेल आर बेशी जरूरी छल। Courtesy:For earlier articles on VIDEHA,MITHILA,TIRBHUKTI and TIRHUTin English and for these articles in Maithili to Yogendra Yadav, Sunil Kumar Jha, RamavtarYadav, Vijaykant Mishra, Yogendra Jha, Y. Mishra, Radha Krishna Choudhary,Makhan Jha,Prabhat Kumar Chaudhary M/s Shruti Publication and <strong>Videha</strong> http://www.videha.co.in/ editorialstaff and volunteers and to Wikipaedia. No commercial use permitted Strictly for academic use.)अयाय–1812


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्म<strong>ह</strong>ावीरक इित<strong>ह</strong>ास िमिथलाक ाचीन इित<strong>ह</strong>ाससँ जुटल अिछ आर जैन साि<strong>ह</strong>यक अनुसार िमिथलाक राजा िनिम जैन धमर् वीकारकेने छला<strong>ह</strong> आर मण भऽ गेल छला<strong>ह</strong>। उरा ययनसूमे िलखल अिछ–– “नमी नमेइ अपाणं सक्खं सेण चोइओचइऊण गेट चं वे<strong>दे</strong>ि<strong>ह</strong> सामणे पुविऔ”।एि<strong>ह</strong>ठाम मरण रखबाक अिछ बौ परपरामे ए<strong>ह</strong>ने िकछु बात एि<strong>ह</strong> राजाक सबधमे से<strong>ह</strong>ो अिछ जेना िक म<strong>ह</strong>ाजनक जातकककथासँ ज्ञात <strong>ह</strong>ोइछ। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे म<strong>ह</strong>ावीरक पयत समथर्क र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ेति<strong>ह</strong> एि<strong>ह</strong>मे सं<strong>दे</strong><strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong>। वैशालीमे तँ ि<strong>ह</strong>नक <strong>िव</strong>शेष भाव र<strong>ह</strong>बेकरै<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong>ठामसँ जैन धमर्क सार सबतिर भेल। ि<strong>ह</strong>युएन संगक समय धिर एि<strong>ह</strong>ठाम ‘िनंथ’ लोकिनक पयत संख्या छल। जैनलोकिन से<strong>ह</strong>ो तुपक िनमता <strong>ह</strong>ोइत छला<strong>ह</strong> आर ओ<strong>ह</strong>न एक तुप वैशालीमे से<strong>ह</strong>ो छल तकर माण जैन साि<strong>ह</strong>यमे भेटैत अिछ।बौ धमर्क दृिकोणे से<strong>ह</strong>ो िमिथला म<strong>ह</strong>वपूणर् मानल गेल अिछ। ई. पू. ६ठम शतादी तँ समत <strong>िव</strong> इित<strong>ह</strong>ासक िकोणसँस<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>वपूणर् अिछ, िमिथलाक <strong>ह</strong>ेतु तँ आर <strong>िव</strong>शेष रूपें। वैिदक कमर्काडक <strong>िव</strong>रोध तँ उपिनषदक युगि<strong>ह</strong>सँ प भऽ चुकलछल मुदा ओि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>रोधक पिरणित भेल जैन आर बौ धमर्क उथानसँ। मुडक उपिनषदक <strong>िव</strong>रोध तीवर्तासँ भेल छल। <strong>िव</strong>रोधतीवर्ता भेलेसँ जँ काज चिलतै तँ से बात नि<strong>ह</strong>। एक िदिस तँ ओ लोकिन वैिदक कमर्काडक <strong>िव</strong>रोध केलि<strong>ह</strong> आर दोसर िदिसए<strong>ह</strong>न ग<strong>ह</strong>न दशर्नक ितपादन केलि<strong>ह</strong> जकरा सामाय लोक बुझबामे असमथर् छल। ए<strong>ह</strong>ना िथितमे सामाय लोकक <strong>ह</strong>ेतु सुधारकअपेक्षा छल आर बुक अवतीणर् भेनाइ ओि<strong>ह</strong> अपेक्षाक पूितर् मा छल। ाण धमर्क कमर्काड आर कुरीितसँ लोग तंग आिबचुकल छल आर एकटा िनदानक खोजमे छल। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर वैशालीमे बौ धमर्क पयत भाव र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ैत एकर सबसँ पैघ माण ईअिछ जे मनु िलच्छ<strong>िव</strong>ये जकाँ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> लोकिनकेँ वर्ाय क<strong>ह</strong>ने छिथ<strong>ह</strong>। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>–भेला<strong>ह</strong> ओ जनक िपता वैय आर माता ाण <strong>ह</strong>ेिथ<strong>ह</strong>।बौ धमर्क भाव िमिथलामे र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोइत एकर माण जातक कथा साि<strong>ह</strong>यसँ से<strong>ह</strong>ो भेटैत अिछ। जातक कथामे एि<strong>ह</strong> सबधमे ब<strong>ह</strong>ुतरास संग अिछ। सभ िकछु <strong>ह</strong>ोइत<strong>ह</strong>ुँ िमिथलापर बौ धमर्क कोनो थायी भाव नि<strong>ह</strong> पड़ल कारण <strong>ह</strong>म <strong>दे</strong>खैत छी जे बौ धमर्कतुरंत बाद ओि<strong>ह</strong>ठाम पुनः सनातन धमर्क तुती बाजए लगैत अिछ। बु वैशालीक सब तर<strong>ह</strong>े शंसा केने छिथ आर अशोक बौधमर्क सारक <strong>ह</strong>ेतु िकछु उठा नि<strong>ह</strong> रखलि<strong>ह</strong> मुदा तइयो िमिथलाक समत भूिम एकरा भावमे थायी रूपे नि<strong>ह</strong> आिब सकल।िमिथलाक <strong>िव</strong>िभ क्षे बौ धमर्क के आर ाचीन अवशेष अिछ मुदा धमर्क भाव कोनो अवशेष नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खबामे अवइयै। जँ बौधमर्क चार–सार भेलो <strong>ह</strong>ैत तँ िमिथलामे शूंग–कव कालीन शासनक समय ाण लोकिन ओकरा नीप–पोितके एक कऽ <strong>दे</strong>ने<strong>ह</strong>ोयता<strong>ह</strong>। किनक बुक िभक्षापा लेबाक <strong>ह</strong>ेतु वैशाली धिर आएल छला<strong>ह</strong> आर ओि<strong>ह</strong>युगक गणेशक एकटा मूिर् किरऔनसँ भेटलअिछ जे एि<strong>ह</strong> बातक माण दैत अिछ जे किनकक युग धिर बौ धमर्क भाव ए<strong>ह</strong>र घिट चुकल छल। ि<strong>ह</strong>युएन संग िलखैत छिथजे सातम शतादीमे िमिथला वैशालीक क्षेमे बौ धमर्क भाव घिट चुकल छल। ाण धमर् पुनः अपन ाचीन सा ातकचुकल छल। बौ धमर् एि<strong>ह</strong>ठाम थानीय सदायमे िमिलकेँ लुत भऽ गेल छल।मैिथल परपरामे एकटा कथा सुरिक्षत अिछ जे पमार(परमार) <strong>िव</strong>मािदयक राय िमिथला धिर छल। िमिथलामे <strong>िव</strong>मािदयकएबाक कारण इ जे <strong>ह</strong>िर<strong>ह</strong>र क्षेमे बौ संघ तथा मैिथल वगर्केँ शााथर् भेल परच बौ सब राजाक बलसँ मैिथल ु भएवररूिच िमक पु जयािदय िमकेँ <strong>िव</strong>मािदयक ओतए पठौलि<strong>ह</strong>। ओतए िशानदीक तटथ म<strong>ह</strong>ाकाल िशवमिदरमे पूजाक समयभेंट भए गेलै<strong>ह</strong>–तखन दुनू गोटएक बीच लोक ब ोर भेल–– “के यूयं, कुत आयाता, अ वक्तयमितिकम्?मैिथला िमिथला तोऽ शकािदयेन पीिड़ताः॥आसजीवित कुािस? नेपाले बौ संकुले।14


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्इतोततो ः सोऽिचरेणभ<strong>िव</strong>र्यित”॥तखन <strong>िव</strong>मािदय िमिथला मडल आिबकेँ दखल कैल आर बौ लोकिनकेँ परािजत केलक। <strong>ह</strong>ुनके वंशक राजपूत एि<strong>ह</strong>ठामगधविरया क<strong>ह</strong>बैत छिथ। बौ धमर् एि<strong>ह</strong>ठाम ि<strong>ह</strong>दूधमर्मे िमझर भऽ गेल आर सनातनधम <strong>ह</strong>ुनका <strong>िव</strong>णुक नवम अवतार मािनलेलिथ<strong>ह</strong>–गीत गो<strong>िव</strong>दमे िलखल अिछ–– “िनदिस यज्ञ <strong>िव</strong>धेर<strong>ह</strong><strong>ह</strong> ुितजातम्।सदय <strong>ह</strong>ृदय दिशर्त पशु घातम्।केशव <strong>िव</strong>धृत बु शरीर।जय जगदीश <strong>ह</strong>रे”।िमिथला मौिलक रूपे सनातनी मानल जाइत अिछ आर एि<strong>ह</strong>ठाम वणमक िता अित ाचीन कालि<strong>ह</strong> चिल आिब र<strong>ह</strong>ल अिछ।उपिनषद युगमे एतए आमा आर क <strong>िव</strong>लेषण भेल–राजा जनक अपन कर्य पसँ जे एकटा मागर् संकेत केलि<strong>ह</strong> से<strong>ह</strong>ो ब<strong>ह</strong>ुतिदन धिर चिल नि<strong>ह</strong> सकल आर जैन धमर्तँ स<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> अ<strong>ह</strong>र–िब<strong>ह</strong>ािड़ जकाँ आएल आर चिल गेल। ओ वसात ककरो लगलैक ककरोनि<strong>ह</strong>ओ लगलैक। बु मयम मागर्क समथर्क छला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनक कथन छलि<strong>ह</strong> जे आमा िनरोधक मायमसँ आमाक उित भऽसकइयै। शील, समािध आर ज्ञाकेँ इ लोकिन उकृ यज्ञ क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>। वैशालीमे बौधमर्क धानता <strong>िव</strong>शेष छल आर ओतए बौलोकिनक दोसर संगीित भेल छल। ओि<strong>ह</strong>मे िकछु ांितकारी िनणर्य से<strong>ह</strong>ो लेल गेल छल। म<strong>ह</strong>ायज्ञ गीतासँ भा<strong>िव</strong>त क<strong>ह</strong>ल जाइतअिछ। बौ धमर्क उथानक पाछाँ वैिदक परपराकेँ िमिथलामे िकछु चोट लगलैक। िमिथला शीि<strong>ह</strong> ओि<strong>ह</strong> घातक आमणसँ <strong>ह</strong>िटकेपुनः अपना पैरपर ठाढ़ भेल।पूव भारतमे आयर् संकृितक थम माय के र<strong>ह</strong>ल। उरो िमिथलामे धािमर्क क्षेक धानता छल िशव, शिक्त आर <strong>िव</strong>णुक।िपुड चाननक तीक इए<strong>ह</strong> तीनु <strong>दे</strong>वता छिथ। िमिथलाक सवर्े ईर िशव छिथ जिनका भैरव से<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ल जाइत छि<strong>ह</strong> आरए<strong>ह</strong>ेन शाय<strong>दे</strong> िमिथलामे कोनो गाम <strong>ह</strong>ैत जतए िशवमिदर अथवा भैरव मिदर नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ो। एकमुख िलंगसँ चतुमुर्ख िलक अवशेषिमिथलाक कोन–कोनसँ भेटल अिछ। ाचीन अिभलेखमे से<strong>ह</strong>ो िशव मा<strong>ह</strong>ेरक <strong>िव</strong>वरण अिछ। संाम गुतक अिभलेखमे िशवक वा<strong>ह</strong>ननदीक <strong>िव</strong>वरण से<strong>ह</strong>ो अिछ। िमिथला क<strong>िव</strong> लोकिन से<strong>ह</strong>ो िशवक मि<strong>ह</strong>माक गुण–गान कएने छिथ–<strong>िव</strong>ापितसँ चंदा झा धिर।शिक्तक धानता से<strong>ह</strong>ो िमिथलामे ओतवे र<strong>ह</strong>ल अिछ। शिक्तक संगि<strong>ह</strong> संग एतए तंक चार से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong>शेष रूपें भेल अिछ आरमयकालीन िमिथलाक <strong>दे</strong>वािदय, वधर्मान, मदन उपायाय आिद शाक्त आर तांिक छला<strong>ह</strong>। िमिथलामे नेना सभकेँ जे पि<strong>ह</strong>ल पाठ<strong>दे</strong>ल जाइत अिछ ता<strong>ह</strong>ुसँ तंक झलक भेटइयै आर अिरपन इयािदक आधार तँ तं अिछये। मािका पूजा शिक्त पूजाक तीकिथक। पाग बनेबाक कला तंसँ भा<strong>िव</strong>त अिछ। िमिथलाक ए<strong>ह</strong>ेन कोनो धािमर्क अवसर नि<strong>ह</strong> अिछ जाि<strong>ह</strong>मे शिक्तक उपासना नि<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>ो। खोजपुरसँ एकटा दुगक ितमा (अिभलेख सि<strong>ह</strong>त) से<strong>ह</strong>ो भेटल अिछ। नेपालक तुलजा<strong>दे</strong>वीक थापनाक ेय मैिथलेकेँ<strong>दे</strong>ल जाइत छि<strong>ह</strong>।एवँ कारे िमिथलामे िशव शिक्तक भाव तँ छला<strong>ह</strong>े आर अ<strong>ह</strong>ुना अिछये। मुदा मययुगमे िमिथलामे वैणव धमर्क भाव से<strong>ह</strong>ो ओतबेछल। भागवत, <strong>ह</strong>िरवंश आर वैवर् पुराणसँ िमिथलाक वैणव धमर् भा<strong>िव</strong>त छल। कृणक भाव िमिथलामे कोनो रूपे कम नि<strong>ह</strong>छल। ाक्–<strong>िव</strong>ापित युगसँ एकर भाव <strong>दे</strong>खबामे अवइयै। उमापित भवानी, <strong>ह</strong>ित आर िशवक उलेख अपन पिरजात <strong>ह</strong>रणमे केनेछिथ। चडेर अपन कृयराकरमे गौरी आर शंकरीक संगि<strong>ह</strong> संग मतय आर कच्छप अवतारक उलेख से<strong>ह</strong>ो केने छिथ। पूजाराकरमे तँ िशव, <strong>िव</strong>णु, दुग आर सूयर्क पूजाक तांिक <strong>िव</strong>िधक वणर्न अिछ। योितरीर धूतर्समागममे अपना िशवक पक्षधरक<strong>ह</strong>ने छिथ। <strong>िव</strong>ापित सब <strong>दे</strong>वी–<strong>दे</strong>वतापर गीत बनौने छिथ। <strong>ह</strong>ुनक दुगभिक्त तरंिगणीमे दुगपूजाक <strong>िव</strong>िध अिछ, शैव सवर्वसारमे15


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िशवक मि<strong>ह</strong>मा अिछ, यािढ़–भिक्ततरंिगणीमे सपर्पूजाक <strong>िव</strong>धान अिछ आर वषर्कृयमे वफर् बािरक कृयक <strong>िव</strong>वरण। जतेक साि<strong>ह</strong>यकारआर दाशर्िनक िमिथलामे भेल छिथ सब कोनोने कोनो रूपे िशव, <strong>िव</strong>णु, शिक्त, सूयर् आिद <strong>दे</strong>वी–<strong>दे</strong>वताक बदना केने छिथ तैं ककरोकोनो सदायमे बाि<strong>ह</strong>केँ राखब उिचत नि<strong>ह</strong> बुझना जाइत अिछ। <strong>ह</strong>रपित आगमाचायर् अपन मं दीपमे शैव–शाक्त आर वैणव <strong>दे</strong>वी<strong>दे</strong>वताक उलेख कएने छिथ। <strong>िव</strong>णुपुरीक <strong>िव</strong>णु पूजा कपलता एवँ भिक्त रावली वैणव धमर्क एकटा धान तंभ िथक।वैणव धमर्क सार–चारमे गीत गो<strong>िव</strong>दक <strong>िव</strong>शेष <strong>ह</strong>ाथ र<strong>ह</strong>ल अिछ। कृण अवतारक संगि<strong>ह</strong> संग सवर्े <strong>दे</strong>वतो मानल जाए लगला<strong>ह</strong>े। ११–१२म शतादीमे नाय<strong>दे</strong>वक मंी ीधर दास कमलािदय (<strong>िव</strong>णु)क एकटा मिदर बनौलि<strong>ह</strong>। ाचीन िमिथलामे <strong>िव</strong>णुपूजाकितिथ से<strong>ह</strong>ो िनित् र<strong>ह</strong>ैत छल। <strong>िव</strong>णु पूजा <strong>ह</strong>ोइत छल। भागीरथपुर अिभलेखपुर अिभलेखपुरसँ ज्ञात <strong>ह</strong>ोइछ रानी अनुमितक आज्ञासँमाधवक मिदर बनाओल गेल छल। <strong>िव</strong>णुक भाव िमिथलामे कतेक छल से एि<strong>ह</strong>सँ बुझल जा सकइयै जे उमापित अपन पािरजात<strong>ह</strong>रणमे <strong>ह</strong>िरिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वकेँ <strong>िव</strong>णुक दशम अवतार मनैत छिथ आर <strong>िव</strong>ापित िशविसं<strong>ह</strong>केँ एकादशम अवतार। नरिसं<strong>ह</strong> ठाकुर कणकउलेखक संदभर्मे वंशीवट एवम मुरलीक उलेख से<strong>ह</strong>ो केने छिथ। <strong>िव</strong>ापित वयं भागवतसँ अवगत छला<strong>ह</strong>। <strong>िव</strong>ापितक पूवर् आर<strong>िव</strong>ापितक वादो वैणव धमर् आर पदावली धार बि<strong>ह</strong>ते र<strong>ह</strong>ल आर एकर माण ई अिछ जे <strong>िव</strong>ापितक ब<strong>ह</strong>ुत िदन बादो मनबोध अपनिस काय “कृण जम” (<strong>ह</strong>िरवंश)क रचना केलि<strong>ह</strong>।तंक धानता िमिथलामे ाचीन कालसँ र<strong>ह</strong>ल अिछ। तंक मायमे िमिथलामे <strong>ह</strong>विन धिर ब<strong>ह</strong>ुतो साधक भऽ गेल छिथ। तंक<strong>िव</strong>कासक भूिम िमिथलोकेँ मानल गेल अिछ–– “गौड़े कािशता <strong>िव</strong>ा मैिथलैः बलीकृता।क्विचत् क्विचम<strong>ह</strong>ाराे गुजर्रं लयं गताः”॥बंगालमे उप भेलोर तं िमिथलोमे आिबकेँ दृढ़ भेल। नवयायक जमदाता गंगेशक सबधमे िकंवदंती अिछ जे ओ कालीकसाधना ककए ओतेक पैघ <strong>िव</strong>ान भेल छला<strong>ह</strong>। तंपर िमिथलामे ब<strong>ह</strong>ुत रास पोथी से<strong>ह</strong>ो िलखल गेल अिछ। <strong>दे</strong>वनाथ ठाकुरक तंकौमुदी एि<strong>ह</strong> दृिकोणे बड म<strong>ह</strong>वपूणर् अिछ। <strong>ह</strong>ुनक दोसर पोथीक नाम अिछ मं कौमुदी आर ई दुनू पुतक तांिक <strong>िव</strong>िधमे ज्ञानात करबाक <strong>ह</strong>ेतु म<strong>ह</strong>वपूणर् मानल गेल अिछ। नरिसं<strong>ह</strong>क िलखल ताराभुिक्त सुधाणर्व से<strong>ह</strong>ो म<strong>ह</strong>वपूणर् पोथी मानल गेल अिछ। एि<strong>ह</strong>मेकेवल तारेक नि<strong>ह</strong> अिपतु समत शिक्तक पूजा <strong>िव</strong>िध अिछ आर एकर ग्यार<strong>ह</strong>म अयायमे काली भिक्त सुधाणर्व से<strong>ह</strong>ो अिछ। ताराकसंग कालीकेँ अनबाक औिचयपर <strong>िव</strong>चार करैत िलखल गेल अिछ।--“यथा काली तथा तारा या तारा कािलकैव सा।उभयोनर्ि<strong>ह</strong> भेदोऽित।इित गधवर्तं वचनात् काली <strong>िव</strong>िध रिप िनरूयते”॥<strong>ह</strong>िरपित आगमाचायर् मं दीपक रचना केलि<strong>ह</strong>। कुमार गदाधर शारदा ितलकपर टीका िलखलि<strong>ह</strong> आर ओि<strong>ह</strong> ंथक नाम रखलै<strong>ह</strong>तं दीप। वामाचार आर कुलाचारक दृिये साधक मडन आर भवानी भिक्त मोिदका म<strong>ह</strong>वपूणर् पोथी मानल जाइत अिछ। क<strong>ह</strong>लगेल अिछ जे किलयुगक तंे धान अिछ आर शू–शोलकि<strong>ह</strong>मे एकर <strong>िव</strong>शेष चलन र<strong>ह</strong>त। िनिलिखत लोकसँ एकर वरूपबुझबामे आओत–-“ययेते योगाः कालॴ तारां वािधकृय ोवताः तमागम।यथा काली तथा नीला यथा नीला तथामुखौ॥16


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्यथोमुखी तथा दुग नाा भेदोऽित कुिचत्॥णय पावर्तीनाथं वगुरूंच <strong>िव</strong>नायकम्इशााथः करोयेनां भवानी भिक्त मोदकम्।कुलिणर्वेसवयोमा वेदा वेदोयो वैणवं परम्।वैणवादुतमं कौलं कौलइत् परतरं नि<strong>ह</strong>॥कौलं कुलधमर् ित पादकं शां भवानी भिक्त युक्तिमयथर्ः।<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ाय सवर्धम नानागुरू मताितच।जपाचमेव जानीयााय िचंता <strong>िव</strong>धीयते”॥घनानंद दास नामक एकटा मैिथल कणर् कायथ ख्यात तांिक िमिथलामे भऽ गेल छिथ।सूयर्पूजाक <strong>िव</strong>धान से<strong>ह</strong>ो िमिथलामे छल आर एकर चार से<strong>ह</strong>ो। गुत युगक बादसँ सूयर्पूजाक धानता िमिथलामे बढ़ल छल आरिमिथलाक <strong>िव</strong>िभ क्षेसँ सूयर् मूिर्क भग्नावशेष सभ भेटल अिछ जाि<strong>ह</strong>मे बरौनीसँ ात एकटा मूिर् अखनो बेगूसरायक सं<strong>ह</strong>ालयमेराखल अिछ। कलामक आर धािमर्क दुनू दृिकोणसँ ई मूिर् म<strong>ह</strong>वपूणर् अिछ। एकर अितिरक्त सबसँ म<strong>ह</strong>वपूणर् वतु इ जँओइनवार शासक नरिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व स<strong>ह</strong>रसा िजलाक कदा<strong>ह</strong>ा गाममे एकटा सूयर्क मिदर बनबौलि<strong>ह</strong> जे अ<strong>ह</strong>ुखन <strong>िव</strong>राजमान अिछ आरजाि<strong>ह</strong>पर एकटा अिभलेख से<strong>ह</strong>ो अिछ। भवािदयक मिदरक नामे अखनो ओ मिदर ओतए िस अिछ। िमिथलाक चारूकातसँ ातअिभलेख िमिथलाक धािमर्क एवँ सामािजक आिथर्क जीवनपर पूणर् काश दैत अिछ आर ओि<strong>ह</strong>सँ इि<strong>ह</strong> बुझना जाइत अिछ जे ि<strong>ह</strong>दूधमर्क <strong>िव</strong>िभ सदायक मायता एि<strong>ह</strong> क्षेमे छल। पालशासक लोकिन कक्ष <strong>िव</strong>षय (कौिशकी कक्ष)मे िशवमिदरक िनमण <strong>ह</strong>ेतु दान<strong>दे</strong>ने छला<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> सभसँ प <strong>ह</strong>ोइछ जे कोनो <strong>िव</strong>शेष संदायक ित आकृ नि<strong>ह</strong> भए एि<strong>ह</strong>ठामक लोग सभ <strong>दे</strong>वी <strong>दे</strong>वता अचर्ना करैतछला<strong>ह</strong> आर धािमर्क दृिकोणमे ओि<strong>ह</strong> अथ उदार छला<strong>ह</strong>।मि<strong>ह</strong>षीक म<strong>ह</strong>व:- तांिक दृिकोणसँ िमिथलामे मि<strong>ह</strong>षीक उलेख करब आवयक भऽ जाइत अिछ। गामसँ बा<strong>ह</strong>र आग्नेय कोणमेपिमािभमुख एकटा मिदर अिछ। ताि<strong>ह</strong> मय एकटा नील सरवती अक्षोय ऋिष सि<strong>ह</strong>त तारामूितर् <strong>िव</strong>रािजत छिथ। एि<strong>ह</strong>ठाम दूर–दूरसँ लोक अमुलानाथर् अबैत छिथ। नवरामे <strong>िव</strong>शेष उसव <strong>ह</strong>ोइछ। ओि<strong>ह</strong>ठाम तारा, नील सरवती, एकजला, लमीनारायण, िपुरासुदरी, सीतला, तारानाथ आिद <strong>दे</strong>वी–<strong>दे</strong>वताक मूिर् अिछ आर ६टा कुंड से<strong>ह</strong>ो तकर नाम मशः अिछ–ताराकुंड, ताराकंचुकीकुड,विश कुड, गौतम कुड, अक्षोयकुड, आर मानसरोवर कुड। एि<strong>ह</strong> सभ कुडक वणर्न चीनाचार तंमे पाओल जाइत अिछ –-“विश कुडं पापदनं, कुडं च गौतमिमर्धांअक्षोयकुडं सफलं, चैत जाय िदिशिमत।तत समीपे म<strong>ह</strong>ेशािज सरोमानससंज्ञकम्17


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्माि<strong>ह</strong>म याम<strong>ह</strong>ामृणु सा<strong>िव</strong> बरानने।विशं समािनता तारणी चीन <strong>दे</strong>शतःनािरयेन जटाशिक्त तथा नील सरवतीअक्षोय गरूणायुक्ता थािपता यसुदरी”॥क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ जे चीनाचार तं नामक पोथी दरभंगा राजक पुतकालयमे अिछ।मैिथली परपराक अनुसार दक्ष एकटा यज्ञक आयोजन केलि<strong>ह</strong> जाि<strong>ह</strong>मे ओ ने िशव आर ने पावर्तीकेँ आमंित केलि<strong>ह</strong>। ओतए सतीपावर्ती अपन बापक ओतऽ यज्ञक कथा सुिन प<strong>ह</strong>ुँचली<strong>ह</strong>े आर ओतए अपन पितक अपमान <strong>दे</strong>िख यज्ञ कुडमे कुिद पड़ली<strong>ह</strong>े। िशवकेँजखन एि<strong>ह</strong> बातक भान भेलि<strong>ह</strong> तँ ओ ओतए प<strong>ह</strong>ुँचला<strong>ह</strong> आर सतीक शरीरकेँ अपना क<strong>ह</strong>ापर उठौलि<strong>ह</strong>। िशवकेँ ए<strong>ह</strong>ेन तमतमाएल<strong>दे</strong>िख <strong>िव</strong>णुक िचंितत <strong>ह</strong>ैव वाभा<strong>िव</strong>के छल आर तैं ओ अपन च घुमौलि<strong>ह</strong> जाि<strong>ह</strong>सम सतीक <strong>दे</strong><strong>ह</strong> किट–किटकेँ ठाम–ठाम खसएलागल। सतीक आँिख मि<strong>ह</strong>षीमे खसल आर ति<strong>ह</strong>येसँ मि<strong>ह</strong>षी तंक एकटा धान के बिन गेल।एकटा दोसर परपराक अनुसार अित ाचीन कालमे मि<strong>ह</strong>षीमे असूर लोकिनक अडा छल आर ओकरे िनयंित करबाक <strong>ह</strong>ेतु विशचीनसँ शिक्तकेँ अनने छला<strong>ह</strong>। मि<strong>ह</strong>षीकेँ मि<strong>ह</strong>षासुरक राजधानी से<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ। सभ ठामक आर सभ तर<strong>ह</strong>क तांिकलोकिनक जमघट एि<strong>ह</strong>ठाम ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मि<strong>ह</strong>षीक नील सरवतीकेँ तांिक लोकिन म<strong>ह</strong>ानील सरवती मनैत छिथजकर अयक्ष उलेख <strong>ह</strong>मरा लोकिनकेँ पाल अिभलेखमे “उरूनील पा”क रूपमे भेटैत अिछ। मि<strong>ह</strong>षीकेँ िसपीठ से<strong>ह</strong>ो मानल गेलछैक - “कमला <strong>िव</strong>मला चैव तथा मि<strong>ह</strong>मतीपुरीवारा<strong>ह</strong>ी िपुरा चैव वाग्मती नील वाि<strong>ह</strong>णी”।िमिथला म<strong>ह</strong>ामय आर शिक्तपीठमे से<strong>ह</strong>ो एकर <strong>िव</strong>वरण भेटइत अिछ। ओि<strong>ह</strong> क्षेमे वाणेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व से<strong>ह</strong>ो अिछ जकर थापनाक ेयवाणासूरकेँ <strong>दे</strong>ल जाइत छैक। तारा, भवािदय आर वाणेर मि<strong>ह</strong>षीक िकोण तं िथक जाि<strong>ह</strong>सँ मि<strong>ह</strong>षीक तंिक के <strong>ह</strong>ोएबाक माणपु <strong>ह</strong>ोइत अिछ।एकटा लोकगीत अिछ--“भवा भवािदय <strong>दे</strong>वना म<strong>ह</strong>ेशबनगाँव दुग िमटे कलेशबोलेरे मधुरी वाणी दुग”।मि<strong>ह</strong>षीसँ थोड़ेक दूरपर मधेपुरामे िस िसं<strong>ह</strong>ेरक मिदर से<strong>ह</strong>ो अिछ। मि<strong>ह</strong>षीमे मडन–शंकराचायर् <strong>िव</strong>वाद भेल छल।ताँिक केक ि<strong>ह</strong>साबे िमिथलामे कायायनी थान आर जयमंगलागढ़क से<strong>ह</strong>ो बड म<strong>ह</strong>व अिछ। ाचीनकालमे संभवतः जयमंगलागढ़ तांिक बौक के र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोएत। जयमंगला गढ़क उलेख मैिथली परपरामे से<strong>ह</strong>ो अिछ आर पुराता<strong>िव</strong>क दृिकोणसँ तँ ओपुराण थान अिछये। िमिथलामे तंक चारक जे रूप र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ो से अलग बात मुदा एतवा धिर िमित अिछ जे एि<strong>ह</strong>ठाम आिदकालि<strong>ह</strong>सँ शिक्त पूजाक बड म<strong>ह</strong>व र<strong>ह</strong>ल अिछ आर अ<strong>ह</strong>ुखन िमिथलामे घरे–घर गोसाउिनक पूजा <strong>ह</strong>ोइते अिछ। मैिथल तांिक18


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong>शेष कए वामाचारक पक्षधर <strong>ह</strong>ोइत छला<strong>ह</strong>। िमिथलामे कौल आर दशम<strong>ह</strong>ा<strong>िव</strong>र्ाक ाधाय छल। काली, तारा, भुवनेरी, दुग,पावर्ती, आिदशिक्तकेँ <strong>िव</strong>शेष म<strong>ह</strong>व एल जाइत छल। िमिथलाक तांिकमे वामाचार आर दिक्षणाचार दुनू पाओल जाइत छिथ। तंकफलि<strong>ह</strong> एि<strong>ह</strong>ठाम अिभचारकमर्क ारंभ भेल। लमीधर ६४तंक नाम िगनौने छिथ। शू आर िमित जाितक लोगक <strong>ह</strong>ेतु वामाचारमे<strong>िव</strong>शेष थान छल। ओना तंक साधनामे जाित–पाितक कोनो <strong>िव</strong>शेष म<strong>ह</strong>व नि<strong>ह</strong> छल। तंक िमिथलाक धािमर्क जीवन एकटा मुख्यअंग छल आर अययन–अयापनक अितिरक्त िमिथलामे एकर साधना से<strong>ह</strong>ो कैल जाइत छल। दिक्षणाचार ितित बुझल जाइतछल। क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ जे तं लकए िमिथला आर चीनक सपकर् भेल छलैक। िमिथलामे अ<strong>ह</strong>ुखन नवराक <strong>िव</strong>शेष म<strong>ह</strong>व अिछआर अ<strong>ह</strong>ुँसँ एकर तंसँ भा<strong>िव</strong>त <strong>ह</strong>ैव िस <strong>ह</strong>ोइत अिछ।दाशर्िनक पृ भूिममे िमिथलामे जे धािमर्क <strong>िव</strong>कास भेल ताि<strong>ह</strong> फले िमिथलामे कमर्काडक अिभवृि भेल आर ई िमिथलाकसाँकृितक जीवनक एकटा धान अंग बिन गेल। कमर्काडक <strong>िव</strong>कास एि<strong>ह</strong>ठाम ाचीन कालमे भेल आर एखनो <strong>ह</strong>मरा लोकिनकजीवन एवँ संसारपर एकर भाव <strong>दे</strong>खबामे अवैत अिछ। वणमक <strong>िव</strong>कासक संगि<strong>ह</strong> संग कमर्काडो अपना लोकिनक जीवनसंकारक एक मुख अंग बिन गेल अिछ। कमर्काडपर अनेकानेक ंथ िमिथलामे िलखल गेल अिछ आर कणट कालमे वीरेर,गणेर आर रामद एि<strong>ह</strong>पर कतेको पोथी िलखने छिथ। चडेरक गृ<strong>ह</strong>थ राकर आर कृयराकर तथा ‘पूजा राकर’ एि<strong>ह</strong>दिकोणसँ बड म<strong>ह</strong>वपूणर् अिछ। िमिथलाक मुख्य संकार जे सभ वणर्मे <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ से भेल नामकरण, चूड़ाकरण,उपनयन आर <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>। इ सभ कायर् िमिथलामे अपना पितक अनुसार <strong>ह</strong>ोइत छल। ाचीन िमिथलामे जैिमनीय कमर् मीमाँसा समा<strong>ह</strong>ृतछल आर एखनो एकरे धानता अिछ। कमर्काडक पुिकरणक <strong>ह</strong>ेतु तँ म<strong>ह</strong>ाराज भैरविसं<strong>ह</strong>क शासन कालमे जर<strong>ह</strong>िटया गाममे१४००मीमाँसक एक म<strong>ह</strong>ान समेलन भेल छल। जर<strong>ह</strong>िटयामे सभसँ पैघ पोखिर अिछ जकर यज्ञ बड उसा<strong>ह</strong>सँ भेल छल जाि<strong>ह</strong>मे<strong>दे</strong>श <strong>दे</strong>शांतरक राजा आर <strong>िव</strong>ानकेँ बजाओल गेल छल। लंकाक राजाकेँ आमंित करबाक <strong>ह</strong>ेतु चौ<strong>ह</strong>ान संाम िसं<strong>ह</strong> आर केसरीिसं<strong>ह</strong>केँ पठाओल एल छलि<strong>ह</strong>।मैिथल लोकिन ौत, मातर् आर आगम तीनू कमर्काडक अनुानक <strong>िव</strong>िध िलखने छिथ। एि<strong>ह</strong> दृिकोणसँ गोकुल उपायायककुडकादबरी म<strong>ह</strong>वपूणर् मानल गेल अिछ। एकर अितिरक्त संया तपर्ण आर एकोिदसँ पावर्नक िनयम से<strong>ह</strong>ो मैिथल लोकिनकओतए चिलत अिछ। मैिथल ीदक ‘आिक’क चलन एखन<strong>ह</strong>ुँ <strong>दे</strong>खबामे अबैछ। <strong>िव</strong>ापितक ‘वषर्कृय’ से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> दृिकोणसँम<strong>ह</strong>वपूणर् अिछ। कमर्काडपर अनेकानेक ंथक णयन भेल छल जाि<strong>ह</strong>मे <strong>दे</strong>शकमर् पितक बड नाम छल। पूवर्–मीमाँसकलोकिनक यान से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> िदिश गेल छलि<strong>ह</strong>। ा कमर्पर से<strong>ह</strong>ो अनेकानेक ंथक रचना भेल।िशव शिक्त आर <strong>िव</strong>णु पूजाक <strong>िव</strong>धानपर से<strong>ह</strong>ो पोथी िलखल गेल। नारायण पालक अिभलेखसँ ज्ञात <strong>ह</strong>ोइछ जे कौिशकी कक्ष क्षेमेएक <strong>ह</strong>जार िशव मिदर बनल छल। िमिथलामे िमूिर् (ा–<strong>िव</strong>णु–म<strong>ह</strong>ेश)क कपना बड पुरान र<strong>ह</strong>ल अिछ। मुदा यव<strong>ह</strong>ारमे<strong>दे</strong>खबामे इए<strong>ह</strong>–अवैत अिछ जे िमिथलामे िशव आर शिक्तक जनियता <strong>िव</strong>शेष र<strong>ह</strong>ल अिछ। तंक धानता ता<strong>ह</strong>ु िदनमे छल आरएखनो अिछ। तांिक के <strong>ह</strong>ोएबाक कारणे िमिथलाक िसि <strong>िव</strong>शेष छल आर बा<strong>ह</strong>रोसँ लोक एि<strong>ह</strong>ठाम अबैत जाइत छला<strong>ह</strong>। शिक्तपूजाक <strong>िव</strong>राट रूप अखन<strong>ह</strong>ुँ िमिथलामे <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। नवराक म<strong>ह</strong>व अखनो एतए बड अिछ। तंक भाव तँ एि<strong>ह</strong>ठामकवेश भूषा आर साधारण जीवनमे अखनो <strong>दे</strong>खबामे अवइयै जेना अइपन, साँवर पूजा, पाग, िपुड इयािद। मातृकापूजाक था ाचीनकालसँ अाविध <strong>िव</strong>राजमान अिछ। वणर्राकरमे <strong>िव</strong>िभ कारक सदायक उलेख अिछ आर ओि<strong>ह</strong>सँ इ<strong>ह</strong>ो ज्ञात <strong>ह</strong>ोइछ जे एि<strong>ह</strong>ठामनाथ पंच आर अयाय मतक <strong>िव</strong>कास से<strong>ह</strong>ो भेल छल। धमर्थान आर िस लोकिनक वणर्न से<strong>ह</strong>ो ओि<strong>ह</strong> पोथीमे अिछ। योितरीर‘बौ पक्ष’क यव<strong>ह</strong>ार केने छिथ आर ओि<strong>ह</strong> संगे उदयनक उलेख से<strong>ह</strong>ो।पाविनित<strong>ह</strong>ारक उलेख <strong>ह</strong>मरा लोकिनकेँ चडेरक कृयराकरसँ भेटइत अिछ। फागुन मासमे <strong>ह</strong>ोलीक उलेख भेल अिछ। येकमासमे कोनो ने कोनो उसव <strong>ह</strong>ोइते छल। काितर्केयक वर्तक बड म<strong>ह</strong>व छल। ि<strong>ह</strong>दोल चै, मदन ादशी, वसंतोसव,अक्षयतृितया, गौरीवर्त, गंगा दश<strong>ह</strong>रा, मय–ादशी, दुगक रथयाा, िपतृपक्ष, नवरा, <strong>दे</strong>वोथान एकादशी, कोजागरा, िशव चतुदर्शी,आिद पाविनक नाम चडेर िलखने छिथ। िमिथलामे िब<strong>ह</strong>ुला पूजा, इपूजा, कृणामी, गणेश चतुथ, जीितया, धवतरी पूजा,19


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्दीपावली, सामाचकेबा, मधुावणी, नेवा आिदक <strong>िव</strong>धान से<strong>ह</strong>ो बनल अिछ। <strong>ह</strong>िर<strong>ह</strong>र क्षेक थान से<strong>ह</strong>ो बनल अिछ। <strong>ह</strong>िर<strong>ह</strong>र क्षेकथान से<strong>ह</strong>ो ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ िस र<strong>ह</strong>ल अिछ।िमिथलामे मुसलमानक एलाक बाद दुनू संदायक बीच मेण समवय थािपत भेल आर िमिथला क्षे सूफी लोकिनकेँ <strong>िव</strong>शेष रूपेंआकृ केलक। योितरीर आर <strong>िव</strong>ापितमे जे अरबी–फारसी शद भेटइयै ताि<strong>ह</strong>सँ प भऽ जाइछ जे िमिथलामे मुसलमानकसपकर् पूवर्ि<strong>ह</strong>सँ र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोइत। इलामी संकृितक भाव िमिथलाक धमर् आर संकृितपर पड़ल <strong>ह</strong>ोएत एि<strong>ह</strong>मे कोनो स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong>।सयनारायण पूजा एकर एकटा माण <strong>दे</strong>ल जा सकइयै। िमिथलाक मुसलमानोपर एि<strong>ह</strong>ठामक संकृितक भाव पड़ल। तिजया दा<strong>ह</strong>ामेमैिथल लोकिन से<strong>ह</strong>ो सिय भाग लैत छिथ। अकबरक चलाओल फसली संवतक यव<strong>ह</strong>ार िमिथलामे <strong>िव</strong>शेष अिछ। मैिथलीरागमेइमान आर िफरदौस मुसलमानी संपकर्क <strong>दे</strong>न िथक। मुसलमान लोकिन िमिथलामे रि<strong>ह</strong> मैिथल संकृितसँ भा<strong>िव</strong>त भेला<strong>ह</strong> आर सूफीकअयक्ष भाव तँ िमिथलाक भिक्त भावनापर <strong>दे</strong>खले जा सकइयै। लोिरक कथापर आधािरत दाउद अपन ेमकाय चदायन िलखनेछिथ। एवँ कारे साँकृितक समवय दुनू संकृितमे भेल। अंेजक आवागमनसँ अ<strong>ह</strong>ुिथितमे पिरवर्न भेल मुदा िमिथलाक करतािमिथलामे ईसाइ धमर्क दािलकेँ गले नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लकि<strong>ह</strong>। ओना ठाम–ठाम िगिरजाघरक फूजल मुदा ताि<strong>ह</strong>सँ कोनो भाव िमिथलाकजनजीवनपर नि<strong>ह</strong> पड़ल। धमर्मे एि<strong>ह</strong>ठाम अखनो कमर्काडी लोकिनक संख्या <strong>िव</strong>शेष अिछ आर कर मैिथल अखनो स<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> अपनअिधकार छोड़बा लेल तुत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत छिथ। ओ िया कमर्केँ <strong>िव</strong>शेष म<strong>ह</strong>व दैत छिथ आर अपन पितक अनुसार सभ काजकरबाक पक्षपाती <strong>ह</strong>ोइत छिथ।दशर्न:- िमिथला ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ दशर्नक एकटा धान के र<strong>ह</strong>ल अिछ। <strong>िव</strong>ाक जमदाता जनक जाि<strong>ह</strong> दशर्नक ीगणेशकेलि<strong>ह</strong> तकर अिभवृि िदनानुिदन <strong>ह</strong>ोइत गेल आर िमिथला अपन याय आर दशर्नक <strong>ह</strong>ेतु जगिस भऽ गेल। “तत् वंअिस”कमूलमं <strong>ह</strong>मरे लोकिन <strong>दे</strong>ने छी जकर <strong>िव</strong>लेषण बादक काड पिडत लोकिन <strong>िव</strong>िभ रूपे कएने छिथ। माया, कमर्, मुिक्त, आमासभि<strong>ह</strong>क <strong>िव</strong>लेषण राजा जनकक ओि<strong>ह</strong>ठाम भेल छल। धमर् मनुयक आतिरक सुखानुभूितक वतु थीक–ए<strong>ह</strong>ु िसांतक <strong>िव</strong>वेचनिमिथलेमे भेल अिछ आर शतपथ ाणमे क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ–“मन<strong>ह</strong>ं वैवाकच भुजो <strong>दे</strong>वयो यज्ञः ब<strong>ह</strong>तः”–मरण रखबाक वतु ईअिछ जे ाचीन परपराक अव<strong>ह</strong>ेलना राजा जनक यज्ञ करबाक अिधकारक घोषणासँ कैलि<strong>ह</strong> आर यज्ञ से<strong>ह</strong>ो िबना पुरोि<strong>ह</strong>त वगर्क<strong>ह</strong>तक्षेपकेँ। ओि<strong>ह</strong> युगक ि<strong>ह</strong>साबे ई एक म<strong>ह</strong>ान ांितकारी बात छल जकर नेतृव कए जनक पूव भारतमे एकटा नव कीिर्मानकथापना केलि<strong>ह</strong> आर भ<strong>िव</strong>यक <strong>ह</strong>ेतु मागर् दशर्न से<strong>ह</strong>ो। जखन ओ ई काज सफलता पूवर्क कऽ लेलि<strong>ह</strong> तखन <strong>ह</strong>ुनक अिभलाषा तँपूणर् भेवे केलि<strong>ह</strong> मुदा एकरा संगि<strong>ह</strong> संग इ<strong>ह</strong>ो माय भेल जे कमर्क मायमसँ सभकेओ सभ िकछु भऽ सकइयै। उपिनषद साि<strong>ह</strong>यिमिथलाक एि<strong>ह</strong> गुण गौरवसँ भरल–पुरल अिछ। जनकक एि<strong>ह</strong> ितज्ञासँ िमिथलामे एकनूतन युगक आ<strong>िव</strong>भव भेल।आमाक तवज्ञक <strong>ह</strong>ेतु संसारमे कोनो बाधा नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong> जाइत छैक। एि<strong>ह</strong> सयक <strong>िव</strong>वेचन िमिथलि<strong>ह</strong>मे भेल अिछ–“तरित शोकंआम<strong>िव</strong>त्”–आओर एकरि<strong>ह</strong> संगि<strong>ह</strong> संग इ<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ जे ाण क<strong>ह</strong>बैत अिछ। बृ<strong>ह</strong>दारयक उपिनषदमे एि<strong>ह</strong> सभ बातकपीकरण भेल अिछ। राजा जनकक ओि<strong>ह</strong>ठाम दूर–दूरसँ दाशर्िनकक भूिमए क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ। साँकृितक दृिकोणसँ तँ ओ<strong>ह</strong>ुनाउपिनषद युग भारतीय संकृितक चरमोकषर् मानल गेल अिछ। िमिथलामे ारंभि<strong>ह</strong>सँ छा लोकिनकेँ दाशर्िनक िशक्षा <strong>दे</strong>ल जाइतछलि<strong>ह</strong> आर एि<strong>ह</strong> कारे दाशर्िनक िशक्षाक पृभूिम बनाओल जाइत छल। एि<strong>ह</strong>ठाम कुरू–पाँचाल धिरसँ लोग दाशर्िनक िशक्षा लेबएअबैत छला<strong>ह</strong>। जनक वयं अपने पैघ–पैघ <strong>िव</strong>ानसँ िशक्षा ात केने छला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनका दरबारमे पैघ–पैघ <strong>िव</strong>ान से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ैत छलिथ<strong>ह</strong>।ओ अमेघ यज्ञ से<strong>ह</strong>ो केने छला<strong>ह</strong>।वैवर्मे क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ जे िनमी आर <strong>ह</strong>ुनक उरािधकारी जनक वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong> आयुवदपर से<strong>ह</strong>ो िलखने छला<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> युगमे गौतम आरकिपल आयुवद शापर से<strong>ह</strong>ो िलखने छला<strong>ह</strong>। चपािण शुुतक <strong>ह</strong>ीरामे किपलक उलेख केने छिथ। यास िनदान ंथक टीकामेगौतमक उलेख केने छिथ। िमिथला गयायुवद (गाय बड़दक आयुवद)पर से<strong>ह</strong>ो एकटा ंथ एि<strong>ह</strong>युगमे िलखल गेल छल मुदा ओकरकोनो माण अखन नि<strong>ह</strong> भेट र<strong>ह</strong>ल अिछ। शुुत अपन पोथी उरतंमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> रायक वणर्न कएने छिथ–“शाकय शााियि<strong>ह</strong>ता<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>ािधप कीितर्तः”। यायशाक णेता म<strong>ह</strong>िषर् गौतम मैिथल छला<strong>ह</strong>। गौतमक अक्षपादक उलेख चीनी याीक <strong>िव</strong>वरणमे से<strong>ह</strong>ोभेटैत अिछ। रा<strong>ह</strong>ुलजीक अनुसार अक्षपादक, वासाययन आर उधोतकर मैिथल छला<strong>ह</strong>। याज्ञवयक जीवन चिर तँ स<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong>20


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िमिथलाक साँकृितक इित<strong>ह</strong>ासक जीवन चिर थीक। केओ केओ <strong>ह</strong>ुनका योगदशर्नक अगुआ से<strong>ह</strong>ो मनैत अिछ। “योगीरं याज्ञवयंसंपूय मुनयोऽुवन्”। याज्ञवयक सामािजक ओ सांकृितक <strong>िव</strong>चार उदार छल। गौतम, किपल, ऋिष ृंग्य (मधेपुराक िथतृंगेरक संथापक), <strong>िव</strong>भाडक, सतानद, वेदवती आिद <strong>िव</strong>ान–<strong>िव</strong>दुषी िमिथलाक गौरवकेँ उठौने छिथ।सामायतया दशर्नक संख्या मानल गेल अिछ। नाितक दशर्न <strong>िव</strong>क यक्ष रूपकेँ िनरूपण केिन<strong>ह</strong>ार शा िथक। नाम, रोप,कमर्वाला पदाथर्क (यक्ष जगतक) नाितक दशर्न जतेक गंभीरतापूवर्क <strong>िव</strong>चार केलक अिछ ततेक आितक दशर्न दृय जगतपरनि<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> तयकेँ दृिमे रािख नाितक दशर्नक अव<strong>ह</strong>ेलना नि<strong>ह</strong> कैल जा सकइयै। ओकर ज्ञान राखब आवयक। वेदांत िनगुर्णआमा मानैत अिछ। जैन दशर्नक मुिक्तक तीन धान मागर् अिछ–सयग् दशर्न, सयग् ज्ञान आर सयग् चिर। वैशेिषकक उेयधान तथा <strong>िव</strong> िथक। वैशेिषक दशर्न ईरक ारा साक्षात सृिक उवनि<strong>ह</strong> मािन इरक इच्छासँ सृिक वृित मानैत अिछ।अणुवाद एि<strong>ह</strong> तंक िय धरातल िथक। म<strong>ह</strong>ामुिन किपल वैशेिषक तं संमत परमाणुवादसँ संतु नि<strong>ह</strong> छला<strong>ह</strong>। वैशेिषक दशर्नकधान लय अिधभूत पंच िथक–य, गुण, कमर्, सामाय, <strong>िव</strong>शेष, समवाय–जकर आिध भौितक जगतसँ सबध मानल गेल अिछ।साँख्य एि<strong>ह</strong> सभसँ अितिरक्त एक पुरूष सा आर मनलक अिछ। किपलक दशर्न साँख्य नामे <strong>िव</strong>ख्यात अिछ। साँख्यतं कृितजगतक क िथकी<strong>ह</strong>।– “कृितः क, पुरूषतु पुकरपलाशवत् िनलपः िकंतु चेतनः”।वैशेिषक परमाणुसँ <strong>िव</strong>क उपि मानैत अिछ। ई दशर्न थूल शरीर सबधी भूतक याजसँ सांसािरक पदाथर्क सायर् एवँवैधयर्क िनरूपण केलक अिछ। नाितक दशर्नकेँ शााथर् ारा परात करबाक उेयसँ तकर्शाक िनमण भेल।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क राय सभामे एवँ याज्ञवयक सभापितवमे ाण ंथक िनमणेटा नि<strong>ह</strong> भेल अिपतु गूढ़ धमर्तवक िनणर्य से<strong>ह</strong>ो। कमर्कअनुान करबामे कृण <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> राज जनककेँ ओ सवर्े मनने छला<strong>ह</strong> आर ओकरे आदशर् मनैत छला<strong>ह</strong>। यायशाक उगम थलिमिथले अिछ। गौतम एवँ कणाद मैिथल छला<strong>ह</strong>। भारतीय गूढ़ दशर्नक तवक <strong>िव</strong>वेचना िमिथलामे ारंभ भेल छल आर ओि<strong>ह</strong>परपराकेँ बादमे मडन, वाचपित, मदन, उदयनाचायर्, गंगेश, पदाधर, आर शंकर िम बढ़ौलि<strong>ह</strong>। िमिथलामे पूवर् मीमाँसा आर वेदांत(उर मीमाँसा)क पूणर् रूपेण <strong>िव</strong>कास भेल छल। कमर्काड (पूवर् मीमाँसा) आर ज्ञान काड (उर मीमाँसा)पर एि<strong>ह</strong> ठाम <strong>िव</strong>शद्<strong>िव</strong>लेषण कैल गेल। वेदांतक मायमसँ –िजज्ञासापर जोर <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। वेदांत उपिनषद, गीता आर वादनारायणक सूपरआधािरत अिछ। वेदांतक <strong>िव</strong>लेषण बादमे ब<strong>ह</strong>ुतो गोटए अपना–अपना ढ़ँगे केने छिथ। याय आर मीमाँसाकेँ िमिथलाक अपूवर् <strong>दे</strong>नमानल जाइत अिछ। गौतमसँ गंगेश धिर दशर्नक इित<strong>ह</strong>ास िमिथलाक एकटा विणर्म पृ मानल गेल अिछ। मीमाँसाकेँ खरकेिन<strong>ह</strong>ार छला<strong>ह</strong> कुमािरल, भाकर आर मुरारी।िमिथलाक दशर्नक इित<strong>ह</strong>ासमे कुमािरल आर शंकरक नाम वणक्षरमे िलखल गेल अिछ। सूपर टीका िलिख शंकर वेदांतकेँआर जगिजआर केलि<strong>ह</strong>। कुमािरल जैिमनीक मीमाँसा सूक आलोचना केने छिथ। <strong>ह</strong>ुनका भक पदवी छलि<strong>ह</strong> आर तै <strong>ह</strong>ुनक मतकेँभमत से<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ल जाइत छि<strong>ह</strong>। मैिथल लोकिन ि<strong>ह</strong>नका िमिथलाकेँ मनैत छिथ आर आनदिगरी शंकर िदिग्वजयमे मडन िमकेँकुमािरलक भिगनीपित क<strong>ह</strong>ने छिथ। भपुराक िनवासी कुमािरलकेँ मानल गेल अिछ आर <strong>ह</strong>ुनका मतकेँ भमत क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ।बौ दाशर्िनक धमर्कीितर्सँ से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ुनका वाद–<strong>िव</strong>वाद भेल छलि<strong>ह</strong>। ि<strong>ह</strong>नक िस पुतक अिछ लोक वािर्क, तं वािर्क, वृ<strong>ह</strong>तटीका, मयम टीका इयािद। तं वािर्क वर भायपर टीका िथक। लोकवािर्कपर ब<strong>ह</strong>ुत रास मैिथल <strong>िव</strong>ान सभ टीका िलखनेछिथ। भमतक संथापकक रूपेँ ओ िमिथलामे ख्यात छिथ।पूवर् मीमाँसा आर वेदांतक क्षेमे िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ासमे मडन िमक नाम अगय अिछ। एक परपराक अनुसारवाद <strong>िव</strong>वादमे मडनशंकराचायर् ारा परािजत भेला<strong>ह</strong> आर शंकराचायर्क मत <strong>ह</strong>ण केलाक बाद ओ सुरेराचायर्क नामे िस भेला<strong>ह</strong>। अपन रचनासँ ओबौ दाशर्िनक लोकिनकेँ धतौलि<strong>ह</strong>। मडन–सुरेराचायर्क िमलौनाई <strong>िव</strong>ानकेँ ा नि<strong>ह</strong> छि<strong>ह</strong>। मैिथल परपराक अनुसार मडनमि<strong>ह</strong>षीक र<strong>ह</strong>िन<strong>ह</strong>ार छला<strong>ह</strong> आर शंकर जखन वाद–<strong>िव</strong>वादक <strong>ह</strong>ेतु आएल छला<strong>ह</strong> तखन ओ काफी बृ भऽ गेल छला<strong>ह</strong>। ओ कुमािरलक21


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ब<strong>ह</strong>नोई छला<strong>ह</strong> आर <strong>ह</strong>ुनक पी भारती अितीय <strong>िव</strong>दुषी छलिथ<strong>ह</strong>। मडन भमतक <strong>िव</strong>शेषज्ञ आर याख्याता छला आर कुमािरलकतं वािर्कपर टीका िलखने छला<strong>ह</strong>। मडनक िस पुतक अिछ <strong>िव</strong>िध <strong>िव</strong>वेक, भावना <strong>िव</strong>वेक, <strong>िव</strong>म <strong>िव</strong>वेक इयािद। अपनरचनाक आधारपर ओ अैतक वर्क क<strong>ह</strong>ल जा सकैत छिथ। <strong>ह</strong>ुनक अितीय <strong>िव</strong>ाक <strong>ह</strong>ेतु शंकरकेँ एतए आबए पड़ल छलि<strong>ह</strong> आरदु<strong>ह</strong>ुक बीच जे वालाप भेल छल ताि<strong>ह</strong>मे भारती सभापितव केने छली<strong>ह</strong>। मडनक िसि ाक्–शंकर वेदांतक िस ंथमानल गेल अिछ। “वतः माण” (मीमाँसा वेदांत) आर “परतः माण” (यायािद) शद <strong>ह</strong>ुनक दाशर्िनक ज्ञानक पिरचय दैत अिछ।‘िसि’क “तव समीक्षा”क अंशपर वाचपित टीका िलखने छला<strong>ह</strong>।मीमाँसाक क्षेमे गुरूमतक वर्क भाकर िमक उलेख करब आवयक बुझना जाइत अिछ। एि<strong>ह</strong>मतकेँ भाकर कूल से<strong>ह</strong>ोक<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ। मीमाँसाक लोकिन ि<strong>ह</strong>नका गुरूक पदवी <strong>दे</strong>ने छिथ<strong>ह</strong>। ई मडन िमक स<strong>ह</strong>पाठी छला<strong>ह</strong>। शबर भाय ि<strong>ह</strong>नकोएकटा टीका छि<strong>ह</strong>–‘बृ<strong>ह</strong>ितः’। भाकरक मतकेँ गुरूमत, कुमािरलक मतकेँ भमत आर मुरािर िमक मतकेँ िम मत क<strong>ह</strong>ल जाइतछैक। मुरािरक पत ि<strong>ह</strong>नका दुनूसँ िभ छल मुरािरक पथ ‘तृतीय पथ’ क<strong>ह</strong>ल गेल छैक।वाचपित िमक नाम िमिथलाक दशर्नक इित<strong>ह</strong>ासमे अितीय अिछ। ओ पूव िमिथलाक िनवासी छला<strong>ह</strong> आर ओ<strong>ह</strong>ुरकेँ राजाकदरबारमे र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>। रा<strong>ह</strong>ूल जीक अनुसारे वाचपितक सा<strong>दे</strong> िमिथलाक दाशर्िनक ज्ञान बाँचल, बढ़ल आर बौ दाशर्िनककआमणसँ बिच सकल। बौ दशर्नक खडन कए ओ आदशर्वादी दशर्नक रक्षा केलि<strong>ह</strong>। उोतकरक यायवािर्कपर <strong>ह</strong>ुनक टीकािस अिछ। वाचपितकेँ षड़दशर्नवलभ, सवर्तं वतं आर ादश दशर्न टीकाकारक संज्ञा भेटल छलि<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनका तापचचायर्कपदवी से<strong>ह</strong>ो छलि<strong>ह</strong>। शंकर भाय सू ओ जे अपन टीका िलखने छला<strong>ह</strong> तकर नाम छल भामती (अपना पीक नामपर) जकर<strong>िव</strong>शद <strong>िव</strong>लेषण अखनो अपेिक्षते अिछ। वेदांत साि<strong>ह</strong>यमे भामतीक थान अितीय अिछ आर ओि<strong>ह</strong>मे ओ बौ िसांत ‘तीयसमुपाद’क उलेख से<strong>ह</strong>ो केने छिथ। तापयर् टीकामे ओ िदङ्नागक उिक्त <strong>दे</strong>ने छिथ। षडदशर्नक सभ अंशपर ओ अपन <strong>िव</strong>वेचनउपिथत केने छिथ आर ईर कृणक साँख्यकािरकापर <strong>ह</strong>ुनक टीका साँख तव कौमुदी साँख्य साि<strong>ह</strong>यमे अितीय थान रखैतअिछ। मडन िमक <strong>िव</strong>िध <strong>िव</strong>वेक आर ‘िसि’पर ओ मशः यायकिणका एवँ तवसमीक्षा, तव िबदू नामक टीका िलखलि<strong>ह</strong>।अपना युगमे ओ समत उर भारतमे वेदांतपर एक मा अिधकारी <strong>िव</strong>ान मानल जाइत छला<strong>ह</strong>े। यायकिणका यायक अपूवर्पुतक मानल गेल अिछ। दृिृ<strong>िव</strong>ाद एवँ जीव ृि अ<strong>िव</strong>धापक्षाक <strong>ह</strong>ुनका संथापक मानल गेल अिछ। योगदशर्नक टीका रूपेओ तववैशारदी िलखलि<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong>सँ ई यक्ष भऽ जाइछ जे दशर्नक ए<strong>ह</strong>ेन कोनो शाखा नि<strong>ह</strong> छल जाि<strong>ह</strong>पर ओ नि<strong>ह</strong> िलखने <strong>ह</strong>ोिथ।ि<strong>ह</strong>नकि<strong>ह</strong> याससँ समत यायशापर िमिथलाक एकािधपय भेल। ई बौ दाशर्िनक वसुबधुक उलेख से<strong>ह</strong>ो कएने छिथ।मीमाँसाक इित<strong>ह</strong>ासमे पाथर्सारथी िमक नाम से<strong>ह</strong>ो उलेखनीय अिछ। शा दीिपका नामक पोथी ि<strong>ह</strong>नक िस अिछ। ईकुमािरलक समथर्क छला<strong>ह</strong> आर सािलकनाथ िम भाकरक लोकवािर्कपर पाथर्सारथी िमक टीका यायराकरक नामे िसअिछ।एक बार िमिथलामे अवतीणर् भेला<strong>ह</strong> िस नैयाियक उदयनाचायर्। ई याय शाक अितीय <strong>िव</strong>ान छला<strong>ह</strong>। िकरणावली,कुसुमाँजिल, याय पिरिश, याय वािर्क, तापयर् पिरशुि, आमतव<strong>िव</strong>वेक आिद ि<strong>ह</strong>नक िलखल िस पुतक सभ अिछ।यायक क्षेमे ओ अितीय मानल गेल छिथ आर अपन तकर् णालीसँ ओ बौ लोकिनकेँ परात कए पूणर् यश ात केने छला<strong>ह</strong>।मैिथली परपरामे तँ एतेक धिर क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ जे ओ बौसँ ततेक दूर र<strong>ह</strong>ए चा<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong> जे ओ िमिथलासँ दूर जाके राजाआिदसूरक धमिधकरिणक बिन गेला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनक ंथ लक्षणावलीसँ ज्ञात <strong>ह</strong>ोइछ जे ९८४ई.मे जी<strong>िव</strong>त छला<strong>ह</strong>। आमतव<strong>िव</strong>वेक चािरपिरच्छेदमे बटल अिछ–i) थम पिरच्छेदमे संसारक अथाियवपर <strong>िव</strong>चार भेल अिछ।ii) दोसर पिरच्छेदमे ओ आदशर्वादीक यिक्तगतक <strong>िव</strong>लेषण करैत छिथ।iii) तेसर पिरच्छेदमे गुणसँ फराक ओ यकेँ नि<strong>ह</strong> मनैत छिथ।22


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्iv) चािरम पिरच्छेदमे ईरक <strong>ह</strong>ेबाक पक्षमे पूणर् नैयाियकक तकर् उपिथतकेने छिथ।–ई <strong>ह</strong>ुनक सभसँ िस ंथ मानल गेल अिछ आर एि<strong>ह</strong>मे ओ बौ लोकिन पूणर् आलोचना केने छिथ आर बौक अनामवादक<strong>िव</strong>रू एि<strong>ह</strong>मे आमाक िताकेँ पुनथिपत कैल गेल अिछ। यायकुसुमािलमे से<strong>ह</strong>ो ईरक ितवपर <strong>िव</strong>चार कैल गेल अिछ आरबौक दृिकोणक आलोचना से<strong>ह</strong>ो। तेर<strong>ह</strong>म शतादीमे वर्मान ‘काश’क टीका आर रूिचद ‘मकरद’ नामक टीका एि<strong>ह</strong>परिलखलि<strong>ह</strong>। वैशेिषकक दृिकोणसँ उदयन अपन याय पितक थापना केने छला<strong>ह</strong>। नव–यायक मुख संथापकमे <strong>ह</strong>ुनक नामआएब वाभा<strong>िव</strong>के। <strong>ह</strong>ुनका नामपर िनिलिखत लोक चिलत अिछ–– “एचयर् मदमलोऽिस माम वज्ञाय वर्सेपुनबौे समायते मदधीना तविथितः” –मीमाँसाक अितिरक्त िमिथलाक म<strong>ह</strong>वपूणर् योगदान नव–यायक क्षेमे र<strong>ह</strong>ल अिछ। एि<strong>ह</strong> नव–यायक क्षेमे र<strong>ह</strong>ल अिछ। एि<strong>ह</strong> नवयायक संथापक छला<strong>ह</strong> गंगेश उपायाय। उदयनाचायर् बौक <strong>िव</strong>रू जे तकर्पूणर् <strong>िव</strong>वाद ारंभ केने छला<strong>ह</strong> तकर वागत बंगालकरघुनाथ िशरोमिण तथा िमिथलाक शंकर िम आर भगीरथ ठाकुर, अेय नारायणाचायर् आिद बादमे ओकर <strong>िव</strong>शद <strong>िव</strong>लेषण से<strong>ह</strong>ो केनेछला<strong>ह</strong>। उदयनाचायर्क पूवर्ि<strong>ह</strong>सँ िमिथलामे मडन–वाचपित दशर्नक जे एकटा अ<strong>िव</strong>िच्छ ृंखला चलौने छला<strong>ह</strong> तकर पिरणित भेलगंगेशक नव–यायक थापनामे। किरऔनमे ताि<strong>ह</strong> िदनमे दशर्नक अययन–अयापनक एकटा धान के छल आर ओति<strong>ह</strong> भेलछला<strong>ह</strong> उदयनाचायर् आर ओि<strong>ह</strong> केक छा छला<strong>ह</strong> गंगेश उपायाय।पुरनका याय आर वैशेिषककेँ जमदाता छला<strong>ह</strong> गंगेश। नव–यायपर ी<strong>ह</strong>षर्क खडन–खड–खाक भाव से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खबामे अवइयै।गंगेश अपन तविचंतामिणमे ी<strong>ह</strong>षर्क मतक आलोचना केने छिथ। गंगेशमे <strong>ह</strong>मरा मीमाँसा आर वेदांतक आलोचना से<strong>ह</strong>ो भेटैत अिछ।ओ मा चािरटा माणकेँ मनैत छिथ–i) यक्ष, ii) अनुमान, iii) उपमान, आर iv) शद। पुनः यक्षकेँ बार<strong>ह</strong> वादमे, अनुमानकेँस<strong>ह</strong> वादमे, आर शदकेँ सोल<strong>ह</strong> वादमे बाँटल गेल अिछ। बादमे चिलकेँ नवीपक लोग सभ अनुमानपर <strong>िव</strong>शेष जोर <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>। ताि<strong>ह</strong>िदनसँ अाविध तविचंतामिण अितीय यायक ंथ मानल गेल अिछ आर नव–यायक तँ ई मूल ोते भेल। िमिथलासँ पिढ़केँगेलाक बाद जखन रघुनाथ िशरोमिण नािदयामे नव–यायक थापना केलि<strong>ह</strong> तखन ओि<strong>ह</strong>ठाम गंगेशक ंथपर ब<strong>ह</strong>ुत रास आलोचनािलखल गेल। िमिथलामे पक्षधर िम एि<strong>ह</strong> ंथपर ‘आलोक’ नामक टीका िलखलि<strong>ह</strong> आर बंगालमे <strong>ह</strong>ुनक िशय रघुनाथ िशरोमिण‘दीिघित’ नामक टीका आर मथुरा नाथ तकर्वािगश ‘काश’ नामक टीका िलखलि<strong>ह</strong>। पुनः ‘दीिघित’पर जागदीशी आर गदाधरी टीकािलखल गेल। गंगेश तँ एि<strong>ह</strong>रूपक नव–यायक सृि केलि<strong>ह</strong> जे आगँ चिलकेँ <strong>िव</strong>शेष <strong>िव</strong>त–िय भेल आर ाचीन याय शा पठनणालीमे आमूय पिरवर्न अनलक। युग युगांतरसँ भारतमे मैिथल लोकिन ेतम नैयाियक भेल छिथ। नव–यायक थापना तँिमिथलामे भेल मुदा एकर फुटन नािदयामे (<strong>दे</strong>खु–इंगस नामक अमरीकी <strong>िव</strong>ानक पोथी–“मटेिरयस फार द टडी आफ नव–याय”)। गंगेशक पु वर्मान से<strong>ह</strong>ो पैघ नैयाियक भेला<strong>ह</strong>। ओ गंगेशक सभ पोथीपर टीका िलखने छिथ। ‘काश’नाम टीकाकरचियता ओ छला<strong>ह</strong>। लीलावती काशमे ओ अपन िपताक सबधमे क<strong>ह</strong>ने छिथ–– “यायाभोज पताय मीमाँसा पार दृयनेगंगेराय गुरवेिपेऽ नमः”एि<strong>ह</strong>ठाम ई मरण रखबाक अिछ जे वमान धमिधकािरण वर्मानसँ िभ छला<strong>ह</strong>। बड िताक संग सवर्दशर्न सं<strong>ह</strong>मे ि<strong>ह</strong>नकउलेख भेल अिछ। नव–यायक क्षेमे िमिथलामे िनिलिखत यिक्त िस भेल छिथ–पक्षधर (जय<strong>दे</strong>व) वासु<strong>दे</strong>व, रूिचद, भगीरथठाकुर, म<strong>ह</strong>ेश ठाकुर, शंकर िम, वाचपित िम (अिभनव), िमसारू िम, दुगद िम, <strong>दे</strong>वनाथ ठाकुर, मधुसुदन ठाकुर इयािद।23


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्वाचपित िम याय, मीमाँसा धमर्शा आिदक काड पिडत भेल छिथ। <strong>ह</strong>ुनक पु नर<strong>ह</strong>िर िम से<strong>ह</strong>ो म<strong>ह</strong>ान <strong>िव</strong>ान छलिथ<strong>ह</strong>।अयाची िमक पु शंकर िमक िपता भवनाथ िम से<strong>ह</strong>ो पैघ नैयाियक छला<strong>ह</strong>। शंकर िमक सबधमे क<strong>ह</strong>बी अिछ जे जखन ओनेना छला<strong>ह</strong> तखन िमिथलाक कोनो राजा ओि<strong>ह</strong> बाटे जा र<strong>ह</strong>ल छला<strong>ह</strong> जे ि<strong>ह</strong>नक सौदयर्सँ अयंत मुग्ध भऽ गेला<strong>ह</strong> आर बालककेँबजाकेँ कोनो लोक सुनेबाक <strong>ह</strong>ेतु क<strong>ह</strong>लिथ<strong>ह</strong>। शंकर िम िनिलिखत लोक सुनौलि<strong>ह</strong>–– “बालोऽ<strong>ह</strong>ं जगदानद नमे वाला सरवतीअपुण पंचमे वष वणर्यािम जगयम्”।म<strong>ह</strong>ाराज क<strong>ह</strong>लिथ<strong>ह</strong> जे अपन आनक िमित कए लोक पढ़ू–तखन शंकर िम पढ़लि<strong>ह</strong>–– “चिलत िकतछः याणेव भूपतेस<strong>ह</strong>षर्शीष पुरूषः स<strong>ह</strong> ाक्षः स<strong>ह</strong>पात्”।म<strong>ह</strong>ाराज स भए दान <strong>दे</strong>लिथ<strong>ह</strong>। शंकर िम म<strong>ह</strong>ाराज भैरव िसं<strong>ह</strong>क किन पु राजा पुरूषोम <strong>दे</strong>वक आित र<strong>ह</strong>ैथ। शंकरअपना समयक अितीय <strong>िव</strong>ान छला<strong>ह</strong> आर ब<strong>ह</strong>ुत रास पोथीक णेता से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ल छिथ।पदाधर िम (जय<strong>दे</strong>व–पीयूष वषर्) <strong>िव</strong>ापितक समकालीन यिक्त छला<strong>ह</strong> आर िमिथलाक नव–यायक एक काड से<strong>ह</strong>ो। उ<strong>ह</strong>ो भैरविसं<strong>ह</strong>क समयमे <strong>िव</strong>राजमान छला<strong>ह</strong>। याय–शा ओ अदभूत <strong>िव</strong>ान छला<strong>ह</strong>। मैिथली परपरामे ई बात सुरिक्षत अिछ जे जतय कत<strong>ह</strong>ुकोनो <strong>िव</strong>षयमे शााथर् अथवा वाद–<strong>िव</strong>वाद <strong>ह</strong>ोमए लगैक आर ओि<strong>ह</strong>मे जकर पक्ष लचल <strong>ह</strong>ोइक तकरे पक्ष धय उपपादन करेऽलागैिथपक्षधर आर एवँ कारे सवर् <strong>िव</strong>जयी <strong>ह</strong>ेबाक कारणे लोक <strong>ह</strong>ुनका ‘धक्षधर’ क<strong>ह</strong>ए लागल। <strong>ह</strong>ुनका सबधमे िनिलिखत लोकचिलत अिछ–– “शंकर वाचपयोः शंकर वाचपित सदृशौ।पक्षधर ितपक्षी लक्षी (क्षयी) भूतो नवर्ते जगित”॥क<strong>िव</strong> समाजमे ओ ‘पीयूष वषर्’क नामे िस छला<strong>ह</strong> आर चालोकमे ओ अपन एि<strong>ह</strong>नामक यव<strong>ह</strong>ार से<strong>ह</strong>ो केने छिथ–“चालोकंममुं वयं <strong>िव</strong>तनुते पीयूषवषर्ः कृती”॥पक्षधर िमक <strong>ह</strong>ाथक िलखल <strong>िव</strong>णुपुराणमे िनिलिखत लोक भेटैत अिछ। तिड़पतपर िलखल ई पोथी भपुरा गाममे अिछ (पोथीजोिगयार गामक केशव झा नैयाियकक ओतए छलि<strong>ह</strong>)।– “वाणैवद युतैः सशंभुनयनैः संख्या गते <strong>ह</strong>ायनेीमदगौड़म<strong>ह</strong>ी भुको गुरूिदने मागच पक्षिसते।षयांताममरावती मिधवसन् या भूिम<strong>दे</strong>वालयाीमत पक्षधरः सुपुतकिम दं शुं यलेखीदुतम्॥24


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्=(लं.सं.–३४५)पक्षधर िमक सवर्े ंथ मानल गेल अिछ ‘आलोक’ आर एि<strong>ह</strong> ‘आलोक’ आरो कतए गोटए बादमे टीका िलखलि<strong>ह</strong>। रघुनाथिशरोमिण िमिथला <strong>िव</strong>जयाथर् आएल छला<strong>ह</strong> परंतु पक्षधर िमक <strong>िव</strong>ाथ सभसँ परात तृतीय ेणीक छाक संग <strong>ह</strong>ुनकासँ पढ़एलगला<strong>ह</strong> आर थोड़ेक िदन अपन ितभासँ उम <strong>िव</strong>ान भए व<strong>दे</strong>श गेला<strong>ह</strong> आर वंग <strong>दे</strong>शमे याय <strong>िव</strong>ाक चार आअ उित केलि<strong>ह</strong>।’आलोक’ गंगेशक तव िचंतामिणपर टीका िथक। ि<strong>ह</strong>नक िलखल दोसर ंथ अिछ चालोक–ई ंथ अलंकार <strong>िव</strong>षयपर अिछ आरएकरे आधारपर अधयजी दीिक्षत कुवलयानद नामक अलंकार ंथ बनौलि<strong>ह</strong>। ई एकटा स–राघव नाटक से<strong>ह</strong>ो िलखने छला<strong>ह</strong>।ि<strong>ह</strong>नक आरो ब<strong>ह</strong>ुत रास पुतक सभ अिछ।शंकर िमक समय धिर मैिथल <strong>िव</strong>ान लोकिन बौ मायताकेँ क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> अपन आदशर्वादी दशर्नक <strong>िव</strong>लेषणमे यत र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong>।बौ धमर्क दूटा शाखा भऽ गेल छल–<strong>ह</strong>ीनयान आर म<strong>ह</strong>ायान। म<strong>ह</strong>ायानक भावे वयान–तंयानक <strong>िव</strong>कास से<strong>ह</strong>ो भेल आर िमिथलाकतं<strong>ह</strong>ुँपर बौ तंक भाव पड़ल <strong>ह</strong>ो तँ कोनो आयर् नि<strong>ह</strong>। कुमाइल भ आर शंकराचायर्क भावसँ बौ धमर्क ास भेल। ‘शंकरिदिग्वजय’मे कुमािरलक मुँ<strong>ह</strong>सँ शंकराचायर्केँ िनिलिखत वाक्य क<strong>ह</strong>ाओल गेल अिछ–– “ुयथर् धमर् <strong>िव</strong>मुखान सुगतान् िन<strong>ह</strong>ंतुंजातं गु<strong>ह</strong>ं भु<strong>िव</strong> भवंतम<strong>ह</strong>ं नु जाने”॥एि<strong>ह</strong>मे तय क<strong>ह</strong>ाँ धिर से क<strong>ह</strong>ब किठन मुदा ई तँ िनित अिछ जे कुमािरल, शंकराचायर्, मंडन आर वृ वाचपितक यासेिमिथलामे बौ धमर्क अंकुश नि<strong>ह</strong> जिम सकल आर एि<strong>ह</strong>ठाम ि<strong>ह</strong>दूधमर्क धानता बनल र<strong>ह</strong>ल। अैत वेदांतक इित<strong>ह</strong>ासमे शंकराचायर्एक नवीन धाराक वर्क मानल जाइत छिथ। बड सूम ढ़ँगसँ ओ अपना ंथमे बौमतक खडन केने छिथ। माधवक शंकरिदिग्वजयक अनुसार सुधवा नामक एक राजा शंकराचायर्क क<strong>ह</strong>लापर <strong>ह</strong>जारो बौकेँ नदीमे डुबा <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>। मुदा एि<strong>ह</strong>मे तयक कतबाअिछ से क<strong>ह</strong>ब असंभव। शंकरा चायर् आर मंडनसँ <strong>िव</strong>शेष ेय बृ–वाचपितकेँ भेटबाक चा<strong>ह</strong>ी जे अपन युिक्तसंगत तकर् आरदाशर्िनक कुशलतासँ बौ लोकिनकेँ परात करबामे सफल भेला<strong>ह</strong>। वाचपित िमसँ शंकर पक्षधर िम धिर दशर्नक क्षेमे ईबाद–<strong>िव</strong>वाद चलैत र<strong>ह</strong>ल।एि<strong>ह</strong> सभ वाद–<strong>िव</strong>वादक बाबजूदो िमिथलामे कणट आर ओइनवार वंशक समयमे <strong>ह</strong>म <strong>दे</strong>खैत छी जे धािमर्क सि<strong>ह</strong>णुताक भावना<strong>िव</strong>राजमान छल। १२३४–३६धिर ितबती याी धमर्वामी (बौ) भारतमे छला<strong>ह</strong> आर राजा रामिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वसँ <strong>ह</strong>ुनका <strong>िव</strong>शेष ेमछलि<strong>ह</strong>। रामिसं<strong>ह</strong> वयं तँ ाण धमर्क समथर्क छला<strong>ह</strong> तथािप ओ धमर्वामी केने छिथ। कर मैिथल लोकिन बौ–<strong>िव</strong>रोधी छला<strong>ह</strong>आर उपे ठाकुरक मते मैिथल ाण बौकेँ मुसलमानसँ बेसी घृणा करैत छला<strong>ह</strong>। योितरीर ठाकुर बौकेँ पतीत आरखतरनाक क<strong>ह</strong>ने छिथ आर बौ <strong>िव</strong>रोधी भावनाकेँ खर करबाक <strong>ह</strong>ेतु उयनक शंसा केने छिथ। सतरी इलाकामे बौ आरि<strong>ह</strong>दूक बीच बरोबिर संघषर् <strong>ह</strong>ोइते र<strong>ह</strong>ैत छल।िमिथलामे ताराक धानता ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ अिछ तकर माण <strong>ह</strong>मरा धमर्वामीसँ भेटैत अिछ। ‘तारा’केँ ताि<strong>ह</strong> िदनमे बौ <strong>दे</strong>वीकरूपमे मानल जाइत छल। मुदा तंक <strong>िव</strong>कास भेलासँ ‘तारा’ तांिक <strong>दे</strong>वीक रूपमे से<strong>ह</strong>ो वीकृत भेल आर िमिथलामे एकर जनियताबिढ़ गेलैक। १२–१३म शतादीमे वैशालीकेँ तीरभुिक्तक अंतगर्त राखल गेल अिछ। बौ धमर्क सबधमे चडेरक कृय राकरमेक<strong>ह</strong>ल गेल अिछ जे बुक पूजा चै शुक्ल ित पदाकेँ <strong>ह</strong>ोयबाक चा<strong>ह</strong>ी। वैशाख आर ावण से<strong>ह</strong>ो बौ पूजाक िबधान बताओल गेलअिछ। एि<strong>ह</strong>सँ बुिझ पड़इयै जे बौ लोकिनक िकछु संख्या िमिथलामे अवय र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोएत आर चडेर सन समंवयवादी ओकरोयानमे रािख अपन <strong>िव</strong>धान बनौने <strong>ह</strong>ोएता<strong>ह</strong>।25


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िमिथलामे सूफीसंत लोकिनक भाव से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong>शेष छल आर ोफेसर सैयद <strong>ह</strong>सन असकरीक िनबध सभमे एकर <strong>िव</strong>शद <strong>िव</strong>लेषण भेलअिछ। सूफी लोकिनक भावे एि<strong>ह</strong> क्षेमे र<strong>ह</strong>यवादक <strong>िव</strong>कास भेल। िमिथलामे शेख फतु, शेख बुर<strong>ह</strong>ान आर इसमाइल, सैयदमु<strong>ह</strong>मद, सैयद अ<strong>ह</strong>मद, अबुल फते<strong>ह</strong>, ि<strong>ह</strong>यायतुला<strong>ह</strong>, मीर इाि<strong>ह</strong>म िचती, शेख <strong>ह</strong>ुसैन, शा<strong>ह</strong> ताजनुदीन शेख शमशुीन, शमन मदारी,पीर शा<strong>ह</strong> नजीर, आर शेख ताजुीन मदारी आिद मुख सूफी संत सभ भऽ गेल छिथ। िब<strong>ह</strong>ारी लालक ‘आयनी–ितर<strong>ह</strong>ूत’मे िमिथलाकब<strong>ह</strong>ुत रास मुसलमानी पिरवारक इित<strong>ह</strong>ास सुरिक्षत अिछ। शतादीक सपकर् आर संघषर्क उपरांत तँ आब िमिथलाक माँिट–पािनमे ईलोकिन ए<strong>ह</strong>ेन िमल गेल छिथ जे ओि<strong>ह</strong>सँ ि<strong>ह</strong>नका लोकिनकेँ फराक करब असंभव। ि<strong>ह</strong>नका लोकिनक ‘मरिसया’ मैिथली साि<strong>ह</strong>यकएकटा मुख अंग बिन चुकल अिछ।अयाय–19िमिथलामे िशक्षाक <strong>िव</strong>कासउपिनषद एि<strong>ह</strong> बातक माण अिछ जे िमिथलामे अित ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ िशक्षाक चार बेस र<strong>ह</strong>ल अिछ। <strong>िव</strong>ा ययसनी एि<strong>ह</strong> ठामकलोग सभ िदनसँ <strong>ह</strong>ोइत आएल छिथ आर <strong>िव</strong>ानक िताक वीकृित सवर्े एवँ सवर्थम उदा<strong>ह</strong>रण <strong>ह</strong>मरा जनकक राजसभासँभेटैत अिछ। उपिनषदसँ ई ज्ञात <strong>ह</strong>ोइछ जे ताि<strong>ह</strong> िदनमे लोक िशक्षापर <strong>िव</strong>शेष यान दैत जाइत छला<strong>ह</strong>। याज्ञवयक मत छि<strong>ह</strong> जेगुरूकेँ <strong>िव</strong>ाथ ताधिर कोनो कारक दान इयािद नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ण करबाक चा<strong>ह</strong>ी जाधिर ओ अपन िशक्षा समात नि<strong>ह</strong> कलैत छिथ।एकर अथर् ई भेल जे गरीबसँ गरीब <strong>िव</strong>ाथ से<strong>ह</strong>ो गुरूक ओतए जाए िशक्षा ात कऽ सकैत छल। िशक्षा ात करबाक मागर्मेअथर्क कमीकेँ बाधक नि<strong>ह</strong> बुझल जाइत छल। िशक्षको िनवाथर् भावे समाजक सेवा करैत छला<strong>ह</strong>। िशक्षककेँ रायसँ पूणर् स<strong>ह</strong>योगभेटैत छलि<strong>ह</strong> आर <strong>ह</strong>ुनक समान आर िताक तँ कोनो कथे नि<strong>ह</strong>। यज्ञमे राजा ाणकेँ गाय आर सोना दानमे दैत छलिथ<strong>ह</strong>।<strong>िव</strong>ान कखनो कोनो िथित कोनो स<strong>ह</strong>ायक<strong>ह</strong>ेतु राज दरबारमे िनःसकोच आ सकैत छला<strong>ह</strong>। आचायर् लोकिनक सभ ाकरकिदतकेँ दूर करबाक कायर्केँ शासक अपन धमर् बुझैत छला<strong>ह</strong> िकयैक तँ <strong>ह</strong>ुनका लोकिनक जीवन <strong>िव</strong>ायनक <strong>ह</strong>ेतु समिपर्त छल।चािर वेदक अितिरक्त इित<strong>ह</strong>ास, पुराण, <strong>िव</strong>ा, उपिनषद, लोक, सू, अनुयाख्यात, याख्यान आिदक पठन–पाठन <strong>ह</strong>ोइत छल।ऋिषक आम <strong>िव</strong>ालयक काज करैत छल आर आमेकेँ िस <strong>िव</strong>ा के मानल जाइत छल। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे ताि<strong>ह</strong> िदनमे पढ़ल–िलखललोगक संख्या <strong>िव</strong>शेष छल।बिलकेँ सवर्थम तँ अपना घरेमे िशक्षा भेटैत छलैक। ताि<strong>ह</strong> िदनमे बालक–बािलकामे कोनो भेद नि<strong>ह</strong> छल आर दु<strong>ह</strong>ुकेँ िशक्षा <strong>दे</strong>बाकथा छल। वैिदक कूलमे (चरण)मे बािलकाक वेश से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत छल। कथ–सदायमे िशिक्षत बािलकाकेँ कथी क<strong>ह</strong>ल जाइतछल। ताि<strong>ह</strong>िदन गाग, मैेयी, सुलभा सन <strong>िव</strong>दुषी छली<strong>ह</strong>े। उपनयनक बाद अययनक <strong>िव</strong>शेष कमर् शुरू <strong>ह</strong>ोइत छल। <strong>िव</strong>ाथ जीवनबार<strong>ह</strong> वषर्क <strong>ह</strong>ोइत छल आर बार<strong>ह</strong> वषर् <strong>िव</strong>ाथ अपन गुरूक संग रि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>ाययन करैत छला<strong>ह</strong>। <strong>िव</strong>ाथकेँ आचायर् कुल वािसनआर अंतेवािसन क<strong>ह</strong>ल जाइत छलि<strong>ह</strong>। िदनमे सुतव िनषेध छल। गैर–ाणकेँ िशक्षाक एतेक सु<strong>िव</strong>धा नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ेतै<strong>ह</strong>। एकलयक कथासँ एि<strong>ह</strong> बातपर काश पड़ैत अिछ। उालक, आरूणी, वेतकेतु, आिद ति<strong>ह</strong> िदनक िस <strong>िव</strong>ान छला<strong>ह</strong>। मणशील26


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ुँ िकछु गोटए <strong>िव</strong>ाक उपाजर्न करैत छला<strong>ह</strong> आर ए<strong>ह</strong>ेन मणशील <strong>िव</strong>ाथसँ जनककेँ भेट भेल छलि<strong>ह</strong>–वेतकेतु आरूणेय,सोमशुम, सययज्ञी आर याज्ञवय। एि<strong>ह</strong> ममे जनक–याज्ञवयकेँ <strong>िव</strong>वादो भेल छलि<strong>ह</strong> आर एकर बादि<strong>ह</strong>सँ जनक ‘वािदन’ककोिटमे आ<strong>िव</strong> गेल छला<strong>ह</strong>। िस क्षिय <strong>िव</strong>ानमे काशीक अजातशु, वा<strong>ह</strong>न जैवाली, केकैयक अपित, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क जनक, तथातदर्न आिदक नाम उलेखनीय अिछ।उपिनषद उगमे िमिथला <strong>िव</strong>ाक धान के छल। जनक ‘’क सबधमे िनिलिखत ६िशक्षकसँ अपन ज्ञान पात केने छला<strong>ह</strong>–िजवन, उदंक, बरकु, गदर्भी <strong>िव</strong>पीत, सयकाम, साकय। याज्ञवयसँ ओ उपिनषदक ज्ञान ात केने छला<strong>ह</strong>। जनकक उदारतासँकाशीक अजातशु तबा<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>। जनकक अमेघ यज्ञक अवसरपर िनिलिखत दाशर्िनक लोकिन उपिथत छला<strong>ह</strong>।उालक, आरूिण, अल, जारूतकाख आर् भाग, भुयुला<strong>ह</strong>यायिन, अश चाायण, क<strong>ह</strong>ोड़, कौिषतकेय, <strong>िव</strong>दग्ध शाकय एवँ गागआर एि<strong>ह</strong>मे याज्ञवय <strong>िव</strong>जयी भेल छला<strong>ह</strong>। जनक भा<strong>िव</strong>त भए अपन समत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> राय याज्ञवयकेँ अिपर्त केने छला<strong>ह</strong>।िशक्षाक गितक म ओकर बादो चिलते र<strong>ह</strong>ल आर बौ युगमे तँ वैशाली अित िस के भऽ गेल। तक्षिशला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयमेिमिथला आर वैशालीक <strong>िव</strong>ाथ पढ़बाक <strong>ह</strong>ेतु जाइत छला<strong>ह</strong>। मि<strong>ह</strong>ला से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong>दुषी <strong>ह</strong>ोइत छली<strong>ह</strong>े। ओ लोकिन पढ़बाक <strong>ह</strong>ेतु तक्षिशलाजाइत छली िक नि<strong>ह</strong> से क<strong>ह</strong>ब किठन कारण जातकमे एकर ए<strong>ह</strong>ेन कोनो उलेख नि<strong>ह</strong> भेटइत अिछ। चाडालकेँ िशक्षासँ विजर्तराखल जाइत छल। वैशाली से<strong>ह</strong>ो िशक्षाक एकटा धान के मानल जाइत छल। बु एि<strong>ह</strong>ठाम अपन कैकटा सार गिभर्त वचन<strong>दे</strong>ने छला<strong>ह</strong>। धािमर्क आर दाशर्िनक वाद–<strong>िव</strong>वादक <strong>ह</strong>ेतु िलच्छवी लोकिन एए एकटा कूटागार शाल बनबौने छला<strong>ह</strong>। तकर बादसँजखन समत भारत एक राजनैितक सूमे बि<strong>ह</strong> गेल तखन एि<strong>ह</strong>मे एकरूपता आबए लागल। मौयर्–गुत–<strong>ह</strong>षर् आर पाल युगमे से<strong>ह</strong>ोिमिथलाक अपन वैिशय सुरिक्षत र<strong>ह</strong>ल। उर िब<strong>ह</strong>ारमे से<strong>ह</strong>ो कैकटा बौ िब<strong>ह</strong>ार छल जकर माण भेटैत अिछ आर ए<strong>ह</strong>ने एकटाबौ िब<strong>ह</strong>ारमे बौ संत नरोपत र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong> जे ओतएसँ <strong>िव</strong>मिशला गेल छला<strong>ह</strong>। नौलागढ़सँ एकटा जे अिभलेख भेटल अिछ ता<strong>ह</strong>ुआधारपर ई क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ जे ओि<strong>ह</strong> क्षेमे एकटा िब<strong>ह</strong>ार छल।िमिथलामे कणटवंशक थापनाक बाद िमिथलाक अपन यिक्तव िबकिसत भेल आर ताि<strong>ह</strong> िदनसँ साँकृितक एवँ सामािजक क्षेमेिमिथलाक अपूवर् योगदान र<strong>ह</strong>ल अिछ। कणट, ओइनवार आर खडवला कुल शासक लोकिन वयं पिडत छला<strong>ह</strong> आर ओ लोकिन<strong>िव</strong>ा–सार नीक यवथा केलि<strong>ह</strong> आर अपना–अपना शासनकालमे <strong>िव</strong>ा–सारक चीन परपराक पुनथपन केलि<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong>युगमे<strong>िव</strong>िभ <strong>िव</strong>षयपर िमिथला पोथी िलखल गेल आर ाचीन पोथी सभपर असंख्य टीका। येक मुख्य बातक <strong>ह</strong>ेतु िनबधक िनमण भेलआर <strong>िव</strong>ाक <strong>िव</strong>िभ पक्षपर <strong>िव</strong>तृत रूपेण ंथक रचना कैल गेल। कणट युगकेँ एि<strong>ह</strong> दृिकोणसँ वणर् युग क<strong>ह</strong>ल गेल छैक।समत िमिथलामे िशक्षा केक जेना जाल िबछा <strong>दे</strong>ल गेल।याकरणक क्षे पनाभ दक नाम िचरमरणीय र<strong>ह</strong>त कारण ओ अपन ‘सुप’क रचना कए एि<strong>ह</strong> िदशामे बड पैघ योगदान<strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>। चशापर भानुद िमक रचना म<strong>ह</strong>वपूणर् अिछ आर ‘सरवती कठा भरण’पर रेरक टीका से<strong>ह</strong>ो शंसनीय अिछ।कामशापर भानुदक अितिरक्त योितरीरक पंचशापक एवँ रंगशेखर म<strong>ह</strong>वपूणर् ंथ मानल गेल अिछ। भवद णीतनैषधचिरतमक टीका एखनो धिर पढ़ाओल जाइत अिछ। पृवीधर आचायर् मृच्छकिटकपर टीका िलखलि<strong>ह</strong>। अमरकोशपर ीकरआचायर्क टीका संकृत साि<strong>ह</strong>यक एक अमूय िनिध मानल जाइत अिछ। योितरीरक ‘वणर्राकर’ अपना ढ़ँगक अपूवर्ंथ अिछजाि<strong>ह</strong>सँ मैिथली साि<strong>ह</strong>य गौरवा<strong>िव</strong>त अिछ। दाशर्िनक क्षेक लेखक उलेख <strong>ह</strong>म पूवर्ि<strong>ह</strong> कऽ चुकल छी तै दो<strong>ह</strong>रायब उिचत नि<strong>ह</strong>बुझना जाइत अिछ। ीद उपायाय, <strong>ह</strong>िरनाथ उपायाय, भवशमर्ण, इपित, लमीपित आर चडेर, <strong>िव</strong>ापितक पिरवारकयोगदान एि<strong>ह</strong> युगमे <strong>िव</strong>शेष र<strong>ह</strong>ल अिछ। िमिथला याय–मीमाँसाक <strong>ह</strong>ेतु अयंत िस छल अर <strong>दे</strong>श–<strong>दे</strong>शांतर लोक ई दुनु <strong>िव</strong>षयपढ़बाक <strong>ह</strong>ेतु एि<strong>ह</strong>ठाम अबैत छला<strong>ह</strong>।ताि<strong>ह</strong> कालमे िमिथलेटा ए<strong>ह</strong>ेन अंचल छल जाि<strong>ह</strong>ठाम <strong>दे</strong>शक कोन–कोनसँ <strong>िव</strong>ान लोकिन आिबकेँ शरण लैत छला<strong>ह</strong>। साँकृितकदृिकोणसँ िमिथलाक म<strong>ह</strong>ामय बड बिढ़ गेल छल। नालदा–<strong>िव</strong>मिशला जखन न भऽ र<strong>ह</strong>ल छल तखन ब<strong>ह</strong>ुत पिडत जे पोथीलऽ कए भािग र<strong>ह</strong>ल छला<strong>ह</strong> ताि<strong>ह</strong>मे ब<strong>ह</strong>ुतोकेँ िमिथलेमे शरण भेटलि<strong>ह</strong>। उर भारतमे आर जतए कत<strong>ह</strong>ु उथल–पुथल <strong>ह</strong>ोइक तखन27


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ओत<strong>ह</strong>ुँसँ <strong>िव</strong>ान लोकिन िमिथला िदिस चल अवइत छला<strong>ह</strong> िकयैक तँ एि<strong>ह</strong>ठाम <strong>िव</strong>ान लोकिनक समादर <strong>ह</strong>ोइत छल। मडन िमकसमयसँ िमिथलाक िसि समत भारतमे सािरत भए चुकल छल आर तकर बाद तँ एकापर एक ए<strong>ह</strong>ेन <strong>िव</strong>ान एि<strong>ह</strong>ठाम <strong>ह</strong>ोइतगेला<strong>ह</strong> जाि<strong>ह</strong>सँ िमिथलाक िसि समत भारतमे सािरत भए चुकल छल आर तकर बाद तँ एकापर एक ए<strong>ह</strong>ेन <strong>िव</strong>ान एि<strong>ह</strong>ठाम<strong>ह</strong>ोइत गेला<strong>ह</strong> जि<strong>ह</strong>सँ िमिथलाक िसि समत िदनानुिदन बिढ़ते चल गेल। मय–युगमे याय–वैशेिषक–मीमाँसा वेदांतक <strong>ह</strong>ेतु िमिथलाभारतमे िस भए गेल छल आर मुसलमानी आमणक फलवरूप वणमक जे डोरी ढ़ील भेल जाइत छल ता<strong>ह</strong>ु <strong>ह</strong>ेतु िमिथलामेिनबध आर कमर्काडपर ंथक रचना एवँ ओकर अययन–अयापन ारंभ भए चुकल छल। एि<strong>ह</strong> सभमे योग्यता ात करबाक <strong>ह</strong>ेतुबा<strong>ह</strong>रसँ <strong>िव</strong>ान लोकिन एतए पढ़बा लेल अबैत छला<strong>ह</strong> आर <strong>िव</strong>शेष कऽ कए यायक अययनक <strong>ह</strong>ेतु िमिथला–<strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय समतभारतमे अितीय छल। जखन मगधक अवसान भेलैक तखन िमिथला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयक चरमोकषर् भेल आर पक्षधर िमक अनुमितसँरघुनाथ िशरोमिण जखन नािदयामे नव–यायक के खोललि<strong>ह</strong> तखनसँ नािदयाक भुव बढ़ल। ताि<strong>ह</strong> िदन िमिथलाक <strong>िव</strong>ानकम<strong>ह</strong>व तँ एतबेसँ बुझना जाइत जे बंगालक <strong>िव</strong>ान लोकिन मैिथल िनबधकार लोकिनक मतकेँ म<strong>ह</strong>व दैत छलिथ<strong>ह</strong> आर बंगालकनैयाियक मैिथल नैयाियकक वाक्यकेँ माण मनैत छला<strong>ह</strong>। ओि<strong>ह</strong> युगक िमिथलाक येक <strong>िव</strong>ान अपना आपमे एकटा संथे <strong>ह</strong>ोइतछला<strong>ह</strong>। िमिथलाक संकृत एवँ भाषा साि<strong>ह</strong>यक <strong>ह</strong>ेतु एकरा वणर्युग मानल गेल अिछ।िमिथलामे कणट–ओइनवार कालमे उदयन, गंगेश, वर्मान, पनाम, जगर, शंकर वाचपित, पक्षधर आिद जे <strong>िव</strong>ान भेल छिथताि<strong>ह</strong>सँ कोनो <strong>दे</strong>श आर कोनो काल गौरवा<strong>िव</strong>त भऽ सकैछ। <strong>िव</strong>ापितकेँ तँ स<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> सभ केओ एकवरसँ भारतीय भाषाक सवर्ेगीतकार मनैत छिथ। गीतकायक दृिकोणसँ कािलदास आर जय<strong>दे</strong>वक बाद <strong>िव</strong>ापितयेक थान अबैत अिछ। ओनातँ <strong>िव</strong>ापितमैिथली पदावली लऽ कए िस छिथ मुदा मरण रखबाक <strong>िव</strong>षय ई जे ए<strong>ह</strong>ेन कोनो <strong>िव</strong>षय नि<strong>ह</strong> अिछ जाि<strong>ह</strong>पर <strong>िव</strong>ापित नि<strong>ह</strong> िलखने<strong>ह</strong>ोिथ। लिखमा रानी से<strong>ह</strong>ो थम कोिटक <strong>िव</strong>दुषी छली<strong>ह</strong>े। वयं म<strong>ह</strong>ेश ठाकुर अपन <strong>िव</strong>ाक बले िमिथलाक राय ात केने छला<strong>ह</strong>ेअर ओि<strong>ह</strong> खडवला वंशमे आरो कतेक अितीय <strong>िव</strong>ान लोकिन भेल छिथ। म<strong>ह</strong>ेश ठाकुर वयं अकबर नामाक संकृत अनुवादसे<strong>ह</strong>ो केने छला<strong>ह</strong>े आर <strong>ह</strong>ेमागंद ठाकुर योितषपर अपूवर् ंथ िलखने छला<strong>ह</strong>। म<strong>ह</strong>ेश ठाकुर तँ िस <strong>िव</strong>ानक कोिटमे िगनल जाइतछिथ आर <strong>ह</strong>ुनक वाक्यकेँ माणो मानल गेल अिछ।क<strong>िव</strong>चोदयमे <strong>िव</strong>ंभर मैिथलोपायाय, बदरी नाथ उपायाय मैिथल, दामोदर उपायाय मैिथल आिदक उलेख अिछ। शा<strong>ह</strong>ज<strong>ह</strong>ाँकदरबारमे से<strong>ह</strong>ो दूटा मैिथल <strong>िव</strong>ान अपन <strong>िव</strong>ता दिशर्त केने छला<strong>ह</strong> आर एि<strong>ह</strong> पाँितक लेखकक पूवर्ज से<strong>ह</strong>ो कोनो मुगल बादशा<strong>ह</strong>सँअपन <strong>िव</strong>ता दिशर्त कए, जमीदारी ात केने छला<strong>ह</strong> आर एि<strong>ह</strong> पाँितक लेखकक पूवर्ज से<strong>ह</strong>ो कोनो मुगल बादशा<strong>ह</strong>सँ, अपन <strong>िव</strong>तादिशर्त कए, जमीदारी ात केने छला<strong>ह</strong> आर चौधराई से<strong>ह</strong>ो। ओ मूल ताप गत सौ वषर् पूवर्ि<strong>ह</strong> भीषण अिग्नकाडमे वा<strong>ह</strong>ा भऽगेल। खडवला शासक <strong>िव</strong>ान लोकिनकेँ जागीर दैत छला<strong>ह</strong> जकर माण अिछ।ताि<strong>ह</strong> िदनमे िमिथलामे गामे–गाम <strong>िव</strong>ालय छल आर जाि<strong>ह</strong>ठाम जाि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयक पिडत र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong> ताि<strong>ह</strong>ठाम सै<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षय नीक जकाँपढ़ाओल जाइत छल। राजा म<strong>ह</strong>राजाक िदिससँ <strong>िव</strong>ानकेँ ोसा<strong>ह</strong>न भेटइत छलैक। िमिथला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयमे ताि<strong>ह</strong> िदन अय <strong>िव</strong>षयकअितिरक्त नव–यायपर <strong>िव</strong>शेष यान <strong>दे</strong>ल जाइत छल। नव–याय पढ़बाक <strong>ह</strong>ेतु भारतक कोन–कोनसँ एि<strong>ह</strong>ठाम <strong>िव</strong>ाथ गण अबैतछाअ<strong>ह</strong>। <strong>िव</strong>ता एवँ <strong>िव</strong>ाक क्षेमे िमिथलाक थान अगय छल आर मय युगमे नालदाक थान बुझु जे िमिथलेकेँ ात भऽ गेलछलैक। नालंदा जकाँ िमिथला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयकेँ अािलका बाला भवन नि<strong>ह</strong> छलैक, कारण एि<strong>ह</strong>ठाम तँ टोल आर चोपािड़क यवथाछल। िमिथला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयक आन वैिशय छलैक। नातकव ात करबाक जे कसौटी एि<strong>ह</strong>ठाम छल ताि<strong>ह</strong>सँ यिद अझुकानातक लोकिनकेँ िमलाओल जाइ<strong>ह</strong> तँ एो गोटए अ<strong>ह</strong>ुना नातक नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ा सकला<strong>ह</strong>। िमिथला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयमे जे परीक्षा पितछल तकरा शलाका–परीक्षा क<strong>ह</strong>ल जाइत छलैक। ई परीक्षा बड किठन छलैक। एि<strong>ह</strong>मे शााथर्क यवथा छल आर ओि<strong>ह</strong>शााथर् काड पिडत लोकिन से<strong>ह</strong>ो बैसैत छला<strong>ह</strong>। ‘शलाका’क अथर् भेल जे पाडुिलिपक पृ सभ जे सुईसँ घोपल जाइत छलताि<strong>ह</strong>मे सँ कत<strong>ह</strong>ुँसँ कोनो <strong>िव</strong>षयपर शााथर्क सूपा भऽ सकैत छल। जखन पायमक पढ़ाई समात <strong>ह</strong>ोइत छल तखन सभछा एकठाम बैसैत छला<strong>ह</strong> आर ओि<strong>ह</strong>मे गुरूजन से<strong>ह</strong>ो सिमिलत <strong>ह</strong>ोइत छला<strong>ह</strong> आर तकर बाद शााथर् ारंभ <strong>ह</strong>ोइत छल आर ओि<strong>ह</strong>शााथर्क पात् नातकवक माण प <strong>दे</strong>ल जाइत छलि<strong>ह</strong>। ओ<strong>ह</strong>ुसँ एक किठन परीक्षा णाली छल जकरा ‘षडयं’ क<strong>ह</strong>लजाइत छल। एि<strong>ह</strong> णालीमे छा लोकिनकेँ अपन <strong>िव</strong>ताक दशर्न जनताक मय करए पड़ैत छलि<strong>ह</strong>। ओि<strong>ह</strong> परीक्षामे केओ <strong>ह</strong>ुनकासँ28


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कोनो कारक कए सकैत छल आर जखन ओ<strong>ह</strong>न लोग <strong>ह</strong>ुनका उरसँ संतु <strong>ह</strong>ोइत छलिथ<strong>ह</strong> तखने <strong>ह</strong>ुनका माण प भेंटसकैत छलि<strong>ह</strong>। ायापक लोकिनकेँ उपायाय, म<strong>ह</strong>ोपायाय, म<strong>ह</strong>ाम<strong>ह</strong>ोपायाय क<strong>ह</strong>ल जाइत छलि<strong>ह</strong>। िमिथला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयमे चारूवेद,मीमाँसा, याय, दशर्न, धमर्शा, आयुवद आिद <strong>िव</strong>षयक िशक्षा <strong>दे</strong>ल जाइत छल।िमिथला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयक सबधमे एकटा िकवदंती चिलत अिछ–जकर उलेख एि<strong>ह</strong>ठाम आवयक बुझना जाइत अिछ। पक्षधर िमकएकटा बंगाली िशय छलिथ<strong>ह</strong> रघुनाथ िशरोमिण। परीक्षाक अवसरपर िकछु ए<strong>ह</strong>ेन बात भेल जाि<strong>ह</strong>सँ रघुनाथ िशरोमिणक <strong>िव</strong>तापरिकछु चोट प<strong>ह</strong>ुँचल। सया भेलापर पक्षधर िम अपन आगंन गेला आर पूिणर्माक इजोिरयामे बैिस ओ अपन पीकेँ क<strong>ह</strong>इत र<strong>ह</strong>िथ<strong>ह</strong>जे आई <strong>ह</strong>मरासँ एक बड पैघ गलती भऽ गेल अिछ। शााथर् कालमे रघुनाथ बेचारा ठीके बजने छल मुदा <strong>ह</strong>म ओकरा कािट<strong>दे</strong>ने छिलयैक जाि<strong>ह</strong>सँ ओकरा ितापर अवसे चोट प<strong>ह</strong>ुँचल <strong>ह</strong>ेतैक। <strong>ह</strong>म तँ उिचत बुझैत छी जे <strong>ह</strong>म ओकरा बजाकेँ ई बात पकि<strong>ह</strong> िदयैक। ए<strong>ह</strong>र रघुनाथ तरूआिर नेने गुरूपर आमण करबाक <strong>ह</strong>ेतु झॲझि<strong>ह</strong>मे नुकाएल अपन गुरूक सभ बात सुिन र<strong>ह</strong>ल छल।पक्षधर िम जि<strong>ह</strong>ना अपन वीकारोिक्त अपन पीक समक्ष केलि<strong>ह</strong> ति<strong>ह</strong>ना रघुनाथ अपन तरूआिर फेिक अपन गुरूक चरणपरखिस पड़ल। ओ अपन मूखर्ताक <strong>ह</strong>ेतु माँफी मंगलक आर उदगार गट केलक जे अ<strong>ह</strong>ाँ सन गुरूसँ <strong>ह</strong>मरा इए<strong>ह</strong> आशा रखबाकचा<strong>ह</strong>ैत छल। रघुनाथ िशरोमिण िमिथला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयक एक ख्यात छा छल आर ओ िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ासक एकटा अंग बिनचुकल अिछ। मैिथली परपरामे से<strong>ह</strong>ो ओकरा सबधमे एकटा वाद छैक जकर उलेख करब आवयक। जर<strong>ह</strong>िटया गाममेभैरविसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वक खुनाओल पोखिरक संगक उलेख <strong>ह</strong>मरा लोकिन पूवर्ि<strong>ह</strong> कऽ चुकल छी। ओि<strong>ह</strong>मे पाथरक जािठ लंकासँ बिनकेँआएल छल मुदा ओि<strong>ह</strong>मे शर् ई छल जे यज्ञमे कोनो ‘काण’ अथवा ‘<strong>िव</strong>कलांग’ यिक्त नि<strong>ह</strong> उपिथत र<strong>ह</strong>ैथ। शुभ लग्नमे यज्ञ ारंभभेल। जखन जािठ बैसेबाक बेिर भेलैक तखन मृदंग विन छोड़लक–“भािदक भािदक भािदक भा भैरव भूपित <strong>दे</strong>व सभा”यज्ञ <strong>दे</strong>खबाक <strong>ह</strong>ेतु कोनो कोनमे रघुनाथ िशरोमिण जे ‘काण’ (काना) छला<strong>ह</strong> से<strong>ह</strong>ो बैसल छला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनका उपरोक्त अपूणर् वाक्यसुिनकेँ र<strong>ह</strong>ल नि<strong>ह</strong> गेलै<strong>ह</strong> आर वोतकाल बािज उठला<strong>ह</strong>–-“सारवती किथता क<strong>िव</strong>ना पिडतराज (र) िशरोमिण ना”-एि<strong>ह</strong> लोकि<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>ुनक पिरचय प भऽ गेल आर लंकावासी काना यिक्तकेँ <strong>दे</strong>िख पोखिरमे जािठ फेक भािग गेला<strong>ह</strong>।रघुनाथ िशरोमिणसँ स भए पक्षधर िम <strong>ह</strong>ुनका बंगालमे वतं रूपें नव –याय <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयक थापना <strong>दे</strong>लिथ<strong>ह</strong> आर तखनि<strong>ह</strong>सँनािदया नव– यायक अययनक धान कें बिन। नािदयाक थापनाक उपरात िमिथलाक म<strong>ह</strong>व घटए लागल तथािप मृितकक्षेमे चडेर, <strong>ह</strong>िरनाथ, भवशमर्ण, इपित, वाचपितक कारणे िमिथलाक भुव बनल र<strong>ह</strong>ल। िमिथला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयक तापेसंकृत साि<strong>ह</strong>य सुरिक्षत रि<strong>ह</strong> सकल। घरे–घरे िमिथलामे ताि<strong>ह</strong> िदन पाडुिलिप तिरपत िलखल जाइत छल। म<strong>ह</strong>ाम<strong>ह</strong>ोपायायपी.वी.कणे ठीके क<strong>ह</strong>ने छिथ जे याज्ञवयक समयसँ आई धिर िमिथला अपन <strong>िव</strong>ताक परपराकेँ सुरिक्षत रखने अिछ। म<strong>ह</strong>ेशठाकुरक समयसँ िमिथला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयक परीक्षा पितमे एक नवीन पितक ीगणेश भेल जकरा ‘धौत परीक्षा’क नामे <strong>ह</strong>मरा लोकिनजनैत छी। जिनका <strong>िव</strong>ान क<strong>ह</strong>ेबाक शौख छलि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुनका लेल ई परीक्षा पास करब आवयक कारण एि<strong>ह</strong>मे िबनु परीक्षोतीणर् भेनेकेओ <strong>िव</strong>ान नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ा सकैत छला<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> परीक्षाक िनयम ई छल जे येक वषर् एकर घोषणा कैल जाइत छल आर इच्छुकसंकृत पिडत लोकिन ओि<strong>ह</strong>मे उपिथत भए लैत छला<strong>ह</strong>। परीक्षोतीणर् भेलापर नैयाियक लोकिनकेँ एक जोड़ लाल धोती आर वैिदकएवँ वैयाकरण लोकिनकेँ एक जोड़ पीअर धोती <strong>िव</strong>दाई भेटैत छलि<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong>मे िमिथलाक बा<strong>ह</strong>रोसँ <strong>िव</strong>ान अबैत छला<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong>मेिमिथलाक बा<strong>ह</strong>रोसँ <strong>िव</strong>ान अबैत छला<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong>मे सफल भेल <strong>िव</strong>ान अपनाकेँ सगौरव “धौत परीक्षोतीणर्” क<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>। दरभंगाराजक अंत भेलाक पूवर् धिर िमिथलामे ई यवथा छल। ए<strong>ह</strong>र आिबकेँ वगय डाक्टर गंगानाथ झा एि<strong>ह</strong> परीक्षाक िसलेबस(पायम) से<strong>ह</strong>ो िनधिरत कऽ <strong>दे</strong>ने छला<strong>ह</strong>। खडवाल कुलक समयमे संकृत आर मैिथली साि<strong>ह</strong>यक रचनामे अिभवृि भेल। म<strong>ह</strong>ेशठाकुरक वंशज सभ एकापर एक <strong>िव</strong>ान छला<strong>ह</strong>–वयं पोथी िलखलि<strong>ह</strong> आ उतारलि<strong>ह</strong> आर <strong>िव</strong>ान लोकिनकेँ य दए पोथी29


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िलखबौलि<strong>ह</strong>। नरपित ठाकुरक समयमे लोचन अपन राग तरंिगणी नामक पोथी िलखलि<strong>ह</strong>। मैिथिलयोसँ <strong>िव</strong>शेष खडबला कुलकसमयमे संकृत साि<strong>ह</strong>यक अिभवृि भेल आर मि<strong>ह</strong>नाथ ठाकुरक समयमे ितर<strong>ह</strong>ुित गीतक चार से<strong>ह</strong>ो। <strong>ह</strong>ेवािन धिर िमिथलामे संकृत<strong>िव</strong>ानक कोनो अभाव नि<strong>ह</strong> छल आर ब<strong>ह</strong>ुतोकेँ दरभंगा राजसँ वृित भेटैत छलि<strong>ह</strong>।ता<strong>ह</strong>ु िदनमे मैिथल <strong>िव</strong>ान बा<strong>ह</strong>र जाके अपन नाम कमाइत छला<strong>ह</strong>। ाण मुख्यतः दानपर आधािरत र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong> आर जखनिमिथलासँ ब<strong>ह</strong>राए बा<strong>ह</strong>रो जाए लगला<strong>ह</strong>। ओना अपन <strong>िव</strong>ताकेँ दिशर्त करबाक <strong>ह</strong>ेतु से<strong>ह</strong>ो ओ लोकिन िमिथलासँ बा<strong>ह</strong>र जाइत छला<strong>ह</strong>।भवनाथ िम अयाचीक िशयगण भारतक कोन–कोनमे पसरल छलिथ<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong>मे सँ ब<strong>ह</strong>ुतो वासेमे रि<strong>ह</strong>यो गेला<strong>ह</strong> जकर माण अखनोअिछ। भारतक कोन–कोनमे ाण लोकिनक टोली अखनो <strong>दे</strong>खल जा सकइयै जे अपनाकेँ मैिथल क<strong>ह</strong>ैत छिथ। काय दीपकरचियता गो<strong>िव</strong>द ठाकुर कृण नगरक राजा भवानंद रायक ओतए र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनक वंशज िदनाजपुरमे बिस गेलिथ<strong>ह</strong>। मालद<strong>ह</strong>मेसे<strong>ह</strong>ो ओइनवार वंशक शाखा एखनो <strong>िव</strong>राजमान छिथ आर ओि<strong>ह</strong>वंशक वगय अतुल च कुमर (<strong>ह</strong>मर िय िम) बंगाल सरकारकपािलर्यामेंी सिचव से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ल छला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनक <strong>दे</strong>ल ओइनवार वंशक वंशवृक्ष पिरिशमे भेटत। भवनाथ िम अयाचीक पौ एवँरसमंजरीक सुिस लेखक क<strong>िव</strong>राज भानुद मय भारतकेँ कैक रायमे मण केलि<strong>ह</strong> आर <strong>ह</strong>ुनक लेखनीसँ गढ़मडलाक राजासंाम िसं<strong>ह</strong>, बदोगढ़क बघेल राजकुमार (रेवा), अ<strong>ह</strong>मद नगरक राजा िनजाम शा<strong>ह</strong> आर राजा शेरखाँक पता लगइयै। ि<strong>ह</strong>नके पुकनाित गंगानंद िबकानेर धिर गेल छला<strong>ह</strong>। म<strong>ह</strong>ाम<strong>ह</strong>ोपायाय गोकुलनाथ उपायाय आर ि<strong>ह</strong>नक ाता म<strong>ह</strong>ाम<strong>ह</strong>ोपायाय जगाथ गढ़वालकराजा फते<strong>ह</strong>शा<strong>ह</strong>ल ओतए छला<strong>ह</strong>।भवानी नाथ िम (उफर् सचल िम) एक िस यायाधीश भेल छिथ जे १८म शतादीमे पूनामे पेशवा माधव रावक ओतए र<strong>ह</strong>ैथ।ओि<strong>ह</strong>ठाम पेशवासँ <strong>ह</strong>ुनका जबलपुरमे दूटा गाम भेटलि<strong>ह</strong> जतए <strong>ह</strong>ुनक वंशज अखनो छिथ<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनका ओतए अितीय समान भेटलछलि<strong>ह</strong>। कृण द मैिथल नागपुरक भॲसलाक धानमंी <strong>दे</strong>वजी पुरूषोमक यान आकृ केने छला<strong>ह</strong>। ई ब<strong>ह</strong>ुत पैघ नाटक कारछला<strong>ह</strong> आर ि<strong>ह</strong>नका सबधमे <strong>ह</strong>मर िनबध फराके कािशत अिछ।म<strong>ह</strong>ेश ठाकुरक ाता गढ़मडलाक संामशा<strong>ह</strong>क पुरोि<strong>ह</strong>त छला<strong>ह</strong> आर <strong>ह</strong>ुनक वंशज ब<strong>ह</strong>ुत िदन धिर मि<strong>ह</strong>मतीनगरमे बसल छला<strong>ह</strong>।अखनो मैिथल ाणक ब<strong>ह</strong>ुत रास शाखा ओ<strong>ह</strong>र छिथ। शा<strong>ह</strong>ज<strong>ह</strong>ाँक दरबारमे से<strong>ह</strong>ो दूटा मैिथल अपन <strong>िव</strong>ताक पिरचय <strong>दे</strong>ने छला<strong>ह</strong>।<strong>ह</strong>ुनका दुनुकेँ शा<strong>ह</strong>ज<strong>ह</strong>ाँसँ इनाम भेटल छलि<strong>ह</strong> आर दूटा गाम दानमे से<strong>ह</strong>ो। रघु<strong>दे</strong>व िम शा<strong>ह</strong>ज<strong>ह</strong>ाँक शंसामे एकटा ‘<strong>िव</strong>रूदावली’ से<strong>ह</strong>ोबनौने छला<strong>ह</strong>। संकृत िशक्षाक सबधमे ‘<strong>ह</strong>िर<strong>ह</strong>रसूिक्त मुक्तावली’मे <strong>िव</strong>शेष बात भेटैत अिछ।िमिथलामे <strong>िव</strong>ाक िकछु िस के छल–जजुआर (यजुवदक िशक्षाक <strong>ह</strong>ेतु िस), रीगा (ऋगवेदक <strong>ह</strong>ेतु), अथरी (अथवर्वेदक <strong>ह</strong>ेतु),माउब<strong>ह</strong>ेट (मायनिदनी शाखाक <strong>ह</strong>ेतु), कुथुमा (कौयुमी शाखाक <strong>ह</strong>ेतु), शकरी (शकारी शाखाक <strong>ह</strong>ेतु), भिसमिर एवँ भपुर(मीमाँसाक भ कूलक <strong>ह</strong>ेतु) इयािद। िमिथलामे तँ कुभकारकेँ से<strong>ह</strong>ो पिडते क<strong>ह</strong>ल जाइत छैक (कुभकारोऽिप पिडतः)। टोलआर चौपािड़ तँ अखन<strong>ह</strong>ुँ िमिथलाक गाम–गाममे पसरल अिछ। एि<strong>ह</strong>ठामक िशक्षा परपराकेँ <strong>दे</strong>िख १८–१९म शतादीमे एि<strong>ह</strong>ठामक भूिमकेँ<strong>िव</strong>–<strong>िव</strong>ालयक <strong>ह</strong>ेतु उपयुक्त मनने छला<strong>ह</strong>। १९७२मे िमिथला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयक थापना भेल आर १९७५मे लिलत बाबूक परोक्षभेलापर ओकर नाम लिलत नारायण िमिथला <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय कऽ <strong>दे</strong>ल गेल।कला:- िशक्षाक संगि<strong>ह</strong> संग िमिथलामे कलाक <strong>िव</strong>कास से<strong>ह</strong>ो युग–युगांतरसँ <strong>ह</strong>ोइत आिब र<strong>ह</strong>ल अिछ। उखननक अभावमे ई क<strong>ह</strong>बकिठन अिछ जे ाचीन कालमे िमिथलाक कलाक वरूप िक छल आर कोना छल। पुराता<strong>िव</strong>क साधनक अभावमे ओि<strong>ह</strong> पक्षपरिकछु क<strong>ह</strong>ब असंभव। िमिथला–म<strong>ह</strong>ामयमे जे िमिथलाक वणर्न भेटैत अिछ ताि<strong>ह</strong> आधार ई अनुमान लगाओल जा सकइयै जे िमिथलानगरी सुिनयोिजत ढ़ँगसँ योजनाब रूपेँ बनल छल आर <strong>दे</strong>खबा सुनबामे सवम र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोएत। िमिथला–म<strong>ह</strong>ामय तँ जे वणर्न अिछतकरा जाधिर पुरातव िस नि<strong>ह</strong> कऽ दैत अिछ ताधिर तँ ओकरा कापिनके माने पड़त। जातक कथा सभमे से<strong>ह</strong>ो िमिथलानगरीक <strong>िव</strong>िश <strong>िव</strong>वरण भेटैत अिछ आर ओ<strong>ह</strong>ुसँ ई िस <strong>ह</strong>ोइत अिछ जे िमिथला एकटा सुिनयोिजत नगर छल जे <strong>दे</strong>खबामे सुदरछल आर एकर सीमा वेश <strong>िव</strong>तृत छलैक। जातकमे राज दरबार आर िकलाक <strong>िव</strong>वरण से<strong>ह</strong>ो भेटैत अिछ।30


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>, वैशाली, अंगुतराय क्षेक ाचीन इित<strong>ह</strong>ास पुराता<strong>िव</strong>क अंवेषणक अपेक्षा अखनो रखैत अिछ। एि<strong>ह</strong> सभ क्षेसँ ाक्–बौकालीन अवशेष चुर माामे भेटैत अिछ आर नादनर् लैक पािलडवेयर (एन.बी.पी.)क ाित एि<strong>ह</strong> बातकेँ िस करैत अिछ जेबौ युगमे एि<strong>ह</strong> सभ क्षेमे कलामकताक रूप िनखिर गेल <strong>ह</strong>ैत। एन.बी.पी.क संगि<strong>ह</strong> संग ताि<strong>ह</strong> िदनक िसा सभ से<strong>ह</strong>ो भेटलअिछ। िमिथलाक गामि<strong>ह</strong> गाम गढ़ सभसँ भरल अिछ आर तैं ई िन<strong>िव</strong>र्वाद रूपे क<strong>ह</strong>ल जा सकइयै जे िकलाबदीक क्षेमे एि<strong>ह</strong>ठामकलोक िसि ात केने छल। बिलराजगढ़सँ ात ईंटा एि<strong>ह</strong>बातक सबुत अिछ। गढ़क िनमण सुिनयोिजत ढ़ँगसँ <strong>ह</strong>ोइत छल आरमौयर्कालमे गढ़ िनमणक सबधमे कौिटयक मत प अिछ। िकलाक िनमण रक्षामक दृिकोणसँ <strong>ह</strong>ोइत छल। िमिथलाक गढ़सभसँ माँिटक गोलक चुर संख्यामे भेटल अिछ। मौयर्कालीन अवशेष पुिणर्याँ, स<strong>ह</strong>रसा, दरभंगा, मधुबनी, समतीपुर, बेगूसराय,<strong>ह</strong>ाजीपुर, मुजफरपुर, वैशाली आिद थानसँ ात भेल अिछ आर ता<strong>ह</strong>ुमे मृमूिर् सभ भेटल अिछ से तँ सवर्था अितीय अिछये।शूंगकालक अवशेष सभ से<strong>ह</strong>ो भेटल अिछ। वैशालीक अितिरक्त अशोक कालीन एकटा मौयर्कालीन तंभ धर<strong>ह</strong>रा (पुिणर्याँ)सँ से<strong>ह</strong>ोात भेल अिछ। जयमंगलागढ़सँ मौयर्कालीन एकटा का पुलक अवशेष भेटल अिछ। पाटिलपुक बाद उर िब<strong>ह</strong>ारमे इए<strong>ह</strong> एकटाकापुलक नमूना मौयर्कालीन भेटल अिछ।ई िनित रूपें कि<strong>ह</strong> सकैत छी जे अशोक कालमे उर िब<strong>ह</strong>ारमे से<strong>ह</strong>ो िकछु भवनािद, तंभािदक िनमण भेल आर वैशालीमे थोड़ब<strong>ह</strong>ुत चैय इयािद बनल। चपारण आर जयमंगलागढ़मे से<strong>ह</strong>ो ए<strong>ह</strong>ेन ाचीन अवशेषक उदा<strong>ह</strong>रण भेटल अिछ आर चपारणसँ तँस<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> पृवीक एकटा मुिर्ये। पािल–साि<strong>ह</strong>यमे बैशालीक सबध ब<strong>ह</strong>ुत रास वणर्न अिछ आर चैयक <strong>िव</strong>वरण से<strong>ह</strong>ो। वैशालीकपोखिरक िलच्छवी लोकिनक समयमे कलामक छल। गुतकालीन अवशेष से<strong>ह</strong>ो िमिथलाक सभ क्षेसँ ात भेल अिछ आर ओि<strong>ह</strong>मेसँ <strong>िव</strong>शेष भाग काशी आर आन–आन नदीक बािढ़मे भािस गेल अिछ। एक अयुतम गुतकालीन मृमूिर् नौलागढ़सँ भेटल छल आरसंगि<strong>ह</strong> िकछु िसा साँचा से<strong>ह</strong>ो। आरो कतेक रास गुतकालीन सामी ए<strong>ह</strong>र–आ<strong>ह</strong>रसँ भेटल अिछ। बरौनीसँ ात एकटा सूयर्कमुरूत (कारी पाथरमे) उलेखनीय अिछ कारण ओि<strong>ह</strong>मे पैरमे जूता आर <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे जनेउ से<strong>ह</strong>ो अिछ।ए<strong>ह</strong>र आिबकेँ पाल कालीन अवशेष वैशाली, उचैठ, बिलराजगढ़, नौलागढ़, जयमंगलागढ़, अलौलीगढ़, मि<strong>ह</strong>षी, पुिणर्याँ, आओर स<strong>ह</strong>रसातथा बेगूसरायसँ भेटल अिछ। कलाक दृिसँ युग अयंत म<strong>ह</strong>वपूणर् मानल गेल अिछ आर बेगूसराय िजलाक गामे गाम पालमूिर्सँभरल अिछ। बी<strong>ह</strong>ट, रजौरा, बरौनी, सं<strong>ह</strong>ौल, नौला, जयमंगला, वीरपुर, आिद जति<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खु सभ पालकालीन मुरूतसँ भरल अिछ।नौलागढ़, जयमंगलागढ़, वीरपुर आिदसँ ात पालकालीन मूिर् <strong>िव</strong>िधसा एवँ अिभकपना सभ तर<strong>ह</strong>े <strong>िव</strong>लक्षण अिछ। पालयुगमे बौकलाकेँ य तँ भेटवे कैल मुदा ि<strong>ह</strong>दू कला शैलीक अव<strong>ह</strong>ेलना नि<strong>ह</strong> भेल से िनित। एि<strong>ह</strong> युगमे िमिथलामे आकाशचारी गधवर्कचुरता एवँ ऐिियक <strong>िव</strong>तारक दुनु सीमांतक बीच जे संतुलन <strong>दे</strong>खाओल गेल अिछ से सवर्था शंसनीय आर तुय अिछ। धािमर्कवतुकेँ कलामक वतुमे रूपांतिरत कए <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। मुख्य मुरूत सभि<strong>ह</strong>क दुनु पार्मे सेवारत <strong>दे</strong>वतागण एवँ अनुगत मूिर्केँपृथक कमलाशनपर राखल गेल अिछ जे िनरूिपत <strong>दे</strong>वताक वा<strong>ह</strong>नकेँ दिशर्त करैत अिछ। शारीिरक बल एवँ पौरूषकेँ चारूता आरलािलयमे पिरविर्त कए <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। मयकालीन कलाक पूव कूलक रूपमे एि<strong>ह</strong> युगमे िमिथलाक योगदान र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोएत सेबुिझ पड़इयै। बारा<strong>ह</strong>, सूयर्, गंगा, िशव–पावर्ती, दुग आिदक पालकालीन मुरूतक अवशेष सौसे िमिथलामे िछिड़एल अिछ। बारा<strong>ह</strong> मूिर्<strong>िव</strong>णुक बारा<strong>ह</strong> अवतारक िचणक तीक िथक। जयमंगलागढ़क सुखासन पोजमे िशव–पावर्तीक मूरूत अितीय अिछ। अपन दि<strong>ह</strong>ना<strong>ह</strong>ाथकेँ िशवक दि<strong>ह</strong>ना क<strong>ह</strong>ापर रािख पावर्ती म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक बामा जाँघपर एि<strong>ह</strong> मुरूतमे बैसल छिथ। िशव अपन बामा <strong>ह</strong>ाथसँ पावर्तीक संगगाढ़ा िलान ब भेल छिथ आर िशवक <strong>ह</strong>ाथ पावर्तीक तनकेँ छुएत छि<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> कारक मुरूत तांिक क्षेसँ <strong>िव</strong>शेष भेटलअिछ। ए<strong>ह</strong>ेन टुटल–फुटल मुरूत मि<strong>ह</strong>षीमे से<strong>ह</strong>ो ब<strong>ह</strong>ुत रास अिछ आर तारा (खिदरवणी)क मुरूत से<strong>ह</strong>ो पालकालीने िथक। जयमंगलाआर मि<strong>ह</strong>षी दुनु िस तांिक के मानल जाइत अिछ। तांिक साधक लोकिन सुखासन पोजमे बैसल िशवक कोरामे पावर्तीकेँअपना मोनमे केित कए साधना करैत छिथ। नारायण पालक अिभलेखसँ प अिछ जे कौिशकी कच्छकेँ क्षेमे एक <strong>ह</strong>जार िशवमिदरक थापनाक <strong>ह</strong>ेतु दान <strong>दे</strong>ल गेल छल। िनित रूपें एि<strong>ह</strong> सभ क्षेमे थापय कलाक पूणर् <strong>िव</strong>कास भेल <strong>ह</strong>ोएत। सुदर रीितसँअिभ किपत तंभ <strong>ह</strong>मरा लोकिन नौलागढ़, जयमंगलागढ़ आर सं<strong>ह</strong>ौलसँ भेटल अिछ जाि<strong>ह</strong>सँ थापयक सबधमे ज्ञान ात <strong>ह</strong>ोइतअिछ। इमादपुर (मुजफरपुर)सँ धातुक मूिर् से<strong>ह</strong>ो भेटल अिछ। पालयुगमे तीरभुिक्तमे बौ आर तांिक संदायक भाव पिरलिक्षत<strong>ह</strong>ोइत अिछ।31


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कलाक दृिकोणसँ िमिथला कि<strong>ह</strong>यो कोनो रूपे बाँझ नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल आर सभ युगमे िकछुने िकछु कलामक वतुक िनमण एि<strong>ह</strong>ठाम<strong>ह</strong>ोइते र<strong>ह</strong>ल। मूिर्कला आर थापयमे से<strong>ह</strong>ो िमिथला पछुऐल नि<strong>ह</strong> छल। पूनर ितर<strong>ह</strong>ूतक िकछु मिदरकेँ िमिथला आ ितर<strong>ह</strong>ूतकशैलीक मानैत छिथ–- i) बग<strong>ह</strong>ाक <strong>ह</strong>रमंिदर (चपारण)- ii) <strong>िव</strong>ेणीक कमलेरी नाथक मंिदर (चपारण)- iii) सौराठक म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व मंिदर (मधुबनी)- iv) अिटयारीक रामचक मंिदर (दरभंगा)- v) सुबेगढ़क भगवती मंिदर (मुजफरपुर)- vi) िशव<strong>ह</strong>रक िशवमंिदर (मुजफरपुर)- vii) मुजफरपुरक राम मंिदर- viii) िसमराँव गढ़क कंकाली <strong>दे</strong>वीक मंिदर।ए<strong>ह</strong>र जे ब<strong>ह</strong>ेड़ामे उखनन भेल अिछ ता<strong>ह</strong>ुसँ एकटा मंिदरक अवशेष भेटल अिछ जकर <strong>िव</strong>वरण <strong>ह</strong>म आनठाम कािशत करौनेछी।ब<strong>ह</strong>ेड़ाक उखननसँ मंिदरक िमिथला शैलीपर काश पड़इयै। पूनरक यान कंदा<strong>ह</strong>ाक सूयर्मंिदर िदिस नि<strong>ह</strong> गेल छलि<strong>ह</strong> जाि<strong>ह</strong>सँ<strong>ह</strong>ुनका ई बुझनामे आबति<strong>ह</strong> जे ओइनवार लोकिनक समयमे थापय कलाक वरूप िक छल। भगीरथपुर उखननसँ से<strong>ह</strong>ोबुझना जाइत अिछ जे ओि<strong>ह</strong>ठाम एक मंिदरक िनमण भेल छल जे काल–मेण टुिट गेल मुदा जकर अवशेष उखननसँ ातभेल अिछ। ीधरदास (कणट काल)क कमलािदयक मंिदर बनेबाक क्षेमे िमिथला िनितरूपे अपन एकटा अलग शैलीकिनमण केलक।िशप एवँ वातुकलामे से<strong>ह</strong>ो िमिथला पछुऐल नि<strong>ह</strong> छल आर वेलवा (सारण)सँ भीठ भगवानपुरक अवशेषक अययन केलासँ एि<strong>ह</strong>बातक पुि <strong>ह</strong>ोइत अिछ। बेलबा आर भीठ भगवानपुरक कलापर कामशाक भाव प अिछ आर एि<strong>ह</strong>सँ इ<strong>ह</strong>ो साफ<strong>दे</strong>खबामे अवइयै जे कलाक क्षेमे ओ लोकिन वतुिथितकेँ नि<strong>ह</strong> िबसरने छला<strong>ह</strong>। मूिर्कलाक क्षेमे से<strong>ह</strong>ो चुर सामी भेटलअिछ। <strong>ह</strong>ाजीपुरसँ पुिणर्याँ धिर मूिर्कला (पाथर आर माँिट)क असंख्य अवशेष भेटल अिछ। वैशाली, लौिरया नंदन गढ़,अरेराज, पुनौरा, जनकपुर, दरभंगा, भगीरथपुर, <strong>दे</strong>कुली, ब<strong>ह</strong>ेड़ा, बिलराजगढ़, लद<strong>ह</strong>ो, बौराम, बाउर, भीठ भगवानपुर, बरौनी,जयमंगलागढ़, नौलागढ़, असुरगढ़, अलौलीगढ़, बी<strong>ह</strong>ट, वीरपुर, सं<strong>ह</strong>ौल, पटुआरा, मि<strong>ह</strong>षी, बलबागढ़ी, परसरमा, अ<strong>ह</strong>राठाढ़ी,ीनगर, पुरैिनया, िसकलीगढ़, आिद थानसँ ात <strong>िव</strong>िभ युगक मूिर्कला उपलध अिछ। लौिरया नंदनगढ़सँ वणर् मूिर् (मातृ<strong>दे</strong>वता=पृवी) भेटल अिछ। भीठ भगवानपुरक मुरूत सभसँ <strong>िव</strong>ापित गीतक साकार रूप मानल जा सकइयै। मैिथल शासकमूिर्कला शैलीकेँ यथाशित जी<strong>िव</strong>त रखबाक यास केलि<strong>ह</strong> मुदा पालयुगीन सफलता <strong>ह</strong>ुनका लोकिनकेँ नि<strong>ह</strong> भेट सकलि<strong>ह</strong>।ाचीन कालसँ अाविध िमिथलामे कखनो मूिर्कलाक नेऽ तँ ास भेल आर नेऽ लोपे। एखनो िमिथलाक माँिटक मुरूत <strong>दे</strong>खबायोग्य <strong>ह</strong>ोइछ। सं<strong>ह</strong>ौलसँ ात एक मुरूत कारी पाथरक (पलेखन मुामे नाियका) बेगूसराय काँलेजक सं<strong>ह</strong>ालयमे राखल अिछजे कोनो अथ खजुरा<strong>ह</strong>ो आर भुवनेरक तुलनामे कम नि<strong>ह</strong> अिछ। ओ<strong>ह</strong>ने एक शाल भंिजकाक मुरूत से<strong>ह</strong>ो अिछ। सूयर्कमुरूत से<strong>ह</strong>ो अिछ। सूयर्क मुरूतक उलेख तँ कइये चुकल छी। ब<strong>ह</strong>ेड़ासँ एकटा काँसाँक मुरूत से<strong>ह</strong>ो भेटल अिछ जकर32


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बनाबट कुिकर्<strong>ह</strong>ारक मूिर्कला सन छैक। भवन िनमण कलाक क्षेमे िमिथलाक अपन गौरवक िनव<strong>ह</strong> केने छल। मुजफरपुरकमंिदरक सबधमे पूनर सा<strong>ह</strong>ेब क<strong>ह</strong>ने छिथ जे ओ ‘नवर टाइप’क <strong>िव</strong>िश उदा<strong>ह</strong>रण िथक। िसमरौनगढ़क अवशेषसँ कणटकालीन भवन िनमणक उदा<strong>ह</strong>रण भेटैत अिछ। िसमरौनगढ़ कणट लोकिनक राजधानी छल आर ओति<strong>ह</strong> रामिसं<strong>ह</strong>क समयमेितबती याी धमर्वामी आएल छला<strong>ह</strong>। ओ िसमरौनगढ़क जे वणर्न उपिथत कएने छिथ ताि<strong>ह</strong>सँ बुिझ पड़इयै जे िसमरौनसंगिठत एवँ सुिनयोिजत नगर छल आर ओकरा चारूकात <strong>िव</strong>शाल िकलाबंदी छलैक। िसमरौनसँ ात अवशेषसँ ई तीत <strong>ह</strong>ोइतअिछ जे नीचाँ मे पि<strong>ह</strong>ने पाथरक आधार <strong>दे</strong>ल जाइत छल आर ताि<strong>ह</strong>पर सँ िचन ईंटाक नॴव दऽ कए भवन बनैत छल। पाथरआर ईंटापर तर<strong>ह</strong>–तर<strong>ह</strong>क नासी से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत छल आर बिलराजगढ़सँ ात ईंटापर मनुक्खक तर<strong>ह</strong>थीक छाप <strong>दे</strong>खल गेल छैक।नासीदार ईंटा ब<strong>ह</strong>ेड़ासँ से<strong>ह</strong>ो ात भेल अिछ। एकटा ईंटापर अमेघ घोड़ाक छाप अिछ आर दोसरपर कोनो तांिकचक। मैिथल संकारक अययन ए<strong>ह</strong>ेन–ए<strong>ह</strong>ेन कलामक वतुक उपलिधसँ से<strong>ह</strong>ो भऽ सकैछ। जतवा धिर जे अखनो धिरिमिथलामे ात भेल अिछ तकरा कलामक दृिसँ अयतम कि<strong>ह</strong> सकैत छी।िमिथलाक अपन वैिश ओकर िभििच, अइपन, को<strong>ह</strong>वर,मे छैक जे अाविध “िमिथला पेंिटस”क नामे िस भए <strong>दे</strong>श –<strong>िव</strong><strong>दे</strong>शमे नाम अजर्न केलक अिछ। अिरपनक आधार तँ ओना पुराणमे से<strong>ह</strong>ो अिछ मुदा तंसँ ई कम भा<strong>िव</strong>त नि<strong>ह</strong> अिछ।अइपन – को<strong>ह</strong>वर िलखब एक <strong>िव</strong>िश कला बुझल जाइत छल आओर िमिथलाक येक नारीमे एि<strong>ह</strong>मे िस<strong>ह</strong>थ <strong>ह</strong>ोएबआवयक बुझना जाइत छल। कोबरा–मड़बाक िच से<strong>ह</strong>ो बनइत छल आर एकटा पाडुिलिपक मुख्य पृ मड़बाक िच <strong>ह</strong>मराबरौनीसँ ात भेल अिछ। ओि<strong>ह</strong> िचमे वरपक्ष आर कयापक्षक लोग पाग पि<strong>ह</strong>रने मड़बापर बैसल <strong>दे</strong>खल जाइत छिथ। एि<strong>ह</strong>िचकेँ <strong>ह</strong>म <strong>िव</strong>शेष म<strong>ह</strong>वपूणर् मनैत छी कारण ए<strong>ह</strong>ेन पाडुिलिप <strong>ह</strong>मरा आर कत<strong>ह</strong>ु <strong>दे</strong>खबामे नि<strong>ह</strong> आएल अिछ। ई पाडुिलिपक पृछादोग्य <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> पितक पाडुिलिपक एक पृ िथक। कागजपर िच बनाएब से<strong>ह</strong>ो िमिथलाक पुरान कला िथक आर बार<strong>ह</strong>मशतादीक एक पाडुिलिपपर एक ताराक िच बनल अिछ जाि<strong>ह</strong>मे तीरभुिक्त आर वैशाली दु<strong>ह</strong>ुक उलेख अिछ। िभििच,को<strong>ह</strong>बर, अइपन, आिदमे दुग, सीत, काली, राधा, रामकृण, िशव, आिदक िच बनैत अिछ आओर िमिथलामे ए<strong>ह</strong>ेन कोनोउसव नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ जाि<strong>ह</strong>मे िचािद नि<strong>ह</strong> बनैत <strong>ह</strong>ो। सभ अवसरक <strong>ह</strong>ेतु िनधिरत िचमाला अिछ। सूयर्, चमा, बाँस,कमल, तोता, मैना, माँछ इयािदक योग से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> िच सभमे <strong>ह</strong>ोइत अिछ। िच बनेबाक पाछाँ एक <strong>िव</strong>िश कथा साि<strong>ह</strong>यएि<strong>ह</strong>मे जूटल अिछ जकर सं<strong>ह</strong> आर अययन अपेिक्षत बुझना जाइत अिछ। आथर्र से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> क्षेमे िकछु काज केने छिथ आरआबतँ स<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> एि<strong>ह</strong> कलाक अंतराीय सार भऽ गेल अिछ। िमिथलामे करण कायथ आर ाणक पिरवार एकरा एखनोधेने अिछ। िसी, मौनी, सूप, डाभा, कोिनया आिदपर से<strong>ह</strong>ो िच बनेबाक था अिछ। िसीक तँ ब<strong>ह</strong>ुत रास कलामक वतुबनाओल जाइत अिछ। एि<strong>ह</strong> सभ कलाकेँ गृ<strong>ह</strong>कला क<strong>ह</strong>ल गेल छैक आर िमिथलामे अित ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ ई सभ था चिलआिब र<strong>ह</strong>ल अिछ। एि<strong>ह</strong>मे तर<strong>ह</strong>–तर<strong>ह</strong>क रंगक यव<strong>ह</strong>ार <strong>ह</strong>ोइत अिछ जेना गुलाबी, पीअर, <strong>ह</strong>िरअर, लाल, सुगा पाँिखक रंगइयािद। एक कारक माँिट से<strong>ह</strong>ो ओ<strong>ह</strong>न <strong>ह</strong>ोइत छल जाि<strong>ह</strong>सँ रंग तैयार कैल जाइत छल।संगीतक क्षेमे िमिथलाक योगदान ककरोसँ कम नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल अिछ। कणटवंशक संथापक नाय<strong>दे</strong>वक शासन कालमे संगीतमेब<strong>ह</strong>ुत रास नवीन राग आर भासक योग शुरू भेल। नाय<strong>दे</strong>व वयं एक म<strong>ह</strong>ान संगीतज्ञ छला<strong>ह</strong>। सारंग<strong>दे</strong>व अपन संगीतराकरमे एि<strong>ह</strong> बातक उलेख केने चिथ। नाय<strong>दे</strong>व वयं ‘सरवती <strong>ह</strong>ृदया लंकार’ नामक एक िस ंथक रचियता छला<strong>ह</strong>।ीधर दासक अधरा ठाढ़ी अिभलेखमे क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ जे नाय<strong>दे</strong>व ‘ंथम<strong>ह</strong>ाणर्व’ नामक पोथीक रचियता से<strong>ह</strong>ो छला<strong>ह</strong>।नाय<strong>दे</strong>व संगीतमे 160राग सभि<strong>ह</strong>क वणर्न केने छिथ। नाय<strong>दे</strong>वक थािपत कैल परपरा संगीतक क्षेमे िमिथलामे सदित यातर<strong>ह</strong>ल। िमिथलामे एकपर एक संगीतज्ञ सभ युगमे भेल छिथ। पुरूष परीक्षाक एक कथासँ ज्ञात <strong>ह</strong>ोइछ जे <strong>ह</strong>िरिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व वयंसे<strong>ह</strong>ो एकटा पैघ संगीतज्ञ छला<strong>ह</strong>। योितरीर ठाकुर, िसं<strong>ह</strong> भूपाल, जगयोितमल, आर लोचन िस संगीतज्ञ भऽ चुकलछिथ। <strong>िव</strong>ापित आर लिखमाक नाम से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> क्षेमे अमर अिछ।पूवर् समयमे भवभूित नामक एक ाण र<strong>ह</strong>ैथ जे नवीन धुिन (विन) सभमे गीत बनौलि<strong>ह</strong>। ओि<strong>ह</strong> समयमे सुमित नामककायथ पिमसँ आिबकेँ <strong>ह</strong>ुनकासँ सभ कला िसखलि<strong>ह</strong> आर राजसभामे ओकर दशर्न केलि<strong>ह</strong> आर ताि<strong>ह</strong>यासँ ओ कलावान,कथक, कलाओत आिदक नामे िस भेला। <strong>ह</strong>ुनक संतितमे कतेको यिक्त “मिलक”क उपािध धारण केलि<strong>ह</strong>। सुमितक पु33


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्छला<strong>ह</strong> उदय आर <strong>ह</strong>ुनक पु जयत भेला<strong>ह</strong>। जयत सुर गायक छला<strong>ह</strong> तैं िशविसं<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुनका <strong>िव</strong>ापित ठाकुरक समीप िशक्षाथर्समपर्ण कैल। <strong>िव</strong>ापित <strong>ह</strong>ुनका <strong>ह</strong>ेतु नवीन–नवीन धुिन सभ<strong>ह</strong>क कपना कए गीत बनौलि<strong>ह</strong> जकर अगायक राज सभामे जयतभेला। जयतक पु कृण <strong>दे</strong>शी रागमे गान करैथ। <strong>ह</strong>ुनक पु भेला <strong>ह</strong>िर<strong>ह</strong>र मिलक आर <strong>ह</strong>ुनक पु घनयाम <strong>िव</strong>िश गायकभेला<strong>ह</strong>। घनयामक पु सभ <strong>दे</strong>शी सदायक गानमे िनपुण भेला<strong>ह</strong>। तदनुसारि<strong>ह</strong>ं लोचन क<strong>िव</strong> एवँ नरपित ठाकुर ितर<strong>ह</strong>ूत रागसभि<strong>ह</strong>क चार केलि<strong>ह</strong>। रागतरंिगणीमे गीतक अिनता अिछ ताि<strong>ह</strong>मे नरपित आर मि<strong>ह</strong>नाथक उलेख अिछ।संगीतक क्षेमे िमिथलाक अपन अलग शैली छैक। संगीतमे ओ लोकिन कतेक पारखी <strong>ह</strong>ोइत छला<strong>ह</strong> तकर पता वणर्नराकरक भाट वणर्नासँ लगैत अिछ। ओि<strong>ह</strong>मे सात कारक गायन दोष आर १४कारक गीित दोषक उलेख अिछ। पेशेवरगबैयाकेँ <strong>िव</strong>ां<strong>िव</strong>त क<strong>ह</strong>ल जाइत छल। वणर्राकरमे नृयवणर्नाक उलेखक संगि<strong>ह</strong> संग लोिरक नाचक उलेख से<strong>ह</strong>ो अिछ।ढ़ोलकक <strong>िव</strong>िभ कारक रस आर तालक वणर्न से<strong>ह</strong>ो अिछ। जगर अपन संगीत सवर्वमे से<strong>ह</strong>ो मैिथल संगीत शैलीक <strong>िव</strong>शद<strong>िव</strong>लेषण केने छिथ। िमिथला संगीत शैलीक क्षेमे घनयामक ी<strong>ह</strong>त मुक्तावली से<strong>ह</strong>ो िस मानल गेल अिछ। संगीतकक्षेमे वंशमिण झाक नाम से<strong>ह</strong>ो उलेखनीय अिछ। लोचन अपन रागतंरिगणीमे मैिथल रागक सबधमे िनिलिखत उगार गटकेने छिथ–- “ी मिधरपित क<strong>िव</strong>ियतुः कायाणनु वौततायान–थतदनु गरयात गीतै<strong>िव</strong>ान।रागानेयः कथमिपथा वतुर्लीकृय धीमाना ेणाक्षी मंतापिरतो लोचन तांिललेख”॥ओ िस राग सभि<strong>ह</strong>क उलेख से<strong>ह</strong>ो केने छिथ।रागक उलेख:-लिलता <strong>िव</strong>भासी तदनु भैरयि<strong>ह</strong>रािन वराड़ीच।गोपीवलभ गुजरी रामकली कापशारंगी॥कौिशक कोरा राख्यो वसंतो धनछीतथा।असावारी चीरागो गौड़ा मालव मालवौ॥भूपाली राज <strong>िव</strong>जयनायः कामोद <strong>दे</strong>शाखौः।केदारोऽथ मलारी इयेते मैिथलाः किथताः॥मैिथल रागक चार ओि<strong>ह</strong>कालमे नेपाल, गोरखपुर, बंगाल आर आसाम धिर भेल छल। संगीत आर नृयकला िमिथलामे एक समयमेअपन चरमोकषर्पर छल। शुभंकर ठाकुर नृय <strong>िव</strong>ापर एकटा म<strong>ह</strong>ान ंथ िलखने छला<strong>ह</strong>। मैिथल गवैयाक बजा<strong>ह</strong>िट िपुराक राजाकओतएसँ <strong>ह</strong>ोइत छलि<strong>ह</strong>। संगीतमे िमिथला शैलीक <strong>िव</strong>कासक <strong>ह</strong>ेतु लोचनक रागतंरिगणी आिनवायर् ंथ बुझना जाइत अिछ। <strong>ह</strong>ेविन धिरिमिथला संगीतक धान के छल आर पचगिछयाक वगय रायब<strong>ह</strong>ादुर लमीनारायण िसं<strong>ह</strong>क दरबार समत भारतीय गायकलोकिनक <strong>ह</strong>ेतु एकटा बड़का आय छल। <strong>ह</strong>ुनके एि<strong>ह</strong>ठाम माँगन खबास, िस गबैया छल आर माँगनक िशय रघु झा से<strong>ह</strong>ो।लमीनारायण िसं<strong>ह</strong> अिखल भारतीय तरक िस संगीतज्ञ छला<strong>ह</strong> आर अपन जमीदारीकेँ संगीतक पाछाँ िबल<strong>ह</strong>ा <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>।अयाय–2034


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िमिथलाक सकृितI. िबषय–वेशिमिथला एकटा भौगोिलक इकाई छल अित ाचीन कालसँ। यजुवदक समयसम ‘मैिथल’ शद एक संकृितक पिरचायक छल आरिमिथलाक भौगोिलक इकाईक अंतगर्त जे केओ र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong> से ‘मैिथल’ क<strong>ह</strong>बैत छला<strong>ह</strong>। अ<strong>ह</strong>ुना एकर अथर् दोसर लेल जाइत अिछपरच ाचीन कालमे से बात नि<strong>ह</strong> छल। मैिथल संकृितक <strong>िव</strong>कास काल मेण <strong>ह</strong>ोइत गेलैक आर ‘मैिथलव’ जे अपन एकटायिक्तगत छैक तकर पूणकषर् <strong>िव</strong>ापितमे आिबकेँ भेल।ाचीन कालक िमिथक संतान माथव क<strong>ह</strong>ौलि<strong>ह</strong> आर ओि<strong>ह</strong>सँ ‘मैिथल’ शदक आ<strong>िव</strong>भव भेल। अजुर्न आर ीकृणक मये भेल गपसँ‘मैिथल’क िच प <strong>ह</strong>ोइछ। एि<strong>ह</strong>ठाम <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> जनकक कमनुानपर बल <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। शतपथ ाणक िनमण मैिथलक <strong>ह</strong>ाथेभेल से<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ल जाइछ। याज्ञवयकेँ एकर ेय <strong>दे</strong>ल जाइत छि<strong>ह</strong>–“याज्ञवयोि<strong>ह</strong> मैिथलः”। ाण युगमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क राय सभामेयाज्ञवलयक भापितवमे वेदम<strong>ह</strong>िषर् गूढ़ धमर्तवक िनणर्य करैत छला<strong>ह</strong>। िमिथलेकेँ यायशाक उदगम–थल मानल गेल अिछ आरपरपरानुसार गौतम एवँ कणावकेँ मैिथल क<strong>ह</strong>ल गेल छि<strong>ह</strong>। िमिथलामे राजिषर् <strong>िव</strong>ा, िस <strong>िव</strong>ा, राज <strong>िव</strong>ा, एवँ आषर्<strong>िव</strong>ाकेँ मशःबैज्ञान, ज्ञान, ऐयर् एवँ धमर्क नामसँ सबोिधत कैल गेल अिछ। िमिथलामे बुियोगक ाधाय र<strong>ह</strong>ल अिछ। ीकृण कमानुानकरूपमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> जनककेँ आदशर् मनने छिथ। <strong>िव</strong>ाकेँ िमिथलाक बैभव मानल गेल अिछ।उपिनषद कालमे िमिथला <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क नामे ज्ञात छल। बृ<strong>ह</strong>दारयमे जनककेँ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क राजा क<strong>ह</strong>ल गेल छि<strong>ह</strong>। <strong>िव</strong>ा आर दानक <strong>ह</strong>ेतु ओसुिस छला<strong>ह</strong>। अपन समकक्षीक मय ओ अितीय छला<strong>ह</strong>। भौितक दृिकोणसँ से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> एकटा औसंप राय छल आरएि<strong>ह</strong>ठाम आयािमक एवँ <strong>िव</strong>तपूणर् <strong>िव</strong>कासक संभावना <strong>िव</strong>शेष छल। जनक ब<strong>ह</strong>ुदिक्षणा यज्ञ केने छला<strong>ह</strong> जाि<strong>ह</strong>मे दूर–दूर <strong>दे</strong>शसँ ाणलोकिनकेँ आमंित कैल गेल छलि<strong>ह</strong> आर ओि<strong>ह</strong>ठाम कुरू–पाँचालक ाणकेँ गाय आर सोना दानमे दैत छला<strong>ह</strong>। <strong>िव</strong>ाक गूढ़तवक <strong>िव</strong>लेषणक <strong>ह</strong>ेतु ि<strong>ह</strong>नका दरबारमे एकटा बृ<strong>ह</strong>त् जमघट भेल छल <strong>िव</strong>ानक जाि<strong>ह</strong>मे ताि<strong>ह</strong> िदन सबटा िस <strong>िव</strong>ान सिमिलतभेल छला<strong>ह</strong>। जनक वयं एक पैघ दाशर्िनक छला<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> जमघटमे याज्ञवय, आतर्भाग, लाायनी, भुय, चाायण, उषत,कौिषतकेय क<strong>ह</strong>ोल, गाग, आरूणी उालक एवँ शाकय आिद <strong>िव</strong>ान उपिथत छला<strong>ह</strong>। बेरा–बेरी याज्ञवय एि<strong>ह</strong>मे सभकेँ परािजतकेलि<strong>ह</strong>। जनक याज्ञवयक <strong>िव</strong>तासँ भा<strong>िव</strong>त भेल। आर <strong>ह</strong>ुनका अपना ओतए रखलि<strong>ह</strong>। याज्ञवयक दूटा पी छलिथ<strong>ह</strong> मैेयीआर कायायनी। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क लोग <strong>िव</strong>शेष <strong>िव</strong>ा ेमी <strong>ह</strong>ोइत छला<strong>ह</strong>। ी िशक्षा से<strong>ह</strong>ो बड चिलत छल। मैेयी <strong>िव</strong>दुषी छली<strong>ह</strong>े।गागक <strong>िव</strong>ताक शंसा तँ बृ<strong>ह</strong>दारयमे अिछये। गाग याज्ञवयक संग <strong>िव</strong>वादमे भाग लेने छली<strong>ह</strong>े। याज्ञवय मृितमे क<strong>ह</strong>ल गेलअिछ –“िमिथलाथः सयोगीः क्षणंयावा वर्वीमुनीन्”जनक वंशक राजा सभ योगीर याज्ञवयक सा<strong>दे</strong> ज्ञानी भेला<strong>ह</strong> –“एते वै मैिथला राजाम <strong>िव</strong>ा <strong>िव</strong>शारदःयोगीर सा<strong>दे</strong>त यैमुक्ता गृ<strong>ह</strong>ेविप”यासक पु शु<strong>दे</strong>व जी िमिथलेमे <strong>िव</strong>ाक िशक्षा ात केने छला<strong>ह</strong>। गीतामे ीकृण क<strong>ह</strong>ने छिथ–“कमर्णैवि<strong>ह</strong> संिसि मािथता जनकादयः”35


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एि<strong>ह</strong> सभ तयसँ मा एतबे संकेत <strong>दे</strong>ल गेल अिछ जे मैिथल संकृितक नॴव वैिदक युगमे पड़ल आर ओकर ब<strong>ह</strong>ुमुखी <strong>िव</strong>कास भेल।एक सपूणर् भौगोिलक क्षेक भौितक सु<strong>िव</strong>धाक आधारे ई <strong>िव</strong>कास संभव भेल <strong>ह</strong>ोयतैक एि<strong>ह</strong>मे स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> कारण जाधिर चारूकातसुरक्षा एवँ शांित नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ैत छैक ताधिर आयािमक िचंतनक <strong>ह</strong>ेतु वातावरण उपयुक्त नि<strong>ह</strong> बुझल जाइत छैक। समत ाणसाि<strong>ह</strong>य एवँ उपिनषद मैिथलक कृितवक ाचीन कालक गवा<strong>ह</strong>ी िथक जकर अव<strong>ह</strong>ेलना िमिथलाक साँकृितक इित<strong>ह</strong>ासक अययनकममे नि<strong>ह</strong> कैल जा सकइयै। िमिथलाक सीमाक सबधमे <strong>िव</strong>वाद भनेऽ <strong>ह</strong>ो मुदा मैिथली संकृितक वा<strong>ह</strong> जे आ<strong>िव</strong>िच्छ चलैत र<strong>ह</strong>लअिछ आर जकर चरमोकषर् <strong>िव</strong>ापित भेलैक ताि<strong>ह</strong>मे स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>क कोनो गुंजाइश नि<strong>ह</strong> अिछ। अित ाचीन कालसँ एखन धिर िमिथलाकभूिम संकृितक एक <strong>िव</strong>िश के र<strong>ह</strong>ल अिछ आर संकृितक ओि<strong>ह</strong> पातर डोरीसँ बा<strong>ह</strong>ल अझुको िमिथलावासी िनव<strong>ह</strong>क र<strong>ह</strong>लछिथ। ओि<strong>ह</strong> संकृित अपन जे वैिशय छैक तकर िनखार अखनो धिर पूणर् रूपेण नि<strong>ह</strong> भेल छैक। एकर बैिशयक <strong>िव</strong>तृत<strong>िव</strong>वरण म<strong>ह</strong>ाभारतमे भेल अिछ–“मैिथलय”–शदक यव<strong>ह</strong>ार एि<strong>ह</strong> कथनकेँ पु करैत अिछ। बौ आर जैन साि<strong>ह</strong>यमे से<strong>ह</strong>ो मैिथलक <strong>िव</strong>िशता सुरिक्षत अिछ।अघोष अपन बुचिरतमे िलखने छिथ–“ुवानुजौ यौ बिलबबा<strong>ह</strong>ु बैाजमाषाढ़ मथांित<strong>दे</strong>वम्।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> राजं जनकं तथैव (रामं ुमं सेनिजत वराज्ञः)”बृ<strong>ह</strong>दारयक उपिनषदमे अिछ–“स<strong>ह</strong>ो वाचाजातशु स<strong>ह</strong>मेतयां वािचदमो।जनको जनक इित वैजना धावंतीित”॥पािणिनमे ‘मैिथल’ शदक उलेख मैिथल संकृितक यापकता एवँ ाचीनताक धोतक िथक। मैिथल आर तैर<strong>ह</strong>ूतक एे संग यव<strong>ह</strong>ारभ<strong>िव</strong>य पुराणमे से<strong>ह</strong>ो भेल अिछ–“िनमेः पुतु तैव िमिथनिम म<strong>ह</strong>ानमृतःथमं भुजूबलैयन तैर<strong>ह</strong>ूतय पार्तः॥िनिमतं वीय नाा च िमिथला पुरमुतमम्।पुरीजनन सामयजनकः सचकीितर्तः”॥ीमद् भागवतमे क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ–“जमना जनकः सोऽभूै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>तु <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>जः।िमिथलो मथनाजातो िमिथला येन िनिमर्ा”॥”एते वै मैिथला राजाम <strong>िव</strong>ा <strong>िव</strong>शारदाःयोगेर सा<strong>दे</strong>न दै मुर्क्ता गृ<strong>ह</strong>ेविप”।36


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िमिथलाक जनक एि<strong>ह</strong> परपराक थापना करबामे समथर् भेल छला<strong>ह</strong> जे लोग गृ<strong>ह</strong>थ रि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ुँ जीवमुक्त भऽ सकैत छल आरअपनाकेँ ‘<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’ कि<strong>ह</strong> सकैत छल। िमिथलाक ई एकटा <strong>िव</strong>िश <strong>दे</strong>न संकृितक क्षेमे मानल गेल अिछ जकर ए<strong>ह</strong>ेन उदा<strong>ह</strong>रण दोसरठाम नि<strong>ह</strong> भेटैत अिछ। जखन यास जीक पु शुक्त<strong>दे</strong>वजी अपन िपतासँ तपयक <strong>ह</strong>ेतु आज्ञा मंगलि<strong>ह</strong> तखन यासजी <strong>ह</strong>ुनकायोिगराज जनकक दृांत रखैत क<strong>ह</strong>लिथ<strong>ह</strong> जे अ<strong>ह</strong>ाँ घरोमे रि<strong>ह</strong>केँ तपया कऽ सकैत छी। अि<strong>ह</strong>सँ जखन ओ संतु नि<strong>ह</strong> भेलातखन <strong>ह</strong>ुनका राजिषर् जनक ओतए उप<strong>दे</strong>श <strong>ह</strong>ण करबाक <strong>ह</strong>ेतु पठाओल गेलै<strong>ह</strong>। <strong>दे</strong>वी भागवतमे एि<strong>ह</strong> संगक उलेख अिछ। िमिथलाप<strong>ह</strong>ुँचलापर शु<strong>दे</strong>वजी जनकक ारपालक “िकं सुखं, िकं दुखम्” सँ आयर् चिकत भऽ गेला<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> क समीचीन उर<strong>दे</strong>ने िबना ओ भीतर नि<strong>ह</strong> जा सकैत छला<strong>ह</strong> परच जखन जनकजी <strong>ह</strong>ुनक आगमनक सूचना भेटलि<strong>ह</strong> तखन ओ <strong>ह</strong>ुनका वागतक संगभीतर लऽ गेलिथ<strong>ह</strong>। शुक<strong>दे</strong>व जी ज्ञान ात कए िमिथलासँ घुरला<strong>ह</strong>। क<strong>ह</strong>ल जाइछ जे कृण से<strong>ह</strong>ो जनकसँ ज्ञान चचक <strong>ह</strong>ेतुिमिथलामे आएल छला<strong>ह</strong>। म<strong>ह</strong>ाभारत, पुराण, पुराण, रामायण, आिद ंथमे िमिथलाकेँ ज्ञान भूिम क<strong>ह</strong>ल गेल छैक। िमिथलाकधमर्याधक उलेख म<strong>ह</strong>ाभारतमे भेल अिछ जे एक ोधी ाणकेँ गृ<strong>ह</strong> तपयाक िशक्षा दए गृ<strong>ह</strong>थ बनौने छला<strong>ह</strong>।आनद रामायणक अनुसार रावण (िलोक सुदरी लमीरूपा पा)क रूप गुणक शंसा सुिन ओकरा ात करबाक <strong>ह</strong>ेतु उता<strong>ह</strong>ुल भऽगेल छला<strong>ह</strong> आर अंततोगवा ररूपमे पिरणत पाकेँ ात कए अपना ओतए आिन पूजाक पेटीमे रखलि<strong>ह</strong>। दोसर िदन जखनमदोदरीकेँ <strong>दे</strong>खेबाक <strong>ह</strong>ेतु पेटी खोलल गेल तँ ओि<strong>ह</strong>मे एकटा <strong>िव</strong>कराल स<strong>ह</strong>मुखी पाकेँ <strong>दे</strong>िख रावण मत भऽ गेल तखन पारावणकेँ क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>–“अ<strong>ह</strong>ाँ एि<strong>ह</strong>ठाम आिनकेँ <strong>ह</strong>मर जे अपमान कैल अिछ ताि<strong>ह</strong>मे अ<strong>ह</strong>ाँक न िनित अिछ। अ<strong>ह</strong>ाँ अ<strong>िव</strong>लंब <strong>ह</strong>मरा अपनाओतए धऽ आउ गेऽ आर ओति<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मरा माँिटमे गािर िदय<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>जार वषर्क पछाित ओि<strong>ह</strong> प<strong>िव</strong> भूिमसँ जखन <strong>ह</strong>म ओपुनः उप <strong>ह</strong>ोएबतखन अ<strong>ह</strong>ाँ अपन नाशकेँ अवयभावी बुिझ लेब”। अए<strong>ह</strong> सीता भऽ कए जम लेलिथ।िमिथलाक धािमर्क म<strong>ह</strong>व <strong>िव</strong>वरण िनिलिखत उरणसँ प <strong>ह</strong>ोइत अिछ–<strong>दे</strong>वी भागवतक छः(6)ठम कधमे िमिथलाक सबधमे क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ–“एवँ िनिमसुतो राजा िथतो जनकोऽभवत्नगरी िनिमर्ता तेन गंगातीरे मनो<strong>ह</strong>रा।िमिथलेित सु<strong>िव</strong>ख्याता गोपुरा<strong>ह</strong>ाल संयुताधनधाय समायुक्ता <strong>ह</strong>शाला <strong>िव</strong>रािजता”॥बृ<strong>ह</strong>िणुपुराण:-“तयाा म<strong>ह</strong>ापुया सवर्काममृिनीइयंतु िमिथला पुया वयं रामवरूिपणी॥िमिथला सवर्तः पुया सुराणामिप दुलर्भा।अततीथषु सवषु िमिथला पूयते सदा॥माया पुजिदकाः ोक्ताः सामायेन <strong>िव</strong>मुिक्तदाः।37


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्यैषा तु िमिथला राजन् <strong>िव</strong>णु सायुय कािरणी”॥यामलसारो ार:- (िशवंजनक संवाद=‘बृ<strong>ह</strong>द<strong>िव</strong>णुपुराण’)”बैकुठगान पुरकृय लोकालंमी खातरम्।बैकुठतु िनजांशेन िमिथला भूिममा<strong>िव</strong>शत्॥अतोिनवास भूिमते सवर्थाना ििषयते।बैकुठाकला यूना दृयते िमिथला मया॥िमिथला बासामोसाय जीवमुक्तो भवेरः।<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ांते राघवं ाय तद् भक्तैः स<strong>ह</strong> नोदते”॥िमिथलाक तीथर् सभि<strong>ह</strong>क नामक <strong>िव</strong>वरण से<strong>ह</strong>ो रामायण, <strong>िव</strong>णुपुराण, कदपुराण आिद ंथ सभमे भेटैत अिछ। अगय रामायणमेिनांिकत वणर्न अिछ–“वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ो पवन यांते िदयैशायां मनो<strong>ह</strong>रम्।<strong>िव</strong>शालं सरतीरे गौरीमंिदरमुतमम्॥वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ी वािटका त नाना पुपसुगुिफता।रिक्षता मािलकयािभः सुवर्तुर्सुखदाशुभा॥भाते य<strong>ह</strong>ंत गवा नावािलिभः स<strong>ह</strong>।गौरीमपूजयसीता मााज्ञता सुभिलतः”॥कदपुराण:-“आसीद् बपुरी नाा िमिथलायाँ <strong>िव</strong>रािजता।तयां लसित धममा गौतमोनाम् तापसः॥अ<strong>ह</strong>यानाम तपली पितभक्ता ियंवदा।सवर्लक्षण सपा सासीसपगसुदरी”॥बृ<strong>ह</strong>द <strong>िव</strong>णुपुराण:-38


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“गौतमया मे याये पाता लोिथत पाथिस।तावाकुडेनमेभदक्तया ययुः पाठफलंलभेत्”॥”िबभाडको म<strong>ह</strong>ायोगी दिक्षणो िनवसयसौ।गौतमयामापुयाधाय पिम कोणकेँ”॥एि<strong>ह</strong>सँ प अिछ जे िबभाडक मुिनक आम गौतमामसँ सटले छल। िमिथला मा अयाम <strong>िव</strong>घेटामे नि<strong>ह</strong> अिपतु श आरशा दु<strong>ह</strong>ुक <strong>ह</strong>ेतु िस छल। पराशर मैेय संवादमे क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ जे सभ ठाम आर सभ समयमे जाि<strong>ह</strong>ठाम शुक म<strong>ह</strong>न <strong>ह</strong>ोइत<strong>ह</strong>ो उए<strong>ह</strong> जनक िनिमर् िमिथला िथक।”अंतोवि<strong>ह</strong> सवर् मयंते िरपवः सदा।िमिथला नाम सा ज्ञेया जनकै कृता म<strong>ह</strong>ी”॥एि<strong>ह</strong> पक्षपर रामायणमे से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong>शद् <strong>िव</strong>लेषण भेल अिछ। जनक <strong>िव</strong>षय <strong>िव</strong>रागी रि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ुँ राज–काज िकंवा साँसािरक कतर्यसँ कथामिप<strong>िव</strong>मुख नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>। तैं तँ <strong>ह</strong>ुनका राजिषर्, जीवमुक्त, योगी आर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल गेल छि<strong>ह</strong>। रामायणमे क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ जेराजा सुधवा िमिथलापर घेरा डािलकेँ िशवधनुष जनकक ओि<strong>ह</strong>ठाम पठाकेँ पाक्षी सीताक याचना केलि<strong>ह</strong>। जनक एि<strong>ह</strong>बातकेँ नि<strong>ह</strong>मानलि<strong>ह</strong> जकर नतीजा भेल यु। राजा सुधंवाकेँ मािर ओ साँकामे अपन वीर ाता कुशवजक अिभषेक केलि<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong>सँ पअिछ जे जनक याव<strong>ह</strong>ािरक से<strong>ह</strong>ो छला<strong>ह</strong>। वैशाली अपन गणतांिक शासन पितक <strong>ह</strong>ेतु <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ख्यात छल एवँ जैन धमर् आर बौधमर्क सार केक <strong>ह</strong>ेतु से<strong>ह</strong>ो। बैशालीक गिरमासँ वयं गौतमबु एतेक भा<strong>िव</strong>त छला<strong>ह</strong> जे एि<strong>ह</strong> थानकेँ ओ तावितंश <strong>दे</strong>वसँ तुलनाकएने छिथ। वैशाली लोकिन नागिरकताक कलामे अपना समयमे अपूवर् छला<strong>ह</strong> आर ताि<strong>ह</strong> िदनमे चारूकात ि<strong>ह</strong>नक यश िछिड़ऐलछल। चपारण तँ स<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> वैिदक कालि<strong>ह</strong>सँ िस साँकृितक के छल। लौिरया नंदनगढ़मे 80फीट उँच्च तुप भेटल अिछ आरओि<strong>ह</strong>ठाम वैिदक समािधभूिमक िटल<strong>ह</strong>ासँ एकटा वणर्पपर अंिकत पृवीमाताक िच भेटल अिछ जे कैकमानेने अपूवर् अिछ।ओि<strong>ह</strong>ठाम एकटा अशोकक तंभ से<strong>ह</strong>ो अिछ जाि<strong>ह</strong>पर अशोकक धमप<strong>दे</strong>श अंिकत अिछ। आधुिनक युगोमे म<strong>ह</strong>ामा गाँधी अपनअि<strong>ह</strong>ंसामक संघषर्क योग से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong>ठामसँ ारंभ केने छला<strong>ह</strong>। ‘<strong>ह</strong>िर<strong>ह</strong>र क्षे’ िमिथलाक एकटा म<strong>ह</strong>ान धािमर्क के मानल गेल अिछआर पुराणक अनुसार गजा<strong>ह</strong>कक यु एति<strong>ह</strong> भेल छल। धािमर्क आिथर्क आर सामािजक िबकासक ममे िमिथलाक <strong>िव</strong>िशयोगदान र<strong>ह</strong>ल अिछ। एि<strong>ह</strong>ठाम ई उलेख करब आवयक बुझना जाइत अिछ जे दरभंगाक म<strong>ह</strong>ाराज वगय रामेर िसं<strong>ह</strong>क सयासे<strong>ह</strong>िरारमे गंगा न<strong>ह</strong>रक बाँधकेँ क<strong>ह</strong>बाओल गेल आर गंगाक रूकल वा<strong>ह</strong>केँ पुनः भगीरथ–खातमे आनल गेल जाि<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>मरा लोकिनकेँगंगाक दशर्न भर<strong>ह</strong>ल अिछ। िमिथलामे <strong>ह</strong>ुनका ‘अपर–भगीरथ’ क<strong>ह</strong>ल जाइत छि<strong>ह</strong>। जखन खादीक आदोलन ारंभ भेल तखनअिखल भारतीय खादीक के मधुबनीमे थािपत भेल आर अाविध ओ चलल आिब र<strong>ह</strong>ल अिछ आर खादीक ामािणकताक <strong>ह</strong>ेतुमधुबनीक नाम आवयक मानल जाइत अिछ। ओना मधुबनीक नाम आवयक मानल जाइत अिछ। ओना मधुबनी <strong>ह</strong>तिशप आरकुिटरिशपक <strong>ह</strong>ेतु से<strong>ह</strong>ो िस अिछ।िमिथलाक संकृितक <strong>िव</strong>कास कोनो एक िदनमे अथवा एक ठाम नि<strong>ह</strong> भेल छल। िमिथलाक सीमा काफी <strong>िव</strong>तृत छल आर एकरसभ क्षे सारणसँ म<strong>ह</strong>ानंदा धिर कोनो ने कोनो रूपें मैिथल संकृितक <strong>िव</strong>कासक ोत छल। जैन आर बौ साि<strong>ह</strong>यक अितिरक्तआरो ब<strong>ह</strong>ुत रास साि<strong>ह</strong>ियक साधन अिछ जाि<strong>ह</strong>मे िमिथलाक संकृितक <strong>िव</strong>वरण भेटैत अिछ आर जकर मूयाँकन अाविध नि<strong>ह</strong> भऽसकल अिछ। मैिथल संकृितक <strong>िव</strong>िश अययनक <strong>ह</strong>ेतु एक ए<strong>ह</strong>ेन दलक <strong>ह</strong>ेतु अपनाकेँ समपर्ण कऽ दैिथ आर तखने एकर सवगीणअययन संभव भऽ सकत। सोम<strong>दे</strong>वक ‘यश ितलक चषू’मे <strong>ह</strong>मरा लोकिन ‘ितर<strong>ह</strong>ूत रेिजमेंट’क उलेख भेटइयै जाि<strong>ह</strong>सँ बुझना जाइतअिछ जे एि<strong>ह</strong>ठामक िनवासी यु <strong>िव</strong>ामे से<strong>ह</strong>ो िनपुण <strong>ह</strong>ोइत छला<strong>ह</strong> आर एि<strong>ह</strong>ठामक ‘रेिजमेट’क <strong>िव</strong>शेष म<strong>ह</strong>व र<strong>ह</strong>ैत छल। साि<strong>ह</strong>यकक्षेमे ‘मैिथल रीित’क उलेख भेटैत अिछ जे एि<strong>ह</strong> बातक ोतक िथक जे गौडीय आर ‘वैदभ रीित’क अितिरक्त एकटा ‘मैिथल39


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रीित’ से<strong>ह</strong>ो एकटा कूलक ितिनिधव करैत छल। कलामे िमिथलाक अपूवर् योगदान र<strong>ह</strong>ल अिछ। <strong>ह</strong>तकला, िशपकला, िचकला,आिद जे <strong>ह</strong>ेविनमे अंतराीय ख्याित ात केलक अिछ। मैिथलवक अपन <strong>िव</strong>शेषता तँ ए<strong>ह</strong>ने छलैक जे <strong>िव</strong>ापित बाय भए एि<strong>ह</strong>गुणकेँ अपन ‘पुरूष परीक्षा’मे वणर्न केने छिथ। ‘<strong>िव</strong>ापित’मे आिबकेँ मैिथल संकृित अपन चरमोकषर्पर प<strong>ह</strong>ुँचल आर मैिथलकयिक्तवक शु रूपें िनखार ओि<strong>ह</strong>ठाम आिबकेँ भेल।िब<strong>ह</strong>ारक आन भागक अपेक्षा िमिथलेटा एकटा ए<strong>ह</strong>ेन क्षे अिछ जकर अपन साँकृितक वैिशय अखन धिर बनल छैिक आर जकरएकटा साँकृितक खड क<strong>ह</strong>ल जा सकैत अिछ–अपन िलिप, अपन कला, अपन सामािजक संकार, अपन भौगौिलक इकाई, अपनसाि<strong>ह</strong>य एवँ अपन कानूनक कूल तथा परपरा एकरा एखन<strong>ह</strong>ुँ अपन यिक्तव दान केने छैक जे आन कोनो क्षेमे नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खबामेअवइयै। र<strong>ह</strong>न–स<strong>ह</strong>न, खान–पान, िबिध–यव<strong>ह</strong>ार, िनयम–पिरिनयम, सामािजक दृिकोण, आिथर्क समानता आर भाषा एवँ साि<strong>ह</strong>यकृखंलाब <strong>िव</strong>कास म तथा साँकृितक गित<strong>िव</strong>िधक अ<strong>िव</strong>िच्छ वा<strong>ह</strong> एवँ एकरूपता िमिथलाक साँकृितक परपराक ोतक िथकआर इए<strong>ह</strong> कारण िथक जे एकर यिक्तवक वैिशय अखनो धिर सुरिक्षत अिछ। ‘िमिथल’, ‘मैिथल’ शदसँ एकटा संकृितक बोध<strong>ह</strong>ोइत अिछ आर एि<strong>ह</strong> नामसँ <strong>ह</strong>म अिखल भारतमे कत<strong>ह</strong>ु समाृत भऽ सकैत छी आर यिक्तगत रूपें <strong>ह</strong>मएलो छी। ई दुनु शद माएकटा भौगौिलक क्षेक ोतक नि<strong>ह</strong> अिपतु एकटा संकृितक ोतक िथक जकर <strong>िव</strong>कासक मक ारंभ <strong>ह</strong>मरा यजुवदमे <strong>दे</strong>खबामेअवइयै आर चरमोकषर् <strong>िव</strong>ापितमे।II. िमिथलाक संकृितक <strong>िव</strong>िशता। - अइपनअइपनिमिथलाक िचकला:- िमिथलाक अिरपन आब एकता <strong>िव</strong>कलाक रूपमे पिरविर्त भए वीकृत भऽ चुकल अिछ आर मैिथली कलामेदक्ष लोकिनकेँ आब सरकारी उपािध से<strong>ह</strong>ो भेटए लागल छि<strong>ह</strong>। ‘अिरपन’ शदक <strong>िव</strong>कास आलेपन अथवा आिलपणसँ भेल अिछ–‘आलेपन’ 64कलामे सँ एक कला मानल गेल अिछ जकरा <strong>ह</strong>मरा लोकिन िच अथवा िशपकला कि<strong>ह</strong> सकैत छी। अिरपन <strong>दे</strong>बाकथा तँ ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ चिल आिब र<strong>ह</strong>ल अिछ। येक सुभ कायर्मे कोनो ने कोनो रूपें अिरपन <strong>दे</strong>बाक णाली ाचीन काल<strong>ह</strong>ुँमेछल। शुभ कमर्क अवसरपर ‘सवर्तोभ’, ‘वितक’, ‘षोड़सदल’, ‘अदल’, आिद एकरे भेद मानल गेल अिछ आर एकर माण<strong>ह</strong>मरा ाचीन साि<strong>ह</strong>यमे से<strong>ह</strong>ो भेटैत अिछ। िनिलिखत उरण सभसँ माण भेटत।ाड पुराण:-“<strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>ो सवयज्ञेषु ितािदषुकमर्षु।िन<strong>िव</strong>र्ाथर् मुिने न थोेगातेषुच॥बासु<strong>दे</strong>व कथािभ तो ैरयैे वैणवैः।सुभािषतैिर जालै भूर्िमंशोभािभरैवः च”॥भूिम शोभाक <strong>िव</strong>वरण एि<strong>ह</strong>ठाम <strong>दे</strong>खबामे अवइयै। इए<strong>ह</strong> भूिम शोभाकेँ <strong>ह</strong>मरा लोकिन अपना ओतए ‘अिरपन’ क<strong>ह</strong>ैत छी।संकार रमाला (भ गोपीनाथ कृत):-“लग्ना<strong>ह</strong>ेमातृकाः पूयाः पूया गौरी <strong>ह</strong>रां<strong>िव</strong>ता।40


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पीठे वै त दलाभे तु सुलाक्षणे तडुलां<strong>िव</strong>ते॥पंकज कारियवा तु तं गौरी <strong>ह</strong>रौ यजेत्”॥संथाय गणपं गौरी काचनी काचने गजे।कृवोपवासिनयमं गजं गौरीच पूजयेत्”॥एि<strong>ह</strong>ठाम “सुलक्षण”, ‘ताडुला<strong>िव</strong>त’ आिदसँ ई मान <strong>ह</strong>ोइछ जे अिरपनक <strong>ह</strong>ेतु चाउर पीिसकेँ चौरठ बनाओल जाइत छल आर तखनओकरा घेिरकेँ अिरपन <strong>दे</strong>ल जाइत छल। विनिमर्त गजक उपर गौरी आएअ गणपितक पूजनक संगक <strong>िव</strong>वरण भ<strong>िव</strong>यपुराण आिदअयाय ंथमे से<strong>ह</strong>ो भेटैत अिछ। एि<strong>ह</strong> सभ साधनक आधारपर ई क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ जे भूिमकेँ बिढ़या जकाँ नीिपकेँ ओि<strong>ह</strong>पर मंडलआलेपन कए (अिरपन दए) नवघटक थापना करबाक चा<strong>ह</strong>ी।चडेर कृयराकरमे िलखने छिथ–“पूजयेमंगलां त मडले <strong>िव</strong>िध वसदा”–अथत् अिरपन दऽ कए सदैव <strong>िव</strong>िधपूवर्क मंगला <strong>दे</strong>वीक पूजाकरी। एि<strong>ह</strong> संगमे िनिलिखतंथ से<strong>ह</strong>ो उलेखनीय बुझना जाइत अिछ–पूजा काश (वीर िम िम):-“पा दलं त किणर्का केसरोवलम्।उमायाँ वेदतंायाँ मये तुभय िसयर्”॥पूजा दीपमे गो<strong>िव</strong>द ठाकुर िलखने छिथ–“यंाधारमाियैव पूजा <strong>िव</strong>ि<strong>ह</strong>ता”एकर आरो कतेक रास उदा<strong>ह</strong>रण <strong>दे</strong>ल जा सकइयै मुदा थानाभावक कारणे एि<strong>ह</strong>ठाम ओतेक उरण <strong>दे</strong>ब संभव नि<strong>ह</strong>। पवर् भेदसँनाना कारक अिरपन िमिथलामे ीगण दैत छिथ। अपन िचरंतन संकृितक भावक फलें एि<strong>ह</strong>ठाम ीगणमे ई कलाक <strong>िव</strong>लक्षणता<strong>दे</strong>खबामे अवइयै। येक अवसरक फराक–फराक आलेपनक (अिरपन)क <strong>िव</strong>िध छैक। <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>ोर म<strong>ह</strong>ुअकक शुभ अवसर जे दूटापुरैनी पातक आकारक अिरपन <strong>दे</strong>ल जाइत अिछ से भेल वर–वधुक आ<strong>िव</strong>िच्छ सबधक तीक। ठीक ओि<strong>ह</strong>ना कोजागराकअवसरपर लमीपूजासँ सबिधत अिरपन मखानक तीन पातक आकारक बनाओल जाइत अिछ। पृवी पूजाक अवसरपर िकोणमंाकार <strong>दे</strong>वोथानमे वोिधनी, साँझक, ‘मंिदराकार’ आर तुलसी पूजाक अिरपनक अलग <strong>िव</strong>धान अिछ। सभ पवर्पर अलग–अलगअिरपन <strong>दे</strong>बाक पिरपाटी िमिथलामे अयपयर्ंत अिछ। सयनारयण पूजाक अवसरपर जे ‘चौशंख’ अिरपन <strong>दे</strong>ल जाइत अिछ से बडमािमर्क अिछ–‘चौशंख’ चतुभूर्ज भगवानक ोतक िथक। पी <strong>दे</strong>वीक पूजाक अवसर ‘कमलाकार’ अिरपन <strong>दे</strong>बाक णाली अिछ।<strong>दे</strong>वोथान (वोिधनी)क सबधमे चडेर िलखैत छिथ–“वासु<strong>दे</strong>व कथा िभ तोैरयै वैणवैः।सुभािषतैिर जालै भूर्िम शोभािम रेवच”॥’भूिम शोभा’क अथर् भेल अिरपन।41


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कुल <strong>दे</strong>वताक सबधमे रूधरक मत छि<strong>ह</strong>–“ततः कतैक मुक्ता ाणी तडुल चूणनोपलेपनं<strong>िव</strong>धाय तसमीपे पूवर् भागो पिरफलके पकेँवा तथैवोपलेपयेत।...एवँ सुदरं म<strong>ह</strong>ावेिद मडलं कृवैशायां <strong>ह</strong>वैां ेत विणर्कयाऽऽादशदलं पं <strong>िव</strong>िलरय....”<strong>ह</strong>ेािद से<strong>ह</strong>ो अिरपनक उलेख केने छिथ आ ी<strong>ह</strong>षर्क नैषधीय चिरतमे से<strong>ह</strong>ो एकर <strong>िव</strong>वरण एवँ कारे अिछ–“धृत लाछन गोमयाचनं <strong>िव</strong>धुमालेपनपाडरं <strong>िव</strong>िध।मययुिचतं <strong>िव</strong>दभर्जाऽऽनननीराजनवर्मानकम्”॥एकर टीकामे नारायण िलखने छिथ–“आलेपनम्=िपोदकम्=अईपण–इित लोके िसम्”। आगाँ ओ पुनः िलखने छिथ–“चतुकोण िनमणाथर् <strong>ह</strong>िराचूणर् िमितं तडुलिपं तयदाने=आलेपवरणे पंिडताः=चतुराः”॥<strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>, ा, पूजा आिद अवसरक <strong>ह</strong>ेतु <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध कारक अिरपन िलखबाक यवथा िमिथलामे ाचीन कालकाँ चिल आिब र<strong>ह</strong>लअिछ। <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क सतपदी करणक संगमे से<strong>ह</strong>ो आलेपनक उलेख भेटइत अिछ। आलेपन शदक याख्या शदकप ूममे से<strong>ह</strong>ोभेल अिछ। <strong>िव</strong>ापित एकर उलेख एवँ कारे केने छिथ।“ललातरूअर मंडप जीित, िनरमल ससधरधवलए भीित।<strong>ह</strong>िर जब आओब गोकुलपुर, घरे–घरे नगर बाजए जयतूर।अिलपन <strong>दे</strong>ओब मोितम<strong>ह</strong>ार, मंगलकलसक करब कुचगर”॥वैिदक युगि<strong>ह</strong>सँ िमिथलामे सभटा मांगिलक कायर् सवर्तोभािदमंडलेपर <strong>ह</strong>ोइत छल। ओना अिरपनक पिरपाटी तँ समत भारतमे कोनोने कोनो रूपें अिछये मुदा एि<strong>ह</strong>कलामे िमिथलाक अपन एकटा वैिशय छैक। <strong>ह</strong>िरा–कुंकुम–केसर आिदक संग िसदूरक संग अिरपन<strong>दे</strong>बाक पिरपाटी िमिथलेटामे अिछ। िमिथलाक लोक िचकलामे अपन एकटा सादगी अिछ। ई कला सनातन कालसँ वाि<strong>ह</strong>त <strong>ह</strong>ोइतआएल अिछ। िमिथलाक एि<strong>ह</strong>कलामे उमुक्त भावना एवँ पिरकृत शैली, नैसिगर्क अिभयंजना एवँ सुरूिचक जे समवय <strong>दे</strong>खबामेअवइयै से आनठाम भेटल असंभव। लोक संकृितक ए<strong>ह</strong>ेन ाँजल साद आर के भेटत? क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ जे वाितकअिरपनक ारंभ वैिदक युगि<strong>ह</strong>मे भेल छल। ‘सवर्तोभ’ आर ‘वितक’केँ एे मानल गेल अिछ। िमिथलामे चिलत ‘अिरपन’ आरअयाय िचशैलीकेँ ‘िमिथला शैली’क नामसँ से<strong>ह</strong>ो जानल गेल अिछ। एकरा आधुिनक <strong>िव</strong>ान लोकिन “िमिथला कूल आफपेिट” से<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ैत छिथ आर अ<strong>ह</strong>ुना एि<strong>ह</strong> धरो<strong>ह</strong>रकेँ संयोिगकेँ रखने छिथ मैिथल करण कायथ आर ाण ललना लोकिन।आथर्र म<strong>ह</strong>ोदय एि<strong>ह</strong> कलाक <strong>िव</strong>िश अययन केने छिथ आर एि<strong>ह</strong> सबधमे अपन मतो कािशत केने छिथ। एि<strong>ह</strong> िचक अययनसँसामािजक धािमर्क आिदक ज्ञान से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत अिछ। अिरपन आर िभि िच कालजदी भए एखनो िमिथलाक घर–घरमे यात अिछ।एि<strong>ह</strong>मे दू कारक भेद अिछ। भीित िच आर भूिम िच। भूिम िच अइपनक नामे िस अिछ। िमिथलाक सबटा शुभकायर्मेअइपन िलखबाक था अ<strong>ह</strong>ुखन बनल अिछ। वीरेर एवँ रामदक लेख सभसँ से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong>बातपर काश पड़ैत अिछ। अइपनपर42


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्तंक भाव प अिछ आर एकर कारण ई िथक जे िमिथला तंक धान के छल आर अइपन ओकर यांिक काश िथक।मैिथल िनबधकार लोकिन एकर म<strong>ह</strong>वक <strong>िव</strong>लेषण अपना लेख सभमे केने छिथ।अिरपनमे मूलतः तुसारी पूजा, पृिथवी, साँझ, मौ<strong>ह</strong>क, मधुावणी, ादशा, गव<strong>ह</strong>ा संाित, कोजागरा, सुखराि, षड़दल, अदल,वितक आिद िस अिछ। िभि िचमे <strong>ह</strong>िरसौ पूजाक िच, सरोवर, नयनायोिगन, बाँस, पुरैन, <strong>दे</strong><strong>ह</strong>िरपरक िच, द<strong>ह</strong>ीक भिरया,माँछक भिरया, गोपी चीर<strong>ह</strong>रण लीला आिद िस अिछ। डाला, <strong>ह</strong>ाथी, को<strong>ह</strong>वरक घरक <strong>ह</strong>ाथी, चुमाओनक डाला, रंग–िबरंगक पि<strong>ह</strong>याआिदक िच से<strong>ह</strong>ो िस मानल गेल अिछ। िमिथलामे एखनो उपरोक्त िचशैलीक यापकता <strong>दे</strong>खबामे अवइयै।संगीत:- संगीत मैिथल संकृित एकटा अिभ अंग मानल गेल अिछ। ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ िमिथलामे संगीतक पित चिल आिब र<strong>ह</strong>लअिछ। १४<strong>ह</strong>म शतादीमे िमिथलामे संगीतपर िसं<strong>ह</strong> भूपाल “संगीत–राकर–याख्या” नामक ंथ िलखने छला<strong>ह</strong>। १६<strong>ह</strong>म शतादीमेजगर ‘संगीत सवर्’। नामक ंथ िलखलि<strong>ह</strong> आर ओकर तुरंत बाद खराम आर कलीराम “लिच्छराघव” नामक ंथक रचनाकेलि<strong>ह</strong>। लोचनक रागतरंिगणी तँ सवर् िस अिछये जकर उलेख पूवर्ि<strong>ह</strong> भेल अिछ।िमिथलामे संगीतक ारंभ वैिदक गानसँ मानल जाइत अिछ। गौतम, भृगु, <strong>िव</strong>ािम, याज्ञवय आिदक आममे वैिदक यज्ञ आर गानसदैव <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ैत छल आर ओ परपरा िमिथलामे ब<strong>ह</strong>ुत िदन धिर बनल र<strong>ह</strong>ल। जनक <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ राजदरबार तँ स<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> एकर आयके छल। वैिदक गानमे ऋगवेदक मंसमू<strong>ह</strong> गाओल जाइत छल। नामवेदक गानक िनमणमे िमिथलाक अपूवर् योगदान अिछ।याज्ञवय संगीत <strong>िव</strong>ाकेँ मुिक्तमागर्क साधन मनैत छला<strong>ह</strong>े–“वीणा वादन तवज्ञः ुितजाित<strong>िव</strong>शारदः। तालज्ञा यासेनमुिक्तमागिनगच्छित”॥ वैिदक गानमे जकरा वरमडल क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ ओि<strong>ह</strong> समू<strong>ह</strong>क सात वरकेँ (स,री,ग,म,प,ध,नी) सतकक<strong>ह</strong>ल गेल अिछ। संगीतक ई सात वर अपन–अपन थानपर िनित बनल अिछ। एि<strong>ह</strong> सात वरक फेर अलग–अलग समू<strong>ह</strong>से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइछ। १६म–१७म शतादीमे दामोदर िम छटा रागक थापना केलि<strong>ह</strong> एक–एक रागक पाँच–पाँचटा रािगणी एवँ <strong>ह</strong>ुनक आठ–आठ पु आर आठ–आठ पुवधु। ओ राजाकेँ पुरूष आर रािगणीकेँ ी मनलि<strong>ह</strong>। भैरव, मालकोष, ि<strong>ह</strong>ंडोल, दीपक, मेघ आर ी–ईछटा राग भेल। ‘गीत गो<strong>िव</strong>द’केँ बध कायक गानक रूपमे मानल गेल अिछ।-“वाग्<strong>दे</strong>वता चािरिचित िचसा....करोित जय<strong>दे</strong>वक<strong>िव</strong> बधम्”।ओकर बाद एि<strong>ह</strong> ेणीमे <strong>िव</strong>ापित ठाकुरक पावली से<strong>ह</strong>ो अबैत अिच। <strong>िव</strong>ापित वयं एक पैघ संगीतकार छला<strong>ह</strong>। िमिथलामे‘नचारी’ आर ‘लगनी’ अ<strong>ह</strong>ुखन िस अिछ। िमिथलामे संगीतक मुख्य के र<strong>ह</strong>ल अिछ दरभंगा। आईन–ए–अकबरीमे <strong>िव</strong>ापितकनचारीक उलेख अिछ आर संगि<strong>ह</strong> ६रागक ६–६रािगणीक उलेख से<strong>ह</strong>ो अिछ। पचगिछया िमिथला संगीतक एकटा धान केअाविध मानल जाइत अिछ। एि<strong>ह</strong>ठामक रायब<strong>ह</strong>ादुर लमीनारायण िसं<strong>ह</strong>क दरबारमे माँगन खबास सन िस गबैया र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>।एि<strong>ह</strong> सबधमे <strong>ह</strong>म पि<strong>ह</strong>ने ब<strong>ह</strong>ुत िकछु िलिख चुकल छी तैं ओकरा एि<strong>ह</strong>ठाम दो<strong>ह</strong>रैब आवयक नि<strong>ह</strong> बुझना जाइत अिछ।III. – मैिथल संकृितक तंभमैिथल संकृितक िकछु मुख तंभ:-- i) गौतम – िमिथलाक पुर गाँवक र<strong>ह</strong>िन<strong>ह</strong>ार छला<strong>ह</strong>। गौतम कुड एवँ अि<strong>ह</strong>या थानसँ <strong>ह</strong>ुनक सबध बनाओल जाइत अिछ।- ii) याज्ञवय – ि<strong>ह</strong>नका सबधमे मतभेद अिछ मुदा ि<strong>ह</strong>नको मैिथल क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ। म<strong>ह</strong>ाराज जनकक समकालीन आर योगीछला<strong>ह</strong>। ई अपनाकेँ “िमिथलातस योगीः” क<strong>ह</strong>ने छिथ। ि<strong>ह</strong>नक पी मैेय वेदांतक <strong>िव</strong>दुषी छलिथ<strong>ह</strong>।- iii) किपल – िमिथलामे साँख्यक िनमता मानल जाइत छिथ।43


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्- iv) मडन िम – याय आर मीमाँसाक अितीय <strong>िव</strong>ान स<strong>ह</strong>रसा िजलाक मि<strong>ह</strong>षी ामक िनवासी छला<strong>ह</strong>े। शंकराचायर्सँ ि<strong>ह</strong>नकशााथर् भेल छल जाि<strong>ह</strong>मे ि<strong>ह</strong>नक पी भारती(शारदा) अयक्षता केने छली<strong>ह</strong>े। ि<strong>ह</strong>नक पिनभरनी शंकराचायर्केँ बाट <strong>दे</strong>खबैत क<strong>ह</strong>नेछलिथ<strong>ह</strong>–“वतः माणं परतः माणं शुकानाय <strong>िव</strong>चारथांित।िशयोप िशयैरूपगीय मानम वेि<strong>ह</strong> तमडनिमधाम॥जगद ुवं याजगद् ुवं आ कीरानाय िगरोिगरांित।ारथनीडाणसाेरूा जा नीि<strong>ह</strong> तमडन िम धाम”॥- v) वाचपित – अितीय दाशर्िनक जिनक ‘भामती’ दशर्नक क्षेमे अपूवर् ंथ मानल गेल अिछ। ई सवर्तं वतं <strong>िव</strong>ान छला<strong>ह</strong>आर पूव िमिथलाक िनवासी छला<strong>ह</strong>।- vi) उदयनाचायर् – ओना तँ किरऔनक िनवासी क<strong>ह</strong>ल जाइत छिथ मुदा पूव िमिथलाक िनवासी <strong>ह</strong>ेबाक माण से<strong>ह</strong>ो ि<strong>ह</strong>नकासबधमे भेटैत अिछ। ओ पैघ दाशर्िनक छला<strong>ह</strong> आर ि<strong>ह</strong>नक िनोक्त गविक्त िस अिछ–“वयमि<strong>ह</strong> पद<strong>िव</strong>ां तकर् मावी िक्षकॴवायिद पिथ <strong>िव</strong>पथे आ वर्यामसपंथा॥उदयित िदिश ययां भानुमान् सैव पूवनि<strong>ह</strong> तारिणरूदीते िदक्पराधीन वृिः”॥ि<strong>ह</strong>नक िलखल अनेक ंथ उपलध अिछ आर ओ एक <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ख्यात दाशर्िनक छला<strong>ह</strong>। िमिथलाक िसिक सारमे ि<strong>ह</strong>नक योगदानककरोसँ कोनो <strong>ह</strong>ालतमे कम नि<strong>ह</strong> अिछ। क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ जे जगाथ धाम जेबाक कालमे ि<strong>ह</strong>नका मोनमे ईर सबधी संकप–<strong>िव</strong>कप <strong>ह</strong>ोमए लागल आर जगदीशपुरी नामक थानमे जखन ओ एक मंिदरमे वेश केलि<strong>ह</strong> तखन एकाएक मंिदरक केबार बद भऽगेल। ईरक ित <strong>ह</strong>ुनक आथा बिढ़ गेलि<strong>ह</strong> आर ओ िलखलि<strong>ह</strong>–-उपिथतेषु बौेषु मदधीना तविथितःऐयर् मदमसवं माम वज्ञाय वर्से॥- vii) गंगेश उपायाय – मंगरौनी िनवासी गंगेश याय–शा दुधषर् <strong>िव</strong>ान भेल छिथ आर ि<strong>ह</strong>नक िस ंथ “तविचंतामिण” अपना<strong>िव</strong>षयक अितीय ंथ मानल गेल अिछ। नव–यायक जमदाता ई छला<strong>ह</strong> जाि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु िमिथला जगिस भेल।- viii) अिभनव वाचपित – धमर्शाज्ञ आर दाशर्िनक छला<strong>ह</strong> आर िमिथलाक धमर्शा साि<strong>ह</strong>य एवँ याय आर कानूनक सुदृढ़करबामे ि<strong>ह</strong>नक अपूवर् योगदान र<strong>ह</strong>ल छि<strong>ह</strong>।- ix) पक्षधर िम – तािकर्कक संगि<strong>ह</strong> संग याय–शाक अितीय <strong>िव</strong>ान छला<strong>ह</strong>। गंगेशक तव िचंतामिणपर ि<strong>ह</strong>नक टीका‘आलोक’ सवर् <strong>िव</strong>िदत अिछ। ि<strong>ह</strong>नके अनुमितसँ रघुनाथ िशरोमिण नािदयामे ‘नव–याय’क केक थापना केने छला<strong>ह</strong>। तकरा44


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बादि<strong>ह</strong>सँ नािदया नव–यायक िस के भेल। ई ‘स राघव’ (नाटक) आर ‘चालोक’ रचियता से<strong>ह</strong>ो छला<strong>ह</strong> आर ि<strong>ह</strong>नकासबध कैक कारक िकवदंती िमिथलामे अ<strong>ह</strong>ुखन चिलत अिछ–-“शंकर वाचपयो<strong>ह</strong> शंकरवाचपतीसदृशौ।पक्षधर ितपक्षी लक्षीभूतो नचकृिप”॥- x) शंकर िम – भवनाथ िम अयाचीक पु शंकर िम िमिथलाक साँकृितक इित<strong>ह</strong>ासक एकटा कीिर्तंभ मानल गेल छिथ।पाँच वषर्क अवथा िनिलिखत लोक सुनाकेँ िमिथलाक शासककेँ ई चका चॱध कऽ <strong>दे</strong>ने छला<strong>ह</strong>–-“बालोऽ<strong>ह</strong>ं जगदानदनमे बाला सरवतीअपूण पंचमे वष वणर्यािम जगयम्”॥जखन िमिथलाक शासक एकरा वणर्न करे क<strong>ह</strong>लिथ<strong>ह</strong> तखन ओ पूछलिथ<strong>ह</strong> जे लौिकक अथवा वैिदक कोन रूपें–तखन म<strong>ह</strong>ाराजक<strong>ह</strong>लिथ<strong>ह</strong> जे दु<strong>ह</strong>ु रूपें वणर्न कए–-“चिकतिलतछः याणे तव भूपतेस<strong>ह</strong>शीष पुरूषः स<strong>ह</strong>ाक्षः स<strong>ह</strong>पात्”॥एि<strong>ह</strong>मे पि<strong>ह</strong>ल पांित विनिमर्त लौिकक संकृत िथक आर दोसर पांित वैिदक मं िथक।- xi) <strong>िव</strong>ापित ठाकुर – िमिथलाक संकृित चरमोकषर् भेल म<strong>ह</strong>ाक<strong>िव</strong> <strong>िव</strong>ापित जे <strong>ह</strong>मरा लोकिनकमे रक्तमे अतन समाि<strong>ह</strong>त छिथआर िजनका िबना िमिथलाक साँकृितक इित<strong>ह</strong>ासक कपनो करब असंभव अिछ। मैिथल जनजीवनक ए<strong>ह</strong>ेन कोनो अंश नि<strong>ह</strong> अिछजाि<strong>ह</strong>मे <strong>िव</strong>ापित यात नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोिथ आर ई गौरव एि<strong>ह</strong> रूपें संसारक आन कोनो क<strong>िव</strong>केँ ात नि<strong>ह</strong> भेल छि<strong>ह</strong>। जमसँ मृयु धिरकसामािजक संकारोपर <strong>िव</strong>ापित अाविध यात छिथ आर मैिथल संकृितक <strong>िव</strong>िश तवमे जे िकछु एखनो बाँचल अिछ तकरएकमा ेय <strong>िव</strong>ापितकेँ छि<strong>ह</strong>। मैिथली संकृित ओ ए<strong>ह</strong>ेन कीितर्तंभ छिथ जकर मूयाँकन करब अखनो धिर संभव नि<strong>ह</strong> भेलअिछ।ओ मैिथलकेँ ‘पुरूषाथर्’क पाठ पढ़ौलि<strong>ह</strong> आर ‘सुपुरूष’क कपनाकेँ साकार करबामे समथर् भेला<strong>ह</strong>। ‘पुरूष’क चिरक <strong>िव</strong>िभ पक्षक<strong>िव</strong>लेषण करैत ओ क<strong>ह</strong>ने छिथ जे <strong>िव</strong>ा, बुि आर <strong>िव</strong>वेककेँ समुिचत रूपें उपयोग केिन<strong>ह</strong>ार यिक्तये मानल क<strong>ह</strong>ा सकैत छिथ।पुरूषाथर्क अथ भेल मनुक्खक संतुिलत <strong>िव</strong>कास। परपरावादी <strong>ह</strong>ोइत<strong>ह</strong>ुँ। <strong>िव</strong>ापित युग पुरूष छला<strong>ह</strong> आर भ<strong>िव</strong>यक <strong>ह</strong>ेतु संकेत<strong>दे</strong>िन<strong>ह</strong>ार से<strong>ह</strong>ो। अपना समयक ि<strong>ह</strong>साबे ओ गितशील क<strong>ह</strong>ल जा सकैत छिथ आर <strong>िव</strong>चारमे वतुिन आर धमर्िनरपेक्ष से<strong>ह</strong>ो।‘<strong>िव</strong>भागसार’ नामक कानूनी ंथ िलिख <strong>िव</strong>ापित अपन राजनैितक पटुता आर ज्ञानक पिरचय तँ <strong>दे</strong>ने छिथये, संगि<strong>ह</strong> एि<strong>ह</strong> पुतककमायमसँ ओ ओइनवार वंशक एकताकेँ सुदृढ़ रखबामे से<strong>ह</strong>ो सफल भेल छला<strong>ह</strong>।<strong>िव</strong>ापित मूलरूपेण तीन कारक मैिथली गीतक रचना कए अपनाकेँ अमर कऽ गेला<strong>ह</strong> आर मैिथल संकृितकेँ नव–जीवन दान कऽगेला<strong>ह</strong>। मैिथलीमे एि<strong>ह</strong> तीनू कारक गीतक रचना कए ओ मैिथली भाषा, िमिथलाक संकृित मायमकेँ से<strong>ह</strong>ो अमरव दान केलि<strong>ह</strong>।थम कोिटक गीत भेल <strong>िव</strong>िभ <strong>दे</strong>वी–<strong>दे</strong>वताक ित गाओल गीत सभजे अाविध िमिथलामे ओि<strong>ह</strong>ना चिलत अिछ जेना ताि<strong>ह</strong> िदनमेर<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोएत। सभ कारक सामािजक उसवपर ई गीत सभ गाओल जाइत अिछ आर एि<strong>ह</strong>सँ मैिथल संकृितक एकरूपता <strong>दे</strong>खबामेअवइयै। एकरा सामायतः यव<strong>ह</strong>ार गीत क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ। दोसर कारक गीत भेल–िशवगीत जाि<strong>ह</strong>मे नचारी आर म<strong>ह</strong>ेशवाणीकेँ45


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्राखल जा सकइयै आर जाि<strong>ह</strong> मायमसँ <strong>िव</strong>ापित िमिथलाक शोिषत–पीिड़त मानव यथाकेँ िचित करबामे सफल भेल छिथ। तेसरकारक गीत भेल सामाय िथितक जीवन–यापन करैत जीवनक उपभोग करैत ेम गीत–ेमी आर ेयसीक िमलन, <strong>िव</strong>र<strong>ह</strong>, संभोगसबधी गीत जाि<strong>ह</strong>मे राधाकृणकेँ आिन िचित कैल गेल अिछ। एि<strong>ह</strong> िदशामे ओ जय<strong>दे</strong>वसँ भा<strong>िव</strong>त <strong>दे</strong>खना जाइत छिथ। ेमी–ेिमकाक <strong>ह</strong>ेतु तँ <strong>िव</strong>ापित नि<strong>ह</strong> केने <strong>ह</strong>ोिथ।िशव गीतक से<strong>ह</strong>ो तीन रूप <strong>दे</strong>खबामे अवइयै– i) िशवक तुित िकंवा ाथर्ना; ii) िशव–<strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>, आर iii) िशवक पािरवािरक जीवनसबधी गीत। साि<strong>ह</strong>यक इित<strong>ह</strong>ास दृिकोणे <strong>िव</strong>ापितक िशव गीत साि<strong>ह</strong>यक क्षेमे एकटा अपूवर् <strong>दे</strong>न क<strong>ह</strong>ल जा सकइयै जकरदोसर उदा<strong>ह</strong>रण <strong>ह</strong>मरा <strong>दे</strong>खबामे नि<strong>ह</strong> अवइयै। नचारीक <strong>ह</strong>ेतु <strong>िव</strong>ापित समत भारतमे िस छिथ। एकर भाव आनोठाम <strong>दे</strong>खलजाइत अिछ खास कए नेपालमे।ैमािषक नाटक कऽ रचना कए <strong>िव</strong>ापित जे आदशर् थािपत केलि<strong>ह</strong> तकरा िमिथलामे <strong>ह</strong>ेवािन धिर लोग अनुसरण करैत र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong>आर <strong>ह</strong>षर्नाथ धिर ैमािषक नाटकक रचना <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ल।मैिथल संकृित एकटा अयतम उदा<strong>ह</strong>रण जे <strong>ह</strong>मरा <strong>िव</strong>ापित गीतसँ भेटैत से भेल िशव–<strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क गीत–एकटा अपूवर् म<strong>ह</strong>ेशवाणी जाि<strong>ह</strong>मेपाँचगोट मैिथल <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>िधक उलेख अिछ आर ई गीत भाषा गीत सं<strong>ह</strong> (संख्या ६६)मे संि<strong>ह</strong>त अिछ। थमि<strong>ह</strong> एि<strong>ह</strong> सं<strong>ह</strong>मेकािशत भेल अिछ–एि<strong>ह</strong>मे पिरछन, तकरबाद पिटआपर बैसब, म<strong>ह</strong>ुअक, सासु ारा बेदीपर घुमोनाई, आर पाँचम गौरीक सखी सभारा म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वकेँ काजर करब आिद <strong>िव</strong>ाक उलेख अिछ जे अ<strong>ह</strong>ुखन िमिथलामे चिलत अिछ–एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ेशवाणीकेँ एतए उृत कैलजाइत अिछ–-“दोलातरनबइते सिस पिस परू, बाघछाल गेल िछिड़आई।तेि<strong>ह</strong> अिम अरसे मृगिरदुिजिबउठु, भागें मोए अएला<strong>ह</strong>ुँ पड़ाई॥दोसर <strong>िव</strong>िध पिड़चाँ चिढ़बैसला<strong>ह</strong>े, जषने िदगंबर आइ रे।लाजक लेल गोिर नि<strong>ह</strong> आबए, सिख सभे गेल पड़ाई॥माई <strong>ह</strong>े माड़ब मए नि<strong>ह</strong> जेबए, ज<strong>ह</strong>ाँ बस उमत जमाई॥पएर धोअए षने दूध िपअल फिण, <strong>ह</strong>र लागल तसु चोरी।सभे सभत<strong>ह</strong>ु करताल बजाबए, मधुर<strong>ह</strong>ासे <strong>ह</strong>ँस गोरी॥सासुि<strong>ह</strong> शंकरवदन उगारल, आँचर छानल िमपासे।<strong>दे</strong>िख िगिरभाने भोिग कुच चढ़ला<strong>ह</strong>, आओर िक क<strong>ह</strong>ब उप<strong>ह</strong>ासे॥गोिर सािख िमिल ईस सीर धिर, नयन आँजल मन मेि<strong>ह</strong>।एक<strong>ह</strong>ाथ नयनानल डाढ़ल, दोसर िगड़ल गंगा गो<strong>ह</strong>े॥भनइ <strong>िव</strong>ापित सुन<strong>ह</strong> मदाइिन, ओवर स<strong>ह</strong>जक भोरा।46


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गोिर सि<strong>ह</strong>त <strong>ह</strong>र<strong>दे</strong>थु अभयवर, पुरत मनोरथ तोरा”॥म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक वरूप एवँ वेषसँ अदभुत िथित उप भगेल छल। एि<strong>ह</strong>मे <strong>िव</strong>ापित कालीन <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क लौिकक <strong>िव</strong>िधक <strong>िव</strong>वरण भेटैत अिछजाि<strong>ह</strong>सँ तकालीन मैिथली संकृितक सामािजक रूपक दशर्न <strong>ह</strong>ोइछ। एकरा पिरछनक गीत से<strong>ह</strong>ो कि<strong>ह</strong> सकैत छी। एि<strong>ह</strong> ममेएकटा आर गीत य अिछ–-“कौन वर आनल तपिसया,गोिर मुगुध भेिल <strong>दे</strong>िख रंगरिसया॥नयन अनल काजर क<strong>ह</strong>ाँ लगाओब।जटा गांग–गोट कैसे कए चुँमाओब॥भुत बिरआती कए जेमाओब।पाँचवदन म<strong>ह</strong>ुअक क<strong>ह</strong>ा पाओब॥पािन िपनाक मुसरे सरे गाबए।बाघ छाल ओढ़न िकछु न सो<strong>ह</strong>ाबए॥भनइ <strong>िव</strong>ापित ओवर दायक।<strong>दे</strong>थ अभय वर ओ जुग नायक”॥आँिख आिग र<strong>ह</strong>लाक कारणे काजर कए करबै<strong>ह</strong>, जटामे गंगाक मोिन र<strong>ह</strong>लाक कारणे चुमाओन कोना करबै<strong>ह</strong>, भूत–ेत बिरआतीकेँभोजन कए करबै<strong>ह</strong>, पाँचटा मुँ<strong>ह</strong> छि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ुअक कोन मुँ<strong>ह</strong>े करबै<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ाथक िपनाकसँ अठोर कुटैत–अ<strong>ह</strong>ुठाम मैिथल <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क <strong>िव</strong>धक <strong>िव</strong>वरण भेटैत अिछ आर <strong>िव</strong>ापितक सामािजक यापकताक से<strong>ह</strong>ो। जाि<strong>ह</strong> दृिये <strong>दे</strong>खबा <strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खु।मुदा ई मानए पड़त जे <strong>िव</strong>ापित मैिथली संकृितक यापकताकेँ जीवंत रखलि<strong>ह</strong> आर ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ चल अबैत परपराकेँ एकटासमेिटकेँ मैिथलवक वैिशयकेँ िशखरपर चढ़ौलि<strong>ह</strong>। तैं तँ <strong>िव</strong>ापित <strong>ह</strong>मरा लोकिनक संकृितक आलोक तंभ छिथ।IV. मैिथल संकृितक उकषर्=मैिथली भाषा:- कोनो संकृितक एकरूपताक ोतक <strong>ह</strong>ोइछ भाषा आर िब<strong>ह</strong>ारमे िमिथलेटा एकटा ए<strong>ह</strong>ेनसाँकृितक क्षे अिछ जकर एकरूपताकेँ ोितत केिन<strong>ह</strong>ार मैिथली भाषा अपयर्ंत जी<strong>िव</strong>त अिछ। िमिथला उपिनषद युगि<strong>ह</strong>सँ िस<strong>िव</strong>ाके र<strong>ह</strong>ल अिछ आर जखन मगधक बल ताप सूयर् डुिबयो गेल छलैक तखन<strong>ह</strong>ुँ िमिथला अपन संकृित आर <strong>िव</strong>ाकेँ सुरिक्षतरखने छल। इित<strong>ह</strong>ासक ममे सयता ओ संकृितक जेक अंग–उपांग अिछ ताि<strong>ह</strong> सभमे िमिथला अपन वतं थान बनालेनेअिछ। अ<strong>ह</strong>ुना भारतीय सयता मय मैिथल संकृित एवँ भाषाक <strong>िव</strong>िश थान अिछ। िमिथलाक <strong>िव</strong>धा, संकृित एवँ भाषासँसमत उरभारत अनुशािसत भा<strong>िव</strong>त भेल अिछ आर जलोकसँ आसाम धिर एकर यक्ष–अयक्ष भाव <strong>दे</strong>खल जा सकइयै।अित ाचीन <strong>ह</strong>ोइत<strong>ह</strong>ुँ मैिथली एक जीवन भाषा िथक। िब<strong>ह</strong>ारमे मैिथलीक भेद भेल दिक्षण भागलपुरक ‘िछकािछकी’, चपारणक‘मधेशी’ तथा छोट लोकक ‘जोल<strong>ह</strong>ा’ बोली आिद। मैिथलीक ाचीनताक सबधमे एतबे मरण राखब आवयक अिछ जे47


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्‘लिलत<strong>िव</strong>तार’ नामक बौ ंथमे जे ६४िलिपक <strong>िव</strong>वरण भेटइयै ताि<strong>ह</strong>मे एकटा ‘वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ी’, िलिपक उलेख से<strong>ह</strong>ो अिछ। िमिथलाक नामिस भेलापर उए<strong>ह</strong> िलिप ‘मैिथली’ आर ‘ितर<strong>ह</strong>ूत’क िस भेलापर ‘ितर<strong>ह</strong>ूता’क नामे िस भेल। िमिथलासँ असम धिर इए<strong>ह</strong> िलिपचिलत अिछ। बृ वाचपितसँ अाविध जतबा जे संकृतक पंिडत, मनीिष एवँ <strong>िव</strong>ान भेल छिथ से सभ केओ मैिथली िलिप आरभाषाकेँ जी<strong>िव</strong>त रखबाक यास केने छिथ आर ओि<strong>ह</strong>मे योगदान से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>ने छिथ। रूिचपित जगर, चडेर, <strong>िव</strong>ापित आिद यिक्तअपन संकृत रचनािदमे मैिथली शदक चुर माामे यव<strong>ह</strong>ार केने छिथ जाि<strong>ह</strong>सँ बुझना जाइत अिछ जे भाषाक रूपमे मैिथलीकवीकृित अित ाचीन कालि<strong>ह</strong>मे भऽ गेल छल। वाचपित िम ‘भामती’मे मैिथली शद ‘<strong>ह</strong>ड़ी’क यव<strong>ह</strong>ार केने छिथ।मैिथलीक ाचीनतम उपलध ंथ अिछ योितरीर ठाकुरक ‘वणर्न राकर’ जे अपना ढ़ँगक अितीय ंथ मांला गेल अिछ आरअपूवर् गंथक ि<strong>ह</strong>साबे पूव भारतीय भाषाक ाचीनतम ंथ थीिक। ए<strong>ह</strong>ेन अदभूत ंथ भारत वषर्क आन कोनो भाषामे अाविधउपलध नि<strong>ह</strong> भेल अिछ। योितरीर, उमापित, <strong>िव</strong>ापित, अमृतकर, अिमयकर, गो<strong>िव</strong>द दास, केशनारायण आिद किब–मनीिषकयासे मैिथली १३–१४–१५म शतादी धिर समत उर पूव भारत एवँ नेपालक एकमा साँकृितक भाषा छल आर ई समत क्षेएक साँकृितक सूमे बा<strong>ह</strong>ल छल। चािरसे वषर् धिर नेपालक राजा ओ <strong>ह</strong>ुनका सभसँ ोसाि<strong>ह</strong>त धुरधर <strong>िव</strong>ान मैिथल लोकिनमैिथलीमे स<strong>ह</strong> काय ओ नाटकक रचना केलि<strong>ह</strong>। ाचीन िशलालेख ओ अयाय एित<strong>ह</strong>ािसक साधनसँ ई प <strong>ह</strong>ोइछ जे एकसमयमे मैिथली उर भारतवषर् आर नेपालमे पूणर् रूपें यात छल आर नेपालमे गोरखा शासनक पूवर् धिर एक कारक राभाषेछल।<strong>िव</strong>ापितक िलखनावलीसँ सामािजक िथितक ज्ञान <strong>ह</strong>ोइछ। िमिथलामे बि<strong>ह</strong>था–बि<strong>ह</strong>िकरनीक य–<strong>िव</strong>य <strong>ह</strong>ोइत छल आर एकर ब<strong>ह</strong>ुतरास माणो िमिथलामे य–त भेटल अिछ आर एि<strong>ह</strong> केँ लऽ कए मर मुकदमा से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत छल। भेष–भाव–भाषा एवँ िलिपपरकोनो जाित आर <strong>दे</strong>शक मयदा िनभर्र करैत अिछ आर एि<strong>ह</strong> दृिये िमिथला–मैिथलीक जे आ<strong>िव</strong>िच्छ वा<strong>ह</strong> 8–9म शतादीमे ारंभभेल छल से अाविध वाि<strong>ह</strong>त अिछये जाि<strong>ह</strong>सँ मैिथल संकृितक वरूप पिरलिक्षत <strong>ह</strong>ोइछ। जाि<strong>ह</strong> मैिथलीक उव एवँ <strong>िव</strong>कास <strong>ह</strong>मरालोकिन अखन <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छी तकर उपि बौ–गान आर दो<strong>ह</strong>ा आिदक कालसँ भेल अिछ जे िक िनिलिखत <strong>िव</strong>वरणसँ प<strong>ह</strong>ोएत।8म शतादीसँ १२मशतादी धिर बौ िभक्षु लोकिन जाि<strong>ह</strong> चिलत भाषामे अपन फुट दो<strong>ह</strong>ा, गीत आिदक रचना केलि<strong>ह</strong> तकरेसाि<strong>ह</strong>यमे ‘िसगान’क संज्ञा <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। एि<strong>ह</strong>मे सँ ब<strong>ह</strong>ुत रास िस लोकिन िब<strong>ह</strong>ारेक िनवासी छला<strong>ह</strong>। िस लोकिन भाषाकेँम<strong>ह</strong>ान भाषा<strong>िव</strong>द लोकिन अपना–अपना ढ़ँगे लेने छिथ आर केओ ओकरा ि<strong>ह</strong>दी, बंगला, असमी, उिड़या आिदक ाचीन रूप मननेछिथ। एि<strong>ह</strong>ठाम मरण रखबाक अिछ जे ातः मरणीय रा<strong>ह</strong>ुल सांकृयायन एि<strong>ह</strong> िसगानक भाषाकेँ मैिथली मग<strong>ह</strong>ीक ाचीन रूपक<strong>ह</strong>ने छिथ। योितरीर ठाकुरक वणर् राकरमे से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> िस सभि<strong>ह</strong>क नाम भेटैत अिछ। िस गानक भाषाक उदा<strong>ह</strong>ारणसँ से<strong>ह</strong>ोई प <strong>ह</strong>ोएत जे इए<strong>ह</strong> मैिथलीक आिद रूअप िथक–सर<strong>ह</strong>पाद (८–९म शतादी)–ज<strong>ह</strong> मन पवन न संचरइ र<strong>िव</strong> शिश ना<strong>ह</strong> पवेशति<strong>ह</strong>ं व<strong>ह</strong> िच <strong>िव</strong>साम करू सर<strong>ह</strong>े कि<strong>ह</strong>अ अवेश।<strong>िव</strong>रूपा (९म शतादी)–दशम दुआइत िच<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खइया,आइल गरा<strong>ह</strong>क अपणो बि<strong>ह</strong>आ।48


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्चउसिठ धिड़ये <strong>दे</strong><strong>ह</strong> पसारा,पइठल गरा<strong>ह</strong>क नाि<strong>ह</strong> िनसारा।कबलपाद (९म शतादी)–खुटी उपाड़ी मेलल किच्छ,वा<strong>ह</strong>तु कामिल सदगुरू पुिच्छ।कुुरी पाद–िदवसे <strong>िव</strong><strong>ह</strong>ुड़ी काइड़ भाअ राित भइले कामरू जाअ।अइसन चय कुुरी पाएँ गाइड़ केिड़ मझें एकुड़ी एि<strong>ह</strong> सनाइड़।भानो थे कुुरी पाए भवा थेरा जे एथु बुझएँ सो एथुवीरा।उपरोक्त गीतमे संचाइ, करू, भाअ, जाअ, अइसन आिद ठेठ मैिथली शद जकर योग अ<strong>ह</strong>ुखन मैिथलीमे यात अिछ। एि<strong>ह</strong>कारक योग योितरीर आर <strong>िव</strong>ापित से<strong>ह</strong>ो केने छिथ। वणर्न राकर कीितर्लता आर पदावलीमे ए<strong>ह</strong>ेन सभ ंयोग आर भाषाकसाय <strong>दे</strong>खबामे अवइयै। िसगानक भाषा वणर्न राकर आर कीितर्लताक भाषासँ <strong>िव</strong>शेष िभ नि<strong>ह</strong> अिछ। एि<strong>ह</strong> कोिटमे ाकृतपैंगलमकेँ से<strong>ह</strong>ो रािख सकैत छी। लोिरक आर डाकवचनावली से<strong>ह</strong>ो ाचीन अिछ।शंकरद, उमापित आर <strong>िव</strong>ापितक यासे मैिथलीक गित <strong>िव</strong>शेष भेल। उमपितक मैिथली गीत कोनो साि<strong>ह</strong>यक शोभा भऽ सकैतअिछ। उमापित आर <strong>िव</strong>ापित योितरीरक अपेक्षा चिलत मैिथलीक योग <strong>िव</strong>शेष केने छिथ। <strong>िव</strong>ापित ‘<strong>दे</strong>िसल बअना’क यव<strong>ह</strong>ारकए अपनाकेँ गौरवां<strong>िव</strong>त बुझैत छला<strong>ह</strong>। उमापित आर <strong>िव</strong>ापितक मैिथलीक रूपक बानगी <strong>दे</strong>खब आवयक–उमापित:अनगुन पिर<strong>ह</strong>िर <strong>ह</strong>रिख <strong>ह</strong>ेरू धिनमानक सभिथ <strong>िव</strong><strong>ह</strong>ाने।ि<strong>ह</strong>मिगिर कुमिर चरण <strong>ह</strong>ृदय, धिर सुमित उमापित भाने॥<strong>िव</strong>ापित:साँझक वेरां जमुनाक तीरां कदवेरी वनतरूतराअकिम कानरा िक क<strong>ह</strong>ब काला सोझांि<strong>ह</strong> बुझल सिख कुसुमसराकठ गरल नि<strong>ह</strong> मृगमद चारू फिणपित मोरा नि<strong>ह</strong> मुकुता<strong>ह</strong>ारू।भनि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>यापित सुन <strong>दे</strong>वंकामा एक दोस अिछ ओि<strong>ह</strong> नामक रामा॥49


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गो<strong>िव</strong>द दास:कोिट कुसुमसर विरसय जे पर तेि<strong>ह</strong>िक जलदजल लािगेम द<strong>ह</strong>न कर <strong>ह</strong>ृदय जकर पुिन ताि<strong>ह</strong> िक वक आिग।जसु पद तल <strong>ह</strong>म जीवन सॱपल ताि<strong>ह</strong> िक तनु अनुरोध।गो<strong>िव</strong>द दास क<strong>ह</strong>ए धिन अिभसरू स<strong>ह</strong>चिर आओल बोध॥गो<strong>िव</strong>द दासक एकाक्षर अनुासक एकटा अयतम उदा<strong>ह</strong>रण <strong>दे</strong>खब आवयक–काँचा कंचन कांित कमलमुखी कुसुिमत कानन जोइ।कुंज कुटीर कलावती कातर का<strong>ह</strong>ु का<strong>ह</strong>ु की रोइ॥िक क<strong>ह</strong>ब िकतब कत जे कुल कािमनी किठन कुसुम सर स<strong>ह</strong>इ।करि<strong>ह</strong> कपोल केश कत कुंनचत कािलदीकूल से र<strong>ह</strong>इ॥लोचनक रागतंरिगणीमे ३७मैिथल क<strong>िव</strong>क गीत सभ संि<strong>ह</strong>त अिछ। लोचन वभाषाकेँ मय<strong>दे</strong>शी भाषा आर <strong>िव</strong>ापितक भाषाकेँ <strong>दे</strong>शीभाषा क<strong>ह</strong>ने छिथ। लोचन वयं वर्जभाषा आर मैिथलीमे गीत बनौने छला<strong>ह</strong>। लोचनक एकटा मैिथली गीतक नमूना िनांिकत अिछ–साँवर वदन <strong>िव</strong><strong>ह</strong>ुिसया, मधुवन जाइते िमलल तोर रिसकया।सुनािस न मधुर मुरली रव, सुकृत सफलकर सभे समुिचत नव।लोचन मन बुझ सरस <strong>िव</strong>मलपित, मधुमित पित मि<strong>ह</strong>नाथ म<strong>ह</strong>ीपित।मयकालीन मैिथली गक एकटा नमूना–“<strong>ह</strong>मरा वि<strong>ह</strong>याक <strong>ह</strong>राइक बेटी पदुमी नाी गौरवण जे तो<strong>ह</strong>रे बेटा ञे ीकृणा ञे िब<strong>ह</strong>ायाले से <strong>ह</strong>मे एक टका लए तो<strong>ह</strong>रा <strong>ह</strong>मे<strong>दे</strong>िलयाबे। ताि<strong>ह</strong> सँ <strong>ह</strong>मरा कञो लञे सबध नि<strong>ह</strong>”।एवँ कारे <strong>ह</strong>म <strong>दे</strong>खैत छी जे मैिथलीक <strong>िव</strong>कास म बरोबिर बनल र<strong>ह</strong>ल अिछ। एकर गित कि<strong>ह</strong>ओ अवरू नि<strong>ह</strong> भेल। ि<strong>ह</strong>दीमेियाक रूप कक कमर्केँ अनुसार पिरविर्त <strong>ह</strong>ोइत अिछ, आर िलंगभेद धान र<strong>ह</strong>ैत अिछ, मुदा मैिथलीमे से बात नि<strong>ह</strong> अिछ।मैिथलीमे िलंगभेदक म गौण र<strong>ह</strong>ैत अिछ आर िया कारकक अनुसार बदलैत अिछ। आदर, अयादर, अनादर, आिद भावक संगि<strong>ह</strong>ियाक रूप िभ <strong>ह</strong>ोइछ जे आन ठाम <strong>दे</strong>खबामे नि<strong>ह</strong> अवइयै।१७–१८म शतादीमे आिबकेँ मैिथलीक रूपमे पिरवतर्न <strong>दे</strong>खबामे अवइयै आर ओि<strong>ह</strong> दृिये मनबोधक कृणजममे मैिथलीक ठेठ रूप<strong>दे</strong>खबामे अवइयै–“कतओक िदवस जखन िबितगेल,50


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>िर पुिन <strong>ह</strong>थगर गोटगर भेल।से कोन ठाम जतय नि<strong>ह</strong> जािथ,कय वेिर आन<strong>ह</strong>ु सँ ब<strong>ह</strong>रािथ”॥एि<strong>ह</strong> मैिथलीक रूपक साय आधुिनक मैिथलीसँ अिछ। मनबोधक पछाित <strong>ह</strong>षर्नाथ, चदा झा, जीवन झा, रघुनदन दास, लाल दासआिदक नाम उलेखनीय अिछ। ि<strong>ह</strong>नका लोकिनक उरण <strong>दे</strong>व आवयक–चदा झा–“पड़ा पड़ा बड़ा बड़ा गृ<strong>ह</strong>ा जािर <strong>दे</strong>लकौ–<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> कयका <strong>िव</strong>पित जािन, कािन लेलकौब<strong>ह</strong>ुत छोट बानरे सभैक <strong>ह</strong>ाल कैलकौचड दड <strong>दे</strong>िन<strong>ह</strong>ार दूत चोर धेलकौ”।<strong>ह</strong>षर्नाथ–“रमिन <strong>ह</strong>े सुिनय वचन दय कान।जे ओ मोर मािनय दोष दोष किर.करू धिन दड <strong>िव</strong>धान”।लाल दास–“खसल िनशुंभ म<strong>ह</strong>ा बलबान, संज्ञालुत सुतल <strong>ह</strong>तज्ञान।<strong>दे</strong>िख िनशुंभ को मि<strong>ह</strong>मे पड़ल, आएल शुभ ोध अित भरल।जीवन झा–“<strong>िव</strong>र<strong>ह</strong> यथा अित आकुल रमनी,सकल कलेबर केवल धमनी।स<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> पातर लकलक ि<strong>ह</strong>यकर,धक धक रे की”॥51


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अयाय भाषा जकाँ मैिथलीक अपन िलिप से<strong>ह</strong>ो छैक जे अाविध जी<strong>िव</strong>त छैक आर ठेठ िमिथलामे जकर अखनो सभ कायर्कअवसरपर यव<strong>ह</strong>ार <strong>ह</strong>ोइत छैक। मैिथलीक <strong>िव</strong>कास २०म शतादीमे सभसँ बेसी भेल अिछ आर ता<strong>ह</strong>ुमे वतंता ाितक पछाित तँआरो बेसी। अि<strong>ह</strong>ठाम मैिथली साि<strong>ह</strong>यक इित<strong>ह</strong>ास िलखब <strong>ह</strong>मर अभी नि<strong>ह</strong> अिछ–एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयपर कतेक पुतक उपलध अिछ आरकतेक गोटए िलिखओ र<strong>ह</strong>ल छिथ। <strong>ह</strong>मर कय एतबे जे मैिथली भाषा िमिथलाक सांकृितक एकरूपताक सवर्े साधन र<strong>ह</strong>लअिछ आर ७००–८००वषर् सँ मैिथलीक मायमसँ िमिथलाक राजनैितक आर साँकृितक एकताक िनमणमे सा<strong>ह</strong>ाय भेटल अिछ।भाषाकेँ संकृितक संबलक रूपमे उपिथत कैल गेल अिछ आर मैिथलीक ाधाय एि<strong>ह</strong> बातक प सबूत अिछ।V. मैिथल संकृितक िनजी वैिश:- जेना बंगाल, म<strong>ह</strong>ारा, तिमलनाडु, गुजरात, कणटक, केरल आिद ांत भािषक, साँकृितक,भौगौिलक, ऐित<strong>ह</strong>ािसक आिद दृिये ांत क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ ठीक ति<strong>ह</strong>ना िब<strong>ह</strong>ारमे िमिथलेटा ए<strong>ह</strong>ेन एकटा साँकृितक क्षे अिछ जेसभ दृिये ांत क<strong>ह</strong>ल जा सकैत अिछ। भौगोिलक ऐित<strong>ह</strong>ािसक, साँकृितक एवँ भािषक दृिये िमिथला एकटा म<strong>ह</strong>ान के अिताचीन कालसँ र<strong>ह</strong>ल आर एकर अपन साँकृितक वैिशक म<strong>ह</strong>ा से<strong>ह</strong>ो वैिदक कालसँ अाविध अ<strong>िव</strong>िच्छ रूपें चिल आिब र<strong>ह</strong>लअिछ। उथान–पतन इित<strong>ह</strong>ासक एकटा अकाय िनयम आर तैं िमिथला एकर कोनो अपवाद नि<strong>ह</strong> परच एकर साँकृितक एकतासभ िदन बनल र<strong>ह</strong>ल छैक आर इित<strong>ह</strong>ास एकर साक्षी अिछ। एकर क्षे <strong>िव</strong>तीणर् अिछ आर िमिथला एकटा भौगौिलक इकाई मानलगेल अि<strong>ह</strong> जे सित तीन मडल (ितर<strong>ह</strong>ूत, दरभंगा आर कोशी)मे <strong>िव</strong>भक्त अिछ। उरमे नेपाल, पूवर्मे पिम बंगाल, दिक्षणमेमगध, आर पिममे िब<strong>ह</strong>ार आर उर<strong>दे</strong>शक अंश अिछ। नदीक ारा िसिचत <strong>ह</strong>ेबाक कारणे एकरा ‘तीरभुिक्त’ से<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ल गेलअिछ। ‘तीरभुिक्त’क र<strong>ह</strong>िन<strong>ह</strong>ार क गवोिक्तक उलेख <strong>िव</strong>ापित अपन ‘पुरूष परीक्षा’मे कएने छिथ।=“अ<strong>ह</strong>ो तीर भुक्तीयाः वभावाद्गुण ग<strong>िव</strong>र्णो भवंित”–(ितर<strong>ह</strong>ुितया वभावतः गुणग<strong>िव</strong>त <strong>ह</strong>ोइ अिछ)”। <strong>िव</strong>ापितक इ उिक्त मैिथल सँकृित एक <strong>िव</strong>शेषताक ोतकिथक। पिरवर्नशील सृिमे अपिरविर्त रूपें डटल रि<strong>ह</strong>केँ िमिथला अपन वैिशयक जे पिरचय <strong>दे</strong>लक अिछ तकर उदा<strong>ह</strong>रणवरूप ई क<strong>ह</strong>ल जा सकइयै जे अपन आङनमे जमल, पोसल आर बढ़ल जैन धमर् आर बौ धमर्केँ ई कि<strong>ह</strong>यो अंगीकार नि<strong>ह</strong>केलक आर वैिदक धमर् आर कमर्काडकेँ अपनौने र<strong>ह</strong>ल। जि<strong>ह</strong>ना जैन–बौ मैिथलक वैिदकवकेँ पलिट नि<strong>ह</strong> सकला<strong>ह</strong> ति<strong>ह</strong>ना बादमेमुसलमान लोकिन एि<strong>ह</strong>ठामक करताक िनव<strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>ेतु शा पुराणक अययनपर <strong>िव</strong>शेष बल <strong>दे</strong>ल गेल आर कमर्काडक समथर्नक<strong>ह</strong>ेतु ‘िनबध’क रचना भेल। सनातन समाज रूपी तभकेँ जेना बौ मुसलमान अथवा अंेजी भाव सवर्तो भावेन ि<strong>ह</strong>लेबामे समथर्नि<strong>ह</strong> भेल। िमिथलामे सनातन धमर्क ित जनताक गाढ़ ेम अिछ आर ओकरा अ<strong>ह</strong>ुखन िडगैब असंभव। ए<strong>ह</strong>र आिबक जे अिखलभारतीय तरपर सुधार आदोलनो भेल तकरो कोनो भाव मैिथलपर नि<strong>ह</strong> भेल। एतावता मैिथल संकृितक धार अक्षुण रूपेंवाि<strong>ह</strong>त <strong>ह</strong>ोइत चलल आिब र<strong>ह</strong>ल अिछ भनेऽ आजुक दृिये <strong>ह</strong>म ओकरा अनुदार क<strong>ह</strong>ी से दोसर कथा। िमिथला आदशर्वादी दशर्नकजमभूिम मानल गेल अिछ। दशर्नक िदग्गज आचायर् लोकिन िमिथलाक धरतीकेँ अपन <strong>िव</strong>तासँ चमकृत कएने छिथ। एि<strong>ह</strong>ठामक<strong>दे</strong>न िथक “वतः माणं” (मीमाँसा वेदांत) आर ‘परतः माणं’ (याय)। मडन िम मीमाँसक छला<strong>ह</strong>। आनदिगिर कुमािरल भकेँसे<strong>ह</strong>ो मैिथल क<strong>ह</strong>ने छिथ। मैिथलक आदशर् र<strong>ह</strong>ल अिछ जीवमुक्त र<strong>ह</strong>ब। ी शुक<strong>दे</strong>व जी एि<strong>ह</strong>ठाम आिब जनकसँ उप<strong>दे</strong>श लए अपनमो<strong>ह</strong> भंग केने छला<strong>ह</strong>। योगविश आर गगर्संि<strong>ह</strong>तामे एि<strong>ह</strong> संगक कथा अिछ। शनैः शनैः िमिथलामे धािमर्क कमर्काडी लोकिनकसंख्यामे वृि भेल। <strong>िव</strong>णु, िशव, शिक्त आिदक पूजा िनयिमत रूपें शााकुल ढ़ँगे अ<strong>ह</strong>ुखन िमिथलामे <strong>ह</strong>ोइत अिछ।कमर्काड शरीरक संकारसँ सबध रखैत अिछ। संकार कमर् पूवर् कालमे अनेक रूपक रि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ुँ ए<strong>ह</strong>र आिबकेँ दश कारककमर्मे ६काय तथा ४िनय मानल गेल अिछ–नामकरण, चूड़ाकरण, उपनयन आर <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>ैछ, जे यथायोग्य नि<strong>ह</strong> केने वणमक<strong>िव</strong>लोप मानल जाइत अिछ। एकर <strong>िव</strong>िध एखन<strong>ह</strong>ुँ िमिथलि<strong>ह</strong>मे यथासमय ओ यथाशा <strong>ह</strong>ोइत <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। िमिथलामे जैिमनीयकमर् मीमाँसा शाक अिधक भाव छल ओ अिछओ। ोत–मातर्–आगम तीनू कमर्काडक यथा वदनुान ओ लोकमे आ<strong>िव</strong>कारमैिथल <strong>िव</strong>ानि<strong>ह</strong>क कैल भेटैत अिछ। ‘कुड कादबरी’मे गोकुलनाथ उपायाय <strong>ह</strong> योगसँ लय कए अमेघांत कमर्कलापक कुडिनमण कए गेल छिथ। मैिथल एखन धिर संयातपर्ण एवँ एकोिद पायर्ण करैत छिथ। पंच<strong>दे</strong>वोपासक मैिथल अ<strong>ह</strong>ुखन <strong>ह</strong>ोइते छिथ।एकर चार िमिथलि<strong>ह</strong>मे सवर्तोभावेन <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। िमिथलामे मनुक अितिरक्त याज्ञवय िनिभर् आचारक <strong>िव</strong>शेष चार अिछ।मैिथल <strong>िव</strong>ानक <strong>िव</strong>ास छि<strong>ह</strong> जे आचारक संग धमर्क जाि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क सबध छैक आरोग्य शासँ कम नि<strong>ह</strong>। ातः कृयािदसँशयन पयर्ंत, वर्त आिदसँ लए साधारण आचमन सभ वैज्ञािनक तवसँ भरल अिछ। <strong>िव</strong>चार वातंयक उदा<strong>ह</strong>रण िनिलिखत वाक्यसँभेटत–52


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“यतकणानुसधते सधमर् वेद नेलएः”–<strong>िव</strong>ापितक ‘पुरूष परीक्षा’मे अपन–अपन कतर्यक समुिचत ढ़ँगसे करबकेँ धमर् क<strong>ह</strong>ल गेलअिछ। ‘बृ<strong>ह</strong>दारय कोपिनषद’ जकर रचना िमिथलामे भेल छल ताि<strong>ह</strong>मे यौनधमर्क सबधमे प रूपे क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ–“सवषामानदा नामुपुयं एकायतननम्” मनुयकेँ संसार युक्त कमर् करबाक अिधकार िमिथलामे <strong>दे</strong>ल गेल छैक। संकार एवँ कमर्क सबधमेमनुक मत अिछ–-“वायायेन वर्तै<strong>ह</strong>मैै <strong>िव</strong>जेनेयया सुतै।म<strong>ह</strong>ायज्ञै यज्ञै ाीयं ियतेतनुः”॥वेदक अययन, चयर् अवथाक पालन, सायं ातः केर <strong>ह</strong>ोम, <strong>दे</strong>व ओ ऋिषक तपर्ण, संतानक उपि, पाँच म<strong>ह</strong>ायज्ञ (यज्ञ–अयापन, िपतृयज्ञ–तपर्ण, <strong>दे</strong>वयज्ञ–<strong>दे</strong>वीयथर् अिग्नमे <strong>ह</strong>ोमक आ<strong>ह</strong>ूत <strong>दे</strong>व, भूतयज्ञ–बिल<strong>िव</strong>े<strong>दे</strong>वक, नृयज्ञ–अितिथ केर पूजन) तथा आनयोितोमािदक काययज्ञक ारा शरीरकेँ प<strong>िव</strong> करब मानल गेल अिछ। एकर सभकेँ संकार क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ। संकारकुलाचारक अनुसार <strong>ह</strong>ोइत अिछ। संकारानुसार सभ जाितक कमर् से<strong>ह</strong>ो िनधिरत अिछ। करण कायथ कोनो वणर्गत नि<strong>ह</strong>आ र<strong>ह</strong>लाउर िमिथलामे समािनत र<strong>ह</strong>ला अिछ। ि<strong>ह</strong>नका लोकिनक आचार–<strong>िव</strong>चार तथा यव<strong>ह</strong>ार कोनो रूपें िजसँ कम नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जा सकैतअिछ। ाणे जकाँ सभ संकार ि<strong>ह</strong>नको लोकिन ओतए <strong>ह</strong>ोइत अिछ आर संगि<strong>ह</strong> धािमर्क तथा सामािजक कायर्कलाप से<strong>ह</strong>ो–वैवाि<strong>ह</strong>कसबधो अ<strong>ह</strong>ुखन धिर <strong>ह</strong>िर िसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वीय पितसँ <strong>ह</strong>ोइत छि<strong>ह</strong>। कायथ<strong>ह</strong>ुक <strong>ह</strong>ेतु ाचीन कालमे वैवाि<strong>ह</strong>क सभाक यवथा मधुबनी आरजगतपुरमे छल। िमिथलामे सत शूकेँ ‘सोलक<strong>ह</strong>’ आर असत् शूकेँ “अछोप” क<strong>ह</strong>ल गेल छैक।िमिथलामे संकारक पालन पूणर्रूपेण <strong>ह</strong>ोइत आर अ<strong>ह</strong>ुखन ाचीन परपरा <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ातमे <strong>िव</strong>राजमान अिछ। पाँचम वषर्मे एि<strong>ह</strong>ठाम <strong>िव</strong>धारमसंकार शुरू <strong>ह</strong>ोइत अिछ–आर ओि<strong>ह</strong> अवथामे बालककेँ ‘खड़ी’ अथवा ‘भा’ धराओल जाइत अिछ। धािमर्क कमर् केला उरगुरूजी बालकक <strong>ह</strong>ाथ धकए “आँजी िसिरतु” िलखबैत छिथ<strong>ह</strong>। आँजीकेँ केओ णवक भरूप, गणेशक अंकुश, सूढ़क तीकअथवा िशूलक चे<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ैत छिथ। <strong>िव</strong>ा ारंभक पूवर्ि<strong>ह</strong>सँ बालककेँ संकृत लोक इयािद िसखाओल अथवा रटाओल जाइत छि<strong>ह</strong>आर ओि<strong>ह</strong>मे सवर्िस लोक िनांिकत अिछ–“साते भवतु सुीता <strong>दे</strong>वी िशखर वािसनी।उेण तपसा लधो यथा पशुपितः पितः॥बालोऽ<strong>ह</strong>ं ‘जगदानद’ नमे वाला सरवती।अपूण पंचमे वष वणर्यािम जगत् यम्॥मा िनषाद ितानवमगमः शातीः सभा।यौच िमथुना <strong>दे</strong>कम वधीः काममोि<strong>ह</strong>तम्॥सा रमा न वरारो<strong>ह</strong> नगे भगमनाि<strong>ह</strong> या॥याि<strong>ह</strong>न तामगभागेन <strong>ह</strong>ारो रावण मारसा”॥िमिथलामे <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> संकार से<strong>ह</strong>ो एकटा म<strong>ह</strong>वपूणर् संकार मानल गेल अिछ आर मैिथल यवथाक अनुरूप बार<strong>ह</strong> वषर् धिर <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> भएजाएब आवयक बुझना जाइत अिछ। शामे कयासँ िगुण अथवा अढ़ाए गुण पैघ वरक <strong>ह</strong>ैव उिचत मानल गेल छैक। <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क53


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>ेतु कयाक गुण, कुल आिदपर से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong>चार कैल जाइत छैक। वैवाि<strong>ह</strong>क सभा समोल, सौराठ, परतापुर, भखराइन, बनगाँव आिदथानमे पूवर्मे <strong>ह</strong>ोइत छल अखन आब मा सौराठ सभा रि<strong>ह</strong> गेल अिछ जाि<strong>ह</strong>ठाम शुक समयमे एक <strong>िव</strong>शाल लगैत अिछ आरजकरा <strong>दे</strong>खबाक <strong>ह</strong>ेतु दूर–दूरसँ लोग सभ अबैत छिथ। शाीय अनुमित <strong>दे</strong>बाक <strong>ह</strong>ेतु पी बंधक सभ सामी सि<strong>ह</strong>त पियारलोकिन से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong>ठाम उपिथत र<strong>ह</strong>ैत छिथ। जखन दुनु पक्षकेँ (वरपक्ष–कयापक्ष) सवथा सबध करबाक िनय भऽ जाइत छि<strong>ह</strong>तखन ‘अजन प’ लए कया पक्षक लोक लौिकक यव<strong>ह</strong>ारानुसार ‘<strong>ह</strong>थधरी’ कए अपन गाम जाइत छिथ। ‘अजन प’केँगोसाउिनक िसरामे समिपर्त कैल जाइत अिछ। िसांत भऽ गेलापर दुनु पक्ष िनित भऽ जाइत छिथ। तकर बाद <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> िनितबुझल जाइत अिछ।धमर्क क्षेक <strong>ह</strong>म <strong>िव</strong>वेचन कऽ चुकल छी जे िमिथलामे पंच<strong>दे</strong>वो पासनाक पित बड ाचीन अिछ आर मैिथलक वैिशयक ि<strong>ह</strong>साबेएकर म<strong>ह</strong>व एखनो बनले अिछ। एि<strong>ह</strong>ठाम मरण रखबाक अिछ िक सभ िकछु रि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ुँ एि<strong>ह</strong>ठाम कि<strong>ह</strong>ओ कोनो कारक सादाियककल<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> भेल अिछ आर सभ कारक धािमर्क <strong>िव</strong>चारक लोग एि<strong>ह</strong>ठाम अपन–अपन धमर्क पालन करैत आएल छिथ। एे ठामअथवा एे पिरवारमे शैब शाक्त, आर वैणव <strong>दे</strong>खल जा सकैत छिथ। वतुतः सादाियकतामे जाि<strong>ह</strong> कारक सामंजय एि<strong>ह</strong>ठाममे<strong>दे</strong>खबामे अवइयै ते<strong>ह</strong>ेन अय भेटब बड दुलर्भ। सभ सभि<strong>ह</strong>क धािमर्क कायर्कलापमे सिय रूपेण भाग लैत छिथ। भारतीयसंकृितक इए<strong>ह</strong> मूलमं र<strong>ह</strong>ल अिछ आर िमिथलामे एकरा चिरताथर् <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>म <strong>दे</strong>िख सकैत छी। िमिथला तांिक सदाय अपनएकटा थान भारतक संदभर्मे रखैत अिछ तैं ओकर <strong>िव</strong>वेचन अपेिक्षत।तांिक संदाय आर िमिथला–िशव आर शिक्तक धानता िमिथलामे ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ चिल आिब र<strong>ह</strong>ल अिछ। िशवक पूजाक <strong>ह</strong>ेतुिमिथलामे िशवमंिदरक कोनो अभाव नि<strong>ह</strong> अिछ आर सभ वणर्क लोग िशवक पूजा करैत छिथ। िशवकेँ आशुतोष से<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ल गेलछि<strong>ह</strong> आर िमिथलाक गामक गाममे <strong>िव</strong>ापित रिचत नचारी आर म<strong>ह</strong>ेशवाणी केओ कखनो सुिन सकैत अिछ। िशवक संगि<strong>ह</strong> संगिमिथलामे शिक्तक उपासनो <strong>ह</strong>ोइछ आर सभ घरमे गोसाउिनक पूजा िनयिमत रूपें ितिदन <strong>ह</strong>ेवे करैत अिछ–िमिथलामे कुल <strong>दे</strong>वी सभघरमे पाओल जाइत अिछ। मृितक अनुसार िशवतवक ज्ञान ात करबाक <strong>ह</strong>ेतु शिक्तक उपासना आवयक मानल गेल अिछ। तैंतँ क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ–“िशवोि<strong>ह</strong> शिक्त रा<strong>ह</strong>तः शक्तः कतुर्न िकंचन”। एकर समथर्न शंकराचायर्क सौदयर् ल<strong>ह</strong>रीमे से<strong>ह</strong>ो भेल अिछ–“िशवः शक्तयायुक्तो यिद भवित शक्तः भािषतुम्।नचे<strong>दे</strong>वं <strong>दे</strong>वो न खलु कुशलः पिदतुमिप”॥िशव तवक ज्ञान ाितक <strong>ह</strong>ेतु शिक्तवक ज्ञान अपेिक्षत अिछ आर िमिथलाक संकृितमे एि<strong>ह</strong> दु<strong>ह</strong>ु तवकेँ बुझब अयावयक मानलगेल अिछ।ुित तीन भागमे <strong>िव</strong>भक्त अिछ–कमर्काड, उपासना काड, आर काड। कमर्काडक वर्क भेल छिथ जैिमनीय (पूवर् मीमाँसा),काडक वर्क सूकार यास रिचत उर मीमाँसाकार आर उपासना काडक वर्क भेल छिथ नारद। आगम शाज्ञानी उपासना काडकेँ म<strong>ह</strong>व दैत छिथ। ज्ञान आर उपासना ुित मूलक मानल गेल अिछ आर ई दुनु मत अैतक समथर्कअिछ। सकल साधारणक सु<strong>िव</strong>धाक <strong>ह</strong>ेतु आगम मागर्क उपथान केिन<strong>ह</strong>ार छला<strong>ह</strong> ाक चारू पु–सनक, सनदन, सनातन, आरसनत कुमार–जेि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वसँ ाथर्ना कए एि<strong>ह</strong> मागर्क सूपात केलि<strong>ह</strong>। चारू गोटएकेँ म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व जे उप<strong>दे</strong>श <strong>दे</strong>लिथ<strong>ह</strong> सै<strong>ह</strong> ‘आगम’क<strong>ह</strong>ाओल आर इए<strong>ह</strong> ‘आगमशा’ तंक नामे िस भेल। ‘वैिदक’ आर ‘आगम’ िभ पित अिछ। एकरे <strong>ह</strong>मरा लोकिन अ<strong>ह</strong>ुना‘िनगम’ (वेद–वेदांग) आर ‘आगम’ (तं–मं)क नामे जनैत छी। कुलाणर्वमे िलखल अिछ–“कृते ुयुक्त आचारेतायां मृित संभवः।ापरेतु पुराणोक्तः कलवागमसमतः”॥54


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्किलयुगमे आगमशाक धानता र<strong>ह</strong>बाक गप एि<strong>ह</strong>ठाम क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ। म<strong>ह</strong>ािनवणतंमे िशव पावर्तीकेँ क<strong>ह</strong>ने छिथ जे आगममागर्क िबना अनुशरण केने किलयुगमे िसिक ाित असंभव। वारा<strong>ह</strong>ी तंमे आगमक िनािकंत लक्षण बताओल गेल अिछ–“सृि लयैव <strong>दे</strong>वतानांतथचनम्।साधनचैव सवषां पुरधरणमेव च॥षकमर्साधनचैव यानयोगतु<strong>िव</strong>र्धः।सतियर्लक्षणैयुक्तमागमं तिदुबुर्धाः”॥आगम उए<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>बैत अिछ जाि<strong>ह</strong>मे सृि, लय, <strong>दे</strong>वताचर्न, कायर्साधन, पुररण षकमर् आिद वाधा दूरकरबाक एवँ शांित थापनाक<strong>ह</strong>ेतु वशीकरण, <strong>िव</strong>ेषण, उच्चाटन आर सारणक <strong>िव</strong>धान योगी छी। आगमशा िशव शिक्तसँ सबिधत मांला गेल अिछ। आगमकतीन मुख्य भेद भेल डामर (तमस्), यामल (रजस्), आर तं (सव)। पुनः एि<strong>ह</strong> सभक भेद एवँ कारे अिछ–डामर– योग, िशव, दुग, सारवत, , एवँ गधवर्।यामल– आिद यामल, यामल, <strong>िव</strong>णुयामल, गणेश यामल, आिदययामल, तथा रूयामल।तंक <strong>िव</strong>िभ भेदक <strong>िव</strong>वरण वारा<strong>ह</strong>ी तंमे भेटैत अिछ।िमिथलामे शिक्तक धानताक कारणे शाक्ततंक चार अिछ–कौलमत एवँ दशम<strong>ह</strong>ा<strong>िव</strong>र्ाक चार एए बेसी भेल अिछ।कौलमावलबरी वामाचारक वर्क भेला<strong>ह</strong>े कारण अिछ मागर्मे िसिक ाित शी <strong>ह</strong>ोइछ। काली एवँ ताराक धानता िमिथलामे<strong>िव</strong>शेष रूपें छल। विश ताराक उपासक भेल छिथ। बौ धमर्क भाव भने मैिथलपर नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ो से संभवे मुदा बौ तंकभाव तँ प रूपें िमिथलाक तंक इित<strong>ह</strong>ासपर पड़ल अिछ आर चीन ितबतसँ िमिथलाक साँकृितक सबध एि<strong>ह</strong> मायमसँ भेलअिछ। दश म<strong>ह</strong>ा<strong>िव</strong>ा थाक समुिचत आदर अ<strong>ह</strong>ुखन िमिथलामे अिछ। वामाचार एवँ कौलमतक चार सामायतः िमिथलाक िनवगर्कलोगमे भेल। ओना ंथािदमे तँ 64तंक नाम भेटैत अिछ। चकला, योतसनावती, कलािनिध, कुलाणर्व, कुलेरी, भुवनेरी,बा<strong>ह</strong>पर्य ओ दुवसामतमे ाणािद चारू वणर्केँ ओ वणर्संकर<strong>ह</strong>ुक समान अिधकार <strong>दे</strong>ल गेल छैक। थमतीन वगर्केँ दिक्षणाचार मागआर शूािद आर वणर्संकरकेँ वामाचार माग साधना करबाक अिधकार ात छैक। िमिथलामे तांिक थान सभमे <strong>िव</strong>शेषकएछोटलोककेँ भगताक रूपमे एखनो <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। अखनो िमिथलामे कैकटा धान तांिक के अिछ आर ओि<strong>ह</strong>सभ ठामजाँित–पाँितक कोनो बधन नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खबामे अवइयै। तांिक धमर्क उथानक पाछाँ से<strong>ह</strong>ो िकछु आिथर्क आर सामािजक तय छलजकर अनुसंधान एखनो पूणर्रूपेण नि<strong>ह</strong> भऽ सकल अिछ। पूव भारतमे मैिथली, असमी, आर बंगाली, संकृितमे तं एकटाम<strong>ह</strong>वपूणर् भूिमकाक िनव<strong>ह</strong> केने अिछ। िमिथलामे घनानंद दास नामक एकटा िस कायथ तांिक भेल छला<strong>ह</strong>।तं यापक अिछ आर लौिकक पार लौिकक दु<strong>ह</strong>ु मागर्क बताओल गेल अिछ। मोक्ष ाितक मागर्मे भोगकेँ नि<strong>ह</strong> यागे पड़ए सै<strong>ह</strong><strong>िव</strong>धान तंमे बताओल गेल अिछ। सवर्थम आिद शिक्त कृितक पूजा ारंभ भेल आर ताि<strong>ह</strong> िदनसँ िमिथलामे तंक परपरा चिलआिब र<strong>ह</strong>ल अिछ। वरूप कृितक ाितक <strong>ह</strong>ेतु तंमे पंचमकारक <strong>िव</strong>धान से<strong>ह</strong>ो बताओल गेल अिछ–पंचमकारक नाम एवँ लक्षणएवँ कारे अिछ–“आनदं परमं मकारा तय सूचकामतयं, मांसं तथा मं मुा मैथुनेव च। एते पंचमकाराः युमोक्षदा ि<strong>ह</strong> युगे–युगे”॥55


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कुलाणर्व तंमे एकर <strong>िव</strong>लेषण एवँ कारे अिछ–मतयः–मायाम लािदशमनामोक्षमागर्िनरूपणात्।अ दुःखािद <strong>िव</strong>र<strong>ह</strong>ामयेितपिरकीितर्तः॥माँसः–मांगय जननाे<strong>िव</strong>। सं<strong>िव</strong>दानंददानतः।सवर्दैव ियवाच माँस इयिभधीयतः॥मः–सुमनः से<strong>िव</strong>तवाच्च राजवाससवर्दािये।आनद जननाे<strong>िव</strong>। सुरेितपिरकीितर्तः॥मुाः–मुदं कुवर्ंतु <strong>दे</strong>वानां मनांिस ावयंितचतमामुा इितख्याता दिशर्ता याकुलरी॥मैथुनः–सवर्ो<strong>ह</strong>ं <strong>िव</strong>िनभुक्ता तवाणिय भवेत्।एकाकारो भवे े<strong>िव</strong>। विय ािण मैथुनम्॥िमिथलामे तांिक साधनाक आधारपर पैघ–पैघ तांिक अपन िसि ारा लोककेँ चिकत केने छिथ। इए<strong>ह</strong> कारण िथक जे अ<strong>ह</strong>ुखनिमिथलामे तंवादक ममर् सुरिक्षत अिछ।ीगणक िथित:- िमिथलाक सामािजक–साँकृितक वैिशयमे ीगणक ितव म<strong>ह</strong>वपूणर् र<strong>ह</strong>ल अिछ आर एि<strong>ह</strong>ठाम <strong>ह</strong>मरा सभकारक ीगणक <strong>िव</strong>भेद <strong>दे</strong>खबामे अवइयै। ओना भारतीय संकृितमे तँ प क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ जे ीकेँ कि<strong>ह</strong>यो कोनो अवथावच्छद र<strong>ह</strong>ब अपेिक्षत नि<strong>ह</strong> अिछ–“िपता रक्षित कौमारे भ रक्षित यौवने।पु था<strong>िव</strong>रे रिक्षत् न ी वातंयम<strong>ह</strong>र्ित”॥56


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ीकेँ कुल, जाित, समाज एवँ <strong>दे</strong>शक गौरव बुझल गेल अिछ। ी िशक्षाक आधुिनक पिरपाटी ताि<strong>ह</strong> िदनक िमिथलामे नि<strong>ह</strong> छलओना रानी–म<strong>ह</strong>ारानी लोकिन <strong>िव</strong>दुषी <strong>ह</strong>ोइत छली<strong>ह</strong>े से <strong>दे</strong>खबामे अवइयै। ‘मैेयी’ वािदनी भेल छली<strong>ह</strong>े आर ‘मली’ नामक एकमैिथलानी जैन लोकिनक एक तीथर्कंर भेल छिथ। मंडन िमक पी ‘भारती’ तँ सवर्<strong>िव</strong>दीत छिथये। लिखमा ठकुराइन आर<strong>िव</strong>ापितक कुलवधु तथा ‘<strong>िव</strong>ास <strong>दे</strong>वी’क नाम तम ख्यात अिछये। मुदा एि<strong>ह</strong>सँ ई अनुमान नि<strong>ह</strong> लगेबाक चा<strong>ह</strong>ी जे िमिथलाकेँसामाय नािर लोकिनकेँ से<strong>ह</strong>ो ए<strong>ह</strong>ने िशक्षा <strong>दे</strong>ल जाइत छलि<strong>ह</strong>। परपरागत रूपें पिरवारमे जे िकछु िसखाओल जाइत छलैक सै<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ुनक िशक्षा भेलै<strong>ह</strong>। पद थाक संकेत तँ मनुक कालि<strong>ह</strong>सँ <strong>दे</strong>खबामे अवइयै। मेघाितिथ अपन मनुभाय (4144)मे क<strong>ह</strong>ने छिथ–“अवगुिठतामेव ि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>शेषे पृ<strong>ह</strong>यंित”। िमिथलामे ी पदक ि<strong>ह</strong>साबे घोघ काढ़ैत छिथ आर ई था एखनो धिर <strong>िव</strong>राजमान अिछ।िमिथलामे नारीक सौदयर्, कोमलता, माधुयर्, प<strong>िव</strong>ता आर सीलक रक्षाथर् पदकेँ आवयक बुझल गेल अिछ। मययुगमे िमिथलामेएि<strong>ह</strong>थाक <strong>िव</strong>शेष चार भेल छल। अ<strong>ह</strong>ु थाक चलन पैघ लोकमे जतवा अिछ ततवा छोट लोकमे नि<strong>ह</strong> कारण छोट लोककेँ तँबाल–बच्चा समेत सदित बा<strong>ह</strong>र–भीतर काज करए पिड़ते छैक। िमिथलामे कुमािर ाणकेँ प<strong>िव</strong> मानल गेल छैक आर कुमािरभोजनक था अतन चिलत अिछये। अ<strong>िव</strong>वाि<strong>ह</strong>त कया िमिथलामे माँथ नि<strong>ह</strong> झपैत अिछ। िमिथलामे कोजागरा पूिणर्मा, सुखरािआर काितर्कमे शामा–चकेबाक चलन ीगणक मय िस अिछ।एि<strong>ह</strong>ठामक सामािजक संगठन अाविध जीवन अिछ आर सामािजक िनयमक उलंघन केिन<strong>ह</strong>ारकेँ दड <strong>दे</strong>ल जाइत छैक। बाल–<strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>आर अनमेल <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क णाली पि<strong>ह</strong>ने जे<strong>ह</strong>ेन छल ताि<strong>ह</strong>सँ आब िकछु बदलल अिछ। ी िशक्षामे गित भेल अिछ आर पद था से<strong>ह</strong>ोकम भेल अिछ। कर मैिथल लोकिन (चा<strong>ह</strong>े ओ कोनो वणर्क िकऐक ने <strong>ह</strong>ोिथ) अखनो पश पशर्क सबधमे बड <strong>िव</strong>चार रखैतछिथ आर चमैन जे घरक ओतए म<strong>ह</strong>वपूणर् काज करैत अिछ तकरा अखनो अछापक िगनतीमे राखल गेल अिछ। सभठाम पिरवर्नभेला उरो िमिथलाक गाम घरमे अ<strong>ह</strong>ुखन करता आर अध<strong>िव</strong>ास जिनत लाप <strong>दे</strong>खल जा सकइयै। रघुनंदन दास ‘िमिथलानाटक’मे तयपूणर् सामािजक िचण अिछ।अयाय–21पिरिशिमिथलाक इित<strong>ह</strong>ासपर चंदा झाक मंतय- नाय राजा क्षियकणट छला<strong>ह</strong> जे शाके 1019मे राय पौलि<strong>ह</strong>। 226वषर् धिर <strong>ह</strong>ुनक संतान लोकिन राय केलि<strong>ह</strong>।- <strong>ह</strong>ुनक मंी जबदी परगा िथत अधराठाढ़ी गाममे कमलािदय <strong>िव</strong>णुक थापना केलि<strong>ह</strong>। आधारिशलामे लेख लोकाथर् अिछ–“नाय राजाक मंी ीधर ीधरक िता केलि<strong>ह</strong>। खसल पाथरक चौखिठपर “मकरवज योगी” िलखल अिछ।- शाके 1040मे िचौर राजाक रायमे जयच राजासँ असगरे संाम कैल।- काफर राजाकेँ मारबाक ब<strong>ह</strong>ादुरीमे पुरकार वरूप म<strong>ह</strong>मुदगमनी नरिसं<strong>ह</strong>केँ ितर<strong>ह</strong>ूतक राजा बनौलक। नरिसं<strong>ह</strong> नायक पोता छल।बंग<strong>दे</strong>शसँ घुरबाकाल गयासुीन िसमरौनगढ़ीसँ नरिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वकेँ लऽ गेल छला<strong>ह</strong>।- <strong>ह</strong>िरिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व मैिथल ाणक पी बध केलि<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनक मंी र<strong>ह</strong>िथ<strong>ह</strong> साँिध<strong>िव</strong>ि<strong>ह</strong>क म<strong>ह</strong>ावािर्क–िनबधकारक, म<strong>ह</strong>ामक वीरेरठाकुर–रणतंभ िकलापर <strong>िव</strong>जयािभयानक अवसरपर मैिथल मंी वीरेर अलाउीनक संग छला<strong>ह</strong>। 1295ई. मे <strong>ह</strong>वीर वगर्वासीभेला<strong>ह</strong>। अलाउीन वीरेरकेँ मंिराकरक पदवीसँ अलंकृत केलि<strong>ह</strong>।57


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्- शिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व कणटक मंी छला<strong>ह</strong>।- <strong>ह</strong>िरिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व अपना वंशक पंचम राजा छला<strong>ह</strong>। शाके 1216मे जम भेल छलि<strong>ह</strong>। ओ 1248 शाकेमे दरभंगासँ पूब 7कोश एवँसकरीसँ 1’’कोश दिक्षण ने<strong>ह</strong>रा राघोपुरमे िनवास करैत छला<strong>ह</strong>। ओि<strong>ह</strong> गाममे पैघ–पैघ पोखिर आर िकला छल। ओ ओति<strong>ह</strong> पीबधक यवथा केलि<strong>ह</strong>। दैवाधीन ओ पटना छोिड़ उर प<strong>ह</strong>ाड़ जंगल िदिस चल गेला<strong>ह</strong>। िमिथलामे भाला परगामे मौजेउमागाममे अ<strong>ह</strong>ुखन <strong>ह</strong>िरिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व पूय छिथ। ओत<strong>ह</strong>ु भवन आिद <strong>दे</strong>खबामे अवइयै।कणट वंशराय योग–वषर्–226i) नाय<strong>दे</strong>व–36,ii) गंग<strong>दे</strong>व–14–गंगासागर,iii) नरिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व–52,iv) रामिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व–92,v) शिसं<strong>ह</strong>–12–सुखीदीघी,vi) <strong>ह</strong>िरिसं<strong>ह</strong>–20–िनजाबुदीिघर्का।नोट:- एि<strong>ह</strong> संगमे <strong>ह</strong>मर अपन मत “कणज आफ िमिथला” (भडारक) शोध पिका–1955) कािशत अिछ। संगि<strong>ह</strong>‘की<strong>ह</strong>ेनिसभ ि<strong>ह</strong>ी आफ िब<strong>ह</strong>ार खड–1’मे से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>म सभ तयक <strong>िव</strong>वेचन कैल अिछ। रामिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वक पछाित 1260ई.मे िमिथलामेवीरिसं<strong>ह</strong> नामक राजाक <strong>िव</strong>वरण पेटेक <strong>दे</strong>ने छिथ जे <strong>िव</strong>चारणीय अिछ आर संगि<strong>ह</strong> एि<strong>ह</strong> तयपर ओ नव काश से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>ने छिथ।य अिछ <strong>ह</strong>ुनके िलखन “िमिडवल ि<strong>ह</strong>ी आफ नेपाल” आर िब<strong>ह</strong>ार िरसचर् सोसायटीक म<strong>ह</strong>ाराजा वायुममे “िमिथला आर नेपाल”नामक <strong>ह</strong>ुनक िनबध।“शाके ी<strong>ह</strong>र िसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व नृपते भूर्पाकर् तुयेजिन–तमांतिमतेऽदके िजगणैः पी बधः कृतः।तमाैिरजवंश वैिरकिलने (?) सि चेपुरासिाय समिपर्तः सुकृितने शांताय तमैनमः॥?॥शातानायपितबर्भूव=तदनुीगा<strong>दे</strong>वो नृप –तसूनुनर्रिसं<strong>ह</strong><strong>दे</strong>वनृपितः ी रामिसं<strong>ह</strong>तः।तसूनुः खलु शिसं<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>जयी भूपाल वधततो58


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्य ी<strong>ह</strong>िर (<strong>ह</strong>र) िसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व नृपितः कणट चूड़ामिण॥2॥वाणिधबा<strong>ह</strong>ुशिशसिमत शाकवषपौषय शुक्लदशमी िक्षितसूनुबारे।यक्तवा सुपनपुरॴ <strong>ह</strong>िर (र?) िसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वोदुदव <strong>दे</strong>िशत पथो िगिरमा<strong>िव</strong>वेश॥3॥िमिथलामे जब दीन <strong>ह</strong>ड़ी परगामे बिलराज गढ़क समीप िस<strong>ह</strong>ुलावन (िसिर<strong>ह</strong>ला) नामक िस थान अिछ जतए बल<strong>दे</strong>वजी यमंतकमिणक <strong>ह</strong>ेतु 60वषर् धिर िनवास कएने छला<strong>ह</strong>। दुयधन, क्षेमधूिर्, जलसध आिदक सबध से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong>थानसम छल।पक्षधर िम 1350शाकेमे <strong>ह</strong>िरनारायण िस भैरव<strong>दे</strong>वक सभामे उपिथत छला<strong>ह</strong>।ीकृणय मंतक मिण जाबवानकेँ परािजत ात केलि<strong>ह</strong> आर ओ मिण ओ सािजतकेँ <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>। सािजत सयभामा नामक कयाीकृणकेँ <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>। सयभामा राितमे सािजतकेँ मािर मिण लए अकरूरकेँ एि<strong>ह</strong> शर्मे <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong> जे ओ एि<strong>ह</strong> चोरीक गपकेँ यासमेनि<strong>ह</strong> अनता<strong>ह</strong>। सयभामा <strong>ह</strong>ितनापुर प<strong>ह</strong>ुँिच िपतामरण एवँ मिण<strong>ह</strong>रणक समाचार ीकृणकेँ <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>। ीकृण ारका प<strong>ह</strong>ुँिच अपन जेठभाइ बलभ जीसँ एकरा खोजबाक <strong>ह</strong>ेतु आ<strong>ह</strong> केलि<strong>ह</strong>। मिण नि<strong>ह</strong> भेटलाक कारणे कृणकेँ ोध भेलि<strong>ह</strong> आर तखन ओ िमिथलामेआिब राज सकारसँ स भए धमगंद गढ़मे िनवास केलि<strong>ह</strong> आर तखनि<strong>ह</strong>सँ ओि<strong>ह</strong> गढ़क नाम कोपगढ़ पड़ल। 60वषर्क पछाितकृणजी ािरका घुरला<strong>ह</strong>।बिलराजगढ़ ओ क्षेमगढ़ से<strong>ह</strong>ो िस अिछ - - -कदपुराण (सािखड–अयाय–35)क आधारपर सौनल मुिनसँ उप क्षिय वंशक बीसम राजा बिलराज छला<strong>ह</strong> (चवंशी)।<strong>ह</strong>िरअमय बिलराजपुर मूल िस अिछ जाि<strong>ह</strong>मे ाण ोिय म<strong>ह</strong>ाम<strong>ह</strong>ोपायाय सचल िम पूनामे वाजीराव पेशवासँ अनेक दान ातकेने छला<strong>ह</strong>।बिलराजपुर गढ़क समीप मदनेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व छिथ जकर थापना बिलराजक दादा मदन कएने छला<strong>ह</strong> आर जिनक नामपर मदनाामसे<strong>ह</strong>ो अिछ। 1281सालमे <strong>ह</strong>ावी परगामे सा<strong>ह</strong>ो मौजेमे पोखिर खुनैतकाल एकटा ितमा बा<strong>ह</strong>र भेल <strong>ह</strong>े <strong>ह</strong>ावीडी<strong>ह</strong>मे राखल छल आरलमीनारायणक ितमा िशलामे िनिलिखत लेख उकीणर् छल – “ी माम दन माधवः”पावती <strong>दे</strong>वी – सौनयमुिन1.) यदु,2.) भाकर,3.) सुरथ,4.) गजर्न,59


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्5.) दडधारी,6.) खड़्गधर,7.) ीवदन,8.) नागराज,9.) गुणराज,10.) िशव,11.) सोमनाथ,12.) म<strong>ह</strong>ाकाल,13.) दुदुिभ,14.) िबबराज,15.) <strong>दे</strong>वक,16.) अिनरू,17.) गोपित,18.) मदन,19.) सुने, आर20.) बिलराज – (जकरा नामपर बिलराज गढ़ अिछ।)पिरिश – 2ओइनवार वंशक वंश तािलकाओएन ठाकुर –अितरूप ठाकुर –<strong>िव</strong>रूप ठाकुर –गो<strong>िव</strong>द ठाकुर –60


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लमण ठाकुर –राजपिडत कामेर–<strong>ह</strong>षर्ण–तेवाड़ी–सलखन–िपुरे–गौड़ (सुगौवेशः)।राजा भोगीरम<strong>ह</strong>क कुसुमेरराजा भविसं<strong>ह</strong>(राजा भोगीर)राजा गणेरराजा कीितर्िसं<strong>ह</strong>(?)वीर िसं<strong>ह</strong>(राजा भविसं<strong>ह</strong>)राजा <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>राजा <strong>ह</strong>रिसं<strong>ह</strong>(नरिसं<strong>ह</strong>क बाद राजा भेला<strong>ह</strong>)िपुर िसं<strong>ह</strong> (राय दुजर्न खाड़े)(राजा <strong>दे</strong>व िसं<strong>ह</strong>)िशविसं<strong>ह</strong>पिसं<strong>ह</strong>(राजा <strong>ह</strong>रिसं<strong>ह</strong>)दपर्नारायण पदांिकत रिसं<strong>ह</strong> – नरा<strong>ह</strong>ृदय नारायण धीरिसं<strong>ह</strong> (पु – राघवे)<strong>ह</strong>िरनारायण भैरविसं<strong>ह</strong> (धीर िसं<strong>ह</strong>क ाता)(<strong>िव</strong>ास <strong>दे</strong>वी) - ?61


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रूपनारायण रामभकंसनारायण लमीनाथ –(िशव िसं<strong>ह</strong>)लिखमा रानी – <strong>िव</strong>ास <strong>दे</strong>वी(?)पिसं<strong>ह</strong>(भैरव िसं<strong>ह</strong>केँ च िसं<strong>ह</strong> नामक एक छोट भाइक उलेख अिछ – ई संभवतः सत भाय र<strong>ह</strong>िथ<strong>ह</strong>। इ<strong>ह</strong>ो कोनो क्षेमे राज करैतछला<strong>ह</strong> – <strong>िव</strong>पित आर िमसारू िम ि<strong>ह</strong>नक ‘नरेश’, ‘नृपित’ क<strong>ह</strong>ैत छिथ<strong>ह</strong>। ि<strong>ह</strong>नक पीक नाम से<strong>ह</strong>ो लिखमा र<strong>ह</strong>ि<strong>ह</strong>।)नोट:- चंदा झाक अनुसार िपुर िसं<strong>ह</strong>क पु अजुर्न राय गणेरकेँ मारलि<strong>ह</strong>। कारण छल राजगीक <strong>ह</strong>ेतु आपसी झगड़ा कामेरआर <strong>ह</strong>षर्णक वंशजमे। कीितर् िसं<strong>ह</strong> बादशा<strong>ह</strong>क मददसँ राजा भेला<strong>ह</strong>। चंदा झा िलखनावलीक आधारपर क<strong>ह</strong>ैत छिथ जे बधुघातीअजुर्न (िपुरक पु) कीितर्िसं<strong>ह</strong> से<strong>ह</strong>ो मारल गेला। (वीर िसं<strong>ह</strong> अपु मिर गेला<strong>ह</strong> तखन भविसं<strong>ह</strong>क वंशक <strong>ह</strong>ाथमे शासन गेलै<strong>ह</strong>।ओइनवार वंशक एक शाखा अ<strong>ह</strong>ुखन अराईदंगा (मालद<strong>ह</strong>) पिम बंगालमे <strong>िव</strong>राजमान छिथ जे अपनाकेँ कामेर ठाकुरक वंशज मानैतछिथ। <strong>ह</strong>ुनक वंश वृक्ष <strong>ह</strong>मरा वगय अतुल च कुमर 1958मे पठौने छला<strong>ह</strong>।लमण ठाकुरआठम पीढ़ीमे भेला<strong>ह</strong> कुलमन – ओइनीसँ मुिशर्दाबाद गेला।संतोष (अराइदंगा प<strong>ह</strong>ुँचला<strong>ह</strong>)बोधनारायणभोलानाथकाशीनाथदुगसादचडीसाद<strong>िव</strong>शेरवीरेररामेर<strong>ह</strong>रेर62


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्(<strong>िव</strong>शेर)नवीनिदनानाथउपे(िदनानाथ)वगय अतुल च कुमर (भूतपूवर् पािलर्यामेंी सेेी, बंगाल)अरूण च कुमर(पुरनका मालद<strong>ह</strong> गजेिटयरमे से<strong>ह</strong>ो ि<strong>ह</strong>नका लोकिनक <strong>िव</strong>वरण भेटइत अिछ।)- िमिथला भारतीमे ो. <strong>ह</strong>ेतुकर झाक िनबधसँ प अिछ जे िमिथलामे 17–18म शतादी धिर ओइनवार लोकिन राजनैितक दृियेम<strong>ह</strong>वपूणर् छला<strong>ह</strong> आर मुगल बादशा<strong>ह</strong>त एि<strong>ह</strong> तयकेँ मनैत छला<strong>ह</strong>। अराइदंगाक ओइनवार लोकिनक क्षे पुिणर्याँ धिर पसरल छलि<strong>ह</strong>आर <strong>ह</strong>ेविन धिर ओ लोकिन राजनैितक दृिकोणे मालद<strong>ह</strong>ोमे म<strong>ह</strong>वपूणर् बुझल जाइत छला<strong>ह</strong>।पिरिश – 3<strong>िव</strong>ापितक वंशावली<strong>िव</strong>णु ठाकुर<strong>ह</strong>रािदयकमिदयवीरेरधीरेरगणेर(धीरेर)जयदगणपित<strong>िव</strong>ापित63


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कमिदयक िशलालेख:- अ<strong>दे</strong>ने शशाँक पक्षगािदते ीलमण क्षमातेमिस ावण संज्ञकेँ मुिनितथौ वायां गुरौशोभने।<strong>ह</strong>ावीपन संज्ञकेँ सु<strong>िव</strong>िदते <strong>ह</strong>ैर <strong>दे</strong>वी िशवाकमिदय सुमंिणे<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>ि<strong>ह</strong>ता सौभाग्य <strong>दे</strong>याज्ञया।िमिथलायां <strong>ह</strong>ावीडी<strong>ह</strong>ेित िसे <strong>दे</strong>वी िसं<strong>ह</strong>ा सन िशलायामुकीणर्मतीित।तथैव ितलकेरिशवमठे कमिदय नाैव कीितर् िशलायामुकीणर् माित॥<strong>िव</strong>ापितक पूवर्ज िमिथला रायक शासनमे सिय भाग लैत छलिथ<strong>ह</strong> जकर माण <strong>ह</strong>मरा लोकिन िनिलिखत शासिनकशदावलीसँ भेटैत अिछ। एि<strong>ह</strong>सँ िमिथलाक शासनक <strong>िव</strong>िभ <strong>िव</strong>भागक ज्ञान से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत अिछ।शासिनक शदावलीक सूची:-i) सािध <strong>िव</strong>ि<strong>ह</strong>क,ii) राजवलभ,iii) पाडागािरक,iv) म<strong>ह</strong>ावाितर्क नैबिधक,v) म<strong>ह</strong>ामक,vi) म<strong>ह</strong>ामक सािध<strong>िव</strong>ि<strong>ह</strong>क (चडेर),vii) भाडागािरक,viii) थानांतिरक,ix) मुा<strong>ह</strong>तक,x) राजपिडत,xi) सुमंिण –पिरिश – 4िशविसं<strong>ह</strong> ारा <strong>िव</strong>ापितकेँ <strong>दे</strong>ल गेल तापक ितिलिप:-64


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्- वित। गजरथेयािद – समत िया <strong>िव</strong>राजमान ीमामेरी वरलध साद – भवानी भवभिक्त भावन परायण – रूपनारायणम<strong>ह</strong>ाराजािधराज – ी माधव िसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वपादाः समर <strong>िव</strong>जियनः जरैल तपायां <strong>िव</strong>सपीामवातय सकल लोकान् भूकषर् काँच समािदशांित– मतमतु यवनां ामोऽयम मािभः सत ियािभनव जय<strong>दे</strong>व म<strong>ह</strong>ाराज पिडत ठुर-ी <strong>िव</strong>ा पितयः शासनीकृय दतोऽतोयूयमेतेषां वचन करीयभूय कषर्णािदकं किरयथेित लसं २९३ ावणशुि सतयांगुरौ।लोकातु –अ<strong>दे</strong> लमण सेन भूपित मते वि(३) <strong>ह</strong>(९) य(२) िते।मािसावण संग़्य़केँ मुिन ितथौपक्षेऽवलक्षे गुरौ॥वाग्वयाः सिरतत<strong>ह</strong>े गजरथेयाख्यािसेपुरे।िदसोसा<strong>ह</strong><strong>िव</strong>वृबा<strong>ह</strong>ुपुलकः सयायमयेसभम्॥१॥ज्ञावान् चुरोवर्रंपृथुतराभोगं नदी मातृकंसारयं ससरोवरंच <strong>िव</strong>सपीनामानमासीमतः।ी <strong>िव</strong>ापितशमर्णे सुकवये वाणीरसावाद <strong>िव</strong>द्वीरः ी िशविसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व नृपितमं द<strong>दे</strong>शासनम्॥२॥येन सा<strong>ह</strong>स मयेन शािणातुवा<strong>ह</strong>वर पृवितर्ना।अपितबलयोबर्लं िजतं गजनािधपितगौऽभूजाम्॥३॥रौय कुंभ इव कजल रेखा वेत प इव शैवल वली।ययकीितर्तवकेतककांया मतािनमेित<strong>िव</strong>िजतो <strong>ह</strong>िरणा॥४॥िषृपित वाि<strong>ह</strong>नी रूिधर वाि<strong>ह</strong>नी कोिटिभः।तापतरूवृये समरमेिदनी ला<strong>िव</strong>ता॥समत <strong>ह</strong>िरदना िथकुरपाशवासः क्षमं।िसतणवपाडरं जगितयेन लधं यशः॥५॥मतजरथदः कनकदान कपुमतुलापुरूषमुतं िनजधनैः िपतादाइतः।65


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अवािनच म<strong>ह</strong>ामना जगितयेन भूिमभुजापरापरपयोिनिध थम मै पां सरः॥६॥नरपितउलमायः कणर्िशक्षावदायःपिरिचत परमाथ दानतुािथर्साथर्ः।िनजचिरतप<strong>िव</strong>ो<strong>दे</strong>क िसं<strong>ह</strong>य पुःसजयित िशविसं<strong>ह</strong>ो वैिरनागे िसं<strong>ह</strong>ः॥७॥ामेगृ<strong>ह</strong>णंयमुिमन् िकमिपनृपतयोि<strong>ह</strong>दवोऽये तुरूकागोकोलवाम मांसैः सि<strong>ह</strong>तमनुिदनं भुयतेते वधमर्म्।येचैनं ामरं नृपकर रि<strong>ह</strong>तं पालयंित तापै–तेषां सकीितर् गाथा िदिश िदिश सुचरंगीयतां विदवृदै॥८॥लसं २९३ शाके १३२४ िशविसं<strong>ह</strong> राजा भेला<strong>ह</strong>। चािर मीमाँसाक बाद <strong>िव</strong>ापितकेँ <strong>िव</strong>फी ाम दानक ताप <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>।१३२६मे <strong>ह</strong>रिसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व ितर<strong>ह</strong>ूत छोिड़ नेपालक जंगलमे गेला<strong>ह</strong>। भाला परगामे उमगाममे गुत र<strong>ह</strong>बाक <strong>ह</strong>ेतु एकटा िस िकला छल।कामेर पिडतकेँ बादशा<strong>ह</strong>सँ राय भेटलि<strong>ह</strong> मुदा िसपुरूष <strong>ह</strong>ोएबाक कारणे ओ अंगीकार नञ केलि<strong>ह</strong>। िफरोजशा<strong>ह</strong> भोगीरकेँ राज<strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>। भोगीरसँ भविसं<strong>ह</strong> राय बटलि<strong>ह</strong>। १३६०मे भोगीर मिर गेला<strong>ह</strong> आर गणेर राजा भेला<strong>ह</strong>। गणेरकेँ भविसं<strong>ह</strong>क पौ(िपुर िसं<strong>ह</strong>क पु) मािर <strong>दे</strong>लकि<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>षर्ण ठाकुरक पौ राकरक <strong>ह</strong>ाथ से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong>मे छल। गणेरक पु वीरिसं<strong>ह</strong> आर कीितर्िसं<strong>ह</strong>िदली प<strong>ह</strong>ुँचला<strong>ह</strong> आर बादशा<strong>ह</strong>क मदितसँ कीितर्िसं<strong>ह</strong> राजा भेला<strong>ह</strong>। अजुर्न पुरािदय ोणवारक <strong>ह</strong>ाथे मारल गेला<strong>ह</strong>।िशव िसं<strong>ह</strong> १५वषर्क अवथामे िपताक जीवति<strong>ह</strong> राजा भेला। <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वकुली बसौलि<strong>ह</strong> (दरभंगाक चटरीसँ सबाकोस दिक्षण)।िशविसं<strong>ह</strong>पुर (गजरथपुर)क थापना िशविसं<strong>ह</strong> करौलि<strong>ह</strong>। <strong>दे</strong>विसं<strong>ह</strong>क बाद िशविसं<strong>ह</strong> तीन वषर् नौ मास राय केलि<strong>ह</strong>। एकवेर पकड़ाकेँिदली गेल छला<strong>ह</strong>। अंतमे यवनसँ पराभूत भए उर प<strong>ह</strong>ाड़मे चिल गेला<strong>ह</strong>। <strong>िव</strong>ापित लिखमाकेँ लऽ कए ोणवार पुरािदयक ओतएर<strong>ह</strong>े लगला<strong>ह</strong>। िशविसं<strong>ह</strong>क मंी चकरक पु अमृतकर पटना जाए बादशा<strong>ह</strong>सँ अभयदान लऽ कए बछौरमे पामे र<strong>ह</strong>ए लगला<strong>ह</strong>।लिखमा १२वषर्क बाद सती भेली<strong>ह</strong>े तकर बाद एक वषर् पिसं<strong>ह</strong> राय केलि<strong>ह</strong> आर तकर बाद पिसं<strong>ह</strong>क रानी <strong>िव</strong>ास <strong>दे</strong>वी १२वषर्धिर। भाला परगामे िबसौली गाम <strong>िव</strong>ास <strong>दे</strong>वीक नामपर अिछ। ***<strong>िव</strong>ास <strong>दे</strong>वीक बाद धीर िसं<strong>ह</strong> िस <strong>ह</strong>ृदयनारायण तपर राजाभैरव िसं<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>िरनारायण–िमिथलामे १४००मीमाँसक जमघट भेल छल–भैरविसं<strong>ह</strong>क पु <strong>ह</strong>िरनारायण (?)–भैरविसं<strong>ह</strong> बछौर परगामेवरूआर नामक गाममे अपन राजधानी बनौलि<strong>ह</strong>–पिरिश–५राजा संाम गुत <strong>दे</strong>वक पंचोभ अिभलेख(मुल <strong>ह</strong>मर ‘िसलेक्ट इस ियिसन आफ िब<strong>ह</strong>ार’मे कािशत अिछ।)66


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ल<strong>ह</strong>ेिरयासरायक समीप पंचोभ ामसँ एकटा तालेख ब<strong>ह</strong>ुत िदन पूवर्ि<strong>ह</strong> बा<strong>ह</strong>र भेल छल जे िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ासक दृिकोणसँ म<strong>ह</strong>वपूणर्क<strong>ह</strong>ल जा सकइयै। एि<strong>ह</strong> अिभलेखमे ितिथ नि<strong>ह</strong> अिछ परच िलिपक आधारपर एकरा १३म शतादीमे राखल जा सकइयै। ईअिभलेख माडिलक राजा संाम गुतक िथक। एि<strong>ह</strong>मे िनिलिखत ६राजाक उलेख अिछ–i) यज्ञेश गुत, संभव जे ई लोकिन उर गुत वंशसँ सबिधत <strong>ह</strong>ोिथ।ii) दामोदर गुत,iii) <strong>दे</strong>वगुत,iv) राजिदय गुत,v) कृणगुत,vi) संामगुत।एि<strong>ह</strong>मे उपयुर्क्त मा तीनटाकेँ राजा क<strong>ह</strong>ल गेल छैक। संाम गुत वयं “परमभारक म<strong>ह</strong>ाराजािधराज परमेर म<strong>ह</strong>ामाडिलक” आिदपदवीसँ <strong>िव</strong>भूिषत छिथ। ई सभ कोनो सोमवंशी अजुर्नक वंशज क<strong>ह</strong>ल गेल छिथ। भऽ सकैत अिछ जे ई साट <strong>ह</strong>षर्वर्नकरायपाल अजुर्न (जे ितर<strong>ह</strong>ूतक रायपाल छला<strong>ह</strong>)क वंशज <strong>ह</strong>ोिथ। िकछु इित<strong>ह</strong>ासकार एि<strong>ह</strong>मे विणर्त थानक िमलान मूंगेर िजलाकजयनगरसँ करैत छिथ जे <strong>ह</strong>मरा बुझने अवाभा<strong>िव</strong>क अिछ आर एि<strong>ह</strong> वंशकेँ पाल अथवा सेनवंशक सामंत माडिलक िस करबाकचेा करैत छिथ। ई िनणर्य तयपूणर् नि<strong>ह</strong> बुझना जाइत अिछ कारण ताि<strong>ह</strong> िदनमे िमिथलामे कणट वंशक शासन सवर्शिक्तमानछल। दरभंगा (आव मधुबनी िजला)मे से<strong>ह</strong>ो जयनगर नामक एकटा िस ऐित<strong>ह</strong>ािसक थान अिछ। <strong>ह</strong>मरा बुझने संाम <strong>दे</strong>व अवयेएि<strong>ह</strong>ठाम कणट वंशक म<strong>ह</strong>ामाडिलक र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोएता<strong>ह</strong> आर पी बधक पि<strong>ह</strong>ने ई ता प कािशत भेल <strong>ह</strong>ोएत कारण ए<strong>ह</strong>ुमे कोलाचाणकेँ दान <strong>दे</strong>बाक यवथा <strong>दे</strong>खबामे अवइयै। शासिनक शदावलीक दृिये से<strong>ह</strong>ो ई अिभलेख म<strong>ह</strong>वपूणर् मानल जाइत अिछ।शासिनक शदावलीक सूची <strong>ह</strong>म िमिथलाक शासिनक इित<strong>ह</strong>ासक ममे िलिख चुकल छी तैं एि<strong>ह</strong>ठाम दो<strong>ह</strong>राएब उिचत नि<strong>ह</strong> बुझनाजाइत अिछ। संाम गुतक सबध जे मंतय पि<strong>ह</strong>लुक <strong>िव</strong>ान लोकिन <strong>दे</strong>ने छिथ से <strong>ह</strong>मरा माय नि<strong>ह</strong> अिछ आर <strong>ह</strong>मर अपन <strong>िव</strong>चारई अिछ आर <strong>ह</strong>मर अपन <strong>िव</strong>चार ई अिछ जे ई लोकिन िमिथलाक छला<strong>ह</strong> आर एि<strong>ह</strong>ठामक कोनो शासकक म<strong>ह</strong>ामाडिलक र<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ेता<strong>ह</strong>।पिरिश–७िमिथलासँ ात िकछु ि<strong>ह</strong>दू आर मुिलम अिभलेख(१) अशोकक पंचम तंभलेख (रमपुरवा : चपारण)१ <strong>दे</strong>वानं िपये िपयदिस लाज <strong>ह</strong>ेवं आ<strong>ह</strong>। सवीसित सािभ िसतेनमे इमािन िप जातािन अवयािनकयािन। सेयथ २ सुके सािलकअलुने चकवाके। <strong>ह</strong>ँसे नंदीमुखे गेला<strong>ह</strong>े जतूक अंबाक िपिलक दुग्ले अनिठक मछे वेदवेयके ३ गंगा पुपुटकेँ संकुज मछे कफट सेयकेपंन–ससे िसमले संडके ओक िपंडे पलसते सेन कपोते ४ गाम कपोते सबे चतुप<strong>दे</strong> ये पिटभोगं नो एितन च खादयाित। अजकानािन एलका च सूकली च गिभनीव ५–पाय–मीना व अवय पोतके च कािन आसं मािसके। <strong>िव</strong>िध कुकुटे नो कट <strong>िव</strong>ये। तुसे सजीवेनी झापयित <strong>िव</strong>ये। ६ दाबे अनठाये व <strong>िव</strong>ि<strong>ह</strong>साये व नो झापियत<strong>िव</strong>ये। जीवेन जीवे नो पुिसत<strong>िव</strong>ये। तीसू चातुं मासु ितयं पुनंमािसयं७ ितिन–िदवसािन चवुदसं पंनडसं पिटपदं धुवाये च अनुपोसथं मछे अवये नोिप <strong>िव</strong>केत<strong>िव</strong>ये। एतािन येव ८ िदवसािन नागं वनिसकेवट भोगिस यािन अंनािनिप जीविनका यािन नो<strong>ह</strong>ं त<strong>िव</strong>यािन। अठिम पखाये चावु दसाये ९ पंतऽसाय ितसा ये पुनावसुने तीसु चातुं67


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मासीसु सुिदवसाये गोने नो िनलाखेत<strong>िव</strong>ये। अजके एलके सूकले १० एवािप अंने नीविखयित नो नीलिखत <strong>िव</strong>ये। ितसाय पुना वसुनेचातुं मास–खाय अवस गोनस ११ लखने नो कट <strong>िव</strong>ये। याव सवीसित वसािभ िसतेनमे एताये अंतिलकाये पंन वीसित बधनमोखािन कयिन।(२) अशोकक षम तभ लेख (रमपुरवा : चपारण)१ <strong>दे</strong>वानं िपये िपयदिस लाज <strong>ह</strong>ेवं आ<strong>ह</strong>। दुवाऽस वसािभ–िसतेन मेघंमिलिप िलखािपत लोकस ि<strong>ह</strong>त सुखाये। से तं अप<strong>ह</strong>ट २ तं धंमबिढ़ पापोव। <strong>ह</strong>ेवं लोकस ि<strong>ह</strong>त सुखे ित पिटवेखािम अथ इयं नाितसु <strong>ह</strong>ेवं पया–संनेसु <strong>ह</strong>ेवं अपक ठेसु। िकमं कािन ३ सुखं आव<strong>ह</strong>ामी ित तथा च <strong>िव</strong>द<strong>ह</strong>ािम। <strong>ह</strong>ेमेव सवर्कायेषु पिटवेखािनं। सवर्पासंग िपमे पूिजत <strong>िव</strong>वधाय पूजाय। ए चुइयं। ४ अतन पचूप गमने सेमे मोख्यमुते। सवीस वसािभ िसतेनमे इयं धंम िलिप िलखािपित।(३) वैशालीसँ ात िकछु म<strong>ह</strong>वपूणर् िशलालेख१ ुववािमनीक मुा अिभलेखे म<strong>ह</strong>ाराजािधराज ी चगुत पी ी गो<strong>िव</strong>द गुत माता ी ुववािमनी (एि<strong>ह</strong>पर शीि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मर लेखकािशत भए र<strong>ह</strong>ल अिछ।) २ घटोकच गुतय।(४) संघ ेणी एवं राजकमर्चारी लोकिनक मुा लेख१ कुमारामायािधकरणय। २ युवराजपादीय कुमारामायािधकरण। ३ ेिसाथर्वा<strong>ह</strong>कुिलकिनगम। ४ ीयुवराजभारापादीयकुमाराअिधकरणय ५ ीपरमभारकपादीय कुमारामायािधकरण। ६ युवराजभारकपादीय......कािधकरणय ७ युवराजभारकपादीयबालािधकरणय ८ ीरणभाडागारािधकरणय ९ दडपाशािधकरणॅय १० म<strong>ह</strong>ाित<strong>ह</strong>ार तरवर <strong>िव</strong>नयशूरय ११ म<strong>ह</strong>ादडनायकअिग्नगुतय १२ भावपित यज्ञवसय १३ तीरभुक्यौ पिरकािधकरणय १४ तीरभुक्तौ <strong>िव</strong>नयिथितथापकािधकरणय १५ तीरकुमारामायािधकरणय १६ उदानकूपे पिरषदः १७ वैशायािधानािधकरण १८ वैशायामरकृितकुटुिबनाम् १९ वैशाल <strong>िव</strong>षयाः २०ेकुिलकिनगम् २१ वैशाली अनुटकारे सयानक २२ सुजातषर्स् २३ आाकेर २४ ी<strong>िव</strong>णुपाद वामीनारायण २५ जययानंतोअभवान साबा २६ िजलं भगवतोनंतयन<strong>दे</strong>री वरवािमनः २७ नमः पशुपतेः २८ र<strong>िव</strong>दास २९ भगवतािदतय ३० राज्ञोम<strong>ह</strong>ाक्षपयवामीरूािसं<strong>ह</strong>य दुि<strong>ह</strong>तु राज्ञोम<strong>ह</strong>ाक्षपय वामीरूसेनय भिगया म<strong>ह</strong>ो<strong>दे</strong>यां भुदमायाः।३१ <strong>दे</strong>यधमोयम् वर म<strong>ह</strong>ायानाियनः करिणक उच्छा<strong>ह</strong> माणकय सुतय यदपुयं तवव चयपायाय मातािपोरामन पूवर्गमं कृवासकल सवरासे रनुज्ञनावायैित।३२ कुमारामायािधकरण सवर्ंग <strong>िव</strong>षये ाणापुरसरान् वर्मानांभ<strong>िव</strong>नच्य ीसामंत......<strong>िव</strong>षयपितंसािधकरणान्......यव<strong>ह</strong>ारीजनपादान बोधययतु ओ <strong>िव</strong>िदतम्।३४ ी लोकनाथय३५ ल.स. २३६ शोधरवाली ी चडेरय कीितर्–एि<strong>ह</strong>मे लमण सवत् <strong>दे</strong>ल अिछ ताि<strong>ह</strong> आधारपर एकरा म<strong>ह</strong>ाक चडेरक अिभलेख मािन सकै छी।५िकछु िदन पूवर् मुजफरपुर िजलांतगर्त कटरा थानासँ पाँचम छठम शतादीक एकटा तालेख भेटल अिछ जे गुतकालीन थीकआओर जाि<strong>ह</strong>मे तीरभुिक्तक उलेखक संगि<strong>ह</strong> संग चामुडा <strong>िव</strong>षयक उलेख से<strong>ह</strong>ो अिछ। ई अिभलेख आओर चपारणसँ ात तीनचािरटा तालेख अकािशत अिछ आओर चपारणसँ ात तीन चािरटा तालेख अकािशत अिछ आओर ई पटना मडलक <strong>िव</strong>ान68


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आयुक्त ी ीधर वासु<strong>दे</strong>वसो<strong>ह</strong>नीक संग छि<strong>ह</strong>। आशा अिछ ज ओ शीे एि<strong>ह</strong> सभ अिभलेखकेँ कािशत करौता<strong>ह</strong>।-आब ई तालेखएिफगेआिफताशिडकाक वायुम ३५मे कािशत भऽ चुकल अिछ। ओि<strong>ह</strong>ठाम मोित<strong>ह</strong>ारीसँ ात दूटा आर अिभलेख कािशत अिछ।६ गुतकालीन एकटा मुा (मािटक) <strong>ह</strong>मरा बेगूसरायमे ात भेल छल जाि<strong>ह</strong>मे एकपीठपर गुताक्षरमे लेख अिछ आओर दोसर पीठपरिमिथलाक्षरमे आओर लं.सं.क उलेख से<strong>ह</strong>ो अिछ। (मुाक गुताक्षर वाला लेख) सु<strong>ह</strong>माकय–सु<strong>ह</strong>माकय (िमिथलाक्षर वाला लेख) सं.६७ौ पौशिदने नगम केदम् दूभम् शायेच्यैकेः केशवप<strong>दे</strong> इित–ई मुा <strong>ह</strong>मरा लग अिछ।एकर अितिरक्त बुमं–ये धम<strong>ह</strong>ेतु भवा......आिद िलखल ढ़ेरक ढ़ेर मूिर् िमिथलामे भेटइत अिछ।८ पालकालीन िमिथलाक िशलालेख(i) भागलपुर कौपरलेटमे तीरभुिक्त आओर कक्ष (<strong>िव</strong>षयक उलेख अिछ आओर ओि<strong>ह</strong>मे क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ जे तीरभुिक्तमे <strong>ह</strong>जारिशवमिदरक िनमण भेल छल, (ii) इमाद (मुजफरपुर िजलासँ पात) अिभलेख। मि<strong>ह</strong>पाल थमक अिभलेख ॐ ीमान मि<strong>ह</strong>पाल <strong>दे</strong>वराजसम् ४८ ये िदने सुकलपक्षे २ आलै चकोऽिर मा<strong>ह</strong>वसुत साि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वधमर्, (iii) वनगाँव (स<strong>ह</strong>रसा)सँ ात <strong>िव</strong><strong>ह</strong>पाल तृतीयक ताअिभलेख:, ई सभटा अिभलेख <strong>ह</strong>मर ‘सेलक्ट इ.सिय सनस आफ िब<strong>ह</strong>ार’मे छपल अिछ।(पाँित २४): काचनपुर समावासीता ीमय कध वारात परम सौगतो म<strong>ह</strong>ाराजािधराज ीमयपाल<strong>दे</strong>व पादानुयातः परमेरः परमभारको २५: म<strong>ह</strong>ाराजािधराजः ी<strong>िव</strong><strong>ह</strong>पाल <strong>दे</strong>वः कुशली। तीरभुक्तौ <strong>ह</strong>ौेय वैषियक वसुकावत। यथोतया पंचशि कांशे। २६:समुपगता शेष....३७ शािडल संगोाय। ३८ शािडयािसत <strong>दे</strong>वल वराय नरिसं<strong>ह</strong>सँ चािरणे। छदोग्य शाखायाियने। मीमाँसायाकरण तकर् <strong>िव</strong>ा<strong>िव</strong><strong>दे</strong>। ३९ कोलाच <strong>िव</strong>िनर्गताय। इा<strong>ह</strong>ाक वातयाया योग वामी पौाय। तुंग पुाय। ी घटुक शमर्णे।<strong>िव</strong>षुवत स%कांयाम्। <strong>िव</strong>िधवत्। गं। ४० गायाम् नावा शासनी कृय दामािभः।(iv) नौलागढ़ (बेगूसराय)सँ ात <strong>िव</strong><strong>ह</strong>पाल तृतीयक िसम्ी <strong>िव</strong><strong>ह</strong>पाल <strong>दे</strong>व राये सवत् २४ ििमिलया शौिडक म<strong>ह</strong>ामती दुि<strong>ह</strong>ा धामिजपया आशोककया कािरता॥(v) नौलागढ़सँ ात दोसर अिभलेखनमोधमय......ा कारूय संभेदरदान मतुम माये पुयधारां। िभक्षा भुजािमयमायधतुमक्ष। वाट (विद)...आय भावत। यद वध(च) वा<strong>ह</strong>ा (or ा) ौििचंता....भा..वमद...दमल यबिथता<strong>ह</strong>....ाया भाव (च)...यद् गृ<strong>ह</strong>ािद (धै)....याद दक....िब<strong>ह</strong>ार...एि<strong>ह</strong>अिभलेखसँ संिदग्ध रूपें ई बुझना जाइत अिछ जे पालकालमे िमिथलामे नौलागढ़ अंचलमे कोनो एकटा बौ िब<strong>ह</strong>ार अवय छल।अयाय अिभलेखपंचोभ तालेखक िकछु अंशपांित १–ी संामगुतः २–ॐ वितः परम भारक म<strong>ह</strong>ाराजािधराज परमेर, परममा<strong>ह</strong>ेर, वृषवज, सोमांवयज्ञाजुर्न वंशो जयपुर३–परमेर म<strong>ह</strong>ामाडिलक ीराजािदय गुत<strong>दे</strong>व पादानुयात राजपुत ीकृणगुत सुत परमभारक म<strong>ह</strong>ाराजािधराज ४–परमेरपरममा<strong>ह</strong>ेर वर्षवज सोमावयजाजुर्न वंशोव जयपुर परमेर म<strong>ह</strong>ामाडिलक ीमत् संामगुत <strong>दे</strong>वपाद वर्मान <strong>िव</strong>जयराये ५–सतदश सवसरे काितर्क कृण नवयां ितथौ ी मजयकधवारात् अय<strong>दे</strong>व म<strong>ह</strong>ाराजािधराज म<strong>ह</strong>ामाडिलक ीमत् संामगुत<strong>दे</strong>वो<strong>िव</strong>जयी....69


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्६–७–म<strong>ह</strong>ासािध<strong>िव</strong>ि<strong>ह</strong>क, म<strong>ह</strong>ायू<strong>ह</strong>पित म<strong>ह</strong>ािधकािरक, म<strong>ह</strong>ामुािधकािरक म<strong>ह</strong>ामक, म<strong>ह</strong>ापीलुपित, म<strong>ह</strong>ासाधिनक, म<strong>ह</strong>ाक्षपटिलंक,म<strong>ह</strong>ाित<strong>ह</strong>ार, म<strong>ह</strong>ाधमिधकरिणक, म<strong>ह</strong>ाकरणायक्ष, ८–वािर्नैबिधक, म<strong>ह</strong>ाकटुक, म<strong>ह</strong>ौिथक, तासिनक, म<strong>ह</strong>ादडनायक, म<strong>ह</strong>ादािनक,म<strong>ह</strong>ापंचकुिलक, म<strong>ह</strong>ासामंतराणक, म<strong>ह</strong>ाेिदािनक्, धूिलदािनक, घपाल, खडपाल, नरपित, गुमपित, ९–नौ बलयापृतगोमि<strong>ह</strong>षवड़बायक्ष १०राजपादोपजी<strong>िव</strong>नी......११-............समतपीड़ोपकर विजर्तो अचाटभट वेषो म<strong>ह</strong>तानु<strong>ह</strong>ेणएि<strong>ह</strong> अिभलेखमे शासन सबधी ब<strong>ह</strong>ुतो ए<strong>ह</strong>ेन शदक उलेख भेल अिछ जकर <strong>िव</strong>लेषण एखनो धिर फिरछाकेँ नि<strong>ह</strong> भेल अिछ। ईसभ अिभलेख <strong>ह</strong>मर Selected Inscription Of Bihar मे कािशत अिछ।आसीक (मि<strong>ह</strong>आ<strong>ह</strong>ीक) पाथर–लेखजातो वंशे <strong>िव</strong>व पंचािभघाने धमायक्षो वर्मान भवेशात्। <strong>दे</strong>वा–याे <strong>दे</strong>वयि वजाा रूढ़ँ कृवाऽथाय ैन तेयम्।एि<strong>ह</strong>मे नैयाियक वर्मानक उलेख भेल अिछ।ितलकेरगढ़क अिभलेखअ<strong>दे</strong>ने शशांकपक्ष गिणते ी लमणामपतेमिस ावण संज्ञकेँ मुिन ितथौ वायांगुरुउशोभने। <strong>ह</strong>ावीपतन संज्ञकेँ सुिबिदते <strong>ह</strong>ै<strong>ह</strong><strong>दे</strong>वीिशवा कमिदय सुमंिणे<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>ि<strong>ह</strong>ता सौभाग्य <strong>दे</strong>याज्ञा–एि<strong>ह</strong> अिभलेखमे रानी सौभाग्य <strong>दे</strong>वी, मंी कमिदयक उलेख संगि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ै<strong>ह</strong> भगवतीक उलेख से<strong>ह</strong>ो भेल अिछ।खोजपुरक अिभलेखएक म<strong>ह</strong>वपूणर् अिभलेख खोजपुरक दुगक मूिर्पर अिछ जाि<strong>ह</strong>मे ल.–स. १४७क उलेख भेल अिछ आओर मदनकपु सूयर्करकनाम से<strong>ह</strong>ो उिलिखत अिछ।कदा<strong>ह</strong>ाक अिभलेखकदा<strong>ह</strong>ा अिभलेखक उलेख पूवर्ि<strong>ह</strong> राजनैितक इित<strong>ह</strong>ासमे भए चुकल अिछ। मरणीय अिछ जे एि<strong>ह</strong> अिभलेखमे ‘<strong>िव</strong>वपंचकुलोुत्’शद यव<strong>ह</strong>ृत अिछ जे वर्मानक आसीक अिभलेखमे अिछ।भगीरथपुरक अिभलेखपांित १–नुषा<strong>ह</strong>िरनारायण िक्षितपतेग्गर्तेः माभृतां बधूृ पितमडली। मि<strong>ह</strong>तराम भूमीपतेः २–िजोम सुखदानृपित कंसनारायणवीरजननीमुदा मठमधीकरत सुदरम्। ३–दानैय दलयाबभूवँ जगतां दािरं यमयुकटं कीययाः सुदर तरान् लोकांकारायुतान।४–िकचोच्चै<strong>िव</strong>र्नयाया वशतां नीतोयया बाधवाः सेयं <strong>िव</strong><strong>िव</strong>लक्षणोजवल गुणामा मठं िनमर्मे। ५–वेद र<strong>ह</strong>रने िच<strong>ह</strong>तेलमणय नृपतेमर् तेदके। <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ु तगुणागुणालयं <strong>दे</strong>वतालय ममुर्मुदाऽकरोत।६- क<strong>िव</strong>ता माधव सुकवे: कीित<strong>दे</strong> या: सुघा बुिध फीता। िभुवन भुवना-भोगे <strong>िव</strong>लसुत क पा तपयर् तम्।। ७-<strong>दे</strong>वी<strong>दे</strong>वलयिमयममुकारयामास कृच् छे भक् या नक् त िदनमथमित क्ता यैषांशेषे जगित गजीनाथ नाय थ योषा भूषा रूता <strong>िव</strong><strong>िव</strong>को<strong>िव</strong>धया रुपनारायरा य ।८- ध वा का कीितर्र या कुलधर क<strong>िव</strong>ता कीतर्नीयानुम3 या ल मी: सा कािप ल मीधरमुपगता साधवारधनाया। सूनुिजययान् यदीयो70


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्यवनपियभयाधाक तीरभुक्तौ राजारािधराज; समर:’’स: कंसनारारौ सौ’’’’ ीमदनुमितदबी नाकज्ञया:-िमिथलाक राजनैितक एवंसां कृितक इित<strong>ह</strong>ासक दृिकोरासँ ई अिभलेकख बड म<strong>ह</strong> वपूण अिछ।• ीनगर (मघेपुरा) क अिभलेख• मगर वज योगी १०० इय<strong>ह</strong> अिभलेख एकटा अ धराठाड़ीमेसे<strong>ह</strong>ो अिछ।• वरांटपुर (स<strong>ह</strong>रसा) क अिभलेख• ीम मा<strong>ह</strong>े वरी वरल ध सिया द<strong>िव</strong>राजमान बुेश वंश य सदा च राजद ीमत् स वर्िसं<strong>ह</strong><strong>दे</strong>व <strong>िव</strong>जयी• लद<strong>ह</strong>ोद <strong>िव</strong>षणुमूिर्क पादुका लेख• (एखनधिर अकािशत छल) ीरामनाथ राज यी <strong>िव</strong> णु:सेवक सेवक: वरेर <strong>दे</strong>व तलयो <strong>िव</strong> णुनम किर यित।• िमिथलामे एखनो असंख् य लेख सब चारुकात िछि़डआएल पड़ल अिछ तैँ येक मैिथलक ई कतर् य <strong>ह</strong>ोइछ जे ओ लोकिनएि<strong>ह</strong>िदिस यान दुए ओकर सं<strong>ह</strong> करिथ। जे िशलालेख सब राजनैितक इित<strong>ह</strong>ासवाला ख डमे छिप चुकल छल से एि<strong>ह</strong>ठाम नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लगेल अिछ।• २० िमिथलासँ ा त िकछु मुिलम-अिभलेख• (i) म<strong>ह</strong>ेशवरा (बेगूसराय) सँ ा त १२६१ ईo एकटा अरबी िशला लेख १६५५ मे ा त भेल जे भ डारकर शोघसं थान(२६४६) मे किशत भेल अिछ। एि<strong>ह</strong>मे भवन बनेबाक उ लेख अिछ। ई लेख बंगाल सुलतान रुकबुीन कैकाउसक समय थीक।(ii) तुगलककालीन वेदीवन (च पारणा) अिभलेख २ तमास शुद इन <strong>ह</strong>लकात-उल-अक् ताव-उल अकवर दर २ अ<strong>ह</strong>ाद इस<strong>ह</strong>ान शा<strong>ह</strong>-इ-आिदल शा<strong>ह</strong> मु<strong>ह</strong> मद ३ िबन तुग- लक शा<strong>ह</strong> लजलामुको<strong>ह</strong>ुब दौलत<strong>ह</strong>ु ४ अनाम बजैल इ जुद दौलत वीन ५ काजी-इ-मु<strong>ह</strong>र खासबिजकरुला<strong>ह</strong> बकर ६ वोएन व दा<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>मुद <strong>िव</strong>नुयुसुफ अलमुलकावा ९ <strong>िव</strong> टुम म<strong>ह</strong>-इ- रिबउल अ वल सनत सब ब अरबीनव दसबमयत-वेदीवन अिभलेख बड म<strong>ह</strong> वपूण अिछ। ि<strong>ह</strong> दू लोकिन ब<strong>ह</strong>ुत िदनधिर। एकरा भावानक चरणापाद’ कि<strong>ह</strong> पूजा करइत र<strong>ह</strong>िथ।ई िशलालेख म<strong>ह</strong>मुद तुगलक कालक थीक (ि<strong>ह</strong>जरी १४६ = २३४६ ईo) एि<strong>ह</strong>सँ िनिचत रुप ई तीत <strong>ह</strong>ोइछ जे २३४६ मेच पारणा धिर शासनक माणा भेटइयै।• दरभंगासँ ा त मु<strong>ह</strong> मद तुगलकक अिभलेख• कला<strong>ह</strong> ओतलमनजा <strong>िव</strong>ल<strong>ह</strong>सनत फल<strong>ह</strong>ु अ अ सल<strong>ह</strong> िबन मिजद अलमुजाि<strong>ह</strong>द फी साबीिलला<strong>ह</strong> मु<strong>ह</strong> मद िबन अस-सु लान अस सइद इस श<strong>ह</strong>ीद गाजी िगयासुिनया वीन दअनरुला<strong>ह</strong> बुर<strong>ह</strong>ान<strong>ह</strong>ु इज सोयलत अन तािरख-ई-बेन ए<strong>ह</strong>ी फकुल <strong>ह</strong>वालमिजद अल अक् स िफसानत इ िसत व इशरीन बसबा अल ि<strong>ह</strong>जािरया उन नबुब: १२६-ई अिभलेख मुला तिकयाक बयाज मेसुरिक्षत अिछ आओर पटनाक मािसर पिका मे छपल छल (२६४६ ईo मे )। अिभलेख सँ ई तीत <strong>ह</strong>ोइछ जे म<strong>ह</strong> मद तुगलककआ<strong>दे</strong>शानुसार दरभंगा मे एकटा <strong>िव</strong>शाल मिजद ि<strong>ह</strong>जरी १२६ मे बनल छल। <strong>ह</strong>िरिसं<strong>ह</strong><strong>दे</strong>व परािजत भए चुकल छला<strong>ह</strong>। तुगलक-कालीनदूटा िसा से<strong>ह</strong>ो भेटल अिछ जीि<strong>ह</strong>मर तुगलकपुर उफर् ितर<strong>ह</strong>ुत िलखल अिछ।• रभंगासँ ा त इाि<strong>ह</strong>मशा<strong>ह</strong> शाकक अिभलेख• कलन निबया स लालाटु अलै<strong>ह</strong>ावसलाम मन िबन मिजद अ ला<strong>ह</strong> िबनला<strong>ह</strong> ल<strong>ह</strong>ु वैतन िफल जत <strong>ह</strong>ी <strong>िव</strong>न <strong>ह</strong>जलमिजद फी जमनल इसास नायव-उलखालीफा अमीरुल मुमीनीन अबुल फत<strong>ह</strong> इाि<strong>ह</strong>म शा<strong>ह</strong> अस सुलतान खलद<strong>ह</strong> िखलाफत त<strong>ह</strong>ुसनत खस व सभन मयत ५०४-ई अिभलेख ब<strong>ह</strong>ुत म<strong>ह</strong> वपूण अिछ कारणा (१०५-२४०२-३) इाि<strong>ह</strong>मशा<strong>ह</strong>क लेख िमिथलाक के मेभेअल अिछ आओर एि<strong>ह</strong>सँ म-िरत <strong>ह</strong>ोइछ जे शक लोकिन दरभंगापर अिधकार ा त कएने छला<strong>ह</strong>-ओि<strong>ह</strong> वषर् दरभंगा बा टेइाि<strong>ह</strong>मशा<strong>ह</strong> बंगाल जाइत छला<strong>ह</strong> आओर <strong>ह</strong>ुनक उे य छल िशविस<strong>ह</strong>केँ परा त करब कारणा िशविसं<strong>ह</strong> बंगालक राजा गणोशक सा<strong>ह</strong>ायकए र<strong>ह</strong>ल छलिथ <strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> स ब धमे ोo अ करीक लेख Bengal Past and Present मे छपल अिछ।• बंगाल सुलतान नसीर शा<strong>ह</strong>क अिभलेख• (वेगूसराय-मि<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ानीस ा त)• िबसिमला<strong>ह</strong> इर र<strong>ह</strong>मान रि<strong>ह</strong>म नसरुत मोनला<strong>ह</strong> वद फथुन करीब। <strong>ह</strong>जल मिजद अल जमायउल मुअ जम नसीरशा<strong>ह</strong>अस सुलतान खल दल<strong>ह</strong> वो मुलक<strong>ह</strong>ु व सल त<strong>ह</strong>ु।• -इ ओि<strong>ह</strong> नसीरशा<strong>ह</strong>क अिभलेख थीक जे िमिथलाक ओइनवार वंशक अितम शासकककेँ परािजत कएने छला<strong>ह</strong>।• इ<strong>ह</strong>ो अिभलेख आव’’ परिसयन आ अरोबक इ सिय आक <strong>िव</strong><strong>ह</strong>ार’’ मे छलल अिछ।71


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्• डाo सुभझाक पोथीसँ िकछु अंश <strong>ह</strong>म पाठकक <strong>ह</strong>ेतु उत् कए र<strong>ह</strong>ल छी:• पृo ४२-The Prakritpainglam gives an example to several metres and verses which maybe said to have been composed in proto-Maithili there is nothing in them that may prevent thembeing called Maithili of an early period…..• पृo ४२-The language of the charyas Sarvananda, Prakritpaingalm, Kirtilata and Kirtipatakarepresent Maithili of the oldest period in as much as it preserves some of the Apahramsacharacteristics’.• पोथीक दाम ततेक छि<strong>ह</strong> जे केपो साधारणा मै िथल पाठक एकरा कीिनकए नि<strong>ह</strong> पि़ढ। सकैछ । एतबा कि<strong>ह</strong>तो ईाकृतपैरालम् पर <strong>िव</strong>शेष यान नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ने छिथ। एि<strong>ह</strong> पोथीक आलोचना जे <strong>ह</strong>ालि<strong>ह</strong> मे छपल अिछ लएडनमे से उ सा<strong>ह</strong>वर्क नि<strong>ह</strong>क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ। भाषा आओर अ याय सम याक अ यानक <strong>ह</strong>ेतु आओर <strong>दे</strong>खू रा<strong>ह</strong>ूलजीक ि<strong>ह</strong> दी का य-धारा जाि<strong>ह</strong>म मे एि<strong>ह</strong> सभव तुक <strong>िव</strong>शद् <strong>िव</strong> लेषणा भेल अिछ। ‘ाकृत- पैंगलम् गे िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ास स ब धी से<strong>ह</strong>ो ब<strong>ह</strong>ुत सटीक बात सब िलखल अिछ(<strong>दे</strong>खू-<strong>ह</strong>मरे लेख- Prakrtapainglam –an important source for the study of the History of Mithila) ।‘ाकृत-पैंगलाक दूटा सं करणा इिडका सीरीज, कलका सँ कािशत २३०२ ईo मे ाकृत-पैंगलम् आओर ii ) ए <strong>ह</strong>र <strong>ह</strong>ालि<strong>ह</strong> मेि<strong>ह</strong> दी मे एकर एक सं करणा िद ली सँ कािशत भेल अिछ।• एि<strong>ह</strong> स ब ध मे <strong>ह</strong>िरवंश कोछड़क ‘अप’श साि<strong>ह</strong> यक अ ययन आव यक बुझना जाइत अिछ। ‘ाकृतपैंगलस्’ पर ोoएसo एनo घोषालक ब<strong>ह</strong>ुतो लेख अंेजी मे भारतवषर्क <strong>िव</strong>िभ शोधपिका मे कािशत भेल छि<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong>ठाम ‘ाकृतपैंगलम्’ सँ <strong>ह</strong>मथोड़ेक ओ<strong>ह</strong>न श दक संचय कएने छी जकर रूप शु मैिथलीक अिछ एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु जे केओ २४ म शता दक मैिथली श द <strong>दे</strong>खएचा<strong>ह</strong>िथ से डाo उमेशिमक लेख JBOKS-XIV पृ ठ २६६-२७३ मे <strong>दे</strong>िख सकइत छिथ। <strong>ह</strong>म अअन ‘ाकृत-<strong>िव</strong>ापित वालालेखक इ एकटा पद से<strong>ह</strong>ो ाकृतपैंगलम् सँ <strong>दे</strong>ने छी जाि<strong>ह</strong>सँ िस <strong>ह</strong>ोइछ जे ई मैिथली थीक। थानभावक कारणा <strong>िव</strong> लेषणा एि<strong>ह</strong>ठामसंभव नि<strong>ह</strong>।• पिरशी ट िमिथलाक ाचीन सीमाजनबार ोत• (i) िमिथला थ: ोगी : स यग् या वा वीन मुनीन। यिमन <strong>दे</strong>शे मृग: कृ णाि मन धमन् <strong>िव</strong>नोधयत् (याज्ञव क् य मृित-आचार १२)• (ii) डा उमेशिम ारा स पािदत <strong>िव</strong>ाकरस<strong>ह</strong> क यपुणया। या ते सिधाने सुरनगरनदी भैरवौ य िलम् ।।मीमांसा- याय-वेदा ययन- पटुतरै पिणडतौपिणडसाया भू<strong>दे</strong>वो य भूपो यजनवसुमती साित मेद तीरभुिक्त ( iii ) िकाणडशेषकोष• ( a ) ग डकी तीरमार य च पार या तकं िशवे: <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>भू: समाख् याता तीर- भुक्तिमधो :। (आओर <strong>दे</strong>खु-शिक्तसंगमसू (b)ाग् योितष: कामरुपे तीरमुिक्त तु िलच् छव (पृ ठ ५६ ) iv) काठकसंि<strong>ह</strong>त- xiii4-• इ ो वै वृम<strong>ह</strong> तं <strong>ह</strong> त सिभभगै: पयर्<strong>ह</strong>ं त य मू वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ीरुदायं ता: ाचीरयं माता: पुर य जघ यमृषयंवै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>मनुा तमम यतेमिमदानी मालभेय तेन वा इतो मुच् येयोित• (v) वायुपुराणा ( ४४-३०६ )• िमिथनम म<strong>ह</strong>ा वीय येनासौ िमिथलाऽ भवत्• (vi) श दक पुम-१२३-<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>ा िमिथला ोक्ता (vii) िलपुरणा-तीर-भुिक्त <strong>दे</strong>शे तु <strong>ह</strong>लावे <strong>ह</strong>ले वर:। ( viii ) च दा झा-गंगा ब<strong>ह</strong>ित जिनक दिक्षणा िदिस पूवर्कौिशकीधारा पिम ब<strong>ह</strong>ित गणडकी उरि<strong>ह</strong>मवत बल<strong>िव</strong> तारा कमला ियुगा अमृता धेमुड़ावागमती कृतासारा म य व<strong>ह</strong>त ल मरणा भृित से िमिथला <strong>िव</strong>ागारा• (ix) राजनैितक इित<strong>ह</strong>ासक पाद िट पणी मे ब<strong>ह</strong>ुत िकछु िलखल जा चुकल अिछ आओर <strong>दे</strong>खू- IHQ XXXV.No.2.• x वचनो सारोार आओर <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध तीथर्क पमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> जनपदक राजधानी िमिथला क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ । एकर सीमा पूवर्सँपिम २५० मील आओर उरसँ दिक्षणा २२५ क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ। िनरयाविलयाओमे िमिथलाक राजधानी क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ।• (समात)• ( अंेजी आ मैिथलीमे मैिथली आ िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ास <strong>दे</strong>बाक उेय पाठककेँ अपन जिड़सँ जोड़बाक र<strong>ह</strong>ए। ईसाि<strong>ह</strong>यकार लोकिनक लेल आर बेशी जरूरी छल। Courtesy:For earlier articles onVIDEHA,MITHILA,TIRBHUKTI and TIRHUT in English and for these articles in Maithili to74


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Yogendra Yadav, Sunil Kumar Jha, Ramavtar Yadav, Vijaykant Mishra, Yogendra Jha, Y. Mishra,Radha Krishna Choudhary,Makhan Jha, Prabhat Kumar Chaudhary M/s Shruti Publication and<strong>Videha</strong> http://www.videha.co.in/ editorial staff and volunteers and to Wikipaedia. No commercialuse permitted Strictly for academic use. )• जगदीश साद मंडल- कथा-नवान• जगदीश साद मंडल1947- गाम-बेरमा, तमुिरया, िजला-मधुबनी। एम.ए.। कथा (गामक िजनगी-कथा सं<strong>ह</strong>), नाटक(िमिथलाक बेटी-नाटक), उपयास(मौलाइल गाछकफूल, जीवन संघषर्, जीवनमरण, उथान-पतन,िजनगीक जीत-उपयास)। माक्सर्वादक ग<strong>ह</strong>न अययन। मुदा सीिलंगसँ बचबाक लेल कयुिनट आदोलनमे गेिन<strong>ह</strong>ार लोक सभसँ भेँट भेनेमो<strong>ह</strong>भंग। ि<strong>ह</strong>नकर कथामे गामक लोकक िजजी<strong>िव</strong>षाक वणर्न आ नव दृिकोण दृिगोचर <strong>ह</strong>ोइत अिछ।• नवान•• बाध िदिशसँ भोरे बड़का काका आिब नािदमे कुी-सानी लगा, गाए ब<strong>ह</strong>ार कऽ केटली नेने कलपर प<strong>ह</strong>ुँचला<strong>ह</strong>। जि<strong>ह</strong> कलपरआन समए (जाड़-बरसात) <strong>ह</strong>ेँक-<strong>ह</strong>ेँक भेिल र<strong>ह</strong>ैत छल ओ रुख बुिझ पड़लिन। समएक गरिमयोमे अंतर बुिझ पड़लिन। जाड़कमासमे दस बजे िदनक समए पाँचे बजे भोरेमे वुिझ पड़लिन। सो<strong>ह</strong>नगर समए बुिझ बसतपर नजिर गेलिन। बसत आमकमंजरक म<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ी फल रुपमे म<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ा र<strong>ह</strong>ल अिछ। मनमे उठलिन जे बसत ऋृतु बखर्क पि<strong>ह</strong>ल ऋृतु (चैत-वैशाख) <strong>ह</strong>ोइत<strong>ह</strong>ुँ शरद-िशिशर सन ऋृतु कोना आगू अवैत? <strong>ह</strong>ाँइ-<strong>ह</strong>ाँइ कऽ केटली धोइ लोटामे पािन नेने चुि लग आ<strong>िव</strong>, चा<strong>ह</strong> बनवए लगलिथ।केतलीमे चा<strong>ह</strong> कऽ खौलैत <strong>दे</strong>िख मनमे उठलिन जे एि<strong>ह</strong>ना समुोमे ल<strong>ह</strong>िर वार-भाँटासँ उठैत अिछ। एते ग<strong>ह</strong>ीर समु जि<strong>ह</strong>मेकरोड़ो-अरबो त<strong>ह</strong> पािनक र<strong>ह</strong>ैत त<strong>ह</strong>न िकएक उपरमे एे जोरसँ ल<strong>ह</strong>िर अबैत अिछ। मन ओनाइते र<strong>ह</strong>िन िक चा<strong>ह</strong>क गंधलगलिन। िगलासमे चीनी दऽ चा<strong>ह</strong> छनलिन। केटली अखािर कऽ रिख चा<strong>ह</strong>क िगलास नेने दरवजाक चैकीपर बैिस पीवएलगलिथ। मन औनाइत र<strong>ह</strong>िन जाि<strong>ह</strong>सँ चा<strong>ह</strong>ो नीक-ना<strong>ह</strong>ाँित नि<strong>ह</strong>ये पीवैत र<strong>ह</strong>ित। तखनि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong><strong>ह</strong>ाएल-फु<strong>ह</strong>ाएल र<strong>िव</strong>या आिब कनेपिड़ेसँ बाजल- ‘‘गोड़ लगै छी का।’’• अिसरवाद दैत बड़का काका क<strong>ह</strong>लिखन- ‘‘किनये पि<strong>ह</strong>ने अिबत<strong>ह</strong> रबी तँ चा<strong>ह</strong>ो पीअिबितय<strong>ह</strong>, आब तँ <strong>ह</strong>ूिस गेल<strong>ह</strong>।’’• - ‘‘नि<strong>ह</strong> काका, <strong>ह</strong>ूसल नि<strong>ह</strong> नीके भेल। एक चुटकी <strong>िव</strong>णु भगवान कऽ चढ़ाइये मुँ<strong>ह</strong>मे पािन लेब।’’• <strong>िव</strong>णु भगवानक नाओ िदिश िधयान नि<strong>ह</strong> गेलिन। क<strong>ह</strong>लिखन- ‘‘तूँ तँ अनेने बौआइबला आदमी नि<strong>ह</strong> छ<strong>ह</strong>। त<strong>ह</strong>न.......?’’• - ‘‘काजे एलॱ<strong>ह</strong>ेँ।’’• - ‘‘भोरे कोन काज बजिर गेल<strong>ह</strong>?’’• - ‘‘योत दइले एलॱ।’’• यॲत सुिन बड़का काका तारतय करए लगला<strong>ह</strong> जे अखन तँ, ने <strong>िव</strong>आ<strong>ह</strong>-मूड़नक िदन अिछ आ ने केशे कटौल <strong>दे</strong>खै िछयैजे बरखीओ-तरखीओ करैत। मुदा चैलौ तँ कि<strong>ह</strong>यो नि<strong>ह</strong> केलक जे आइ करत। सभ िदन िश बुिझ ाक नजिरसँ <strong>दे</strong>खैतअिछ। मन पाड़लिन- जेठ मास परीब ितिथ। आमो पाकब नि<strong>ह</strong>ये शुरु भेल जे अमैइयो भोज करैत। पनर<strong>ह</strong> िदनक पछाइतेअमैइया भोज चलत। त<strong>ह</strong>ूमे नवको गाछी-कलम तँ कतौ नि<strong>ह</strong>ये नजिरपर अवैत अिछ। तीिन िदन रो<strong>ह</strong>िणयोकेँ चढ़ैमे बािकये75


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अिछ। िखच्चा आम पािक कऽ के<strong>ह</strong>न <strong>ह</strong>एत? िधया-पूता चोकर-मोकर खाइए। भोज-काज कोना ओि<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>एत? भोज-काजकलेल तँ नीक आम चा<strong>ह</strong>ी। मन आगू बढ़लिन। तीमन-तरकारीक तँ भोज नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। ओ तँ ओि<strong>ह</strong>ना पि<strong>ह</strong>ल फड़ म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वोथानमे चढ़बैत अिछ आ ि<strong>ह</strong>तो-अपेिछतकेँ दैत अिछ। ओना लोक कट<strong>ह</strong>रोक भोज करैत अिछ मुदा ओ तँ आमोसँ पाँछा<strong>ह</strong>ोइत। भऽ सकैत अिछ जे गाए <strong>िव</strong>आइल <strong>ह</strong>ोए। गाइयक दूध तँ छाँकी दइत अिछ। िकयो-िकयो रक्तमाला थानमे चढ़वैतअिछ। पाल खेलापर राजाजीकेँ गाँजा चढ़वैत अिछ आ िबयेलापर कुशेर थानमे घी चढ़वैत अिछ। <strong>ह</strong>मरा िकऐक योत<strong>दे</strong>त। पुछवो कोना करवैै? द<strong>ह</strong>ी-दूध चचर् तँ खाधुर लोक करैत अिछ। <strong>ह</strong>ँ-िन<strong>ह</strong>सकमे पड़ल बड़का काका सोचलिन जे <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴसवाल पुिछयै आ ओइ<strong>ह</strong> ने िकअए जवाव <strong>दे</strong>त जे अनेने अपिसयाँत <strong>ह</strong>ोइ छी। मुकी दैत पुछलिखन- ‘‘आरो के सभ यॲित<strong>ह</strong>ारीर<strong>ह</strong>थुन?’’• बड़का काकाक सपातो नि<strong>ह</strong> भेिल छलिन ति<strong>ह</strong> िबचि<strong>ह</strong>मे र<strong>िव</strong>या बािज उठल- ‘‘अ<strong>ह</strong>ॴटा िछयै काका। पि<strong>ह</strong>ल नवान छीकते गोटेकेँ योत <strong>दे</strong>विन। कोनो िक उपनएन छी जे िगनती पुरबए पड़त।’’• नवान सुिन बड़का काका आरो ओझरा गेला<strong>ह</strong>। कोना नि<strong>ह</strong> ओझिरतिथ िकछु िदन पूवर् धिर तँ ओइ<strong>ह</strong> पि<strong>ह</strong>ने नवानक चचर्करै छलिखन। जि<strong>ह</strong>यासँ बािढ़ आिब-आिब अग<strong>ह</strong>ने उसािर <strong>दे</strong>लक ति<strong>ह</strong>यासँ क<strong>ह</strong>ब छोिड़ <strong>दे</strong>लिखन। अमती काँट जेकाँ एकटाडािर छोड़वैत तँ दोसर लिग जाइन। िमरचाइक घौँदा जेकाँ ओझरी <strong>दे</strong>िख बड़का काकाक मन असोथिकत भऽ गेलिन। आँिखब भऽ गेलिन। बड़का काकाक आँिख ब <strong>ह</strong>ोइति<strong>ह</strong> र<strong>िव</strong>या क<strong>ह</strong>लकिन- ‘‘काका, ओिरयान-पाती करैक अिछ। अखन जाइछी।’’• कि<strong>ह</strong> र<strong>िव</strong>या <strong>िव</strong>दा भऽ गेल। मुदा काकाक आँिख बे र<strong>ह</strong>िन। मनमे उपकलिन, भने पतरो कीनब छोिड़ <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ। एक तँओि<strong>ह</strong>ना रंग-<strong>िव</strong>रंगक पतरा समाजमे (गाममे) आबए लगल। से<strong>ह</strong>ो जँ िभ-िभ लेखक जेकाँ एे ढंगसँ बुझाओल जाएत तँबड़बिढ़या। मुदा से<strong>ह</strong>ो नि<strong>ह</strong>। सभ पतरा कीिन अपनेसँ िनणर्य करैक ज्ञाने नि<strong>ह</strong> अिछ। मनमे खुशी उपकलिन। जे पाविन क्षण-पल गिन िनधिरत <strong>ह</strong>ोइत अिछ ओ तीिन िदना <strong>ह</strong>ुअए लगल। एक-िदना दू िदना भऽ गेल आ दू िदना तीिन िदना। त<strong>ह</strong>ूमे ते<strong>ह</strong>न-ते<strong>ह</strong>न अिगमूू छुछुनिर सभ गामे-गाम फिड़ गेल अिछ जे एक डांिरय समाजकेँ थोड़े चलए <strong>दे</strong>त। समाजो ते<strong>ह</strong>ने गिड़खच्चरअिछ जे अपन वचर्वक दुआरे (जाइज-नाजायजक) उिचत-अनुिचतक <strong>िव</strong>चारे ने करत। िकयो जाइितक िसपा<strong>ह</strong>ी तँ िकयोसदाियक िसपा<strong>ह</strong>ी बिन-बिन मॲछ टेिढ़ करैत र<strong>ह</strong>ैत अिछ। ककर के सुनत। ऐ<strong>ह</strong>न पिरिथितमे चुपे र<strong>ह</strong>ब नीक। फेिर मनमेउठलिन जे एते ओझरीमे ओझराइक कोन जरुरत अिछ। ज<strong>ह</strong>न र<strong>िव</strong>या योत दइये गेल अिछ त<strong>ह</strong>न िकऐक ने नान कए कऽओकरे ऐठाम जा बुिझ ली। सै<strong>ह</strong> केलिन।• चािरम सालक बािढ़ दुनू बेकती र<strong>िव</strong>याक िजनगी मोिड़ <strong>दे</strong>लक। ऐ<strong>ह</strong>न <strong>िव</strong>कराल बािढ़ िजनगीक पि<strong>ह</strong>ल बािढ़ छलैक। पाँचबीघा जमीनबला र<strong>िव</strong>या पुरान ढरक िजनगी (िकसानी िजनगी) बदलैत र<strong>ह</strong>ए। लगभग चािर आना बदिल गेल र<strong>ह</strong>ए। उितिकमक तरकारी आ फल-फल<strong>ह</strong>िरक खेती अपनाए नेने र<strong>ह</strong>ए। अक खेतीमे कोनो सुधार नि<strong>ह</strong> कऽ सकल र<strong>ह</strong>ए। मालो-जालति<strong>ह</strong>ना (पूवर्वते) र<strong>ह</strong>ए। बाधक सभ जजात द<strong>ह</strong>ा गेलइ। गाछीक बड़का आम-जामुनक गाछ छोिड़ सभ सुिख गेलइ। अंगुर,अनारस, नेवो, लताम, धाी, अनरनेवा इयािद सभ न भऽ गेलइ। संग-संग घरोक सभ समान न भऽ गेलै। बिढये िदनसँदुनू परानी र<strong>िव</strong>याक मन टुटए लगलैक। जेना-जेना पािन सटकैत जाइत तेना-तेना सुखल गाछ घरक सड़ल समान सभ <strong>दे</strong>िख-<strong>दे</strong>िख दुनूक मन टुटब बिढ़ति<strong>ह</strong> गेलइ। मुदा िजनगीक आशा दुनूकेँ अ<strong>ह</strong>ारसँ इजोत िदिश धकेिल <strong>दे</strong>लक। नव उसा<strong>ह</strong>क संगदुनू संगी आँिख उठा आगू <strong>दे</strong>िख डेग बढ़वए लगल।• सबेरे नान कए कऽ बड़का काका र<strong>िव</strong>या ऐठाम प<strong>ह</strong>ुँचला<strong>ह</strong>। आँगन नीिप बुधनी न<strong>ह</strong>ाइले गेिल िक बड़का काकाकेँ<strong>दे</strong>खलक। <strong>ह</strong>ाँइ-<strong>ह</strong>ाँइ कऽ गोबराइल <strong>ह</strong>ाथ धोइ धड़फड़ा कऽ आंगन आिब ओसारपर कमल <strong>िव</strong>छा पितकेँ क<strong>ह</strong>लक- ‘‘काकाऐलिखन।’’• दरवजापर आिब बड़का काका कनडेिरये आँिखये ि<strong>ह</strong>या-ि<strong>ह</strong>या आंगन, दरबजा, बाड़ी <strong>दे</strong>खए लगलिथ। आँिखपर सँ मनक<strong>िव</strong>सवास उठए लगलिन जे से <strong>दे</strong>खै छी िक फूिस। जि<strong>ह</strong> जेठमे िपयाससँ धरती <strong>ह</strong>ाथ-<strong>ह</strong>ाथ भिर जी<strong>ह</strong> ब<strong>ह</strong>ार करै छिथ माल-जाल अधसुखू भऽ जाइत अिछ। ठे<strong>ह</strong>ुन भिर मोट गाछक सुखाएल पाक पथार लिग जाइत अिछ ति<strong>ह</strong>ठाम बसतक ब<strong>ह</strong>ार<strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छी। मनमे निचति<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>िन िक पानक िखली िसीक चंगेरीमे सिरया कऽ ओसारक खोिलयापर रिख र<strong>िव</strong>या आगूमेआिब क<strong>ह</strong>लिखन- ‘‘अंगने चलू ने का। अनिठया जेकाँ दुआरपर िकएक ठाढ़ छी।’’76


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्• र<strong>िव</strong>याक मनमे अपन स<strong>ह</strong>वाल गाए आ दस काक गरमा धानक बोझ <strong>दे</strong>खवैक र<strong>ह</strong>ए। मुदा काकाक मनमे आंगन तँऔरतक <strong>ह</strong>ोइत, पुरुखक नि<strong>ह</strong>। पुरुख तँ केबल खेबा काल आ कोनो काजक काल जाइत अिछ। मुदा बुधिनयो तँ अंगनेकओसारपर कमल <strong>िव</strong>छौलक। ओ ऐना िकएक उट-पटांग केलक। मुदा ओसारक एक भागमे बुधनी दू कसतार द<strong>ह</strong>ी, दू चंगेराआम, एक चंगेरा चूड़ा, टीलक अिढ़यामे तरकारी इयािद भोय-पदाथर्क सरंजाम केने र<strong>ह</strong>ए। जेकरा <strong>दे</strong>खवैक इच्छा पेटमेर<strong>ह</strong>िन। सभ अपन-अपन <strong>िव</strong>चारो आ काजोमे डूबल। अग<strong>ह</strong>न जेँका लड़ती-चड़ती <strong>दे</strong>िख बड़का काकाक मन असिथर <strong>ह</strong>ोइतर<strong>ह</strong>िन। असीयो बखर्क ओ औरत जिनका पित छि<strong>ह</strong> अपनाकेँ कते सुदर बुझैत छिथ मुदा सोल<strong>ह</strong> वखर्क बैधय अपनाकेँ िकबुझैत छिथ। जे जेठ गरमीक <strong>िव</strong>राट मास छी ओ वसती <strong>ह</strong>वा कोना ब<strong>ह</strong>ा र<strong>ह</strong>ल अिछ। सालक एो िदन ओ<strong>ह</strong>न अिछ जि<strong>ह</strong>िदन अनेक ऋृतु नि<strong>ह</strong> मण करैत <strong>ह</strong>ुअए। चुप-चाप आँिख नचबैत बड़का काकाकेँ पुनः र<strong>िव</strong>या क<strong>ह</strong>लकिन- ‘‘काका जि<strong>ह</strong>नापाँच अंग उठलासँ शरीरक बसत अबैत, ति<strong>ह</strong>ना ने वसत पंचमीसँ वसत ऋृतुक आगमन <strong>ह</strong>ोइत अिछ। आगू-आगू चलू, सभिकछु <strong>दे</strong>खा दइ छी।’’• र<strong>िव</strong>याक बात सुिन बड़का काकाकेँ खुशी भेलिन मुदा मनकेँ ‘नवान’ शद <strong>ह</strong>ॱड़ैत र<strong>ह</strong>िन। मन नचैत र<strong>ह</strong>िन अग<strong>ह</strong>नकनवानपर। बजला<strong>ह</strong>- ‘‘पतरा <strong>दे</strong>खब छोिड़ <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ तेँ सभ बात नजिरपर नि<strong>ह</strong> अबैत अिछ। कनी-मनी मन अिछ जे नवान तँअग<strong>ह</strong>न (काितक इजोिरया पखसँ लऽ कऽ अधा पूस धिर) मे <strong>ह</strong>ोइत छलैक।’’• काकाक बात सुिन र<strong>िव</strong>याक मनमे खुशी नि<strong>ह</strong> भेल, पुछलकिन- ‘‘का नवान की?’’• - ‘‘नव अक <strong>ह</strong>ण।’’• - ‘‘सए<strong>ह</strong> छी काका।’’• - ‘‘चल<strong>ह</strong> कने <strong>दे</strong>खा दाए।’’• धान <strong>दे</strong>खवैत र<strong>िव</strong>या क<strong>ह</strong>लकिन- ‘‘एक बीघा खेत चैरीमे अिछ। सत-सत, अठ-अठ वखर्पर खेत <strong>ह</strong>ँसुआ प<strong>ह</strong>ुँचैत छलए।से<strong>ह</strong>ो दूध म<strong>ह</strong>क डाढ़ी <strong>ह</strong>ोइत छलए। गोटे साल आध मनक का तँ गोटे बेिर तीन पसेरी का धान <strong>ह</strong>ोइत छलए। त<strong>ह</strong>ूमे ततेिचलिमल, कोिढ़ला, आ करमी ली भऽ जाइत छलए जे उपरका खेतीसँ दोबर खचर् <strong>ह</strong>ोइत छलए। उपजा <strong>दे</strong>िख मनमे उठैतछलए जे बेिचये लेब नीक <strong>ह</strong>ोएत। मुदा लेबालो नि<strong>ह</strong>। के अनेरे पूजी दुिर करत। सब<strong>ह</strong>क एे गित। गामक अधा ि<strong>ह</strong>साजमीन ऐ<strong>ह</strong>ने अिछ। वखर् दसम मनमे उठल जे चैथाइ खेतमे डबरा खुिन माछ पोसब। नवका-नवका माछक थर सभ <strong>ह</strong>ेचरीमे<strong>िव</strong>काइत अिछ। ओकरे पोसब। सिदकाल रेिडयोओसँ आ अखवारो, पिका सभमे माछक खेतीक लाभ <strong>दे</strong>खाओल जाइत छैक।खूब लाभकारी अिछ। सै<strong>ह</strong> केल<strong>ह</strong>ुँ। दू का उपरका खेत बेिच खुनेल<strong>ह</strong>ुँ। <strong>ह</strong>ेचरीसँ थर आिन <strong>दे</strong>िलयै। ले बलैया, कोसी न<strong>ह</strong>िरमेपािन एलै। फाटकक खुजले मुँ<strong>ह</strong> छोिड़ <strong>दे</strong>लक। भिर मु<strong>ह</strong>खर पािन चैड़ीमे पसिर गेल। बीच बाधमे खेत अिछ। डबराकम<strong>ह</strong>ारोपर जाएब किठन भऽ गेल। एक िदन न<strong>ह</strong>ाइ बेिरमे केरा थ<strong>ह</strong>क बेर<strong>ह</strong>ी बना गेल<strong>ह</strong>ुँ तँ <strong>दे</strong>िखिलयै जे सौँसे चोरीक सलाढ़लागल अिछ। एोटा जीराक दशर्न नि<strong>ह</strong> भेिल।’’• - ‘‘<strong>दे</strong>िख कऽ बड़ दुख भेल <strong>ह</strong>ेत<strong>ह</strong>?’’• - ‘‘ऐँ<strong>ह</strong>, काका की क<strong>ह</strong>ब, अपनेटा <strong>ह</strong>ोइत त<strong>ह</strong>न ने से तँ सौँसे बाधे झलकैत र<strong>ह</strong>ए।’’• - ‘‘तब िनचला खेतक संग दू का उपरको चिल गेल<strong>ह</strong>।’’• - ‘‘ओतबे गेल। साले-साल मलगुजािरयो भरै पड़ैत अिछ। ते<strong>ह</strong>ेन पा<strong>ह</strong>ीपीक पी छी जे अग्ग<strong>ह</strong>सँ िबग्ग<strong>ह</strong> भरए पड़ैत अिछ।गामक खेतक िक एे रंग मलगुजारी अिछ। अ<strong>ह</strong>रा राज छी। जइ खेतमे उपजा नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ ओकरे मलगुजारी बेसीअिछ। <strong>ह</strong>ँ, तँ क<strong>ह</strong>ै छल<strong>ह</strong>ुँ जे ओि<strong>ह</strong> एक बीघा चैरी खेतमे (कोचािढ़ भरा कऽ) तेसर-साल आ पोउर साल पच्चीस क्वीटल आसाइस क्वीटल धान भेल। उपजबैक ढंगो नि<strong>ह</strong> छल। थोड़े-थोड़े आब सीिखने जा र<strong>ह</strong>ल छी। एि<strong>ह</strong> बेिर दुनू सालसँ नीकधान अिछ। अखन कािट-कािट अिनति<strong>ह</strong> छी। तैयार पछाित करब। चलू, गाए कऽ <strong>दे</strong>िखऔ।’’• से<strong>ह</strong>वाल गाए। ललौन कारी। कतौ-कतौ िचतकावर। पतरकी नाङिर। साढ़े चािर फुट खड़ा आ आठ फुट नमती।िनच्चासँ उपर धिर काका तजबीज करिथ मुदा नजिरपर चढ़वे ने करिन जे कोन िकमक गाए छी। थने क<strong>ह</strong>ै छै जे भिरबाटी खुआउ आ भिर बालटीन दुि<strong>ह</strong> कऽ लऽ जाउ। गाम िदिश नजिर दौड़ेलिन। क<strong>ह</strong>ाँ कतौ अि<strong>ह</strong> किटंगक गाए छै। िकयो-िकयो जे अनवो केलिन तँ म<strong>ह</strong>ीसक खाढ़क जरसी छि<strong>ह</strong>। से<strong>ह</strong>ो तँ गनले-गूथल अिछ। पि<strong>ह</strong>लुका गाए सभ जे अिछ ओकरखाढ़े िबगिड़ गेलइ। ते<strong>ह</strong>न-ते<strong>ह</strong>न दानी सभ साँढ़ दान केलिन जे टाएरक बड़दक बंश कोुक राता धेलक।• र<strong>िव</strong>या - ‘‘काका की सभ <strong>दे</strong>खै िछयै?’’77


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्• बड़का काका- ‘‘<strong>ह</strong>ौ, कोन चीज नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खैबला अिछ। कतएसँ अनल<strong>ह</strong>?’’• - ‘‘चािरम साल जे बािढ़ आएल ओ मालो-जालकेँ न कऽ <strong>दे</strong>लक। खूँटेपर बा<strong>ह</strong>ल गाए-बड़द मिर गेल। िधया-पूता मािकमेर<strong>ह</strong>ए तेँ बँिच गेल। बािढ़क बाद सासु भेंट करै लऽ समाद पठौलिन। <strong>ह</strong>मर मन नि<strong>ह</strong> मानलक। ओकरे -पी- क<strong>ह</strong>िलयैजाइले। एक तँ नै<strong>ह</strong>र दोसर िधयो-पूताकेँ <strong>दे</strong>खना साल भिर भऽ गेल छलैक। गेली। ओतइ एकटा गाए आ खेती करैले बड़दोआ मन तीिनऐक अ <strong>दे</strong>लकै। िकछुए िदनक पछाित गाए उठल। (मुकी दैत) जि<strong>ह</strong>ना बािढ़ ऐने मूस पतरा गेल ति<strong>ह</strong>नाअनेरुआ साँढ़ो सभ। मन भेिल जे साँढ़ लग लऽ जाय। मुदा मनमे भेल अनेर खाइत-खाइत तँ बुियार लोक सनिक जाइतअिछ मुदा साँढ़-पारा तँ जािनये कऽ पशु छी। साँढ़ लग नि<strong>ह</strong> जाए डाक्टरकेँ बजा अनिलएिन। ओइ<strong>ह</strong> पाल (िसम) <strong>दे</strong>लिखनसै<strong>ह</strong> बच्चा छी। गाए ते<strong>ह</strong>न दुधगिर जे अपन जी<strong>ह</strong> दािग बच्चा कऽ पोसलॱ। ओइ<strong>ह</strong> गाए छी। पाँचम िदन िबआएल<strong>ह</strong>ेँ।’’• पाँचम िदन सुिनति<strong>ह</strong> बड़का काकाक मन फेिर ओझरा गेलिन। मनमे नाचए लगलिन जे गाए तँ नअ िदनपर शु <strong>ह</strong>ोइतअिछ। अशु दूधक द<strong>ह</strong>ी खुऔत िक ककरोसँ दूध आिन पौरने अिछ। पुछबो कोना करवै? ओ<strong>ह</strong>न खाधुर थोड़े छी जे खाइसँपि<strong>ह</strong>ने पता लगा लेब। शु-अशु <strong>िव</strong>चार मनमे संघषर् करए लगलिन। एक िदस <strong>दे</strong>खैत जे जि<strong>ह</strong> गाइयक दूध, गॲत, गोबर सभशु <strong>ह</strong>ोइत अिछ, एते तक िक दूधक लाटमे छुत<strong>ह</strong>र घैइलो शु भऽ जाइत अिछ। दूध तँ अमृतोसँ पैघ छी। दोसर िदस<strong>दे</strong>खैत कोनो <strong>ह</strong>मरे मनक बात नि<strong>ह</strong> छी। सभ मानवो करैत अिछ आ पर<strong>ह</strong>ेजो करैत अिछ ओना <strong>दे</strong>स-<strong>दे</strong>सक आ कोस-कोसकचलिन से<strong>ह</strong>ो एक-दोसराक <strong>िव</strong>परीत चलैत अिछ। <strong>िव</strong>िच िथितमे अपनाकेँ <strong>दे</strong>िख िनणर्ए केलिन जे पुछबैक त<strong>ह</strong>ने शु-अशु।जँ बुझले नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>त त<strong>ह</strong>न िक शु-अशु <strong>ह</strong>ोएत। मनमे खुशी एलिन पुछलिखन- ‘‘दूध कते <strong>ह</strong>ोइ छ<strong>ह</strong>?’’• दूधक नाओ सुिन र<strong>िव</strong>याक मन, फुलक पि<strong>ह</strong>ल सुगंध जेँका, म<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ा गेल। बाजल- ‘‘का, की क<strong>ह</strong>ू! दु<strong>ह</strong>ैत-दु<strong>ह</strong>ैत आङुर भराजाइए। बेराबेरी दुनू बेकती दु<strong>ह</strong>ै छी। ओना अखन पाँचे िदन भेिल अिछ। त<strong>ह</strong>ूमे दू िदन अधे-िछधे दु<strong>ह</strong>लॱ। पि<strong>ह</strong>लोठ र<strong>ह</strong>ने थनमेगुदगुदी चलतै <strong>ह</strong>रपटाए लगै। मुदा परसूसँ दूधो फाटब ब भऽ गेल आ असिथरो भऽ गेल।’’• - ‘‘दूध बेचबो करै छ<strong>ह</strong>?’’• - ‘‘अखन तक तँ नि<strong>ह</strong> बेचलॱ<strong>ह</strong>ेँ मुदा एते दूध दुइये गोटे बुते कना सठत।’’ कि<strong>ह</strong> अगारी बढ़ल। आमक कलम। चारुकातक <strong>ह</strong>ापर लताम, दाड़ीम, नेवो, सरीफा रोपल। गाछक बीचमे अनारस, <strong>ह</strong>रदी-आदी से<strong>ह</strong>ो रोपल <strong>दे</strong>िख खुशीसँ गद्-गद्<strong>ह</strong>ोइत बड़का काका बजला<strong>ह</strong>- ‘‘र<strong>िव</strong>, ते<strong>ह</strong>न वृदावन सजौने छ<strong>ह</strong> जे एसँ जाइक मन नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइए।’’• काकाक खुशी <strong>दे</strong>िख <strong>ह</strong>ँसैत र<strong>िव</strong>या क<strong>ह</strong>ए लगलिन- ‘‘का, बािढ़क नोकसानसँ मन टुिट गेल। आगू नाथ ने पाछु पग<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>िख मनमे आिब गेल जे सभ खेत-पथार बेिच गामसँ चिल जाइ। मुदा फेिर मनमे आएल जे गामसँ कतए जाएब। गाम-घरबािढ़मे द<strong>ह</strong>ाइत अिछ रौदीमे जरैत अिछ। मुदा श<strong>ह</strong>रो-बजारक दशा तँ सए<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खै छी। िदन-द<strong>ह</strong>ार डकैकती, <strong>ह</strong>या, अप<strong>ह</strong>रण,सिदकाल <strong>ह</strong>ोइते र<strong>ह</strong>ैत अिछ। ततबे नि<strong>ह</strong> कतौ भाषाक तँ कतौ सादाियक ज<strong>ह</strong>र वायुमंडलकेँ दुिषत केने अिछ।’’• र<strong>िव</strong>क बात सुिन मूिड़ डोलवैत काका क<strong>ह</strong>लिखन- ‘‘<strong>ह</strong>ँ, ई तँ लाख रुपैयाक बात क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>म तँ बुढ़<strong>ह</strong>ा गेल<strong>ह</strong>ुँ। दू-चािरसालक मे<strong>ह</strong>मान छी। भने भगवान आँिखक इजोत लऽ लेलिन। ने िकछु <strong>दे</strong>खब आ ने दुख <strong>ह</strong>एत। छोड़<strong>ह</strong> दुिनयाँ दारीकेँ अपनक<strong>ह</strong><strong>ह</strong>।’’• बड़का काकाक िजज्ञासा <strong>दे</strong>िख र<strong>िव</strong>या क<strong>ह</strong>लिखन- ‘‘का, घरसँ ब<strong>ह</strong>ार धिर एे रंग बुिझ पड़ल। की करी की नि<strong>ह</strong>करी! मनमे ऐबे नइ कराए। बड़ी कालक बाद मन पड़ल अपन <strong>दे</strong>श आ पूवर्ज। जि<strong>ह</strong>येसँ मनुय एि<strong>ह</strong> धरतीपर अिछ ति<strong>ह</strong>येसँ ने<strong>ह</strong>मर-अ<strong>ह</strong>ाँक वंश से<strong>ह</strong>ो अिछ। जँ से नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong>तिथ तँ अखन कोना रि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ुँ। ति<strong>ह</strong>ना तँ अपन <strong>दे</strong>शो (िमिथला) अिछ। अदौएसँिमिथलाक चचर् वेद-पुरानमे अिछ। ति<strong>ह</strong> बीच लाखो भूमकम, अ<strong>ह</strong>र-िब<strong>ह</strong>ािड़, पािन-पाथर, बािढ़ अएल <strong>ह</strong>ोएत। कोना <strong>ह</strong>मर पूवर्जस<strong>ह</strong>लिन? िक <strong>ह</strong>मरामे ओि<strong>ह</strong> वंशक खून नि<strong>ह</strong> अिछ? मनमे उसा<strong>ह</strong> जगल।’’• बड़का काका- ‘‘वा<strong>ह</strong>! अच्छा एि<strong>ह</strong> बगीचाक <strong>िव</strong>षएमे क<strong>ह</strong><strong>ह</strong>?’’• र<strong>िव</strong>या- ‘‘का, तेसर साल मासी यापारी कपर फल-फल<strong>ह</strong>रीक गाछ बेचैले आएल। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ँू पन<strong>ह</strong>रटा गाछ कीिन कऽरोपल<strong>ह</strong>ुँ। वए<strong>ह</strong> छी। परुँकांे-तेसरांे मोजरल र<strong>ह</strong>ए मुदा मोजर तोिड़ <strong>दे</strong>िलयै। एकटा-दूटा आम फड़ैत मुदा गाछक सेिखये चिलजाइत। बड़<strong>ह</strong>नमो खूब अिछ। तीिनये सालक गाछ छी सए-सवा-सए कऽ फड़ल अिछ। अपने ऐठामक गुलाब खास जेकाँअिछ, मुदा पकैत अिछ ओि<strong>ह</strong>सँ पि<strong>ह</strong>ने। यए<strong>ह</strong> आम खुआएब। आब आगू चलू तरकारीक खेत।’’• खेतक आिड़पर अिबति<strong>ह</strong> काक नजिर चो<strong>ह</strong>रा गेलिन। तर<strong>ह</strong>थीसँ आँिख पोिछ <strong>दे</strong>खलिन तँ मनमे शंका भेलिन। जि<strong>ह</strong>जेठमे धार-पोखिर इनार सूिख जाइत, बाध-बोनमे लू चलैत, खेतसँ धधड़ा जेकाँ ताव उठैत ओि<strong>ह</strong> खेतकेँ <strong>ह</strong>िरयर व पि<strong>ह</strong>रा78


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ग<strong>ह</strong>ना-जेवरसँ सजा नाियका जेँका मलड़वैत अिछ, ई नाि<strong>ह</strong>टा काज नि<strong>ह</strong> अिछ। मुदा काजो ओ<strong>ह</strong>न अिछ जे सोझे वगर् बनवैतअिछ। िजज्ञासा भरल नजिरसँ काका पुछलिखन- ‘‘रबी, की सभ लगौने छ<strong>ह</strong>?’’• र<strong>िव</strong>या- ‘‘कते क<strong>ह</strong>ब काका, एक बेिर घूिम कऽ <strong>दे</strong>िख िलयौ। सुरुजो बार<strong>ह</strong>सँ िनच्चाँ उतड़ता<strong>ह</strong>। चलू भोजन कऽ िलअ।’’• - ‘‘मन भिर गेल। खाइक छुधा मेटा गेल। <strong>ह</strong>ोइए जे जि<strong>ह</strong>ना कृण वृदावनमे र<strong>ह</strong>िथ ति<strong>ह</strong>ना <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ एतइ रि<strong>ह</strong> जाय।’’• <strong>ह</strong>ोरीके पिरवितर्त रुपजनकपुरमे म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलनसुजीतकुमार झा••मैिथली समेलन, ि<strong>ह</strong>दी समेलन, नेपाली समेलन, जातीय समेलन, वाय समेलन, िकछ नइ िकछ समेलन सभ <strong>दे</strong>श<strong>िव</strong><strong>दे</strong>शमे जतय जाऊ ओतय <strong>ह</strong>ोइते र<strong>ह</strong>ैत अिछ । मुदा म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलन नामेसँ लगैत अिछ जे कोनो नयाँ समेलन <strong>ह</strong>ैत ।िठक । नयाँ समेलन वा कि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलनके नेपालमे धुम अिछ । <strong>ह</strong>ोरीक अवसरपर आइ काि नेपालक <strong>िव</strong>िभथानमे म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलन <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।समेलन अि<strong>ह</strong> कार सँ उचाई <strong>ह</strong>ण कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ जेअि<strong>ह</strong>के साल भिर सँ लोकके ितक्षा र<strong>ह</strong>ैत अिछ ।म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलन भेलैक की ?जि<strong>ह</strong>ना अय समेलन सभा <strong>ह</strong>ोइत अिछ ति<strong>ह</strong>ना म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलन से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत अिछ । मुदा अि<strong>ह</strong> में जे पदबी भेटइत अिछ ओम<strong>ह</strong>ामूखर् नाम सँ जोडल र<strong>ह</strong>ैत अिछ । जनकपुरमे पाँच वषर् सँ म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलनक आयोजन कऽ र<strong>ह</strong>ल िमिथला नायकलापिरषदक अयक्ष सुिनल मिलक क<strong>ह</strong>ैत छिथ —‘<strong>िव</strong>िभ क्षेक यिक्तसभ एकठाम जमा <strong>ह</strong>ोइत छी घटो यंग्यामक कायर्म<strong>ह</strong>ोइत अिछ बषर्भिरमे कतय कमजोरी कएलौ ताि<strong>ह</strong>पर <strong>िव</strong>ानसभ यंग्य करैत छिथ मुख्य रुपसँ म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलनमे इए<strong>ह</strong> सभ<strong>ह</strong>ोइत अिछ ।’समायतया लोककँे लागत जे म<strong>ह</strong>ामूखर् के बनैत <strong>ह</strong>ैत ? मुदा आयर्क बात तऽ ई छैक जे लोक कामना करैत र<strong>ह</strong>ैत अिछ जेम<strong>ह</strong>ामूखर्क उपािध <strong>ह</strong>मरा भेटौ ।२०६५ सालक म<strong>ह</strong>ामूखर्क उपािध ात कत एवं मैिथलीक बिर साि<strong>ह</strong>यकार डा. राजे साद <strong>िव</strong>मल क<strong>ह</strong>ैत छिथ ‘उपािध79


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ात करब अपनामे बडका बात <strong>ह</strong>ोइत अिछ , ेम सँ लोक िकछ िपब लैत अिछ । तखन म<strong>ह</strong>ामूखर् पाएब बडका भारी बातनि<strong>ह</strong> ।•समेलनक इित<strong>ह</strong>ासम<strong>ह</strong>ामूखर् समेलन नेपालक <strong>िव</strong>िभ थानमे <strong>ह</strong>ोइत अिछ । जनकपुरमे ब<strong>ह</strong>ुत उचाइ ई समेलन ात कएने अिछ । मुदा एकरारभ नेपालक <strong>िव</strong>रगंज सँ भेल अिछ । मैिथली साि<strong>ह</strong>य पिरषद <strong>िव</strong>रगंज २०५० साल में एकर पि<strong>ह</strong>ल आयोजना कएने छल ।पि<strong>ह</strong>ल म<strong>ह</strong>ामूखर् लाला माधवे जी भेल र<strong>ह</strong>िथ । इ समेलनकें पिरकपनाकार र<strong>ह</strong>ल मैिथली साि<strong>ह</strong>य पिरषदक पूवर् म<strong>ह</strong>ासिचवएवं चिचर्त पकार च िकशोर झा क<strong>ह</strong>ैत छिथ— ‘नेपालमे २०४६ सालमे ब<strong>ह</strong>ुदल आएल छल । राजनीितक रुप सँ बदलाबकसमय छल । ओ बदलाबमे समािजक तथा साि<strong>ह</strong>ियक क्षेक यिक्तके से<strong>ह</strong>ो योगदानक आवयकता छल ते<strong>ह</strong>नमे ई कसेटआएल अिछ ।’ समाजमे र<strong>ह</strong>ल <strong>िव</strong>कृित <strong>िव</strong>संगित कें समात करबा मे यंग्य ब<strong>ह</strong>ुत काम करैत अिछ ओ क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong> । <strong>िव</strong>रगंजमेआब <strong>ह</strong>ोरी िमलन समारो<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलनक आयोजना करैत अिछ । म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलन कृितके कायर्म भारतक िकछरायमे पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong> सँ <strong>ह</strong>ोइत आएल अिछ । जनकपुरमे २०६१ साल सँ म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलन <strong>ह</strong>ोइत आएल अिछ । २०६१ सालकम<strong>ह</strong>ामूखर् मैिथली क<strong>िव</strong> नरेश ठाकुर , २०६२ कें एमाले नेता शीतल झा , २०६३ कें जनकपुर नगरपािलकाक तकालीन मेयर<strong>ह</strong>िर ब<strong>ह</strong>ादुर िबिस, २०६४ कें सदभावना नेता ओमकुमार झा , २०६५ कें बिर सािकयकार डा. राजे <strong>िव</strong>मल आ २०६६केँ पूवर् मी एवं एमाले नेता रामच झा कें पदबी <strong>दे</strong>ल गेल ।80


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्•म<strong>ह</strong>ामूखर्क छनौट केना ?म<strong>ह</strong>ामूखर्क छनौट केना <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>ैत ब<strong>ह</strong>ुतोकें उसुकता भऽ सकैत अिछ । स<strong>ह</strong>ीमे कम मे<strong>ह</strong>नत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलनक आयोजक िमिथला नायकला पिरषदक अयक्ष सुिनल मिलक क<strong>ह</strong>ैत छिथ —‘म<strong>ह</strong>ामूखर्क छनौटक तैयारीआयोजनाक तैयारी सँग शुरु भऽ जाइत अिछ । अि<strong>ह</strong>के लेल एकटा किमटी गठन कएल जाइत छैक । ओ<strong>ह</strong>े िनणर्य करैतअिछ । िकछ गोटे तऽ म<strong>ह</strong>ामूखर् बनबाक लेल किसकऽ लगैत अिछ । जनकपुरक पिका सभ एक <strong>ह</strong>ता पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong> सँ अि<strong>ह</strong>बेरक म<strong>ह</strong>ामूखर् के बनत तकर नामपर समाचार दऽ चच चलबैत र<strong>ह</strong>ैत अिछ । त<strong>ह</strong>लका नेपाल दैिनक पिकाक सपादकराजेश कुमार कणर् क<strong>ह</strong>ैत छिथ —‘म<strong>ह</strong>ामूखर् जनकपुरक एकटा लोकिय कायर्म अिछ एकरा तऽ िमिडया क्यास करबे करत ।फेर िमिडयामे नाम सभ एला सँ कायर्मके आकषर्ण बिढ जाइत अिछ ।म<strong>ह</strong>ामूखर्क नामपर ब<strong>ह</strong>ुतो गीत बनलकोनो िचज जखन लोकिय <strong>ह</strong>ोइत अिछ तखन ओकरा सभ क्यास करय लगैत अिछ । म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलन सँ जोिडकऽ ब<strong>ह</strong>ुतगीतकार सभ गीत िलखलि<strong>ह</strong> अिछ । मैिथलीक चिचर्त गीतकार कालीकात झा ििषतक गीत खुब चिचर्त भेल अिछ ।<strong>ह</strong>ुनक गीत .....वागत वागत मूखर् म<strong>ह</strong>ानम<strong>ह</strong>ामूखर् समेलन के अिछअपने<strong>ह</strong>ी पर अिभमानिनपट मूखर् चौप भअ<strong>ह</strong>ी आयब भेल माणछल पंच पाखड भरल जगसयक नि<strong>ह</strong> पि<strong>ह</strong>चानई समेलन कय मािणत मूखर् सकल <strong>िव</strong>ानबनी ितिनिध संसद सुनैतमूखर् िशरोमिण शान81


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पेट पि<strong>ह</strong>िर ठाडे भऽ मुतैतकुकुर सभक रागकुस चिढ लमीके बा<strong>ह</strong>नमूखर् बनय <strong>िव</strong>ान<strong>ह</strong>ा कुस <strong>ह</strong>े कुसकुस पक्ष <strong>िव</strong>पक्षक ाणवागत वागत मूखर् म<strong>ह</strong>ानम<strong>ह</strong>ामूखर् समेलन आ मैिथली आदोलनम<strong>ह</strong>मूखर् समेलन सफलताक बाद मैिथली आदोलनी सभ एकरा मैिथली आदोलन सँ से<strong>ह</strong>ो जोडय लागल अिछ ।मैिथलीके कोनो पाबिन <strong>ह</strong>ुए वा कायर्म जखन सफल <strong>ह</strong>ैत तऽ एकरा आदोलन सँ जोडबे करत । पकार याम सुदर शिशक<strong>ह</strong>ैत छिथ — जनता संगे कोनो कायर्मके जोिड <strong>दे</strong>ला सँ केना सफलता भेटैत छैक म<strong>ह</strong>ामूखर् समेलनके <strong>दे</strong>ख लोक बुिझसकैत अिछ ।एकर योग मैिथली आदोलनमे से<strong>ह</strong>ो करय परत <strong>ह</strong>ुनक कथन अिछ ।...........• १. बेचन ठाकुर,नाटक-‘छीनर<strong>दे</strong>वी’२. राधा कात मंडल ‘रमण’-कने <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ पढ़व• बेचन ठाकुर , चनौरा गंज, मधुबनी, िब<strong>ह</strong>ार।• ‘छीनर<strong>दे</strong>वी’बेचन ठाकुरक-छीनर <strong>दे</strong>वी एकांकीकदृय दोसर-(थान- सुभाष ठाकुरक घर। दलानपर सुभाष ओ मीरा िचितत मुामे बैसल छिथ। पवन, मटुक जाजू ओ संजयक वेश।)मटुक- सुभाष भाय, अ<strong>ह</strong>ाँक बेटा भिर-भिर राित बौआइते र<strong>ह</strong>ैत अिछ।पवन- <strong>ह</strong>ँ सुभाष कका, <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ <strong>दे</strong>खिलएक आठ बजे राितमे गाछी िदिश जाइत आ क<strong>ह</strong>िलयि<strong>ह</strong> तँ क<strong>ह</strong>लिन तू <strong>ह</strong>मर बाप छें।राजू- <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ <strong>दे</strong>खिलयि<strong>ह</strong>, बार<strong>ह</strong> बजे राितमे मुस<strong>ह</strong>री िदिश िनछो<strong>ह</strong>े भागल जाइत। तखन <strong>ह</strong>म राम एकबाल ओि<strong>ह</strong>ठामसँ भोज खाकऽ अबैत र<strong>ह</strong>ी।संजय- सुभाष मामा, काि साँझमे <strong>ह</strong>मरो एि<strong>ह</strong>ठाम गेल र<strong>ह</strong>ए। <strong>ह</strong>मरा क<strong>ह</strong>लक- <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ पठबै आ बड़का <strong>ह</strong>ािकम बनबै। शटर् उनटापि<strong>ह</strong>रने छल आ एकि<strong>ह</strong> पएरमे जूता छलै।सुभाष- अपने सभ <strong>िव</strong>चार िदअ जे <strong>ह</strong>म की करी?(ललनक वेश। पूणर् बता<strong>ह</strong> अवथामे छिथ। अिबति<strong>ह</strong> शटर् िनकािल फेक दैत अिछ। गंजी फारैत-िचरैत अिछ। बाप रओबाप, माए गै माए करैत ओंधरा र<strong>ह</strong>ल अिछ। माथ पकिड़ बिस कऽ झुिल र<strong>ह</strong>ल अिछ।)ललन- आब <strong>ह</strong>म चािरए िदन जीबौैक। <strong>ह</strong>म तोरे लइ लए आएल छी। <strong>ह</strong>मरा एतऽ नीक नि<strong>ह</strong> लािग र<strong>ह</strong>ल अिछ। छोटकी काकी<strong>दे</strong>बकी दीदीकेँ खाक सीखलकैक। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ <strong>दे</strong>बकी दीदी लग र<strong>ह</strong>ब। ओ <strong>ह</strong>मरा बड़ मानैतए। <strong>दे</strong>बकी दीदी <strong>ह</strong>मरे खून पीिब ओि<strong>ह</strong>पैखाना घरमे को<strong>ह</strong>ामे र<strong>ह</strong>ैत अिछ। पाँच िदनक अदरमे <strong>ह</strong>म िनपा भऽ जेबौक।(फेर ओंधरए र<strong>ह</strong>ल अिछ। कुकुर जेकाँ मािट भोम<strong>ह</strong>िर कऽ खए र<strong>ह</strong>ल अिछ। दलानपर दशर्क अपार भीड़ अिछ।)सुभाष- यौ ोा-समाज लोकिन अपने सभ एकर बकनाइ सुिन र<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ अिछ। <strong>ह</strong>म की करी, <strong>ह</strong>मरा अ<strong>ह</strong>ाँ सभ िबचार िदअ।मटुक- सुभाष भाय, अ<strong>ह</strong>ाँ िकछु नि<strong>ह</strong> करु अ<strong>ह</strong>ाँ एे गोट काज करु।82


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सुभाष- की करु। अ<strong>ह</strong>ॴ बाजू।मटुक- एकरा उठा-पुठा कऽ छोटकी अंगनामे रािख िदयौक आओर ओकरा कि<strong>ह</strong>यो जे तू एकरा <strong>ह</strong>ॲसैत दि<strong>ह</strong>न। जिद ओ एकरा<strong>ह</strong>ॲसैत <strong>दे</strong>तैक तखनि<strong>ह</strong> ई ठीक भए जाएत आन कोनो उपए नि<strong>ह</strong>।ललन- जाधिर छेटकी काकी <strong>ह</strong>मरा नि<strong>ह</strong> छुतैक ताधिर <strong>ह</strong>म बता<strong>ह</strong>े र<strong>ह</strong>ब, चािर िदनमे मिर जाएब।मटुक- क<strong>ह</strong>लॱ ने सुभाष भाय। एकरा जदी लऽ चलू। नि<strong>ह</strong> तऽ ई नि<strong>ह</strong> बाँचत।पवन- कका, अ<strong>ह</strong>ाँ डरैत िकएक छी? <strong>ह</strong>मरा लोकिन छी ने पीठपर। यौ कका, ओ कथीमे फिरएतैक? मािरमे-गािरमे, भालामे-लाठीमे आङमे-समांगमे, घनमे-संपिमे, केशमे फौदारीमे। <strong>ह</strong>म सभ िकछुमे सक्षमे छी अ<strong>ह</strong>ाँ डरु नइ कका। आ नि<strong>ह</strong> तऽ अ<strong>ह</strong>ाँअपन जानू। बेटा <strong>ह</strong>ाथसँ चिल जाएत।(सुभाष आ मीरा ललनकेँ उठा-पुठा कऽ सुकनी लग लऽ जा र<strong>ह</strong>ल अिछ। सुकनी यदुलाल ठाकुरक घरवाली आ सोमनठाकुरक माए छथीन। सुकनी रोटी पकबैत अिछ आ सोमन कुी कािट र<strong>ह</strong>ल अिछ। सुभाष आ मीरा ललनक संग वेश<strong>ह</strong>ोइत। ओ सभ ललनकेँ सुकनीक अंगनामे पटिक दैत अिछ। ललन पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong> जेकाँ कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ।)मीरा- भैडा<strong>ह</strong>ी एकरा <strong>ह</strong>सौथ, नइ तँ बापसँ भेट करैबौ। सैंखौकी-बेटखौकी एकरा एखन ठीक कर नि<strong>ह</strong> तऽ भकसी झॲकेबौक।सुकनी- ओइ <strong>ह</strong>ाथमे लकबा धरतौक। सैंडा<strong>ह</strong>ी मङजरौनी लुी पकड़तौक।(आंगनमे <strong>ह</strong>ो-<strong>ह</strong>ला भऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ। <strong>ह</strong>ला सुिन यदू लाल आ सोमनक वेश।)सोमन- माए तॲ शात र<strong>ह</strong>। कका, अ<strong>ह</strong>ाँ नीक काज नि<strong>ह</strong> कएल<strong>ह</strong>ुँ एि<strong>ह</strong>सँ कोन फेदा? कोन इजत कोन िता <strong>ह</strong>मरा सब<strong>ह</strong>किता अ<strong>ह</strong>ाँ मािटमे िमला <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ। अब<strong>ह</strong>ु चेत जाउ नि<strong>ह</strong> तऽ एकर पिरणाम बड खराप <strong>ह</strong>एत।सुभाष- पिरणाम जे <strong>ह</strong>ेबाक <strong>ह</strong>एत से <strong>ह</strong>एत मुदा गै मौिगया एखन तॲ एकरा एो बेिर छुिब दि<strong>ह</strong>न नै तऽ आइ तोि<strong>ह</strong> नइ आिक<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴ नै।सोमन- गै माए तॲ एो बेर नै बाज आ ने एो बेर एतएसँ उठ एै कुा के एि<strong>ह</strong>ना भुकए द<strong>ह</strong>ी।सुभाष- चौा तू <strong>ह</strong>मरा कुा क<strong>ह</strong>मे एखने मारैत-मारैत सोझ कऽ <strong>दे</strong>बो नइ क<strong>ह</strong>ीन एै मौिगयाकेँ जे ललनमाकेँ चुप-चाप <strong>ह</strong>ासॱिथ<strong>दे</strong>तौ।सोमन- चौा, अ<strong>ह</strong>रा क<strong>ह</strong>ॴ कऽ सभ खचरै िनकिल जाएत(राजूक वेश)राजू- <strong>ह</strong>ौ सोमन सुन<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ला-गुला नइ कर<strong>ह</strong>, एक बेर माए कऽ क<strong>ह</strong>क जे एकरा <strong>ह</strong>सौित <strong>दे</strong>तै एकरो संतोष भऽ जेतै आ<strong>ह</strong>लो-गुला शात भऽ जेतै तोरा नीक लगै छ<strong>ह</strong> ऐ<strong>ह</strong>न अशाित?सोमन- अ<strong>ह</strong>ाँ पढ़ल-िलखल लोक भऽ ऐ<strong>ह</strong>न भासल गप कए र<strong>ह</strong>ल छी? ई गप <strong>ह</strong>मरा बड अिय लागल। ऐँ यौ राजू बाबू एइछौँड़ाकेँ माथा खराप भऽ गेलैक। तँ सुकनीसँ छुआ द<strong>ह</strong>ीन ठीक भऽ जेतइ। ककरो बोखार लागल तँ सुकनीसँ छुआ द<strong>ह</strong>ीन,ककरो ललबा मािर <strong>दे</strong>लक तँ सुकनीसँ छुआ द<strong>ह</strong>ीन। सबसँ बुरबक दीनेनाथ <strong>ह</strong>ोइ छै की ने? ठीके क<strong>ह</strong>बी छै मुँ<strong>ह</strong>-दुबरा बौ<strong>ह</strong>सभक भौाजइ।राजू- सोमन, <strong>ह</strong>म अपन बात आपस लेलॱ <strong>ह</strong>मरासँ गलती भेल। तॱ सभ अपसेमे फिरया लए<strong>ह</strong>। वा जे मन <strong>ह</strong>ो से कर<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>मजाइ छी।(राजूक थान)मटुक- सोमन अ<strong>ह</strong>ाँ माएकेँ कि<strong>ह</strong>यौन ललनमाकेँ छुबै लए नै तँ बुिझ िलअ।सोमन- <strong>ह</strong>मर माए कोन<strong>ह</strong>ुँ <strong>ह</strong>ालेत मे नि<strong>ह</strong> छुिब सकैत अिछ अइ लेल अ<strong>ह</strong>ाँ सभकेँ जे करबाक <strong>ह</strong>ुअए से करु।मटुक- <strong>ह</strong>रामी नि<strong>ह</strong>तन, डाइनकेँ य दैत अिछ। ऐ<strong>ह</strong>न माएकेँ भरल सभामे िजनदै जरा दैतत<strong>ह</strong>ुँ।सोमन- िनकाल सार, बजा कोन धाइमकेँ बजाबै छेँ। जिद <strong>ह</strong>मर माए डाइन साबीत भेल तखन धाइमक टोटल खचर् <strong>ह</strong>मर83


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आओर माएकेँ भरल सभामे मोटीया तेल ढािर कऽ आिग लगा <strong>दे</strong>ब।मटुक- एक मि<strong>ह</strong>नाक भीतरे <strong>ह</strong>म तोरा माएकेँ डाइन िनकािल कऽ <strong>दे</strong>खा दै िछयौ। सार <strong>ह</strong>म तोरा माएकेँ एक तोरा माएकेँ एकमि<strong>ह</strong>ना कऽ भीतरे भकसी नइ झॲका <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ तऽ <strong>ह</strong>म पाजी।सोमन- सार, तो<strong>ह</strong>ूँ सुिन ले, डाइन सािबत भेलापर <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ अपन माएकेँ िजन<strong>दे</strong> नि<strong>ह</strong> जरा <strong>दे</strong>लॱ तँ <strong>ह</strong>म पाजी।पवन- कका, चलू अपन आंगन। लऽ चलू ललनमाकेँ। ई खच्चरी नइ छुअत एकरा। एकटा िचन धािमकेँ लाउ आ पि<strong>ह</strong>नेएकरा डाइन सािबत करु तखन एकरा सभकेँ बापक िबआ<strong>ह</strong> आ िपितयाक सगाइ <strong>दे</strong>खाएब। रुपैआक बड़ गरमी भऽ गेलैएसोमनाकेँ। चलू का। लऽ चलू सोमनाकेँ।(क<strong>ह</strong>ैत सब<strong>ह</strong>क थान)-पटाक्षेप-मशः आगाँ-• 2.•• राधा कात मंडल ‘रमण’जम- 01 03 1978िपता- ी तुरत लाल मडलगाम- धबौली, लौक<strong>ह</strong>ीभाया- िनमर्लीिजला-मधुबनीिषक्षा- नातकमैिथली एकांकीकने <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ पढ़वपा पिरचय1. धिनकलाल पंचाइतक मुिखयाजी छिथ।2. चपत लाल मुंशी मुिखयाजीकेँ3. दुखना गरीव यिक्त4. दुखनी ‘‘ ’’5. अमर ‘‘ ’’6. रीता ‘‘ ’’84


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्थम दृय(दुखना दुखनी अपन घरमे जीवनकेँ पलक घड़ी दुखसँ <strong>िव</strong>तबैत छलै जेकरा एक सांझक भोजनपर आफद छल। ई बातअपनामे <strong>िव</strong>चार करैत दुखना आ दुखनीक वेश <strong>ह</strong>ोइत अिछ। दुखनी आंगन घरक काज करैत छिल आ मने-मन <strong>िव</strong>चारैत छलजे <strong>ह</strong>े भगवान आइ <strong>ह</strong>म आ <strong>ह</strong>मर िधया पुता खाएत की )• कथा-ऋिष बिश-पूत कमाल• कथा• ऋिष बिश•• ऋृिष बिजीकपूत कमाल कथाक शेष अंशीगणसभ गीत गबैत डबूकेँ लऽ कऽ दलान तक गेली<strong>ह</strong>। डबू अटू-डेट बेर। सूट-बूटमे सजल-धजल। पैट-कोट टाइजूता आ काँखतर झुलैत एकटा बैग।पा<strong>ह</strong>ुन सभ वरकेँ <strong>दे</strong>िखते अकचका उठला<strong>ह</strong>। बिरयाती समाज से<strong>ह</strong>ो चॱिक गेला<strong>ह</strong>। अजुर्न चौधरी मुदा गपकेँ स<strong>ह</strong>ारलिन।-‘‘कपड़ा-लासँ कोन अतर पड़तै, जे<strong>ह</strong>ने धोती ते<strong>ह</strong>ने सूट-बूट। <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ो झँपेबाक ने काज छै।’’बिरयाती समाजसँ एकटा युवक यंग्य केलक- ‘‘वा<strong>ह</strong>! ब<strong>ह</strong>ुत सुदर! ई भेलै िकने गितवादी <strong>िव</strong>चार!’’अजुर्न चौधरी जेना लजा गेला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनका वुझबामे अएलिन जे ई वा<strong>ह</strong>-वा<strong>ह</strong>ी नि<strong>ह</strong> अपन संकृितक पतनपर यंग्य वाण छल जेसोझ करेजमे लागल। <strong>ह</strong>थकड़ीक लेल आएल पा<strong>ह</strong>ुन उठला<strong>ह</strong>। ओ अपन <strong>िव</strong>ध बाधक लेल असर <strong>ह</strong>ोइत बजला<strong>ह</strong>- ‘‘ऐसँ <strong>ह</strong>मरासभकेँ कोनो अतर नै पड़ैए! <strong>ह</strong>मसब तँ घरबैयाक पठाओल दूत छी। ......बस! वरकेँ लऽ जेबाक अिछ। आब ई सूट-बूटिप<strong>ह</strong>िर कऽ चलिथ वा नांगट से तँ ि<strong>ह</strong>नकर <strong>िव</strong>वेकक बात छै।’’एकटा बुढ़केँ जेना अकमात बजा गेलिन- ‘‘कमसँ कम माथो तँ झाँिप द<strong>ह</strong>क! उधारे माथ <strong>िव</strong>आ<strong>ह</strong> करेब<strong>ह</strong>क?.......<strong>ह</strong>ौ, माथकपाग िताक िनशानी <strong>ह</strong>ोइछै।’’एतबा सुिनते झट् दऽ डबूक भाय धुनेस लागल पाग डबूक माथपर धऽ <strong>दे</strong>लिखन। डबू झटकैत ओकरा नीचाँ खसा<strong>दे</strong>लक।- ‘‘ई के<strong>ह</strong>न जोकर सन लगैए।’’डबू टुनटुनक इशारासँ लग बजौलक आ कानमे िकदु फुसफुसाइत क<strong>ह</strong>लक। टुनटुन आंगनसँ मुजैला टोप नेने आएल। डबूओकरा माथपर रखैत मुकुराएल। फोटोाफरक िबजलौका चमिक उठलै।कयागतक दलान भुकभुिकया बव आ टेट-समेनासँ धेरल-बेढ़ल आ सजाओल छल। <strong>िव</strong>िमला<strong>ह</strong> खानक स<strong>ह</strong>नाइक धुन बािजर<strong>ह</strong>ल छल। सॱसे गामक लोक वर विरयातीक वागतक ेलल उता<strong>ह</strong>ुल छल। वर िबलेंतमे र<strong>ह</strong>ै छिथ, ई भीड़ जुटबाक आकषर्णछल। पुरुष आ ी सभ िबलेंतीया वरकेँ <strong>दे</strong>खए चा<strong>ह</strong>ैत छिथ। सब<strong>ह</strong>क मोनमे एकटा नव िजज्ञासा। वर बिरयातीक गाड़ीघरर्......घॲऽऽऽ करैत कयागतक दलानपर प<strong>ह</strong>ुँचए लागल। वरकेँ उतरैत <strong>दे</strong>िख ीगणक झूंड दूरेसँ ठ<strong>ह</strong>ाा मारलिन- ‘‘माए गैमाए, ई वर तँ मुँ<strong>ह</strong>ॲमे जाबी लगौने छै।’’- ‘‘आ सूट-बूट ने <strong>दे</strong>िखयौ! गो<strong>िव</strong>द कका ठीके सुलेिखयाकेँ गददिन कािट लेलिखन।’’- एकटा िकशोरी बािज उठिल।कयाक माएक करेज पातसन कापए लगलिन। ’’<strong>ह</strong>े भगवती आब की <strong>ह</strong>ेतै?’’पड़ोिसन सभ रंग-<strong>िव</strong>रंगक चचर्-बचर् करए लगली<strong>ह</strong>। ककरो क<strong>ह</strong>ब छलै जे- ‘‘सुलेखा एकरा संग कोना जीवन िबताओत!’’85


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्तखनि<strong>ह</strong> एकटा मि<strong>ह</strong>ला बािज उठली<strong>ह</strong>- ‘‘<strong>दे</strong>िखयौ यै, ई तँ वरक <strong>ह</strong>ाथोमे िकदन भेल छै।........ बापरे बाप! सॱसे <strong>ह</strong>ाथ ठेलाओदरल छै।’’एकटा युवती तजबीज करैत बाजल- ‘‘नै यै काकी, ओ तँ <strong>ह</strong>ाथोमे िकदन पि<strong>ह</strong>रने छै।’’कयाक माएकेँ रि<strong>ह</strong>-रि<strong>ह</strong> सेप सुखाइत छलिन। कयाक जेठकी ब<strong>ह</strong>ीन िबधकरी बनल छली<strong>ह</strong>। ओ वरकेँ <strong>दे</strong>िख बािज उठली<strong>ह</strong>-‘‘<strong>दे</strong>िखयौन ने, ते<strong>ह</strong>न नाच नचेबिन जे सभ िबलेंती भूत उतिर जेतिन।’’सभ ीगणकेँ जेना कोनो कौतुक दृयक अनुमान लािग गेलिन। ओ सभ िठिठया उठली<strong>ह</strong>।दलानक दृय अुते छल। बिरयाती सभ अपना-अपनामे मत। सिरयाती वागत सकारमे यत। अजुर्न चौधरीक मुँ<strong>ह</strong>परमुदा जेना फुफड़ी पड़ैत छलिन। पंडालक सभसँ मुख्य आसनपर बैसल डबू अपन िम टुनटुनसँ लगातार बात-<strong>िव</strong>चार करैतछल। टुनटुन डबूक ‘‘गाइड’’ बिन गेल छल। डबू पिरछनक लेल बजाओल गेला<strong>ह</strong>। ीगण सभकेँ जेना एकटा खेलौिड़यानेना <strong>ह</strong>ाथ लािग गेलै। िबधकरी चौल करैत बजली<strong>ह</strong>- ‘‘की यौ दुा, ई नाकमे मुो िकएक लगौने छी? कने नाक बा<strong>ह</strong>रकिरयौ तखन ने िबध-बाध <strong>ह</strong>एत।’’दोसर स़्ी िटपलिन- ‘‘आ <strong>ह</strong>ाथमे जे काछु जेकाँ खोल पि<strong>ह</strong>रने छिथ से?’’तेसर ी अिधकािरक कपें बािज उठली<strong>ह</strong>- ‘‘ओ<strong>ह</strong>ो खोलए पड़तिन की! सभटा वो खोलए पड़तिन, तखन ने पिरछिन<strong>ह</strong>ेतिन।’’तेसर ीक गप समातो नि<strong>ह</strong> भेल छलिन िक एकटा युवती डबूक <strong>ह</strong>ाथसँ सट् दऽ दताना िघिच <strong>दे</strong>लकिन। डबू जेनािछलिमला उठला<strong>ह</strong>।- ‘‘ओफो! एनामे तँ इफेक्शन भऽ सकैए!’’डबू दताना िछनबाक लेल झपटलिन तावेत ओ युवती ओि<strong>ह</strong> दतानाकेँ जुमा कऽ फेकलक! डबू जेना बेचैन भेल ए<strong>ह</strong>र-ओ<strong>ह</strong>रमूड़ी झाँपए लागल। तावत <strong>िव</strong>धकरी नाकमे लागल माकपर <strong>ह</strong>ाथ दऽ <strong>दे</strong>लक। पाछाँसँ ओ युवती माकक डोरी िघचलक।......<strong>दे</strong>िखते-<strong>दे</strong>िखते ओ माक िबधकरीक <strong>ह</strong>ाथ आिब गेल। ओ ओि<strong>ह</strong> माककेँ अपना नाकपर लगवैत लोककेँ <strong>ह</strong>ँसेबाक अिभनयकेलिन।डबू अपन दुनू <strong>ह</strong>ाथक तर<strong>ह</strong>थीसँ नाक झाँपलक। एकटा मि<strong>ह</strong>ला म<strong>ह</strong>ौलकेँ आर सुखद बनबैत बजली<strong>ह</strong>- ‘‘जा<strong>ह</strong>! दुाकेँ नाक तँछिन<strong>ह</strong>ेँ! ई छॱिड़या सभ तखनसँ क<strong>ह</strong>ै छलैए जे दुा िबलेंतमे नाक कटा आएल छिथ।’’समूचा भीड़ ठ<strong>ह</strong>ाापर ठ<strong>ह</strong>ा लगाबए लागिल।एकटा युवती यंग्य करैत बजली<strong>ह</strong>- ‘‘दुा बड़ लजकोटर छिथन! <strong>दे</strong>िखयौन ने अपनाभिर एकोटा अंग उधार छोड़ने छिथन!’’ीगणक <strong>ह</strong>ँसी-ठ<strong>ह</strong>ा बढ़ैत गेलिन आ डबूक तामस। डबू माककेँ िबना एतेक लोकक बीच र<strong>ह</strong>ब सोझे सोझ िबमारीकेँनोतब बुझैत छला<strong>ह</strong>। ओ के<strong>ह</strong>न-क<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>ाथे ीगणक पशर् कऽ इफेक्शनकेँ बेसा<strong>ह</strong>ब मानैत छला<strong>ह</strong>। ओ तरङैत अपन कपड़ाउतारबसँ इकार कऽ <strong>दे</strong>लिन।ीगण सभ िज पकिड़ लेलिन। िबना व उतारने ए<strong>ह</strong>ुटा िबध आगू नै बढ़त।डबू तमकैत दरबाजा िदस पड़ेला<strong>ह</strong>। ीगण सभ <strong>ह</strong>ँसैत आ िधारैत पछौड़ केलिन। अजुर्न चौधरी, डबूकेँ <strong>दे</strong>िख जेनाअधमरु भऽ गेला<strong>ह</strong>।डबू फनकैत बजला<strong>ह</strong>- ‘‘ए<strong>ह</strong>न िबआ<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>म नै करब। ई सभ तँ <strong>ह</strong>मर.....।’’अजुर्न चौधरी डबूकेँ पोबैत बजला<strong>ह</strong>- ‘‘एना तामस नै करु! ई सभ िबध-बेब<strong>ह</strong>ार छै! ई सभ तँ करिज पड़त!’’- ‘‘<strong>ह</strong>म नै करब ए<strong>ह</strong>न िबध-बेब<strong>ह</strong>ार!............फुिलश मैरेज.........।.........भेगाबोन लेिडज!!’’- ‘‘तखन तँ िबया<strong>ह</strong>ो नै <strong>ह</strong>ेत<strong>ह</strong>!’’- ‘‘िबआ<strong>ह</strong> नै <strong>ह</strong>ोएत तँ नै करब!............आ जँ िबमार भऽ जाएब तखन......?’’एकटा बुढ़ बिरयातीकेँ नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong> भेलिन। ओ चमकैत बािज उठला<strong>ह</strong>- ‘‘इ<strong>ह</strong> बुिड़बक नि<strong>ह</strong>तन! अँइ <strong>ह</strong>ौ! ए<strong>ह</strong>न जे जी<strong>ह</strong> छेगाएलछ<strong>ह</strong> से तोरेटा िबआ<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेत<strong>ह</strong> िक आर ककरो भेल छै?’’दोसर बृ दाँत िकचैत बजला<strong>ह</strong>- ‘‘नै, नै! यए<strong>ह</strong> एकटा अवतारी पुरुष भेला<strong>ह</strong>ेँ।’’अजुर्न चौधरी आ टुनटुन डबूकेँ बुझबैत र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong>! ीगण सभ ठ<strong>ह</strong>ा मारैत र<strong>ह</strong>ली<strong>ह</strong>। कयाक माएक करेज कपैत र<strong>ह</strong>लिन।िबध-बेब<strong>ह</strong>ार ठमकल छल। सब<strong>ह</strong>क मोनमे शंका छलैक। की <strong>ह</strong>एत, की नै? पुरान ीगण सब<strong>ह</strong>क क<strong>ह</strong>ब छलिन जे- ‘‘बर86


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्झमका<strong>ह</strong> छैक। एकरा घुमा िदयौ! कथीलए सुलेखाक गरदिन <strong>ह</strong>लाल करबै।’’नवतुरक मुदा दोसरे <strong>िव</strong>चार! सुलेखाक स<strong>ह</strong>मित िथितक अनुसार लेब जरुरी छलै। िनतुकी भेल जे- ‘‘सुलेख अपन आँिखयेबरकेँ <strong>दे</strong>खिथ आ अिगला िबध-बाधक लेल िनणर्य करिथ। ओ <strong>ह</strong>ँ क<strong>ह</strong>ती<strong>ह</strong> तँ िबआ<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएत आ नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ती<strong>ह</strong> तँ डबूकिबदाइ।’’नव तूरक ई िनणर्य बुढ़-बुढ़ानुसकेँ कठाइन लगलिन। ओ सभ नाक-मुँ<strong>ह</strong> चुकिरयाबए लगली<strong>ह</strong>।ीगणक झूंड सुलेखाक नेतृवमे दलान िदस बढ़ल। बुढ़ पुरान पछुआ गेली<strong>ह</strong>। सुलेखा डबूकेँ इशारासँ अपना िदस बजेली<strong>ह</strong>।डबू नि<strong>ह</strong> मे इशारा केलिन। ीगणक झूंड आर आगाँ बढ़ल। िबधकरी बािज उठली<strong>ह</strong>- ‘‘की सुलेखा? <strong>ह</strong>ँ की नि<strong>ह</strong>?’’सुलेखा मुिकयाइत <strong>ह</strong>ँ मे इशारा केलिन। िबधकरी <strong>ह</strong>ाथ बढ़बैत डबूक टाइ पकड़लिन। डबू अजुर्न चौधरी िदस पड़ाएलगला<strong>ह</strong>।.........ऊँ<strong>ह</strong>ूँ.......! आ<strong>ह</strong>ाँ आब सुलेखाक सपित िछयिन। ओ<strong>ह</strong>र नै ए<strong>ह</strong>र चलू!’’ ई क<strong>ह</strong>ैत िबधकरी डबूकेँ अपना िदसिघिच <strong>िव</strong>दा भेली<strong>ह</strong>। सभ ीगण डबूकेँ स<strong>ह</strong>टारैत आंगन िदस चलली<strong>ह</strong>। बुढ़ी सभ से<strong>ह</strong>ो पछोड़ धऽ लेलिन।बिरयाती सभ भयमुक्त भऽ <strong>ह</strong>ँसी ठामे लािग गेला<strong>ह</strong>।• १. एक टा प एक टा संमरणडॉ. शेफािलका वम• २. िबिपन झा-पवर्क ’औिचयक उपेक्षा’ सवर्था िचतनीय।• एक टा प एक टा संमरणडॉ. शेफािलका वम<strong>ह</strong>मर <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> िफिजक्स ऑनसर् पटना सायंस कोलेजक <strong>िव</strong>ाथ ललन कुमार वम से भेल छल. तखन <strong>ह</strong>म मैिक पास केनेछलॲ आ ि<strong>ह</strong>ंदी मे िलखैत छलॲ. अपन संगी राम<strong>दे</strong>व जी के क<strong>ह</strong>ला पर ओ <strong>ह</strong>मरा मैिथिल मे िलखवा लेल ेिरत केला<strong>ह</strong>ी . एकबेर ओ अपन गाम डुमरा मे छलैथ ,<strong>ह</strong>म पटना मे अपन नै<strong>ह</strong>र गोलकपुर मे र<strong>ह</strong>ी. ब<strong>ह</strong>ुत िदन बाद <strong>ह</strong>ुनकर प आयल जे पढ़<strong>ह</strong>ी<strong>ह</strong>मर जी जिर गेल , एतेक िदन बाद पॲ आयल ते िसने<strong>ह</strong>क लेश न<strong>ह</strong>ॴ.<strong>ह</strong>मरा ए<strong>ह</strong>ेन अित भावुक ,संवेदनशील लेल बड घातकछल.. मुदा , ए<strong>ह</strong>ी पक भाषा <strong>दे</strong>िख <strong>ह</strong>मरा कानब आबी गेल जे <strong>ह</strong>मरा िकएक ने ई मैिथिल अबैत ऐछ, मोन <strong>ह</strong>ोयत छल <strong>ह</strong>ममैिथिल मे िलखनाय छोढ़ी दी, आय फगुआ के अवसर पर ई प पाठक लोकिन के समिपर्त करैत िनक लगी र<strong>ह</strong>ल ऐछ.......<strong>ह</strong>मर सासुजीक किकरवीजय गोलकपुर केअ<strong>ह</strong>ाँक परीक्षा आब अवसे ख़चम भय गेल <strong>ह</strong>ोयत . किन कान ए<strong>ह</strong>र िदयो ने , एकटा सनगर बात क<strong>ह</strong>ी . किन कैस केसुनवैत िछ. िलय भिर छांक सुनु ......चािरम िदन मुन<strong>ह</strong>र साँझ के ितरिपत बाबु एकटा बेश खढ़गर अलग टेंट संग एि<strong>ह</strong>ठाम प<strong>ह</strong>ुँचला<strong>ह</strong> .अलग टेंट म<strong>ह</strong>ाशय आरकेओ न<strong>ह</strong>ॴ बिक <strong>ह</strong>ुनकर ी ी १०८ िडगा सन भाितज छलिथन . आब सुनु <strong>ह</strong>ुनक िकछु सरा<strong>ह</strong>ना , िडगा म<strong>ह</strong>ोदयक पिरधानमे दुनली. न<strong>ह</strong>ॴ बुझिलयैक वै<strong>ह</strong> फे खान वाला पैजामा . पैजमाक डोिरक काज डरा डोरी से चलैत छल. कद तीन िफट87


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्चारी इंच , धुआ कज़ा वै<strong>ह</strong> तीन िगर<strong>ह</strong>वाला <strong>ह</strong>रवा<strong>ह</strong>ाक पेना आ ठांचा ? बुझु जे सजमैन िछलल. कोनो ठाम ा बाबाखुरचनी से बेसी ओदािर लेलि<strong>ह</strong> आ कोनो ठाम जेना संयोगवश <strong>ह</strong>ुनक आंिख लािग गेलेइक ते खुरचनी एकदम से छछरीगेलैक. वयस आब जे <strong>ह</strong>ोय मुदा र<strong>ह</strong>ैथ झाढ़बेर जकां अिठयाल . गािर ते <strong>ह</strong>ुनका मुं<strong>ह</strong> से फुसुकी गोली ..बोचालक भाषा मेकेयोटी दाली..कखनो ि<strong>ह</strong>ी मे रंगरेजी कखनो रंगरेजी मे िमथली..एकटा उदा<strong>ह</strong>रण सुनु . एकबेर ओ बजला<strong>ह</strong> .औ ललन बाबु,आय काि सायंस जे रैकेट मे इवेंट केलक से<strong>ह</strong>ो बडर् के सात बंदसर् मे छैक. .....<strong>ह</strong>मर िदमाग चकराय गेल जे बैडिमटनआ टेिनस वाला रैकेट दुिनयाक सात बानर मे कोना आयल ? पाछु बुझालॲ जे ओ गपे गप मे रोकेट के रैकेट आ वंडसर् केबंदसर् बना <strong>दे</strong>लिन.आ-<strong>ह</strong>ां- एकटा गप ते िबसरले जायत छलॲ --<strong>ह</strong>ुनका <strong>दे</strong>खले संता <strong>ह</strong>मरा अ<strong>ह</strong>ांक भा बािढ़क मािजक बनाओल लाठी समेतउनटल किरया खापैढ़ मन पढ़ी गेल. ा बाबा <strong>ह</strong>ुनक रचना पेशल किरयोठ माएट से केने छिथ<strong>ह</strong>. परसु भोरे भोर बेचाराके बायिंग उखाढ़ी गेलैक , कुटुंब वाली बात खेने र<strong>ह</strong>िथ<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>शेषे .बायिंग ए<strong>ह</strong>ेन <strong>ह</strong>ुचलाक<strong>ह</strong>ी जे भोर से दुप<strong>ह</strong>र धिर एकसोरे बेर िपचकारी बांसक अढ़<strong>ह</strong> मे छोढ़ालैठ. राित मे ए<strong>ह</strong>ेन दाबल अबाज <strong>ह</strong>ोय जेना <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क <strong>दे</strong>ढ़<strong>ह</strong> आ रसचोकी. कखनोटािमगन से<strong>ह</strong>ो चलैत छल परतु अपवाद रुपे , आब <strong>िव</strong>शेष िक क<strong>ह</strong>ी ?ितरिपत बाबु लग <strong>ह</strong>ुनक शोभा वोि<strong>ह</strong>नाजेना भ<strong>ह</strong>र्क्दम लगटनक बे<strong>ह</strong>िर .आर समाचार िक क<strong>ह</strong>ी ? अपना वोि<strong>ह</strong>थाम िपला िपली िमलआई सात जन छल .तीन गोतनी आ चारी िदयाद ,सभ एक पर एक िबलैंती .अि<strong>ह</strong> िबच मे बड़ ददर्नाक घटना भय गेलैक . सभ कुा के कोन दन मारुख िबमारी भै गेलैक.तीन टाक ते अपतटी खेत मे ाण चली गेलैक ,बचलो सभ वगर् पासर्ल <strong>ह</strong>ेवाक तैयारी मे ऐछ . अि<strong>ह</strong> कारने बड़ दुखी िछ.खेवा िपवा मे मोन न<strong>ह</strong>ॴ लागैत ऐछ <strong>दे</strong>िखयोक ने ेजेडी ई भेल, जे कुा ा करवा लेल अबैत ऐछ से ए<strong>ह</strong>ी िगरिफत मे पिरजायत अिछ . से गाम परक सभ कुा अस<strong>ह</strong>योग आदोलन कयने ऐछ .<strong>िव</strong>चार अिछ जि<strong>ह</strong>ना दिक्षण अिका मे श<strong>ह</strong>ीद केधांजिल अिपर्त करवा लेल मोिनर्ंग डे मंवैत अिछ ति<strong>ह</strong>ना <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ सभ श<strong>ह</strong>ीद कुा सभ के धांजिल अिपर्त करी. मोन, कमर्वचन से शु<strong>ह</strong> भ क अं<strong>ह</strong>ु सभ धांजिल अिपर्त क िदयोक .पढ़ाय ते कम सम चलैत अिछ . <strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ाथ छोिर के खायत िछ . मुख्यतः ते चारी बेर फा दुआ िमलाय आठ दस बेर .िदमाग से बेसी पेट से काज ल र<strong>ह</strong>ल िछ. पिरणाम ई जे पेट संाितक िटमकी को<strong>ह</strong>ा जकां फूलल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ, कपारचोकर बनल जाईत ऐछ. अच्छा ते बेस ...• अ<strong>ह</strong>ीनक बत बनौआराजा ललन• डुमरा .१२.४.६१• ....................• िबिपन झा• िबिपन झा• पवर्क ’औिचयक उपेक्षा’ सवर्था िचतनीय।88


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्• भारतवषर्क मुख वशेषता अिछ ’<strong>िव</strong><strong>िव</strong>धता में एकता’। ई वैिशय एि<strong>ह</strong> रा् कें अय सऽ अलग छ<strong>िव</strong> दैत अिछ। ई<strong>िव</strong><strong>िव</strong>धता एकर संकृित, थान, भाषा आिद कऽ रूप में तुत <strong>ह</strong>ोइत अिछ। ज<strong>ह</strong>ाँ तक संकृितक बात अिछ <strong>िव</strong><strong>िव</strong>धाकारक पवर्क समावेश अपना में कय लैत अिछ।<strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध ात में आ येक मा<strong>ह</strong> में <strong>िव</strong>वध कारक पवर् मनाओल जाइत अिछ जेकर सूचीhttp://www.festivalsofindia.in/mw.asp एि<strong>ह</strong> साइट सँ ात कयल जा सकैत अिछ। अतु क<strong>ह</strong>वाक आशय जे िकछुपवर् मा क्षेीय तर पर ख्याित ात अिछ तऽ िकछु राीय तर पर, िकछु पर ए<strong>ह</strong>नो अिछ जे <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध ात में <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध नामसँ जेना ितला सँकरैत।एतय <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>ोली कऽ सदभर् दैत (ई राीय पवर् अिछ) <strong>ह</strong>म एि<strong>ह</strong> बातक चच करय चा<strong>ह</strong>ैत छी जे - कोन कारण छैकजे िदन ित िदन लोक पाविन कें एकटा <strong>ह</strong>ोलीडे रूप में मा वीकार करब अिधक पसद कय र<strong>ह</strong>ल अिछ अपेक्षाकृत एि<strong>ह</strong>बात कें िक ई पवर् सभ अपन संकृित के िकछु <strong>िव</strong>शेष तय के अिभयक्त करैत अिछ।सामायतया युवावगर् <strong>ह</strong>ोली क िदन खायब पीयब मत र<strong>ह</strong>ब एि<strong>ह</strong> िदस यान <strong>दे</strong>नाई उिचत बुझैत छिथ। <strong>ह</strong>ोली क आशयमांस मिदरा आ अय के रासायिनक रंग सँ यथा सभव परेशान करब, भय गेल अिछ। ई पवर् िकयाक मनाओल जाइत अिछएि<strong>ह</strong> िदस कोई सोचबाक इच्छा नि<strong>ह</strong>ं करैत छिथ। कदािचत ई बुझैत जे ई सभ बीतल जमानाक गप ीक।एतय आवयकता अिछ जे ई जन चेतना जागृत <strong>ह</strong>ो िक ई पवर् सभ जे शुभसं<strong>दे</strong>श दैत अिछ ओकर अनुगमन कयलजाय एि<strong>ह</strong> मऽ िनि<strong>ह</strong>त स<strong>दे</strong>श जे सामािजक एकता आओर रा केर अखडता क <strong>िव</strong>कास में स<strong>ह</strong>ायक <strong>ह</strong>ो ओकर <strong>िव</strong>तृत्<strong>िव</strong>वरण जनमानस के जे ओि<strong>ह</strong> स अपिरिचत <strong>ह</strong>ो, ओकरा तक प<strong>ह</strong>ुंचायल जाय तािक रा <strong>िव</strong>कासक पथ पर सवर्था असर<strong>ह</strong>ो।• १.सोच- सरोज ‘िखलाडी’-नेपालके पि<strong>ह</strong>ल रेिडयो नाटक संचालक २. दुगनद मंडल- लाल भौजी• सोच-सरोज ‘िखलाडी’नेपालके पि<strong>ह</strong>ल रेिडयो नाटक संचालक(भैसा गामक बेरोजगार मुदा राजिनतीक पाटके सदय छिथ । भैसा टेढ टेढ बात करमे माि<strong>ह</strong>र मुदा सय आ इमदार पाछिथ मतलब भैसा मजिकया छिथ । आई भैसा सबटा काम छोिरक परशु बिरयाती जाएके तैयािरमे जुटल छिथ ।)भैसा ः— (गँिभर मुामे ्क्यालकुलेटर आ कापी पेन लक ) ः— कम स कम कएटा रसवरी <strong>ह</strong>म खासकैछी ? फेर आओर –२िमठाई से<strong>ह</strong>ो खाएके अिछ <strong>ह</strong>मरा । रसबरी कनीका घटाब परलै । दोसर कागजमे सारैछी । (सोचैत) लगभग रसवरी २२०िपस माे, लालमो<strong>ह</strong>न त िक खाउँ ? कमेसम खबै ११० िपस, लडु त के पुछैछै ? मा ८० िपस । आ आओर –आओरिमठाई िमलाजुलाक ६० गो । दि<strong>ह</strong> नै खबै मन खराब भजाइत नामके लेल माै खबै मा २–३ तौला । (अचानक) जाककक । ि<strong>ह</strong>साव जोरके चरमे त कालानुन आ जमाइनके फी खाएके िबसैरेगेलीयै । (पुिरया िनकालैत) जदी स खालु ।दु िदन स भुकले िछ िमठाइ खाएला जदी स कालानुन जमाइन खालु तखन नै ि<strong>ह</strong>साब िकताब चुक्ता <strong>ह</strong>ोतै । २ िदन आरोबािकए छै जमा ४ िदन भुकलेर<strong>ह</strong>परत । िठके छै लेिकन िमठाई नै छोरबै । (पुिरया िनकालैत) एकबेर फेर कालानुन जमाइनखालु । ताबते मे गामक छौरा पचासाम <strong>ह</strong>डबराित दौगैत भैसा लँगअबैय आ)89


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पचासामः—(<strong>ह</strong>डबराित) <strong>ह</strong>ोउ भैसा भैया, <strong>ह</strong>ोउ भैसा भैया ।भैसा ः—(रारजका फटकारैत) <strong>ह</strong>ै किथला बाप —बाप िचच्याईछे ? । किथ भेलौव आई ?पचासाम (<strong>ह</strong>कमैत) ः— तोरा माईके ितनचारी गो <strong>ह</strong>तीयारधारी छौरासब पकैरक लगेलो<strong>ह</strong> ।भैसा ः—(औगताक कनैत) <strong>ह</strong>ितयारधारी पकैर क लगेलैय ? <strong>ह</strong>े भगबान आइरे केम<strong>ह</strong>र गेलैय उ सव ?पचासाम ः— निदिदसन गेलैय ।भैसा ः— निदिदसन । वैिदन आइलर<strong>ह</strong>ै ५—७ टा छौरासव चदा लेब । त नै <strong>दे</strong>लीयै पे ओ<strong>ह</strong>ेसब <strong>ह</strong>ोतै । <strong>ह</strong>मकोनो नैिच<strong>ह</strong>नेिछयै ? िठक <strong>ह</strong>ै <strong>ह</strong>म ओकर सब<strong>ह</strong>के अडे पर जाईिछयै । <strong>दे</strong>र करबै तिक <strong>ह</strong>ोतैे नै <strong>ह</strong>ोतै ।पचासाम ः— <strong>ह</strong>म त क<strong>ह</strong>ै िछयो नैजा फोन—तोन करतो त फोन स बात कली<strong>ह</strong>ा ।भैसा ः— <strong>ह</strong>ै फोनके भरोसे बैसु ? <strong>ह</strong>ट <strong>ह</strong>मरा जाइ<strong>दे</strong> ।(भैसा <strong>ह</strong>डबराइत दौगैत निदतफर् जाइछिथ ।आ अडापर भैसाके १टा <strong>ह</strong>ितयारधारी पकैरक पुछैय )<strong>ह</strong>ितयारधारी ः— <strong>ह</strong>ै के छे तो ?भैसा ः— भैसा । तो सब <strong>ह</strong>मर माइके अप<strong>ह</strong>रण कक लैले <strong>ह</strong>ँ । बता <strong>ह</strong>मर माई का<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>ै ?(<strong>ह</strong>ितयारधारी) भैसाके पकैर क वै ठामके इचाजर् लँग लजाइत अछी आ )(<strong>ह</strong>ितयारधारी) ः— <strong>ह</strong>जुर ओ बुिढया भूमी <strong>दे</strong>वीके बेटा िय<strong>ह</strong>े <strong>ह</strong>ै । माइके छोराब आइल <strong>ह</strong>ै ।भैसा ः— इचाजर् सा<strong>ह</strong>ेव <strong>ह</strong>मरा माइके छोइरदु । <strong>ह</strong>म सव तो<strong>ह</strong>र किथ <strong>िव</strong>गारने िछयो ?इचाजर् ः—(बजबैत) रे अग्नी ?अग्नी ः— जीइचाजर् ः— रे वै िदन चदा माँगगेले त किथ क<strong>ह</strong>लकौ िय छौरा ?अग्नी ः— क<strong>ह</strong>े भगवान <strong>ह</strong>ात पैर ने <strong>दे</strong>ने छौ कमाइला ?इचाजर् ः— सबके अपन —अपन काम छै <strong>ह</strong>मर सबके कामे छै अप<strong>ह</strong>रण करक,े मािरके िपटके । (भैसापर तकैत) सुन छौरा५० <strong>ह</strong>जार लक आ । आ माइके लजो । आ सुन आइ िदन स अ ै ठाम नै अबी<strong>ह</strong>े <strong>ह</strong>म सव अपने फोन करबौ ।भैसा ः— लेिकन <strong>ह</strong>मरा लग ५ चो सय रुपैया नै <strong>ह</strong>ै । <strong>ह</strong>म गिरव आदमी तोरा सबके कत स ओते रुपैया आइनिदयो ?इचाजर् ः— तखन एकटा काम कर, तो अपन मतािर स <strong>ह</strong>ात धोले । जो चैल जो घर, तोरा मतािरके चािलस टुा क कबोरामे वद क क निदमे फेक <strong>दे</strong>बौ, कुता नढीयाके पेट भैरजऐतै ।भैसा ः— ( िपत स ) रे मरदाबाके बेटा छे त फरचीयानले अकेले अकेले । बदुक के बल स ि<strong>ह</strong>मत दखबै छे कायर ।इचाजर् ः— िक रे ? तो <strong>ह</strong>मरा चुनौती <strong>दे</strong>ले <strong>ह</strong>ँ । रे तोरा सन सन ४ टाके <strong>ह</strong>म अकेले उठाक फेकसकैछी, आ खेबे आ ।भैसा ः— िय तो अपन सब कुताके क<strong>ह</strong>ी, िक तो जे <strong>ह</strong>ारबे त <strong>ह</strong>मर माइ के छोइर <strong>दे</strong>तौ आ गोली नै चलतौ ।इचाजर् ः— ( <strong>ह</strong>सैत ) सुनले रे छौेरासब, यी जीत जएतैे त केउ गोली नै चलबी<strong>ह</strong>े । बुझले ?(इचाजर् भैसाके माय लँग जा कक)इचाजर् ः— बुढीया तो<strong>ह</strong>र बेटा <strong>ह</strong>मरा फरिचयाबके धकी <strong>दे</strong>लकौव। (भैसापर तकैत) समझ िय गेलौ ?माँय ः— नै ओ जऐते नै तो जएबा आ क<strong>ह</strong>ु जएवे करबात सुनक <strong>ह</strong>ोतै <strong>ह</strong>मरे कोख, कोनो माँयके कोख ।इचाजर् ः— बुढीया तो भावना्मक बात नै कर माइर <strong>दे</strong>ख माइर ।(इचाजर् आ भैसा मािर करबाके लेल िभरजाित अिछ । इचाजर् भैसाके एक मुा द क मािरके सुरुवात करैत अिछ ।इचाजर्के मुा भैसाके लिगते भैसाके माँय आ<strong>ह</strong>ककक कि<strong>ह</strong>क िचच्याित अिछ आ भैसाके मुा इचाजर् के लिगते फेरु भैसाके90


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्माँय आ<strong>ह</strong>ककक कि<strong>ह</strong>क िचिचयाित छिथ । भैसाके माँयके िचच्याित सुिनक सब आदमीके यान ओकर माँयके तफर् जाित अछी)इचाजर् ः— गेइबुढीया, <strong>ह</strong>म ओकरा मारिलयैय आओ <strong>ह</strong>मरा । लेिकन तो<strong>ह</strong>र मु<strong>ह</strong>स खुन किथला िनकलैछौ ?माँय <strong>ह</strong>म तीए क<strong>ह</strong>िलयो<strong>ह</strong> िक केउ मारते ककरो त चोट <strong>ह</strong>मरे लागत ।इचाजर् ः— (<strong>ह</strong>सैत) सुनि<strong>ह</strong> रेइ छौरासब, िपटतै <strong>ह</strong>मरा चोट लगतै एकरा(सबकेउ <strong>ह</strong>सैछिथ)(मािर फेरु सुरु <strong>ह</strong>ोितअिछ । एमकी बेरके मािर लगातार पाँच िमनेट चलैतअिछ । पाँच िमनेट तक मायँ आ<strong>ह</strong>कककआ<strong>ह</strong>ककक िचच्याित छिथ । मायँ पाँच िमनेटके बाद बे<strong>ह</strong>ोस भ क खैसपरैत छिथ । तखन)इचाजर् ः—(मायँ तरफ <strong>दे</strong>खैत) बापरे, भैसाके मांयके मु<strong>ह</strong>स खुनेखुन िनकललछै । िय कोन आायर् भेलै ? चोट बातवमेएकरे माँयके लगलैय ।भैसा ः— आब किथ तो<strong>ह</strong>र माँय आ <strong>ह</strong>मर माँय । तोरो िपटलीयौव त चोट लगलैय <strong>ह</strong>मरे माँयके । तखन त <strong>ह</strong>मर तो<strong>ह</strong>र सबकेमाँय भेलैनै ?इनचाजर् ः— अच्छा एकटा बात ओई छौराके िपटक <strong>दे</strong>िखयै एकरा चोट लगैछै ।(इचाजर् एकटा छौराके िपटैछिथ । मुदा छटपटाित अिछ भैसाके माँय । इचाजर् डर स ओकर माँयके पैर पकिर क कनैतक<strong>ह</strong>ैछिथ )इचाजर् ः— माँय उठु, <strong>ह</strong>मरा स गती भेल माफ करु । आँ<strong>ह</strong>ा त पुरे नेपालके माँय छी । <strong>ह</strong>मर सोच गत छल । माँयसबके एके <strong>ह</strong>ोइछै । ककरो बेटा आ घरबला मरैछै त दुख <strong>ह</strong>ोइछै माँयके, नेपाल माँयके । <strong>ह</strong>मसब, सबमधेशी, ि<strong>ह</strong>माली आप<strong>ह</strong>ाडी जनता एके माँयके सतान छी । आइ स <strong>ह</strong>म ककरो अप<strong>ह</strong>रण आ ककरो स चदा नै मँगबै । (कनैत <strong>ह</strong>मरा माफकिदअ ।)• लाल भौजी (आगाँ)•• दुगनद मडल•• दुगनद मंडलजीकलाल भौजी कथाकशेष अंश-<strong>ह</strong>ाथ दैत बािज उठैत छिथ एकरा एो री कोनो बातक घ्यान नै र<strong>ह</strong>ै छै। क<strong>ह</strong>ौ तँ कतैक जाड़ <strong>ह</strong>ोइत छै..... क<strong>ह</strong>ैत बुिढ़केँपाँजमे उठा आ पुआरक बीछौनपर ओंधरा जाइत छिथ। किनये जा िक ला-पटी <strong>ह</strong>ोइत आिक तखने आंगनसँ पोता-पोती खाकऽ सुतैक लेल बाबा िकलोल करैत मालक घर िदिश दौड़ पड़ैत अिछ। बुिढ़ बािज उठैत छिथ- ‘‘छोड़ौ ने, छोड़ौ िधया-पुता91


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सभ आिब र<strong>ह</strong>ल छै।’’ आ दुनू परानी माने बुढ़ा-बुिढ़ गरमाएले अवथामे एक-दोसरासँ धड़फड़ा कऽ अलग भऽ जाइत छिथ।र<strong>ह</strong>ल जबान-जुआनक गप, जबानीक धा<strong>ह</strong> पा<strong>िव</strong> जाड़ो गरमाएले र<strong>ह</strong>ैत अिछ। बुझू तँ दू परानी जबान-जुआन <strong>ह</strong>ोिथ आ उपरमेरजाइ परल <strong>ह</strong>ो तँ जाड़ोकेँ जाड़मे पसीना छुटए लगैत छै। मुदा कृित तँ िथर र<strong>ह</strong>त नि<strong>ह</strong>। ओ तँ अपना कालमे चलैतर<strong>ह</strong>त।बीतल जाड़ मास आएल सरवती पूजा उड़ए लागल वातावरणमे रंग-अबीर जारु कात डािर-पातपर चीड़ै-चुनमुनी च<strong>ह</strong>कएलागल। कोइली धीया-पूताकेँ मुँ<strong>ह</strong> दुसब सुरु कऽ <strong>दे</strong>लक। आमक गाछ मंजरसँ म<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong> करए लागल। मुनगा फूल धरए लागल,राइ, तोड़ी, तीसी आ सिरसबमे पीअर-पीअर फूल से<strong>ह</strong>ो ल<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ाए लागल। वातावरण िकछु दोसरे रंगक भऽ गेल। चारु कातम<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong> करैत। कथा-कुटमैती शुरु भऽ गेल। कथिकया सभ ठाम-ठाम जाए-आबए लगला<strong>ह</strong>। कथा फिरछैला उर लाल-पीअरधोती आ ताि<strong>ह</strong>पर लाठी <strong>ह</strong>ुरबला लाल-लाल ठपा अपन मैिथल सयताक पिरचए िदअए लागल। नेना-भुटका सभ फगुन<strong>ह</strong>िर गीतगाबए लागल- ‘‘यै बड़की भौजी किरयौ िबचार,कतै िदन र<strong>ह</strong>बै आब <strong>ह</strong>म कुमारदैखैत <strong>दे</strong>खैत <strong>ह</strong>मरा ई भऽ गेलैअ<strong>ह</strong>ाँ ब<strong>ह</strong>ीनसँ <strong>ह</strong>मरा लभ भऽ गेलै। <strong>ह</strong>रबा<strong>ह</strong>ो-चरबा<strong>ह</strong>ो सभ फगुआसँ सबिधत मैिथली आ भोजपुरी गीत गाबए लागल। बाध-बोनमे मालो-मि<strong>ह</strong>स चराबए आ घर-घसबि<strong>ह</strong>नीकेँ <strong>दे</strong>खैत ई गीत गाबए- ‘‘तो<strong>ह</strong>र लं<strong>ह</strong>गा उठा <strong>दे</strong>व रीमौटसँ....।’’घसबि<strong>ह</strong>नीयो सभ उारा <strong>दे</strong>नाइ नइ िबसराए ओ<strong>ह</strong>ो सभ गाबए ई गीत- ‘‘रओ छोड़ा बजर खसतो....।’’ बुझू जे जाड़क खुमारीलोक सभ फागुनेमे उताड़ए चा<strong>ह</strong>ैत। िजनका पिरवारमे नव <strong>िव</strong>आ<strong>ह</strong> भेल र<strong>ह</strong>िन, बुझू तँ <strong>ह</strong>ुनकर छओ आंगुर घीएमे आिखर एि<strong>ह</strong>समएसँ भला गोधनपुर गामक राम<strong>दे</strong>व बाबूक छोटका बचबा उगन िकऐक ने लाभ उठिबतिथ। िकएक तँ ए<strong>ह</strong>ीबेर बाइस िदसबर2009मे <strong>ह</strong>ुनक अज दुगनद जीक <strong>िव</strong>आ<strong>ह</strong> दरभंगा िजलाक बरुआरा गाममे सप भेल छलिन। तेँ भैयासँ तँ डर जरुरर<strong>ह</strong>िन मुदा नविक किनयाँ अथत लाल भौजीसँ खुब रंग-रभस <strong>ह</strong>ोइत छलिन। उगनक भौजी से<strong>ह</strong>ो करीब एैस बखर्क छली<strong>ह</strong>।बीस बसत तँ सुखले-साखले िबतौलिन मुदा एैसम बंसत बुझू जे ओ तँ रससँ उगडुब करैत छली<strong>ह</strong>। बेस पाँच <strong>ह</strong>ाथनम<strong>ह</strong>र-छड़गर, <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ो दशा बेस भरल-पुरल गाल तँ बुझू <strong>ह</strong>ाइ ीड टमाटर जेकाँ लाल टरैस आ बेस गुदगर। आँिख ऐ<strong>ह</strong>नकटगर जे जेकरा िदिश एक बेर तािक <strong>दे</strong>िथन तँ बुझू सोिनत एो ठोप नइ खसैत मुदा ओ बेचारे घाएल भऽ जाइत। <strong>ह</strong>ुनकरजुी तँ बुझू सुच्चा ग<strong>ह</strong>ुमन साँप जेकाँ फूफकार छौड़ैत छलिन। नव <strong>िव</strong>वाि<strong>ह</strong>त भेलाक कारणे सिदखन भिर बाँि<strong>ह</strong> चुड़ी आ भिर<strong>ह</strong>ाथ मे<strong>ह</strong>दी, आरतसँ रंगल पएर, भिर आँिख काजर आ भिर माङ सेनुर लाल टु<strong>ह</strong>टु<strong>ह</strong> करैत। क्यो जँ धोख<strong>ह</strong>ुँसँ <strong>दे</strong>खित तँआँिख चो<strong>ह</strong>रा जाइत। सभसँ सुदर <strong>ह</strong>ुनक वाभुषणक पिररव आ ओढ़ब छि<strong>ह</strong>। एक तँ गोिड़ नािर ताि<strong>ह</strong>पर सँ सुगा पंखीरंगक साड़ी आ बेलाउज आ ओि<strong>ह</strong>क तरमे उजर धप-धप करैत ेिसअर जे पि<strong>ह</strong>रिथ ओकर उजरका िफता, से <strong>दे</strong>िख से<strong>दे</strong>िख उगनकेँ तँ मौगित भऽ जाइत छलिन। ओ मने-मन िबचारिथ जे एि<strong>ह</strong> बेिर फगुआमे लाल भौजीकेँ सभ तर<strong>ह</strong>ेँ लाल कऽकए <strong>दे</strong>बिन। िदन िबतैत कोनो िक <strong>दे</strong>री लगैत छै। संयोग ए<strong>ह</strong>न जे एि<strong>ह</strong> बेर फगुओ पि<strong>ह</strong>ले माचर्मे छल। जेना-जेना फगुआलिगचाइल जाए उगनक मना तेना-तेना लाल भौजीक जुआनीसँ बौराइल जाइत छलिन।फगुआसँ एक िदन पि<strong>ह</strong>ने उगन दरभंगा अपना िडपटीपर सँ गाम अबैत छिथ। िकलो दुइ मधुर नेने िकलो एक अंगुर, आसेरकाजू आ दू पैिटक िकशमीस आ चािर-चािर पैिटक <strong>ह</strong>िरयर लाल रंग से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ाथमे टंगने आएल संग-संग दू शीशी रम से<strong>ह</strong>ो नेनेआएल। पीठपर एम.आर. बला बैग। उगन आंगनसँ ससिर ओसारपर जाइत छिथ आ ओतैसँ <strong>ह</strong>ाक दै छिथन- ‘‘भौजी, यै लालभौजी कतए गेलॱ, आउ-आउ लग आउ <strong>ह</strong>म छी उगन।’’लाल भौजी पलंगपर सँ उिठ बा<strong>ह</strong>र अबैत छिथ। तात उगन पीठपरक बैग िनचाँ रािख एक <strong>ह</strong>ाथे मधुरक पैिकत लाल भौजीक<strong>ह</strong>ाथमे दैत आ दि<strong>ह</strong>ना <strong>ह</strong>ाथमे पि<strong>ह</strong>नेसँ धोरल लाल रंग लाल भौजीक बामा गालपर लगबैत आ दि<strong>ह</strong>ना गालमे चुमा लइत बािजउठैत छिथ- ‘‘अधला नइ मानब फगुआ छी। भौजी यै भौजी आब क<strong>ह</strong>ू मन के<strong>ह</strong>न लगैए?’’लाल भौजी चौबिनयाँ मुकी दैत बाजिल- ‘‘धूर जाउ, <strong>ह</strong>मरा अ<strong>ह</strong>ाँक ई चािल नइ सो<strong>ह</strong>ाइए।’’ बािज लाल भौजी अपना पलंगपरचिल जाइत छिथ। आ उगन अपन कोठलीमे। राित भिर उगनक आँिखमे नीन नै भेल। सुतलीयो राितमे रि<strong>ह</strong>-रि<strong>ह</strong> मन पिड़उठैत छि<strong>ह</strong> भौजी, लाल भौजी........।92


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्• १. नागे कुमार कणर्-िमिथला पचकोशी पिरमा २. मनोज झा मुिक्त- म<strong>ह</strong>ािशवराी मेला आ गाँजाकयापार,िमिडया सेटरक थापना• १• नागे कुमार कणर्• िमिथला पचकोशी पिरमािमिथलाक येक पाविन, ित<strong>ह</strong>ारमे पिरमा करबाक चलन पुराने आ अिनवायर् र<strong>ह</strong>ल अिछ । मिदरमे <strong>ह</strong>ुए या कोन<strong>ह</strong>ु पुजा–पाठकबाद मिदरके कमसँकम एक चर घुमबाक काज जे <strong>ह</strong>ोइत अिछ सै<strong>ह</strong> पिरमा अिछ ।पिरमा कोनो िनित थानके कायल जाइत अिछ । िमिथलामे <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> सँ मृयु पयर्त पिरमा कायल जाइत अिछ ।<strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>मे वर–किनयाँ वेदीक चारुकात घुमल करैत अिछ जे पिरमेक ितक र<strong>ह</strong>ल अिछ । अि<strong>ह</strong>ना पिरमा िमिथलाचलमेसृिक शुरुआतेसँ चिल आयल अिछ । िमिथलाक राजधानी जनकपुरके के मािन पिरमा करबाक परपरा एतऽ र<strong>ह</strong>लअिछ, जकरा पंचकोशी, मायिमकी पिरमाक नामसँ सबोधन कायल जाइत अिछ ।<strong>ह</strong>रेक वषर् फागुण कृणपक्षक अमावयासँ शुरु भऽ फागुण पूिणर्माधिर पचकोशी पिरमा मनाओल जाइत अिछ । पिरमाजनकपुरसँ शुरु भ जनकपुरेमे जाऽकऽ ईतीी <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।पिरमा वृ<strong>ह</strong>त, मय आ अतगृ<strong>ह</strong>ी पात सप <strong>ह</strong>ोइत अिछ । वृ<strong>ह</strong>द पिरमा उरमे ि<strong>ह</strong>मालय पवर्त ेणी, पूवमे कोशी,दिक्षणमे गंगा आ पिममे गडकधिरके पिरमाकबाद सप <strong>ह</strong>ोइत अिछ । आइकाि एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क पिरमा <strong>िव</strong>रले कयलजाइत भेटैत अिछ ।मय पिरमा अठार<strong>ह</strong>मं शतादीसँ पूवेसँ मनवैत अएबाक <strong>िव</strong>ास कायल जाइत अिछ । पि<strong>ह</strong>ने पि<strong>ह</strong>ने ई पिरमा ५ िदनधिरमनाओल जाइत छल । एि<strong>ह</strong> पिरमाके २०म् शतादीमे आ<strong>िव</strong>कऽ म<strong>ह</strong>ामा सुरिकशोर दास पाँच िदनसँ १५ िदन बनौलिथ ।जकर कारणसँ अखन एि<strong>ह</strong> पिरमामे साघुसत, म<strong>ह</strong>थ, गृ<strong>ह</strong>थ, नागा लगायतक वृ<strong>ह</strong>त उपिथती र<strong>ह</strong>ैत अिछ ।िमिथलाक राजधानी जनकपुरके के<strong>िव</strong>दू मािन नेपाल आ भारतक १५ <strong>िव</strong>ाम थलमे बसोबास कऽ फागुन पूिणर्माक िदनजनकपुरमे अतगृ<strong>ह</strong>ी पिरमा कएला पात एकर समापन कायल जाइत अिछ । १५ <strong>िव</strong>ामथल जनकपुरसँ पाँच–पाँचकोशक दुरीमे र<strong>ह</strong>बाक कारणे एकर नाम पचकोशी पिरमा परल अिछ । फागुण अमावयाक िदन धनुषाक कचुरीसँिमिथला<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ारीक (रामसीता) आ िकशोरीजीक डोला बाजागाजा सि<strong>ह</strong>त जनकपुर िथत जानकी मिदरमे ला<strong>िव</strong> पिरमाक <strong>िव</strong>िधवतशूरुवात <strong>ह</strong>ोइत अिछ । ई डोला िमिथलाक <strong>िव</strong>िभ धािमर्क, ऐित<strong>ह</strong>ािसक आ पुराता<strong>िव</strong>क म<strong>ह</strong>व र<strong>ह</strong>ल थलक पिरमा कऽ कऽजनकपुरमे आ<strong>िव</strong>कऽ सप <strong>ह</strong>ोइत अिछ । जनकपुरमे मय पिरमा अतगृ<strong>ह</strong>ी पिरमाक रुपमे सप <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।पिरमाक अविधमे पिरमा याीसब नेपाल आ भारतक १५ थानमे बास बसैत छिथ । जाि<strong>ह</strong>मे धनुषाक जनकपुर,धनुषाधाम, <strong>ह</strong>नुमानगढी, और<strong>ह</strong>ी, सतोषर आ पवर्ता, म<strong>ह</strong>ोरीक मिट<strong>ह</strong>ानी, जलेर, मडै, धुवर्कुड आ कचनवन, भारतकिगिरजाथान फुल<strong>ह</strong>र, कयाणेर, <strong>िव</strong>शौल आ करुणा लगायतक थानमे पिरमायाीसब <strong>िव</strong>ाम करैत छिथ ।पिरमाबासीसब करीब १२८ िकलोिमटरक याा कएल करैत छिथ ।नेपाल आ भारतक सामािजक सदभावक सेतुक रुपमे र<strong>ह</strong>ल ई पिरमा धािमर्क, ऐित<strong>ह</strong>ािसक आ पूराता<strong>िव</strong>क म<strong>ह</strong>वक पिरचायक93


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अिछ । पिरमा आिथर्क दुनु कातक जनताक मजबुतीक एकटा कारक से<strong>ह</strong>ो बनल अिछ । <strong>िव</strong>ामथल <strong>िव</strong>िश म<strong>ह</strong>वकभेलाकबादो अवथा दयिनय र<strong>ह</strong>ल अिछ । ताि<strong>ह</strong> थलसबमे र<strong>ह</strong>ल जलाशय, मठ, मिदर उपेक्षाक कारणे िदनानुिदन जीणर् बिनर<strong>ह</strong>ल अिछ । पिरमा सडकक िनमण <strong>ह</strong>रेक वषर् जोडतोडकसँग उठौलाक बादो अखनधिर सडकक िनमण नि<strong>ह</strong> भेलाककारणे पिरमाबासीसबके अपेक्षाकृत बेिसए क भोगवाकलेल <strong>िव</strong>वश कऽदैत अिछ ।पिरमा केलाकबाद सुख, शाित, मनोकामना पुणर् <strong>ह</strong>ोएबाक <strong>िव</strong>ास र<strong>ह</strong>ल मायताक कारणे येक वषर् पिरमा याीक संख्यामेबढोरी <strong>ह</strong>ोइत आयल अिछ ।पिरमा मागर्मय पिरमा अथत पचकोशी पिरमा नेपाल भारतक ८० कोशक वृाकारमे धुिमकऽ मनाओल जाइत अिछ । नेपाल आभारतक १५ <strong>िव</strong>ाम थलमे फागुण अमावयासँ फागुण पूिणर्माधिर ई पिरमा पुरा <strong>ह</strong>ोइत अिछ । <strong>ह</strong>रेक <strong>िव</strong>ामथलक अपने–अपने तर<strong>ह</strong>क <strong>िव</strong>िश आ पुराता<strong>िव</strong>क म<strong>ह</strong>व र<strong>ह</strong>ल अिछ ।(१) <strong>ह</strong>नुमानगढी ः— फागुण अमावयाक िदन धनुषाक कचुरी मठसँ िनकलल रामजानकी (िमिथला<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ारी)क डोला जानकी मिदर<strong>ह</strong>ोइत बाजागाजा सि<strong>ह</strong>त <strong>ह</strong>नुमानगढीमे रािक <strong>िव</strong>ाम करैत अिछ । एतऽ शतािदयो पुरान <strong>ह</strong>नुमानक <strong>िव</strong>शाल मूितर् र<strong>ह</strong>ल अिछ ।(२) कयाणेर (कलना) ः— <strong>िव</strong>ामक दोसर पडाव थल भारतक कयाणेर अथत कलना अिछ । एतऽ कयाणेरनाथम<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक मिदर अविथत अिछ । राजष जनकारा अपन राजधानीक चारु को<strong>ह</strong>मे थापना कायल चािर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व मय ईएक अिछ ।(३) िगिरजाथान (फुल<strong>ह</strong>र) ः— कयाणेरथानसँ चािर कोस दिक्षण– पिममे र<strong>ह</strong>ल िगिरजाथान, पिरमाक तेसर िदनक<strong>िव</strong>ाम थल अिछ । िगिरजाथान पौरािणक थल र<strong>ह</strong>बाक <strong>िव</strong>ास अिछ । ेता युगमे जानकीजी एि<strong>ह</strong> फुल लोढ़वाकसमयमे ीरामसँ पि<strong>ह</strong>ल भेंट भेलछलिन से िकंवदित अिछ । एतऽ दुःख<strong>ह</strong>रण कुड, सीतासागर आ फुलवारी र<strong>ह</strong>ल अिछ ।(४) मिट<strong>ह</strong>ानी ः— िमिथला पचकोशी पिरमा चािरमिदन अथत फागुण शुक्ल तृतीयाक िदन म<strong>ह</strong>ोरी िजलाक पि<strong>ह</strong>ल <strong>िव</strong>ामथल मिट<strong>ह</strong>ानीमें वेश करैत अिछ । एतऽ सीताजीक मटकोरक लेल मािट खनाएल <strong>िव</strong>ास कायल जाइत अिछ । एि<strong>ह</strong>ठामिस लमी सागर नामक <strong>िव</strong>शाल पोखिर आ िस लमीनारायणक मिदर र<strong>ह</strong>ल अिछ ।(५) जलेर ः— मिट<strong>ह</strong>ानीसँ पिरमायाी पाँचमिदन जलेर प<strong>ह</strong>ुँचैत अिछ जे मिट<strong>ह</strong>ानीसँ २ कोश पिममे अविथत अिछ ।एतऽ जलमे <strong>िव</strong>राजमान जलेरनाथक पुजा आराधना पात याीक रतुका <strong>िव</strong>ाम एति<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।(६) मडै ः— फागुण शुक्ल पचमीक िदन पिरमाक डोला जलेरसँ थान कऽ मडै प<strong>ह</strong>ुँचैत अिछ आ एतऽ राितक <strong>िव</strong>ामकरैत अिछ । ािचनकालमे एतऽ माडव ऋषक आम आ सीताजीक <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>कलेल मडवा (वेदी) एि<strong>ह</strong> बनाओलगेल बुढ़–पुरानक क<strong>ह</strong>बी छि<strong>ह</strong> ।(७) धु्रवकुड ः— पिरमावासी मडैÞसँ सातम िदन धु्रवकुड प<strong>ह</strong>ुँिच एतऽ <strong>िव</strong>ाम करैत अिछ । एतऽ ुवक मिदर आ ुवकुड र<strong>ह</strong>ल अिछ ।(८) कचनवन ः— ुवको दशर्न कएला पात पिरमाबासी म<strong>ह</strong>ोरीक अितम पडाव थलक रुपमा र<strong>ह</strong>ल कचनवनमेसतमीक िदन <strong>िव</strong>ाम लेल करैत अिछ । एि<strong>ह</strong>ठाम ईच्छावती आ <strong>िव</strong>रजा गंगाक प<strong>िव</strong> संगमथल भेलाक कारणे एकरा प<strong>िव</strong>मानल जाइत अिछ । पौरािणककालमे एतऽ अनारवन, तमालवन, तालवन, कदलीवन लगायतक १२ टा रमणीय वन र<strong>ह</strong>ल छल। ेता युगमे एतऽ भगवान राम <strong>ह</strong>ारी खेलने र<strong>ह</strong>ल िकंवदित अनुसार एतऽ पिरमाबासी प<strong>ह</strong>ुँिचकऽ अ<strong>िव</strong>र खेलीकऽ <strong>ह</strong>ोलीमनवैत अिछ ।(९) पवर्ता ः— नवम् िदन पिरमायाी धनुषाक पवर्तामे <strong>िव</strong>ाम लैत अिछ । राजा जनकारा थािपत िक्षरेरनाथ म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वकिस मिदर एतऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ ।(१०) धनुषाधाम ः— पवर्तासँ पिरमाबासी दशम् पडावथलक रुपमा र<strong>ह</strong>ल धनुषाधाम प<strong>ह</strong>ुँचैत अिछ । एि<strong>ह</strong>ठाम जनकपुरमेसीताक वंयवर <strong>ह</strong>ोइतकाल मयदापुरुषोम ीरामारा तोड़लगेल धनुषक एकटा टुकड़ी खसल <strong>िव</strong>ास अिछ । एतऽसीताराम, <strong>ह</strong>नुमान लगायतक मिदर र<strong>ह</strong>ल अिछ, मुदा दशर्नाथक दशर्नक के<strong>िव</strong>दु धनुषे र<strong>ह</strong>ल पाओलगेल अिछ ।(११) सतोषर ः— फागुण शुक्ल दशमीक िदन पिरमाबासी डोलाक संगे सतोषर प<strong>ह</strong>ुँचल करैत अिछ । एि<strong>ह</strong>ठाम सातटा पोखरी94


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>ोयबाक कारणे एकर नाम सतोषर परल अिछ । एतऽ िशव आ सीताराम मिदर र<strong>ह</strong>ल अिछ ।(१२) और<strong>ह</strong>ी ः— <strong>िव</strong>मला नदीक तटमे अविथत और<strong>ह</strong>ीमे पिरमा याीसब अपन १२ िदनक <strong>िव</strong>ाम लेल करैत अिछ ।(१३) करुणा ः— नेपालक और<strong>ह</strong>ीसँ पुनः पिरमा भारतक करुणामे तेर<strong>ह</strong>म् िदनमे वेश करैत अिछ । एि<strong>ह</strong>ठाम करुणा नामकनदी <strong>िव</strong>ख्यात र<strong>ह</strong>ल अिछ ।(१४) <strong>िव</strong>शौल ः— करुणाक <strong>िव</strong>ाितकबाद पिरमाबासी चतुर्दशीक िदन भारतक <strong>िव</strong>शौल प<strong>ह</strong>ुँचैत अिछ । एि<strong>ह</strong> थान <strong>ह</strong>ोइतकमला नदी व<strong>ह</strong>ैत अिछ आ एतऽ ऋष <strong>िव</strong>ािमक मिदर से<strong>ह</strong>ो अविथत अिछ ।(१५) जनकपुर ः— भारतक <strong>िव</strong>शौल पात पिरमाक अितम पडावथलक रुपमे नेपाल िथत िमिथलाक राजधानीक रुपमे<strong>िव</strong> िस र<strong>ह</strong>ल जनकपुरमे प<strong>ह</strong>ुँिचकऽ पिरमाबासी <strong>िव</strong>ाम करैत अिछ । एतऽ रतुका <strong>िव</strong>ाम पात अितम <strong>ह</strong>रमे अतगृ<strong>ह</strong>ीपिरमा करबाक परपरा र<strong>ह</strong>ल अिछ । जानकी आ राममिदरके के<strong>िव</strong>दु मािनक अतगृ<strong>ह</strong>ी पिरमा <strong>ह</strong>ोइत अिछ । एतऽसमत जरौलाकवादमे िमिथलामे <strong>ह</strong>ोली अथत फगुआक डफ बजैत रंग आ अ<strong>िव</strong>रक वष ारभ भऽजाइत अिछ ।•• २•म<strong>ह</strong>ािशवराी मेला आ गाँजाक यापार–मनोज झा मुिक्त•संसारमे सबसँ िस िशविल र<strong>ह</strong>ल नेपालक काठमाडू िथत मिदर सबठामक ि<strong>ह</strong>दू सब<strong>ह</strong>कलेल पैघ आथाक केकरुपमेपिरिचत र<strong>ह</strong>ल अिछ । <strong>िव</strong>िभ अवसरपर एतऽ लागऽवला मेलामे किसकऽ दशर्नािथर्क भीड़ लगैत अिछ । ओना बेगर मेलोकेपशुपितनाथक दशर्नकलेल संसारक सभ कोनासँ ि<strong>ह</strong>दूसब आओल करैत अिछ ।95


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong>षेश रुपसँ िशवराीमे पशुपितनाथक मिदरमे अपार भीडभाड लगैत अिछ । ब<strong>ह</strong>ुत दुर–दुरसँ योगीसब बाबाक दशर्नकलेलसे<strong>ह</strong>ो अवैत अिछ । नेपाल सरकारक िदससँ जोगी सब<strong>ह</strong>कलेल <strong>िव</strong>षेश यवथा <strong>ह</strong>ोएबाक कारणे से<strong>ह</strong>ो जोगी सब<strong>ह</strong>क आकषर्णकके पशुपितनाथ बनल अिछ । िशवराीक अवसरपर आओल जोगीके एतऽ सेवा सकारक अलावा समानक सँग <strong>िव</strong>दाईकरबाक परपरा चलैत आएल अिछ ।नेपाली भाषामे एकटा क<strong>ह</strong>बी छैक,‘पशुपितको याा, सीाको यापार’ । जकर अथर् <strong>ह</strong>ोइछ, पशुपितक याा आ िसधरीकयापार । िसधरीक उदा<strong>ह</strong>रण एि<strong>ह</strong>लेल <strong>दे</strong>लगेल <strong>ह</strong>ोएबाक चा<strong>ह</strong>ी िक िनरंकारक दरबारमे, दशर्नक ब<strong>ह</strong>ासँ सभ तर<strong>ह</strong>क लोकअपन–अपन कायर् िसि करैत छिथ । पशुपितनाथक ाँगणमे िशवराीक समयमे लागऽवलामे औिन<strong>ह</strong>ार जोगी सबमे ब<strong>ह</strong>ुत लोकत जोगीक भेषमे मा आ मा गाँजाक यापार करबाकलेल अवैत अिछ । एकटा आओल जोगीक क<strong>ह</strong>ब र<strong>ह</strong>िन जे ‘दू िदनगाँजा बेच लेल<strong>ह</strong>ुँ त भिर सालक जेबखच चिल जाइत अिछ ।’ <strong>ह</strong>ुनक क<strong>ह</strong>ब र<strong>ह</strong>िन जे <strong>ह</strong>म सबिदन गाँजा नई बेचैछी, मुदािशवराीमे गाँजाक बेचवामे कोनो रोकटोक नई र<strong>ह</strong>बाक कारणे <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ ओइिदन गाँजा बेचलेल करैत छी ।एि<strong>ह</strong> बेरुका <strong>िव</strong>तल िशवराीमे <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ गेल छल<strong>ह</strong>ुँ ई <strong>दे</strong>खबाकलेल जे कोन तर<strong>ह</strong>ें गाँजाक खुलेआम बाजार लगैत अिछपशुपितनाथक मेलामे । जखन पशुपितनाथक मिदरक सटले र<strong>ह</strong>ल आयर्घाटक सँगेक पुलसँ वाग्मतीके ओि<strong>ह</strong>पार राम मिदरकाँगणमे वेश केल<strong>ह</strong>ुँ त <strong>िव</strong>भुतसँ अपना शरीरके रंगने बाबासभ अपन अपन खित गािड़कऽ धुनी रमौने बैसल भेटला<strong>ह</strong> । <strong>ह</strong>मआ <strong>ह</strong>मरा संगे तीनटा आओर मी र<strong>ह</strong>ैथ । <strong>ह</strong>मसब पि<strong>ह</strong>न<strong>ह</strong>ॴसँ गाँजाक बाजारमे जाऽकऽ मोलजोल करबाक, मुदा नि<strong>ह</strong>ं िकनवाकबात <strong>िव</strong>चािरकऽ ओतऽ गेल छल<strong>ह</strong>ुँ ।ओतऽ <strong>दे</strong>खिलयैक ायः बाबासब अपना अपना आगामे नीक चीपीबला गाँजा एकटा लािटकवला पुिडयामे <strong>दे</strong>खयबाकलेल धेनेछिथ आ एकटा छोट वासनमें गाँजाक बुकनी रखने ओकरा िसकरेटमें भरैत अिछ । िसकरेट भिर–भिरकऽ आगामे सजा<strong>िव</strong>कऽरािखर<strong>ह</strong>ल छिथ । <strong>ह</strong>ुनकासँ पुछिलयैन,‘बाबा गाँजा केना <strong>दे</strong>ते <strong>ह</strong>ैं ?’बाबा क<strong>ह</strong>लिथ,‘ दश रुपैयाका एक िसकरेट ’<strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>िलयैन,‘बाबा, ब<strong>ह</strong>ुत म<strong>ह</strong>ँग भऽ गया, किन कम न<strong>ह</strong>ी <strong>ह</strong>ोगा ?’बाबा,‘<strong>ह</strong>म दुसरे बाबाजी जैसे भाँगको गाँजा क<strong>ह</strong>कर न<strong>ह</strong>ी बेचते <strong>ह</strong>ैं, एकदम असली माल <strong>ह</strong>ै ।’<strong>ह</strong>म, ‘बाबा केना बुझेंगे जे ई असली <strong>ह</strong>ै ?’बाबा(गाँजाक चीपी <strong>दे</strong>खवैत), ‘ई <strong>दे</strong>खता <strong>ह</strong>ै, वस ऐसा<strong>ह</strong>ी माल <strong>ह</strong>मारे ई<strong>ह</strong>ां िमलेगा ’<strong>ह</strong>म, ‘बाबा २५ रुपैयामे चािरटा िदिजएगा ?’जखन <strong>ह</strong>म १० रुपैयामे एकटा दाम क<strong>ह</strong>ने िसकरेटके २५ रुपैयामे चािरटा <strong>दे</strong>वाक बात क<strong>ह</strong>िलयै<strong>ह</strong> त बाबा मोनके मसोरैत<strong>दे</strong>वाकलेल तैयार भऽ गेला<strong>ह</strong> । मुदा <strong>ह</strong>मरा सबके लेबाक नई छल ताँए दुआरे ओतऽसँ आगा बढल<strong>ह</strong>ुँ ।आगा बढल<strong>ह</strong>ुँ त <strong>दे</strong>खैत छी जे सब बाबाक आगामे ओि<strong>ह</strong>ना िसकरेट सजाओल अिछ आ गि<strong>ह</strong>ंकीसब िकनमे आ बाबाजीसब बेचऽमेयत छिथ । फेर एकटा बाबालग प<strong>ह</strong>ुँचल<strong>ह</strong>ु आ पुछिलयै<strong>ह</strong>, ‘बाबा परसाद <strong>ह</strong>ै ?’बाबा( <strong>ह</strong>मरा िदस िनचासँ उपरिदस घुरैत), ‘बेचनेके िलए त न<strong>ह</strong>ी <strong>ह</strong>ै, लेिकन पीनेके िलए िमल जाएगा ’<strong>ह</strong>म,‘कते पैसा लगेगा ?’बाबा,‘१००÷५० जो <strong>दे</strong>ना <strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>दो’<strong>ह</strong>म,‘बाबा ५ रुपैयाके न<strong>ह</strong>ी िमलेगा ?’बाबा,‘य<strong>ह</strong>ाँसे जाओ, पाँच रुपैयाके गाँजा न<strong>ह</strong>ी िमलता <strong>ह</strong>ै ।’<strong>ह</strong>मसब फेर ओतसँ आगा बढल<strong>ह</strong>ु त एकठाम ५÷६ टा बाबाजी चारुकातमे वैिसकऽ धुनी तपैत <strong>दे</strong>खिलयैन । <strong>ह</strong>म ओतऽ जाकऽपुछिलयै जे बाबा परसाद िमलेगा ? केओ िकछु नई बाजल त<strong>ह</strong>न <strong>ह</strong>मसब आगा बढऽ लगल<strong>ह</strong>ुँ । <strong>ह</strong>मरा सबके आगा बढैत <strong>दे</strong>िखओि<strong>ह</strong>मेंसँ एकटा बाबा बजौलिथ आ क<strong>ह</strong>लिथ,‘ जादा त न<strong>ह</strong>ी <strong>ह</strong>ै, <strong>ह</strong>ँ कमसम पानेके िलए परसाद िमल जाएगा ,’<strong>ह</strong>म,‘कते रुपैया <strong>दे</strong>ना पडेगा ?’बाबा,‘कमसेकम १० रुपैयाका’<strong>ह</strong>म,‘बाबा दू रुपैयाके न<strong>ह</strong>ी िमलेगा ?’बाबा(<strong>ह</strong>मरा मुँ<strong>ह</strong>पर िठिकयवैत),‘ अच्छा लाओ लेले ।’बाबाके <strong>दे</strong>वाक तैयारी भेल <strong>दे</strong>िखकऽ <strong>ह</strong>मर िम क<strong>ह</strong>लिथजे छोडू चलु–चलु क<strong>ह</strong>ैत <strong>ह</strong>मसब आगा बिढ गेल<strong>ह</strong>ुँ ।96


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ओि<strong>ह</strong> ाँगणमे िकछु <strong>िव</strong><strong>दे</strong>शी मि<strong>ह</strong>ला आ पुरुषसे<strong>ह</strong>ो बाबाक धुनीक बगलमे गाँजा भरल चीलम सुनगवैत नजर आओल । ओि<strong>ह</strong>पिरसरमे िभडभाड ब<strong>ह</strong>ुत किसकऽ छल, आ ओि<strong>ह</strong> पिरसरमे घुमैत ायः दशर्नाथक आँिग <strong>दे</strong>खवा योग्य छल । िकनको आँिखबुझाइत छल जे लाल भऽकऽ आब िनकल<strong>ह</strong>ी बला अिछ त िकनको आँिख डुिबगेल अिछ । जा<strong>ह</strong>ीमे युवा आ युवती सभ सामेलछल । सब<strong>ह</strong>क चलबाक दृय से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खवा योग्य छल । एकटा डेग ए<strong>ह</strong>र त दोसर ओ<strong>ह</strong>र । ओ<strong>ह</strong>ीमे गाँजाक अवै िबिनई <strong>ह</strong>ो ताि<strong>ह</strong>लेल सुरक्षा िनकाय <strong>ह</strong>रीक यूटी से<strong>ह</strong>ो खटौने छल । गाँजा रोकबाकलेल आएल पुिलस से<strong>ह</strong>ो बाबाक धुनीक आगागाँजाक सॲटा लगवैत नजिर आएल । नजारा सब <strong>दे</strong>खैत <strong>ह</strong>मसब ओतऽसँ बा<strong>ह</strong>र िनकलल<strong>ह</strong>ुँ आ िशवराीक अवसरपरपशुपितनाथक दशर्न करबाकलेल आओल अिधकांश बाबाक असली कारणसँ िभज्ञ भेल<strong>ह</strong>ुँ ।बुझाइया ता<strong>ह</strong>ु दुआरे अनिदनो जॱ केओ क<strong>ह</strong>ैत अिछ जे पशुपित जाऽकऽ अवैत छी त अिधकांश लोक ई बुझैत अिछ जे,‘ ईपे गाँजा िपवऽ जाऽर<strong>ह</strong>ल छिथ ।’जॱ एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क गाँजाक खुला यापार <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ल त लोक अपना िधयापुताके िशवराीक मेलामे पशुपितनाथक मिदरमेपठेवासँ पर<strong>ह</strong>ेज नई करत तकर कोनो ग्यारेटी नि<strong>ह</strong> ।िमिडया सेटरक थापनापशुपित क्षे <strong>िव</strong>कास कोषारा पशुपितनाथक मि<strong>ह</strong>माके रािय÷अतररािय रुपमे चार सार करबाकलेल िमिडया सेटरकथापना केलक अिछ ।पशुपितनाथक सबधमे <strong>दे</strong>श÷<strong>िव</strong><strong>दे</strong>शमे र<strong>ह</strong>ल ि<strong>ह</strong>दू आ गैर ि<strong>ह</strong>दू सब<strong>ह</strong>क पशुपितनाथक सबधमे जानकारी कराएब मुख उेयकसंग थािपत िमिडया सेटर पशुपितनाथ सबिध सभ तर<strong>ह</strong>क सूचना संसार भिर संेषण करबाक काज करत से बात िमिडयासेटरके उाटन करैत कोषक सदय–सिचव सुशील ना<strong>ह</strong>टा बतौलि<strong>ह</strong> ।ीपशुपितनाथक पिरसरमे लागऽवला <strong>ह</strong>रेक मेला÷म<strong>ह</strong>ोसवमे सूचना काशन÷शारणकलेल आबऽवला संचारकमके यथा संभवस<strong>ह</strong>योग करबाक काज िमिडया सेटरके र<strong>ह</strong>ल बात बताओलगेल अिछ ।ति<strong>ह</strong>ना संसारभिर घरेमे बैसल–बैसल पशुपितनाथ सबिध <strong>ह</strong>रेक गित<strong>िव</strong>िधके <strong>दे</strong>खवाकलेल कोषारा िमिडया सेटर माफर्त वेभसाइटक शुरुवात से<strong>ह</strong>ो कयलगेल अिछ । धधध।उबकजगउबतष्।यचन।लउ ठेगाना र<strong>ह</strong>ल एि<strong>ह</strong> साइटक उाटन संकृित मीिमने िरजाल कयने र<strong>ह</strong>िथ ।३. प३.१. कालीकांत झा "बुच" 1934-2009- आगाँ३.२. गंगेश गुंजन:अपन-अपन राधा १९म खेप97


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.३. िकछु रंग फगुआकः धीरे ेमिषर्३.४. िशव कुमार झा-िकछु प३.५.कोशी--ो. किपलेर सा<strong>ह</strong>ु३.६.सा<strong>ह</strong>ेब--म<strong>ह</strong>ाकात ठाकुर३.७.वागत गीत--राधा कात मंडल ‘रमण’३.८. राज<strong>दे</strong>व मंडल-दूटा क<strong>िव</strong>ता १.युग्मक फाग-प २.आगमनव.कालीकात झा "बुच"98


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कालीकांत झा "बुच" 1934-2009ि<strong>ह</strong>नक जम, म<strong>ह</strong>ान दाशर्िनक उदयनाचायर्क कमर्भूिम समतीपुर िजलाक किरयन ाममे 1934 ई0 मे भेलिन । िपता व0 पंिडत राजिकशोरझा गामक मय <strong>िव</strong>ालयकथम धानायापक छला<strong>ह</strong>। माता व0 कला <strong>दे</strong>वी गृि<strong>ह</strong>णी छली<strong>ह</strong>। अंतरनातक समतीपुर कॉलेज, समतीपुरसँ कयलाक पात िब<strong>ह</strong>ारसरकारक खंड कमर्चारीक रूपमे सेवा ारंभ कयलिन। बालि<strong>ह</strong>ं कालसँ क<strong>िव</strong>ता लेखनमे <strong>िव</strong>शेष रूिच छल । मैिथली पिका-िमिथला िमि<strong>ह</strong>र, मािट- पािन, भाखा तथा मैिथली अकादमी पटना ारा कािशत पिकामे समय - समयपर ि<strong>ह</strong>नकरचना कािशत <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>लिन। जीवनक <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध <strong>िव</strong>धाकेँ अपन क<strong>िव</strong>ता एवं गीत तुत कयलिन। साि<strong>ह</strong>य अकादमीिदली ारा कािशत मैिथली कथाक इित<strong>ह</strong>ास (संपादक डाॅ0 बासुकीनाथ झा )मे <strong>ह</strong>ाय कथाकारक सूची मे, डाॅ0 <strong>िव</strong>ापित झा ि<strong>ह</strong>नक रचना‘‘धमर् शााचायर्"क उलेख कयलिन । मैिथली एकादमी पटना एवं िमिथला िमि<strong>ह</strong>र ारा समय-समयपर ि<strong>ह</strong>नका शंसा प भेजलजाइत छल । ृंगार रस एवं <strong>ह</strong>ाय रसक संग-संग <strong>िव</strong>चारमूलक क<strong>िव</strong>ताक रचना से<strong>ह</strong>ो कयलिन । डाॅ0 दुगनाथ झा ीश संकिलत मैिथलीसाि<strong>ह</strong>यक इित<strong>ह</strong>ासमे क<strong>िव</strong>क रूपमे ि<strong>ह</strong>नक उलेख कएल गेल अिछ |!! रािधकाक <strong>िव</strong>लाप !!चिल गेला सिख याम जमुना पार गय,<strong>ह</strong>मर जीवन नाव तिज मजधार गय ।पीठ पर फ<strong>ह</strong>रा र<strong>ह</strong>ल छल पीत पट,कॉख तर बॅसुरी अधर पर एक लट,कर कम लमे काठ केर पतवार गय ।.........भऽ गेला वैराग्य लऽ घर सॅ <strong>िव</strong>दा,ज्ञान मे विन नाथ गुरू जगतक मुदा,ेम मे की ई उिचत यव<strong>ह</strong>ार गय ।......................सय अिछ घनयाम चोर ि<strong>ह</strong>यतोड़ छिथ,रूप कपटी िनरदयी बेजोर छिथ,झूठ योगेर क<strong>ह</strong>िन संसार गय ।.............आन खाितर का<strong>ह</strong> पूणनंद छिथ,िमलन सुमनक शु मधु मकरंद छिथ,वर्जक बनला <strong>िव</strong>र<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ा<strong>ह</strong>ाकार गय ।.............................99


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>ुनक सांख्यक गीत सॅ गीता बनल,भिक्त केर उप<strong>दे</strong>श सॅ गुंिजत गजल,रािधकाक <strong>िव</strong>लाप सभ वेकार गय ।........................................!! <strong>ह</strong>मर गाम !!<strong>ह</strong>मर गाम अिछ बड़ म<strong>ह</strong>ान औ, शकरकंद लागल गारा ।परतर के कऽ सकतै आन औ, शकरकंद लागल गारा ।।<strong>ह</strong>लधर जूआन <strong>िव</strong>शुन<strong>दे</strong>व प<strong>ह</strong>लमान जतऽ,बुलबुल, बुच, बैजू बनऽल <strong>िव</strong>ान जतऽ,<strong>दे</strong>व सऽन <strong>िव</strong>ान औ शकरकंद लागल गारा ।परतर ......................................................................... ।।दऽस लोक बीच बनै धमवतारे,<strong>दे</strong>खू से कऽ र<strong>ह</strong>लै भवसागर पारेसुन<strong>ह</strong>ट मे लऽ र<strong>ह</strong>लै ाण औ शकरकंद लागल गारा ।परतर ......................................................................... ।।मूरूख भऽ वी0 ए0 केर काने कटै छै,भोरे सॅ सॉझो धिर ज्ञाने छॅटै छै,िनशवद मे चरबै - छै धान औ शकरकंद लागल गारा ।परतर ......................................................................... ।।सगरो िदन र<strong>ह</strong>लै फल<strong>ह</strong>ारे मे बैसल,सॉझे <strong>दे</strong>खै छी ओ ग<strong>ह</strong>वर मे पैसल,कर कऽ र<strong>ह</strong>लै धेयान औ शकरकंद लागल गारा ।परतर ......................................................................... ।।जर मधूर चािख मत गामवासी,खाकऽ धधूर सै<strong>ह</strong> बनलै उदासी,कचरी केर केलकै दोकान औ शकरकंद लागल गारा ।परतर ......................................................................... ।।भेल चौपािड़ पऽर पूरा कठघारा,नौला सॅ भऽ र<strong>ह</strong>लै वीस अवधारा,राखू िसड॰रा<strong>ह</strong>ी केर मान औ शकरकंद लागल गारा ।परतर ......................................................................... ।।100


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गंगेश गुंजन:जम थान- िपलखबाड़, मधुबनी।ी गंगेश गुंजन मैिथलीक थम चौबिटया नाटक बुिधबिधयाक लेखक छिथ आऽ ि<strong>ह</strong>नकाउिचतवक्ता (कथा सं<strong>ह</strong>) क लेल साि<strong>ह</strong>य अकादमी पुरकार भेटल छि<strong>ह</strong>। एकर अितिरक् मैिथलीमे <strong>ह</strong>म एकटा िमया पिरचय,लोक सुनू (क<strong>िव</strong>ता सं<strong>ह</strong>), अ<strong>ह</strong>ार- इजोत (कथा सं<strong>ह</strong>), पि<strong>ह</strong>ल लोक (उपयास), आइ भोर (नाटक)कािशत। ि<strong>ह</strong>दीमे िमिथलांचलकी लोक कथाएँ, मिणपक नैका- बिनजाराक मैिथलीसँ ि<strong>ह</strong>दी अनुवाद आऽ शद तैयार <strong>ह</strong>ै (क<strong>िव</strong>ता सं<strong>ह</strong>)।१९९४- गंगेश गुंजन(उिचतवक्ता, कथा)पुतक लेल सि<strong>ह</strong>य अका<strong>दे</strong>मी पुरकारसँ समािनत ।अपन-अपन राधा १९म खेपने करिथ बैिस क' एक क्षण दुटपीने भैये जािथ <strong>ह</strong>मरा अंतर मे चुप, शांत|मन तं बरु <strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>मर, <strong>ह</strong>मर अपन, अपने मे भेटैतखास अपना अधीन |क<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>ोइत अछी से ? क<strong>ह</strong>ाँ?कोनो उपायॲ क<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>ोइछ...उाप दग्ध दय मे ई शीतल , िनित,रौद-बसात सबटा जेना भेल अिछ, जेना िकछु नि<strong>ह</strong>ं |सब िकछु भ' गेलय िकछु ने |ई तं नबे पराभव िथक, नबे रूपक माया !बेश नािच र<strong>ह</strong>लौ<strong>ह</strong>ें आमिलत अपनि<strong>ह</strong>ं अरजल एि<strong>ह</strong>वपीरण के बान क' जेना अनुानबेश भिक्त-वा<strong>ह</strong>ैत समपर्ण सं क' र<strong>ह</strong>ल छी कए िदन सं <strong>ह</strong>ोम!अपनि<strong>ह</strong>ं नि<strong>ह</strong>ं ,<strong>ह</strong>ुनको <strong>िव</strong>रु ई कमर्कांड, िजनका101


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्भिर गोकुल क<strong>ह</strong>ैत छिन क<strong>ह</strong>ाई |...ई किरया छॱरा नि<strong>ह</strong>ं जीब <strong>दे</strong>त, नईं मर' <strong>दे</strong>त|नै र<strong>ह</strong>' <strong>दे</strong>त, नईं क<strong>ह</strong>' <strong>दे</strong>त िकछुओ टा...अपने र<strong>ह</strong>त एि<strong>ह</strong>ना अलोिपत |कतोक-कतोक िदन, आ बनल बौक राखत <strong>ह</strong>मरो बना क' एि<strong>ह</strong>नाए<strong>ह</strong>ी दशा|...राधा दाई बड़ कठोर भ' जी<strong>ह</strong> कूच' लगली<strong>ह</strong>-मनकथा मे एनाी कृण कें करैत गंजन, लगबैत अिभयोग पर अिभयोग कयना गेलिन घोर पाप सेबोध क' <strong>दे</strong>लकैन अतयत, अिथर-अशांत ाण !छ्टपट छटपट करय लगली<strong>ह</strong>, कए टा कृिम यव<strong>ह</strong>ार-बात , जेना -धोअ' जल सं आंिख-मुं<strong>ह</strong>-कपार-कान-गदन गरदिन-<strong>ह</strong>ाथ-पैर आ नुआक आंचर सं पोछैत बेर-बेरफेर-फेर पोछैत अपन पोछलो <strong>दे</strong><strong>ह</strong>-अंगजेना अपनि<strong>ह</strong>ं कें करबा लेल िनसंग क' गेली<strong>ह</strong> कतोक कालकैक टा ए<strong>ह</strong>ने <strong>िव</strong>षय , बनौटी काज | ई सब के<strong>ह</strong>न राधाक कमर् आकृणक की ममर् ? मुदा िलखत िलिखतय राधा-एक टा नबे कमर्गीता सभक सॱसे समाज सब लोकक बुि मक करबा लेलनब तर<strong>ह</strong>क योग-उपयोग, तकर लगािबतय अनुमान-<strong>िव</strong>ज्ञान |सभक में ठाढ़ किरतेय सब<strong>ह</strong>क एकि<strong>ह</strong> समाज, ते<strong>ह</strong>न लोक-बुिनब सिजर्त सृि नूतन वाद सुखी लोक-िमक-संसार !बनािबतॱ <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴ<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴ बनायब से वाधीन सुरिक्षत सब<strong>ह</strong>क समाज |कि<strong>ह</strong>या मुदा ?कोना ?मुदा िक कोनो िनमण िथक चूि फूकबक सन सरल काज,राधा, बाज। छैक ते<strong>ह</strong>न सोझ काज, नीिपया-बिढ़या आ एत' धिर जेमालजालक सेवा सन स<strong>ह</strong>ज-सरल ?से कथमिप नि<strong>ह</strong>ं, कथमिप, बनब' सं पि<strong>ह</strong>ने अपना कें िकछु बनाब' पडैत छैक-बना सकबा योग्य !से योग्य लोक <strong>ह</strong>ोइत अिछ एकटा बुि, ेरणा,चेतना ।अयास-यासक बलें िबनु थाकल अनवरत चलबाक-चलैत जयबाक संकप सँ मा कपना करैत छैक-मनुक्ख कें तैयार क' जयबा लेल, अपना अपन िनजी पिरवार छोिड़सॱसे समाजक करबा वाते काज-उपकार ।102


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्से कपना रूप धरैत अिछ-कमर्क, मोन आ मे<strong>ह</strong>नितक िनरतरकारबार मे,सुतैत-सुतैत-उठैत,चलैत-बैसैतमनक व करबा मे यथाशी साकारजाय नि<strong>ह</strong> दैतिछ एक<strong>ह</strong>ु टा क्षण अनेरे-बेकार सेम म सं धर' लगैत छैक रूपाकार ।वक साँचक आ गढ़बाक उपम मे <strong>ह</strong>ोअ' लगैत छैकठाढ़ अनमन सभ भोर <strong>दे</strong>खबा योग कोनो छोटिछन गाछ भने <strong>ह</strong>ो भाँटाक,एक रती आओर ऊँच मूड़ी ! पात सब ओकर आओर <strong>दे</strong>खार<strong>दे</strong>खबा-बुझबा योग्य से <strong>िव</strong>कास, उितक लक्षण ,समय कें सिय-वतः चलैत-चलवैत रखबाक अथक वभावक दशर्नेिरत करबाक दाियव-िनव<strong>ह</strong>, बुझाइत छैक--राित बीतल तं एकि<strong>ह</strong> ठामअथत ओत' नि<strong>ह</strong>ं जतए सँ साँझ भेल र<strong>ह</strong>य, ओ बीित क' बिढ़ गेलय आगाँ-भाँटा गाछक एक न<strong>ह</strong> बढ़बा मे,भिर टोलक इनारक भोरका जल मे, आ कए पक्षीक बयक कलरव मे िमझरभेल िकछु आओर चुनचुन करैत सः जनमल चुनमुीक बोल मेअनमन जेना म आ तार सतकक लािग गेल <strong>ह</strong>ो कोनो-पँचम, बा मयम वर एे संग आ विनत भ' गेल <strong>ह</strong>ो सबटाएकदमे सँ नब रूप-वाद मे अवणर्नीय !काल एि<strong>ह</strong>ना ए<strong>ह</strong>ी सब गित<strong>िव</strong>िध-कार मेआगाँ बढ़ैत अिछ। सभक बयस मे एक िदन आरो जुिट जएबाक रूप मे,गत िदनक बाँिच गेल खेत कें जोित पूरा क' <strong>दे</strong>बा मे काल बढ़ल अिछ आगाँ।ओ नि<strong>ह</strong>ं ठ<strong>ह</strong>रल भिरयो राित। लोक-पशु-पक्षी-मालजाल आ गाछ बृक्ष जकाँ भिर राितसुतबा-सुतएबा आ <strong>िव</strong>ाम करबा मे िकंबा जगले व िब!पडऽल एक ठाम कोनो सीिमत मृित-सुख कामनाकवकेित मो<strong>ह</strong>क ठ<strong>ह</strong>रल संसार मे नि<strong>ह</strong>ं। समय तकरा अनठा क' बढ़ल गेलय आगाँ।पाछाँ घुरबाक ओकरा अिधकार नि<strong>ह</strong> भेटलैक। नीके भेलैक। सोिच-बुिझये क' कएलिखन ई सृिए<strong>ह</strong>न <strong>िव</strong>धान, काल नि<strong>ह</strong> घूिम सकय पाछाँ, नि<strong>ह</strong>ं तं ओ<strong>ह</strong>ो बिन जायत मनुक्खे जकाँ-अ<strong>ह</strong>दी,वाथआ तें आमसुख लीन जीव ! गबैत अतीतक कुरूप सँ कुरूप कटु सँ कटु गीत,मनेमन <strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>त मन मािफक िबन <strong>दे</strong>खलो यतीत, तकर मृत अधमृत िच भेल आम <strong>िव</strong>भोर।करैत र<strong>ह</strong>त ात सं दुप<strong>ह</strong>िरया, साँझ सं भोर..मरल अतीत मे जीयब के<strong>ह</strong>न यथर्क िथक इच्छा मनक ?काल टा बाँचल अिछ ए<strong>ह</strong>न संामक रोग सँ, रच्छ अिछ।तें तं अिछ साबुत िनभक िनमर्म से<strong>ह</strong>ो,तें ओ सतत तैयार !अपन गित आ कमर् लेल ओकरा ने चा<strong>ह</strong>ी कोनो टा औजार,मनुय जकाँ,जकरा दातमिन पयर्त <strong>ह</strong>ेतु चा<strong>ह</strong>ी एक टा छूरी,न<strong>ह</strong> काट' वाते न<strong>ह</strong>रनी...मनुक्ख कें दाँत खोधबाक लेल पयर्त चा<strong>ह</strong>ी-नोकगर खिड़का।िकछु ने िकछु कोनो ने कोनो औजारमनुक्ख भेल गेल िकंिचत तें कालमे ि<strong>ह</strong>ंसक !ई कोनो आमग्लािन करबा योग्य <strong>िव</strong>षय नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ैक जतेक राधा कें बुझाय लगलिन।103


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अपनएि<strong>ह</strong> मनोदशा मे जीवैत ए<strong>ह</strong>न नोतल असकर एकात मे अपन आ भाव संग आइकए िदन बीित गेल छलिन। कए िदन गाम,लोक,समाज सँ अदृय अपन उपािजर्तएकात मे यिप बुझाइत छिन सब िकछु छिन उपिथत, ीकृण जत' सः उपिथत<strong>ह</strong>ोिथ ओति<strong>ह</strong> तं छिन <strong>ह</strong>ुनक ांड उपिथत ! मुदा ई बोध राधा कें एक रूपें तेना समृकएने र<strong>ह</strong>लिन आइ धिर जेना किठनता सँ अजर्ल पयत धन पर कोनो अकमर्क भ' गेलधिनक! एक समय िनित सूित गेल <strong>ह</strong>ो। के पड़ओ आब िकछु करबाक च मे ? पयततं अिछ । सब टा मौज करी,जीवी,खाइ-पीबी । ई कोनो आमग्लािन करबा योग्य <strong>िव</strong>षय नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ैक जतेक राधा कें बुझायलगलिन।अपनएि<strong>ह</strong> मनोदशा मे जीवैत ए<strong>ह</strong>न नोतल असकर एकात मे अपन आ भाव संग आइकए िदन बीित गेल छलिन। कए िदन गाम,लोक,समाज सँ अदृय अपन उपािजर्तएकात मे यिप बुझाइत छिन सब िकछु छिन उपिथत, ीकृण जत' सः उपिथत<strong>ह</strong>ोिथ ओति<strong>ह</strong> तं छिन <strong>ह</strong>ुनक ांड उपिथत ! मुदा ई बोध राधा कें एक रूपें तेना समृकएने र<strong>ह</strong>लिन आइ धिर जेना किठनता सँ अजर्ल पयत धन पर कोनो अकमर्क भ' गेलधिनक! एक समय िनित सूित गेल <strong>ह</strong>ो। के पड़ओ आब िकछु करबाक च मे ? पयततं अिछ । सब टा मौज करी,जीवी,खाइ-पीबी ।...परतु जबकल बद धनक गित तं कपूर्रजकाँ <strong>ह</strong>ोइछ, िबलाइत-िबलाइत िना<strong>ह</strong>े िबला जाइत छैक । यावत् याबत् ओ िनित धिनकजगैए, बूझैए ताबत भ' र<strong>ह</strong>ल र<strong>ह</strong>ैत छैक ओकरा पर कालदडक गं<strong>ह</strong>ीर <strong>ह</strong>ार। ताबत् भ' चुकैछ ओअथबल-बेकार..<strong>ह</strong>ाथ मलैत-कछमछ उठैत-बैसैत...तथािप जे<strong>ह</strong>न अमूय धन ीकृण कें मािन राधा छिथ वयं मे ी सप धय परतु सेतकर वरूप की ए<strong>ह</strong>ी रूपे एि<strong>ह</strong>ना ब<strong>ह</strong>ुत काल धिर राखल जा सकैत छैक- अनघट अक्षुण ?की एकरो नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोअ' लगतैक िदनानुिदन क्षय ? घटतैक नि<strong>ह</strong> एकरो भाव आ गुण ? यिदई एि<strong>ह</strong>ना एकरूप एकि<strong>ह</strong> िथित मे, एकटा ने<strong>ह</strong>ी ेमी, से भने राधे िकएक नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ो तकराेमक ताप सँ मा र<strong>ह</strong>तैक सुरिक्षत? एि<strong>ह</strong> ेम मे <strong>िव</strong>कास <strong>ह</strong>ेतैक अपन ए<strong>ह</strong>ने असकर समिपर्तपरतु िनजी एकाथ मे ? ई ब एकातक उसर समय-भूिम मे ेमक लीकतबा ऊँच कतबाऐल फैल चतिर सकतैक ...भने कतबो पटाबिथ राधा, जल नि<strong>ह</strong>-अपना नोरे सँ तकरा।ओ<strong>ह</strong>नो वनपित ेम<strong>ह</strong>ुक वनपित कें नोर नि<strong>ह</strong>, नीर वच्छ शीतल नीरेसंविधर्त करैत छैक । बढ़बैत छैक ओकर शिक्त आ सॱदयर् आ बनबैत छैकअपना अितव सफल <strong>ह</strong>ोयबा योग्य तैयार।ओकरा चा<strong>ह</strong>ी िनयक ने<strong>ह</strong> संचािरत गित <strong>िव</strong>िध, यव<strong>ह</strong>ार ।राधा िकएक नि<strong>ह</strong> सोचैत छी,िकएक नि<strong>ह</strong> सोचिलऐक ई बात ?जाि<strong>ह</strong> ेम आ तकर अिभमान मे पड़ल रि<strong>ह</strong> गेल<strong>ह</strong>ुं अनेरे एतेक िदनअसकर िनिय, जाि<strong>ह</strong> ने<strong>ह</strong>क वािभमान मे अड़ल रि<strong>ह</strong> गेल<strong>ह</strong>ुंएते-एते समयक यथर् िदन-राित,तकरा िक एि<strong>ह</strong> बाटे कि<strong>ह</strong>यो पाओल जा सकैत अिछ?बढ़ाओल जा सकैत अिछ आगाँ? संभव छैकएि<strong>ह</strong> रते प<strong>ह</strong>ुँचब ओि<strong>ह</strong> ठाम जतए रूसल बैसल छिथ अपनेकबृदावन िब<strong>ह</strong>ारी लाल, िकछु करबा मे लागल छिथ।<strong>दे</strong>खाइ नि<strong>ह</strong> पड़ैए। <strong>दे</strong>खाइ पड़ैए मा अ<strong>ह</strong>ाँक अपन आम पीड़न,104


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्वयं के सीिदत करबाक मोनक एक टा सुिभतगर रोगसुिभतगर पर उनिट उठली मने मन राधा ।आिखर रोगे िथक ई'बुझओलिन मन कें-' उठू, अपने आप कें करू तैयार।पड़ल नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ू के<strong>ह</strong>ुनी पर भार <strong>दे</strong>ने, तर<strong>ह</strong>थी पर रािख क' ठोढ़ी अपन,एते-एते िदन-राित, राधा दाय ! की क<strong>ह</strong>ने र<strong>ह</strong>िथ ओि<strong>ह</strong> सया ीकृण ?आ के<strong>ह</strong>न साफ-साफ, जेना क<strong>ह</strong>ने नि<strong>ह</strong>, गािब क' सुनौने र<strong>ह</strong>िथ अपन<strong>िव</strong>चार,आमाक अपन उलास ! से, क<strong>ह</strong>ने नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>िथ ताि<strong>ह</strong> क्षण॒गओने र<strong>ह</strong>िथ अ<strong>ह</strong>ाँक लग अपन मनोराग ।-के<strong>ह</strong>न आनद छैक राधा, करबा मे कोनो उपकारक काज ? वयंकोनो कारणें अशक्य-अस<strong>ह</strong>ाय जे भ' गेल <strong>ह</strong>ो,क्यो नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ो जकरा <strong>दे</strong>खिन<strong>ह</strong>ार, क' <strong>दे</strong>बा मे ओकर ब<strong>ह</strong>ुत जरूरी काज ?के<strong>ह</strong>न लगैत छैक मोन कें खुशी? से करबा मे ुिट भ' गेनेमन भ' जाइत छैक कतेक िख,बुझाय लगैत छैक के<strong>ह</strong>न अकमर्क, उदास ?िकछु रंग फगुआकः धीरे ेमिषर्कोन रूप फगुआ खेलाएब ?िदनभिरक पसेनासँराित <strong>ह</strong>मर पेट भरएिजनगीक िचतापरसे<strong>ह</strong>ताक लाश जरए<strong>ह</strong>ोड़ी कोना <strong>ह</strong>म गाएब!कोन रूप फगुआ खेलाएब!105


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्परुकेँक <strong>दे</strong>ल वचनखूब खाएब पूआबौआलए अा, आघरनीलए नूआजेठक इनारसँघीचैए पािन मगगरी कखन भिर पाएब!कोन रूप फगुआ खेलाएब!आश लेने ि<strong>ह</strong>रदयनइ कि<strong>ह</strong>यो जुड़ाएलसाँसक िचड़इ एतबामुफति<strong>ह</strong> उड़ाएलचूिर–चूिर पाथरथुराएल अिछ <strong>ह</strong>ाथोआब कोना डफा बजाएब!कोन रूप फगुआ खेलाएब!मधुसनक बोल<strong>ह</strong>ुटा<strong>ह</strong>मरालए गीत <strong>ह</strong>एतसतोषक मुकीअभावोक मीत <strong>ह</strong>एत106


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ने<strong>ह</strong> भरल िजनगी िथकसतरी इधनुषकोन काज रे उड़ाएब!एि<strong>ह</strong>ना <strong>ह</strong>म फगुआ खेलाएब।<strong>िव</strong>.सं. २०४९/११/२५फगुआ गीतनायकःएमकी <strong>ह</strong>ोरीमे गोरी मचेबै <strong>ह</strong>ुड़दंगकेओ क<strong>ह</strong>ै मतवाला िक क<strong>ह</strong>ै रे मतंगनाियकाःएमकी <strong>ह</strong>ोरीमे जोड़ी चढ़ेलौँ िक भंगिकए <strong>ह</strong>मरा सताबैत, करै छी एना तंगनायकः<strong>ह</strong>ोरीक ई बलजोरी गोरी ेमक बस इज<strong>ह</strong>ार छैआिलंगनमे अ<strong>ह</strong>ाँ छी तैसँ फगुओमे ई ब<strong>ह</strong>ार छैनाियकाःबड़ लागए सो<strong>ह</strong>नगर ई ेमक तरंगमुदा किट ने जाए ककरो नजिरसँ पतंगनाियकाःमदमातल ई पवन ब<strong>ह</strong>ैए, िचनगी जुिन सुनगाउ यौझुलसए नइ ई ेमिचड़ैया, लऽग ने आरो आउ यौनायकःअ<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>मरा बूझै छी िकएक अवढंग107


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>म तँ ेमक बजाबै छी मन–िमरदंगनायकःरंगक नइ उसव ई खािल िजनगीक से<strong>ह</strong>ो वसत छैरंिग ली मनकेँ ेमक रंग तँ के<strong>ह</strong>नो पतझड़ अत छैनाियकाःएना ि<strong>ह</strong>यामे िपया नइ जगबू उमंगनइ तँ सैँतल ई मनमे िछलिक जाएत रंगअसली र उड़ेिलयै नापुरुषः िब<strong>ह</strong>ुँसैत फगुआ फेरो आएलमनमे नव उम समाएलडफा बजैबे, <strong>ह</strong>ोिरयो रे गेबै,छाती जुड़ेबै ना<strong>ह</strong>म तँ र उड़ेबै नाीःिब<strong>ह</strong>ुँसैत फगुआ फेरो आएलमनमे नव उम समाएलनचबै नचेबै, गेबै गबेबै,छाती जुड़ेबै ना<strong>ह</strong>म तँ र उड़ेबै नापुरुषः नव–पलव लऽ गाछ पनुघलैनैनकेँ च<strong>ह</strong>ुँिदस फूले सुझलै108


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ीःदैव रे की भऽ गेल ई <strong>ह</strong>मरासबतिर <strong>दे</strong>खी भमरेभमरापुरुषः गोरीक छमछम बाजैत पायलकऽ गेल सोझे <strong>ह</strong>मरा घायलमरबै िक जीबै, ेमरस पीबै,छाती जुड़बै ना<strong>ह</strong>म तँ र उड़ेबै नाीःमन–मिदर ई छल अजबारलतोरि<strong>ह</strong> मुरुतसँ गेल अजबारलीःसैंतल सेजौट गेल धिङआएलतो<strong>ह</strong>र बातसँ मन भिङआएलपुरुषः एमकीक <strong>ह</strong>ोरी, धािर गेल गोरीछाती जुड़ेिलयै नाअसली र उड़ेिलयै ना<strong>िव</strong>.सं. २०५०/१०/३०िशव कुमार झा-िकछु प ३..िशव कुमार झा ‘‘िटलू‘‘,नाम ः िशव कुमार झा,िपताक नाम ः व0 काली कात झा‘‘बूच‘‘,माताक नाम ः व0 चकला <strong>दे</strong>वी,जम ितिथ ः 11-12-1973,िशक्षा ः नातक (िता),जम थान ः मातृक ः मालीपुरमोड़तर, िज0 - बेगूसराय,मूलाम ः ाम $ पालय - किरयन,िजला - समतीपुर,िपन: 848101,संित ः बंधक, सं<strong>ह</strong>ण,जे0एम0 ए0 टोसर् िल0,मेन रोड, िबटुपुरजमशेदपुर - 831 001, अय गित<strong>िव</strong>िध ः वषर् 1996 सॅ वषर् 2002 धिर <strong>िव</strong>ापित पिरषद समतीपुरक सांकृितक ,गितविध एवंमैिथलीक चार - सार <strong>ह</strong>ेतु डाॅ0 नरेश कुमार <strong>िव</strong>कल आ ी उदय नारायण चैधरी (रापित पुरकार ात िशक्षक) क नेतृव मे109


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्संलग्न!! <strong>ह</strong>ुर<strong>ह</strong>ुर (बाल साि<strong>ह</strong>य) !!दलानक पंाजिर गमिक र<strong>ह</strong>ल छल,फिलत तरू पुिपत फुलवारी ।कात सटल का भिर लागल,खसखस साग <strong>ह</strong>िरत तरकारी ।।बाबा कमाविथ सीता गुिन - गुिन,<strong>ह</strong>मर <strong>ह</strong>ाथ मे जऽलक गगरी ।<strong>ह</strong>ुनक नैन सॅ ओझल भऽ कऽ,खूब िचबाबी गाजर ककरी ।।लदल गाछ छल नेबो बर<strong>ह</strong>र,अनार शरीफा मधुर लताम ।िबनु आज्ञा केयो पात जौ छूबय,बाबा छीलिथ ओर चाम ।।दीघर् िपपािसत िकछु गाछ कॅपै छल,ढ़ािर <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुॅ भिर गगरी नीर ।झ पीठ पर लागल चटकन,उमड़ल यथा गेल <strong>दे</strong><strong>ह</strong> िस<strong>ह</strong>िर ।।खिस पड़ल<strong>ह</strong>ुॅ कात परती मे,तमकैत बाबा लगलिन दुकारय ।अिछ उदड दीघर्टेंटी नेना,<strong>ह</strong>मर कोनो बात ने मानय ।।पुप<strong>ह</strong>ीन अफिलत गाछ पर,<strong>दे</strong>लक सभटा जऽल उड़ेल ।नीक अधला<strong>ह</strong> गप बूझय नि<strong>ह</strong>,तेसर कक्षा मे चिल गेल ।।भनसार आिब माय सॅ पूछल,वलोचन डबडब नािसका सुरसुर ।आिड़ मुरझायल िथक कोन झाड़ी,बाउ ओि<strong>ह</strong> अनाथक नाम <strong>ह</strong>ुर<strong>ह</strong>ुर ।।माल जाल सॅ फुलवारी बचवऽ लेल,आिड़ पर मािलक ओकरा रोपय ।सामती िजरातक उपेिक्षत सेवक,खाद - पािन लेल ककरो नि<strong>ह</strong> टोकय ।।लेलुप ज<strong>ह</strong>ानक अपवज िथकसओन जनमल वैशाखे उपटल ।तीत पात मे पुप िखलय नि<strong>ह</strong>,उप<strong>ह</strong>ासे मे जीवन <strong>िव</strong>पटल ।।110


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रैन इजािरया गगरी भिर - भिर,जल सॅ <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुॅ <strong>ह</strong>ुर<strong>ह</strong>ुर केॅ बोिर ।भोरे - भोरे बाबा केॅ <strong>दे</strong>खल,सजावैत िकयारी पासिन सॅ कोिर ।।ककर्ष ि<strong>ह</strong>य मे ीित <strong>दे</strong>िख कऽ,झट दौिड़ <strong>ह</strong>ुनका गऽर लगाओल ।दिलत उपेिक्षत जीवन वॉचल,ा सॅ नोर टपकाओल ।।!! नवतुिरया <strong>ह</strong>ोरी !!बािढ़क पसा<strong>ह</strong>ी मे डूबल सगरो िमिथला धाम ।बागमती करे<strong>ह</strong>क आंत मे, ओझरायल <strong>ह</strong>मर गाम ।।भदैया संग रबी बूड़ल, िजरात मे फाटिल गंग ।बीित गेल फागुन मुदा, ऊँच जोतॉस जलमग्न ।।नेना टोली <strong>ह</strong>ेिर र<strong>ह</strong>ल, समत लेल खर पतवार ।रामू बाबा सूतल खाट पर, ऊड़ल खोपिरक चार ।।पौक नीन जि<strong>ह</strong>ना फूजल, झमाड़ल कुंभकरण ।झट सिन ऊठू औ बाबा <strong>दे</strong>खू नभ तरेगन ।।राम लोचन दौड़लिन गािड़ पढ़ैत बड़ी पोखिरक मो<strong>ह</strong>ािर ।बिन कपीश नेना भुटका <strong>दे</strong>लक खोपड़ी जािड़ ।।लािलमा <strong>दे</strong>िख आिदय केॅ कदवा कएल दलान ।शंभू रंगलिन गोबर थाल सॅ छोटका पा<strong>ह</strong>ुनक कान ।।तीन फुिटया लाला पैघ खॲचा<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ािकम पर फेकल रंग ।फूदन िचनुआरक घैल मे, िमलाओल िची भंग ।।भिर कठौत पायस भरल, िघव<strong>ह</strong>ी पूआ केर संग ।भौजी तन बोरल गुलाल सॅ, उमड़ल मातृ उमंग ।।चैतावर िटट<strong>ह</strong>ी तान मे, गाविथ टल<strong>ह</strong>ा दऽल ।छोट छीन गुंजन - सुमत, घूमिथ भूत बनऽल ।।सा रा रा रा गूंिज र<strong>ह</strong>ल लुटकुन जीक बथान ।िसयाराम जय गान सॅ गमगम मैिथल दलान ।।डॉक्टर भैया क सार पर ढ़ारल कारी मोिबल ।<strong>दे</strong>िख नेना गण केर <strong>ह</strong>ोरी ग<strong>ह</strong>ुमनो घुिस गेल <strong>िव</strong>ल ।।111


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ो. किपलेर सा<strong>ह</strong>ुजम- 02 12 1962ाम-कड़<strong>ह</strong>रवापोट-बेल<strong>ह</strong>ी भवानीपुरिजला- मधुबनीिशक्षा-नातकोरअशफ दास सा<strong>ह</strong>ु समाज इटर मि<strong>ह</strong>ला म<strong>ह</strong>ा. <strong>िव</strong>. िनमर्ली, सुपौल।कोशी<strong>ह</strong>े माइ कोशकी <strong>ह</strong>म करै छी अ<strong>ह</strong>ाँकेँ णाम्<strong>ह</strong>म <strong>िव</strong>कल भऽ बैसल छी अ<strong>ह</strong>ाँक कछेरमे,<strong>ह</strong>म जाएब कोना अपन गाम, <strong>ह</strong>े माइ।।ब<strong>ह</strong>ुत िदनसँ ब<strong>ह</strong>ैत अिछ कोशी,नि<strong>ह</strong> नाजुक भेल िथित बेचारीकेँ!अखन कािट र<strong>ह</strong>ल अिछ, िनमर्ली, भपिटया<strong>ह</strong>ी, िदिधआ, दुधैला, बेला अरु मिझाड़ीकेँ।<strong>ह</strong>रल-भरल छल वाग बगीचा, ओ सोना कटोरा सन खेत,<strong>दे</strong>िख-<strong>दे</strong>िख कऽ ि<strong>ह</strong>या फटैत अिछ, सगरे भरल अिछ रेत।जतए चलै छल जानकी एक्सेस सन गाड़ी,ततए ब<strong>ह</strong>ैत अिछ जल अथा<strong>ह</strong>,बास डी<strong>ह</strong>केँ कुड बनौलिथ,बाँस नि<strong>ह</strong> लैत अिछ था<strong>ह</strong>।अपनो आएल कोशी मइया, कएने आएल अ<strong>दे</strong>श,पील<strong>ह</strong>ी, बुखार, मलेिरया लेने आएल स<strong>दे</strong>श।कतएसँ लाएब दवाइ कुनाइन गाएक दुध अरु धान,कतएसँ लाएब साबूर दाना कोना कऽ बचतै ाण।जतए उपजै छल नाजीर, कनकजीर, किरयाकामौर ओ पिलया धान।ताि<strong>ह</strong> गामक नर-नािरकेँ अुआ रखने अिछ ाण।112


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्दरभंगा, मधुबनी, सुपौल स<strong>ह</strong>रसा, मधेपुरा, पूिणर्याँ लगैत छल सभा केर ढेर।छओ िजलापर राज करैत अिछ झोआ, काश पटेर।<strong>ह</strong>े माइ कोशीकी समेट<strong>ह</strong>ुँ अपन भाभट आ दए िदअ <strong>ह</strong>मर <strong>ह</strong>िरयरका खेतनि<strong>ह</strong> तँ किनये िदनक बाद अपनेक उपरसँ चिल <strong>दे</strong>त गंगा यमुना एक्सेस।<strong>ह</strong>मर करुण दनकेँ सुिन किरयौ समयाक िनदानव<strong>ह</strong>ए छी <strong>ह</strong>मर समाजवादी नेता, आ व<strong>ह</strong>ए छी िमिथलाक भगवान।<strong>ह</strong>े माइ कोशीकी <strong>ह</strong>म करै छी अ<strong>ह</strong>ाँक ाणाम्।म<strong>ह</strong>ाकात ठाकुरपाली मो<strong>ह</strong>न,खजौलीमध्ुाबनीसा<strong>ह</strong>ेबकुकुरक बीचक कुकुरजखन एलिशिशयन डॉग भऽ जाइएगली कंची छोिड़ दैत अिछकानूनन लग भऽ जाइए।आइ एस आइ पीएस की बीपीएसआर आर कते की िशिक्षत सभअराजकताक <strong>िव</strong>रु113


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िक<strong>ह</strong>ुँ नि<strong>ह</strong> भूकत।योढ़ी राज म<strong>ह</strong>ल छोिड़ एसगर नि<strong>ह</strong> घूमत।मािलकक <strong>िव</strong>ास पाअपनि<strong>ह</strong> कूलक सुपा/ अपनि<strong>ह</strong> जाित कें <strong>ह</strong>बकतए<strong>ह</strong>न सन डर भऽ जाइए।ई नल पिम सँ आएल अिछछोटके कें पकड़ओ िसखाएल अिछबड़का तऽ ओकर मािलके छैकअपना लेल अनका उजािड़ते छैक।या<strong>ह</strong> तऽ एकर खूबी छैकअपनि<strong>ह</strong> जाित पर भुकैत छैकमािलकक लूिटक संपिकरक्षा करबाक यॲत धरबै छै।भूखल <strong>दे</strong>शक भले जे<strong>ह</strong>न अवथा छैकएकरा लेल पांच िसतारा यवथा छैकअनेरुआक संग नि<strong>ह</strong> राखल जा सकैएसमू<strong>ह</strong>क अगुआ नि<strong>ह</strong> बनओतैं <strong>िव</strong>शेष भवन मे राखल र<strong>ह</strong>ैए।ए<strong>ह</strong>न कुकुरक कुकुरो लेलजनतेक बुी कुी काटल जाइएभूखल िकयो नि<strong>ह</strong> छैक धरती परए<strong>ह</strong>न िरपोटर् आ माण <strong>दे</strong>बय लेल114


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बेसी कऽ खाइए।जतय केर लोक एकरा िचि<strong>ह</strong> गेलएकर चािल चलन बूिझ गेलओति<strong>ह</strong>ं ओति<strong>ह</strong>ं ांित भेल।भारत मे भगत िसं<strong>ह</strong> सुभाषक बादछोिड़ <strong>दे</strong>ल छार भार एकरे <strong>ह</strong>ाथतैं जनता िपटओ माथपिरणाम तऽ <strong>दे</strong>खाइते अिछिनधर्न <strong>दे</strong>शक जनता सुखाइते अिछअपनि<strong>ह</strong> बीचक स<strong>ह</strong>ोदरचदबी आ पावर पािब ‘बगऽ भऽ जाइएकुकुरक बीचक कुकुर जखन डॉग भऽ जाइए।राधा कात मंडल ‘रमण’जम- 01 03 1978िपता- ी तुरत लाल मडलगाम- धबौली, लौक<strong>ह</strong>ीभाया- िनमर्लीिजला-मधुबनीिषक्षा- नातक115


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्वागत गीत<strong>ह</strong>े अयोया वासी ीराम अ<strong>ह</strong>ाँ वागत <strong>ह</strong>मर वीकार करु<strong>ह</strong>े िदय पुत <strong>ह</strong>े शाित दूतिनज काम भावसँ बढ़ैत र<strong>ह</strong>ू, अ<strong>ह</strong>ाँ सयमागर् पर चलैत र<strong>ह</strong>ूँ <strong>ह</strong>े अयोया वासी ीराम अ<strong>ह</strong>ाँ वागत <strong>ह</strong>म...धय माए वो िपता धय अिछ-2िजनक अ<strong>ह</strong>ाँ सन भेल संतान-2जनक पूरी आिग धानुष भंग कऽसीताक रखलेँ अ<strong>ह</strong>ाँ ाण-2धय-2 छी अ<strong>ह</strong>ाँ अयोया वासीअ<strong>ह</strong>ाँ अयोया वासी ीराम अ<strong>ह</strong>ाँ वागत<strong>ह</strong>मर वीकार करुराज<strong>दे</strong>व मंडलदूटा क<strong>िव</strong>ता १.युग्मक फाग-प २.आगमनयुग्मक फाग-पी(थम)फगुआक रंगलागल अंग-अंगजागल अनंगअ<strong>ह</strong>ाँ नि<strong>ह</strong> छी संग।(ितीय)शीत भागलबसंत जागलिपक पागलकतए छी अभागल।(तृतीय)िरतुराजक सुमनझूमैत कण-कण116


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िपपािसत मनअ<strong>ह</strong>ाँ छी दुसमन।(चतुथर्)क<strong>ह</strong>ने रि<strong>ह</strong>- नि<strong>ह</strong> घबराएब<strong>ह</strong>म शीे आएबआब कतेक कमाएबई मधुमास पुनः पाएब।(पंचम)परेमक संगि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>र<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>तजीनगीक संगि<strong>ह</strong> िगर<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>तआब कतेक मन दुख स<strong>ह</strong>तआउ न फगुआ की क<strong>ह</strong>त।आगमनअ<strong>ह</strong>ाँक आगमनसँअंत भऽ गेलआँिखत पतीक्षाआस छल आएब अ<strong>ह</strong>ाँिकतुनि<strong>ह</strong> जनैत छलॱआिब सकब अ<strong>ह</strong>ाँएतेक शीसोचने छलॱअ<strong>ह</strong>ाँक पशर् <strong>ह</strong>ोएतमृदुल आओर कोमलमलयािनल सन सुखदपरतुअ<strong>ह</strong>ाँक अएलासँझन-झना उठल<strong>ह</strong>मर <strong>ह</strong>ृदयिकएक तँअ<strong>ह</strong>ाँक आएब नि<strong>ह</strong> अिछ सच्चाकि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल गोदीक बच्चापतझड़ी िजनगीक आब<strong>ह</strong>मरा करए पड़त सामनातइयो अ<strong>ह</strong>ाँक लेलकऽ र<strong>ह</strong>ल छी मंगल कामना।बालानां कृते-117


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१. जगदीश साद मंडल-िकछु ेरक संग २. <strong>दे</strong>वांशु वसक मैिथली िच-ृंखला (कॉिमक्स) ३.कपना शरण-<strong>दे</strong>वीजी१. जगदीश साद मंडलिकछु ेरक कथा61 र गमेवाक दुखएकटा गोताखोर कैक िदन स असफल <strong>ह</strong>ोइत आयल छल। भिर-भिर िदन पिरम करैत छल मुदा िकछु <strong>ह</strong>ाथ नि<strong>ह</strong> लगैतछलैक। जि<strong>ह</strong> स पिरवार चलब किठन भऽ गेलै। आन काज करैक लूिर र<strong>ह</strong>बे ने करै जे करैत। भोरे घर स नदीक मो<strong>ह</strong>ार परबैिस रक आशा मे टक-टक पाइन िदिश तकैत र<strong>ह</strong>ैत छल। िनराश भ गोताखोर मन मे <strong>िव</strong>चारलक जे आइ एि<strong>ह</strong> काजक आिखरीिदन छी। जँ आइ िकछु नि<strong>ह</strong> भेटत त काि स छोिड़ <strong>दे</strong>ब। जाल ल नदीक मो<strong>ह</strong>ार पर बैिस मने-मन भगवान स क<strong>ह</strong>ै लगलिन-अगर अ<strong>ह</strong>ाँ मदित नि<strong>ह</strong> करब त <strong>ह</strong>म जी<strong>िव</strong> कोना?भगवान स ाथर्ना क गोताखोर पािन मे पैिस डूबकी लगौलक। एकटा पोटरी भिटलै। पोटरी नेने गोताखोर ऊपर भेल।िकनछिर मे बैिस पोटरी खोललक। छोट-छोट पाथर ओि<strong>ह</strong> पोटरी मे। पाथर <strong>दे</strong>िख गोताखोर िनराश भ गेल। मन मे ोधो उठलै।एकाएकी ओि<strong>ह</strong> पाथर कऽ पािन मे फेकैय लगल। पाथरो फेके आ मने-मन अपना भागो कऽ कोसै। फेकैत-फेकैत एकटा पाथरबँचलै। ओि<strong>ह</strong> पाथर कऽ जखन फेकैय लगल िक ओि<strong>ह</strong> पर नजिर पड़लै। पाथर चमकैत र<strong>ह</strong>ैय। ओ नीलम पथर र<strong>ह</strong>ै। गोताखोरचीि<strong>ह</strong> गेल। मुदा ताघिर त सबटा फेिक <strong>दे</strong>ने छल। अपसोच करै लगल मुदा सब त पािन मे चिल गेल छलैक तेँ अपसोच कइयेकऽ की <strong>ह</strong>ोयतैक। अपसोच करैत <strong>दे</strong>िख भगवान िचड़ै बिन आिब क<strong>ह</strong>ै लगलिखन- ऐ गोताखोर! िसफर् तोँ<strong>ह</strong>ी टा ऐ<strong>ह</strong>न अभागल नि<strong>ह</strong>छैँ ढ़ेरो अिछ जे जीवन रुपी र रािश कऽ एि<strong>ह</strong>ना गमबैत अिछ। जो जै<strong>ह</strong> बँचल छौक ओकरे बेिच क गुजर कर। मुदा ज्ञानबढ़ा। जि<strong>ह</strong> स धनो पबैक लूिर भऽ जेतौ आ मनुक्खो बिन जीमे।62 नशाएकटा यापारी अफीम खाइत छल। ओ अपना नोकरो कऽ अफीमक च<strong>ह</strong>िट लगा <strong>दे</strong>लक। एक िदन दुनू गोटे बाजार जाइक<strong>िव</strong>चार केलक। जे सामान सब दोकान मे सठल र<strong>ह</strong>ै ओकर पुरजी बनौलक। रुपैआ गनलक। दुरत बाजार र<strong>ह</strong>ने दुनू गोटे घरेपर भिर पेट खा लेलक। बाजार <strong>िव</strong>दा भेल। िकछु दूर गेला पर दुनू गोटे खेनाइ िबसिर गेल। राता मे <strong>ह</strong>ोटल छलै दुनू गोटेघोड़ा स उतिड़ खाइ ले गेल। घोड़ा कऽ छािन चरै ले छोिड़ <strong>दे</strong>लक। दोकान मे दुनू गोटे खा सोझे बजार <strong>िव</strong>दा भेल। बजारककात जखन प<strong>ह</strong>ुँचल त यापारी केँ मन पड़लै जे घोड़ा ओतै छूिट गेल। मन<strong>ह</strong>ूस भऽ दुनू गोटे माथ पर <strong>ह</strong>ाथ द बैिस र<strong>ह</strong>ल। थोड़ेकाल गुनधुन करैत घोड़ा आनै दुनू गोटे घुिर गेल। घुिर कऽ दोकान लग आयल त घोड़ा कऽ चरैत <strong>दे</strong>खलक। लगाम लगा दुनू118


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गोटे चिढ़ बजार िदिश <strong>िव</strong>दा भेल। बाजार प<strong>ह</strong>ुँच दोकान मे सौदा-बारी कीनलक। सामान समेिट मोटरी बाि<strong>ह</strong> जखन रुपैया <strong>दे</strong>मएलगलै त रुपैआक झोरे नि<strong>ह</strong>। दुनू गोटे मन पाड़ै लगल जे रुपैआक झोरा की भेल? िकछु कालक बाद मन पड़लै जे झोरा तओतै छूिट गेल जेतै बैसल छलौ। दुनू गोटे बप<strong>ह</strong>ािर कटै लगल। कनैत <strong>दे</strong>िख एकटा ामीण मि<strong>ह</strong>ला सामान कीनैत छिल यापारीकऽ क<strong>ह</strong>लक- ई गित िसफर् अ<strong>ह</strong>ॴ दुनू गोटे टा क नि<strong>ह</strong> सब नसेरी कऽ <strong>ह</strong>ोइ छै।63 सामनाएकटा बन छल। ओि<strong>ह</strong> बन मे अनेको सुगर पिरवार छल। ओि<strong>ह</strong> बन मे एकटा िसं<strong>ह</strong> से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ैत छलैक। जखन कखनो िसं<strong>ह</strong>कऽ भूख लगै तखन ट<strong>ह</strong>िल सुगर क पकिड़ खा जाइत। दोसर-तेसर सुगर िसं<strong>ह</strong> कऽ <strong>दे</strong>िखते पड़ा जायत। एक िदन सब सुगरिमिल बैसार केलक। बैसार मे तय केलक- जखन एकाएकी मिरये र<strong>ह</strong>ल छी तखन लिड़ कऽ िकऐक ने मरब।एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>चार स सब सुगर मे सा<strong>ह</strong>स जगलै। सब िमिल लड़ै ले <strong>िव</strong>दा भेल। सब <strong>ह</strong>लो करै आ िचकिड़-िचकिड़ िसं<strong>ह</strong> कऽगिरऐवो करै। जे जोरगर सुगर छल ओ आगू-आगू आ अबला<strong>ह</strong>ा सब पाछू-पाछू <strong>िव</strong>दा भेल। िसं<strong>ह</strong> कऽ <strong>दे</strong>िखति<strong>ह</strong> सब जोर स <strong>ह</strong>लाकरैत दौड़ल। आइ धिर िसं<strong>ह</strong> कऽ ऐ<strong>ह</strong>ेन मुकाबला स भेंिट नि<strong>ह</strong> भेल छल। िसं<strong>ह</strong> डरा गेल। अपन जान बँचबै ले पड़ाइल। िसं<strong>ह</strong>कऽ पड़ाइत <strong>दे</strong>िख सुगर पाछु स खे<strong>ह</strong>ारलक। िसं<strong>ह</strong> बन स बा<strong>ह</strong>र भऽ गेलै। बन खाली भऽ गेलै। सब सुगर िनचेन स र<strong>ह</strong>ै लगल।64 िशाचारएकटा इनार पर चािर टा पिनभरनी पाइन भरै ले आइल छिल। एेटा डोल छलैक तेँ एक गोटे पािन भरैत छिल आ तीिनगोटे गप-सप करैत छिल। सब अपन-अपन बेटाक बड़ाई करैत। पि<strong>ह</strong>ल औरत बाजिल- <strong>ह</strong>मर बेटाक आवाज एे मधुर अिछ जेरजो-रजवार मे ओकरा समान भिटतै।दोसर क<strong>ह</strong>लकै- <strong>ह</strong>मरा बेटाक शरीर मे एे तागत अिछ जे नम<strong>ह</strong>र भेला पर बड़का-बड़का प<strong>ह</strong>लमान कऽ पटकत।तेसर बाजिल- <strong>ह</strong>मर बेटा ऐ<strong>ह</strong>ेन तेजगर अिछ जे सब साल इकूल मे फट करै अए।मूिड़ िनच्चा केने चािरम क<strong>ह</strong>लक- आने बच्चा जेँका <strong>ह</strong>मर बेटा साधारण अिछ।पिनभरनी सभ इनार पर गप-सप किरते छिल िक कूल मे छुी भेलै। अबैत-अबैत चारुक बेटा इनार लग <strong>दे</strong>ने गुजरैत।एकटा गीित गबैत दोसर कूदैत-फनैत तेसर िकताब खोिल िकछु पढ़ैत छल। चािरम पाछू-पाछू चुपचाप अबैत छल। इनार लगअिबते चािरम अपन माएक भरल घैल माथ पर ल लेलक आ माएक <strong>ह</strong>ाथ मे अपन बता द <strong>दे</strong>लक। आगू-पाछू दुनू माए-बेटा आंगन<strong>िव</strong>दा भेल।इनारे लग एकटा बुिढ़या बैसिल सब बात सुनैत छिल। ओ चारु पिनभरनी कऽ रोिक क<strong>ह</strong>लक- ई चािरम लड़का जे अिछ ओसबसँ नीक अिछ। एकर िशाचार सबसँ नीक छैक।65 ठकएकटा ठक लोमड़ी गाछक िनच्चा मे छल। गाछ पर बैसल मुग कऽ पी द र<strong>ह</strong>ल छलै जे भाइ तूँ नइ सुनल<strong>ह</strong>क जे सबपशु-पक्षी आ जानवरक बीच सभा भेल। जि<strong>ह</strong> मे सवर्समित स िनणर्य भेल जे अपना मे कोइ ककरो अधला नि<strong>ह</strong> करै तेाँ िकऐकगाछ पर छ<strong>ह</strong> िनच्चा आव<strong>ह</strong> आ दुनू गोटे अपन िजनगीक दुख-सुखक गप-सप कर<strong>ह</strong>। लोमड़ीक चालाकी मुग बुझित छल तेँ गाछेपर स <strong>ह</strong>ूँ-कारी दैत मुदा िनच्चा नि<strong>ह</strong> उतड़ै। ताबे दू टा आवारा कुकूड़ कऽ दौड़ल अबैत लोमड़ी <strong>दे</strong>खलक। कुा कऽ <strong>दे</strong>िखते119


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पड़ायल। लोमड़ी कऽ पड़ाइत <strong>दे</strong>िख गाछे पर से मुग क<strong>ह</strong>लकै- भाइ भगै िकएक छ<strong>ह</strong>? जखन सब<strong>ह</strong>क बीच समझौता भ गेलै तखनतोरा िकऐक डर <strong>ह</strong>ोइ छ<strong>ह</strong>?लोमड़ी भगबो करै आ उरो दइ- भ सकै अए जे तोरे जेँका ओकरो (कुो के) नइ बुझल <strong>ह</strong>ोय।66 पीक अिधकारगृ<strong>ह</strong>ताम ओ<strong>ह</strong>न आम <strong>ह</strong>ोइत जि<strong>ह</strong> मे आमसंयम पारपिरक साव आ सृितक अयास आसानी स कैल जा सकैत अिछ।एक िदन <strong>ह</strong>जरत उमर स भेिट करै एक आदमी आयल। थोड़े काल बैसल त उमरक पी कऽ जोर-जोर स उमर पर बजैतसुनलक। उमर चुपचाप सुनैत। िकछु उर नि<strong>ह</strong> दैत। ओि<strong>ह</strong> आदमी कऽ बड़ छगुता लगलै जे पी य-कु कि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल छिनमुदा िकछुुुु उर उमर नइ दैत छिथन। ओि<strong>ह</strong> आदमी कऽ नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल गेलै। ओ उमर केँ पूछल- अपनेक पी य-कु कि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>लछिथ मुदा अ<strong>ह</strong>ाँ मुिड़ओ उठा क ओम<strong>ह</strong>र नि<strong>ह</strong> तकै छी?गंभीर वर मे उमर जबाबव <strong>दे</strong>लिखन- भाई! ओ (पी) <strong>ह</strong>मर गैल-कुचैल कपड़ा िखंचैत छिथ खाना बनबै छिथ सेवा करैत छिथआ सबसँ पैघ बात जे <strong>ह</strong>मरा पाप करै स से<strong>ह</strong>ो बँचबै छिथ। तखन जँ ओ िबगिड़ क दू-चािर टा बाते क<strong>ह</strong>ै छिथ त िक <strong>ह</strong>ुनकाएतबो अिधकार नि<strong>ह</strong> छिन।67 िशनीचीक ने<strong>ह</strong>तीिन िदन स चुि नि<strong>ह</strong> पजरने दुनू परानी िसयान त बरदास केने र<strong>ह</strong>ित मुदा बच्चा सब भूखे ओसार पर ओंघरिनयो दैत आि<strong>ह</strong>चुिक-ि<strong>ह</strong>चुिक कनबो करैत। अनेको यास िसयान केलक मुदा कोनो गर खेनाइक नै लगलै। अंत मे िनराश भ िसयान अपनिजनगी क बेकार बुिझ आम<strong>ह</strong>या करैक <strong>िव</strong>चार मन मे ठािन लेलक। आम<strong>ह</strong>या करै ले <strong>िव</strong>दा भेल। िनराश मन दुखक अथा<strong>ह</strong>सागर मे डूबै लगलै िक पाछू स एक आदमी का<strong>ह</strong> पर <strong>ह</strong>ाथ दऽ क<strong>ह</strong>लकै- िम! एि<strong>ह</strong> अमूय िजनगी क गमौला स की <strong>ह</strong>ैत? <strong>ह</strong>ममानै छी जे अ<strong>ह</strong>ाँक <strong>िव</strong>पि अ<strong>ह</strong>ाँ कऽ आम<strong>ह</strong>या करै ले बेवस कऽ <strong>दे</strong>लक। मुदा की अ<strong>ह</strong>ाँ एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>पी कऽ <strong>ह</strong>ँसैत-<strong>ह</strong>ँसैत पाछू नि<strong>ह</strong>धकेल सकै छी?आमीयताक शद सुिन िसयान बोम फाँिड़ कनै लगल। कनबो करै आ अपन सब मजवूरी ओि<strong>ह</strong> आदमी कऽ क<strong>ह</strong>बो करै।मजबूरी सुिन िशनीिचओ कऽ आॅिख मे नोर आिब गेलइ। तकाल ओ िसयान कऽ भोजनक जोगार करैक लेल िकछु रुपैया दऽ<strong>दे</strong>लिखन। िसयान घुिर कऽ घर आिब भोजनक यवथा केलक।वै<strong>ह</strong> िशनीची जापानक िस क<strong>िव</strong> छिथ। आि<strong>ह</strong>ठाम ओ संकप केलिन जे अपन कमाइक तीिन-चैथाइ भाग ओ<strong>ह</strong>न यिक्तकसेवा मे लगाएव जे कमय िजनगी मे पड़ल अिछ।घर पर आिब िशनीची एकटा गुतदानक पेटी बना मुख्य चैरा<strong>ह</strong>ा पर रिख <strong>दे</strong>लक। ओि<strong>ह</strong> पेटीक उपर मे िलिख <strong>दे</strong>लिखन- जइसजन कऽ सचमुुच पाइक जरुरत <strong>ह</strong>ोइन ओ एि<strong>ह</strong> पेटी स अपना काज जोकर िनकािल लेिथसब िदन साँझ कऽ िशनीची आिब पेटी खोिल <strong>दे</strong>िख लेिथ। जँ पाइ नइ र<strong>ह</strong>ै त दऽ <strong>दे</strong>िथ।68 िसखबैक उपायएकटा गरुड़ छल। ओकरा एकटा बच्चा छलै। बच्चा कऽ पीिठ पर लऽ गरुड़ एकठाम स दोसर ठाम चराओर करैत छल।साँझू प<strong>ह</strong>र कऽ बच्चा कऽ पीिठ पर लदने घर अबैत छल। उड़ै जोकर बच्चा भऽ गेल छलै मुदा पीिठ पर बैसैक जे आदित लािग120


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गेल छलै से छोड़बे ने करैत। कैक िदन गरुड़ बुझौलकैक मुदा ओ अपन बाइन छोड़बे ने करैत। मने-मन गरुड़ सोचलक जेसोझे क<strong>ह</strong>ने से नि<strong>ह</strong> मानत तेँ राता धड़बै पड़त।दोसर िदन बच्चा कऽ पीिठ पर नेने गरुड़ उड़ैत <strong>िव</strong>दा भेल। जखन खूब ऊपर गेल तखन आते स अपन पाँिख समेिटबच्चा कऽ छोिड़ <strong>दे</strong>लक। बच्चा िनच्चा िगरै लगल। अपना कऽ िनच्चा िगरैत <strong>दे</strong>िख बच्चा पाँिख फड़फड़बै लगल। आते स िनच्चाउतड़ल। आिख उठा-उठा गरुड़ <strong>दे</strong>खबो करै आ बँचवैक उपायो सोचै। िनच्चा मे आिब बच्चा पाँिख चलबैक यास करै लगल जि<strong>ह</strong>स उड़ब सीिख लेलक। सायंकाल जखन सब एकठाम भेल तखन बच्चा बापक िशकायत करैत माए केँ क<strong>ह</strong>लक- माए! आइ जँपाँिख नि<strong>ह</strong> फड़फड़ेने रि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ुुँ तऽ बाबू िबचि<strong>ह</strong> राता मे मािर दइते।माए बुिझ गेिल। <strong>ह</strong>ँसैत बेटा कऽ क<strong>ह</strong>लक- बौआ! जे अपने स नि<strong>ह</strong> िसखत वावलंवी बनत ओकरा िसखवैक एकटा इ<strong>ह</strong>ोराता िछयैक।69 कतर्यपरायन तोताएकटा जमीनदार र<strong>ह</strong>िथ। <strong>ह</strong>ुनका ब<strong>ह</strong>ुत खेत र<strong>ह</strong>िन। धानक खेती केने र<strong>ह</strong>ित। खेतक चारु कोण पर रखवार खोपड़ी बनाओगरबाि<strong>ह</strong> करैत छल। रखवार कऽ रि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ुँ तोता सब उड़ैत आिब धानो खाइत आ सीस कािट-कािट लइयो जाइत। एकटा ऐ<strong>ह</strong>नतोता छल जे अपने खेतेे मे खा लैत आ उड़ै काल छ<strong>ह</strong> टा सीस कािट लोल मे लऽ उिड़ जाइत। एक िदन रखबार ओकरा जालमे फँसा लेलक। तोता कऽ नेने जमीनदार लग रखवार लऽ गेल।तोता कऽ <strong>दे</strong>िख जमीनदार पूछलकै- धानक सीस कािट कतऽ जमा करै छेँ?िनरिभक (िनभक) भऽ तोता उर <strong>दे</strong>लकिन- दू टा सीस कजर् सठबै ले दू टा कजर् लगबै ले आ दू टाजाइ छी। कुल छ<strong>ह</strong> टा सीस अपन पेट भरला पर ल जाइ छी।परमाथर्क लेल लऽअचंिभत <strong>ह</strong>ोइत जमीनदार पूछलकै- की मतलब?तोता- बृ माए-बाप छिथ जिनका उिड़ नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत छिन तिनका लेल दू टा सीस। दू टा बच्चा अिछ तकरा लेल दू टा सीस आपड़ोिसया दुिखत अिछ दू टा सीस तकरा लेल।तोताक बात यान स सुिन जमीनदार गुम भऽ गेल। िकछु समय मने-मन <strong>िव</strong>चािर रखवार कऽ क<strong>ह</strong>लिखन- एि<strong>ह</strong> तोता कऽचीि<strong>ह</strong> ल<strong>ह</strong>क। जँ कि<strong>ह</strong>यो धोखा स पकड़ाइयो जा त छोिड़ िद<strong>ह</strong>क।70 तवीरएकटा िचकार तीिन टा तवीर बनौलक। एकटा सोच मे दोसर <strong>ह</strong>ाथ मलैत आ तेसर माथ धुनैत। एक गोटे तीनू तवीरक <strong>दे</strong>िख िचकार स पूछलक- तीनू तीिन रंगक बुिझ पड़ै अए?उर दैत िचकार क<strong>ह</strong>लक- ई तीनू एे आदमीक तीिन अवथाक छी।कोन-कोन अवथाक छी?पि<strong>ह</strong>ल <strong>िव</strong>आ<strong>ह</strong> स पि<strong>ह</strong>लुका छी। जखन युवक कपना मे उड़ैत अिछ। सोचैत अिछ जे के सुर किनयाँ भेटत। दोसर<strong>िव</strong>आ<strong>ह</strong>क बादक छी। जखन पािरबािरक िजनगी शुरु <strong>ह</strong>ोइत छैक आ िजमेबारी बढ़ैत छैक। िजमेबारी बढ़लाक बा<strong>दे</strong> समया सटकराइ पड़ैत छैक। तखन बुिझ पड़ैत छैक जे कोन जंजाल मे पिड़ गेल<strong>ह</strong>ुँ तेँ <strong>ह</strong>ाथ मलैत अिछ। तेसर तवीर ओ छी जखन121


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ीक <strong>िव</strong>योग वा <strong>िव</strong>रोध <strong>ह</strong>ोइत छैक। तखन माथ घुनैत सोचै पड़ैत छैक जे <strong>ह</strong>मर कपार फूिट गेल। अपने िकरदानी स अपनपिरवारक आ खानदनक नाक कटा <strong>दे</strong>िलऐक। जँ <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ू स<strong>ह</strong>ी राता पर आिब चलैत रि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ुँ तऽ ऐ<strong>ह</strong>ेन िदन नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खै पड़ैत।२.<strong>दे</strong>वांशु वस, जम- तुलापी, सुपौल। मास कयुिनकेशनमे एम.ए., ि<strong>ह</strong>दी, अंेजी आ मैिथलीक <strong>िव</strong>िभ प-पिकामे कथा,लघुकथा, <strong>िव</strong>ज्ञान-कथा, िच-कथा, काटूर्न, िच-<strong>ह</strong>ेिलका इयािदक काशन।<strong>िव</strong>शेष: गुजरात राय शाला पाय-पुतक मंडल ारा आठम कक्षाक लेल <strong>िव</strong>ज्ञान कथा “जंग” कािशत (2004 ई.)नताशा:(नीचाँक काटूर्नकेँ िक्लक करू आ पढ़ू)नताशा पैंतालीसनताशा िछआलीस122


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्नताशा सैंतालीसनताशा अड़तालीस३.कपना शरण- <strong>दे</strong>वीजी<strong>दे</strong>वीजी ः मुकुरा<strong>ह</strong>ट123


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>दे</strong>वीजी <strong>िव</strong>ालय एली तऽ <strong>दे</strong>खलिखन जे एकटा बच्चा कािन र<strong>ह</strong>ल छल आ बाॅंिक सब दूर जा कऽ ठाढ़ छलैथ।<strong>दे</strong>वीजी आे<strong>ह</strong>ुना <strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ैथ जे नब आयल इर् बच्चा सब संगे िमिल नि<strong>ह</strong>ं पािब र<strong>ह</strong>ल छल।तखन <strong>दे</strong>वीजी सबसऽ बात केली तऽबुझलिखन जे अि<strong>ह</strong> बच्चा के वभाव मे किन खराबी छल आ सबसऽ खाैंझाकऽ बात करै छल।ताि<strong>ह</strong> पर <strong>दे</strong>वीजी के एक <strong>िव</strong>चारबनलैन। आे आेि<strong>ह</strong> असगरूआ बच्चाके बजाकऽ क<strong>ह</strong>लिखन जे <strong>ह</strong>मरा एकटा िकताब अपन कक्षाके बच्चा सऽ मांिग क <strong>दे</strong>। आे भीड़मेआेकरे लग गेल जे वभाव सऽ न छल आ अकरा <strong>ह</strong>ॕिस कऽ जवाब दैत छल। जे बच्चा पढ़ै मे भने तेज छल लेिकन वभावसऽ कड़क छल तकरा लग अकरा जायके नि<strong>ह</strong>ं माेन भेलै। टाि<strong>ह</strong> पर <strong>दे</strong>वीजी क<strong>ह</strong>लिखन जे जि<strong>ह</strong>ना अ<strong>ह</strong>ाॅंके <strong>िव</strong>न वभाव नीकलागैत अिछ ति<strong>ह</strong>ना दाेसराे के <strong>ह</strong>ाेयत छै। आ अपन <strong>िव</strong>नता दशबऽके सबसऽ नीक तरीका छै मुकुरेनाइ।<strong>दे</strong>वीजी इ<strong>ह</strong>ाे क<strong>ह</strong>लिखन जे <strong>ह</strong>ॕसैत र<strong>ह</strong>बला यिक् तअपने तऽवथ रि<strong>ह</strong>ते अिछ संगे दाेसराे के माेन <strong>ह</strong>लुक कऽ दैतअिछ।साै<strong>ह</strong>ार् सऽ भरल <strong>ह</strong>ॕसी के<strong>ह</strong>नाे कुदरूपके सुदर बना दैत छै आ अकर <strong>िव</strong>परीत िकयाे कतबाे सुदर िकयैक नि<strong>ह</strong>ं <strong>ह</strong>ुए <strong>िव</strong>नताआ सुभािषताक अभाव मे सबसऽ एक<strong>ह</strong>रबा भऽ जायत अिछ। <strong>दे</strong>वीजीके अि<strong>ह</strong> ज्ञानसऽ आे बालक ब<strong>ह</strong>ुत लिजत भेल आ अपनवभाव बदलैके िनणर्य लेलक।फेर की छल <strong>दे</strong>वीजीके इर् चेला तऽ सब<strong>ह</strong>क कान कटलक। शब<strong>ह</strong>क बीचमे <strong>ह</strong>ॕसैत च<strong>ह</strong>च<strong>ह</strong>ायत अि<strong>ह</strong> िशय के <strong>दे</strong>िखकऽ <strong>दे</strong>वीजीकमाेन गदगद भऽ गेलैन।7 फरवरीकऽ ‘माएल डे’ पर <strong>दे</strong>वीजीके सबसऽ पैघ उप<strong>ह</strong>ार यै<strong>ह</strong> भेटल छलैन।आि<strong>ह</strong> बच्चा सब<strong>ह</strong>क यिक् त व के <strong>िव</strong>कास पर <strong>िव</strong>शेष यान <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>ैथ।बच्चा लोकिन ारा मरणीय लोक१.ातः काल मु<strong>ह</strong>ूर् (सूयदयक एक घंटा पि<strong>ह</strong>ने) सवर्थम अपन दुनू <strong>ह</strong>ाथ <strong>दे</strong>खबाक चा<strong>ह</strong>ी, आ’ ई लोक बजबाक चा<strong>ह</strong>ी।कराे वसते लमीः करमये सरवती।करमूले िथतो ा भाते करदशर्नम्॥करक आगाँ लमी बसैत छिथ, करक मयमे सरवती, करक मूलमे ा िथत छिथ। भोरमे ताि<strong>ह</strong> ारे करक दशर्न करबाकथीक।२.संया काल दीप लेसबाक काल-दीपमूले िथतो ा दीपमये जनादर्नः।दीपाे शरः ोक्ः सयायोितनर्मोऽतुते॥दीपक मूल भागमे ा, दीपक मयभागमे जनादर्न (<strong>िव</strong>णु) आऽ दीपक अ भागमे शर िथत छिथ। <strong>ह</strong>े संयायोित! अ<strong>ह</strong>ाँकेँनमकार।124


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.सुतबाक काल-रामं कदं <strong>ह</strong>नूमतं वैनतेयं वृकोदरम्।शयने यः मरेियं दुःवतय नयित॥जे सभ िदन सुतबासँ पि<strong>ह</strong>ने राम, कुमारवामी, <strong>ह</strong>नूमान्, गरुड़ आऽ भीमक मरण करैत छिथ, <strong>ह</strong>ुनकर दुःव न भऽ जाइत छि<strong>ह</strong>।४. न<strong>ह</strong>ेबाक समय-गे च यमुने चैव गोदाविर सरवित।नमर्<strong>दे</strong> िसधु कावेिर जलेऽिमन् सििधं कुरू॥<strong>ह</strong>े गंगा, यमुना, गोदावरी, सरवती, नमर्दा, िसधु आऽ कावेरी धार। एि<strong>ह</strong> जलमे अपन सािय िदअ।५.उरं यसमुय ि<strong>ह</strong>माेैव दिक्षणम्।वषर्ं तत् भारतं नाम भारती य सतितः॥समुक उरमे आऽ ि<strong>ह</strong>मालयक दिक्षणमे भारत अिछ आऽ ओतुका सतित भारती क<strong>ह</strong>बैत छिथ।६.अ<strong>ह</strong>या ौपदी सीता तारा मडोदरी तथा।पचकं ना मरेियं म<strong>ह</strong>ापातकनाशकम्॥जे सभ िदन अ<strong>ह</strong>या, ौपदी, सीता, तारा आऽ मदोदरी, एि<strong>ह</strong> पाँच सावी-ीक मरण करैत छिथ, <strong>ह</strong>ुनकर सभ पाप न भऽ जाइतछि<strong>ह</strong>।७.अथामा बिलयसो <strong>ह</strong>नूमां <strong>िव</strong>भीषणः।कृपः परशुराम सतैते िचरी<strong>िव</strong>नः॥अथामा, बिल, यास, <strong>ह</strong>नूमान्, <strong>िव</strong>भीषण, कृपाचायर् आऽ परशुराम- ई सात टा िचरीवी क<strong>ह</strong>बैत छिथ।८.साते भवतु सुीता <strong>दे</strong>वी िशखर वािसनीउेन तपसा लधो यया पशुपितः पितः।िसिः साये सतामतु सादातय धूजर्टेःजावीफेनलेखेव ययूिध शिशनः कला॥९. बालोऽ<strong>ह</strong>ं जगदानद न मे बाला सरवती।अपूण पंचमे वष वणर्यािम जगयम् ॥125


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१०. दूवक्षत मं(शुक्ल यजुवद अयाय २२, मं २२)आ ियय जापितॠर्िषः। िलंभोक्ा <strong>दे</strong>वताः। वराडुकृितछदः। षजः वरः॥आ ॑न् ा॒णो ॑वचर्॒सी जा॑यता॒मा रा॒े रा॑ज॒यः शुरे॑ऽइषयो॒ऽितया॒धी म॑<strong>ह</strong>ार॒थो जा॑यतां॒ दोग्ॴ धे॒नुवढा॑न॒वाना॒शुः सितः॒ पुर॑िध॒यवा॑िज॒णू र॑थे॒ाः स॒भेयो॒ युवाय यज॑मानय वी॒रो जा॒यतां िनका॒मे-िन॑कामे नः प॒जर्यॲ वषर्तु॒ फल॑वयो न॒ऽओष॑धयः पच्यतां योगेक्ष॒मो नः॑कपताम्॥२२॥माथः िसयः सतु पूणः सतु मनोरथाः। शूणां बुिनाशोऽतु िमाणामुदयतव।ॐ दीघयुभर्व। ॐ सौभाग्यवती भव।<strong>ह</strong>े भगवान्। अपन <strong>दे</strong>शमे सुयोग्य आ’ सवर्ज्ञ <strong>िव</strong>ाथ उप <strong>ह</strong>ोिथ, आ’ शुुकेँ नाश कएिन<strong>ह</strong>ार सैिनक उप <strong>ह</strong>ोिथ। अपन <strong>दे</strong>शकगाय खूब दूध दय बाली, बरद भार व<strong>ह</strong>न करएमे सक्षम <strong>ह</strong>ोिथ आ’ घोड़ा विरत रूपेँ दौगय बला <strong>ह</strong>ोए। ीगण नगरक नेतृवकरबामे सक्षम <strong>ह</strong>ोिथ आ’ युवक सभामे ओजपूणर् भाषण <strong>दे</strong>बयबला आ’ नेतृव <strong>दे</strong>बामे सक्षम <strong>ह</strong>ोिथ। अपन <strong>दे</strong>शमे जखन आवयक <strong>ह</strong>ोयवष <strong>ह</strong>ोए आ’ औषिधक-बूटी सवर्दा पिरपक्व <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ए। एवं मे सभ तर<strong>ह</strong>ेँ <strong>ह</strong>मरा सभक कयाण <strong>ह</strong>ोए। शुक बुिक नाश <strong>ह</strong>ोएआ’ िमक उदय <strong>ह</strong>ोए॥मनुयकें कोन वतुक इच्छा करबाक चा<strong>ह</strong>ी तकर वणर्न एि<strong>ह</strong> मंमे कएल गेल अिछ।एि<strong>ह</strong>मे वाचकलुतोपमालड़्कार अिछ।अवय-॑न् - <strong>िव</strong>ा आिद गुणसँ पिरपूणर् रा॒े - <strong>दे</strong>शमे॑वचर्॒सी- <strong>िव</strong>ाक तेजसँ युक्आ जा॑यतां॒- उप <strong>ह</strong>ोएरा॑ज॒यः-राजाशुरे॑ऽ–िबना डर बलाइषयो॒- बाण चलेबामे िनपुणऽितया॒धी-शुकेँ तारण दय बलाम॑<strong>ह</strong>ार॒थो-पैघ रथ बला वीरदोग्ॴ-कामना(दूध पूणर् करए बाली)धे॒नुवढा॑न॒वाना॒शुः धे॒नु-गौ वा वाणी वढा॑न॒वा- पैघ बरद ना॒शुः-आशुः-विरत126


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सितः॒-घोड़ापुर॑िध॒यवा॑- पुर॑िध॒- यव<strong>ह</strong>ारकेँ धारण करए बाली यवा॑-ीिज॒णू-शुकेँ जीतए बलार॑थे॒ाः-रथ पर िथरस॒भेयो॒-उम सभामेयुवाय-युवा जे<strong>ह</strong>नयज॑मानय-राजाक रायमेवी॒रो-शुकेँ परािजत करएबलािनका॒मे-िन॑कामे-िनययुक् कायर्मेनः-<strong>ह</strong>मर सभकप॒जर्यॲ-मेघवषर्तु॒-वष <strong>ह</strong>ोएफल॑वयो-उम फल बलाओष॑धयः-औषिधःपच्यतां- पाकएयोगेक्ष॒मो-अलय लय करेबाक <strong>ह</strong>ेतु कएल गेल योगक रक्षानः॑-<strong>ह</strong>मरा सभक <strong>ह</strong>ेतुकपताम्-समथर् <strong>ह</strong>ोएििफथक अनुवाद- <strong>ह</strong>े ण, <strong>ह</strong>मर रायमे ाण नीक धािमर्क <strong>िव</strong>ा बला, राजय-वीर,तीरंदाज, दूध दए बाली गाय, दौगय बलाजतु, उमी नारी <strong>ह</strong>ोिथ। पाजर्य आवयकता पड़ला पर वष <strong>दे</strong>िथ, फल <strong>दे</strong>य बला गाछ पाकए, <strong>ह</strong>म सभ संपि अिजर्त/संरिक्षतकरी।Input: (कोकमे <strong>दे</strong>वनागरी, िमिथलाक्षर िकंवा फोनेिटक-रोमनमे टाइप करू। Input in Devanagari, Mithilakshara orPhonetic-Roman.)Output: (पिरणाम <strong>दे</strong>वनागरी, िमिथलाक्षर आ फोनेिटक-रोमन/ रोमनमे। Result in Devanagari, Mithilakshara andPhonetic-Roman/ Roman.)127


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्इंिग्लश-मैिथली-कोष / मैिथली-इंिग्लश-कोष ोजेक्टकेँ आगू बढ़ाऊ, अपन सुझाव आ योगदानई-मेलारा ggajendra@videha.com पर पठाऊ।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी) एम.एस. एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Based on ms-sql server Maithili-English and English-Maithili Dictionary.मैिथलीमे भाषा सपादन पायमनीचाँक सूचीमे <strong>दे</strong>ल <strong>िव</strong>कपमेसँ लैंगुएज एडीटर ारा कोन रूप चुनल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी:वडर् फाइलमे बोड कएल रूप:1.<strong>ह</strong>ोयबला/ <strong>ह</strong>ोबयबला/ <strong>ह</strong>ोमयबला/ <strong>ह</strong>ेब’बला, <strong>ह</strong>ेम’बला/ <strong>ह</strong>ोयबाक/<strong>ह</strong>ोबएबला /<strong>ह</strong>ोएबाक2. आ’/आऽ आ3. क’ लेने/कऽ लेने/कए लेने/कय लेने/ल’/लऽ/लय/लए4. भ’ गेल/भऽ गेल/भय गेल/भए गेल5. कर’ गेला<strong>ह</strong>/करऽ गेल<strong>ह</strong>/करए गेला<strong>ह</strong>/करय गेला<strong>ह</strong>6. िलअ/िदअ िलय’,िदय’,िलअ’,िदय’/7. कर’ बला/करऽ बला/ करय बला करै बला/क’र’ बला / करए बला8. बला वला9. आङ्ल आंग्ल10. ायः ाय<strong>ह</strong>11. दुःख दुख12. चिल गेल चल गेल/चैल गेल13. <strong>दे</strong>लिख<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लिक<strong>ह</strong>, <strong>दे</strong>लिखन14. <strong>दे</strong>खलि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खलिन/ <strong>दे</strong>खलै<strong>ह</strong>15. छिथ<strong>ह</strong>/ छलि<strong>ह</strong> छिथन/ छलैन/ छलिन16. चलैत/दैत चलित/दैित17. एखनो अखनो18. बढ़ि<strong>ह</strong> बढि<strong>ह</strong>19. ओ’/ओऽ(सवर्नाम) ओ20. ओ (संयोजक) ओ’/ओऽ21. फाँिग/फाि फाइंग/फाइङ22. जे जे’/जेऽ23. ना-नुकुर ना-नुकर24. केलि<strong>ह</strong>/कएलि<strong>ह</strong>/कयलि<strong>ह</strong>25. तखन तँ तखनतँ26. जा’ र<strong>ह</strong>ल/जाय र<strong>ह</strong>ल/जाए र<strong>ह</strong>ल27. िनकलय/िनकलए लागल ब<strong>ह</strong>राय/ब<strong>ह</strong>राए लागल िनकल’/ब<strong>ह</strong>रै लागल28. ओतय/जतय जत’/ओत’/जतए/ओतए128


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्29. की फूड़ल जे िक फूड़ल जे30. जे जे’/जेऽ31. कूिद/यािद(मोन पारब) कूइद/याइद/कूद/याद/ इआद32. इ<strong>ह</strong>ो/ओ<strong>ह</strong>ो33. <strong>ह</strong>ँसए/<strong>ह</strong>ँसय <strong>ह</strong>ँस’34. नौ आिक दस/नौ िकंवा दस/नौ वा दस35. सासु-ससुर सास-ससुर36. छ<strong>ह</strong>/सात छ/छः/सात37. की की’/कीऽ(दीघकारातमे विजर्त)38. जबाब जवाब39. करएता<strong>ह</strong>/करयता<strong>ह</strong> करेता<strong>ह</strong>40. दलान िदिश दलान िदश/दालान िदस41. गेला<strong>ह</strong> गएला<strong>ह</strong>/गयला<strong>ह</strong>42. िकछु आर िकछु और43. जाइत छल जाित छल/जैत छल44. प<strong>ह</strong>ुँिच/भेिट जाइत छल प<strong>ह</strong>ुँच/भेट जाइत छल45. जबान(युवा)/जवान(फौजी)46. लय/लए क’/कऽ/लए कए47. ल’/लऽ कय/कए48. एखन/अखने अखन/एखने49. अ<strong>ह</strong>ॴकेँ अ<strong>ह</strong>ीँकेँ50. ग<strong>ह</strong>ॴर ग<strong>ह</strong>ीँर51. धार पार केनाइ धार पार केनाय/केनाए52. जेकाँ जेँकाँ/जकाँ53. ति<strong>ह</strong>ना तेि<strong>ह</strong>ना54. एकर अकर55. बि<strong>ह</strong>नउ ब<strong>ह</strong>नोइ56. बि<strong>ह</strong>न बि<strong>ह</strong>िन57. बि<strong>ह</strong>िन-बि<strong>ह</strong>नोइ बि<strong>ह</strong>न-ब<strong>ह</strong>नउ58. नि<strong>ह</strong>/नै59. करबा’/करबाय/करबाए60. त’/त ऽ तय/तए 61. भाय भै/भाए62. भाँय63. यावत जावत64. माय मै / माए65. <strong>दे</strong>ि<strong>ह</strong>/दएि<strong>ह</strong>/दयि<strong>ह</strong> दि<strong>ह</strong>/दैि<strong>ह</strong>66. द’/द ऽ/दए67. ओ (संयोजक) ओऽ (सवर्नाम)68. तका’ कए तकाय तकाए69. पैरे (on foot) पएरे70. ता<strong>ह</strong>ुमे ता<strong>ह</strong>ूमे129


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्71. पुीक72. बजा कय/ कए73. बननाय/बननाइ74. कोला75. िदनुका िदनका76. तति<strong>ह</strong>सँ77. गरबओलि<strong>ह</strong> गरबेलि<strong>ह</strong>78. बालु बालू79. चे<strong>ह</strong> िच<strong>ह</strong>(अशु)80. जे जे’81. से/ के से’/के’82. एखुनका अखनुका83. भुिम<strong>ह</strong>ार भूिम<strong>ह</strong>ार84. सुगर सूगर85. झठ<strong>ह</strong>ाक झट<strong>ह</strong>ाक86. छूिब87. करइयो/ओ करैयो/किरऔ-करैऔ88. पुबािर पुबाइ89. झगड़ा-झाँटी झगड़ा-झाँिट90. पएरे-पएरे पैरे-पैरे91. खेलएबाक खेलेबाक92. खेलाएबाक93. लगा’94. <strong>ह</strong>ोए- <strong>ह</strong>ो95. बुझल बूझल96. बूझल (संबोधन अथर्मे)97. यै<strong>ह</strong> यए<strong>ह</strong> / इए<strong>ह</strong>98. ताितल99. अयनाय- अयनाइ/ अएनाइ100. िन- िनद101. िबनु िबन102. जाए जाइ103. जाइ(in different sense)-last word of sentence104. छत पर आिब जाइ105. ने106. खेलाए (play) –खेलाइ107. िशकाइत- िशकायत108. ढप- ढ़प109. पढ़- पढ130


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्110. किनए/ किनये किनञे111. राकस- राकश112. <strong>ह</strong>ोए/ <strong>ह</strong>ोय <strong>ह</strong>ोइ113. अउरदा- औरदा114. बुझेलि<strong>ह</strong> (different meaning- got understand)115. बुझएलि<strong>ह</strong>/ बुझयलि<strong>ह</strong> (understood himself)116. चिल- चल117. खधाइ- खधाय118. मोन पाड़लिख<strong>ह</strong> मोन पारलिख<strong>ह</strong>119. कैक- कएक- कइएक120. लग ल’ग121. जरेनाइ122. जरओनाइ- जरएनाइ/जरयनाइ123. <strong>ह</strong>ोइत124. गड़बेलि<strong>ह</strong>/ गड़बओलि<strong>ह</strong>125. िचखैत- (to test)िचखइत126. करइयो(willing to do) करैयो127. जेकरा- जकरा128. तकरा- तेकरा129. िब<strong>दे</strong>सर थानेमे/ िब<strong>दे</strong>सरे थानमे130. करबयल<strong>ह</strong>ुँ/ करबएल<strong>ह</strong>ुँ/करबेल<strong>ह</strong>ुँ131. <strong>ह</strong>ािरक (उच्चारण <strong>ह</strong>ाइरक)132. ओजन वजन133. आधे भाग/ आध-भागे134. िपचा’/ िपचाय/िपचाए135. नञ/ ने136. बच्चा नञ (ने) िपचा जाय137. तखन ने (नञ) क<strong>ह</strong>ैत अिछ।138. कतेक गोटे/ कताक गोटे139. कमाइ- धमाइ कमाई- धमाई140. लग ल’ग141. खेलाइ (for playing)142. छिथ<strong>ह</strong> छिथन143. <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>ोइ144. क्यो िकयो / केओ145. केश (hair)146. केस (court-case)147. बननाइ/ बननाय/ बननाए148. जरेनाइ149. कुरसी कुस150. चरचा चच131


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्151. कमर् करम152. डुबाबय/ डुमाबय153. एखुनका/ अखुनका154. लय (वाक्यक अितम शद)- ल’155. कएलक केलक156. गरमी गम157. बरदी वद158. सुना गेला<strong>ह</strong> सुना’/सुनाऽ159. एनाइ-गेनाइ160. तेनाने घेरलि<strong>ह</strong>161. नञ162. डरो ड’रो163. कत<strong>ह</strong>ु- क<strong>ह</strong>ॴ164. उमिरगर- उमरगर165. भिरगर166. धोल/धोअल धोएल167. गप/गप168. के के’169. दरबजा/ दरबजा170. ठाम171. धिर तक172. घूिर लौिट173. थोरबेक174. बड175. तोँ/ तूँ176. तोँि<strong>ह</strong>( पमे ा)177. तोँ<strong>ह</strong>ी/तोँि<strong>ह</strong>178. करबाइए करबाइये179. एकेटा180. किरतिथ करतिथ181. प<strong>ह</strong>ुँिच प<strong>ह</strong>ुँच182. राखलि<strong>ह</strong> रखलि<strong>ह</strong>183. लगलि<strong>ह</strong> लागलि<strong>ह</strong>184. सुिन (उच्चारण सुइन)185. अिछ (उच्चारण अइछ)186. एलिथ गेलिथ187. िबतओने िबतेने188. करबओलि<strong>ह</strong>/ /करेलिख<strong>ह</strong>189. करएलि<strong>ह</strong>190. आिक िक132


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्191. प<strong>ह</strong>ुँिच प<strong>ह</strong>ुँच192. जराय/ जराए जरा’ (आिग लगा)193. से से’194. <strong>ह</strong>ाँ मे <strong>ह</strong>ाँ (<strong>ह</strong>ाँमे <strong>ह</strong>ाँ <strong>िव</strong>भिक्मे <strong>ह</strong>टा कए)195. फेल फैल196. फइल(spacious) फैल197. <strong>ह</strong>ोयति<strong>ह</strong>/ <strong>ह</strong>ोएति<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेति<strong>ह</strong>198. <strong>ह</strong>ाथ मिटआयब/ <strong>ह</strong>ाथ मिटयाबय/<strong>ह</strong>ाथ मिटआएब199. फेका फेंका200. <strong>दे</strong>खाए <strong>दे</strong>खा’201. <strong>दे</strong>खाय <strong>दे</strong>खा’202. सिर सर203. सा<strong>ह</strong>ेब सा<strong>ह</strong>ब204.गेलै<strong>ह</strong>/ गेलि<strong>ह</strong>205.<strong>ह</strong>ेबाक/ <strong>ह</strong>ोएबाक206.केलो/ कएलो207. िकछु न िकछु/ िकछु ने िकछु208.घुमेल<strong>ह</strong>ुँ/ घुमओल<strong>ह</strong>ुँ209. एलाक/ अएलाक210. अः/ अ<strong>ह</strong>211.लय/ लए (अथर्-पिरवर्न)212.कनीक/ कनेक213.सब<strong>ह</strong>क/ सभक214.िमलाऽ/ िमला215.कऽ/ क216.जाऽ/जा217.आऽ/ आ218.भऽ/भ’ (’ फॉटक कमीक ोतक)219.िनअम/ िनयम220.<strong>ह</strong>ेक्टेअर/ <strong>ह</strong>ेक्टेयर221.पि<strong>ह</strong>ल अक्षर ढ/ बादक/बीचक ढ़222.ति<strong>ह</strong>ं/ति<strong>ह</strong>ँ/ तिञ/ तैं223.कि<strong>ह</strong>ं/क<strong>ह</strong>ॴ224.तँइ/ तइँ225.नँइ/नइँ/ निञ/नि<strong>ह</strong>226.<strong>ह</strong>ै/ <strong>ह</strong>इ227.छिञ/ छै/ छैक/छइ228.दृिएँ/ दृियेँ229.आ (come)/ आऽ(conjunction)230. आ (conjunction)/ आऽ(come)231.कुनो/ कोनो133


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२३२.गेलै<strong>ह</strong>-गेलि<strong>ह</strong>२३३.<strong>ह</strong>ेबाक- <strong>ह</strong>ोएबाक२३४.केलौँ- कएलौँ- कएल<strong>ह</strong>ुँ२३५.िकछु न िकछ- िकछु ने िकछु२३६.के<strong>ह</strong>ेन- के<strong>ह</strong>न२३७.आऽ (come)-आ (conjunction-and)/आ२३८. <strong>ह</strong>एत-<strong>ह</strong>ैत२३९.घुमेल<strong>ह</strong>ुँ-घुमएल<strong>ह</strong>ुँ२४०.एलाक- अएलाक२४१.<strong>ह</strong>ोिन- <strong>ह</strong>ोइन/<strong>ह</strong>ोि<strong>ह</strong>२४२.ओ-राम ओ यामक बीच(conjunction), ओऽ क<strong>ह</strong>लक (he said)/ओ२४३.की <strong>ह</strong>ए/ कोसी अएली <strong>ह</strong>ए/ की <strong>ह</strong>ै। की <strong>ह</strong>इ२४४.दृिएँ/ दृियेँ२४५.शािमल/ सामेल२४६.तैँ / तँए/ तिञ/ ति<strong>ह</strong>ं२४७.जौँ/ योँ२४८.सभ/ सब२४९.सभक/ सब<strong>ह</strong>क२५०.कि<strong>ह</strong>ं/ क<strong>ह</strong>ॴ२५१.कुनो/ कोनो२५२.फारकती भऽ गेल/ भए गेल/ भय गेल२५३.कुनो/ कोनो134


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२५४.अः/ अ<strong>ह</strong>२५५.जनै/ जनञ२५६.गेलि<strong>ह</strong>/ गेला<strong>ह</strong> (अथर् पिरवतर्न)२५७.केलि<strong>ह</strong>/ कएलि<strong>ह</strong>२५८.लय/ लए(अथर् पिरवतर्न)२५९.कनीक/ कनेक२६०.पठेलि<strong>ह</strong>/ पठओलि<strong>ह</strong>२६१.िनअम/ िनयम२६२.<strong>ह</strong>ेक्टेअर/ <strong>ह</strong>ेक्टेयर२६३.पि<strong>ह</strong>ल अक्षर र<strong>ह</strong>ने ढ/ बीचमे र<strong>ह</strong>ने ढ़२६४.आकारातमे िबकारीक योग उिचत नि<strong>ह</strong>/ अपोोफीक योग फाटक यूनताक पिरचायक ओकर बदला अव<strong>ह</strong>(िबकारी)कयोग उिचत२६५.केर/-क/ कऽ/ के२६६.छैि<strong>ह</strong>- छि<strong>ह</strong>२६७.लगैए/ लगैये२६८.<strong>ह</strong>ोएत/ <strong>ह</strong>एत२६९.जाएत/ जएत२७०.आएत/ अएत/ आओत२७१.खाएत/ खएत/ खैत२७२.िपअएबाक/ िपएबाक२७३.शुरु/ शुरु<strong>ह</strong>२७४.शुरु<strong>ह</strong>े/ शुरुए135


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२७५.अएता<strong>ह</strong>/अओता<strong>ह</strong>/ एता<strong>ह</strong>२७६.जाि<strong>ह</strong>/ जाइ/ जै२७७.जाइत/ जैतए/ जइतए२७८.आएल/ अएल२७९.कैक/ कएक२८०.आयल/ अएल/ आएल२८१. जाए/ जै/ जए२८२. नुकएल/ नुकाएल२८३. कठुआएल/ कठुअएल२८४. ताि<strong>ह</strong>/ तै२८५. गायब/ गाएब/ गएब२८६. सकै/ सकए/ सकय२८७.सेरा/सरा/ सराए (भात सेरा गेल)२८८.क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>ी/<strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ी/ क<strong>ह</strong>ैत छल<strong>ह</strong>ुँ/ क<strong>ह</strong>ै छल<strong>ह</strong>ुँ- एि<strong>ह</strong>ना चलैत/ पढ़ैत (पढ़ै-पढ़ैत अथर् कखनो काल पिरवितर्त)-आर बुझै/ बुझैत(बुझै/ बुझ छी, मुदा बुझैत-बुझैत)/ सकैत/सकै। करैत/ करै। दै/ दैत। छैक/ छै। बचलै/ बचलैक। रखबा/ रखबाक ।िबनु/िबन। राितक/ रातुक२८९. दुआरे/ ारे२९०.भेिट/ भेट२९१. खन/ खुना (भोर खन/ भोर खुना)२९२.तक/ धिर२९३.गऽ/गै (meaning different-जनबै गऽ)२९४.सऽ/ सँ (मुदा दऽ, लऽ)136


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२९५.व,(तीन अक्षरक मेल बदला पुनरुिक्तक एक आ एकटा दोसरक उपयोग) आिदक बदला व आिद। म<strong>ह</strong>व/ म<strong>ह</strong>व/ कत/क आिदमे संयुक्तक कोनो आवयकता मैिथलीमे नि<strong>ह</strong> अिछ।वक्तय/ वक्तय२९६.बेसी/ बेशी२९७.बाला/वाला बला/ वला (र<strong>ह</strong>ैबला)२९८.बाली/ (बदलएबाली)२९९.वा/ वात300. अतरिय/ अतरीय३०१. लेमए/ लेबए३०२.लमछुरका, नमछुरका३०२.लागै/ लगै (भेटैत/ भेटै)३०३.लागल/ लगल३०४.<strong>ह</strong>बा/ <strong>ह</strong>वा३०५.राखलक/ रखलक३०६.आ (come)/ आ (and)३०७. पाताप/ पााप३०८. ऽ केर यव<strong>ह</strong>ार शदक अतमे मा, बीचमे नि<strong>ह</strong>।३०९.क<strong>ह</strong>ैत/ क<strong>ह</strong>ै३१०. र<strong>ह</strong>ए (छल)/ र<strong>ह</strong>ै (छलै) (meaning different)३११.तागित/ ताकित३१२.खराप/ खराब३१३.बोइन/ बोिन/ बोइिन३१४.जािठ/ जाइठ३१५.कागज/ कागच३१६.िगरै (meaning different- swallow)/ िगरए (खसए)137


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३१७.रािय/ राीयउच्चारण िनदश:दत न क उच्चारणमे दाँतमे जी<strong>ह</strong> सटत- जेना बाजू नाम , मुदा ण क उच्चारणमे जी<strong>ह</strong> मूधमे सटत (नि<strong>ह</strong> सटैए तँ उच्चारण दोषअिछ)- जेना बाजू गणेश। तालय शमे जी<strong>ह</strong> तालुसँ , षमे मूधसँ आ दत समे दाँतसँ सटत। िनशाँ, सभ आ शोषण बािज कऽ<strong>दे</strong>खू। मैिथलीमे ष केँ वैिदक संकृत जेकाँ ख से<strong>ह</strong>ो उच्चिरत कएल जाइत अिछ, जेना वष, दोष। य अनेको थानपर ज जेकाँउच्चिरत <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ ण ड़ जेकाँ (यथा संयोग आ गणेश संजोग आ गड़ेस उच्चिरत <strong>ह</strong>ोइत अिछ)। मैिथलीमे व क उच्चारण ब,श क उच्चारण स आ य क उच्चारण ज से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत अिछ।ओि<strong>ह</strong>ना व इ बेशीकाल मैिथलीमे पि<strong>ह</strong>ने बाजल जाइत अिछ कारण <strong>दे</strong>वनागरीमे आ िमिथलाक्षरमे व इ अक्षरक पि<strong>ह</strong>ने िलखलोजाइत आ बाजलो जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। कारण जे ि<strong>ह</strong>दीमे एकर दोषपूणर् उच्चारण <strong>ह</strong>ोइत अिछ (िलखल तँ पि<strong>ह</strong>ने जाइत अिछ मुदा बाजलबादमे जाइत अिछ) से िशक्षा पितक दोषक कारण <strong>ह</strong>म सभ ओकर उच्चारण दोषपूणर् ढंगसँ कऽ र<strong>ह</strong>ल छी।अिछ- अ इ छ ऐछछिथ- छ इ थ – छैथप<strong>ह</strong>ुँिच- प <strong>ह</strong>ुँ इ चआब अ आ इ ई ए ऐ ओ औ अं अः ऋ एि<strong>ह</strong> सभ लेल माा से<strong>ह</strong>ो अिछ, मुदा एि<strong>ह</strong>मे ई ऐ ओ औ अं अः ऋ केँ संयुक्ताक्षररूपमे गलत रूपमे युक्त आ उच्चिरत कएल जाइत अिछ। जेना ऋ केँ री रूपमे उच्चिरत करब। आ <strong>दे</strong>िखयौ- एि<strong>ह</strong> लेल <strong>दे</strong>िखऔक योग अनुिचत। मुदा <strong>दे</strong>िखऐ लेल <strong>दे</strong>िखयै अनुिचत। क् सँ <strong>ह</strong>् धिर अ सिमिलत भेलासँ क सँ <strong>ह</strong> बनैत अिछ, मुदा उच्चारणकाल <strong>ह</strong>लत युक्त शदक अतक उच्चारणक वृि बढ़ल अिछ, मुदा <strong>ह</strong>म जखन मनोजमे ज् अतमे बजैत छी, तखनो पुरनकालोककेँ बजैत सुनबि<strong>ह</strong>- मनोजऽ, वातवमे ओ अ युक्त ज् = ज बजै छिथ।फेर ज्ञ अिछ ज् आ ञ क संयुक्त मुदा गलत उच्चारण <strong>ह</strong>ोइत अिछ- ग्य। ओि<strong>ह</strong>ना क्ष अिछ क् आ ष क संयुक्त मुदा उच्चारण<strong>ह</strong>ोइत अिछ छ। फेर श् आ र क संयुक्त अिछ ( जेना िमक) आ स् आ र क संयुक्त अिछ (जेना िम)। भेल त+र।उच्चारणक ऑिडयो फाइल <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आकइव http://www.videha.co.in/ पर उपलध अिछ। फेर केँ / सँ / पर पूवर् अक्षरसँसटा कऽ िलखू मुदा तँ/ के/ कऽ <strong>ह</strong>टा कऽ। एि<strong>ह</strong>मे सँ मे पि<strong>ह</strong>ल सटा कऽ िलखू आ बादबला <strong>ह</strong>टा कऽ। अंकक बाद टा िलखूसटा कऽ मुदा अय ठाम टा िलखू <strong>ह</strong>टा कऽ– जेना छ<strong>ह</strong>टा मुदा सभ टा। फेर ६अ म सातम िलखू- छठम सातम नि<strong>ह</strong>। घरबलामेबला मुदा घरवालीमे वाली युक्त करू।र<strong>ह</strong>ए- र<strong>ह</strong>ै मुदा सकैए- सकै-एमुदा कखनो काल र<strong>ह</strong>ए आ र<strong>ह</strong>ै मे अथर् िभता से<strong>ह</strong>ो, जेनासे कमो जग<strong>ह</strong>मे पािकर्ंग करबाक अयास र<strong>ह</strong>ै ओकरा।138


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पुछलापर पता लागल जे ढुनढुन नाा ई ाइवर कनाट लेसक पािकर्ंगमे काज करैत र<strong>ह</strong>ए।छलै, छलए मे से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क भेल। छलए क उच्चारण छल-ए से<strong>ह</strong>ो।संयोगने- संजोगनेकेँ- के / कऽकेर- क (केर क योग नि<strong>ह</strong> करू )क (जेना रामक) –रामक आ संगे राम के/ राम कऽसँ- सऽचिबदु आ अनुवार- अनुवारमे कंठ धिरक योग <strong>ह</strong>ोइत अिछ मुदा चिबदुमे नि<strong>ह</strong>। चिबदुमे कनेक एकारक से<strong>ह</strong>ो उच्चारण<strong>ह</strong>ोइत अिछ- जेना रामसँ- राम सऽ रामकेँ- राम कऽ राम केकेँ जेना रामकेँ भेल ि<strong>ह</strong>दीक को (राम को)- राम को= रामकेँक जेना रामक भेल ि<strong>ह</strong>दीक का ( राम का) राम का= रामककऽ जेना जा कऽ भेल ि<strong>ह</strong>दीक कर ( जा कर) जा कर= जा कऽसँ भेल ि<strong>ह</strong>दीक से (राम से) राम से= रामसँसऽ तऽ त केर एि<strong>ह</strong> सभक योग अवांिछत।के दोसर अथँ युक्त भऽ सकैए- जेना के क<strong>ह</strong>लक।निञ, नि<strong>ह</strong>, नै, नइ, नँइ, नइँ एि<strong>ह</strong> सभक उच्चारण- नैव क बदलामे व जेना म<strong>ह</strong>वपूणर् (म<strong>ह</strong>वपूणर् नि<strong>ह</strong>) जतए अथर् बदिल जाए ओति<strong>ह</strong> मा तीन अक्षरक संयुक्ताक्षरक योग उिचत।सपित- उच्चारण स प इ त (सपि नि<strong>ह</strong>- कारण स<strong>ह</strong>ी उच्चारण आसानीसँ सभव नि<strong>ह</strong>)। मुदा सवम (सवतम नि<strong>ह</strong>)।रािय (राीय नि<strong>ह</strong>)सकैए/ सकै (अथर् पिरवतर्न)पोछैले/139


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पोछैए/ पोछए/ (अथर् पिरवतर्न)पोछए/ पोछैओ लोकिन ( <strong>ह</strong>टा कऽ, ओ मे िबकारी नि<strong>ह</strong>)ओइ/ ओि<strong>ह</strong>ओि<strong>ह</strong>ले/ ओि<strong>ह</strong> लेलजएबेँ/ बैसबेँपँचभइयाँ<strong>दे</strong>िखयौक (<strong>दे</strong>िखऔक बि<strong>ह</strong>- ति<strong>ह</strong>ना अ मे व आ दीघर्क मााक योग अनुिचत)जकाँ/ जेकाँतँइ/ तैँ<strong>ह</strong>ोएत/ <strong>ह</strong>एतनिञ/ नि<strong>ह</strong>/ नँइ/ नइँसौँसेबड़/ बड़ी (झोराओल)गाए (गाइ नि<strong>ह</strong>)र<strong>ह</strong>लेँ/ पि<strong>ह</strong>रतैँ<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴ/ अ<strong>ह</strong>ॴसब - सभसब<strong>ह</strong>क - सभ<strong>ह</strong>कधिर - तकगप- बातबूझब - समझब140


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बुझल<strong>ह</strong>ुँ - समझल<strong>ह</strong>ुँ<strong>ह</strong>मरा आर - <strong>ह</strong>म सभआिक- आ िकसकैछ/ करैछ (गमे योगक आवयकता नि<strong>ह</strong>)मे केँ सँ पर (शदसँ सटा कऽ) तँ कऽ धऽ दऽ (शदसँ <strong>ह</strong>टा कऽ) मुदा दूटा वा बेशी <strong>िव</strong>भिक्त संग र<strong>ह</strong>लापर पि<strong>ह</strong>ल <strong>िव</strong>भिक्त टाकेँसटाऊ।एकटा दूटा (मुदा कैक टा)िबकारीक योग शदक अतमे, बीचमे अनावयक रूपेँ नि<strong>ह</strong>।आकारात आ अतमे अ क बाद िबकारीक योग नि<strong>ह</strong> (जेना िदअ,आ )अपोोफीक योग िबकारीक बदलामे करब अनुिचत आ मा फॉटक तकनीकी यूनताक पिरचाएक)- ओना िबकारीक संकृत रूपऽ अव<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ आ वतर्नी आ उच्चारण दुनू ठाम एकर लोप र<strong>ह</strong>ैत अिछ/ रि<strong>ह</strong> सकैत अिछ (उच्चारणमे लोप रि<strong>ह</strong>तेअिछ)। मुदा अपोोफी से<strong>ह</strong>ो अंेजीमे पसेिसव केसमे <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ ेंचमे शदमे जतए एकर योग <strong>ह</strong>ोइत अिछ जेना raisond’etre ए<strong>ह</strong>ो एकर उच्चारण रैजौन डेटर <strong>ह</strong>ोइत अिछ, माने अपोॉफी अवकाश नि<strong>ह</strong> दैत अिछ वरन जोड़ैत अिछ, से एकरयोग िबकारीक बदला <strong>दे</strong>नाइ तकनीकी रूपेँ से<strong>ह</strong>ो अनुिचत)।अइमे, एि<strong>ह</strong>मेजइमे, जाि<strong>ह</strong>मेएखन/ अखन/ अइखनकेँ (के नि<strong>ह</strong>) मे (अनुवार रि<strong>ह</strong>त)भऽमेदऽतँ (तऽ त नि<strong>ह</strong>)सँ ( सऽ स नि<strong>ह</strong>)गाछ तर141


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गाछ लगसाँझ खनजो (जो go, करै जो do)३.नेपाल आ भारतक मैिथली भाषा-वैज्ञािनक लोकिन ारा बनाओल मानक शैली1.नेपालक मैिथली भाषा वैज्ञािनक लोकिन ारा बनाओल मानक उच्चारण आ लेखन शैली(भाषाशाी डा. रामावतार यादवक धारणाकेँ पूणर् रूपसँ स लऽ िनधिरत)मैिथलीमे उच्चारण तथा लेखन१.पचमाक्षर आ अनुवार: पचमाक्षरातगर्त ङ, ञ, ण, न एवं म अबैत अिछ। संकृत भाषाक अनुसार शदक अतमे जाि<strong>ह</strong>वगर्क अक्षर र<strong>ह</strong>ैत अिछ ओ<strong>ह</strong>ी वगर्क पचमाक्षर अबैत अिछ। जेना-अ (क वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ङ् आएल अिछ।)पच (च वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ञ् आएल अिछ।)खड (ट वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ण् आएल अिछ।)सिध (त वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे न् आएल अिछ।)खभ (प वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे म् आएल अिछ।)उपयुर्क्त बात मैिथलीमे कम <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। पचमाक्षरक बदलामे अिधकांश जग<strong>ह</strong>पर अनुवारक योग <strong>दे</strong>खल जाइछ। जेना-अंक, पंच, खंड, संिध, खंभ आिद। याकरण<strong>िव</strong>द पिडत गो<strong>िव</strong>द झाक क<strong>ह</strong>ब छिन जे कवगर्, चवगर् आ टवगर्सँ पूवर् अनुवारिलखल जाए तथा तवगर् आ पवगर्सँ पूवर् पचमाक्षरे िलखल जाए। जेना- अंक, चंचल, अंडा, अत तथा कपन। मुदा ि<strong>ह</strong>दीकिनकट र<strong>ह</strong>ल आधुिनक लेखक एि<strong>ह</strong> बातकेँ नि<strong>ह</strong> मानैत छिथ। ओलोकिन अत आ कपनक जग<strong>ह</strong>पर से<strong>ह</strong>ो अंत आ कंपन िलखैत<strong>दे</strong>खल जाइत छिथ।नवीन पित िकछु सु<strong>िव</strong>धाजनक अवय छैक। िकएक तँ एि<strong>ह</strong>मे समय आ थानक बचत <strong>ह</strong>ोइत छैक। मुदा कतोकबेर <strong>ह</strong>तलेखनवा मुणमे अनुवारक छोटसन िबदु प नि<strong>ह</strong> भेलासँ अथर्क अनथर् <strong>ह</strong>ोइत से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। अनुवारक योगमेउच्चारण-दोषक सभावना से<strong>ह</strong>ो ततबए <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। एतदथर् कसँ लऽकऽ पवगर्धिर पचमाक्षरेक योग करब उिचत अिछ।यसँ लऽकऽ ज्ञधिरक अक्षरक स अनुवारक योग करबामे कत<strong>ह</strong>ु कोनो <strong>िव</strong>वाद नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल जाइछ।142


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.ढ आ ढ़ : ढ़क उच्चारण “र् <strong>ह</strong>”जकाँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ। अतः जतऽ “र् <strong>ह</strong>”क उच्चारण <strong>ह</strong>ो ओतऽ मा ढ़ िलखल जाए। आनठामखािल ढ िलखल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। जेना-ढ = ढाकी, ढेकी, ढीठ, ढेउआ, ढ, ढेरी, ढाकिन, ढाठ आिद।ढ़ = पढ़ाइ, बढ़ब, गढ़ब, मढ़ब, बुढ़बा, साँढ़, गाढ़, रीढ़, चाँढ़, सीढ़ी, पीढ़ी आिद।उपयुर्क्त शदसभकेँ <strong>दे</strong>खलासँ ई प <strong>ह</strong>ोइत अिछ जे साधारणतया शदक शुरूमे ढ आ मय तथा अतमे ढ़ अबैत अिछ। इए<strong>ह</strong>िनयम ड आ ड़क सदभर् से<strong>ह</strong>ो लागू <strong>ह</strong>ोइत अिछ।३.व आ ब : मैिथलीमे “व”क उच्चारण ब कएल जाइत अिछ, मुदा ओकरा ब रूपमे नि<strong>ह</strong> िलखल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। जेना- उच्चारण: बैनाथ, िबा, नब, <strong>दे</strong>बता, िबणु, बंश, बदना आिद। एि<strong>ह</strong>सभक थानपर मशः वैनाथ, <strong>िव</strong>ा, नव, <strong>दे</strong>वता, <strong>िव</strong>णु, वंश, वदनािलखबाक चा<strong>ह</strong>ी। सामायतया व उच्चारणक लेल ओ योग कएल जाइत अिछ। जेना- ओकील, ओज<strong>ह</strong> आिद।४.य आ ज : कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु “य”क उच्चारण “ज”जकाँ करैत <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ, मुदा ओकरा ज नि<strong>ह</strong> िलखबाक चा<strong>ह</strong>ी।उच्चारणमे यज्ञ, जिद, जमुना, जुग, जाबत, जोगी, जदु, जम आिद क<strong>ह</strong>ल जाएवला शदसभकेँ मशः यज्ञ, यिद, यमुना, युग,याबत, योगी, यदु, यम िलखबाक चा<strong>ह</strong>ी।५.ए आ य : मैिथलीक वतर्नीमे ए आ य दुनू िलखल जाइत अिछ।ाचीन वतर्नी- कएल, जाए, <strong>ह</strong>ोएत, माए, भाए, गाए आिद।नवीन वतर्नी- कयल, जाय, <strong>ह</strong>ोयत, माय, भाय, गाय आिद।सामायतया शदक शुरूमे ए मा अबैत अिछ। जेना एि<strong>ह</strong>, एना, एकर, ए<strong>ह</strong>न आिद। एि<strong>ह</strong> शदसभक थानपर यि<strong>ह</strong>, यना, यकर,य<strong>ह</strong>न आिदक योग नि<strong>ह</strong> करबाक चा<strong>ह</strong>ी। यिप मैिथलीभाषी थारूसि<strong>ह</strong>त िकछु जाितमे शदक आरभोमे “ए”केँ य कि<strong>ह</strong> उच्चारणकएल जाइत अिछ।ए आ “य”क योगक योगक सदभर्मे ाचीने पितक अनुसरण करब उपयुक्त मािन एि<strong>ह</strong> पुतकमे ओकरे योग कएल गेलअिछ। िकएक तँ दुनूक लेखनमे कोनो स<strong>ह</strong>जता आ दुरू<strong>ह</strong>ताक बात नि<strong>ह</strong> अिछ। आ मैिथलीक सवर्साधारणक उच्चारण-शैली यकअपेक्षा एसँ बेसी िनकट छैक। खास कऽ कएल, <strong>ह</strong>एब आिद कितपय शदकेँ कैल, <strong>ह</strong>ैब आिद रूपमे कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु िलखल जाएब से<strong>ह</strong>ो“ए”क योगकेँ बेसी समीचीन मािणत करैत अिछ।143


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्६.ि<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु तथा एकार, ओकार : मैिथलीक ाचीन लेखन-परपरामे कोनो बातपर बल दैत काल शदक पाछाँ ि<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु लगाओल जाइतछैक। जेना- <strong>ह</strong>ुनकि<strong>ह</strong>, अपन<strong>ह</strong>ु, ओकर<strong>ह</strong>ु, तकालि<strong>ह</strong>, चोि<strong>ह</strong>, आन<strong>ह</strong>ु आिद। मुदा आधुिनक लेखनमे ि<strong>ह</strong>क थानपर एकार एवं <strong>ह</strong>ुकथानपर ओकारक योग करैत <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। जेना- <strong>ह</strong>ुनके, अपनो, तकाले, चोे, आनो आिद।७.ष तथा ख : मैिथली भाषामे अिधकांशतः षक उच्चारण ख <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जेना- षय (खड़य), षोडशी (खोड़शी), षकोण(खटकोण), वृषेश (वृखेश), सतोष (सतोख) आिद।८.विन-लोप : िनिलिखत अवथामे शदसँ विन-लोप भऽ जाइत अिछ:(क)ियावयी यय अयमे य वा ए लुत भऽ जाइत अिछ। ओि<strong>ह</strong>मेसँ पि<strong>ह</strong>ने अक उच्चारण दीघर् भऽ जाइत अिछ। ओकर आगाँलोप-सूचक िच वा <strong>िव</strong>कारी (’ / ऽ) लगाओल जाइछ। जेना-पूणर् रूप : पढ़ए (पढ़य) गेला<strong>ह</strong>, कए (कय) लेल, उठए (उठय) पड़तौक।अपूणर् रूप : पढ़’ गेला<strong>ह</strong>, क’ लेल, उठ’ पड़तौक।पढ़ऽ गेला<strong>ह</strong>, कऽ लेल, उठऽ पड़तौक।(ख)पूवर्कािलक कृत आय (आए) ययमे य (ए) लुत भऽ जाइछ, मुदा लोप-सूचक <strong>िव</strong>कारी नि<strong>ह</strong> लगाओल जाइछ। जेना-पूणर् रूप : खाए (य) गेल, पठाय (ए) <strong>दे</strong>ब, न<strong>ह</strong>ाए (य) अएला<strong>ह</strong>।अपूणर् रूप : खा गेल, पठा <strong>दे</strong>ब, न<strong>ह</strong>ा अएला<strong>ह</strong>।(ग)ी यय इक उच्चारण ियापद, संज्ञा, ओ <strong>िव</strong>शेषण तीनूमे लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप : दोसिर मािलिन चिल गेिल।अपूणर् रूप : दोसर मािलन चिल गेल।(घ)वतर्मान कृदतक अितम त लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप : पढ़ैत अिछ, बजैत अिछ, गबैत अिछ।अपूणर् रूप : पढ़ै अिछ, बजै अिछ, गबै अिछ।(ङ)ियापदक अवसान इक, उक, ऐक तथा <strong>ह</strong>ीकमे लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप: िछयौक, िछयैक, छ<strong>ह</strong>ीक, छौक, छैक, अिबतैक, <strong>ह</strong>ोइक।144


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अपूणर् रूप : िछयौ, िछयै, छ<strong>ह</strong>ी, छौ, छै, अिबतै, <strong>ह</strong>ोइ।(च)ियापदीय यय <strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु तथा <strong>ह</strong>कारक लोप भऽ जाइछ। जेना-पूणर् रूप : छि<strong>ह</strong>, क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>, क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ, गेल<strong>ह</strong>, नि<strong>ह</strong>।अपूणर् रूप : छिन, क<strong>ह</strong>लिन, क<strong>ह</strong>लौँ, गेलऽ, नइ, निञ, नै।९.विन थानातरण : कोनो-कोनो वर-विन अपना जग<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>िटकऽ दोसरठाम चिल जाइत अिछ। खास कऽ व इ आ उकसबधमे ई बात लागू <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मैिथलीकरण भऽ गेल शदक मय वा अतमे जँ व इ वा उ आबए तँ ओकर विनथानातिरत भऽ एक अक्षर आगाँ आिब जाइत अिछ। जेना- शिन (शइन), पािन (पाइन), दािल ( दाइल), मािट (माइट), काछु(काउछ), मासु(माउस) आिद। मुदा तसम शदसभमे ई िनयम लागू नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जेना- रिमकेँ रइम आ सुधांशुकेँ सुधाउंसनि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जा सकैत अिछ।१०.<strong>ह</strong>लत(्)क योग : मैिथली भाषामे सामायतया <strong>ह</strong>लत (्)क आवयकता नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। कारण जे शदक अतमे अउच्चारण नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मुदा संकृत भाषासँ जि<strong>ह</strong>नाक ति<strong>ह</strong>ना मैिथलीमे आएल (तसम) शदसभमे <strong>ह</strong>लत योग कएल जाइतअिछ। एि<strong>ह</strong> पोथीमे सामायतया सपूणर् शदकेँ मैिथली भाषासबधी िनयमअनुसार <strong>ह</strong>लत<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ीन राखल गेल अिछ। मुदायाकरणसबधी योजनक लेल अयावयक थानपर कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु <strong>ह</strong>लत <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। तुत पोथीमे मिथली लेखनक ाचीनआ नवीन दुनू शैलीक सरल आ समीचीन पक्षसभकेँ समेिटकऽ वणर्-<strong>िव</strong>यास कएल गेल अिछ। थान आ समयमे बचतक सि<strong>ह</strong><strong>ह</strong>त-लेखन तथा तकिनकी दृिसँ से<strong>ह</strong>ो सरल <strong>ह</strong>ोबऽवला ि<strong>ह</strong>साबसँ वणर्-<strong>िव</strong>यास िमलाओल गेल अिछ। वतर्मान समयमे मैिथलीमातृभाषीपयर्तकेँ आन भाषाक मायमसँ मैिथलीक ज्ञान लेबऽ पिड़र<strong>ह</strong>ल पिरेयमे लेखनमे स<strong>ह</strong>जता तथा एकरूपतापर यान <strong>दे</strong>ल गेलअिछ। तखन मैिथली भाषाक मूल <strong>िव</strong>शेषतासभ कुिठत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइक, ता<strong>ह</strong>ूिदस लेखक-मडल सचेत अिछ। िस भाषाशाी डा.रामावतार यादवक क<strong>ह</strong>ब छिन जे सरलताक अनुसधानमे ए<strong>ह</strong>न अवथा िक<strong>ह</strong>ु ने आबऽ <strong>दे</strong>बाक चा<strong>ह</strong>ी जे भाषाक <strong>िव</strong>शेषता छाँ<strong>ह</strong>मेपिड जाए।-(भाषाशाी डा. रामावतार यादवकधारणाकेँ पूणर् रूपसँ स लऽ िनधिरत)2. मैिथली अकादमी, पटना ारा िनधिरत मैिथली लेखन-शैली1. जे शद मैिथली-साि<strong>ह</strong>यक ाचीन कालसँ आइ धिर जाि<strong>ह</strong> वर्नीमे चिलत अिछ, से सामायतः ताि<strong>ह</strong> वर्नीमे िलखल जाय-उदा<strong>ह</strong>रणाथर्-ा145


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एखनठामजकर,तकरतिनकरअिछअाअखन,अखिन,एखेन,अखनीिठमा,िठना,ठमाजेकर, तेकरितनकर।(वैकिपक रूपेँ ा)ऐछ, अि<strong>ह</strong>, ए।2. िनिलिखत तीन कारक रूप वैक्लिपकतया अपनाओल जाय:भ गेल, भय गेल वा भए गेल। जा र<strong>ह</strong>ल अिछ, जाय र<strong>ह</strong>ल अिछ,जाए र<strong>ह</strong>ल अिछ। कर’ गेला<strong>ह</strong>, वा करय गेला<strong>ह</strong> वा करए गेला<strong>ह</strong>।3. ाचीन मैिथलीक ‘<strong>ह</strong>’ विनक थानमे ‘न’ िलखल जाय सकैत अिछ यथा क<strong>ह</strong>लिन वा क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>।4. ‘ऐ’ तथा ‘औ’ ततय िलखल जाय जत’ पतः ‘अइ’ तथा ‘अउ’ सदृश उच्चारण इ <strong>ह</strong>ो। यथा- <strong>दे</strong>खैत, छलैक, बौआ, छौकइयािद।5. मैिथलीक िनिलिखत शद एि<strong>ह</strong> रूपे युक्त <strong>ह</strong>ोयत:जै<strong>ह</strong>,सै<strong>ह</strong>,इए<strong>ह</strong>,ओऐ<strong>ह</strong>,लै<strong>ह</strong> तथा दै<strong>ह</strong>।6. र्व इकारांत शदमे ‘इ’ के लुत करब सामायतः अा िथक। यथा- ा <strong>दे</strong>िख आब<strong>ह</strong>, मािलिन गेिल (मनुय मामे)।7. वतं व ‘ए’ वा ‘य’ ाचीन मैिथलीक उरण आिदमे तँ यथावत राखल जाय, िकंतु आधुिनक योगमे वैकिपक रूपेँ ‘ए’ वा‘य’ िलखल जाय। यथा:- कयल वा कएल, अयला<strong>ह</strong> वा अएला<strong>ह</strong>, जाय वा जाए इयािद।8. उच्चारणमे दू वरक बीच जे ‘य’ विन वतः आिब जाइत अिछ तकरा लेखमे थान वैकिपक रूपेँ <strong>दे</strong>ल जाय। यथा- धीआ,अढ़ैआ, <strong>िव</strong>आ<strong>ह</strong>, वा धीया, अढ़ैया, िबया<strong>ह</strong>।9. सानुनािसक वतं वरक थान यथासंभव ‘ञ’ िलखल जाय वा सानुनािसक वर। यथा:- मैञा, किनञा, िकरतिनञा वा मैआँ,किनआँ, िकरतिनआँ।10. कारकक <strong>िव</strong>भिक्क िनिलिखत रूप ा:-<strong>ह</strong>ाथकेँ, <strong>ह</strong>ाथसँ, <strong>ह</strong>ाथेँ, <strong>ह</strong>ाथक, <strong>ह</strong>ाथमे। ’मे’ मे अनुवार सवर्था याय िथक। ‘क’क वैकिपक रूप ‘केर’ राखल जा सकैत अिछ।11. पूवर्कािलक ियापदक बाद ‘कय’ वा ‘कए’ अयय वैकिपक रूपेँ लगाओल जा सकैत अिछ। यथा:- <strong>दे</strong>िख कय वा <strong>दे</strong>िखकए।12. माँग, भाँग आिदक थानमे माङ, भाङ इयािद िलखल जाय।146


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्13. अर् ‘न’ ओ अर् ‘म’ क बदला अनुसार नि<strong>ह</strong> िलखल जाय, िकंतु छापाक सु<strong>िव</strong>धाथर् अर् ‘ङ’ , ‘ञ’, तथा ‘ण’ क बदलाअनुवारो िलखल जा सकैत अिछ। यथा:- अ, वा अंक, अचल वा अंचल, कठ वा कंठ।14. <strong>ह</strong>लंत िच िनयमतः लगाओल जाय, िकंतु <strong>िव</strong>भिक्तक संग अकारांत योग कएल जाय। यथा:- ीमान्, िकंतु ीमानक।15. सभ एकल कारक िच शदमे सटा क’ िलखल जाय, <strong>ह</strong>टा क’ नि<strong>ह</strong>, संयुक्त <strong>िव</strong>भिक्तक <strong>ह</strong>ेतु फराक िलखल जाय, यथा घरपरक।16. अनुनािसककेँ चिबदु ारा यक्त कयल जाय। परंतु मुणक सु<strong>िव</strong>धाथर् ि<strong>ह</strong> समान जिटल माा पर अनुवारक योगचिबदुक बदला कयल जा सकैत अिछ। यथा- ि<strong>ह</strong>ँ केर बदला ि<strong>ह</strong>ं।17. पूणर् <strong>िव</strong>राम पासीसँ ( । ) सूिचत कयल जाय।18. समत पद सटा क’ िलखल जाय, वा <strong>ह</strong>ाइफेनसँ जोिड़ क’ , <strong>ह</strong>टा क’ नि<strong>ह</strong>।19. िलअ तथा िदअ शदमे िबकारी (ऽ) नि<strong>ह</strong> लगाओल जाय।20. अंक <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे राखल जाय।21.िकछु विनक लेल नवीन िच<strong>ह</strong> बनबाओल जाय। जा' ई नि<strong>ह</strong> बनल अिछ ताबत एि<strong>ह</strong> दुनू विनक बदला पूवर्वत् अय/ आय/अए/ आए/ आओ/ अओ िलखल जाय। आिक ऎ वा ऒ सँ यक्त कएल जाय।<strong>ह</strong>./- गो<strong>िव</strong>द झा ११/८/७६ ीकात ठाकुर ११/८/७६ सुरे झा "सुमन" ११/०८/७६VIDEHA FOR NON-RESIDENT MAITHILS(Festivals of Mithila date-list)8.VIDEHA FOR NON RESIDENTS8.1.NAAGPHAANS-PART_III-Maithili novel written byDr.Shefalika Verma-Translatedby Dr.Rajiv Kumar Verma and Dr.Jaya Verma, Associate Professors, DelhiUniversity, Delhi147


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्8.2.Original Poem in Maithili by Gajendra Thakur Translated into English by Lucy Gracy of NewYork.-The Sun And The Moon WitnessVIDEHA FOR NON-RESIDENT MAITHILS(Festivals of Mithila date-list)DATE-LIST (year- 2009-10)(१४१७ साल)Marriage Days:Nov.2009- 19, 22, 23, 27May 2010- 28, 30June 2010- 2, 3, 6, 7, 9, 13, 17, 18, 20, 21,23, 24, 25, 27, 28, 30July 2010- 1, 8, 9, 14Upanayana Days: June 2010- 21,22Dviragaman Din:November 2009- 18, 19, 23, 27, 29148


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्December 2009- 2, 4, 6Feb 2010- 15, 18, 19, 21, 22, 24, 25March 2010- 1, 4, 5Mundan Din:November 2009- 18, 19, 23December 2009- 3Jan 2010- 18, 22Feb 2010- 3, 15, 25, 26March 2010- 3, 5June 2010- 2, 21July 2010- 1FESTIVALS OF MITHILAMauna Panchami-12 July149


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Madhushravani-24 JulyNag Panchami-26 JulRaksha Bandhan-5 AugKrishnastami-13-14 AugKushi Amavasya- 20 AugustHartalika Teej- 23 AugChauthChandra-23 AugKarma Dharma Ekadashi-31 AugustIndra Pooja Aarambh- 1 SeptemberAnant Caturdashi- 3 SepPitri Paksha begins- 5 SepJimootavahan Vrata/ Jitia-11 Sep150


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Matri Navami- 13 SepVishwakarma Pooja-17SepKalashsthapan-19 SepBelnauti- 24 SeptemberMahastami- 26 SepMaha Navami - 27 SeptemberVijaya Dashami- 28 SeptemberKojagara- 3 OctDhanteras- 15 OctChaturdashi-27 OctDiyabati/Deepavali/Shyama Pooja-17 OctAnnakoota/ Govardhana Pooja-18 OctBhratridwitiya/ Chitragupta Pooja-20 Oct151


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Chhathi- -24 OctAkshyay Navami- 27 OctDevotthan Ekadashi- 29 OctKartik Poornima/ Sama Bisarjan- 2 NovSomvari Amavasya Vrata-16 NovVivaha Panchami- 21 NovRavi vrat arambh-22 NovNavanna Parvana-25 NovNaraknivaran chaturdashi-13 JanMakara/ Teela Sankranti-14 JanBasant Panchami/ Saraswati Pooja- 20 JanMahashivaratri-12 Feb152


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Fagua-28 FebHoli-1 MarRam Navami-24 MarchMesha Sankranti-Satuani-14 AprilJurishital-15 AprilRavi Brat Ant-25 AprilAkshaya Tritiya-16 MayJanaki Navami- 22 MayVat Savitri-barasait-12 JuneGanga Dashhara-21 JuneHari Sayan Ekadashi- 21 JulGuru Poornima-25 Jul153


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्NAAGPHAANS- Maithili novel written byDr. Shefalika Verma in 2004- Arushi AditiSanskriti Publication, Patna- Translated byDr. Rajiv Kumar Verma andDr. Jaya Verma- Associate Professors, Delhi University, Delhi.NAAGPHAANSPART –IIIThe life cycle goes on. Nothing remains permanent – Simant’s love also started vanishing.Always busy with his work, he started ignoring Dhara. Dhara’s was not able to bear thisattitude. But Dhara also realized Simant’s helplessness. Whenever she complained, Simant usedto reply, Dhara, you do not understand. If I work hard, it is for your welfare and betterment.These days if you do not have money, you will not survive. Moreover my business requires meto be always on run. Even I also do not like to be on run, away from you. I always thinkabout you and try to give you the best.Dhara’s attitude gets softened. Even Simant was not atfault.One day Simant not only suggested but almost compelled Dhara to join some job. Kadambaand Manjul both were studying outside. Dhara remained alone. Dhara’s heart started boiling, likea tornado. It was a bold and courageous step for Dhara to join a job away from her husbandand that is also in the land of Mithila. When the entire world was witnessing feminist movement,in the land of Mithila, woman talking to another man was looked down upon as immoral and154


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्she was declared characterless. In this environment, Dhara’s step was really bold andcourageous.Dhara’s wavering thoughts, vacillating moods and meandering emotions always invitedcomments from Simant, I understand, you are a writer,a poetess,a mother and a wife, all inone, really overburdened. Simant made his decision clear- Dhara, I want you to join somecollege as a lecturer. I remain busy throughout the day. Most of the time I am out of the town.Kadamba is also studying outside this small town. You will become engaged and your writingwill also continue. Initially Dhara hesitated and after some dilly-dallying she started applying forjob in different colleges, ultimately getting appointed as a lecturer but not in a college of hersmall town but in a different city away from SimantSimant asked, what are you thinking Dhara? Replied Dhara, nothing. But I cannot stay awayfrom you. I do not want to join. Simant tried to convince her, we will stay together duringvacations, you can also make progress as a writer, writing day and night. I will tell everybody,Dharaji is my wife, Kadamba will tell Dharaji is my mother. We will feel proud of you. I willembrace you saying I have embraced such a great writer. Dhara was enlightened. She becameconfident and determined. But how can I stay alone in that unknown city?2Unknown city – Simant replied – do you remember Akash? Right now Akash is posted there –you will get an acquaintance even there. Dhara went into past- She had met Akash in a KaviSammelan. Akash was the chief guest. He was enchanted after listening to Dhara’s poem. Theybecame close friends. The ringing phone brought Dhara back to present.Hello. Dhara, I am Akash speaking. What are you doing these days?As such nothing.Why you are replying in such a feeble and low tone?No… Nothing.Did you receive any news from Simant? Whether he is coming?No, Dhara replied in a tired voice – I received his letter but due to his busy time155


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्schedule he is not able to come and I am feeling quite lonely.Why? What is the matter?Dhara remained silent.You become silent all of a sudden as if the string of Veena had broken.No..No.. there is no matter to worry. Simant had done one good thing he got phone connectioninstalled here – which makes my lifeless existence alive.Telephone -- Akash asked laughingly- how?Sometimes I get your call and become happy.Akash Babu kept on laughing.Such a wonderful family—Dhara, Simant, Kadamba and Manjula—full of love, similar thoughts,similar expression, similar experience- everybody was happy and contented—Simant had a smallbusiness, family had everything—“ Aap bhi bhukha na rahe – Sadhu na bhukha jaye” –everybody had different dreams .Once she had visited Birpur accompanying Simant. She stayed in a very artistic dormitory.Dhara was not able to believe her eyes that such an artistic dormitory was conceived and builtin the district of Saharsa, Bihar. Later on Dhara visited it on several occasions. Clad in a bluesaree, sitting on a blue chair under blue sky, Dhara thought – the blue colour of sky has fadedas the hidden partial truth of human heart fades away. Human beings never automaticallybelieve the truthfulness of the heart, they tend to live in the false world.Dhara developed emotional attachment towards Birpur dormitory. The peaceful seclusion of thisplace resulted into creativity… various poems composed, many articles penned down. In theevening Simant’s friend asked her, Bhauji, are you happy being all alone whole day. Dharareplied laughingly, I never feel alone in this dormitory. Everybody was overjoyed and said, weall are grateful to this dormitory. Simant also had the feeling that Dhara always accompaniedhim to this place due to attraction of this dormitory. He felt free to pursue his work. He wantedto provide at least this small happiness to his newly married wife.156


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्3Didi, I have come back home early as college is closed today, told Rangama. Please give mea cup of tea Rangama. Tea has been her best friend. People say that they forget sorrow afterdrinking wine. But Dhara felt happy after a cup of tea. Sometimes she thought of cancercaused by this habit of taking excess tea.She started sipping the tea.May I come in?Dhara was taken aback, Akash Babu -- door is ajar, please come in.Today college is closed.Why? asked Akash Babu.I do not know the reason.You are really amazing, Akash lit the cigarette and said whom are you remembering?Dhara tried to reply – you, but was not able to speak. She was not sure why even at thisadvanced age her behaviour was childish and why she was trying to behave like a teenagedgirl by replying ‘you’. But who can understand the feelings and nature of Dhara’s heart.Akash said, Dharaji, do not consume so much of tea. You have just had it.Akashji, you should also not smoke continuously. However, I am very much fond of the smokeof cigarette as it seems the cloud is dancing. But it is injurious to health.Dharaji, I can not live without cigarette. My wife hails from village. Even she does not likecigarette. She is not able to tolerate its smell. But if men do not smoke how can they struggleand face the vagaries of life.Why you are not staying with your wife? Dhara asked.157


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्I am alone in the family. Father is quite old and staying in the village. Thus, wife along withthree children is with him. My wife Tarang is looking after our vast ancestral property.Dhara took a deep breathe – they shared the same pain – then why people get married, AkashBabu. What is the significance of such marriage?It is already 1 p.m. – looking at his wrist watch Akash stood up – you are yet to freshen up – Iam really a big fool, just beating about bush and wasting your valuable time.Dhara wanted Akash to stay back but was not able to stop him. Her soul was crying – do notgo Akash Babu, do not go. I am already a broken person. You can not understand how yourproximity makes me alive. But she kept mum and just uttered, come again. Akash left andDhara went for another cup of tea. Dhara remembered Vanya’s story. Vanya had advised her –Dhara, do not rely on males – you are very innocent. You easily believe everybody. And thenVanya told Dhara her pathetic story. How she loved Jalad who was already a married person –how she got trapped in her affair with Jalad.Jalad enticed her and at the same time told her wife how he is befooling Vanya just to exposethat she is of a mean character. Vanya herself heard it. If others have told her about this, shewould have never believed it. She countered both of them and told—thank you very much forplaying with my emotions and immediately left the dazed couple.4Dhara, I deeply loved Jalad. He cheated me, but he was not at fault. It was clearly my faulttrying to break his married life. But I never thought that he would play with my emotions–Vanya started crying hysterically.Please calm down Vanya – life is full of struggles.No Dhara, how can I calm down. You do not know my complete story. Do you want to listen?After that incident, Jalad,s wife narrated it to my neighbour Murti Babu whose wife Reena waslike my sister. Now under her influence, Reena also humiliated me.158


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Reena told me- Vanya, I have always cautioned you not to believe others easily. Youinnocently believe others and they kick you as a ball.Dhara, Shakespeare has rightly said, Blow, Blow Thou Winter Wind Thou Are Not So Unkind AsMen’s Ingratitude.Dhara I did everything for Reena didi and her family. But unflinchingly Reena didi told me – Itreat you as my sister but….Dhara, I lost patience but failed to retaliate due to my emotional nature – I can only give mylove to everybody, can not hate anybody.Dhara consoled Vanya quoting Bachchan, Main chhipana janta to jag mujhe Sadhu samajhta,Shatru aaj ban gaya chhal-rahit vyavhar Mera. Really these sentences expose the reality. Vanya,never have two thoughts – who is good or who is bad? Nobody can answer these two.Vanya replied – Dhara, you are right. If the relationship survived by blaming me, I feel fortunate.If somebody’s married life remains intact, I will never care for the blemish of my reputation. Godis observing everyone. That day I was sharing lunch with Reena didi from the same plate and Ihad no inclination that her heart was engulfed by the venomousNAAGPHAANS. Dhara, what should I do now?Vanya, nobody can damage others reputation. But certainly enemies are preferable to these kindof friends. Now I am also scared to know about these self-centered, self-indulgent and selfseekingpersons.TO BE CONTINUEDOriginal Poem in Maithili by Gajendra Thakur Translated into English by Lucy Gracy of NewYork.The Sun And The Moon WitnessAnnouncement of AryabhattaIn PatliputraIf it is other subjects in question159


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Many debates occur for and againstBut the theory of scienceApproved by the sun and the moonThe dream of Chandrayan made trueBy leelawatiAfter learning the method ofCalculating distance between planetsThe effort was fruitful todayThe meaning of brahmashtra and pashupatashtraWere known today.१.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे <strong>Videha</strong> e journal's all old issues in BrailleTirhuta and Devanagari versions२.मैिथली पोथी डाउनलोड Maithili Books Download,३.मैिथली ऑिडयो संकलन Maithili Audio Downloads,४.मैिथली वीिडयोक संकलन Maithili Videos५.िमिथला िचकला/ आधुिनक िचकला आ िच Mithila Painting/ Modern Art and Photos"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क एि<strong>ह</strong> सभ स<strong>ह</strong>योगी िलंकपर से<strong>ह</strong>ो एक बेर जाऊ।६.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली िक्वज :http://videhaquiz.blogspot.com/160


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्७.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली जालवृ एीगेटर :http://videha-aggregator.blogspot.com/८.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली साि<strong>ह</strong>य अंेजीमे अनूिदत :http://madhubani-art.blogspot.com/९.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क पूवर्-रूप "भालसिरक गाछ" :http://gajendrathakur.blogspot.com/१०.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> इंडेक्स :http://videha123.blogspot.com/११.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> फाइल :http://videha123.wordpress.com/१२. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> : पि<strong>ह</strong>ल ितर<strong>ह</strong>ुता (िमिथला़क्षर) जालवृ (लॉग)http://videha-sadeha.blogspot.com/१३. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:ेल: मैिथली ेलमे: पि<strong>ह</strong>ल बेर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ाराhttp://videha-braille.blogspot.com/161


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१४.V I D E H A " I S T M A I T H I L I F O R T N I G H T L YE J O U R N A L A R C H I V Ehttp://videha-archive.blogspot.com/१५. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का मै िथ ली पो थी क आ क इ वhttp://videha-pothi.blogspot.com/१६. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का ऑ िड यो आ क इ वhttp://videha-audio.blogspot.com/१७. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का वी िड यो आ क इ वhttp://videha-video.blogspot.com/१८. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का िम िथ ला िच क ला ,आ धु िन क क ला आ िच क लाhttp://videha-paintings-photos.blogspot.com/१९. मैिथल आर िमिथला (मैिथलीक सभसँ लोकिय जालवृ)http://maithilaurmithila.blogspot.com/२०.ुित काशनhttp://www.shruti-publication.com/२१.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>- सोशल नेटविकर्ंग साइटhttp://videha.ning.com/२२.http://groups.google.com/group/videha२३.http://groups.yahoo.com/group/VIDEHA/२४.गजे ठाकुर इ डेक्स162


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्http://gajendrathakur123.blogspot.com२५.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> रेिडयो:मैिथली कथा-क<strong>िव</strong>ता आिदक पि<strong>ह</strong>ल पोडकाट साइटhttp://videha123radio.wordpress.com/२६. नेना भुटकाhttp://mangan-khabas.blogspot.com/म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना:(१) '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ारा धारावाि<strong>ह</strong>क रूपे ई-कािशत कएल गेल गजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास(स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप-गुच्छ), नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाितमन) आ बाल-िकशोर साि<strong>ह</strong>य <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे। कुरुक्षेम्–अतमर्नक खड-१ सँ ७ CombinedISBN No.978-81-907729-7-6 <strong>िव</strong>वरण एि<strong>ह</strong> पृपर नीचाँमे आ काशकक साइटhttp://www.shrutipublication.com/पर।म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना (२):सूचना: <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी) एम.एस.एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Based on ms-sql server Maithili-English and English-MaithiliDictionary. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क भाषापाक- रचनालेखन तंभमे।कुरुक्षेम् अतमर्नक- गजे ठाकुरगजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ),नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बालमंडली-िकशोरजगत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे।कुरुक्षेम्–अतमर्नक, खड-१ सँ ७Ist edition 2009 of Gajendra Thakur’s KuruKshetram-Antarmanak (Vol. I to VII)- essay-papercriticism,novel, poems, story, play, epics and Children-grown-ups literature in single binding:Language:Maithili६९२ पृ : मूय भा. रु. 100/-(for individual buyers inside india)(add courier charges Rs.50/-per copy for Delhi/NCR and Rs.100/- per copy for outside Delhi)For Libraries and overseas buyers $40 US (including postage)The book is AVAILABLE FOR PDF DOWNLOAD AT163


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्https://sites.google.com/a/videha.com/videha/http://videha123.wordpress.com/(send M.O./DD/Cheque in favour of AJAY ARTS payable at DELHI.)Amount may be sent to Account No.21360200000457 Account holder (distributor)'s name: AjayArts,Delhi, Bank: Bank of Baroda, Badli branch, Delhi and send your delivery address to email:-shruti.publication@shruti-publication.com for prompt delivery.DISTRIBUTORS: AJAY ARTS, 4393/4A,Ist Floor,Ansari Road,DARYAGANJ.Delhi-110002 Ph.011-23288341, 09968170107e-mail:shruti.publication@shruti-publication.comwebsite: http://www.shruti-publication.com/<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> : १ : ितर<strong>ह</strong>ुता : <strong>दे</strong>वनागरी"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क २५म अंक १ जनवरी २००९, िंट संकरण :<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-ई-पिकाक पि<strong>ह</strong>ल २५ अंकक चुनल रचना सिमिलत।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: थम मैिथली पािक्षक ई-पिका http://www.videha.co.in/<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: वषर्:2, मास:13, अंक:25 (<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१)सपादक: गजे ठाकुर; स<strong>ह</strong>ायक-सपादक: ीमती रिम रेखा िस<strong>ह</strong>ाDetails for purchase available at print-version publishers's site http://www.shrutipublication.comor you may write to shruti.publication@shruti-publication.com164


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्"िमिथला दशर्न"मैिथली िमािसक पिकाअपन ससिशन (भा.रु.288/- दू साल माने 12 अंक लेलTWOभारतमे आ ONE YEAR-(6 issues)-in Nepal INR 900/-, OVERSEAS- $25;YEAR(12 issues)- in Nepal INR Rs.1800/-, Overseas- US $50) "िमिथलादशर्न"केँ <strong>दे</strong>य डी.डी. ारा Mithila Darshan, A - 132, Lake Gardens,Kolkata - 700 045 पतापर पठाऊ। डी.डी.क संग प पठाऊ जाि<strong>ह</strong>मे अपन पूणर्पता, टेलीफोन नं. आ ई-मेल संकेत अवय िलखू। धान सपादक- निचकेता।कायर्कारी सपादक- रामलोचन ठाकुर। ितातासपादक- ोफेसर बोध नारायण िसं<strong>ह</strong> आ डॉ. अिणमा िसं<strong>ह</strong>। ComingSoon:http://www.mithiladarshan.com/(<strong>िव</strong>ज्ञापन)अंितका काशन की नवीनतम पुतकेँसिजदशी कायआलोचना165


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मीिडया, समाज, राजनीित और इित<strong>ह</strong>ासिडज़ाटर : मीिडया एड पॉिलिटक्स: पुय सूनवाजपेयी 2008 मूय रु. 200.00राजनीित मेरी जान : पुय सून वाजपेयी काशनवषर् 2008 मूय रु.300.00पालकालीन संकृित : मंजु कुमारी काशनवषर्2008 मूय रु. 225.00ी : संघषर् और सृजन : ीधरम काशनवषर्2008 मूय रु.200.00अथ िनषाद कथा : भव<strong>दे</strong>व पाडेय काशनवषर्2007 मूय रु.180.00उपयासइित<strong>ह</strong>ास : संयोग और साथर्कता : सुरेचौधरीसंपादक : उदयशंकरि<strong>ह</strong>ंदी क<strong>ह</strong>ानी : रचना और पिरिथित :सुरे चौधरीसंपादक : उदयशंकरसाधारण की ितज्ञा : अंधेरे से साक्षाकार: सुरे चौधरीसंपादक : उदयशंकरबादल सरकार : जीवन और रंगमंच :अशोक भौिमकमोनालीसा <strong>ह</strong>ँस र<strong>ह</strong>ी थी : अशोक भौिमक काशनवषर् 2008 मूय रु. 200.00बालकृण भट्ट और आधुिनक ि<strong>ह</strong>ंदीआलोचना का आरंभ : अिभषेक रौशनक<strong>ह</strong>ानी-सं<strong>ह</strong>रेल की बात : <strong>ह</strong>िरमो<strong>ह</strong>न झा काशन वषर् 2008मूयरु.125.00छिछया भर छाछ : म<strong>ह</strong>ेश कटारे काशन वषर् 2008मूयरु. 200.00को<strong>ह</strong>रे में कंदील : अवधेश ीत काशन वषर् 2008मूयरु. 200.00श<strong>ह</strong>र की आिखरी िचिडय़ा : काश कात काशनवषर् 2008 मूय रु. 200.00पीले कागज़ की उजली इबारत : कैलाश बनवासीकाशन वषर् 2008 मूय रु. 200.00नाच के बा<strong>ह</strong>र : गौरीनाथ काशन वषर् 2008 मूयरु. 200.00आइस-पाइस : अशोक भौिमक काशन वषर् 2008मूयरु. 180.00कुछ भी तो रूमानी न<strong>ह</strong>ॴ : मनीषा कुले काशनवषर् 2008 मूय रु. 200.00बडक़ू चाचा : सुनीता जैन काशन वषर् 2008 मूयरु. 195.00भेम का भेरू माँगता कुाड़ी ईमान : सयनारायण पटेलसामािजक िचंतनिकसान और िकसानी : अिनल चमिडय़ािशक्षक की डायरी : योगेउपयासमाइोकोप : राजे कुमार कनौिजयापृवीपु : लिलत अनुवाद : म<strong>ह</strong>ाकाशमोड़ पर : धूमकेतु अनुवाद : वणमोलारूज़ : िपयैर ला मूर अनुवाद : सुनीताजैनक<strong>ह</strong>ानी-सं<strong>ह</strong>धूँधली या<strong>दे</strong>ं और िससकते ज़ख्म : िनसारअ<strong>ह</strong>मदजगधर की ेम कथा : <strong>ह</strong>िरओमअं ित का , मै िथ ली166


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्काशन वषर् 2008 मूय रु. 200.00क<strong>िव</strong>ता-सं<strong>ह</strong>या : शैलेय काशन वषर् 2008 मूय रु. 160.00जीना चा<strong>ह</strong>ता <strong>ह</strong>ूँ : भोलानाथ कुशवा<strong>ह</strong>ा काशनवषर्2008 मूय रु. 300.00कब लौटेगा नदी के उस पार गया आदमी : भोलानाथकुशवा<strong>ह</strong>ा काशन वषर् 2007 मूय रु.225.00लाल िरबन का फुलबा : सुनीता जैन काशनवषर्2007 मूय रु.190.00लूओं के बे<strong>ह</strong>ाल िदनॲ में : सुनीता जैन काशनवषर्2008 मूय रु. 195.00फैंटेसी : सुनीता जैन काशन वषर् 2008 मूयरु.190.00दु:खमय अराकच : याम चैतय काशनवषर्2008 मूय रु. 190.00कुआर्न क<strong>िव</strong>ताएँ : मनोज कुमार ीवातव काशनवषर् 2008 मूय रु. 150.00पेपरबैक संकरणउपयासमोनालीसा <strong>ह</strong>ँस र<strong>ह</strong>ी थी : अशोक भौिमक काशनवषर् 2008 मूय रु.100.00क<strong>ह</strong>ानी-सं<strong>ह</strong>रेल की बात : <strong>ह</strong>िरमो<strong>ह</strong>न झा काशन वषर् 2007मूयरु. 70.00छिछया भर छाछ : म<strong>ह</strong>ेश कटारे काशन वषर् 2008मूयरु. 100.00को<strong>ह</strong>रे में कंदील : अवधेश ीत काशन वषर् 2008मूयरु. 100.00श<strong>ह</strong>र की आिखरी िचिडय़ा : काश कात काशनवषर् 2008 मूय रु. 100.00पीले कागज़ की उजली इबारत : कैलाश बनवासीै मा िस क , सपादक- अनलकांतअंितका काशन,सी-56/यूजीएफ-4,शालीमारगाडर्न,एकसटेंशन-II,गािजयाबाद-201005 (उ..),फोन : 0120-6475212,मोबाइलनं.9868380797,9891245023,आजीवन सदयता शुक भा.रु.2100/-चेक/ाट ारा “अंितका काशन” क नाम सँपठाऊ। िदलीक बा<strong>ह</strong>रक चेक मेभा.रु. 30/- अितिरक्त जोड़ू।बया, ि<strong>ह</strong> दी ित मा <strong>ह</strong>ीपिका, सपादक- गौ री ना थसंपकर्- अंितका काशन,सी-56/यूजीएफ-4,शालीमारगाडर्न,एकसटेंशन-II,गािजयाबाद-201005 (उ..),फोन : 0120-6475212,मोबाइलनं.9868380797,9891245023,आजीवन सदयता शुक रु.5000/- चेक/ाट/ मनीआडर्र ारा “ अंितकाकाशन” के नाम भेजें। िदली से बा<strong>ह</strong>रके चेक में 30 रुपया अितिरक्त जोड़ें।पुतक मंगवाने के िलए मनीआडर्र/ चेक/ाट अंितका काशन के नाम से भेजें।िदली से बा<strong>ह</strong>र के एट पार बैंिकंग (atpar banking) चेक के अलावा अयचेक एक <strong>ह</strong>जार से कम का न भेजें।रु.200/- से यादा की पुतकॲ पर डाकखचर् <strong>ह</strong>मारा व<strong>ह</strong>न करेंगे। रु.300/- सेरु.500/- तक की पुतकॲ पर 10% कीछूट, रु.500/- से ऊपर रु.1000/-तक 15%और उससे यादा की िकताबॲपर 20%की छूट यिक्तगत खरीद पर दीजाएगी ।एक साथ ि<strong>ह</strong>दी, मैिथली में सिय आपकाकाशन167


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्काशन वषर् 2008 मूय रु. 100.00नाच के बा<strong>ह</strong>र : गौरीनाथ काशन वषर् 2007 मूयरु. 100.00आइस-पाइस : अशोक भौिमक काशन वषर् 2008मूयरु. 90.00कुछ भी तो रूमानी न<strong>ह</strong>ॴ : मनीषा कुले काशनवषर् 2008 मूय रु. 100.00भेम का भेरू माँगता कुाड़ी ईमान : सयनारायण पटेलकाशन वषर् 2007 मूय रु. 90.00मैिथली पोथी<strong>िव</strong>कास ओ अथर्तं (<strong>िव</strong>चार) : नरे झा काशनवषर् 2008 मूय रु. 250.00संग समय के (क<strong>िव</strong>ता-सं<strong>ह</strong>) : म<strong>ह</strong>ाकाश काशनवषर् 2007 मूय रु. 100.00एक टा <strong>ह</strong>ेरायल दुिनया (क<strong>िव</strong>ता-सं<strong>ह</strong>) : कृणमो<strong>ह</strong>न झाकाशन वषर् 2008 मूय रु. 60.00दकचल <strong>दे</strong>बाल (कथा-सं<strong>ह</strong>) : बलराम काशनवषर्2000 मूय रु. 40.00सबध (कथा-सं<strong>ह</strong>) : मानेर मनुज काशनवषर्2007 मूय रु. 165.00अंितका काशनसी-56/यूजीएफ-4, शालीमारगाडर्न,एकसटेंशन-IIगािजयाबाद-201005 (उ..)फोन : 0120-6475212मोबाइल नं.9868380797,9891245023ई-मेल: antika1999@yahoo.co.in,antika.prakashan@antikaprakashan.comhttp://www.antika-prakashan.com(<strong>िव</strong>ज्ञापन)168


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ुित काशनसँCOMING SOON:१.बनैत-िबगड़ैत (कथा-गप सं<strong>ह</strong>)-सुभाषच यादवमूय: भा.रु.१००/-२.कुरुक्षेम्–अतमर्नक (लेखककिछिड़आयल प, उपयास, गप-कथा, नाटक-एकाी, बालानां कृते,म<strong>ह</strong>ाकाय, शोध-िनबध आिदकसम संकलनखड-१ बध-िनबध-समालोचनाखड-२ उपयास-(स<strong>ह</strong>बाढ़िन)खड-३ प-सं<strong>ह</strong>-(स<strong>ह</strong>ादीकचौपड़पर)खड-४ कथा-गप सं<strong>ह</strong> (गपगुच्छ)खड-५ नाटक-(संकषर्ण)खड-६ म<strong>ह</strong>ाकाय- (१.वचा<strong>ह</strong>च आ २. असाित मन )खड-७ बालमंडली िकशोर-जगत)-गजे ठाकुर मूय भा.रु.१००/-(सामाय) आ $४० <strong>िव</strong><strong>दे</strong>श आपुतकालय <strong>ह</strong>ेतु।३. नो एी: मा <strong>िव</strong>श- डॉ. उदयनारायण िसं<strong>ह</strong> “निचकेता”िंट रूप<strong>ह</strong>ाडर्बाउड (मूय भा.रु.१२५/-US$ डॉलर ४०) आ पेपरबैक(भा.रु. ७५/- US$ २५/-)४/५. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१: <strong>दे</strong>वनागरी आिमिथला़क्षर स ंकरण:Tirhuta :244 pages (A4 bigmagazine size)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:1: ितर<strong>ह</strong>ुता : मूय भा.रु.200/-Devanagari 244 pages(A4 big magazinesize)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>: 1: : <strong>दे</strong>वनागरी: मूय भा. रु. 100/-६. गामक िजनगी (कथा स ं<strong>ह</strong>)-I.गजे ठाकुरक शी काय रचना सभ:-१.कुरुक्षेम् अतमर्नक सात खडक बाद गजे ठाकुरककुरुक्षेम् अतमर्नक-२खड-८(बध-िनबध-समालोचना-२) क संग२.स<strong>ह</strong>बाढ़िन क बाद गजे ठाकुरक दोसर उपयासस॒<strong>ह</strong>॑ शीष॒३.स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर क बाद गजे ठाकुरक दोसर प-सं<strong>ह</strong>स॑<strong>ह</strong>िजत्४.गप गुच्छ क बाद गजे ठाकुरक दोसर कथा-गप सं<strong>ह</strong>शदशाम्५.संकषर्ण क बाद गजे ठाकुरक दोसर नाटकउकामुख६. वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन क बाद गजे ठाकुरक तेसरगीत-बधनाराश ं॒सी७. नेना-भुटका आ िकशोरक लेल गजे ठाकुरक तीनटा नाटकजलोदीप८.नेना-भुटका आ िकशोरक लेल गजे ठाकुरक प सं<strong>ह</strong>बाङक बङौरा९.नेना-भुटका आ िकशोरक लेल गजे ठाकुरक िखसा-िप<strong>ह</strong>ानीसं<strong>ह</strong>अक्षरमुिकाII.जगदीश साद म ंडल-कथा-सं<strong>ह</strong>- गामक िजनगीनाटक- िमिथलाक बेटीउपयास- मौलाइल गाछक फूल, जीवन संघषर्, जीवन मरण,उथान-पतन, िजनगीक जीतIII.िमिथलाक संकार/ <strong>िव</strong>िध-यव<strong>ह</strong>ार गीत आ गीतनाद -संकलनउमेश मंडल- आइ धिर कािशत िमिथलाक संकार/ <strong>िव</strong>िध-यव<strong>ह</strong>ार आ गीत नाद िमिथलाक नि<strong>ह</strong> वरन मैिथल ाणक आकणर् कायथक संकार/ <strong>िव</strong>िध-यव<strong>ह</strong>ार आ गीत नाद छल। पि<strong>ह</strong>लबेर जनमानसक िमिथला लोक गीत तुत भय र<strong>ह</strong>ल अिछ।IV.पंच<strong>दे</strong>वोपासना-भूिम िमिथला- मौन169


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जगदीश साद म ंडल): मूय भा.रु.५०/- (सामाय), $२०/-पुतकालय आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong>श <strong>ह</strong>ेतु)V.मैिथली भाषा-साि<strong>ह</strong>य (२०म शतादी)- ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>VI.गुंजन जीक राधा (ग-प-जबुली िमित)- गंगेश गुंजन७/८/९.a.मैिथली-अंेजी शदकोश; b.अंेजी-मैिथली शद कोशआ c.जीनोम मैिपंग ४५० ए.डी. सँ२००९ ए.डी.- िमिथलाक पीबध-सपादन-लेखन-गजे ठाकुर,नागे कुमार झा एवं पीकार<strong>िव</strong>ानद झाP.S. Maithili-EnglishDictionary Vol.I & II ;English-Maithili DictionaryVol.I (Price Rs.500/-pervolume and $160 foroverseas buyers) andGenome Mapping 450AD-2009 AD- Mithilak PanjiPrabandh (PriceRs.5000/- and $1600 foroverseas buyers.TIRHUTA MANUSCRIPTIMAGE DVD AVAILABLESEPARATELY FORRS.1000/-US$320) havecurrently been madeavailable for sale.१०.स<strong>ह</strong>बाढ़िन (मैिथलीक पि<strong>ह</strong>लेल पुतक)-ISBN:978-93-80538-00-6 Price Rs.100/-(for individual buyers)US$40 (Library/Institution- India &abroad)११.नताशा- मैिथलीक पि<strong>ह</strong>ल िचृंखला- <strong>दे</strong>वांशु वसVII.<strong>िव</strong>भारानीक दू टा नाटक: "भाग रौ" आ "बलचदा"VIII.<strong>ह</strong>म पुछैत छी (प-सं<strong>ह</strong>)- <strong>िव</strong>नीत उपलIX.िमिथलाक जन साि<strong>ह</strong>य- अनुवािदका ीमती रेवती िम(Maithili Translation of Late Jayakanta Mishra’sIntroduction to Folk Literature of Mithila Vol.I &II)X. वगय ोफेसर राधाकृण चौधरी-िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ास, शाराितधा, A survey of MaithiliLiteratureXI. मैिथली िचकथा- नीतू कुमारीXII. मैिथली िचकथा- ीित ठाकुर[After receiving reports and confirming it ( proofmay be seen athttp://www.box.net/shared/75xgdy37dr ) that Mr.Pankaj Parashar copied verbatim the articleTechnopolitics by Douglas Kellner (email:kellner@gseis.ucla.edu) and got it published inHindi Magazine Pahal(email:editor.pahal@gmail.com,edpahaljbp@yahoo.co.in and info@deshkaal.comwebsite: www.deshkaal.com) in his own name.The author was also involved in blackmailingusing different ISP addresses and differentemail addresses. In the light of above wehereby ban the book "Vilambit Kaik Yug meNibadha" by Mr. Pankaj Parashar and arewithdrawing the book and blacklisting the authorwith immediate effect.]Details of postage charges availaible onhttp://www.shruti-publication.com/170


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१२.मैिथली-अंेजी वैज्ञािनकशदकोष आ सावर्भौिमक कोष--गजे ठाकुर, नागे कुमार झाएवं पीकार <strong>िव</strong>ानद झा PriceRs.1000/-(for individualbuyers) US$400 (Library/Institution- India &abroad)13.Modern English MaithiliDictionary-GajendraThakur, Nagendra KumarJha and PanjikarVidyanand Jha- PriceRs.1000/-(for individualbuyers) US$400 (Library/Institution- India &abroad)(send M.O./DD/Cheque in favour of AJAY ARTSpayable at DELHI.)Amount may be sent to AccountNo.21360200000457 Account holder(distributor)'s name: Ajay Arts,Delhi, Bank: Bankof Baroda, Badli branch, Delhi and send yourdelivery address to email:-shruti.publication@shruti-publication.com forprompt delivery.Address your delivery-address to ुितकाशन,:DISTRIBUTORS: AJAY ARTS, 4393/4A,Ist Floor,Ansari Road,DARYAGANJ.Delhi-110002Ph.011-23288341, 09968170107 Website:http://www.shruti-publication.com e-mail:shruti.publication@shruti-publication.com (<strong>िव</strong>ज्ञापन)(कायलय योग लेल)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१ (ितर<strong>ह</strong>ुता/ <strong>दे</strong>वनागरी)क अपार सफलताक बाद <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:२ आ आगाँक अंक लेल वािषर्क/ <strong>िव</strong>ािषर्क/ <strong>िव</strong>ािषर्क/पंचवािषर्क/ आजीवन सयता अिभयान।ओि<strong>ह</strong> बखर्मे कािशत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>क सभ अंक/ पुितका पठाओल जाएत।नीचाँक फॉमर् भरू:-171


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>दे</strong>वनागरी/ वा ितर<strong>ह</strong>ुताक सदयता चा<strong>ह</strong>ी: <strong>दे</strong>वनागरी/ ितर<strong>ह</strong>ुतासदयता चा<strong>ह</strong>ी: ा<strong>ह</strong>क बनू (कूिरयर/ रिजटडर् डाक खचर् सि<strong>ह</strong>त):-एक बखर्(२०१०ई.)::INDIAरु.२००/-NEPAL-(INR 600), Abroad-(US$25)दू बखर्(२०१०-११ ई.):: INDIA रु.३५०/- NEPAL-(INR 1050), Abroad-(US$50)तीन बखर्(२०१०-१२ ई.)::INDIA रु.५००/- NEPAL-(INR 1500), Abroad-(US$75)पाँच बखर्(२०१०-१३ ई.)::७५०/- NEPAL-(INR 2250), Abroad-(US$125)आजीवन(२००९ आ ओि<strong>ह</strong>सँ आगाँक अंक)::रु.५०००/- NEPAL-(INR 15000), Abroad-(US$750)<strong>ह</strong>मर नाम:<strong>ह</strong>मर पता:<strong>ह</strong>मर ई-मेल:<strong>ह</strong>मर फोन/मोबाइल नं.:<strong>ह</strong>म Cash/MO/DD/Cheque in favour of AJAY ARTS payable at DELHI दऽ र<strong>ह</strong>ल छी।वा <strong>ह</strong>म रािश Account No.21360200000457 Account holder (distributor)'s name: Ajay Arts,Delhi,Bank: Bank of Baroda, Badli branch, Delhi क खातामे पठा र<strong>ह</strong>ल छी।अपन फॉमर् एि<strong>ह</strong> पतापर पठाऊ:- shruti.publication@shruti-publication.comAJAY ARTS, 4393/4A,Ist Floor,Ansari Road,DARYAGANJ,Delhi-110002 Ph.011-23288341,09968170107,e-mail:, Website: http://www.shruti-publication.com(ा<strong>ह</strong>कक <strong>ह</strong>ताक्षर)२. सं<strong>दे</strong>श-[ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> िमिथलाक्षर आ <strong>दे</strong>वनागरी आ गजे ठाकुरक सात खडक- िनबध-बध-समीक्षा,उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong>(स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ), नाटक (संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बाल-मंडली-िकशोर जगत-सं<strong>ह</strong> कुरुक्षेम् अंतमर्नक मा<strong>दे</strong>ँ। ]१.ी गो<strong>िव</strong>द झा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ तरंगजालपर उतािर <strong>िव</strong>भिरमे मातृभाषा मैिथलीक ल<strong>ह</strong>िर जगाओल, खेद जे अपनेक एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ािभयानमे <strong>ह</strong>मएखन धिर संग नि<strong>ह</strong> दए सकल<strong>ह</strong>ुँ। सुनैत छी अपनेकेँ सुझाओ आ रचनामक आलोचना िय लगैत अिछ तेँ िकछु िलखक मोनभेल। <strong>ह</strong>मर स<strong>ह</strong>ायता आ स<strong>ह</strong>योग अपनेकेँ सदा उपलध र<strong>ह</strong>त।२.ी रमानद रेणु- मैिथलीमे ई-पिका पािक्षक रूपेँ चला कऽ जे अपन मातृभाषाक चार कऽ र<strong>ह</strong>ल छी, से धयवाद । आगाँअपनेक समत मैिथलीक कायर्क <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>ृदयसँ शुभकामना दऽ र<strong>ह</strong>ल छी।172


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.ी <strong>िव</strong>ानाथ झा "<strong>िव</strong>िदत"- संचार आ ौोिगकीक एि<strong>ह</strong> ितपध ग्लोबल युगमे अपन मि<strong>ह</strong>मामय "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"केँ अपना <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे कट<strong>दे</strong>िख जतबा सता आ संतोष भेल, तकरा कोनो उपलध "मीटर"सँ नि<strong>ह</strong> नापल जा सकैछ? ..एकर ऐित<strong>ह</strong>ािसक मूयांकन आसांकृितक ितफलन एि<strong>ह</strong> शतादीक अंत धिर लोकक नजिरमे आयर्जनक रूपसँ कट <strong>ह</strong>ैत।४. ो. उदय नारायण िसं<strong>ह</strong> "निचकेता"- जे काज अ<strong>ह</strong>ाँ कए र<strong>ह</strong>ल छी तकर चरचा एक िदन मैिथली भाषाक इित<strong>ह</strong>ासमे <strong>ह</strong>ोएत।आनद भए र<strong>ह</strong>ल अिछ, ई जािन कए जे एतेक गोट मैिथल "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई जनर्लकेँ पिढ़ र<strong>ह</strong>ल छिथ।...<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क चालीसम अंक पुरबाकलेल अिभनदन।५. डॉ. गंगेश गुंजन- एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-कमर्मे लािग र<strong>ह</strong>ल अ<strong>ह</strong>ाँक सवेदनशील मन, मैिथलीक ित समिपर्त मे<strong>ह</strong>नितक अमृत रंग, इित<strong>ह</strong>ासमे एक टा <strong>िव</strong>िश फराक अयाय आरंभ करत, <strong>ह</strong>मरा <strong>िव</strong>ास अिछ। अशेष शुभकामना आ बधाइक स, सने<strong>ह</strong>...अ<strong>ह</strong>ाँक पोथीकुरुक्षेम् अंतमर्नक थम दृया ब<strong>ह</strong>ुत भय तथा उपयोगी बुझाइछ। मैिथलीमे तँ अपना वरूपक ायः ई पि<strong>ह</strong>ले ए<strong>ह</strong>न भयअवतारक पोथी िथक। <strong>ह</strong>षर्पूणर् <strong>ह</strong>मर <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई वीकार करी।६. ी रामाय झा "रामरंग"(आब वगय)- "अपना" िमिथलासँ संबंिधत...<strong>िव</strong>षय वतुसँ अवगत भेल<strong>ह</strong>ुँ।...शेष सभ कुशल अिछ।७. ी जे िपाठी- साि<strong>ह</strong>य अकादमी- इंटरनेट पर थम मैिथली पािक्षक पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केर लेल बधाई आ शुभकामनावीकार करू।८. ी फुलकुमार िसं<strong>ह</strong> "मौन"- थम मैिथली पािक्षक पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क काशनक समाचार जािन कनेक चिकत मुदा बेसीआािदत भेल<strong>ह</strong>ुँ। कालचकेँ पकिड़ जाि<strong>ह</strong> दूरदृिक पिरचय <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ, ओि<strong>ह</strong> लेल <strong>ह</strong>मर मंगलकामना।९.डॉ. िशवसाद यादव- ई जािन अपार <strong>ह</strong>षर् भए र<strong>ह</strong>ल अिछ, जे नव सूचना-ाितक क्षेमे मैिथली पकािरताकेँ वेश िदअएबाकसा<strong>ह</strong>िसक कदम उठाओल अिछ। पकािरतामे एि<strong>ह</strong> कारक नव योगक <strong>ह</strong>म वागत करैत छी, संगि<strong>ह</strong> "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क सफलताकशुभकामना।१०. ी आाचरण झा- कोनो प-पिकाक काशन- ता<strong>ह</strong>ूमे मैिथली पिकाक काशनमे के कतेक स<strong>ह</strong>योग करता<strong>ह</strong>- ई तऽ भ<strong>िव</strong>यक<strong>ह</strong>त। ई <strong>ह</strong>मर ८८ वषर्मे ७५ वषर्क अनुभव र<strong>ह</strong>ल। एतेक पैघ म<strong>ह</strong>ान यज्ञमे <strong>ह</strong>मर ापूणर् आ<strong>ह</strong>ुित ात <strong>ह</strong>ोयत- यावत ठीक-ठाकछी/ र<strong>ह</strong>ब।११. ी <strong>िव</strong>जय ठाकुर- िमिशगन <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" पिकाक अंक <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ, सपूणर् टीम बधाईक पा अिछ। पिकाक मंगलभ<strong>िव</strong>य <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>मर शुभकामना वीकार कएल जाओ।१२. ी सुभाषच यादव- ई-पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क बारेमे जािन सता भेल। ’<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’ िनरतर पल<strong>िव</strong>त-पुिपत <strong>ह</strong>ो आ चतुिदर्क अपनसुगंध पसारय से कामना अिछ।१३. ी मैिथलीपु दीप- ई-पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केर सफलताक भगवतीसँ कामना। <strong>ह</strong>मर पूणर् स<strong>ह</strong>योग र<strong>ह</strong>त।१४. डॉ. ी भीमनाथ झा- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" इटरनेट पर अिछ तेँ "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" नाम उिचत आर कतेक रूपेँ एकर <strong>िव</strong>वरण भए सकैत अिछ।आइ-काि मोनमे उेग र<strong>ह</strong>ैत अिछ, मुदा शी पूणर् स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>ब।कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>िख अित सता भेल। मैिथलीक लेल ईघटना छी।173


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१५. ी रामभरोस कापिड़ "मर"- जनकपुरधाम- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ऑनलाइन <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छी। मैिथलीकेँ अतरीय जगतमे प<strong>ह</strong>ुँचेल<strong>ह</strong>ुँ तकरालेल <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई। िमिथला र सभक संकलन अपूवर्। नेपालोक स<strong>ह</strong>योग भेटत, से <strong>िव</strong>ास करी।१६. ी राजनदन लालदास- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई-पिकाक मायमसँ बड़ नीक काज कए र<strong>ह</strong>ल छी, नाितक अि<strong>ह</strong>ठाम <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ। एकर वािषर्कअ ंक जखन िं ट िनकालब तँ <strong>ह</strong>मरा पठायब। कलकामे ब<strong>ह</strong>ुत गोटेकेँ <strong>ह</strong>म साइटक पता िलखाए <strong>दे</strong>ने िछयि<strong>ह</strong>। मोन तँ <strong>ह</strong>ोइत अिछजे िदली आिब कए आशीवद दैत<strong>ह</strong>ुँ, मुदा उमर आब बेशी भए गेल। शुभकामना <strong>दे</strong>श-<strong>िव</strong><strong>दे</strong>शक मैिथलकेँ जोड़बाक लेल।.. उकृकाशन कुरुक्षेम् अंतमर्नक लेल बधाइ। अुत काज कएल अिछ, नीक तुित अिछ सात खडमे। ..सुभाष च यादवककथापर अ<strong>ह</strong>ाँक आमुखक पि<strong>ह</strong>ल दस प ंिक्तमे आ आगाँ ि<strong>ह</strong>दी, उदूर् तथा अंेजी शद अिछ (बेबाक, आोपात, फोकलोर..)..लोकनि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>त जे चालिन दुशलिन बाढ़िनकेँ िजनका अपना ब<strong>ह</strong>िर टा भूर!..( पीकरण- अ<strong>ह</strong>ाँ ारा उृत अंश यादवजीक कथासं<strong>ह</strong> बनैत-िबगड़ैतक आमुख १ जे कैलास कुमार िमजी ारा िलखल गेल अिछ-<strong>ह</strong>मरा ारा नि<strong>ह</strong>- केँ संबोिधत करैत अिछ।कैलासजीक सपूणर् आमुख <strong>ह</strong>म पढ़ने छी आ ओ अपन <strong>िव</strong>षयक <strong>िव</strong>शेषज्ञ छिथ आ <strong>ह</strong>ुनका ित कएल अपशदक योग अनुिचत-गजे ठाकुर)...अ<strong>ह</strong>ाँक मंतय क्यो िचगुत सभा खोिल मिणपकेँ बेिच र<strong>ह</strong>ल छिथ तँ क्यो मैिथल (ाण) सभा खोिल सुमनजीकयापारमे लागल छिथ-मिणप आ सुमनजीक आिरमे अपन धंधा चमका र<strong>ह</strong>ल छिथ आ मिणप आ सुमनजीकेँ अपमािनत कए र<strong>ह</strong>लछिथ।..तखन लोक तँ क<strong>ह</strong>बे करत जे अपन घेघ नि<strong>ह</strong> सुझैत छि<strong>ह</strong>, लोकक टेटर आ से िबना <strong>दे</strong>खनि<strong>ह</strong>, अधला<strong>ह</strong> लागैतछिन.....ओना अ<strong>ह</strong>ाँ तँ अपन<strong>ह</strong>ुँ बड़ पैघ धंधा कऽ र<strong>ह</strong>ल छी। मा सेवा आ से िनःवाथर् तखन बूझल जाइत जँ अ<strong>ह</strong>ाँ ारा कािशतपोथी सभपर दाम िलखल नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong>तैक। ओि<strong>ह</strong>ना सभकेँ <strong>िव</strong>लि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ल जइतैक। (पीकरण- ीमान्, अ<strong>ह</strong>ाँक सूचनाथर् <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ाराई-कािशत कएल सभटा सामी आकइवमे http://www.videha.co.in/ पर िबना मूयक डाउनलोड लेल उपलध छै आभ<strong>िव</strong>यमे से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>तैक। एि<strong>ह</strong> आकइवकेँ जे िकयो काशक अनुमित लऽ कऽ िंट रूपमे कािशत कएने छिथ आ तकर ओ दामरखने छिथ आ िकएक रखने छिथ वा आगाँसँ दाम नि<strong>ह</strong> राखथु- ई सभटा परामशर् अ<strong>ह</strong>ाँ काशककेँ प/ ई-प ारा पठा सकैिछयि<strong>ह</strong>।- गजे ठाकुर)... अ<strong>ह</strong>ाँक ित अशेष शुभकामनाक संग।१७. डॉ. ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>- अ<strong>ह</strong>ाँ मैिथलीमे इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" कािशत कए अपन अुत मातृभाषानुरागक पिरचय <strong>दे</strong>लअिछ, अ<strong>ह</strong>ाँक िनःवाथर् मातृभाषानुरागसँ ेिरत छी, एकर िनिम जे <strong>ह</strong>मर सेवाक योजन <strong>ह</strong>ो, तँ सूिचत करी। इंटरनेटपर आोपांतपिका <strong>दे</strong>खल, मन फुिलत भऽ गेल।१८.ीमती शेफािलका वम- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका <strong>दे</strong>िख मोन उलाससँ भिर गेल। <strong>िव</strong>ज्ञान कतेक गित कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ...अ<strong>ह</strong>ाँ सभअनत आकाशकेँ भेिद िदयौ, समत <strong>िव</strong>तारक र<strong>ह</strong>यकेँ तार-तार कऽ िदयौक...। अपनेक अुत पुतक कुरुक्षेम् अंतमर्नक<strong>िव</strong>षयवतुक दृिसँ गागरमे सागर अिछ। बधाई।१९.ी <strong>ह</strong>ेतुकर झा, पटना-जाि<strong>ह</strong> समपर्ण भावसँ अपने िमिथला-मैिथलीक सेवामे तपर छी से तुय अिछ। <strong>दे</strong>शक राजधानीसँ भयर<strong>ह</strong>ल मैिथलीक शंखनाद िमिथलाक गाम-गाममे मैिथली चेतनाक <strong>िव</strong>कास अवय करत।२०. ी योगानद झा, किबलपुर, ल<strong>ह</strong>ेिरयासराय- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पोथीकेँ िनकटसँ <strong>दे</strong>खबाक अवसर भेटल अिछ आ मैिथलीजगतक एकटा उट ओ समसामियक दृिसप <strong>ह</strong>ताक्षरक कलमबद पिरचयसँ आािदत छी। "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क <strong>दे</strong>वनागरी सँकरणपटनामे रु. 80/- मे उपलध भऽ सकल जे <strong>िव</strong>िभ लेखक लोकिनक छायािच, पिरचय पक ओ रचनावलीक सयक काशनसँऐित<strong>ह</strong>ािसक क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ।२१. ी िकशोरीकात िम- कोलकाता- जय मैिथली, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे ब<strong>ह</strong>ुत रास क<strong>िव</strong>ता, कथा, िरपोटर् आिदक सिच सं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख आ आरअिधक सता िमिथलाक्षर <strong>दे</strong>िख- बधाई वीकार कएल जाओ।२२.ी जीवकात- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मुित अंक पढ़ल- अुत मे<strong>ह</strong>नित। चाबस-चाबस। िकछु समालोचना मरखा<strong>ह</strong>..मुदा सय।174


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२३. ी भालच झा- अपनेक कुरुक्षेम् अंतमर्नक <strong>दे</strong>िख बुझाएल जेना <strong>ह</strong>म अपने छपल<strong>ह</strong>ुँ अिछ। एकर <strong>िव</strong>शालकाय आकृितअपनेक सवर्समावेशताक पिरचायक अिछ। अपनेक रचना सामयर्मे उरोर वृि <strong>ह</strong>ो, एि<strong>ह</strong> शुभकामनाक संग <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई।२४.ीमती डॉ नीता झा- अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। योितरीर शदावली, कृिष मय शदावली आ सीत बसत आसभ कथा, क<strong>िव</strong>ता, उपयास, बाल-िकशोर साि<strong>ह</strong>य सभ उम छल। मैिथलीक उरोर <strong>िव</strong>कासक लय दृिगोचर <strong>ह</strong>ोइत अिछ।२५.ी मायानद िम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मे <strong>ह</strong>मर उपयास ीधनक जे <strong>िव</strong>रोध कएल गेल अिछ तकर <strong>ह</strong>म <strong>िव</strong>रोध करैत छी।...कुरुक्षेम् अंतमर्नक पोथीक लेल शुभकामना।(ीमान् समालोचनाकेँ <strong>िव</strong>रोधक रूपमे नि<strong>ह</strong> लेल जाए।-गजे ठाकुर)२६.ी म<strong>ह</strong>े <strong>ह</strong>जारी- सपादक ीिमिथला- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ मोन <strong>ह</strong>िषर्त भऽ गेल..एखन पूरा पढ़यमे ब<strong>ह</strong>ुत समय लागत,मुदा जतेक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ से आािदत कएलक।२७.ी केदारनाथ चौधरी- कुरुक्षेम् अंतमर्नक अुत लागल, मैिथली साि<strong>ह</strong>य लेल ई पोथी एकटा ितमान बनत।२८.ी सयानद पाठक- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>म िनयिमत पाठक छी। ओकर वरूपक शंसक छल<strong>ह</strong>ुँ। ए<strong>ह</strong>र अ<strong>ह</strong>ाँक िलखल - कुरुक्षेम्अंतमर्नक <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ। मोन आािदत भऽ उठल। कोनो रचना तरा-उपरी।२९.ीमती रमा झा-सपादक िमिथला दपर्ण। कुरुक्षेम् अंतमर्नक िंट फॉमर् पिढ़ आ एकर गुणवा <strong>दे</strong>िख मोन स भऽ गेल,अुत शद एकरा लेल युक्त कऽ र<strong>ह</strong>ल छी। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क उरोर गितक शुभकामना।३०.ी नरे झा, पटना- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> िनयिमत <strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ैत छी। मैिथली लेल अुत काज कऽ र<strong>ह</strong>ल छी।३१.ी रामलोचन ठाकुर- कोलकाता- िमिथलाक्षर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख मोन सतासँ भिर उठल, अंकक <strong>िव</strong>शाल पिरदृय आवतकारीअिछ।३२.ी तारानद <strong>िव</strong>योगी- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आ कुरुक्षेम् अंतमर्नक <strong>दे</strong>िख चकिबदोर लािग गेल। आयर्। शुभकामना आ बधाई।३३.ीमती ेमलता िम “ेम”- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। सभ रचना उच्चकोिटक लागल। बधाई।३४.ी कीितर्नारायण िम- बेगूसराय- कुरुक्षेम् अंतमर्नक बड नीक लागल, आगांक सभ काज लेल बधाई।३५.ी म<strong>ह</strong>ाकाश-स<strong>ह</strong>रसा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक नीक लागल, <strong>िव</strong>शालकाय संगि<strong>ह</strong> उमकोिटक।३६.ी अिग्नपुप- िमिथलाक्षर आ <strong>दे</strong>वाक्षर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ल..ई थम तँ अिछ एकरा शंसामे मुदा <strong>ह</strong>म एकरा दुसा<strong>ह</strong>िसक क<strong>ह</strong>ब। िमिथलािचकलाक तभकेँ मुदा अिगला अंकमे आर <strong>िव</strong>तृत बनाऊ।३७.ी मंजर सुलेमान-दरभंगा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क जतेक शंसा कएल जाए कम <strong>ह</strong>ोएत। सभ चीज उम।३८.ीमती ोफेसर वीणा ठाकुर- कुरुक्षेम् अंतमर्नक उम, पठनीय, <strong>िव</strong>चारनीय। जे क्यो <strong>दे</strong>खैत छिथ पोथी ात करबाक उपायपुछैत छिथ। शुभकामना।३९.ी छानद िसं<strong>ह</strong> झा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ, बड नीक सभ तर<strong>ह</strong>ेँ।175


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्४०.ी ताराकात झा- सपादक मैिथली दैिनक िमिथला समाद- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> तँ कटेट ोवाइडरक काज कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ। कुरुक्षेम्अंतमर्नक अुत लागल।४१.डॉ रवी कुमार चौधरी- कुरुक्षेम् अंतमर्नक ब<strong>ह</strong>ुत नीक, ब<strong>ह</strong>ुत मे<strong>ह</strong>नितक पिरणाम। बधाई।४२.ी अमरनाथ- कुरुक्षेम् अंतमर्नक आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> दुनू मरणीय घटना अिछ, मैिथली साि<strong>ह</strong>य मय।४३.ी पंचानन िम- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क वै<strong>िव</strong>य आ िनरतरता भा<strong>िव</strong>त करैत अिछ, शुभकामना।४४.ी केदार कानन- कुरुक्षेम् अतमर्नक लेल अनेक धयवाद, शुभकामना आ बधाइ वीकार करी। आ निचकेताक भूिमकापढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। शुरूमे तँ लागल जेना कोनो उपयास अ<strong>ह</strong>ाँ ारा सृिजत भेल अिछ मुदा पोथी उनटौला पर ज्ञात भेल जे एि<strong>ह</strong>मे तँ सभ<strong>िव</strong>धा समाि<strong>ह</strong>त अिछ।४५.ी धनाकर ठाकुर- अ<strong>ह</strong>ाँ नीक काज कऽ र<strong>ह</strong>ल छी। फोटो गैलरीमे िच एि<strong>ह</strong> शतादीक जमितिथक अनुसार र<strong>ह</strong>ैत तऽ नीक।४६.ी आशीष झा- अ<strong>ह</strong>ाँक पुतकक संबंधमे एतबा िलखबा सँ अपना कए नि<strong>ह</strong> रोिक सकल<strong>ह</strong>ुँ जे ई िकताब मा िकताब नि<strong>ह</strong>थीक, ई एकटा उमीद छी जे मैिथली अ<strong>ह</strong>ाँ सन पुक सेवा सँ िनरंतर समृ <strong>ह</strong>ोइत िचरजीवन कए ात करत।४७.ी शभु कुमार िसं<strong>ह</strong>- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क तपरता आ ियाशीलता <strong>दे</strong>िख आािदत भऽ र<strong>ह</strong>ल छी। िनितरूपेण क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ जेसमकालीन मैिथली पिकाक इित<strong>ह</strong>ासमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क नाम वणक्षरमे िलखल जाएत। ओि<strong>ह</strong> कुरुक्षेक घटना सभ तँ अठार<strong>ह</strong>े िदनमेखतम भऽ गेल र<strong>ह</strong>ए मुदा अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् तँ अशेष अिछ।४८.डॉ. अजीत िम- अपनेक यासक कतबो श ंसा कएल जाए कमे <strong>ह</strong>ोएतैक। मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे अ<strong>ह</strong>ाँ ारा कएल गेल काजयुग-युगातर धिर पूजनीय र<strong>ह</strong>त।४९.ी बीरे मिलक- अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अतमर्नक आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> पिढ़ अित सता भेल। अ<strong>ह</strong>ाँक वाय ठीक र<strong>ह</strong>ए आउसा<strong>ह</strong> बनल र<strong>ह</strong>ए से कामना।५०.ी कुमार राधारमण- अ<strong>ह</strong>ाँक िदशा-िनदशमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पि<strong>ह</strong>ल मैिथली ई-जनर्ल <strong>दे</strong>िख अित सता भेल। <strong>ह</strong>मर शुभकामना।५१.ी फूलच झा वीण-<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ने र<strong>ह</strong>ी मुदा कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>िख बढ़ाई <strong>दे</strong>बा लेल बाय भऽ गेल<strong>ह</strong>ुँ। आब <strong>िव</strong>ासभऽ गेल जे मैिथली नि<strong>ह</strong> मरत। अशेष शुभकामना।५२.ी <strong>िव</strong>भूित आनद- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख, ओकर <strong>िव</strong>तार <strong>दे</strong>िख अित सता भेल।५३.ी मानेर मनुज-कुरुक्षेम् अतमर्नक एकर भयता <strong>दे</strong>िख अित सता भेल, एतेक <strong>िव</strong>शाल थ मैिथलीमे आइ धिर नि<strong>ह</strong><strong>दे</strong>खने र<strong>ह</strong>ी। एि<strong>ह</strong>ना भ<strong>िव</strong>यमे काज करैत र<strong>ह</strong>ी, शुभकामना।५४.ी <strong>िव</strong>ानद झा- आइ.आइ.एम.कोलकाता- कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>िव</strong>तार, छपाईक संग गुणवा <strong>दे</strong>िख अित सता भेल।५५.ी अर<strong>िव</strong>द ठाकुर-कुरुक्षेम् अतमर्नक मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे कएल गेल एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क पि<strong>ह</strong>ल योग अिछ, शुभकामना।५६.ी कुमार पवन-कुरुक्षेम् अतमर्नक पिढ़ र<strong>ह</strong>ल छी। िकछु लघुकथा पढ़ल अिछ, ब<strong>ह</strong>ुत मािमर्क छल।176


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्५७. ी दीप िब<strong>ह</strong>ारी-कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>खल, बधाई।५८.डॉ मिणकात ठाकुर-कैिलफोिनर्या- अपन <strong>िव</strong>लक्षण िनयिमत सेवासँ <strong>ह</strong>मरा लोकिनक <strong>ह</strong>ृदयमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> भऽ गेल अिछ।५९.ी धीरे ेमिषर्- अ<strong>ह</strong>ाँक समत यास सरा<strong>ह</strong>नीय। दुख <strong>ह</strong>ोइत अिछ जखन अ<strong>ह</strong>ाँक यासमे अपेिक्षत स<strong>ह</strong>योग नि<strong>ह</strong> कऽ पबैतछी।६०.ी <strong>दे</strong>वशंकर नवीन- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क िनरतरता आ <strong>िव</strong>शाल वरूप- <strong>िव</strong>शाल पाठक वगर्, एकरा ऐित<strong>ह</strong>ािसक बनबैत अिछ।६१.ी मो<strong>ह</strong>न भाराज- अ<strong>ह</strong>ाँक समत कायर् <strong>दे</strong>खल, ब<strong>ह</strong>ुत नीक। एखन िकछु परेशानीमे छी, मुदा शी स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>ब।६२.ी फजलुर र<strong>ह</strong>मान <strong>ह</strong>ाशमी-कुरुक्षेम् अतमर्नक मे एतेक मे<strong>ह</strong>नतक लेल अ<strong>ह</strong>ाँ साधुवादक अिधकारी छी।६३.ी लमण झा "सागर"- मैिथलीमे चमकािरक रूपेँ अ<strong>ह</strong>ाँक वेश आादकारी अिछ।..अ<strong>ह</strong>ाँकेँ एखन आर..दूर..ब<strong>ह</strong>ुत दूरधिरजेबाक अिछ। वथ आ स र<strong>ह</strong>ी।६४.ी जगदीश साद मंडल-कुरुक्षेम् अतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ । कथा सभ आ उपयास स<strong>ह</strong>बाढ़िन पूणर्रूपेँ पिढ़ गेल छी। गाम-घरकभौगोिलक <strong>िव</strong>वरणक जे सूम वणर्न स<strong>ह</strong>बाढ़िनमे अिछ, से चिकत कएलक, एि<strong>ह</strong> सं<strong>ह</strong>क कथा-उपयास मैिथली लेखनमे <strong>िव</strong><strong>िव</strong>धताअनलक अिछ। समालोचना शामे अ<strong>ह</strong>ाँक दृि वैयिक्तक नि<strong>ह</strong> वरन् सामािजक आ कयाणकारी अिछ, से शंसनीय।६५.ी अशोक झा-अयक्ष िमिथला <strong>िव</strong>कास पिरषद- कुरुक्षेम् अतमर्नक लेल बधाई आ आगाँ लेल शुभकामना।६६.ी ठाकुर साद मुमुर्- अुत यास। धयवादक संग ाथर्ना जे अपन मािट-पािनकेँ यानमे रािख अंकक समायोजन कएलजाए। नव अंक धिर यास सरा<strong>ह</strong>नीय। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ ब<strong>ह</strong>ुत-ब<strong>ह</strong>ुत धयवाद जे ए<strong>ह</strong>ेन सुदर-सुदर सचार (आलेख) लगा र<strong>ह</strong>ल छिथ।सभटा <strong>ह</strong>णीय- पठनीय।६७.बुिनाथ िम- िय गजे जी,अ<strong>ह</strong>ाँक सपादन मे कािशत ‘<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’आ ‘कुरुक्षेम् अंतमर्नक’ <strong>िव</strong>लक्षण पिका आ <strong>िव</strong>लक्षण पोथी!की नि<strong>ह</strong> अिछ अ<strong>ह</strong>ाँक सपादनमे? एि<strong>ह</strong> य सँ मैिथली क <strong>िव</strong>कास <strong>ह</strong>ोयत,िनसं<strong>दे</strong><strong>ह</strong>।६८.ी बृखेश च लाल- गजेजी, अपनेक पुतक कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ मोन गदगद भय गेल , <strong>ह</strong>ृदयसँ अनुगृि<strong>ह</strong>त छी ।<strong>ह</strong>ािदर्क शुभकामना ।६९.ी परमेर कापिड़ - ी गजे जी । कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ गदगद आ ने<strong>ह</strong>ाल भेल<strong>ह</strong>ुँ।७०.ी रवीनाथ ठाकुर- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ैत र<strong>ह</strong>ैत छी। धीरे ेमिषर्क मैिथली गजलपर आलेख पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। मैिथली गजल कऽ सँ कऽचिल गेलैक आ ओ अपन आलेखमे मा अपन जानल-पि<strong>ह</strong>चानल लोकक चचर् कएने छिथ। जेना मैिथलीमे मठक परपरा र<strong>ह</strong>लअिछ। (पीकरण- ीमान्, ेमिषर् जी ओि<strong>ह</strong> आलेखमे ई प िलखने छिथ जे िकनको नाम जे छुिट गेल छि<strong>ह</strong> तँ से माआलेखक लेखकक जानकारी नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>बाक ारे, एि<strong>ह</strong>मे आन कोनो कारण नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल जाय। अ<strong>ह</strong>ाँसँ एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयपर <strong>िव</strong>तृत आलेखसादर आमंित अिछ।-सपादक)७१.ी मंेर झा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ल आ संगि<strong>ह</strong> अ<strong>ह</strong>ाँक मैगनम ओपस कुरुक्षेम् अंतमर्नक से<strong>ह</strong>ो, अित उम। मैिथलीक लेल कएल जार<strong>ह</strong>ल अ<strong>ह</strong>ाँक समत कायर् अतुलनीय अिछ।177


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५३ म अंक ०१ माचर् २०१० (वषर् ३ मास २७ अंक ५३)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्७२. ी <strong>ह</strong>रेकृण झा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मैिथलीमे अपन तर<strong>ह</strong>क एकमा थ अिछ, एि<strong>ह</strong>मे लेखकक सम दृि आ रचनाकौशल <strong>दे</strong>खबामे आएल जे लेखकक फीडवकर्सँ जुड़ल र<strong>ह</strong>बाक कारणसँ अिछ।७३.ी सुकात सोम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मे समाजक इित<strong>ह</strong>ास आ वतर्मानसँ अ<strong>ह</strong>ाँक जुड़ाव बड नीक लागल, अ<strong>ह</strong>ाँ एि<strong>ह</strong> क्षेमेआर आगाँ काज करब से आशा अिछ।७४.ोफेसर मदन िम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक सन िकताब मैिथलीमे पि<strong>ह</strong>ले अिछ आ एतेक <strong>िव</strong>शाल सं<strong>ह</strong>पर शोध कएल जा सकैतअिछ। भ<strong>िव</strong>यक लेल शुभकामना।७५.ोफेसर कमला चौधरी- मैिथलीमे कुरुक्षेम् अंतमर्नक सन पोथी आबए जे गुण आ रूप दुनूमे िनसन <strong>ह</strong>ोअए, से ब<strong>ह</strong>ुत िदनसँआकांक्षा छल, ओ आब जा कऽ पूणर् भेल। पोथी एक <strong>ह</strong>ाथसँ दोसर <strong>ह</strong>ाथ घुिम र<strong>ह</strong>ल अिछ, एि<strong>ह</strong>ना आगाँ से<strong>ह</strong>ो अ<strong>ह</strong>ाँसँ आशा अिछ।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मैिथली साि<strong>ह</strong>य आदोलन(c)२००८-०९. सविधकार लेखकाधीन आ जतय लेखकक नाम नि<strong>ह</strong> अिछ ततय संपादकाधीन। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> (पािक्षक) संपादक- गजेठाकुर। स<strong>ह</strong>ायक सपादक: ीमती रिम रेखा िस<strong>ह</strong>ा, ी उमेश मंडल। एतय कािशत रचना सभक कॉपीराइट लेखक लोकिनकलगमे र<strong>ह</strong>ति<strong>ह</strong>, मा एकर थम काशनक/ आकइवक/ अंेजी-संकृत अनुवादक ई-काशन/ आकइवक अिधकार एि<strong>ह</strong> ई पिकाकेँछैक। रचनाकार अपन मौिलक आ अकािशत रचना (जकर मौिलकताक संपूणर् उरदाियव लेखक गणक मय छि<strong>ह</strong>)ggajendra@yahoo.co.in आिक ggajendra@videha.com केँ मेल अटैचमेटक रूपमेँ .doc, .docx, .rtf वा .txtफॉमटमे पठा सकैत छिथ। रचनाक संग रचनाकार अपन संिक्षत पिरचय आ अपन कैन कएल गेल फोटो पठेता<strong>ह</strong>, से आशाकरैत छी। रचनाक अंतमे टाइप र<strong>ह</strong>य, जे ई रचना मौिलक अिछ, आ पि<strong>ह</strong>ल काशनक <strong>ह</strong>ेतु <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> (पािक्षक) ई पिकाकेँ <strong>दे</strong>ल जार<strong>ह</strong>ल अिछ। मेल ात <strong>ह</strong>ोयबाक बाद यथासंभव शी ( सात िदनक भीतर) एकर काशनक अंकक सूचना <strong>दे</strong>ल जायत। एि<strong>ह</strong> ईपिकाकेँ ीमित लमी ठाकुर ारा मासक 1 आ 15 ितिथकेँ ई कािशत कएल जाइत अिछ।(c) 2008-09 सविधकार सुरिक्षत। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे कािशत सभटा रचना आ आकइवक सविधकार रचनाकार आ सं<strong>ह</strong>कक लगमेछि<strong>ह</strong>। रचनाक अनुवाद आ पुनः काशन िकंवा आकइवक उपयोगक अिधकार िकनबाक <strong>ह</strong>ेतु ggajendra@videha.com परसंपकर् करू। एि<strong>ह</strong> साइटकेँ ीित झा ठाकुर, मधूिलका चौधरी आ रिम िया ारा िडजाइन कएल गेल।िसिरतु178

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!