22.08.2015 Views

िव दे ह िवदेह Videha িবেদহ िवदेह

'िवदेह' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास ... - WordPress.com

'िवदेह' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास ... - WordPress.com

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्'<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> http://www.videha.co.in <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly eMagazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका नव अंक <strong>दे</strong>खबाक लेल पृ सभकेँ िरेश कए <strong>दे</strong>खू। Always refresh the pagesfor viewing new issue of VIDEHA. Read in your ownscriptRoman(Eng)Gujarati Bangla Oriya Gurmukhi Telugu Tamil Kannada Malayalam Hindiएि<strong>ह</strong> अंकमे अिछ:-१. संपादकीय२. ग२.१. लोक गाथा ओ मिणप ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>२.२. कथा- सुभाषच यादव-रंभा1


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.३. यावतर्न - सातम खेप- कुसुम ठाकुर२.४ गजे ठाकुर-बालकथा२.५ कथा-भास२.६. कथा-धममा कुमार मनोज कयप२.७. मर-याा संग२.८.वणर्माला िशक्षा-गजे ठाकुर2


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३. प३.१. आशीष अनिच<strong>ह</strong>ार३.२.पंकज पराशर- जखन नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ब३.३. सुबोध ठाकुर- <strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> छी अिभशाप३.४. <strong>िव</strong>वेकानद झा-र<strong>ह</strong>ैत छी अ<strong>ह</strong>ॴ मा रूप बदिल कऽ३.५. सतीश च झा-कयादान३.६. डा.अिजत िम-िमिथला धाम3


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.७. सुनील कुमार मिलक- घड़ी३.८. योित-पि<strong>ह</strong>ल फु<strong>ह</strong>ार४. बालानां कृते-१. <strong>दे</strong>वांशु वसक मैिथली िच-ृंखला (कॉिमक्स); आ २. मय-<strong>दे</strong>श याा आ<strong>दे</strong>वीजी- योित झा चौधरी५. भाषापाक रचना-लेखन - पी डाटाबेस (आगाँ), [मानक मैिथली], [<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>लबेर सचर्-िडक्शनरी) एम.एस. एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Based on ms-sql server Maithili-English and English-MaithiliDictionary.]६. VIDEHA FOR NON RESIDENT MAITHILS (Festivals of Mithila date-list)4


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्7.1.THE COMET- English translation of Gajendra Thakur's Maithili NovelSahasrabadhani translatedby Jyoti.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ( ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी मे ) पी.डी.एफ. डाउनलोडक लेल नीचाँक िलंकपर उपलध अिछ। All the oldissues of <strong>Videha</strong> e journal ( in Braille, Tirhuta and Devanagari versions ) are available for pdf download at thefollowing link.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे<strong>Videha</strong> e journal's all old issues in Braille Tirhuta and Devanagari versions<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर.एस.एस.फीड।"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई-पिका ई-पसँ ात करू।अपन िमकेँ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>िव</strong>षयमे सूिचत करू।↑ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर.एस.एस.फीड एनीमेटरकेँ अपन साइट/ लॉगपर लगाऊ।लॉग "लेआउट" पर "एड गाडजेट" मे "फीड" सेलेक्ट कए "फीड यू.आर.एल."मेhttp://www.videha.co.in/index.xml टाइप केलासँ से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> फीड ात कए सकैत छी।१. संपादकीय5


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पॉँच करोड़ मैिथल भाषीक् लेल: "सौभाग्य िमिथला " मैिथलीमे आब 24x7 चैनल आिब गेलअिछ। ारभ भेल अिछ सौभाग्य मीिडया ाइवेट िलिमटेड ारा। आब ई'सौभाग्यिमिथला' चैनल पाँच करोड़ मैिथल भाषीकेँ यानमे रािख आनल गेल अिछ आ ई चैनल संपूणर्मैिथली इंटरटेनमेंट चैनल अिछ।मैिथल परंपरा, बोली, साि<strong>ह</strong>य,संकृित, गीत-संगीत आ लोकजीवनकेँ संपूणर्ताक संग एि<strong>ह</strong> चैनल पर उतारल गेल अिछ। सभ उ आ वगर्क लोककेँयानमे रखैत ोाम तैयार कएल गेल अिछ। एि<strong>ह</strong> मैिथली मनोरंजन चैनलपर दू घंटा भोजपुरीकायर्म से<strong>ह</strong>ो सािरत कएल जाएत। सौभाग्य िमिथला पर संपूणर् मैिथल रामायण सािरतकएल जाएत। एकर अितिरक्त'फूलडािल','मैिथली मजा', 'खटिमी', 'िसंगर<strong>ह</strong>ार', 'भनि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>ापित','मैिथली िमक्स मसाला', 'िडयर भावज', 'अंेजी कका', 'सास-पुतो<strong>ह</strong>ु', 'अटकन-भटकन' आिदकायर्म से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खाओल जाएत। एि<strong>ह</strong> चैनलक िदली मे आिफस ए-6/1, मायापुरी फेज-1 मेअिछ आ एकर अतरजाल पता http://sobhagyamithilatv.com/ आ ई-पसंकेत info@sobhagyamithilatv.com अिछ।संगि<strong>ह</strong> "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केँ एखन धिर (१ जनवरी २००८ सँ २९ जून २००९) ८१ <strong>दे</strong>शक ८३४ठामसँ २४,६५६ गोटेारा <strong>िव</strong>िभ आइ.एस.पी.सँ १,८२,७६८ बेर <strong>दे</strong>खल गेल अिछ (गूगल एनेलेिटक्स डाटा)- धयवाद पाठकगण।अपनेक रचना आ ितियाक तीक्षामे।गजे ठाकुर6


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्नई िदली। फोन-09911382078ggajendra@videha.co.inggajendra@yahoo.co.in२. ग२.१. लोक गाथा ओ मिणप ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>२.२. कथा- सुभाषच यादव-रंभा२.३. यावतर्न - सातम खेप- कुसुम ठाकुर२.४ गजे ठाकुर-बालकथा7


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.५ कथा-भास२.६. कथा-धममा कुमार मनोज कयप२.७. मर-याा संग२.८.वणर्माला िशक्षा-गजे ठाकुर8


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्डॉ. ेमशंकर िसं<strong>ह</strong> (१९४२- ) ाम+पोट- जोिगयारा, थाना- जाले, िजला- दरभंगा। 24 ऋचायन, राधारानी िस<strong>ह</strong>ा रोड, भागलपुर-812001(िब<strong>ह</strong>ार)। मैिथलीक विर सृजनशील, मननशील आऽ अययनशील ितभाक धनी साि<strong>ह</strong>य-िचतक, िदशा-बोधक, समालोचक, नाटक ओ रंगमंचक िनणात गवेषक,मैिथली गकेँ नव-वरूप <strong>दे</strong>िन<strong>ह</strong>ार, कुशल अनुवादक, वीणसपादक, मैिथली, ि<strong>ह</strong>दी, संकृत साि<strong>ह</strong>यक खर <strong>िव</strong>ान् तथा बाङला एवं अंेजी साि<strong>ह</strong>यक अययन-अवेषणमे िनरत ोफेसर डॉ.ेमशंकर िसं<strong>ह</strong> ( २० जनवरी १९४२ )क <strong>िव</strong>लक्षण लेखनीसँ एकपर एक अक्षय कृित भेल अिछ िनःसृत। ि<strong>ह</strong>नक ब<strong>ह</strong>ुमूयगवेषणामक, मौिलक, अनूिदत आऽ सपािदत कृित र<strong>ह</strong>ल अिछ अ<strong>िव</strong>रल चिचर्त-अिचर्त। ओऽ अदय उसा<strong>ह</strong>, धैयर्, लगन आऽ संघषर्कऽ तमयताक संग मैिथलीक ब<strong>ह</strong>ुमूय धरोरािदक अवेषण कऽ <strong>दे</strong>लिन पुतकाकार रूप। ि<strong>ह</strong>नक अवेषण पूणर् थ आऽ बधकारआलेखािद यापक, िचतन, मनन, मैिथल संकृितक आऽ परपराक िथक धरो<strong>ह</strong>र। ि<strong>ह</strong>नक सृजनशीलतासँ अनुािणत भऽ चेतनासिमित, पटना िमिथला <strong>िव</strong>भूित समान (ता-प) एवं िमिथला-दपर्ण,मुबई विर लेखक समानसँ कयलक अिछ अलंकृत। सितचािर दशक धिर भागलपुर <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयक ोफेसर एवं मैिथली <strong>िव</strong>भागायक्षक गिरमापूणर् पदसँ अवकाशोपरात अनवरत मैिथली<strong>िव</strong>भागायक्षक गिरमापूणर् पदसँ अवकाशोपरात अनवरत मैिथली साि<strong>ह</strong>यक भडारकेँ अिभविर्त करबाक िदशामे संलग्न छिथ,वतसारवत-साधनामे।कृित-मौिलक मैिथली: १.मैिथली नाटक ओ रंगमंच,मैिथली अकादमी, पटना, १९७८ २.मैिथली नाटक पिरचय, मैिथलीअकादमी, पटना, १९८१ ३.पुरुषाथर् ओ <strong>िव</strong>ापित, ऋचा काशन, भागलपुर, १९८६ ४.िमिथलाक <strong>िव</strong>भूित जीवन झा, मैिथलीअकादमी, पटना, १९८७५.नायावाचय, शेखर काशन, पटना २००२ ६.आधुिनक मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे <strong>ह</strong>ाय-यंग्य, मैिथलीअकादमी, पटना, २००४ ७.पािणका, कणर्गोी, कोलकाता २००५, ८.ईक्षण, ऋचा काशन भागलपुर २००८ ९.युगसंिधकितमान, ऋचा काशन, भागलपुर २००८ १०.चेतना सिमित ओ नायमंच, चेतना सिमित, पटना २००८मौिलक ि<strong>ह</strong>दी: १.<strong>िव</strong>ापित अनुशीलन और मूयांकन, थमखड, िब<strong>ह</strong>ार ि<strong>ह</strong>दी थ अकादमी, पटना १९७१ २.<strong>िव</strong>ापित अनुशीलनऔर मूयांकन, ितीय खड, िब<strong>ह</strong>ार ि<strong>ह</strong>दी थ अकादमी, पटना १९७२, ३.ि<strong>ह</strong>दी नाटक कोश, नेशनल पिलकेशन <strong>ह</strong>ाउस, िदली१९७६.अनुवाद: ि<strong>ह</strong>दी एवं मैिथली- १.ीपादकृण कोटकर, साि<strong>ह</strong>य अकादमी, नई िदली १९८८, २.अरय फिसल, साि<strong>ह</strong>य अका<strong>दे</strong>मी, नईिदली २००१ ३.पागल दुिनया, साि<strong>ह</strong>य अका<strong>दे</strong>मी, नई िदली २००१, ४.गो<strong>िव</strong>ददास, साि<strong>ह</strong>य अका<strong>दे</strong>मी, नई िदली २००७५.रक्तानल, ऋचा काशन, भागलपुर २००८.िलयातरण-१. अीयानाट, मनोज काशन, भागलपुर, १९६७। सपादन-गवलरी, म<strong>ह</strong>ेश काशन, भागलपुर, १९६६, २. नव एकांकी, म<strong>ह</strong>ेश काशन, भागलपुर, १९६७, ३.प-पुप, म<strong>ह</strong>ेशकाशन, भागलपुर, १९७०, ४.पदलितका,म<strong>ह</strong>ेश काशन, भागलपुर, १९८७, ५. अनिमल आखर, कणर्गोी, कोलकाता, २०००६.मिणकण, कणर्गोी, कोलकाता २००३, ७.<strong>ह</strong>ुनकासँ भेट भेल छल,कणर्गोी, कोलकाता २००४, ८. मैिथली लोकगाथाकइित<strong>ह</strong>ास, कणर्गोी, कोलकाता २००३, ९. भारतीक िबलािड़, कणर्गोी, कोलकाता २००३, १०.िचा-<strong>िव</strong>िचा, कणर्गोी, कोलकाता२००३, ११. साि<strong>ह</strong>यकारक िदन, िमिथला सांकृितक पिरषद, कोलकाता, २००७. १२. वुआिड़भिक्ततरिणी, ऋचा काशन,भागलपुर२००८, १३.मैिथली लोकोिक्त कोश, भारतीय भाषा संथान, मैसूर, २००८, १४.रूपा सोना <strong>ह</strong>ीरा, कणर्गोी, कोलकाता, २००८।पिका सपादन- भूिमजा २००२9


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लोकगाथा ओ मिणपअक्षरक आ<strong>िव</strong> कार सँ दीघर्कालाविध धािर िमिथलांचल मे मौिखक लोक साि<strong>ह</strong> यक पर परा अनुवतर्मान <strong>ह</strong>लजकरा आधुिनक स दभर् मे <strong>ह</strong>मरा लोकिन मा क पनाक ऑंिखए <strong>दे</strong>िख सकैत <strong>ह</strong>ी, कारण कालमेण लोकसाि<strong>ह</strong> यक ब<strong>ह</strong>ुलांश <strong>िव</strong>लु त भेल जा र<strong>ह</strong>ल अि<strong>ह</strong>। तथािप सुसं कृत रूप मे िलिपव साि<strong>ह</strong> य क संग-संग गीत.क<strong>िव</strong>ता, कथा, गाथा उपाख् यान, लोकोिक्त एवं मु<strong>ह</strong>ावराक <strong>िव</strong>शाल भ डार <strong>िव</strong>मान अि<strong>ह</strong> आ ई पर परा अनेकानेकशतक लोक साि<strong>ह</strong> य केँ आगॲ संसारैत-पसारल <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ल,भनि<strong>ह</strong> काल मंण एि<strong>ह</strong> मे िक<strong>ह</strong>ु पिरवतर्न <strong>ह</strong>ोइतर<strong>ह</strong>ल अि<strong>ह</strong>। मैिथलीक साि<strong>ह</strong> य िच तक आगवेषक एि<strong>ह</strong> अनुवािशक स पदा क संकलन-पिरतुलन काज मेलागज छिथ। वा तव मे ई पर परा कतेक समृ अि<strong>ह</strong> तकर वा त<strong>िव</strong>कताक जानकारी <strong>ह</strong>ुनके <strong>ह</strong>ोयतिन जिनकाएकर अघ् ययन मे रूिच <strong>ह</strong>िन वा ामीण पिरवेश मे जनसाधारण क जीवनसँ िनकट स पक <strong>ह</strong>िथ। पीढी-दर-पीढी मृितक पर परा मे वा<strong>ह</strong>मान <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध <strong>िव</strong>धाक लोक साि<strong>ह</strong> य मनोरजन करैत िशक्षा दैत अि<strong>ह</strong> आ पाठक वाोताकेँ कनबैत,<strong>ह</strong>ँसबैत आ चेतबैत र<strong>ह</strong>ल अि<strong>ह</strong>। मैिथली लोक साि<strong>ह</strong> य अपन आ तिरक गुण एवं वै<strong>िव</strong>घ् य मेअ य त समृशाली अि<strong>ह</strong>। िमिथलांचल वासी जि<strong>ह</strong>ना-जि<strong>ह</strong>ना संचािरत मेल अि<strong>ह</strong> से एकर लोक साि<strong>ह</strong> यक<strong>िव</strong><strong>िव</strong>दाता केँ नव आयाम <strong>दे</strong>लक अि<strong>ह</strong>। िमिथलांचल वासीक उव के म मे, <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध आयर् भाषाक रीित-नीित, कथा, गाथा आ रागरंगक जे अवदान अि<strong>ह</strong> से एि<strong>ह</strong> साि<strong>ह</strong>तयकेँ आर समृतर बना ढोलक अि<strong>ह</strong>। वभावत: एि<strong>ह</strong> साि<strong>ह</strong> य मे ए<strong>ह</strong>न-ए<strong>ह</strong>न बात क<strong>ह</strong>ल गेल अि<strong>ह</strong> जे दोसराकेँ अनसो<strong>ह</strong>ॉंत, जाित <strong>िव</strong>शेषक वैिच्य पर<strong>ह</strong>ार करैत अि<strong>ह</strong>, पर तु एि<strong>ह</strong> मे िन दा सँ <strong>दे</strong>शी षिर<strong>ह</strong>ासक पुट आिद आ जकरा पर कोनो क<strong>ह</strong>नी, कोनो गीतवा कोनो िकंवद ती चोट करैत अि<strong>ह</strong> ओ सम एकरा <strong>िव</strong>नोदमय मा बूझैत अि<strong>ह</strong>। साि<strong>ह</strong> यक सविधकाचीनतम <strong>िव</strong>धा लोक साि<strong>ह</strong> य िथक जाि<strong>ह</strong> मे लोकगीत, लोकगाथा,लोकोिक्त, लोकनाय.लोकनृ य, लोकअपवाय, लोक ज्ञान, लोक याा, लोक पर परा, लोक वा<strong>ह</strong>,लोक मानस, लोक ितमा, लोक वाड मय, लोकवातइ यािद समाि<strong>ह</strong>त अि<strong>ह</strong>। जि<strong>ह</strong>ना नदीक वा<strong>ह</strong> मान धारा मे पाथर क छोट-छोट टुकडी सभ घसाक’गोल आसु दर आकार ा त करैत अि<strong>ह</strong> जे ककरो ारा ार भ भेल ओ लोक कंठ मे युग-युग धिर वाि<strong>ह</strong>त <strong>ह</strong>ोइतिनत नवीन रूप धारण करैत गेल आ ताधिर <strong>िव</strong>किसत <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ै<strong>ह</strong> जाधािर पढत-गुनल यिक्त ओकरासंकिलतक’ छाािप क’ ओकर रूप िथर नि<strong>ह</strong> क’ सकै<strong>ह</strong>। लोक गाथा लोककंठ उ प न आ <strong>िव</strong>किसत <strong>ह</strong>ोइतअि<strong>ह</strong>। लोकगाथाक सामा य रूप-<strong>िव</strong>धान केँ ल’ कए कोनो <strong>िव</strong>शेष क<strong>िव</strong> क’ ारा रिचत <strong>ह</strong>ोइ<strong>ह</strong> जाि<strong>ह</strong> मेगीता मकता (िजिरकल क् वािलटी) आर कथा मकता दुनूक िमण <strong>ह</strong>ोइ<strong>ह</strong> जकर चार जनसाधारण मे मौिखकरूप सँ एक पीढी दोसर पीढी मे <strong>ह</strong>ोइत अि<strong>ह</strong>। लोकगाथा मानव समाजक आि<strong>ह</strong>म साि<strong>ह</strong>ियक रूप अि<strong>ह</strong>। एकरउ पि तखन भेल जखन समाज अ<strong>िव</strong>भक् त आ एक इकाई क रूप मे <strong>ह</strong>ल। अतएंव लोकगाथा ार भ मेस पूणर् समाजक स पि <strong>ह</strong>ल, सब एकरा गबैत <strong>ह</strong>ल आ अपना िदस सँ िक<strong>ह</strong>ु ने िक<strong>ह</strong>ु जोडैत-घटबैत <strong>ह</strong>ल। एि<strong>ह</strong>कारेँ एक थान सँ दोसर थान आ एक पु त सँ दोसर पु त कंठानुकंठ याा करबाक कारणेँ ओकर वरूप पिरवितर्त <strong>ह</strong>ोइत गेल। लोकगाथाक उ पि क स ब ध मे लोक साि<strong>ह</strong> यकं <strong>िव</strong>शेषज्ञ लोकिनक अनुसारेँ10


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लोकिनिमर्तवाद (क यूनल ऑथरिशप). यिक्त िनिमर्तवाद (इनिड<strong>िव</strong>डुअल ऑंयरिशप) आ <strong>िव</strong>कासवाद (इमोलुसन)क मुख् य <strong>ह</strong>ाथ िथक एकर चार-सार मुख् यत- ाजीवन क अभाव आ अिनवायर्त- वतु् यंाजक (आले िटभ एली भेंट) क मुखता <strong>ह</strong>ोइत अि<strong>ह</strong> तथा म सा<strong>ह</strong>य कलामाकता नि<strong>ह</strong>, युुत यथाथर् िचणक वृितकधानता र<strong>ह</strong>ै<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> मे अनावय क बाग्जादल नि<strong>ह</strong>, परपयरा-ेम भावना, स<strong>ह</strong>जोछािस, भावामएकता आ सरलकपवनाक माा अिधक <strong>ह</strong>ोइ<strong>ह</strong> जाि<strong>ह</strong> मे बौिकता, कपवनाशीलता आ म साघ्या कलाममकताक नि<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong>मे भाषाया<strong>िव</strong>चारक सरलता एवं नैसिगर्कता ए<strong>ह</strong>न र<strong>ह</strong>ै<strong>ह</strong> जे आरंिभक समाज मे उपलधत <strong>ह</strong>ोइ<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong>रूढ,अवााभा<strong>िव</strong>क आ मसाघ्या अलंकारकआ शदमक अभाव <strong>ह</strong>ोइ<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> मे युक्त, अलंकार आ लोकािक्तएवं मु<strong>ह</strong>ावराक बारबायर आवृत <strong>ह</strong>ोइ<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>दअ <strong>िव</strong>या स सरल तथा तुक पर कोनो घ्यांन नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ल जाइ<strong>ह</strong>।ओकर गेयता शाी य संगीत सँ िभ <strong>ह</strong>ोइ<strong>ह</strong>। मैिथली लोक साि<strong>ह</strong>या्नागर्त लोकगाथाक वातन<strong>िव</strong>क संख्याोकतेक अि<strong>ह</strong> एि<strong>ह</strong> संग मे िन<strong>िव</strong>र्वाद रूपेँ िक<strong>ह</strong>ु क<strong>ह</strong>ब वतर्मान सदलभर् मे अासंिगक तीत <strong>ह</strong>ोयत, कारण ने तँइित<strong>ह</strong>ासकार आ ने लोक साि<strong>ह</strong>य क <strong>िव</strong>शेष लोकित एि<strong>ह</strong> सदतभर् मे सुिनित आ ने सु<strong>िव</strong>चािरत मनतय<strong>दे</strong>लिन अि<strong>ह</strong>। जयकातक िम (1922) Introduction to the folk literature of Mithila(1950) मे लोिरक,सल<strong>ह</strong>ेस, दीनाभी एवं कमला मैया गीतक चच कयलिन। ओ जकरा कमला मैयाक गीतक<strong>ह</strong>लिन ओ वतुित: दुलरा दयाल लोकगाथा िथक जे नाम सभ वत: उनका ज्ञान नि<strong>ह</strong> भेलिन, कारण एि<strong>ह</strong>लोकगाथातबगर्त कमला नदी जे िमिथलाक मुख्यज नदी िथक ता ि<strong>ह</strong> पर केित अि<strong>ह</strong> तथा एकर गाथा नायक<strong>ह</strong>िथ म<strong>ह</strong>ान सा<strong>ह</strong>सी वीर दुलरा दयाल। जेँ कमला नदीक आख्या न उनका एि<strong>ह</strong> मे उपलध भेलिन तेँ ओएकरा कमला मैयाक गीतक नामे अिभि<strong>ह</strong>त कयलिन। मैिथली साि<strong>ह</strong>या मे ई ेय डा. वर्जिकशोर वम‘मिणप’(1918-1986) केँ <strong>ह</strong>िन जे लोकगाथाक वाती<strong>िव</strong>क वयरूपक संकलनाथर् ग<strong>ह</strong>न भावें डुबीवमािरक’ एि<strong>ह</strong> दुलभर्मोती सभक सं<strong>ह</strong> कयल िन तथा उनका अनुसारेँ लोिरक, सल<strong>ह</strong>ेस, नैका बिनजारा, दीनाभी, दुलरादयाल, अनंग कुसुमा, रायरणपाल एवं लव<strong>ह</strong>ँिरकुश<strong>ह</strong>िर अि<strong>ह</strong>। परवत काल मे कितपय लोकगाथाक चच भेलअि<strong>ह</strong>, िकतुा ओकर एंित<strong>ह</strong>ािसकता एवं ामािणकता पर म-िच<strong>ह</strong>ग अि<strong>ह</strong>। उपयुर्क्तए लोकगाथाततगर्त िनेतरजाित पर केित र<strong>ह</strong>लाक कारणें मैिथली साि<strong>ह</strong>य क अनुसंधना लोकित एि<strong>ह</strong> गाथा सभक संकलनाथर् उमु खनि<strong>ह</strong> भेलि<strong>ह</strong>, कारण एि<strong>ह</strong> साि<strong>ह</strong>यंक अिधालता लोकितक मायथता <strong>ह</strong>लिन जे मैिथली मा ा<strong>ह</strong>मण भाषािथक। िकतुए मैिथली आइ जी<strong>िव</strong>त अि<strong>ह</strong> ओ<strong>ह</strong>ी ामीण पिरवेश मे र<strong>ह</strong><strong>िव</strong><strong>ह</strong>ार िलेतर जाित मे जिनक बोली-चाली मे पुतक-दर-पुतक एकरा अपना <strong>ह</strong>दय मे अािप संयोिगक रखने अि<strong>ह</strong>। अयाथा मैिथली तँ कि<strong>ह</strong>याने मािर गेल र<strong>ह</strong>ैत। िजेतर जाित सँ अिभाय िथक लोिरक गाथा मे गोप समालक, सज<strong>ह</strong>ेस गाथा मे दुसाधसमाजक, दुतरादयाल गाथा मे मला<strong>ह</strong> समालक, दीलाभीगाथा मे दिलत मुस<strong>ह</strong>र समाजक नैकाबिनजारा गाथा मेवैये समाजक, छेछन गाथा मे डोम समाजक, रायरणपाल एवं लव<strong>ह</strong>जिर कुश<strong>ह</strong>िर गाथा मे क्षिय सूाजक िचणअि<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> ऐित<strong>ह</strong>ािसक <strong>िव</strong>मूित लोकिनकेँ काश मे आिन मिणप मैिथली भाषा आ साि<strong>ह</strong>यरक आिमिथलांचलक सामािजक जीवनक संगि<strong>ह</strong> भारतीय साि<strong>ह</strong>य एवं समाजक ए<strong>ह</strong>ेत काश तआभस आलोिकतकयलिन जे कोिर-कोिर जनमानसक अधतकार मे टापर-टोइया द’ र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ल। वतुित: िमिथलाक ई लोकम<strong>ह</strong>ाकायाक ऐयर्र भारतीय लोकगाथा क अतागर्त अपन ऐित<strong>ह</strong>ािसक, सांकृाितक, सामािजक तथा साि<strong>ह</strong>ियक11


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्वैभवक गिरमा ओ दीिपत <strong>ह</strong>टाक कारणेँ अतुलनीय अि<strong>ह</strong>। ई िन<strong>िव</strong>र्वाद सया िथक जे वर्जिकशोरवम ‘मिणप’ जतेक ग<strong>ह</strong>नता एवं तिसयता क संग लोकगाथा अघ्यसयन-अनुशीलन, िचतणन-मनन आसंचयनक’ कए ओि<strong>ह</strong> मे <strong>ह</strong>ेरायल भुितआयल मिण मािणकय केँ जनसाधारण पाठकक <strong>ह</strong>ेतु सवर् सुलभ करौलिनतकर ेय ओ ेय <strong>ह</strong>ुनकि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>िन। <strong>ह</strong>ुनक मायजता <strong>ह</strong>लिन जे जा<strong>ह</strong>ािर लोकगाथा समाि<strong>ह</strong>क मूय् पाठ लेिमिथलांचलक <strong>िव</strong>िभि क्षे मे जनकंठ से पिरयारता अि<strong>ह</strong> तकर संकलन, सपािदन आ काशनक पथशतर नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ैत ता<strong>ह</strong>ािर िमिथलांचलक लोक जीवनक इित<strong>ह</strong>ास क रचना असंभव अि<strong>ह</strong>। मैिथली लोकगाथाक ित मिणप अपन जीवन केँ सम<strong>िव</strong>र्त कयंन र<strong>ह</strong>िथ तेँ िमिथलांचलक िदयल <strong>िव</strong>भूितक िबसरभोर भेलजीवन गाथा केँ ओ अयत म आ कलम सँ जन सामायल केँ सुबोध करौलिन। ओ एक-एक <strong>िव</strong>लुता, भुितआयल गाथा सभकेँ तािक <strong>ह</strong>ेिरक’ जीवतए कयलिन। ताि<strong>ह</strong>सँ अनुमान कयल जा एकै<strong>ह</strong> जे <strong>ह</strong>ुनक <strong>ह</strong>दय मे जेनाेम आ सुषमाक राम वािटका <strong>ह</strong>लिन। <strong>ह</strong>ुनक रचनाक धान उसकिथक असीम मानवतावाद, प<strong>िव</strong>-ेम आशीतल सौदरयर्। <strong>ह</strong>ुनक भावनाक केा मे अिधित <strong>ह</strong>ल परम-पुरूषाथ, लोक परायण. िनं<strong>ह</strong>कार आकतर्यदिन<strong>ह</strong> आदशर्पुरूष आ सतत सािधका, लोकसे<strong>िव</strong>का,ेरणा आ गिरमामयी आदशर् नारी। यिप सौद<strong>ह</strong>यर्कितओ अयठतर संवेदनशील र<strong>ह</strong>िथ तथािप <strong>ह</strong>ुनक कपपना, भावना आ <strong>िव</strong>चारक पिरिध कत<strong>ह</strong>ु अितमण नि<strong>ह</strong>कयलक। मिणपक भावना सॱदयर् केँ पाशर्क’ चेतनाक अित: पुर र<strong>ह</strong>यकमय आवरण केँ अनावृतक’ <strong>िव</strong>्ेम क उमुरक्तर वातायन केँ खोिल <strong>दे</strong>लिन। ि<strong>ह</strong>नक रचनािद मे लीवतक यथाथर् पिरेयत मे मानव ेमकअिनवायर्ताक स<strong>ह</strong>ज आ िनछमल वीाकृित िथक। ि<strong>ह</strong>ंसा मे ेम आ <strong>िव</strong>पलव मे शाितक रिम <strong>िव</strong>कीणर् करबामे ओ सफल रि<strong>ह</strong> थ। वु चेतना, कोमल भावना, िचमयी कपतनाक संगि<strong>ह</strong> जननी जमुभूिमकमयदा,िताे, एवं गिरमा तथा मि<strong>ह</strong>माक ित सतत जागरूकता <strong>ह</strong>ुनका मे वतर्मान <strong>ह</strong>लिन। ि<strong>ह</strong>नका नदी,प<strong>ह</strong>ाड.तुषार, िशकार, जंगल-झाड, चौर-चॉंचर, बाध-वोन, गामधर मे अशेष रूिच <strong>ह</strong>लिन। ऐित<strong>ह</strong>ािसकभग्नाावशेष, <strong>दे</strong>वथडल, मूितर् िच, नृयक, संगीत, तममं, रि, पक्षी आ लोक साि<strong>ह</strong>यथक <strong>ह</strong>ेरायल भुितआयलअयेसषण, सशक्ता वक्तय, <strong>िव</strong>सरल उपेिक्षत िमिथलांचलक जन-जीवन तथा सामािजक ओ सांकृिितक परपराकेँ युग-युगसँ वाि<strong>ह</strong>त करैत आयल अि<strong>ह</strong>तकरा तािक <strong>ह</strong>ोिरक’ अपन सरस, सीलओ वा<strong>ह</strong>मय शैली मे िलिपव क’ मैिथली भाषा आ साि<strong>ह</strong>ियक ंगार कयलिन। ई ेय वतुओत: मिणप केँ <strong>ह</strong>िन जे िमिथलाककंठसाि<strong>ह</strong>य मे युगयुगा सँ रचल-वसल गाथा सबकेँ जगिजयार करबाक तुणयन यास कमलिन।मानवताक मिण आ लोकगाथाक पािणयतक पराग मितप मैिथली लोकगाथा केँ अमर बनवबाक िदशा मेओ एक ए<strong>ह</strong>न म<strong>ह</strong>ापुरूष र<strong>ह</strong>िथ जिनक िचरिचरत नाऍं ई <strong>िव</strong>धा <strong>िव</strong>नय पोर-पोर मे भरल <strong>ह</strong>लिन। ओ ज<strong>ह</strong>राइतगॉंधीवादी, उट साि<strong>ह</strong>यच-िचत क आ चतुर िचिकसोक र<strong>ह</strong>िथ। ि<strong>ह</strong>नक अवेाषी वृित लोक-भाषा, लोक-क<strong>िव</strong>,लोकगाथा,लोकगीत कोन कारेँ भारतक उतरीय खड मे भूखिपयास या िग, वन ातगक जतय-ततयलौ<strong>ह</strong> लैत, बनैया जीव जतुसक आमणसँ िनराषद्, करवनो-करवतो सामना करैत लोक साि<strong>ह</strong>य,क चुर सं<strong>ह</strong>कयलिन। एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>धाक ित उनका मे एतेक वेशी लगनशीलता <strong>ह</strong>लिन जकर पिरणाम भेल जे ओ अपनऔपयाचिसक कृित सभक कथा-संयोजन मे ओकरे आय लोकित। एि<strong>ह</strong> संग मे उनक िपताक कथनछलिन, ‘कनिकरबा य थर् सोिच र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> अिछ। यि<strong>ह</strong> ओ सेवा बुया करिथ तँ वेश,उपाजर्नक’ पिरचायक12


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्भरण-पोषण ले <strong>ह</strong>मरा जीवैत कनेवको िचता नि<strong>ह</strong> करथु, एतेक पिरम आ सा<strong>ह</strong>ससँ लोक साि<strong>ह</strong>ियक सामीओ ले एककठा कयलिन अिछ, तकर सजर्नामेक कायर् करथु जे अयुरण<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong> जयतिन।‘ एि<strong>ह</strong>सँ ितभािबम<strong>ह</strong>ोइछ जे मिणप लोकसाि<strong>ह</strong>य क वातत<strong>िव</strong>क म<strong>ह</strong>पेसँ अपन युवावथरि<strong>ह</strong>सँ पिरिचत र<strong>ह</strong>िथ तेँ ओ एकरअनवरत सं<strong>ह</strong> कयलिन। <strong>ह</strong>ुनक माययता छलिन ले लोकसाि<strong>ह</strong>य क अपिरिमत भडाेर छैक उपेिक्षतजनजाितक कंठ से। ठेंठ मैिथली ओ<strong>ह</strong>ी चौर चॉंचर मे, वय जाितक करेज मे जी<strong>िव</strong>त छैक। ओि<strong>ह</strong> वनप<strong>ह</strong>ाडक टोला-टप रक ीँ समाज मे, िनगर्यब थाुन मे ई िनिध छैक जनय सँ सा<strong>ह</strong>िसक तपयावक’ कएमिरत उत प ब<strong>ह</strong>रपलैक। तेँ ओ एकर उरखनन कयलिन। संभवत: तेँ अपन उपनाम मिणप रखलिनआसाि<strong>ह</strong>यर जगत मे ख्या्त भेला<strong>ह</strong>। मैिथलीक ई वरद पु मानवताक मिण र<strong>ह</strong>िथ आ ितभाक प राग केँफुिलत आ सुरिभत कयलिन। ि<strong>ह</strong>नक वैिशय िथक जे ओ साधना कयलिन लोककंठ मे रचल-बसलसाि<strong>ह</strong>यकक,िकतुक जे ि<strong>ह</strong>नका संग वातलाप कयने <strong>ह</strong>ोयता<strong>ह</strong> तिनका ई अनुभव अवयेय <strong>ह</strong>ोयतिन जे ओसंकृित शद,क चुरताक संग योग करिथ; िकतुा जरवल ओ कलम धरिथ तँ लोककंठ मे याकज भाषा-योगक अवसर नि<strong>ह</strong> चुकिथ। यथाथर्त: मैिथलीकेँ ि<strong>ह</strong>नका सदृश िकछुओ साि<strong>ह</strong>यसिचक आर भेल रि<strong>ह</strong>तिथतँ एकर भडाचरआरपूणर् आ समृशाली बनैत।मिणप जाि<strong>ह</strong> मनिथता, तेज<strong>िव</strong>ता, गभीचरता. तमायाता क संग मैिथली लोकगाथा ओकार संकृयित, ओकरसता क अघ्यन कयलिन ताि<strong>ह</strong> गभीतरताक संग मैिथलीक क्यॲ अनुसधा ता अािप नि<strong>ह</strong> क’ पौलिन।तुनत कायत थं एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयक पुन माण तुकत करैछ जे एि<strong>ह</strong> कृितक अघ्यदयन सँ िपपभ’ जाइछ जे िमिथलाक संकृ्ित आ सियता कतय धिर <strong>िव</strong>तृित छल। म<strong>ह</strong>ााण रा<strong>ह</strong>ुलसांकृयापयन(1969) सदृश ि<strong>ह</strong>नको घुमृडी मे अयविधक रूिच छलिन जकर पु माण उपलधृ <strong>ह</strong>ोइछ<strong>ह</strong>ुनक िय िसरीज ‘ओि<strong>ह</strong>ठाम गेल छल<strong>ह</strong>ुँ’ जकरा सभकेँ एकित क’ कए <strong>ह</strong>म ‘<strong>ह</strong>ुनका सँ भेट भेल छल’(2004) मे तुात कयब अिछ जाि<strong>ह</strong> मे <strong>ह</strong>ुनक एि<strong>ह</strong> वृितक पिरचायक िथक जे ओ जन-जीवनकेँ अयंभतसमीप जाय लोक जीवन मे या त साि<strong>ह</strong>यओ केँ संकिलत क’ अमूया िनिधक र<strong>ह</strong>यो ाटन क’ कएसाि<strong>ह</strong>तय ेमी केँ ओंकर वारूपक रसावांसदन करौलिन। वतुतत: ई मिणप क <strong>दे</strong>न िथक जे मैिथलीभाषा साि<strong>ह</strong>यु केँ एक नव <strong>िव</strong>शेषण भेटलैक। मिणप मैिथली जनकंठ साि<strong>ह</strong>य क अितगर्तलेिखकाइन, नैकाबिन जारा, दुलरा दयाल एवं लव<strong>ह</strong>िर-कुश<strong>ह</strong>िर क अनुसंधान वृ<strong>ह</strong>त् रूपेँ कयलिन। ओ लोकसाि<strong>ह</strong>यक क पाछा तपयाा मे िदवाराि लागल र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> जकर फलवृरूप ओ अपन अवेाषी वृितक पिरचय<strong>दे</strong>लिन। तुित लोकगाथा क इित<strong>ह</strong>ासक अतजगर्त ओ अपन अिमत कट कयलिन ओ िनवये मैिथलीसाि<strong>ह</strong>य क <strong>ह</strong>ेतु एक अ<strong>िव</strong>म रणीय घटना िथक। समयाभावक फलवर्ूप ओ अयत गाथािदक संग मे नि<strong>ह</strong>िलिख फैलिन। लोक-संकृ ितक सु<strong>िव</strong>ख्या।त िशपी। बलिकशोर वम ‘मिणप’ अपन मधुा<strong>िव</strong>णी भाषा मेमैिथलीक एि<strong>ह</strong> अमर गाथाक सुमनकेँ लोकगाथाक इित<strong>ह</strong>ास मे गॉंथलिन अिछ। एि<strong>ह</strong> मिणभाषा मे कितपय पुप-गुच्छगक वतरूप आ मौिलकताक पृछभूिम ओ कथाक गितक आाास पाठककेँ अनायासि<strong>ह</strong> उपलध<strong>ह</strong>ोयतिन। ितपाि कृित <strong>ह</strong>ुनक मॉंजल कलमक चमकाछर िथक जाि<strong>ह</strong> दृिकोण सँ <strong>िव</strong>वेचन कयल जाय तँमैिथली लोकगाथा इित<strong>ह</strong>ास मैिथलीक अमूय् िनिध िथक। ितपा लोकगाथाक इित<strong>ह</strong>ास मे लेिरक गाथा पर13


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सोल<strong>ह</strong>, दुलरा दयाल गाथा पर दस, नैका बिनजारा गाथा परसात एवं लव<strong>ह</strong>िरकुश<strong>ह</strong>िर गाथा पर पॉंच लोकगाथाक इित<strong>ह</strong>ास पर मिणप क अनुसंधानाम क आलेख एि<strong>ह</strong> मे सं<strong>ह</strong>ीत जे <strong>िव</strong>िभद पिकािद मे आइ सँ तीनदशक पूवर् कािशत भेख छल। एि<strong>ह</strong> गाथा सभक वैिशय छैक जे िमिथला मे परपररा सँ अवैत ामीण्लोकित अयंखत मनोयोग पूवर्क एकर वण. रसारवादन युग-युगा सँ करैत आ<strong>िव</strong> र<strong>ह</strong>ल छिथ तकर ईएकमा ामािणक एलबम िथक। एि<strong>ह</strong> कंठगाथा समि<strong>ह</strong>क अमूया उपलिध िथक जे एकरा िमिथलांचल वासीअयन कंठ मे <strong>ह</strong>जार-<strong>ह</strong>जार वषर् से संयोग आिब र<strong>ह</strong>ल छिथ।लोिरकाइन कंठ म<strong>ह</strong>ाकाययकेँ लोक जागरण क थम लोकगाथा क<strong>ह</strong>ब अिधक सभी चीन <strong>ह</strong>ोयत आ एकरवातठ<strong>िव</strong>क मूयां कन तचते सभलव भ’ एकैछ जखन एकरा ा<strong>ह</strong>मण क <strong>दे</strong>वोमु<strong>ह</strong>ख साि<strong>ह</strong>यम आ बौकसंसार या गक साि<strong>ह</strong>ियक पृ’भूिम मे नि<strong>ह</strong> मूयांछकन क’ एकरा भारतीय जन समाजक लोक-चेतनाक<strong>िव</strong>कास म मे <strong>दे</strong>खबाक उपम कयल जाय तचान साम ितभािषत <strong>ह</strong>ैत जे ई गाथा लोक ाितक थमउमेगषक एक सशक्त कलामाक आ वा<strong>ह</strong> मान रचना िथक जकर ऐित<strong>ह</strong>ािसक म<strong>ह</strong>वत छैक। एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ााणकंठ काय मे षमसपृम शतादनक िमिथलाक ए<strong>ह</strong>न साण वणर्न अयव कन<strong>ह</strong>ु नि<strong>ह</strong> उपलधय भ’ र<strong>ह</strong>लअिछ। एि<strong>ह</strong> मे िमिथलाक आघ्याकिमक, भौगिलक,ऐित<strong>ह</strong>ािसक, राजनीितक, समािजक िथितक अयततदसशक्त <strong>िव</strong>वरण उपलधा <strong>ह</strong>ोइत अिछ।एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ााण कंठ-म<strong>ह</strong>ागाथा मे साि<strong>ह</strong>यछक रंग आ भासक अनुपम आयोजन छैक जकरा <strong>िव</strong>लेाषण कयलासँस<strong>ह</strong>जेँ पथ भ’ जाइ<strong>ह</strong> जे कोन अमृव क बलेँ ई एतेक िचर नवीन आ एतेक िचरजीवी बनल रि<strong>ह</strong>सकलअिछ। एि<strong>ह</strong> मे साि<strong>ह</strong>ियक, वैचािरक आ घटनाममक एकामेकताक एतेक सुधड संयोजन छैक जे मानवकआधारभूत संवेदनाकेँ तातलय सँ अलंकृत करैत आिब र<strong>ह</strong>ल अिछ। एकरा संगि<strong>ह</strong> अपन भूिमज मौिलकतादान करैत अिछ। एकर भाषा मैिथनीक उषाकालीन रूप िथकैक। एकर रचना कारण धिर मैिथलीक वरूप एतेक दृढ भ’ गेल छलैक जाि<strong>ह</strong> मे एकटा सशक्ता,वा<strong>ह</strong>मान, ाजकस, रसिस अिमसिक्तवसा म<strong>ह</strong>ाकाययरवल जा सकलैक जे <strong>ह</strong>जार-<strong>ह</strong>जार शतादी्क झभार सि<strong>ह</strong>तो अािप झमाननि<strong>ह</strong> भेलैक आ लोिरकक खडासदृश एखनो ल<strong>ह</strong>कल<strong>ह</strong> क’ क<strong>ह</strong>ल छैक। ितपा म<strong>ह</strong>ागाथा मे सतीमांजिर, चनैन, सुनयना, रणचडीो, लुरकी, योिगनी कोसमािलन,म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वी को<strong>ह</strong>रॉंस, म<strong>ह</strong>ासुदसरी बु<strong>ह</strong>बी-सु<strong>ह</strong>बी आराजकुमारी संझा मुख नाियका छिथ। जतय मांजिर पिरिथितक भोगिन<strong>ह</strong>ािर छिथ ततय चनैन पिरिथतसृजनिन<strong>ह</strong>ािर छिथ। जतय मांजिर पिरिथितक भोगिन<strong>ह</strong>ािर छिथ ततय चनैन पिरिथत सृजनिन<strong>ह</strong>ािर छिथ।करूणामयी मांजिर भिक्त, शिक्त आ आम दृि वाली छिथ ततय भगवती चनैन ेरणा, फुशरण आ ऊि<strong>ह</strong>वालीछिथ। मांजिर अपन सतीलक मि<strong>ह</strong>मा सँ मिडत छिथ तँ चनैन अपन सौदवयर्-गिरमा सँ ओतोत।नैरायतक क्षण मे मांजिर भगवती सँ खडाी क याचना करैत छिथ तँ चनैन रााबिनजािरनक संग षयं मेस<strong>ह</strong>ायता दान करैत छिथ। एकर रचियता अपन नायक केँ ये क िथित मे मानवे रखलिन जकरसुघडता क फलव रूप ई म<strong>ह</strong>ागाथा जनकंठ मे असर, अमर एवं अशुण रि<strong>ह</strong> सकबा<strong>ह</strong>। लोिरक गाछ तर बाग<strong>ह</strong>वर मे कोना समा ड. क लाथे अपन सेवा-पूजा नि<strong>ह</strong> लेलिन आ कोनो भगता वा वा<strong>ह</strong>न नि<strong>ह</strong> तकलिन14


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जखन िक अिधकांश लोकगाथाक नायक मनुय <strong>दे</strong>वा बिनक’ खीर-खॉंड आ बिलक भोग वाोदैत भगता सभक<strong>दे</strong><strong>ह</strong>पर खंलाइत छिथ। एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ागाथा क पा’चिर अपना-अपना थाकन पर सुदृढता, सौदथयर् आकलामकक रूपेँ सुसिजत अिछ। एि<strong>ह</strong> ते पाग क समव<strong>ह</strong>य अतयित मो<strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>केथ आ उच्चक कोिटकसाि<strong>ह</strong>ियक पिरिथित कार आ वातावरण क सृजन करैत अिछ। लोिरकाइन क पशु-पक्षी यथा <strong>ह</strong>ाथी-घोडाआ कौआ आिदम कालसँ मनुयचक सािनघ्य<strong>ह</strong> मे र<strong>ह</strong>ैत आयल अिछ। एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ागाथाक म<strong>ह</strong>ााण <strong>ह</strong>ोयनाक कारणेँकसोल िगिर आ रण<strong>ह</strong>ुलास सन <strong>ह</strong>ाथी, कटरा आ बछेडबा सन् सन् घोडा आ बािजल कौआ सन पक्षी सँमानव केँ अयं त एकामपकता था िपत भ’ सकल अिछ आ मनुयस क संग अयं ुत सू म संवेदना रािखसकस अिछ। एकर वैिशये िथक ले एि<strong>ह</strong> मे यु आ अखाडा क <strong>िव</strong>शद् वणर्न भेल अिछ। शाितकालीनएकाितकता आ समाज क’दैत अिछ। लेिखकक खडा जेना <strong>ह</strong>ुनका सतत क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>ैत छिन रक्त् <strong>दे</strong>, रक्तद<strong>दे</strong>। एि<strong>ह</strong> मे ए<strong>ह</strong>न आकषर्क थ ल अिछ जतय मन के चिकत, <strong>िव</strong>मुिग्ध आ <strong>िव</strong>मोर क’ <strong>दे</strong>िन<strong>ह</strong>ार मनोवैज्ञािनकतयछ सभके अयंमत स<strong>ह</strong>जता आ वा्भा<strong>िव</strong>कताक एि<strong>ह</strong> मे संयोग ने अिछ। एकर कितप कथातवगर्तमानव अतभर मे िगुणक सतुभजन-असतु लनक तवछ कथा अथवा मानक बुि क संग रमण करैत<strong>िव</strong>लास आ यु एवं <strong>ह</strong>दय संग रमण करैत शाित, पाशमुिक्त क कथा अिछ जकरा स<strong>ह</strong>ज लोकवातावरण मेशिक्त पर भूिम पर अयुत सूक्षमता क संग, मनो<strong>ह</strong>ारी शैली मे इ<strong>ह</strong>धनुषी तािक रंग सँ िचित कयल गेलअिछ। एि<strong>ह</strong> मे विणर्त नृयक मोि<strong>ह</strong>ना सुशोिभत अिछ जेना <strong>िव</strong>िभन वणर्क उफुतलग कमल सँ सरोबर।लोिरकाइन मैिथली कंठ गाथाक एक अमूयन उपलिधक जकरा िमिथलाक लोक अपना कंठ मे <strong>ह</strong>जार वषर् सँअिधक समय सँ जोगौने आयल अिछ। एि<strong>ह</strong> लोक म<strong>ह</strong>ाकायकक कायल ओ कथा बध् व यं पूणर् अिछआ एि<strong>ह</strong> बातक वयलतव माल अिछ जे मैिथलीजन साि<strong>ह</strong>यत कतेक साण, सशक्तज आ समृशालीअिछ। ई म<strong>ह</strong>ागाथा <strong>िव</strong>क कोनो िलिखत आ अिलिखत म<strong>ह</strong>ाकायषसँ रतर ल’ सकैत अिछ। योजन एि<strong>ह</strong>बातक अिछ जे एकर मूयािकंन नवयुग क आलोक मे <strong>ह</strong>ो संगे मैिथलीभाषीक ई पुनीत कतर्िय भ’ जाइछ जेएि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ागाथा क सांगोपांग काशल <strong>ह</strong>ो। िमिथलाक उजंवल अतीतक एक योरिततजभ , शौयर्, शील आया गक ितमूितर् एक जनिय नायक लोिरक कीितर्गाथा वतुीत: अमरवभ ाता करबा मे सफल भ’सकलअिछ। िमिथला मे परपारा सँ चल अबैत लोिरक कथा ामीण जन समुदाय अयछतश मनोयोग पूवर्क रूिचसँ वण करैत छिथ। ई एक ए<strong>ह</strong>न लोक काय िथक जे लोिरकाइन नाम सँ सात खड् मे <strong>िव</strong>मरत अिछआ अनेक राित मे जा क’ समाता <strong>ह</strong>ोइत अिछ। एि<strong>ह</strong> लोक गाथाक वैिशया िथक जेई एगार<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>िभर भाषामे लोककंठ सँ गाओल जाइन अिछ। एकर सात खडो मे जनम खडए, सतीमॉं जिरखडव, चनैनखडअ, रण-खड , सावर-खडस, सावर-खडक, बाजिल-खड आ सझौती राजा ख ड क चचखडड, रण-खड , सावखषड , बाजिल-खड आ सझौती राजा खडद क चच कयल जाइछ। नेपाली-मैिथलीव रूप मे आठस खड उपलधस <strong>ह</strong>ोइछ जकरा भैरवी-खडब क<strong>ह</strong>ल जाइछ। एि<strong>ह</strong> लोक गाथा मे एक भागवीर रसक <strong>ह</strong>टाच छैक तँ दोसर भाग ृंगार रसक इइधनुष से <strong>ह</strong>ो दृिगत <strong>ह</strong>ोइत अिछ। एकर ृंगािरकवातावरण मधुमय सुषमा सँ पिरपूणर् अिछ। एि<strong>ह</strong> मे नारी एवं गायक अप<strong>ह</strong>रणक वृतातोसँ ओतोत अिछ।एकर सभ पा अपन-अपन क्षे मे अितीय अिछ तथा मूक पा सभ से<strong>ह</strong>ो मनुयछक वाणी मे नि<strong>ह</strong> बजाओल15


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गेल अिछ तथािप एकरा समक आचार, अपनैती आ अिभयेिक्त अय तम मनोवैज्ञािनक सौिदयर्सँसफलतापूवर्क अिभयमक्त, भेल अिछ। एि<strong>ह</strong> मे साि<strong>ह</strong> यतक गंगा आ कायस-सौदलयर्क यमुना ि<strong>ह</strong>सोर ल’ र<strong>ह</strong>लछैक ओ<strong>ह</strong>ी ठाम तािक भावधाराक अतछ: सिलला सरववती से<strong>ह</strong>ो वाि<strong>ह</strong>त भेल अिछ। िमिथलक लोकगाथामे दुलरा दयाल एक ाणवतम लोकगाथा िथक। भारतीय भी िकंग् (जयोगा) क ए<strong>ह</strong>न वगिणर्स गाथासभावत: अया य। साि<strong>ह</strong>या<strong>ह</strong>त।गर्त नि<strong>ह</strong> उपलधध <strong>ह</strong>ोइछ। एि<strong>ह</strong> लोकगाथा मे जल-जीवनक ऐनयर् पूणर्<strong>िव</strong>वरण उपलध् <strong>ह</strong>ोइछ। एि<strong>ह</strong> लोक गाथाक वैिशया िथक जे िमिथलासँ कामरूप आ बंगालक तािकसाधना केँ उजागर करैत अिछ। ई म<strong>ह</strong>ागाथा मानव क एक दुलर्भ आतूिरक शिक्त क मि<strong>ह</strong>मा क आख्याधनकरैत अिछ। एकर नायक राजा वा योा नि<strong>ह</strong>; यु त िस नतर्क आ सा <strong>ह</strong>िसक साथर्वा<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>िथ। एि<strong>ह</strong>गाथाक घटनाकाल दोसर-तेसर-शतादीत भ. सकैछ,िकतु रचनाकाल अनुमानत: छमय-सातम शतादीशकिथक। जतेक दूर धिर एकर भाषा-शैली क अिछ ओ अयचतन ाजंरण अिछ जे मैिथलीक आिदमवतरूप केँ उािटत करैत अिछ। एकर भाषा पर िस कालीन मैिथलीक आिदम वतरूप केँ उािटतकरैत अिछ। एकर भाषा पर िस कालीन मैिथलीक वेशी रंग आ एकरा आघ्याािमक य<strong>ह</strong> भूिम पर बौम<strong>ह</strong>ायान क वेशी भाव। एि<strong>ह</strong> मे विणर्त नृया सभ ठाम-ठाम गभीम तािक रूप लटु लैत अिछ। एि<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ागाथाक <strong>िव</strong>शेष वैिषय छैक एकर कृित वणर्न। ि<strong>ह</strong>मािगिर सँ ल’ कए गंगा आ गंगासँ ल’ कए सागरधािरक माछ-संकृयितक एतेक <strong>िव</strong>ा।स पिरसर जे िमिभला. असस. बंग. आ ओिडसाधिरकेँ समेट ने छैक।<strong>िव</strong>िभ पिरिथित मे ए<strong>ह</strong>न मो<strong>ह</strong>क आ एतेक सूमं वणर्न-<strong>िव</strong>यारस एकरा उच्चवकोिटक वरणािसकक भा दानकरैत छैकएि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ागाथाक कथा-वा<strong>ह</strong>ा अयाकिधक मब अिछ जे तका लीन नौकाय, घाट-बाट आ बजारक वणर्नसँ एकर छटा अपूवर् भ’ गेलैक । एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ागाथा क पृतभूिम िमिथलाक जल-जीवन छैक जकर नािभ भूिम मेवाि<strong>ह</strong>त <strong>ह</strong>ोइत छिथ म<strong>ह</strong>ाकाली कोशी, <strong>ह</strong>दय भूिम मे वाि<strong>ह</strong>त <strong>ह</strong>ोइत म<strong>ह</strong>ालमीम कसला आ मतोक भूिम मेवाि<strong>ह</strong>त <strong>ह</strong>ोइत छिथ म<strong>ह</strong>ासरव ती बागमती। इस<strong>ह</strong> कमला मजा<strong>ह</strong> जाितक कुल<strong>दे</strong>वी छथ जिनक गाथालकपिरचय एि<strong>ह</strong> मे <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ागाथाक नायक छिथ नृयन-िपनुण दुलरा दयाल जे एक िदयणनतर्क, बड-बड तपज्ञया कपलिन जकर पिरणाम मेल जे <strong>ह</strong>ुनक यशपताका <strong>ह</strong>ंसालटा अथत् ि<strong>ह</strong>मालय, कमलाजयअथत् िमिथला सँ ल’ कए म<strong>ह</strong>ाशंखालय अथत् सागर धिर दप-दीपात र धिर प<strong>ह</strong>रा गेलिन। एि<strong>ह</strong> मेिमिथलाक संगि<strong>ह</strong> भारत क ओि<strong>ह</strong> कालक दृयां कन अिछ जं भारत केँ सुवणर्ीप, वालीीप. जावा. सुमा सँसागर यािपार चलैत छल तकर मसा <strong>ह</strong>ी शौयर् आ सावर्वा<strong>ह</strong> सब<strong>ह</strong>क चमकानर पूणर् िया-कलाप आ नदी यापािरक अनुपम वणर्न एि<strong>ह</strong> मे मेल अि<strong>ह</strong>। ई म<strong>ह</strong>ागाथा मानवक एक दुलर्भ, अजेप आत िरक शिक्तक मि<strong>ह</strong>माकआख्यानन करैत अिछ जकरा <strong>िव</strong>किसत करबाक वतर्मान सद भर् मे लुत <strong>ह</strong>ोइत-<strong>ह</strong>ोइत अिधक गुतव भ’ गोअिछ।दुलरा दयाल म<strong>ह</strong>ागाथा क एक-एक पा ज<strong>ह</strong>न जीवी समांजक एक-एक <strong>िव</strong>ान क सफल ितिन<strong>िव</strong> करैतअिछ संगि<strong>ह</strong> ई गाथा तकाजलीन युगधारा केँ कायवक रस धारा मे पिरणत क’ कए युग-युग सँ तकरा लोक16


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मानस मे वाि<strong>ह</strong>त करबा मे सफल र<strong>ह</strong>त अिछ। एि<strong>ह</strong> गाथा मे जलजीवी. जलपथ,घाट, जलशासल ओ सुरक्षाककाया मएक <strong>िव</strong>वरणक संगि<strong>ह</strong>-संग सुखा लमीज, तरूआिरक <strong>िव</strong>ुाम छटा आ करूआिरक अिभयानक िचसम अयथतग समो क रूपेँ उभरैत चल आयल यअिछ जे इित<strong>ह</strong>ासकार केँ सौदअयनद<strong>ह</strong>क <strong>िव</strong>पुल अवसरदान करैत अिछ। एि<strong>ह</strong> लोकगाथा मे कमल यो ित िमिथलाक बादा-बोन, चौर-चॉंचर, गाम-घर. पशु-पक्षी आनर-नारी क कलाममक आ सौदतयर्मय छ<strong>िव</strong> <strong>ह</strong>ंस िशखर सँ ल’ कए भागीरथी घिर िमलन क सौद यर्क<strong>िव</strong>वरण सँ ओतोत अिछ। िमिथलाक लोकजीवन क अयमत ाणवत िच अिछ जकर पज माणएि<strong>ह</strong> गाथा मे उपलधा अिछ। <strong>ह</strong>ंसालय ि<strong>ह</strong>मालय.कमलालय िमिथलाआ शंरपाल सागर क अनुपम आकलामजक साि<strong>ह</strong>ियक सौदतयर् िनखिर आयल अिछ एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ागाथा मे िमिथला जल-जीवन केँ आलोिकतकयिन<strong>ह</strong>ार <strong>िव</strong>ख्यामत मैिथलीलोक म<strong>ह</strong>ाकािय क नृयवमयी म<strong>ह</strong>ायोिगनी उाइन ब<strong>ह</strong>ुरा ठ<strong>ह</strong>ुराइनक यािक्तवक चलेखा,अभीवात. मंगला. शेबारानीर आ अपना वक्षोज मे सपर्दंश ल’ कए मृय आिलंगन कयिन<strong>ह</strong>ार <strong>िव</strong>लयो पैालयािक्तवा सँ ब<strong>ह</strong>ुत अिधक शिक्तशाली, रोमांिटक. र<strong>ह</strong>यलमय अिथामानी आ यो ितमर्य छैक। एि<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ागाथाक नारी पा सभ डाािकनी सँ ल’ कए यािकनर धािरक योिगनर क चिर क आधार पर तीक रूपमे अपन सपूोणर् छ<strong>िव</strong>-छटा क संग उपिथत अिछ। एि<strong>ह</strong> जोकगाथा म<strong>ह</strong>ाकायर क साथर्वा<strong>ह</strong>क लोकित मेउले खनीय छिथ दुलरा दयाल, <strong>िव</strong>षयमलस. गोि<strong>ह</strong>लमल ,कोयलापीर. रूोपीर क संकट ओ सा<strong>ह</strong>िसक क्षणक<strong>िव</strong>वरण सँ ओतोत अिछ। एि<strong>ह</strong> लोक म<strong>ह</strong>ाकायाक साि<strong>ह</strong>ियक सौर्य जा कलामछक िशपा रि<strong>ह</strong>-रि<strong>ह</strong>क जेनासोर पाडैेत छैक मैिथलीक सांकृ्ितक वैभवसँ उलमिसत <strong>ह</strong>ोयला ले-। एकरा जँ नदी <strong>ह</strong>ाक कीि तँ अितयाकिक्त नि<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ंसालय सँ गंगाधािरक कमलाक धारा-वा<strong>ह</strong> क याा क एक अत् भयय आ कलाममकसाि<strong>ह</strong>ियक उपलिध अिछ।एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ागाथा मे साथर् शदआक योग तृअथर्क अिछ-जलपोतक बडा, थलपथक याापारीक गाडी-बडद्आलोकक इेजँक अथर् मे तथा सैिनक गमकक अथर् मे तथा सा<strong>ह</strong>िसक ना<strong>िव</strong>कक अथर् मे। साथर् सवर्तकवकता <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>िथ जे शिक्त, सा<strong>ह</strong>स, शौयर्, सि<strong>ह</strong>णुिता आ शीलक आगर <strong>ह</strong>ोइत छला<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ागाथा मेसा आ साथर्वा<strong>ह</strong>क लोकिनक सा<strong>ह</strong>सक अियती मनो<strong>ह</strong>ारी <strong>िव</strong>वरण उपलधर <strong>ह</strong>ोइत अिछ। भारतीयजलयोाक ए<strong>ह</strong>न व<strong>ह</strong>णर्गाथा अये कत<strong>ह</strong>ु नि<strong>ह</strong> उपलध् <strong>ह</strong>ोइछ। एि<strong>ह</strong> मे जल जीवनक ब<strong>ह</strong>ुछ<strong>िव</strong> दशसाि<strong>ह</strong>ियक छटा क वा<strong>ह</strong>मान सँ साक्षाका र <strong>ह</strong>ोइत अिछ। एकर साथर्वा<strong>ह</strong> लोकित मेदयाल, <strong>िव</strong>षयमाला, गोि<strong>ह</strong>लसफल कोयला वीर आ रलू वीर क संकट ओ सा<strong>ह</strong>सक क्षण सभ <strong>िव</strong>ख्यालत ीकम<strong>ह</strong>क<strong>िव</strong>क काय ओडैसीक म<strong>ह</strong>ानायक युलीयसक एक कलाक उला्स मैिथली पिरवेश मेपसिरक’ गौरवा<strong>िव</strong>त क’ दैेत अिछ। एकर साथर्वा<strong>ह</strong> केँ सागर क संघषर्, शैयर्. अिभयान, अनुभव, म<strong>ह</strong>ाकायरकगाथा िथक जकरा सुनला पर मलुय केँ िदयर, चेतावनी, चिर,चॉंिक, ेरणा आ <strong>िव</strong>् द’ कए ओकरा अपनाय िक्तव केँ गिढक’ जीवनक िदशा िनदश करबा मे स<strong>ह</strong>ायक <strong>ह</strong>ोइत छैक। दुलरा दयालमि<strong>ह</strong>मावान, शौयर्शाली, िनदश करबा मे स<strong>ह</strong>ायक <strong>ह</strong>ोइत छैक। दुलरा दयाल मि<strong>ह</strong>मावान, शौयर् शाली, तेजवीा आयशवीक साथर्वा<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>िथ। ओ <strong>दे</strong>श <strong>दे</strong>शातनरक <strong>िव</strong>षय कयलिन। <strong>दे</strong>शातभर मे ओ िमिथलेक नि<strong>ह</strong>, यु तभारत क <strong>िव</strong>षय अया्िमक <strong>िव</strong>षय घ्व ज ल<strong>ह</strong>रौलिन आ अपन <strong>दे</strong>श िमिथलाक यशवी साथर्वा<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>िथ। ओ17


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>दे</strong>श <strong>दे</strong>शात रक <strong>िव</strong>षय कयलिन। <strong>दे</strong>शात र मे ओ िमिथलेक नि<strong>ह</strong>, युलत भारत क <strong>िव</strong>षय अघ्या िमक <strong>िव</strong>षयघ्वनज ल<strong>ह</strong>रौलिन आ अपन <strong>दे</strong>श िमिथलाक यश सौरभ सार लिन। तरूआिरक <strong>िव</strong>षय कोनो <strong>िव</strong>षय नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइछकारण ि<strong>ह</strong>ंसा. आतंक आ रक्त िलपा <strong>िव</strong>जय क्षिणक <strong>ह</strong>ोइीछ। दुलरा दयाल म<strong>ह</strong>ागाथा अयातआ कलाम क रूपेँसपृक मलक सपृयोिगनी नृय<strong>ह</strong> पर आधािरत अिछ। एि<strong>ह</strong> मे िमिथलाक पशु-पक्षी, पुपनलता,ऋतुच, त -मं, रीित-नीित, संगीत-नृयश, <strong>दे</strong>वी-<strong>दे</strong>वता आ नर-नारी एतेक आलोिकत <strong>िव</strong>वरण अय नि<strong>ह</strong> उपलिध <strong>ह</strong>ोइछ।ई गाथा एक वा<strong>ह</strong> मान म<strong>ह</strong>ाकायर िथक जे त<strong>ह</strong>-<strong>िव</strong>ाक आधार ने ने जल जीवन क पृाभिम मेयुगयुगातरर सँ वा<strong>ह</strong>मान आ ुतमान अिछ।ितपा लोकगा था ऐित<strong>ह</strong>ािसक रसँ पिरपूणर् अिछ कारण दुलरा दयाल ारा िनिमत ि<strong>ह</strong>मिगिर सँ ल’कए गंगाधारधिर सात मप मूलाधार, वाििधथा’न, मिरतपुर, अना<strong>ह</strong>त, आज्ञाच, स<strong>ह</strong>स कमल आ सपूवणर् नृतय क िनिमकिनिमर्त कतोक मडथप क अवशेष अिप वतर्मान अिछ। एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ागाथा क सवपिर वैिश य िथक जे एि<strong>ह</strong>मे िमिथला, कामरूप आ बंगालक तािक साधलाक पृिभूिम मे िलखल गेल अिछ जे वैरवीकरण कफलवकरूप आबलुतव गेल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ। त क एक अयकतक शिक्तशाली <strong>िव</strong>दृया िथक ‘डायन<strong>िव</strong>ा’। ई <strong>िव</strong>ा क लेखन क म मे आडलल साि<strong>ह</strong>यथक सविधक भावशाली उपयािस सी (SHE) कलेखक राइउर डेगडर्. <strong>िव</strong>क ख्यादत नाटककार खेखसिपयर )1564-1616) क टेसपेटश (Tempest)(क1611-12) क गणना कयल जा सकैछ। पाल तुरंत क ‘एसचर् इन िसेट इिजटक’ (A Search inSerene India) तँ त क र<strong>ह</strong>यटमय अवेाषणक <strong>ह</strong>ेतु <strong>िव</strong>ख्याeत अिछ। ाजील क भुवन <strong>िव</strong>ख्या तलेखक िचोस-ले<strong>िव</strong>यर क भूत सम<strong>ह</strong>क िलखवौल शातािधक उपया्स कािशत छिन। लायइ माउथ क एकिमचील क शरीर मे एक ितब।ती लामा वेश क’ गेलिन, जाि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>श क भाषा एवं <strong>िव</strong>ा क नाम ओ सुननेछला<strong>ह</strong> तकर ितबदत, ितबओती भाषाक अमर् सम आ लाभाक <strong>िव</strong>ा पर एक पुतदक क रचला कयलिन थडर्अि<strong>ह</strong> (Third Eye)। ओि<strong>ह</strong> आमाक का नाम छलैक लोव सांगरपान। ितपा गाथा मे काया पिरवतर्नकक तोक थगल अिछ। एि<strong>ह</strong> मे <strong>ह</strong>ोइत <strong>िव</strong>ाक <strong>िव</strong>लक्षण वणर्न भेल अिछ। वेगन<strong>ह</strong>ेिदन ासा ि<strong>ह</strong>मालया(Trans Himalaya) मे |जाि<strong>ह</strong> मानसरोवर आ राक्षस तालक <strong>िव</strong>वरण <strong>दे</strong>लिन अिछ तकर यथाथर् ितरूप एि<strong>ह</strong>लोकगाथा मे इजोिरया सरोवर आ आ<strong>ह</strong>Tिरया सरोवर कि<strong>ह</strong> क’ सबोािधत कयल गेल अिछ। त गाथा कवैिश य िथक जे ये्क पाक चा<strong>ह</strong>े ओ ी <strong>ह</strong>ोिथ वा पुरूष अपन क्षे मे अितीय एवं अितम छिथ तेअपन चमकाआरक बल पर जन सामायक केँ सतत चमकृ त करैत र<strong>ह</strong>ैत छिथ।एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>गाथाक अनुशीलन सँ अवबोध <strong>ह</strong>ोइछ जे दुलरा दयाल क सा <strong>ह</strong>िसक क्षण <strong>िव</strong>ख्याछत ीक म<strong>ह</strong>ाक<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ोमर क म<strong>ह</strong>ाकाय ओ डेसी (odyssey) क म<strong>ह</strong>ानायक दुलीयसक अिभयान, आपित, धैयर्,शौयर् आ आनद ककलामdक उलाास मैिथली पिरवेश मे सािरक’ गौरव<strong>िव</strong>त क’ दैत अिछ। नोबेल पुर कार <strong>िव</strong>जेता िमरवाइलसोलोचाव (Mikhail Slouched)क नदी जीवन पर आधािरत उपया स ‘एडम ववाइट फलोज द डज्ञॅन(And quite Floes the Doha) तथा वाडला साि<strong>ह</strong>य क उपया स िशपीफ मािणक वदोपाघ्याdय18


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्( 1906-1956) क ‘पानदीर मांझी (1936)से<strong>ह</strong>ो जलजीवनक एतेक ऐणयर् युक्तi <strong>िव</strong>वरण <strong>दे</strong>बा मे असमथर्भ’ गेल छिथ।मैिथली लोकगाथातणगर्त ाचीनकालीन िमिथलाक समाज यपवथा ,राजयमवथास आ या पारयववथाचक ममर् केँ उािटत करैत अिछ नैका बिनजारा। ई िमिथलाक परा गत वयणर् संकृलितकम<strong>ह</strong>ान सिपदा िथक जकरा अतईगर्त तकाानीन िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ास-संकृदित. सामािजक िथित, याजपािरकयगवथाग ओ लोक भावनाक मिणमुक्तावक समान ुतमान अिछ। जाि<strong>ह</strong> काल मे एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ागाथाक रचला भेल<strong>ह</strong>ोयत ओि<strong>ह</strong> समय साि<strong>ह</strong>यय, यु, रोमांस,टंयट, चलाकी <strong>दे</strong>वीर-<strong>दे</strong>वताक अलौिकक चिर सँ भरल अिछ। एि<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ागाथाक बैिशय िथक जे बौ कालीन िमिथलाक समाजक कलामंक अिभय िक्त <strong>दे</strong>िन<strong>ह</strong>ार आ लोकजीवन केँ उािषत कयिन<strong>ह</strong>ार साि<strong>ह</strong>यम शाय<strong>दे</strong> अयातय भारतीय भाषा साि<strong>ह</strong>य मे उपलबध <strong>ह</strong>ो। एि<strong>ह</strong> मे जेिच उपलधत <strong>ह</strong>ोइछ ओ पॉंचम शतादीवक िथक। नैकाक य िक्तवम मे अनेक कारक <strong>िव</strong>ा आ कलासिति<strong>ह</strong>त छजिन। एक जीवन मे अनेक जीवन मे अनेक जीवन जीवैत छला<strong>ह</strong> ओ। एि<strong>ह</strong> गाथा मे ने तँरोमांसक छटा अिछ आ ने शो अलंकृत शौयर्क छटा।नैका बिनजारा एक ए<strong>ह</strong>न सामािजक लोक गाथा िथक जकर रूमािनयत अिभयान आ मानवीय संव<strong>दे</strong>ना कसौरभ क सुगिध जकॉं िचरथा यी छैक (स<strong>ह</strong>वषर् सँ अिधक ाचीन रि<strong>ह</strong>त <strong>ह</strong>ुँ ई म<strong>ह</strong>ागाथा िमिथलांचलकविणर्क समाज आ संकृिितक एक ए<strong>ह</strong>न भय छटा उपिथत करैत अिछ जे मूयंवान मिरत सदृयक अािपओि<strong>ह</strong>ना तनान अिछ। मैिथली साि<strong>ह</strong>य क एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ान धरो<strong>ह</strong>िर मे सात भाषाक ऐओयर् केँ लामन कयिनप<strong>ह</strong>ारआ सात म<strong>ह</strong>ाकायकक <strong>िव</strong>भूित केँ झमान कयिन<strong>ह</strong>ार लोक म<strong>ह</strong>ाकायष नैका बिनजारा एक िदयथ मिणमालािथकआ बाछा ितलंगाक मनो<strong>ह</strong>ारी चिरक छटा ओकर पव लमान सुमेरू सदृश ुतमान अिछ। गोपनलोकजीवनक अयततर लतल आधार छल तथा ओकर चेतना अिधक <strong>िव</strong>किसत र<strong>ह</strong>ैत छलैक तथा अपनपालकक ित ओकरा असीम आमी यता र<strong>ह</strong>ैत छल। बाछा ितलंगाक िया कलाप अयतती <strong>िव</strong><strong>ह</strong>सनीयअिछ।एि<strong>ह</strong> मे एक धीर, वीर आ सा<strong>ह</strong>िसक या पारी नैका बिनजाराक वणर्न मेल अिछ जे <strong>दे</strong>श <strong>दे</strong>शातयरक िमिथलाकयागपार यववथाप केँ उािटत करैत अिछ ई िमिथलाक सामािजक एवं सांकृिितक ऐरयर् सँ पिरपूणर् पृभूिम क बिनजारा समाजक अलैिकक गाथा िथक। एि<strong>ह</strong> मे िमिथलांचलक सांकृिितक ऐ यर् सँ पिरपूणर्पृाभूिमक बिनजारा समालक एक ए<strong>ह</strong>त सामािजक लोक म<strong>ह</strong>ाकायक िथक जकर रूमािनयत अिभयान आमानवीय संवेदनाक सौरभ क सुगिध सँ का िचरथा यी छैक। सं<strong>ह</strong>रा वषर् वषर् सँ अिधक ाचीन रि<strong>ह</strong>त <strong>ह</strong>ुँ ईम<strong>ह</strong>ाकायक िमिथलांचलक विणक समाज आ संकृरितक एक अनुपास छटा उपिथत करैत अिछ जेमूयणवान मिण सदृश ओि<strong>ह</strong>ता ुतमान अिछ। ई म<strong>ह</strong>ागाथा नैकाक याजपािरक अिभयानक गाथा िथक जेमैिथली साि<strong>ह</strong>यईक एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ान <strong>ह</strong>ारो<strong>ह</strong>िर मे सात भाषाक ऐपयर् केँ लाथन कयिन<strong>ह</strong>ार लोक म<strong>ह</strong>ाकायन िदयामिणमाला िथक।19


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्राजकुमारी, अपदृता, उढरल. <strong>ह</strong>ना. पिरय क्ता्,िनविसता, ाख एवं पीिडता ललना सभ र<strong>ह</strong>ैत छनी<strong>ह</strong>। कुभाीउदडत, अवड आ मृत छल। एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ागाथा मे विणर्त कुभा डाम ारा सुदवरीक या्पार. तका्लीनभारतीय बारीक <strong>ह</strong>ीन िथित आ िनराशजीवनक यमथापूणर् िच उपिथत करैत अिछ। डोिमन संग पुरूषकिय <strong>ह</strong>ोइंत छली<strong>ह</strong> आ अपना जुडा मे फूलक गुच्छाम गुिझत करैत छली<strong>ह</strong>। ई सभ मसान भैरव आ योिगनीकपूजक <strong>ह</strong>ोइत छली<strong>ह</strong>ा एकरा सभक बीच मे िकछु तािक साधनाक चलन छलेकवासा चार िसि लेलडोिमनक उपयोग काफिलक भैरव ारा कयल जाइत छल।तकॉं बिनजारा कालीन सामािजक पृकभूिम मे ओमक अितिरिक्त चाडातल एवं धाडडरक से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong>शेषचलती छलैक। चाडालल सतत अभानुिषक कायर्क लेल <strong>िव</strong>ख्याडत छल। ओ क करो <strong>ह</strong>याी सुपारी लकाँकतिरक’ करैत छल। धाडडा सम यु िय <strong>ह</strong>ोइत छल आ िनपुत अाीरोरी से<strong>ह</strong>ो। समकालीन समाजकराजा लोिक्त अपन <strong>िव</strong>पुल धन रािश द’ क एकरा सम शौयर्क उपयोग करैत छला<strong>ह</strong>। ओ सभ दस्ु्िपुक काजकरैत छल। ओि<strong>ह</strong> कालक नागमिण िपछौटा धाडडभ ख्या्त छल।अनािद काल सँ िमिथलाक लोककंठ मे लव<strong>ह</strong>गिर-कुश<strong>ह</strong>िरक गाथा चिलत अिछ। एि<strong>ह</strong> गाथाक संग<strong>िव</strong>वध पुराण एवं रामायण मे से<strong>ह</strong>ो विणर्त अिछ; िकतुछ एि<strong>ह</strong> गाथा मे विणर्त वै<strong>दे</strong> <strong>ह</strong>ीक जे <strong>िव</strong>रूप <strong>िव</strong>धान अिछतकरा अत गर्त लव-कुशक उपगि कथा क जे व रूप <strong>िव</strong>धान अिछ, से िमिथलाक एि<strong>ह</strong> अमरलोकगाथाक तुलना मे झूस-झमान अिछ। भारतीय आदशर्क ेंातम नारीक यलिक्तवकक ए<strong>ह</strong>न िदयउककषर् जाि<strong>ह</strong> उजूवलताक संग एि<strong>ह</strong> मे <strong>दे</strong> दीय मान अिछ ओकर वकरूपक मौिलकता अया यरअनगिनतो इित<strong>ह</strong>ास वा पुराण मे नि<strong>ह</strong> उपलधा <strong>ह</strong>ोइछ। एि<strong>ह</strong> जनकंठ गाथा मे जे उजनवल आ अयुाचनारीक सृजन कयल गेल अिछ ओ अया ये नाडमजय मे दुलर्भ अिछ। एि<strong>ह</strong> गाथा क पृगभूिम मे सीमाअचन मातृभूिम िमिथला क वािणर्म साधना, परमपरागत सांकृिछ तक एंभयर् आ लोक जीवन क स<strong>ह</strong>जसौदकयर् िनने <strong>िव</strong>किसत मेल अिछ। एि<strong>ह</strong> मे िमिथलाक म<strong>ह</strong>ान बेरीक अदयस, सृजनाम क वृित आ भमयआयाािमक िक्तवो आलोिकत मेल अिछ। एि<strong>ह</strong> लोकगाथा क वर्ूपक मौिलकता अिछ जे स<strong>ह</strong>मुख रावण-वध ओ वनवासक संग सीता केँ <strong>दे</strong>ल गेल अदडम.दड् से<strong>ह</strong>ो एक <strong>िव</strong>चारणीय <strong>िव</strong>षय िथक। सीता ारास<strong>ह</strong>मुख रावण वध जेना सीता विरत केँ स<strong>ह</strong>सा मुख्या रामायण सँ फराकक’ अयानिशत रूपेँ <strong>ह</strong>ुनका ब<strong>ह</strong>ुतआगॉं आिन दैत छिन। सीता क जाि<strong>ह</strong> जावालमान राममुक्तय आ ऐतयर् मुक्त वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ीक यसिक्तव क <strong>िव</strong>कासवामी िक आम मे मेल, स<strong>ह</strong>मुख रावणनध आ वनवाा क संग ओि<strong>ह</strong> सशक्त् कथाक पूवभासं वातावरणकरूप मे कलामरक भावेँ िचित मेल अिछ। एि<strong>ह</strong> सँ आगू जे वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ी-वकरूप छ<strong>िव</strong>मय मेल, तकरापािबक’ संसारक कोनो साि<strong>ह</strong>य आइित<strong>ह</strong>ास क पा अनायासि<strong>ह</strong> वा िणर्म भ’ सकैछ। सीताक जीवन-संघषर्ककथाक गभर्केँ उािटत करबाक म मे सीता क लेल बामीकिक आम क अयागिधक म<strong>ह</strong>तव अिछ।सीताक जीवन-संघषर् शारीिरक ओ मानिसक दुनू छिन। एि<strong>ह</strong> मे नव-कुश क जम क कथाक पिरेिय मेजगत जनबीक जीवन संघषर् केँ एि<strong>ह</strong> मे पुनज<strong>िव</strong>त करबाक उपम कयल गेल अिछ। लव<strong>ह</strong>िर-कुश<strong>ह</strong>िर लोकगाथा मे सीताक यालितमर्य आलबकन सँ ई िमिथला क वरिणर्म परपाराक मा<strong>ह</strong>ाय्ीता गाथा िथक। ई21


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लोक गाथा िमिथलाक अनुसंधानक एक अिभनव िक्षितज केँ आलोिकत करैत अिछ। िमिथला मे वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ीसाधनाक अिधक चार-सार छलैक जकरा अितगर्त दुइ स दाय <strong>िव</strong>किसत मेल-<strong>ह</strong>मवािदनी सेदाय एवंभैरवी सादाय। एि<strong>ह</strong> गाथाक वयरूप अुत छैक। िकछु गीत पुन: कथा, पुन: गीत तखन कथा। एकर<strong>िव</strong>षय आ म अयछतस पु: अिछ। राम कथाित सीता आ लव<strong>ह</strong>िर-कुश<strong>ह</strong>िर लोकगाथाित सीताकमौिलकता मे अितर छैक। जतय राम कथाित सीता सतन अुमयी छिथ ततय ियव<strong>ह</strong>िर-कुश<strong>ह</strong>िर कथाितसीता एक साधारण नारी छिथ। राम कथा मे सपूिणर् कथा रामाित अिछ िकनतु एि<strong>ह</strong> गाथा मे सीताितअिछ। ई गाथा तीन खड मे <strong>िव</strong>भािजत अिछ-आयोघ्या खण् , वन खिड एवं कमल खड । लव<strong>ह</strong>िर-कुश<strong>ह</strong>िर मे िमिथलाक लोक मानस, अपन मािर-पािन, आघ्याििमक िचतेन, परपणरा आ आचार क अनुकूल एकशिक्तमयी सीताक आराधना जे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> भूिम, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> जनक, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> गिरमा आ वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ी दशर्नक पूणर् ितिनिधवदकरैत शिक्त-साधना केँ उघािटत करैत अिछ। एि<strong>ह</strong> मे वितर् सीता,लोक सीता छिथ राजराजेररी नि<strong>ह</strong>। ईगाथा िमिथलाक व िणर्म साधना, परपीरागत सांकृतितक ऐ यर् तथा लोक जीवन क स<strong>ह</strong>ज सौदधयर्<strong>िव</strong>किसत मेल अिछ। एि<strong>ह</strong> मे िमिथलाक एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ान बेरीक वतलना जीवन-संघषर् सँ शिक्त, अदयए सृजनाकवृित भामय आघ्याविमक य िक्तव् आलोिकत भ’ उठत अि<strong>ह</strong>। िमिथलाक लोक जीवन क आ लोक-संकाभर क अपूवर् छ<strong>िव</strong> एि<strong>ह</strong> मे उपलिध अि<strong>ह</strong>। िमिथलाक लोक जीवनक आ लोक-संका्र क अपूवर् छ<strong>िव</strong>एि<strong>ह</strong> मे उपलिध अिछ। ई गाथा िमिथलाक व िणर्म साधना, परपएरागत, सांकृ्ितक ऐर्य आ लोक जीवनक स<strong>ह</strong>ल सौदलयर् <strong>िव</strong>किसत मेल अिछ। <strong>िव</strong>ध साि<strong>ह</strong>यक मे एक साधारण नारी, राजा-बानी क अनेक गाथाउपलध् <strong>ह</strong>ोइछ, िकतु एक राज राजेवरी के स<strong>ह</strong>सा एक साधारण नारी बिनक’ यागग, चेतनामयी,ओजवीुवा्िभमान पूणर् ओ सफल जीवनयापन करब एकमा एि<strong>ह</strong> लोकगाथाक वैिशयन िथक। ितकूल पिरिज्ञथितकेँ धैयर्क संग अनुकूल बगालेबाक क्षमता एि<strong>ह</strong> लोकगाथाक वैिय िथक। मिणप मैिथली लोकगाथा केँअमर बनयबाक िदया मे जे <strong>ह</strong>ुनक अपदान अिछ ओ िनिये एि<strong>ह</strong> साि<strong>ह</strong>या मे <strong>ह</strong>ुनका अमरावा दान कयलकताि<strong>ह</strong> मे सं<strong>दे</strong><strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong>। लोक गाथाक <strong>िव</strong>वरणामएक वणर्नक िबनु परायण कयने एि<strong>ह</strong> पर आधृत अपयल सािदकअघ्यएयन <strong>ह</strong>मरा जगैत यअपूणर् <strong>ह</strong>ैत। ओ जाि<strong>ह</strong> अंशक िनवेश अपन उपयाासिद मे नि<strong>ह</strong> क’ फैलिन तकरा ओलोकगाथाक इित<strong>ह</strong>ास मे स<strong>िव</strong>ेश कयलिन। योजन अिछ एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयक जे एि<strong>ह</strong> लोकगाथा समि<strong>ह</strong>क सियक्रूपेँ संकलन,सपा<strong>ह</strong>दन आ तकर काशन <strong>ह</strong>ो। िकतु<strong>ह</strong> अिप मैिथली मे एि<strong>ह</strong> िदशा मे ने तँ अनुसधायनमेल अिछ आ ने अनुसंिध<strong>िव</strong>तु एि<strong>ह</strong> िदस उमुिख भेलि<strong>ह</strong> जे िचीय <strong>िव</strong>षय िथक। िमिथलाक वनणर्परपनरा मे जिटल एि<strong>ह</strong> गवर्रानी धरो<strong>ह</strong>िरक अिधकािधक अवेिषण आ संकलन <strong>ह</strong>ो।कथा-बात22


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सुभाषच यादव-िच ी सुभाषच यादव छायाकार: ी साकेतानदसुभाष च यादव, कथाकार, समीक्षक एवं अनुवादक, जम ०५ माचर् १९४८, मातृक दीवानगंज, सुपौलमे। पैतृक थान: बलबा-मेना<strong>ह</strong>ी, सुपौल। आरिभक िशक्षा दीवानगंज एवं सुपौलमे। पटना कॉलेज, पटनासँ बी.ए.। जवा<strong>ह</strong>रलाल ने<strong>ह</strong>रू <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय, नईिदलीसँ ि<strong>ह</strong>दीमे एम.ए. तथा पी.ए<strong>ह</strong>.डी.। १९८२ सँ अयापन। सित: अयक्ष, नातकोर ि<strong>ह</strong>दी <strong>िव</strong>भाग, भूपे नारायण मंडल<strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय, पिमी पिरसर, स<strong>ह</strong>रसा, िब<strong>ह</strong>ार। मैिथली, ि<strong>ह</strong>दी, बंगला, संकृत, उदूर्, अंेजी, पेिनश एवं ेंच भाषाक ज्ञान।काशन: घर<strong>दे</strong>िखया (मैिथली कथा-सं<strong>ह</strong>), मैिथली अकादमी, पटना, १९८३, <strong>ह</strong>ाली (अंेजीसँ मैिथली अनुवाद), साि<strong>ह</strong>य अकादमी,नई िदली, १९८८, बीछल कथा (<strong>ह</strong>िरमो<strong>ह</strong>न झाक कथाक चयन एवं भूिमका), साि<strong>ह</strong>य अकादमी, नई िदली, १९९९, िब<strong>ह</strong>ािड़ आउ(बंगला सँ मैिथली अनुवाद), िकसुन संकप लोक, सुपौल, १९९५, भारत-<strong>िव</strong>भाजन और ि<strong>ह</strong>दी उपयास (ि<strong>ह</strong>दी आलोचना), िब<strong>ह</strong>ारराभाषा पिरषद्, पटना, २००१, राजकमल चौधरी का सफर (ि<strong>ह</strong>दी जीवनी) सारांश काशन, नई िदली, २००१, मैिथलीमेकरीब सिर टा कथा, तीस टा समीक्षा आ ि<strong>ह</strong>दी, बंगला तथा अंेजी मे अनेक अनुवाद कािशत।भूतपूवर् सदय: साि<strong>ह</strong>य अकादमी परामशर् मंडल, मैिथली अकादमी कायर्-सिमित, िब<strong>ह</strong>ार सरकारक सांकृितक नीित-िनधरणसिमित।रंभाएकटा सुंदर दीब ी <strong>ह</strong>मरे िदस आइब र<strong>ह</strong>ल ऐछ । <strong>ह</strong>मर दुनू कात जग<strong>ह</strong> छै । ऊ तकरे िठिकएने आइबर<strong>ह</strong>ल ऐछ । ओकर गर<strong>ह</strong>ैन, ओकर रंग, ओकर कोमलता, माधुयर् आ िमत अदभुत छै । ी इंदरासनक परीलागै छै । की नाम <strong>ह</strong>ेतै ? उवर्शी, मेनका या रंभा ? पता नै । सुंदरताक <strong>दे</strong>वी ए<strong>ह</strong>ने <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>ेतै, जकरा एलासऽ इजोत भऽ जाइ छै आ <strong>ह</strong>ँसला पर फूल झड़ै छै । कोन फूल झड़ैत <strong>ह</strong>ेतै ? चपा-चमेली ? ए<strong>ह</strong>ने कोनोफूल <strong>ह</strong>ेतै, जकर गंध सऽ लोग माइत जाइत <strong>ह</strong>एत ।से िडबा मे बैठल लोग ओइ रंभाक रूप पर लोभा गेल । ओकर वागत मे <strong>ह</strong>म एक कात घुसैक गेलॱ आ<strong>ह</strong>ाथक इशारा सऽ बैठ जेबाक अनुरोध केिलऐ । ऊ बैठबे कएल िक एकटा नौ-दस सालक लड़का ओकरा23


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आगू मे आइब कय ठाढ़ भऽ गेलै । ऊ <strong>ह</strong>मरा िदस घुसैक गेल आ ओकरा बामा कात बैठा लेलकै । ओकरसुंदरताक जादू ते<strong>ह</strong>न र<strong>ह</strong>ै जे ओइ लड़का पर और यान नै गेल । सब<strong>ह</strong>क नजैर ओइ ी पर र<strong>ह</strong>ै ।ओइ सुंदरीक आगमन सऽ चतुिदर्क उलास पसैर गेल र<strong>ह</strong>ै, बुझाइ जेना वसंतोसव <strong>ह</strong>ो-ेमक <strong>िव</strong>राट इजोत सऽजगमगाइत । <strong>ह</strong>ोइ ओकरा <strong>दे</strong>खते र<strong>ह</strong>ी । उसव कखनो खतम नै <strong>ह</strong>ो । <strong>ह</strong>म जै<strong>ह</strong>ना ओकरा िदस तािकऐ, ऊिब<strong>ह</strong>ुँस दैत र<strong>ह</strong>य । ओकर चे<strong>ह</strong>रा पर मंद मधुर <strong>ह</strong>ास ल<strong>ह</strong>र जकाँ आबैत र<strong>ह</strong>ै । भुवनमो<strong>ह</strong>नी मुकी ।तखिनए कुइछ भेलै । ऊ लड़का िदस घुमल—ओइ लड़का पर आब फेर <strong>ह</strong>मर यान गेल जे ओकर संगलागल आयल र<strong>ह</strong>ै आ बामा कात बैठल र<strong>ह</strong>ै । नौ-दस सालक ऊ लड़का <strong>दे</strong>खै-सुनै मे एकदम साधारण र<strong>ह</strong>ै। सुखायल सन । चमड़ी पर कोनो चमक नै । गुमसुम बैठल । <strong>ह</strong>मरा भेल लड़का ओकर नौकर <strong>ह</strong>ेतै ।लेिकन नै। ऊ ओकर बेटा र<strong>ह</strong>ै ।<strong>ह</strong>मरा िबसबास नै <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>य जे इ ओकर बेटा <strong>ह</strong>ेतै । दुनू मे कोनो िमलान नै र<strong>ह</strong>ै । ने मुँ<strong>ह</strong> िमलैत र<strong>ह</strong>ै, नेरंग िमलैत र<strong>ह</strong>ै आ ने <strong>दे</strong><strong>ह</strong>े-दशा एक र<strong>ह</strong>ै ।भऽ सकैए लड़का बाप पर गेल <strong>ह</strong>ोइ । ज ऊ बाप पर गेल <strong>ह</strong>ैतै तऽ ओकर बाप के<strong>ह</strong>नो नै <strong>ह</strong>ेतै । एतेकसुंदर ी कय ए<strong>ह</strong>न घरवला ! ओइ ी लय <strong>ह</strong>मरा अपसोच भेल । सं<strong>दे</strong><strong>ह</strong> भेल-ऊ घरवाला सऽ ेम करैत<strong>ह</strong>ेतै ? तन आ मन दुनू िमलैत <strong>ह</strong>ो, तबे ेम <strong>ह</strong>ोइ छै । कोनो एकटा भेटला पर लोग भटकैत र<strong>ह</strong>ैत ऐछ । उ<strong>ह</strong>ोभटकैत <strong>ह</strong>एत ?ओकरा सऽ रूइक-रूइक कऽ गप <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ल । <strong>ह</strong>म पुिछऐ आ ऊ जवाब िदअय । ऊ कुइछ नै पुछलक। ई बात <strong>ह</strong>मरा खटकल । भेल जे ओकरा रूप के घमंड छै । लेिकन एकटा बात और र<strong>ह</strong>ै । ओकर-<strong>ह</strong>मर उमेर िमलानी मे नै र<strong>ह</strong>ै । दस-पनर<strong>ह</strong> साल के फरक र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ेतै । एना मे ऊ <strong>ह</strong>मरा िकए चा<strong>ह</strong>त ?लेिकन तब ओकर ओइ <strong>ह</strong>ँसीक की मतलब ? आँइख मे िझलिमलाइत िसने<strong>ह</strong> ककरा लेल ? <strong>ह</strong>म ओकर मुँ<strong>ह</strong> िदसताकिलए जेना ओकर चे<strong>ह</strong>रा सबटा भेद नुकेने <strong>ह</strong>ो । <strong>ह</strong>मरा पर नजैर पैड़ते मुकी सऽ ओकर चे<strong>ह</strong>रा िखलगेलै । िखलैत गुलाब सन ओकर चे<strong>ह</strong>रा <strong>दे</strong>खै लय <strong>ह</strong>म नव-नव सवाल सोची । <strong>ह</strong>मर सवालक कोनो अंत नैर<strong>ह</strong>य, ने ओकर चे<strong>ह</strong>रा सऽ फूटैत मो<strong>ह</strong>नी मुकीक कोनो सीमा ।कतेको सुंदरी अपन रूपजाल मे फँसल लोग कय <strong>दे</strong>ख आनंिदत <strong>ह</strong>ोइतर<strong>ह</strong>ैत ऐछ । रूपक जादू <strong>दे</strong>खबओकर खेल <strong>ह</strong>ोइ छै । ई रंभा <strong>ह</strong>मरा संग वए<strong>ह</strong> खेल तऽ ने खेला र<strong>ह</strong>ल ऐछ ? पता नै की र<strong>ह</strong>य छै !कतेक बेर ीक असली भावना बूझब बड़ किठन <strong>ह</strong>ोइ छै ।सुंदरी माय सऽ भेंट करय <strong>ह</strong>ाजीपुर गेल र<strong>ह</strong>य । आब किट<strong>ह</strong>ार जा र<strong>ह</strong>ल ऐछ । किट<strong>ह</strong>ार सौसराइर छै। घरवाला दोकान करै छै ।24


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्''किट<strong>ह</strong>ार मे और के-के ऐछ ?''- पुछिलऐ । क<strong>ह</strong>लक – ''बस ससुर ऐछ, अ<strong>ह</strong>ी सन । फौज मे र<strong>ह</strong>य ।आब िरटायर कऽ गेलै ।''ओकर जवाब सऽ <strong>ह</strong>मरा धा लागल । <strong>ह</strong>म ओकर ससुर नै <strong>ह</strong>ुअय चा<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>ी । ई बात ऊ िकएक<strong>ह</strong>लक ? <strong>ह</strong>म <strong>दे</strong>खै मे ओकर ससुरे सन िछऐ ? ओकर ससुर आ <strong>ह</strong>मर सोभाव िमलै छै ? या उमेर एक छै ? नैजाइन ओकर इशारा कोन िदस र<strong>ह</strong>ै ।ओकर एगो और गप सऽ <strong>ह</strong>मरा िनराशा भेल । ऊ क<strong>ह</strong>लक – ''<strong>ह</strong>म कतेक बेर असकरे जाइ छी । अ<strong>ह</strong>ीसन कोय-ने-कोय भेट जाइ-ए । पते नै चलै-ए रता केना कैट गेल ।''<strong>ह</strong>मर बेगरता बस सफरे धैर छै । तकर बाद ऊ <strong>ह</strong>मरा िबसैर जायत । <strong>ह</strong>मरा मे कोन चीज छै, जकरऊ ि<strong>ह</strong>यास करत? ऊ िटकली ऐछ, उइड़ कऽ एतय, उइड़ कऽ ओतय । रूपवती क िनाछ ओ<strong>ह</strong>ुना संिदग्ध<strong>ह</strong>ोइ छै।<strong>दे</strong>खिलए ऊ फुसफुसा कय बेटा कय कुइछ क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>ै । बेटा नै-नै करैत र<strong>ह</strong>ै । पुछिलए – “कीभेलै ?” क<strong>ह</strong>लक- ''एकरा बा<strong>ह</strong>र के कोनो चीज खाय लय नै दै िछऐ आ संग मे छै, से खाय नै चा<strong>ह</strong>ै-ए ।''''बा<strong>ह</strong>र के तऽ <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूं कुइछ नै खाय छी । भोर सऽ एो दाना मुँ<strong>ह</strong> मे नै गेल ऐछ । आब घरे जा कऽखायब।'' – <strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>िलऐ ।“<strong>ह</strong>मरा लग खाय वला ढ़ेरी चीज छै । िनकाइल कय दै छी ।'' – ऊ बाजल । “नै-नै । की<strong>ह</strong>ैतै ? छोइड़ िदऔ।“ – <strong>ह</strong>म मना केिलऐ । मगर ऊ नै मानलक । क<strong>ह</strong>लक – ''बुझबै जे एगो बेटी भेटलर<strong>ह</strong>य ।''ऊ ऊपर सऽ झोड़ा उतारलक आ अखबार पर पूड़ी, भुिजया आ अँचार सजबय लागल । ऊ ततेक पूड़ी<strong>दे</strong>ने जाइत र<strong>ह</strong>ै जे <strong>ह</strong>म ओकर <strong>ह</strong>ाथ पकैड़ लेिलऐ । ऊ पूड़ी <strong>दे</strong>नाय छोइड़ <strong>दे</strong>लक आ पलैट कय <strong>ह</strong>मरा िदसताकलक। फेर पाइन दैत क<strong>ह</strong>लक – “खा िलअ ।''''बाद मे खा लेब ।'' – क<strong>ह</strong>ैत <strong>ह</strong>म अखबार लपेट कय एक कात राइख <strong>दे</strong>िलए । ओकर िसने<strong>ह</strong> सऽ मनभीज गेल । बेटी ! ओ<strong>ह</strong> ! ज ठीके ऊ <strong>ह</strong>मर बेटी <strong>ह</strong>ोइत !आब ऊ उतैर जायत । बरौनी आइब र<strong>ह</strong>ल छै । ऊपर सऽ सामान उतारय लागल-ए। ओकर एकटासामान <strong>ह</strong>म उठा लै िछऐ । उतरैत काल क<strong>ह</strong>ै-ए – “कि<strong>ह</strong>यो किट<strong>ह</strong>ार आबी तऽ घर पर जरूर आयब ।''<strong>ह</strong>मरा कुइछ बाइज नै <strong>ह</strong>ोइ-ए । फेर कलेजा मे जेना <strong>ह</strong>ूक उठै-ए। क<strong>ह</strong>ै िछऐ- “पता नै अ<strong>ह</strong>ाँ कय आब<strong>दे</strong>ख सकब िक नै ।''25


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कलाकार मन बेसी िदन चुप नि<strong>ह</strong> बैस सकैत छैक आ ता<strong>ह</strong>ू मे ललन जी सन कलाकार। अपन यतताकबावजूद ओ िटको के नौकरी मे अयलाक िकछुए समय बाद सँ अपन नाय आ सांकृितक गित<strong>िव</strong>िध मेसिय भs गेला<strong>ह</strong>। ओि<strong>ह</strong> समय मे िटको केर पदािधकारी आ कमर्चारी सब के ारा कमर्चारी सब के लेलसुरक्षा नाटकक आयोजन कएल जाइत छलैक आ ओि<strong>ह</strong> नाटक सब पर खचर् से<strong>ह</strong>ो ब<strong>ह</strong>ुत कम कयल जाइतछलैक। ओ नाटक सब एक दम नीरस आ सं<strong>दे</strong>श मा के लेल र<strong>ह</strong>ैत छलैक। दशर्क से<strong>ह</strong>ो मा अपन<strong>िव</strong>भागक आ िकछु आन <strong>िव</strong>भागक लोक जे सब नाटक मे भाग लेत छला<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ैत छलैक। कायर् भारभरलाक िकछुए मास बाद अपन <strong>िव</strong>भागक सुरक्षा नाटक मे भाग लs आ ओकर संवाद मे फेर बदलकs ओि<strong>ह</strong> मे सवर्े अिभनेताक पुरकार ात केला<strong>ह</strong>। दोसर बरख जओं <strong>ह</strong>ुनका नाटक लेल क<strong>ह</strong>ल गेलै<strong>ह</strong>तs साफ कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लिथन जे ओ नाटक र<strong>िव</strong> भवन जे िक जमशेदपुर केर सबस नीक ेक्षागृ<strong>ह</strong> छलैक ओि<strong>ह</strong>मे करता<strong>ह</strong>। ओि<strong>ह</strong> बरखक नाटक र<strong>िव</strong> भवन मे भेलैक आ दशर्क के ओि<strong>ह</strong> नीरस <strong>िव</strong>षय पर कयल गेलसुरक्षा नाटक खूब पिसन भेलैक आ ी ठाकुरक जमशेपुरक नाय याा एि<strong>ह</strong> ठाम सँ ारभ भs गेलै<strong>ह</strong>।सब िदन मैिथली केर सेवा करय लेल ितब ी ठाकुर जी के मोन मे सिदखन इ र<strong>ह</strong>ैत छलै<strong>ह</strong> जे िकछुकिर वा नि<strong>ह</strong> मैिथली भाषा आ साि<strong>ह</strong>य के अपन कलम सँ िकछु तs स<strong>ह</strong>योग किरए सकैत छलैथ।जमशेपुरक मैिथली संथा "िमथला सांकृितक पिरषद" केर सदयता तs अयलाक िकछुएक समय पात इसोिच ल लेला<strong>ह</strong> िक मैिथली केर सेवा करता<strong>ह</strong>। सन १९८१ ई मे एकटा आदोलन शुरू भेल छलैक आगाम गाम आ सब श<strong>ह</strong>र सँ से<strong>ह</strong>ो धानमंी के नाम पोट काडर् पर मैिथली भाषा केर अम सूची मे थान<strong>दे</strong>बाक लेल आ<strong>ह</strong> कयल गेल छलै<strong>ह</strong>। जमशेदपुर मे एकटा सांकृितक कायर्मक आयोजन से करबाक<strong>िव</strong>चार भेलैक जाि<strong>ह</strong> केर भार ी ठाकुर जी के <strong>दे</strong>ल गेलै<strong>ह</strong>। ी ठाकुर जी तय केला<strong>ह</strong> िक एकटा सगीतसंया कयल जाय आ ओि<strong>ह</strong> कायर्मक नाम <strong>दे</strong>ल गेलैक संकप िदवस। ओि<strong>ह</strong> कायर्म के लेल सबटा गीतमैिथली मे अपनि<strong>ह</strong> िलिख आ ओकर धुन दs तैयारी कराब मे लािग गेला<strong>ह</strong> । मैिथली मे <strong>ह</strong>ुनक इ पि<strong>ह</strong>लकायर्म छलै<strong>ह</strong> आ कायर्म मे मुख्य गायक से<strong>ह</strong>ो अपनि<strong>ह</strong> छलिथ। कायर्मक उदघाटन गीतक नाम से"संकप गीत"परलैक।"संकप गीत"संकप िलय संकप िलयसंकप िलय यो27


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बाजब मैिथली िमिथलाक लेल िजयब यो ....संकप िलय..............२।शांितमय यास <strong>ह</strong>मर ईसुनी िलय <strong>दे</strong>शक नेता.....३सूची अम मे थान िदयोआरो ने िकछु क<strong>ह</strong>ब यो ....संकप िलय.......२लाखक लाख प जाइत अिछआँिख खोइल क <strong>दे</strong>खू .....३aआिब गेल समय इा जीिमिथलाक मान राखू ......३संघषर् बढ़त जं बात ने मानबैआरो ने <strong>ह</strong>म सा<strong>ह</strong>ब यैसंकप िलय ...........३।-ललन साद ठाकुर -अि<strong>ह</strong> कायर्मक खूब शंसा भेलैक आ ी ठाकुर जी के एि<strong>ह</strong> कायर्म कय जे सता भेलै<strong>ह</strong> ताि<strong>ह</strong> केरपिरणाम वरुप ओ एकटा नाटक करबाक ठािन लेलै<strong>ह</strong>। जमशेदपुरक िमिथला सांकृितक पिरषद केर मि<strong>ह</strong>ला28


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्शाखाक थापना भेलैक आ ओकर सदया लोकिन अपन एकटा मुख्य कायर्म करबाक लेल ी ठाकुर जीके आ<strong>ह</strong> केलिथ। ठाकुर जी <strong>ह</strong>ुनक सब<strong>ह</strong>क आ<strong>ह</strong> मािन लेला<strong>ह</strong> आ तय भेलय जे नाटक <strong>ह</strong>ोयतैक।ठाकुर जीके पि<strong>ह</strong>ल नाटक" बड़का सा<strong>ह</strong>ेब" ओकरे <strong>दे</strong>न छैक। ओि<strong>ह</strong> नाटक केर िलखैत <strong>ह</strong>म <strong>दे</strong>खने िछयै<strong>ह</strong> बुझाइए मेनि<strong>ह</strong> आयल जे नाटक िलखनाइ एको रित किठन छैक। ततेक सामाय आ सरल भाव सँ िलखैत छला<strong>ह</strong> एकएक टा संवाद के <strong>ह</strong>मरा पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong> कैयेक बेर सुनबैत छला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>मरा तs नाटकक पूवयास सँ पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong> सबटासंवाद याद भ गेल छल।एक बेर जे ठािन लैत छला<strong>ह</strong> ओकरा पूरा करबा मे अपन जी जान लगा दैत छला<strong>ह</strong>। बड़का सा<strong>ह</strong>ेब केरपूवयास मि<strong>ह</strong>ला शाखा केर एक गोट सदय के ओि<strong>ह</strong> ठाम <strong>ह</strong>ोइत छलै<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>म सब तsसपिरवार सब िदनउपिथत र<strong>ह</strong>ैत छल<strong>ह</strong>ुँ। एक तs अपने मुख्य भूिमका मे छला<strong>ह</strong> दोसर <strong>िव</strong>ी से ओि<strong>ह</strong> नाटक केरबालकलाकार छला<strong>ह</strong> तेसर ब<strong>ह</strong>ुत रास काज नाटक संबंधी <strong>ह</strong>ोइत छलैक जे <strong>ह</strong>मरा भार <strong>दे</strong>ने छला<strong>ह</strong> आ चा<strong>ह</strong>ैतछला<strong>ह</strong> जे <strong>ह</strong>म सब िदन नाटकक अयास <strong>दे</strong>िख जाि<strong>ह</strong> सँ <strong>ह</strong>म ब<strong>ह</strong>ुत िकछु <strong>दे</strong>िख कs बुिझ िलयय।बड़का सा<strong>ह</strong>ेब केर पूवयास मे सब िदन मि<strong>ह</strong>ला शाखाक सदय ारा कैयेक टा नाटक <strong>ह</strong>ोयत र<strong>ह</strong>ैत छलैक।<strong>ह</strong>ुनका सब के ई <strong>िव</strong>ास नि<strong>ह</strong> छलै<strong>ह</strong> जे नाटक नीक <strong>ह</strong>ोयतैक। िकछु सदय बुझैत छिल<strong>ह</strong> जे ओ नाटककेर <strong>िव</strong>षय मे अिधक बुझैत छिथ, मुदा येक नाटक मे िनदश केर अपन कपना आ सोच <strong>ह</strong>ोयत छैक।सब िदन इ <strong>ह</strong>ुनका लोकिन के समझाबिथ जे अ<strong>ह</strong>ाँ सब िनिंत र<strong>ह</strong>ू नाटक नीक <strong>ह</strong>ोयबे करत मुदा <strong>ह</strong>ुनका सबके भरोस न<strong>ह</strong>ॴ <strong>ह</strong>ोयें<strong>ह</strong>। इ सब िदन घर आिब क क<strong>ह</strong>ैथ इ पि<strong>ह</strong>ल आ अंितम अिछ आब <strong>ह</strong>म दोसरा के लेलनाटक न<strong>ह</strong>ॴ करब ख़ास क मौगी सब लेल तs नि<strong>ह</strong>एँ टा। सब िदन <strong>ह</strong>म आ बालमुकुद जी ि<strong>ह</strong>नकाबुझािबयै<strong>ह</strong>। एक तs एक<strong>ह</strong>ू टा नीक कलाकार नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>िथ दोसर <strong>ह</strong>र काज मे यवथापक सब<strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>तक्षेप।ि<strong>ह</strong>नका नीक नि<strong>ह</strong> लागै<strong>ह</strong> मुदा जखै<strong>ह</strong> कायर्क भार लs लेने र<strong>ह</strong>िथ त पूरा करबाक छलै<strong>ह</strong>।एक त सब िदन नाटकक पूवयास मे िकछु नि<strong>ह</strong> िकछु <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ैत छलैक ताि<strong>ह</strong> पर नाटक मंचनक तारीखस तीन चारी िदन पि<strong>ह</strong>ने इंिदरा गाँधी के <strong>ह</strong>या भ गेलैक आ शासन िदस स सबटा कायर्म र करबाकआ<strong>दे</strong>श आिब गेलैक। दोसर ितिथ तय करबा मे समय न<strong>ह</strong>ॴ लगलैक अखबार मे से िनकलबा <strong>दे</strong>ल गेलैकमुदा <strong>ह</strong>ुनक मोन नि<strong>ह</strong> मानलैं<strong>ह</strong> आ जाि<strong>ह</strong> तारीख के नाटक मंचन <strong>ह</strong>ोयबाक छलैक ताि<strong>ह</strong> िदन अपनि<strong>ह</strong> बालमुकुदजी आ िकछु कलाकार लोकिन के लs र<strong>िव</strong> भवन केर गेट लग ठाढ़ भ गेला<strong>ह</strong> इ सोिच जे लोक केअसु<strong>िव</strong>धा न<strong>ह</strong>ी <strong>ह</strong>ोय।29


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२० नवबर १९८३ के पि<strong>ह</strong>ल बेर जमशेदपुर मे मैिथली नाटक "बड़का सा<strong>ह</strong>ेब" केर मंचन भेलैक आ ओि<strong>ह</strong>नाटक केर सफल मंचन सs जमशेदपुरक मैिथली भाषा भाषी अचिभत रि<strong>ह</strong> गेला<strong>ह</strong>। पि<strong>ह</strong>ल बेर कोनो मैिथलीनाटक िटकट पर भेल छलैक। "बड़का सा<strong>ह</strong>ेब " नाटकक अनुभव <strong>ह</strong>ुनका दोसर नाटक िलखय लेल आओकर मंचन करय लेल बाय कs <strong>दे</strong>लकै<strong>ह</strong>।<strong>ह</strong>मर मािक स<strong>ह</strong>रसा अिछ। <strong>ह</strong>मर िपितऔत बि<strong>ह</strong>न जे िक <strong>ह</strong>मर मिसऔत से<strong>ह</strong>ो छिथ <strong>ह</strong>ुनक <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> स<strong>ह</strong>रसा मेछलै<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>म सब ओि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> मे जमशेदपुर सs गेल र<strong>ह</strong>ी। <strong>ह</strong>मर मािक मे सभ िकयो एक सs एक गायकछिथ। कोनो <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> वा यज्ञ <strong>ह</strong>ोइत छैक तs यज्ञ खतम भेलाक बाद पूरा पिरवार दलान पर बैिस जाइत छिथआ गाना बजाना <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ैत छैक। ओि<strong>ह</strong>यो िदन <strong>ह</strong>म सब बा<strong>ह</strong>र बैसल र<strong>ह</strong>ी आ गाना बजाना <strong>ह</strong>ोइत छलैकओि<strong>ह</strong> बीच मे एकटा वृ यिक्त अयला<strong>ह</strong>। मामा सब <strong>ह</strong>मरा सब के बजा <strong>ह</strong>ुनका सs पिरचय करेलै<strong>ह</strong> आक<strong>ह</strong>लिथ इ छिथ "िललो काका"। <strong>ह</strong>म नाम बड सुनने रि<strong>ह</strong>यै<strong>ह</strong> मुदा भेंट <strong>ह</strong>ुनका सs पि<strong>ह</strong>ल बेर भs र<strong>ह</strong>लछल। पॉँच दस िमनट <strong>ह</strong>ुनका सs <strong>ह</strong>म सब गप कयल<strong>ह</strong>ुँ ताि<strong>ह</strong> के बाद ओ चिल गेला<strong>ह</strong>। ओतबि<strong>ह</strong> काल मे दूटा गप <strong>ह</strong>ुनक <strong>िव</strong>षय मे <strong>ह</strong>म सब बुझल<strong>ह</strong>ुँ पि<strong>ह</strong>ल जे <strong>ह</strong>ुनका सांप स बड डर लागैत छलै<strong>ह</strong> दोसर <strong>ह</strong>ुनका िकयोबुढ क<strong>ह</strong>ै<strong>ह</strong> से पसीन नि<strong>ह</strong> छलै<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनका गेलाक बाद तुंरत इ <strong>ह</strong>मरा क<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मर दोसर नाटकक नाम भेंटगेल "िललो काका"।"बड़का सा<strong>ह</strong>ेब" नाटक मे मि<strong>ह</strong>ला शाखा केर <strong>ह</strong>तक्षेप आ नाटक केर पूवयास के बीच मे जे नाटक सब<strong>ह</strong>ोइत छलैक ताि<strong>ह</strong> सs तंग आिब सोिच लेने छलिथ जे आब दोसर संथा के लेल नाटक नि<strong>ह</strong> करब।"िमिथला सांकृितक" पिरषद नाटक के पाछू पाई खचर् करय लेल से<strong>ह</strong>ो तैयार नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ैक। इ सब सोिचअपन अिभ िम बालमुकुद जी , ी बैनाथ जी आ ी पूणनंद जी के सँग लsआ <strong>ह</strong>ुनका सब<strong>ह</strong>कस<strong>ह</strong>योग स एकटा नाय संथा के थापना कयलै<strong>ह</strong> जाि<strong>ह</strong> केर नाम राखल गेलैक "िमिथलाक्षर" (नाय एवंसंगीत संथा)। िमिथलाक्षर के bye laws मे <strong>दे</strong>ल गेलैक जे ओ यिक्त एि<strong>ह</strong> संथाक सदय भs सकैतअिछ जे कोनो तर<strong>ह</strong>क कलाकार <strong>ह</strong>ो व कला से ेम राखैत <strong>ह</strong>ो मुदा सदयताक लेल कोनो शुक नि<strong>ह</strong>छलैक।30


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ि<strong>ह</strong>नकर आदित छलै<strong>ह</strong> जे कैयेक टा नाटकक नाम लैत र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>। िमिथलाक्षरक थापनाक बाद तयभेलैक जे शी एकटा नाटक कायल जाय। कलाकार सब केर एकटा बैठक बजायल गेलय आ ओि<strong>ह</strong> मे तयभेलैक जे नाटक <strong>ह</strong>ोयत आ दू िदन नाटक <strong>ह</strong>ोयत। एकटा ि<strong>ह</strong>दी आ एकटा मैिथली मे। कलाकार सब केनाटक केर नाम से बता <strong>दे</strong>ल गेलय मैिथली मे "िललो काका"। जखै<strong>ह</strong> ि<strong>ह</strong>दी केर नाटक के नाम कलाकारसब पुछलिथन तs कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लिथन"डम डम िडगा िडगा "। मैिथली नाटकक नाम तs <strong>ह</strong>मरा बुझल छल ि<strong>ह</strong>दीवाला सुिन <strong>ह</strong>मरो आयर् भेल। ओ नाम <strong>ह</strong>ुनका तकाल यान मे अयलै<strong>ह</strong> आ कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>िथ।"िललो काका" नाटक जाि<strong>ह</strong> समय िलखैत छला<strong>ह</strong> ओि<strong>ह</strong> बीच मे एक िदन <strong>ह</strong>मरा ओकर संवाद सुनाबैतक<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> िललो काका के अंत मे <strong>ह</strong>म मािर <strong>दे</strong>बै<strong>ह</strong> से इ नाटक केर नाम <strong>ह</strong>म सोिच र<strong>ह</strong>ल िछ िललो काकासs "िमटर नीलो काका " कs िदये आ ओि<strong>ह</strong> िदन सँ िललो काका सँ नाटकक नाम "िमटर नीलो काका"भs गेलय।"िमटर नीलो काका" आ "डम डम िडगा िडगा" केर पूवयास (िर<strong>ह</strong>सल) जाि<strong>ह</strong> समय <strong>ह</strong>ोइत छलैक ओि<strong>ह</strong>समय <strong>ह</strong>म सपिरवार सब िदन िर<strong>ह</strong>सल मे जाई। अपने नीलो काका केर मुख्य भूिमका क र<strong>ह</strong>ल छला<strong>ह</strong><strong>िव</strong>ी से ओि<strong>ह</strong> मे बालकलाकार के भूिमका मे छला<strong>ह</strong> पुु ि<strong>ह</strong>दी वाला नाटक के बालकलाकार छला<strong>ह</strong> आबचल<strong>ह</strong>ुँ <strong>ह</strong>म तs <strong>ह</strong>मर काज पि<strong>ह</strong>ल छल जे सब िदन रित मे घर आिब ओि<strong>ह</strong> िदनका पूवर्यासक समीक्षाकेनाई दोसर कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ने छला<strong>ह</strong> जे मंच पर बेसी भीर न<strong>ह</strong>ॴ लगेबाके अिछ ताि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु ओ <strong>ह</strong>मरे स<strong>ह</strong>ारे के छल।<strong>ह</strong>म सब, सब िदन साँझ ६बजे िर<strong>ह</strong>सल लेल जाई आ राित ९ बजे सँ पि<strong>ह</strong>ने कि<strong>ह</strong>यो नि<strong>ह</strong>ं लौटी।लौटलाकबाद बालमुकुद चौधरी आ इ बैसैथ आ ओि<strong>ह</strong> समय यवथा केर काज आ <strong>िव</strong>चार <strong>िव</strong>मशर् सब <strong>ह</strong>ोय। कि<strong>ह</strong>सकैत िछ जे जूता िसलाई से लs कsचंडी पाठ तक वयं ि<strong>ह</strong>नके सभारय के छलै<strong>ह</strong>। बालमुकुद जीतs संग र<strong>ह</strong>बे करैत छला<strong>ह</strong>।नाटक सs पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong> सबटा िटकट िबका गेल छलैक दुनु नाटकक सफल मंचन भेलैक आ मैिथली के संगसंग ि<strong>ह</strong>दी ेमी सब के से<strong>ह</strong>ो नाटक मे एकटा नवीनता भेटलैक। रातॲ राित जमशेदपुरक मंच आ जमशेदपुरकेर नाय ेमी के बीच ी ललन साद ठाकुर केर नाम आिब गेलै<strong>ह</strong>।31


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्"िमटर नीलो काका" आ "डम डम िडगा िडगा" केर सफल मंचनक िकछु मि<strong>ह</strong>ना बाद पटनाक मैिथलीसंथा "अिरपन "एकटा अतराीय नाय समारो<strong>ह</strong>क िनमंण पठेने र<strong>ह</strong>ैक जाि<strong>ह</strong> के इ वीकार क लेला<strong>ह</strong>।कलाकार सब स पूछल गेलय तs सब तैयार छला<strong>ह</strong>। समय ब<strong>ह</strong>ुत कम छलैक मुदा नाटक केर सफल मंचनआ कलाकार सब के उसा<strong>ह</strong> ि<strong>ह</strong>नका और उसाि<strong>ह</strong>त क <strong>दे</strong>लकै<strong>ह</strong>। िर<strong>ह</strong>सल ठीक ठाक चलैत छलैकअचानक एक िदन एकटा कलाकार िजनकर नाम लमीकांत छलै<strong>ह</strong> आ जे सिनचराक भूिमका मे छला<strong>ह</strong>अयला<strong>ह</strong> आ क<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुनक गाम गेनाइ बड़ आवयक छै<strong>ह</strong> मुदा ओ चािर पॉँच िदन मे आिब जयता<strong>ह</strong>।ि<strong>ह</strong>नकर मोन तs नि<strong>ह</strong> मानलैं<strong>ह</strong> मुदा फेर सोचला<strong>ह</strong> कैल नाटक छैक आ ओ आासन <strong>दे</strong>ने छिथ तs आिबयेजयता<strong>ह</strong>। िर<strong>ह</strong>सल चलैत छलैक ओि<strong>ह</strong> बीच एक िदन सांझ मे <strong>ह</strong>म सब िर<strong>ह</strong>सल लेल प<strong>ह</strong>ुँचल<strong>ह</strong>ुँ तs एकमि<strong>ह</strong>ला कलाकार जे काकी के भूिमका मे छिल<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुनकर समाद अयलै<strong>ह</strong> जे ओ पटना नि<strong>ह</strong> जा सकैत छिथ<strong>ह</strong>ुनका कोनो आवयक काज स श<strong>ह</strong>र स बा<strong>ह</strong>र जाय पिर र<strong>ह</strong>ल छै<strong>ह</strong>। इ सुनति<strong>ह</strong> इ िचंितत भ गेला<strong>ह</strong> ओि<strong>ह</strong>िदन र<strong>ह</strong>सल की <strong>ह</strong>ेतैक सब िकयो <strong>िव</strong>कप के <strong>िव</strong>षय मे सोचय लािग गेल<strong>ह</strong>ुँ। कलाकार सब के कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लगेलय घर जेबाक लेल, आ इ जे काि धिर िकछु ने िकछु <strong>ह</strong>ेबे <strong>िव</strong>कप भा जेतैक कलाकार सब के गेलाकबाद <strong>ह</strong>म चारू गोटे आ बालमुकुद जी बािच गेल<strong>ह</strong>ुँ मुदा <strong>ह</strong>मरा सब के िकछु नि<strong>ह</strong> फुरैत छल। इ दुनु गोटे<strong>ह</strong>मरा सs से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong>कप केर <strong>िव</strong>षय मे पुछला<strong>ह</strong> मुदा <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ु िनरुतर र<strong>ह</strong>ी, की कि<strong>ह</strong>ितयै<strong>ह</strong>। आब त इजत केसवाल भs गेल छलैक।बालमुकुद जी आ इ िकछु समय के लेल बा<strong>ह</strong>र गेला<strong>ह</strong> आ भीतर आिब <strong>ह</strong>मरा क<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong>, "आब इ अ<strong>ह</strong>ॴके करयपडत"। इ सुनति<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मरा <strong>ह</strong>ँसी लािग गेल, इ<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ँसय लगला<strong>ह</strong>। िकछु समय बाद इ गंभीर भs क<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> "आब<strong>ह</strong>म मजाक नि<strong>ह</strong> क र<strong>ह</strong>ल छी"। आब इ <strong>ह</strong>मर सब<strong>ह</strong>क इजत केर सवाल छैक आ <strong>ह</strong>मरा सब के दोसर ीपा एतेक कम समय मे भेटनाइ ब<strong>ह</strong>ुत किठन अिछ दोसर <strong>ह</strong>मरा अ<strong>ह</strong>ाँ पर <strong>िव</strong>ास अिछ अ<strong>ह</strong>ाँ इ भूिमकािनक सs कs सकैत िछ।" <strong>ह</strong>म िनरुर भ गेल<strong>ह</strong>ुं कि<strong>ह</strong>ितयै<strong>ह</strong> की, इजत के सवाल छलैक। तय भेलय जेकाि सs <strong>ह</strong>म काकी के भूिमका मे र<strong>ह</strong>ब आ िर<strong>ह</strong>सल करब।दोसर िदन <strong>ह</strong>म सपिरवार िर<strong>ह</strong>सल के लेल प<strong>ह</strong>ुँिच गेल<strong>ह</strong>ुँ आन िदन तs <strong>ह</strong>म तर<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong> के िटपणी दैत छल<strong>ह</strong>ुँमुदा ओि<strong>ह</strong> िदन एकटा कलाकार के रूप मे प<strong>ह</strong>ुँचल र<strong>ह</strong>ी। कलाकार सब के कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ल गेलैं<strong>ह</strong> जे आय सकाकी के भूिमका मे <strong>ह</strong>म र<strong>ह</strong>ब। <strong>ह</strong>मर सब संवाद ि<strong>ह</strong>नके संग छलै<strong>ह</strong> अथत काकी के सब टा संवाद काकाके संग छलै<strong>ह</strong> जे <strong>ह</strong>मरा लेल बड़ किठन छल। एक तs एतेक नीक कलाकार आ ता<strong>ह</strong>ू मे पित संगअिभनय केनाई । खैर िर<strong>ह</strong>सल शुरू भेलय जखै<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मर संवादक समय आयल तs <strong>ह</strong>म उिठ कs टेजिदस गेल<strong>ह</strong>ुँ मुदा जि<strong>ह</strong>ना <strong>ह</strong>मर संवादक समय आयल आ <strong>ह</strong>म जि<strong>ह</strong>ना ि<strong>ह</strong>नका िदस <strong>दे</strong>खिलयै<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मरा <strong>ह</strong>ँसी छुिटगेल <strong>ह</strong>मरा सँग चौधरी जी से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ँिस <strong>दे</strong>ला<strong>ह</strong>। ओकर बाद <strong>ह</strong>म कैयेक बेर यास केल<strong>ह</strong>ुँ मुदा जि<strong>ह</strong>ना ि<strong>ह</strong>नका32


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िदस नजिर जाय िक <strong>ह</strong>मरा <strong>ह</strong>ँिस छुिट जाय आ संग मे चौधरी जी से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ँिस दैिथ। अंत मे चौधरी जी केबा<strong>ह</strong>र जाय लेल क<strong>ह</strong>ल गेलैं<strong>ह</strong> मुदा किथ लेल <strong>ह</strong>मर <strong>ह</strong>ँिस रुकत। ओि<strong>ह</strong> िदन आन सब कलाकार अपन अपनपाठ कs घर जाय गेला<strong>ह</strong> । इ सब कलाकार के आासन <strong>दे</strong>लिथन जे घबरेवा के नि<strong>ह</strong> छय काकी वालाभूिमका िनक <strong>ह</strong>ोयबे करत।दोसर िदन <strong>ह</strong>म सोिच क आयल र<strong>ह</strong>ी जे <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>ँसब नि<strong>ह</strong> आ नीक सs िर<strong>ह</strong>सल करब मुदा जि<strong>ह</strong>ना <strong>ह</strong>मर बेरआबै <strong>ह</strong>ँिस <strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> रोिक पाबी। इ अंितम िदन िर<strong>ह</strong>सल तक चललय मुदा घर मे कखन<strong>ह</strong>ु कखन<strong>ह</strong>ु इ <strong>ह</strong>मरािकछु िकछु बताबैत र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>मरा अपनि<strong>ह</strong> बड़ िचंता <strong>ह</strong>ोय जे की <strong>ह</strong>ोयत मुदा इनका <strong>ह</strong>मरा पर पूणर्भरोस छलै<strong>ह</strong> आ सब के क<strong>ह</strong>ैथ "िचंता जुिन करय जाय जाऊ इ टेज पर एके बेर कs लेित<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मरा पूणर्<strong>िव</strong>ास अिछ"। <strong>ह</strong>म त ि<strong>ह</strong>नकर <strong>िव</strong>ास <strong>दे</strong>िख कs दंग र<strong>ह</strong>ी मुदा अपना <strong>ह</strong>मरा डर लागैत छल।लमीकांत नि<strong>ह</strong> अयला<strong>ह</strong> आ समाद पठौलै<strong>ह</strong> जे ओ सीधे पटना प<strong>ह</strong>ुँिच जयता<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>म सब पटना के लेल िबदाभेल<strong>ह</strong>ुँ राता मे इ <strong>ह</strong>मर बड़का बेटा भाकर के िकछु िकछु बुझाबैत जाइत छला<strong>ह</strong> पटना प<strong>ह</strong>ुँचल<strong>ह</strong>ुँ ओि<strong>ह</strong>ओठाम लमीकांत नि<strong>ह</strong> प<strong>ह</strong>ुँचला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>म सब जाि<strong>ह</strong> िदन प<strong>ह</strong>ुँचल र<strong>ह</strong>ी ताि<strong>ह</strong> िदन साँझ मे <strong>ह</strong>मर सब<strong>ह</strong>क टेजिर<strong>ह</strong>सल छल। भोर स इ भाकर के सिनचारक पाठ याद करय लेल क<strong>ह</strong>ने र<strong>ह</strong>िथ संग संग अपन<strong>ह</strong>ु र<strong>ह</strong>ैतछला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ोटल मे दू बेर िर<strong>ह</strong>सल भेलैक आ साँझ मे टेज िर<strong>ह</strong>सल। दोसर िदन ी ठाकुर सपिरवारकलाकार सब सँग नाटक लेल तैयार र<strong>ह</strong>िथ। नाटक पटना आ पूरा िमिथला मे धूम मचा <strong>दे</strong>लक।िमटर नीलो काका के कैयेक टा पुरकार भेटलय, ी ठाकुर के े कलाकार , े आलेख तथा ेमि<strong>ह</strong>ला कलाकार के लेल <strong>ह</strong>मरा <strong>ह</strong>मर छोट बालक के े बालकलाकार के लेल से<strong>ह</strong>ो पुरकृत कायलगेलै<strong>ह</strong>।(अिगला अंकमे)गजे ठाकुरबालकथााण आ ठाकुरक कथा33


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>दे</strong>बीगंज एकटा नगर छल आ ओि<strong>ह</strong> नगरमे एकटा ाण र<strong>ह</strong>ैत छल। <strong>ह</strong>ुनका भगवान ी सयनारायणकपूजाक िनमंण दूरसँ आएल र<strong>ह</strong>ए। ाण असगर र<strong>ह</strong>ए आ जएबाक ओकरा दुरगर छल, से ओ अपन नगरकएकटा ठाकुरक बच्चाकेँ संग कएलक। ठाकुरक बच्चा बाजल, जे पंडीजी <strong>ह</strong>म तँ अ<strong>ह</strong>ाँक संग जाएब, मुदाएकटा गप अिछ। जतए कत<strong>ह</strong>ु <strong>ह</strong>मरा कोनो गप गलत बुझाएत,ओतए अ<strong>ह</strong>ाँकेँ <strong>ह</strong>मरा बुझा <strong>दे</strong>मए पड़त, नि<strong>ह</strong> तँ<strong>ह</strong>म अ<strong>ह</strong>ाँक संग नि<strong>ह</strong> जाएब। पंिडतजी क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong> जे चलू बुझा <strong>दे</strong>ब।ाण आ ठाकुर चलल। चलैत-चलैत ओ दुनू गोटे एकटा धारक लग प<strong>ह</strong>ुँचल। ओकरा सभकेँ धार टपबाकर<strong>ह</strong>ए से ओतए ठाढ़ भए ओ सभ कपड़ा खोिल तैयार भेल तँ ठाकुरक बेटा धारमे <strong>दे</strong>खलक जे एकटा ल<strong>ह</strong>ासधारमे मरल-पड़ल छै आ भाँिस र<strong>ह</strong>ल छै। ओ ी छिल, ओ भँसना बालु-रेतक छल आ ओ ओजनसँ भाँिसर<strong>ह</strong>ल छिल। ठाकुरक बेटा ई <strong>दे</strong>िख कए बाजल -– पंिडत ओ <strong>दे</strong>ख, ओ ल<strong>ह</strong>ास भाँिस र<strong>ह</strong>ल अिछ, ओ तीनजान ब<strong>ह</strong>ुत आयर् अिछ। पंिडतजी अ<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>मरा बुझा िदअ नि<strong>ह</strong> तँ <strong>ह</strong>म घुिर कए चिल जाएब। पंिडतजीिखसा क<strong>ह</strong>ए लगला<strong>ह</strong>।<strong>दे</strong>ख बच्चा। अपन गाम लग के.नगरक राजा छल । ओि<strong>ह</strong> राजाक एकटा बेटा र<strong>ह</strong>ए। ओकर िबया<strong>ह</strong> ओ<strong>ह</strong>ीथानपर भेल, जतए <strong>ह</strong>म सभ चिल र<strong>ह</strong>ल छी।बादमे अपन नगरक राजा मिर गेल । ओकर बेटा राजकेँ स<strong>ह</strong>ािर नि<strong>ह</strong> सकल आ राजकेँ ब<strong>ह</strong>क लगा<strong>दे</strong>लक। ओकर सासुरमे पता लगलैक, जे राजा राजपाट ब<strong>ह</strong>क लगा <strong>दे</strong>ने अिछ आ आब िरागमन करेबा लेलओकरा लग पाइ नि<strong>ह</strong> छै, तँ बड मोिकल भए गेलैक।एक िदन ओकर सासुरमे भगवानक पूजा भए र<strong>ह</strong>ल छलैक। ओि<strong>ह</strong> िदन ई गरीब राजा साँझमे प<strong>ह</strong>ुँचल तँपूजा भए र<strong>ह</strong>ल छल। ई ओतए गेल तँ िकयो ओकर खोज-पुछारी नि<strong>ह</strong> कएलक। ओति<strong>ह</strong> ओ कातमे बैिसगेल। पूजा समात भेल आ सभ िकयो साद खा कए अपन-अपन घर गेल आ घरबारी सभ से<strong>ह</strong>ो खा-पीिबकए सूित गेल। एि<strong>ह</strong> बेचारोकेँ क्यो नि<strong>ह</strong> पुछलक आ ओ ओ<strong>ह</strong>ी थानपर सूित गेल। राितक जखन बार<strong>ह</strong>बाजल तँ ओकर ी उिठ गेल आ अपन घोड़सनीयाँ लग गेल। ओतए सुतबाक कोनो यबथा नि<strong>ह</strong> छल।एकटा खाट र<strong>ह</strong>ए जाि<strong>ह</strong>मे ती टा टाँग र<strong>ह</strong>ए। एकटा टाँग कतएसँ लगाओत। लड़की आएल आ ओि<strong>ह</strong> लड़कासँपुछलक जे तूँ िकछु खेने छ<strong>ह</strong>। लड़का क<strong>ह</strong>लक नि<strong>ह</strong>। बेचारा भूखक मारल बचल भोजन खएलक। ओ<strong>ह</strong>ूसमय लड़की अपन पितकेँ नि<strong>ह</strong> िच<strong>ह</strong>लक। ओकरा क<strong>ह</strong>लक जे चल आ जाि<strong>ह</strong> खाटक एकटा टाँग टूटलछल ओ<strong>ह</strong>ी खाटमे एक िदस लगा <strong>दे</strong>लक आ दुनू घोड़सिनयाँ आ ओ लड़की सूित गेल। ओकर सुतलाक बादलड़काकेँ िकयो व दैत अिछ। ई राजाक बेटा, तूँ अपन घर जो, ओतए तो<strong>ह</strong>र िपताक कोचक नीचाँ चिरघाड़ा ब छ<strong>ह</strong>ु। ओि<strong>ह</strong>मेसँ एक घाड़ा बेिच कए अपन राज छोड़ा िलअ। ई सपना सुिन राजाक बेटा िथरेसँखाट रािख, अपन घर आपस आिब गेिल। ओ अपन राज ब<strong>ह</strong>कीसँ छोड़ा लेलक। पि<strong>ह</strong>ने जेकाँ भए गेल।जखन ओकर सासुरमे ई पता चलल, जे राजा पि<strong>ह</strong>ने सँ बेशी नीक भए गेल अिछ तखन ओ सभ राजाकेँखबिर कएलक जे अ<strong>ह</strong>ाँ अपन िरागमन करबा िलअ। राजा िदन लए कए गेल आ ओ<strong>ह</strong>ी लड़कीकेँ गौना करा34


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कए लए अनलक। राजा ओकरा एकटा खबासनीक संगे खेनाइक सभ समान दए एकटा कोठलीमे ब कए<strong>दे</strong>लक। ओ खेनाइ खाइत छल आ ओ<strong>ह</strong>ी कोठलीमे र<strong>ह</strong>ैत छल, मुदा राजा ओतए नि<strong>ह</strong> जाइत छल। जखनिकछु िदन बीित गेल तँ एक िदन रानी खबासनीकेँ पठओलक,राजाकेँ बजेबाक लेल। राजा आएल तँ रानीक<strong>ह</strong>लक जे अ<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>मरा गौना करा कए अनल<strong>ह</strong>ुँ आ एि<strong>ह</strong> कोठलीमे ब कए <strong>दे</strong>ने छी। अ<strong>ह</strong>ाँ अिबतो नि<strong>ह</strong> छी।राजा क<strong>ह</strong>लक जे ओ घोड़सिनयाँ नि<strong>ह</strong> छी, जे टूटल खाटक एक पएर वै<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ए। आ बाँचल भोजन <strong>ह</strong>मखएने र<strong>ह</strong>ी। आ फेर वै<strong>ह</strong> ऐंठ खाए लेल <strong>ह</strong>मरा क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ।ई सुिन लड़की ब<strong>ह</strong>ुत लिजत भऽ गेली<strong>ह</strong>। भोर भेल आ ओ खबासनीसँ क<strong>ह</strong>लक जे तूँ र<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>मर वर्तक िदनअिछ आ <strong>ह</strong>म धारसँ न<strong>ह</strong>ा कए अबैत छी। ओ सभटा कपड़ा खोिल धारमे फाँिग गेल। भसना भाठी जे भसैतअिछ, जान ई ठाकुर, वै<strong>ह</strong> लड़की अिछ। चलू <strong>ह</strong>मरा सभ आगाँ।दोसराण आ ठाकुर ओइ धारक कातसँ िबदा भेल। धारकेँ पार करैत आ चलैत-चलैत ओ सभ एकटा पैघगाममे प<strong>ह</strong>ुँचला<strong>ह</strong>। ओि<strong>ह</strong> गाममे बड भीड़ लागल र<strong>ह</strong>ए। ठाकुरक लड़का जा कए <strong>दे</strong>खए लागल तँ ओ<strong>दे</strong>खलक जे एकटा बकरीक बच्चा बाि<strong>ह</strong> कए राखल छल आ जे िकयो अबैत र<strong>ह</strong>ए से ओि<strong>ह</strong> बकड़ीक बच्चाकेँदू लात मारैत छल। ठाकुरक बच्चा सोचलक जे ओ बकड़ीक बच्चा कोनो एक-दू गोटेक फिसल खा लेने<strong>ह</strong>ोएत, मुदा तखन सभ िमिल कए िकएक ओकरा मािर र<strong>ह</strong>ल अिछ। ओ ाणसँ पुछलक जे ई गप बुझाकए क<strong>ह</strong>, तखन <strong>ह</strong>म सभ आगू बढ़ब। ाण पि<strong>ह</strong>ने ई गछने छल,जे जखन ओ क<strong>ह</strong>त ओकरा बुझा कएक<strong>ह</strong>त। ओ<strong>ह</strong>ी थानपर बैिस कए ाण िखसा क<strong>ह</strong>ए लागल।सुन ठाकुर <strong>ह</strong>म आब िखसा क<strong>ह</strong>ैत छी। लोदीपुर एकटा नगर छल। ओि<strong>ह</strong> नगरक राजा ताप िसं<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ए।<strong>ह</strong>ुनकर एकटा लड़का छल आ ओ<strong>ह</strong>ी गाममे एकटा ठाकुरक लड़का से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ए। दुनूमे खूब दोसितयारी चलैतर<strong>ह</strong>ए। िकछु िदनुका बाद दुनू दोत िबचार कएलक जे दुनू दोत घोड़ा कसा कए जंगल िशकार लेल जाए।तकर बाद दुनू दोत घोड़ापर सवार भए िबदा भेल आ घनघोर जंगल प<strong>ह</strong>ुँिच गेल। िशकार खेलाइत साँझ भएगेल आ दुनू दोत <strong>िव</strong>चार कएलक जे आब <strong>ह</strong>म सभ घर नि<strong>ह</strong> जा सकब, से अ<strong>ह</strong>ी बोनमे राित कािट भोरमेघर चिल जाइ। ओतए एकटा बड पैघ गाछ र<strong>ह</strong>ए, तकरे नीचाँमे ओ सभ रुिक गेल आ घोड़ाकेँ ओतएबाि<strong>ह</strong> दुनू दोत सूित गेल। सुतलाक बाद राित बार<strong>ह</strong> बजे एक जोड़ा बीध-बीधीन ओि<strong>ह</strong> गाछक ऊपर बैिसगेल। बीधीन मूड़ी उठा कए जे नीचाँ <strong>दे</strong>खलक तँ ओि<strong>ह</strong> दुनू दोतपर ओकर नजिर पड़लैक। बीधीन क<strong>ह</strong>लकजे <strong>दे</strong>खू कतेक सुदर अिछ राजाक बेटा। बीध क<strong>ह</strong>लक जतेक सुदर ई राजाक बेटा अिछ, ततबे सुदरलालपरी कया अिछ,दुनूक जोड़ी बड सुदर <strong>ह</strong>ोएत। बीधीन क<strong>ह</strong>लक जे अ<strong>ह</strong>ाँ तँ वयं <strong>िव</strong>धाता छी। दुनूकजोड़ी लगेनाइ अ<strong>ह</strong>ाँक काज छी। िबधाता ओि<strong>ह</strong> दुनूकेँ ओतएसँ सुतलेमे उठा कए ओि<strong>ह</strong> लालपरी कया लगप<strong>ह</strong>ुँचा <strong>दे</strong>लक। राजा आ कया एक पलंगपर आ ठाकुर दोसर पलंगपर। भोर भेलापर िनद टुटल, तँलालपरी बगलमे राजाक लड़काकेँ <strong>दे</strong>खलक, तँ खूब स भेल। ओकरा पलंगपर एकटा िसदूरक पुिड़आ35


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्राखल छल। परी क<strong>ह</strong>लक जे ऊपरबला <strong>ह</strong>मर आ अ<strong>ह</strong>ाँक जोड़ी िमला <strong>दे</strong>ने अिछ। आब <strong>दे</strong>री कोनो बातकनि<strong>ह</strong>। राजाक लड़का आ लालपरी कया दुनूक ओतए िबया<strong>ह</strong> भए गेल। िकछु िदन धिर ओ ओतए र<strong>ह</strong>ल आतकर बाद राजाक बेटा अपन ससुरािरसँ िबदा भेल । िकछुए दूर आगाँ गेलाक बाद कयाकेँ एकटा गप मोनपड़लैक। ओ अपन पितसँ क<strong>ह</strong>लक- <strong>ह</strong>मर िपताकेँ चोला माने जीब बदल क मं अबैत छि<strong>ह</strong>। अ<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>ुनकासँजा कए सीिख िलअ। ओतए दुनू डोली रोिक कए दुनू दोत ओकर िपताजी लग गेल आ जा कए क<strong>ह</strong>लकजे <strong>ह</strong>मरा सभकेँ चोला बदलबाक मं िसखा िदअ। ओि<strong>ह</strong> मंकेँ दुनू दोत सीिख लेलक मुदा मं िसखलाकबाद ठाकुरक बेटाक मोनमे खोट आिब गेलैक। तकर बाद एक डोलीपर राजाक बेटा आ परी आ दोसरडोलीपर ठाकुरक बेटा िबदा भेला<strong>ह</strong>। लालपरी पितसँ पुछलक जे अ<strong>ह</strong>ाँ चोला बदलबाक मं सीिख लेल<strong>ह</strong>ुँ। तँराजाक बेटा क<strong>ह</strong>लक-<strong>ह</strong>ँ। तँ परी क<strong>ह</strong>लक जे एकर परीक्षा करू। राजाक बेटा क<strong>ह</strong>लक जे आगाँ चलू।चलैत-चलैत ओ सभ कनी आगाँ बढ़ला<strong>ह</strong>। आगाँ एकटा सुग्गा मरल पड़ल र<strong>ह</strong>ए। ई सभ गप ठाकुर सुनैतजा र<strong>ह</strong>ल छल। जि<strong>ह</strong>ना राजाक बेटा सुगाक भीतर पैसल, ओ<strong>ह</strong>ी समय ठाकुर मं पिढ़ राजाक िपंजरामे पैिसगेल। ई सभ परी <strong>दे</strong>खलक। एक डोलीपर मा ठाकुरक ल<strong>ह</strong>ाश पड़ल छै आ एक पर परी आ ओ ठाकुरराजा बिन जा र<strong>ह</strong>ल अिछ आ राजाक जीव सुग्गा बिन उिड़ गेल। ठाकुरक ल<strong>ह</strong>ाश फेिक ओ ठाकुर राजाबिन गेल आ ओकर िपंजड़ामे जा कए ओि<strong>ह</strong> लालपरीकेँ दखल कए लेलक। लालपरी कया ई बुिझ गेल, जेई <strong>ह</strong>मर पित नि<strong>ह</strong> अिछ। ठाकुर राजा अपन म<strong>ह</strong>लमे जा कए र<strong>ह</strong>ए लागल आ एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयमे ककरो बुझल नि<strong>ह</strong>र<strong>ह</strong>ैक। ठाकुर राजा कयासँ क<strong>ह</strong>लक जे आब <strong>ह</strong>म सभ सुखी िनदक राित िबताएब। परी क<strong>ह</strong>लक जे एखननि<strong>ह</strong>। एखन <strong>ह</strong>मर एकटा कौल बाँकी अिछ। ओ पूरा कए लेब तकर बाद। ठाकुर राजा क<strong>ह</strong>लक जे कीकौल अिछ अ<strong>ह</strong>ाँ पूणर् कए िलअ। परी क<strong>ह</strong>लक जे <strong>ह</strong>मरा एकटा मिदर बनबा िदअ जबुनाक तटपर। <strong>ह</strong>मबार<strong>ह</strong> बरख सदावर्त बाँटब। तकर बाद राजा सोचलक जे आब <strong>ह</strong>मरा छोिड़ कए ककरो ई नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएत ताि<strong>ह</strong>लेल <strong>ह</strong>म एकटा उपाय करैत छी, िक एि<strong>ह</strong> बोनमे जतेक सुगा अिछ ओि<strong>ह</strong> सभकेँ मािर दैत छी। ठाकुर राजाई सोिच िशकारीकेँ मँगबेलक आ ओकरा क<strong>ह</strong>लक जे एि<strong>ह</strong> जंगलमे जतेक सुगा अिछ, ओकरा पकिड़ कए आन<strong>ह</strong>म तोरा एक सुगाक एक टाका <strong>दे</strong>ब<strong>ह</strong>ु। िशकारी सुग्गा बझबए लागल आ राजाकेँ <strong>दे</strong>मए लागल। राजा सभसुगाकेँ मािर कए फेंिक दैत छल। एक िदन िशकारी सुगा बझा कए ओ<strong>ह</strong>ी जबुनाक िकनार धए आिब र<strong>ह</strong>लछल, तँ परीक नजिर ओि<strong>ह</strong> िशकारीपर पड़ल। ओकरा माथमे ओ गप मोन पड़लैक,तँ ओ िशकारीकेँ बजेलकआ पुछलक जे अ<strong>ह</strong>ाँ ई सुग्गा ककरा दैत छी। ओ क<strong>ह</strong>लक जे ई सभ सुग्गा <strong>ह</strong>म अ<strong>ह</strong>ी राजाकेँ दैत छी।परी पुछलक जे राजा तखन एकर की करैत अिछ। िशकारी क<strong>ह</strong>लक जे ओ एकरा सभकेँ मािर कए फेिकदैत अिछ। परीकेँ ई सुिन कए माथ दुखाए लगलैक। ओ िशकारीकेँ पुछलक जे राजा एक सुगाक कतेककए पाइ दैत अिछ। िशकारी क<strong>ह</strong>लक जे एक सुगाक ओ पाँच टाका दैत अिछ। परी क<strong>ह</strong>लक जे आइसँसभ सुगा <strong>ह</strong>मरा <strong>दे</strong>ल कर, <strong>ह</strong>म एक सुगाक दस टाका <strong>दे</strong>ल करब। ओि<strong>ह</strong> िदनसँ सभ िशकारी परीकेँ सभसुग्गा <strong>दे</strong>मए लगला<strong>ह</strong>। परी सभ सुगासँ पूछिथ जे अ<strong>ह</strong>ाँ चोला बदलबाक मं जनैत छी, एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>ेँ ओ ब<strong>ह</strong>ुतरास सुगाकेँ पुछैत गेली<strong>ह</strong> आ छोड़ैत गेली<strong>ह</strong>। ओि<strong>ह</strong>मे सँ एकटा सुग्गा बाजल- <strong>ह</strong>ँ, <strong>ह</strong>म चोला बदलबाक मंजनैत छी। ओि<strong>ह</strong> सुगाकेँ परी अपना िपजरामे ब कए लेलि<strong>ह</strong> आ एकटा छोट बकड़ीक बच्चा कीिन कए36


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रािख लेलि<strong>ह</strong>। कनेक िदनका बाद बार<strong>ह</strong> बरखक समय पूणर् भऽ गेल । ठाकुर राजा अपन डोली क<strong>ह</strong>ारपठेलक आ ओतएसँ परीकेँ अपन म<strong>ह</strong>लमे आपस अनलक। परी जतए र<strong>ह</strong>ैत छल, ओतए ओ बकरीक बच्चारािख लेलक आ सुतबाक काल ओि<strong>ह</strong> बकड़ीक बच्चाकेँ मािर <strong>दे</strong>लक। खेनाइ धिर नि<strong>ह</strong> खएलक आ कानएलागिल। राजाकेँ एि<strong>ह</strong> गपक पता लागल जे रानी खेनाइ धिर नि<strong>ह</strong> खएने छिथ आ कािन र<strong>ह</strong>ल छिथ। राजाआएल आ पुछलक जे अ<strong>ह</strong>ाँ िकएक कािन र<strong>ह</strong>ल छी। खेनाइ िकएक नि<strong>ह</strong> खएने छी। परी ठाकुर राजासँक<strong>ह</strong>लक- <strong>ह</strong>म कोनाकेँ खाएब, ई जे बकरीक बच्चा मिर गेल, तँ <strong>ह</strong>म आब जी<strong>िव</strong>त नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ब। जाधिर ईबकरीक बच्चा नि<strong>ह</strong> खाइत छल, ताधिर <strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> खाइत छल<strong>ह</strong>ुँ। ई मिर गेल से आब <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ मिर जाएब।ओ<strong>ह</strong>र सुगा <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छल, ए<strong>ह</strong>र ठाकुर राजा <strong>िव</strong>चिलत भऽ र<strong>ह</strong>ल छल। राजा सोिच कए क<strong>ह</strong>लक जे अ<strong>ह</strong>ाँचुप र<strong>ह</strong>ू, बकरीक बच्चा जी<strong>िव</strong>त भए जाएत। एतेक क<strong>ह</strong>लापर परी चुप भए गेिल आ जि<strong>ह</strong>ना राजा अपन चोलाबदिल ओि<strong>ह</strong> बकड़ीमे पैसल तखने सुगा अपना राजाक िपंजरामे चिल गेल। सुगा जे<strong>ह</strong>ेने-ते<strong>ह</strong>ने पड़ल रि<strong>ह</strong> गेलआ ठाकुर राजा ओ<strong>ह</strong>ी बकड़ीक िपंजरामे चिल गेल।सुनल<strong>ह</strong>ुँ, बकड़ीक बच्चा वए<strong>ह</strong> ठाकुर राजा अिछ आ जे क्यो अबैत अिछ ओकारा दू लात मारैत अिछ।तेसराण आ ठाकुरक लड़का ओतएसँ चलल। चलैत-चलैत िकछु दूर गेल तँ एकटा नगरमे प<strong>ह</strong>ुँचल। ओि<strong>ह</strong>नगरक बीच चौबिटयापर बड भीड़ र<strong>ह</strong>ए। लोकक ई भीड़ <strong>दे</strong>िख कए ठाकुरक लड़का दौिग कए गेल आ<strong>दे</strong>खलक जे ओि<strong>ह</strong> चौबिटयापर एकटा असी बरखक बुिढ़याकेँ फाँसी <strong>दे</strong>ल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ। ठाकुरक लड़कासोचलक जे ओ बुिढ़या ककरो घरमे जा कए भूखमे कोनो अनाज वा भात रोटी खएने <strong>ह</strong>ोएत, से ओकराफाँसीक सजा भऽ र<strong>ह</strong>ल छै। ठाकुरक लड़का पुछलक- पंिडतजी एि<strong>ह</strong> गपकेँ <strong>ह</strong>मरा कि<strong>ह</strong> कए बुझा िदअ।पंिडतजी क<strong>ह</strong>लक जे चलू रतामे अ<strong>ह</strong>ाँकेँ बुझा <strong>दे</strong>ब। बच्चा क<strong>ह</strong>लक जे नि<strong>ह</strong>, एति<strong>ह</strong>ये <strong>ह</strong>मरा कि<strong>ह</strong> कए बुझािदअ, नि<strong>ह</strong> तँ अ<strong>ह</strong>ाँक संग <strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> जाएब। ाण क<strong>ह</strong>लक ठीक अिछ। सुनू ठाकुरक बच्चा, बैसू, <strong>ह</strong>मबुझबैत छी।-िबराटनगरक िबराट राजा छलए। <strong>ह</strong>ुनका एकटा मी छलि<strong>ह</strong>। राजाक लड़का आ मीक लड़काकमेदोितयारी चिल र<strong>ह</strong>ल छल। एक िदन दुनू दोत <strong>िव</strong>चार कएलक आ जंगलमे िशकार खेलाइ लेल तैयार भेलआ घोड़ा कसेलक। बोनमे िशकार खेलाइत-खेलाइत साँझ भए गेल आ ओ<strong>ह</strong>ी बोनमे एकटा बड पैघ गाछछल। दुनू गोटे ओि<strong>ह</strong> गाछपर चिढ़ कए सूित गेल। मंीक बेटा सोचलक जे ई राजाक बेटा अिछ। कि<strong>ह</strong>योगाछपर नि<strong>ह</strong> सूतल अिछ, से ओ कत<strong>ह</strong>ु खिस नि<strong>ह</strong> पड़ए,से सोिच ओकरा ओ गमछासँ बाि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लक आ ओदोसर ठािढ़पर चिल गेल। बार<strong>ह</strong> राित बाजल तँ बोनमे एकटा बड़ पैघ साँप िनकलल आ ओि<strong>ह</strong> गाछक लगआिब अपन मणी िनकािल कऽ रािख <strong>दे</strong>लक आ ताि<strong>ह</strong>सँ इजोत <strong>ह</strong>ोमए लागल। सपर् चरए लागल। ओि<strong>ह</strong>37


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्इजोतकेँ मीक बेटा <strong>दे</strong>खलक आ तकर बाद ओ आते सँ गाछक जिड़मे अपन तलवार ठाढ़ कए <strong>दे</strong>लक आफेर ऊपर चिढ़ गेल। जाि<strong>ह</strong> ठाम मणी जिर र<strong>ह</strong>ल छल ओकर सोझाँ ठािढ़पर जा कए गमछा दोबर कए ओि<strong>ह</strong>मणीपर खसा <strong>दे</strong>लक। मणी झँपा गेल आ अ<strong>ह</strong>ार भऽ गेल। साँप याकुल भए गेल आ ओ गाछक जिड़मेअपन पुच्छी पटिक-पटिक कए टुकड़ा-टुकड़ा भए गेल। भोर भेल तँ ओ अपन दोत राजाक बेटाकेँ जगेलकआ क<strong>ह</strong>लक जे दोस अ<strong>ह</strong>ाँ तँ सूित गेल र<strong>ह</strong>ी। नीचाँ <strong>दे</strong>खू की भेल अिछ। नीचाँमे गमछा उघािर मणी लए ओदुनू दोस िबदा भेल। ओि<strong>ह</strong> बोनमे एकटा पैघ पोखिर र<strong>ह</strong>ए। दुनू दोत <strong>िव</strong>चारलक जे अ<strong>ह</strong>ी पोखिरमे एकराधोिब कए साफ कए ली। राजाक बेटा नीचाँ <strong>ह</strong>ाथ राखलक आ मीक बेटा ऊपरमे <strong>ह</strong>ाथ रािख कए ओकरासाफ करए लागल। ओ मणी तखने दुनू दोसकेँ खेंिच लेलक आ ओतए लऽ गेल जतए नागवी कया र<strong>ह</strong>ए।नागवी कया ओकरा सभकेँ <strong>दे</strong>खलक तँ क<strong>ह</strong>लक जे अ<strong>ह</strong>ाँ सभ <strong>ह</strong>मर िपताकेँ मािर <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ तँ <strong>ह</strong>म कि<strong>ह</strong>या धिरकुमािर र<strong>ह</strong>ब। कया क<strong>ह</strong>लक जे अ<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>मरासँ िबया<strong>ह</strong> कए िलअ। मीक बेटा राजाक बेटाक िबया<strong>ह</strong> ओि<strong>ह</strong>कयासँ करेबाक िनणर्य कएलक तँ राजाक बेटा क<strong>ह</strong>लक जे यावत ढोल बाजा पालकी नि<strong>ह</strong> आनब, िबया<strong>ह</strong>कोना <strong>ह</strong>ोएत। मी-वजीरक बेटा ढोल-बाजा-पालकी अनबा लेल िबदा भेल। दोसर िदन १२ बजे िदनमेनागवती कयाँ पोखिरमे न<strong>ह</strong>ा र<strong>ह</strong>ल छली<strong>ह</strong>, तखने ठगपुर नगरक राजाक लड़का िशकार खेलेबा लेल जंगलमेआएल र<strong>ह</strong>ए। गरमीक मास छल, ओकरा बड़ जोरसँ िपयास लगलैक तँ ओ ओ<strong>ह</strong>ी पोखिरमे गेल। जखने ओओि<strong>ह</strong> कयाकेँ <strong>दे</strong>खलक तँ मूच्छ खा कए खिस पड़ल आ कया पोखिरक भीतर चिल गेिल। जखन ओकरा<strong>ह</strong>ोश अएलैक तँ ओि<strong>ह</strong> कयाकेँ ओ नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खलक। ओि<strong>ह</strong> समयसँ राजाक बेटा अपन घर जा कए पागल भएगेल। ई समाचार ठगपुरक राजाकेँ पता चललैक तँ ओ बड उपाय कएलक मुदा ओकर िबमारी नि<strong>ह</strong> ठीकभेलैक।राजाकेँ बड िचता भऽ गेलैक। राजा अपन रायमे ढोल<strong>ह</strong>ो िपटबा <strong>दे</strong>लक जे, जे क्यो <strong>ह</strong>मर बेटाकेँ ठीककए <strong>दे</strong>त ओकरा रायक एक <strong>ह</strong>ीस दऽ <strong>दे</strong>ल जाएत आ डाला भिर सोनाक संग अपन बेटीक संग ओकरिबया<strong>ह</strong> से<strong>ह</strong>ो ओ करा <strong>दे</strong>त। ई सुिन मारते रास लोक आएल मुदा ओ ठीक नि<strong>ह</strong> भेिल। ओ<strong>ह</strong>ी गाममे एकटाबुिढ़या र<strong>ह</strong>ैत छिल, म<strong>ह</strong>ागरीब। ओ करीब-करीब असी बिरखक र<strong>ह</strong>ए। ओि<strong>ह</strong> बुिढ़याक एकटा बता<strong>ह</strong> बेटार<strong>ह</strong>ए। ओ बुिढ़या ओि<strong>ह</strong> राजाक बेटाकेँ ठीक करबा लेल तैयार भेिल। राजा ओकरा आ<strong>दे</strong>श <strong>दे</strong>लक जे जो, आ<strong>ह</strong>मर बेटाकेँ ठीक कर गऽ। तखन तोरे इनाम से<strong>ह</strong>ो भेटतौक आ अपन बेटीक संग <strong>ह</strong>म तो<strong>ह</strong>र बेटाक िबया<strong>ह</strong>से<strong>ह</strong>ो करबा <strong>दे</strong>बौक। बुिढ़या गेल आ राजाक लड़काकेँ एकटा कोठामे ब कए <strong>दे</strong>लक आ अपने से<strong>ह</strong>ो ओि<strong>ह</strong>कोठामे चिल गेल। बुिढ़या राजाक बेटासँ पुछलक, मुदा ओ कोनो उर नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लक। तखन बुिढ़या ओकरदुनू गालमे दू चमेटा मारलक आ तकर बाद ओ बाजल, जे <strong>ह</strong>म जंगलमे िशकार खेलाइ लेल गेल छल<strong>ह</strong>ुँ।ओतए एकटा पोखिरमे पािन पीबा लेल गेल<strong>ह</strong>ुँ, तँ एकटा बड सुदिर ीकेँ <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ आ <strong>ह</strong>म बे<strong>ह</strong>ोश भएगेल<strong>ह</strong>ुँ। <strong>ह</strong>ोश अएलापर <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ जे ओ लड़की िबला गेिल। तखनेसँ <strong>ह</strong>मर मोन बता<strong>ह</strong> भऽ गेल, जे कि<strong>ह</strong>या ओलड़की <strong>ह</strong>मरा भेिट जाए। ओ बुिढ़या क<strong>ह</strong>लक जे ओि<strong>ह</strong> लड़कीकेँ <strong>ह</strong>म आनब। एखनसँ तूँ ठीक र<strong>ह</strong>, ओकराआनब <strong>ह</strong>मर काज छी। बुिढ़याक क<strong>ह</strong>लापर ओ चुप भऽ गेल आ बुिढ़या राजाकेँ क<strong>ह</strong>लक जे <strong>ह</strong>मर संग पाँचटा सखी-स<strong>ह</strong>ेली चा<strong>ह</strong>ी आ ओि<strong>ह</strong> िबमारीकेँ <strong>ह</strong>म ठीक करब। राजा पाँच टा सखी <strong>दे</strong>लक आ बुिढ़या ओकरा38


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सभकेँ लऽ कए िबदा भेल। ओ बोन िदस गेल, जतए ओ पोखिर र<strong>ह</strong>ए आ ओकर चारू िदसन ओ सभ नुकागेल। जखन िदनक बार<strong>ह</strong> बाजल तँ ओ लड़की पोखिरसँ िनकलल आ ओि<strong>ह</strong> पोखिरक म<strong>ह</strong>ारपर बैिस कएन<strong>ह</strong>ाय लागल। बुिढ़या जंगलसँ ब<strong>ह</strong>ार भेल आ कयाक बगलमे न<strong>ह</strong>ाए लागल। बुिढ़याकेँ <strong>दे</strong>िख कए कयासोचलक जे ओ असी बरखक बुिढ़या अिछ, ओकर सेवा केनाइ जरूरी अिछ। ओ ओि<strong>ह</strong> बुिढ़या लग जाकए ओकर सौँसे <strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ साफ करए लागल। क<strong>ह</strong>लक माँ आब फेर न<strong>ह</strong>ा िलअ। बुिढ़या क<strong>ह</strong>लक लाऊबेटी, अ<strong>ह</strong>ूँक सौँसे <strong>दे</strong><strong>ह</strong> साफ कऽ दैत छी। बुिढ़या कयाक <strong>दे</strong><strong>ह</strong> साफ करए लागल। साफ करैत बुिढ़याचुटकी बजेलक तँ ओकर सखी सभ चारू िदसनसँ ओकरा पकिड़ लेलक आ आपस ठगपुर गाम िदस िबदाभेल, जतए राजाक घर छल। ठग राजा इनाम <strong>दे</strong>बा लेल तैयार भेल आ अपन लड़कीक िबया<strong>ह</strong> ओकर बता<strong>ह</strong>लड़का संग करएबा लेल तैयार भेल। राजा अपना गाममे जतेक बाजा आ पालकी र<strong>ह</strong>ए, अपना ओि<strong>ह</strong>ठामअनबा लेल क<strong>ह</strong>लक। ओि<strong>ह</strong> गाम आ नगरक सभटा बाजा आ पालकी, सभटा राजा लग चल गेल।आब मीक बेटा गाम-गाममे पुछैत अिछ तँ सभ क<strong>ह</strong>लक जे सभटा बाजा आ पालकी राजा ओि<strong>ह</strong>ठाम चिलगेल। ओतएसँ अएलाक बा<strong>दे</strong> बाजा भेटत। ई सुिन मीक बेटा क<strong>ह</strong>लक जे ठीक अिछ <strong>ह</strong>म कनेक िदनरुिक जाइत छी। ओतए ए<strong>ह</strong>र बुिढ़याक बता<strong>ह</strong> बेटाक िबया<strong>ह</strong>क िदन पिड़ गेलैक। मीक बेटा ओि<strong>ह</strong> गामकबच्चासँ पुछलक जे ई बिरयाती कतए जाएत। बच्चा बाजल जे बिरयाती कत<strong>ह</strong>ु नि<strong>ह</strong> जाएत। <strong>ह</strong>मर गामकएकटा बुिढ़या एि<strong>ह</strong> बोनक पोखिरसँ एकटा कयाकेँ पकिड़ कऽ अनने अिछ। मीक बेटाकेँ िचता पैिसगेलैक जे ई वए<strong>ह</strong> लड़की तँ नि<strong>ह</strong> अिछ। मीक बेटा अपन सभटा पोशाक खोिलकऽ रािख <strong>दे</strong>लक आ एकटािभखमंगाक रूप धऽ कए राजाक आँगनमे गेल आ ओि<strong>ह</strong> लड़कीकेँ <strong>दे</strong>खलक आ इशारा कऽ <strong>दे</strong>लक जे साँझधिर <strong>ह</strong>म आएब। ओि<strong>ह</strong> ठामसँ बजीरक बेटा िनकिल कऽ बा<strong>ह</strong>र आएल आ ओि<strong>ह</strong> बुिढ़या आ ओकर बता<strong>ह</strong>बेटाक पता लगओलक। तँ <strong>दे</strong>खलक जे ओ बता<strong>ह</strong> बच्चा सभक संग गाए-म<strong>ह</strong>ीस चरेबाक लेल बोन गेलअिछ। मीक बेटा से<strong>ह</strong>ो बोन चिल गेल आ जतए पागल र<strong>ह</strong>ए, ओकरे संग खेलाए लागल। बच्चा सभकेँजखन भूख लगलैक तँ मी-पु आ ओि<strong>ह</strong> बता<strong>ह</strong> बच्चाकेँ छोिड़ कए चिल गेल। मीक बेटा ओि<strong>ह</strong> बता<strong>ह</strong>बच्चाकेँ बोनमे भीतर लए जाए छोिड़ <strong>दे</strong>लक आ ओकर सभटा कपड़ा लए लेलक। कनेक झलफल भेलमि<strong>ह</strong>सबार सभ गाए-म<strong>ह</strong>ीस लए घुरए लागल, तँ मीक बेटा से<strong>ह</strong>ो बता<strong>ह</strong> जेकाँ करैत घुिर आएल आ घरमे जाकए ओ<strong>ह</strong>ी लड़कीक चारू िदस घुिरआए लागल, जकरा संग ओकर िबया<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोमए बला छलैक। ओि<strong>ह</strong>ना ओओि<strong>ह</strong> घरमे से<strong>ह</strong>ो चिल गेल जतए ओ नागवती कया र<strong>ह</strong>ए आ ओतए जा कए क<strong>ह</strong>लक िक अ<strong>ह</strong>ाँ एि<strong>ह</strong> कपड़ाकेँबदिल िलअ आ पोटरी बाि<strong>ह</strong> कए बगलमे दबा िलअ आ राजाक लड़कीबला कपड़ा पि<strong>ह</strong>िर िलअ। आगाँिनकलू आ पाछाँ <strong>ह</strong>म जाइत छी। कया आगाँ िनकलिल, पाछाँ मीक बेटा बता<strong>ह</strong> जेकाँ करैत, दुनू बा<strong>ह</strong>रिनकिल गेल। दुनू ओतएसँ िबदा भेल आ जतए पोखिर छल ओतए प<strong>ह</strong>ुँिच गेल।39


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सुनल<strong>ह</strong>ुँ ठाकुरक बेटा। अ<strong>ह</strong>ी गपपर असी बरखक बुिढ़याकेँ फाँसी <strong>दे</strong>ल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ, राजा क<strong>ह</strong>लक जे ईबुिढ़या <strong>ह</strong>मर रायक ि<strong>ह</strong>सा लेबाक लेल ई षडय रचने र<strong>ह</strong>ए आ तेँ ओकरा फाँसी दए र<strong>ह</strong>ल अिछ।चािरमआब राजाका बेटा आ कया संग िकछु समए िबता कए बजीरक बेटा फेर घुिर आएल पालकी आ बाजालेल। ओि<strong>ह</strong> िदन पालकी आ बाजा दुनू भेिट गेल आ बजीर ओकरा लए चिल आएल। ब<strong>ह</strong>ुत नीक जेकाँदुनुक िबया<strong>ह</strong> भेल आ बिरयातीक संग अपन घरक लेल िबदा भेल।चलैत-चलैत िकछु दूर गेल तँ साँझ भए गेल। एकटा बड पैघ गाछक लग ओ ठाढ़ भए गेल। सभकेँखेनाइ खुआ कए सभ िकयो सूित गेल। रताक थकान र<strong>ह</strong>ए सभ िकयो िनमे सूित गेल। राितक बार<strong>ह</strong>बाजल तँ िबध-िबधाता आएल आ ओि<strong>ह</strong> गाछपर बैिस गेल। िबध बाजल- बड नीक जोड़ी लागल अिछ तँिबधाता क<strong>ह</strong>लक जे जोड़ी तँ ठीके बड नीक अिछ मुदा राजाक बेटा मिर जाएत। बीध पुछलक –िकएक।तँ िबधाता बाजल <strong>ह</strong>म तँ क<strong>ह</strong>ब मुदा एि<strong>ह</strong> बिरयातीमे सँ िकयो सुनैत <strong>ह</strong>ोएत, तँ ई बाँिच जाएत। ओि<strong>ह</strong> समयनागवी कया आ बजीर सुिन र<strong>ह</strong>ल छल। सभटा िमला कए पचीस टा संकट पड़त आ सभटा संकट ओबतेलक। भोर भेल तँ नागवी कया आ बजीर क<strong>ह</strong>लक जे ई बिरयाती सभकेँ एतएसँ आपस पठा िदअ आ<strong>ह</strong>म तीनू गोटे एतएसँ चली। ओतएसँ तीनू गोटे िबदा भेल आ चलैत चलैत िकछु दूर गेल तँ रताक कातमेदू टा गाछ छल। मीक बेटा आ कया क<strong>ह</strong>लक जे <strong>ह</strong>म तीनू गोटे <strong>ह</strong>ाथ पकिड़ कए चली। राजाक बेटाकेँबीचमे लए दुनू गोटे दुनू िदससँ <strong>ह</strong>ाथ पकड़लक आ लग गेल आ क<strong>ह</strong>लक जे <strong>ह</strong>म तीनू गोटे एतएसँ दौिग कएचली। ई कि<strong>ह</strong> कए ओ सभ दौगनाइ शुरू कएलक आ जि<strong>ह</strong>ना दौिग कए आगाँ गेल तँ दुनू िदसका गाछखिस पड़ल। पाछाँ घुिर कए ओ सभ <strong>दे</strong>खलक आ बाजल जे <strong>ह</strong>म सभ दौिग कए जे आगाँ नि<strong>ह</strong> अिबत<strong>ह</strong>ुँ तँ ई<strong>ह</strong>मरा सभक ऊपर खिस पिड़तए। ई कि<strong>ह</strong> ओ सभ आगाँ िबदा भेल। ओतएसँ चलैत-चलैत िकछु दूर आगाँओ सभ गेल तँ रतामे एकटा धार भेिट गेल तँ ओत<strong>ह</strong>ु ओि<strong>ह</strong>ना राजाक बेटाकेँ बीचमे लए दुनू िदससँ ओकर<strong>ह</strong>ाथ पकिड़ लेलक आ धारमे चलए लागल। ब<strong>ह</strong>ुत तेजीसँ ओ सभ आगाँ बढ़ल आ जि<strong>ह</strong>ना ऊपर गेल तँ बीचपािनसँ िनकिल गेल आ घुिर कए <strong>दे</strong>खलक तँ बोचपर नजिर पड़लैक। ओ सभ बाजल जे <strong>ह</strong>म सभ तेजीसँनि<strong>ह</strong> िनकिलत<strong>ह</strong>ुँ तँ बोच <strong>ह</strong>मरा सभकेँ पकिड़ लैतए, आ तकर बाद ओ सभ ओतएसँ िबदा भेल। अपन कलम-गाछी <strong>ह</strong>ोइत घर प<strong>ह</strong>ुँचैत गेल। मारते रास लोक ओतए जमा भए गेल आ राजाक बेटाकेँ <strong>दे</strong>खए लागल आक<strong>ह</strong>ए लागल जे बड नीक जोड़ी िमलल अिछ। ओ सभ म<strong>ह</strong>लक भीतर जेबाक पि<strong>ह</strong>ने अगुलका छत तोड़बा<strong>दे</strong>लक। राजाक बेटाकेँ बजीरक बेटा आ कयापर ओि<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ाम शक भेलैक। राजा आ कया म<strong>ह</strong>ल गेल। आबराजा पुछलक जे <strong>ह</strong>मर दोस बजीरकेँ बजाऊ। पूछए लागल जे दोस अ<strong>ह</strong>ाँ दुनू गोटे रतासँ घर धिर एतेकरास बात केल<strong>ह</strong>ुँ, से <strong>ह</strong>मरा बुझल नि<strong>ह</strong> भेल, से अ<strong>ह</strong>ाँ ओ सभ गप <strong>ह</strong>मरा क<strong>ह</strong>ू। बजीरक बेटा बाजल जे दोसई सभ कोनो गप नि<strong>ह</strong> अिछ। ई सभ <strong>ह</strong>म सभ <strong>ह</strong>ँसी कए र<strong>ह</strong>ल छल<strong>ह</strong>ुँ, जे <strong>दे</strong>खी जे <strong>ह</strong>मर सभ राजा दौिग40


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सकैत छिथ आिक नि<strong>ह</strong> , आ चिल सकए छिथ आिक नि<strong>ह</strong>। ताि<strong>ह</strong> ारे <strong>ह</strong>म सभ <strong>ह</strong>ँसी कए र<strong>ह</strong>ल छल<strong>ह</strong>ुँ। एि<strong>ह</strong>गपपर राजाकेँ िबबास नि<strong>ह</strong> भेलैक आ ओ क<strong>ह</strong>लक जे जे यिद ई गप अ<strong>ह</strong>ाँ नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ब तँ अ<strong>ह</strong>ाँकेँ फाँसीपरलटकबा <strong>दे</strong>ब। एि<strong>ह</strong> गपकेँ कया से<strong>ह</strong>ो सुिन र<strong>ह</strong>ल छली<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ािर कए बजीरक बेटा क<strong>ह</strong>लक जे जतएसँबिरयाती आपस भेल छल। िबधाता जे क<strong>ह</strong>ने छल ओ सभ गप क<strong>ह</strong>लक आ रतामे जे िबतल से<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>लक।ई सभ कि<strong>ह</strong>ते बजीरक बेटाक अद<strong>ह</strong>ा अंग पाथरक भए गेलैक। आ जखन सभ गप पूणर् भेल तँ बजीरकबेटा ओ<strong>ह</strong>ी कोचक बगलमे प<strong>ह</strong>ाड़ बिन गेल। िकछु िदनुका बाद राजाकेँ एकटा बेटा राितमे जम लेलक।क<strong>ह</strong>ल गपकेँ ओ<strong>ह</strong>ी समय ओ पूणर् करए लागल आ ओ<strong>ह</strong>ी प<strong>ह</strong>ाड़पर ओि<strong>ह</strong> बालककेँ रािख पघिरयासँ दू टुकड़ीकए <strong>दे</strong>लक। ओकर टुकड़ा <strong>ह</strong>ोइति<strong>ह</strong> बजीरक बेटा फेरसँ तैयार भऽ गेल आ क<strong>ह</strong>लक जे <strong>ह</strong>मरा आब ओलड़का िदअ। बजीरक बेटा ओि<strong>ह</strong> बालककेँ लए अपन सासुर गेल। ओ बार<strong>ह</strong> बजे राितमे प<strong>ह</strong>ुँचल। कोनोतर<strong>ह</strong>ेँ अपन ीक लग प<strong>ह</strong>ुँचल आ सभ गप कि<strong>ह</strong> बालककेँ आमक गाछक ठािढ़पर लटका <strong>दे</strong>लक। राितमेअपन ीकेँ कलममे अनलक आ बालककेँ ठािढ़परसँ उतािर कए नीचाँ कएलक आ क<strong>ह</strong>लक जे ई चूिलअ आ अपन <strong>ह</strong>ाथक कँगुिरआ आँगुर कािट कए एि<strong>ह</strong> बच्चापर छीिट िदअ। जखने ओ छीटलक तखने ओबच्चा कानए लागल आ तखने ओ ओकरा लए जा कए राजाकेँ <strong>दे</strong>लक। बजीरक बेटा क<strong>ह</strong>लक जे आब आइिदनसँ अ<strong>ह</strong>ाँक संग <strong>ह</strong>मर दोसितयारी समात भेल। ई कि<strong>ह</strong> बजीरक बेटा अपन घर घुरए लागल, तँ ओ<strong>ह</strong>ीसमय राजाकेँ ज्ञान ात भेल आ जा कए अपन दोतकेँ गरा लािग ओ क्षमा मँगलक आ क<strong>ह</strong>लक जे आइसँए<strong>ह</strong>न गलती <strong>ह</strong>मरासँ कि<strong>ह</strong>यो नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएत आ ई दोती बनल र<strong>ह</strong>तभास कुमार चौधरीमदािकनीसुतली राितमे गदर् मचल छलै।बरबजी ेनक पुी गामक लोक सुनने छलै, तकर किनयेँ कालक बाद रातुक िनतधताकेँ चीिर िप<strong>ह</strong>कारीआ ठ<strong>ह</strong>ाक वर सभ चारू कात पसरऽ लगलै। ओ<strong>ह</strong>ी गदर्मगोल पर मनोजक िन टूिट गेलै।41


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बीच आँगनमे चैकी पर िचतंग पड़ल छल। गुमार बेसी छलै। आँगनमे राखल चैिकये पर माइ िबछौन करबा<strong>दे</strong>ने छलै। गुमारक ारे सभक िबछौन आँगनेमे लागल छलै। आँगनक मड़बाक उतरबारी कात ओकर चैकीछलै जकर पौथान लग राखल चैकी पर ओकर माइक संग दीयर आ सुधा सूतल छलै-ओकरासँ छोट बि<strong>ह</strong>नकबेटा-बेटी। मड़बाक पुबारी कात राखल चैकी पर दीप सूतल छलै। पाँच भाइमे ओए<strong>ह</strong> टा गाम र<strong>ह</strong>ै छै आगामेसँ कॉलेज जाइत छै। छोटकी बि<strong>ह</strong>न मुीक िबछौन पुबारी घरक पछबिरया ओसारा पर छै आ मड़बाकमाँिट पर िनभेर सूतल छलै ओकर चरबा<strong>ह</strong> गेनमा। उतरबिरया घरमे काका र<strong>ह</strong>ै छिथन, जकर पछबिरयाअलंग झिड़ गेल छै। आ माा एकटा कोठली फूसक क<strong>ह</strong>ुना ठाढ़ छै। दिछनबिरया घरक तीन कोठलीमेभाइक पिरवार र<strong>ह</strong>ै छिन।आँगनमे इजोिरया िछिड़या गेल छै। मनोज जखन आँगन आएल छल, नीक जकाँ अ<strong>ह</strong>िरया जमकल र<strong>ह</strong>ै। सभसूित र<strong>ह</strong>ल छलै। खाली माइ जागल छलै, मुदा ओंघाइत एकटा चैकी पर बैसल छलै। थारी परसैतक<strong>ह</strong>लकै-बड़ राित भऽ गेलौ। कतऽ छलऽ अ<strong>ह</strong>ारमे?माइक ओइ बात पर ओकर मोन पाछाँ... ब<strong>ह</strong>ुत पाछाँ उिधआए लगलै। छोट... ब<strong>ह</strong>ुत छोट <strong>ह</strong>ोइत चल गेलओ। अिधक काल साँझ पड़लो पर आँगन घुरबामे <strong>दे</strong>री भऽ जाइक। मुदा, गामक जइ कोनो आँगनमे र<strong>ह</strong>ए आचा<strong>ह</strong>े जतबा अबेर <strong>ह</strong>ोइ, आँगन िदस जएबा लेले जखन िबदा <strong>ह</strong>ोबऽ लागए... लालटेम नेने चरबा<strong>ह</strong> ठाढ़ र<strong>ह</strong>ै।ओकरा <strong>दे</strong>िख अनेरो मनोजक मोन लो<strong>ह</strong>िछ जाइ। चरवा<strong>ह</strong> ओकर मोनक बात जेना बुिझ जाइ।-<strong>ह</strong>मरा पर िकएिबगड़ै छी बौआ? मािलक नइं मानलिन। क<strong>ह</strong>लिन-तािक लब<strong>ह</strong>ुन जतऽ <strong>ह</strong>ोिथ। अ<strong>ह</strong>ारमे कोना घुरता<strong>ह</strong>?आ, तामसें मुँ<strong>ह</strong> धुआँ कएने जखन मनोज अपन घर िदस <strong>िव</strong>दा <strong>ह</strong>ोअए, दरबजे पर लालटेम नेने ट<strong>ह</strong>लैत भेिटजािथन दादा(िपता)। <strong>ह</strong>ुनका <strong>दे</strong>िख ओकर ोध आर बिढ़ जाइ। दादा ओकर मोनक बात नइं जािन कोनाबुिझ जािथन-अनेरो तमसैलासँ की <strong>ह</strong>ेतऽ? समय पर नइं घूिर सकैत छऽ तऽ कम सँ कम टाॅचर् लऽ कऽजा। से<strong>ह</strong>ो नइं <strong>ह</strong>ोइ छऽ तऽ कि<strong>ह</strong> कऽ जा जे कोन आँगनमे र<strong>ह</strong>बऽ? घरे-घर ताकऽ तऽ नइं पड़तैक एना।अ<strong>ह</strong>ी घरे-घर तकनी पर ओकर मोन लो<strong>ह</strong>िछ जाइ। जेना ओ कोनो दुध-िपबा नेा र<strong>ह</strong>ए। ात भेला परओकर तामस आर बिढ़ जाइ। जे<strong>ह</strong>रे जाए, सभ पूछऽ लगै-राित क<strong>ह</strong>ाँ चल गेल र<strong>ह</strong>ी मनोज! चरवा<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मरोआँगन ताकऽ लेल आएल र<strong>ह</strong>ौ।मुदा मनोज कतबो तमसाए, दादाक यवथामे कोनो अतर नइं <strong>ह</strong>ोइत छलिन। साँझक बाद गामक कोनोआँगनमे र<strong>ह</strong>ए वा धार पार पेिठया-बजारमे अँटिक जाए, जखने <strong>िव</strong>दा <strong>ह</strong>ोइत छल लालटेम नेने चरबा<strong>ह</strong> ठाढ़ र<strong>ह</strong>ैछलै। आ, अपन दलान लग दोसर लालटेम नेने दादा ट<strong>ह</strong>लैत र<strong>ह</strong>ै छलिखन। माइक बात पर मनोजकेँ ओपुरना बात मोन पिड़ गेलै। आब ने ओ गाममे र<strong>ह</strong>ै अिछ, ने घरे-घर क्यो लालटेम नेने ठाढ़ र<strong>ह</strong>ै छै। दलान-दरबजा सु र<strong>ह</strong>ै छै। दादा नइं छिथन आब। ओकर संग ओकर छोटका भाइ सभ से<strong>ह</strong>ो बा<strong>ह</strong>रे र<strong>ह</strong>ैछै, गाममे र<strong>ह</strong>ै छै-माइ, एकटा छोट भाइ, एकटा छोट बि<strong>ह</strong>न आ भािगन-भिगनी...42


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आइ िदनेमे गाम प<strong>ह</strong>ुँचल छल। दलान सुे छलै। आँगनमे पैिस गेल छल। भनसा घरमे यत माइ <strong>दे</strong>िखतेदौिड़ कऽ आँगन आएल छलै आ <strong>ह</strong>ाथ पकिड़ शभूनाथकेँ भगवतीक घर लऽ गेल छलै। ओकरा खाली <strong>ह</strong>ाथणाम करैत <strong>दे</strong>िख ओकर आँजुरमे िकछु फूल आ दूटा टाका रािख <strong>दे</strong>ने छलै। भगवतीक बाद माइकेँ णामकऽ आँगन आएल ता उतरबिरया घरसँ काका ब<strong>ह</strong>ार भेलिखन-कखन अएलऽ? ने कोनो समाद, ने िची।कुशल-क्षेम िक ने!ओ पैर छूबैत क<strong>ह</strong>लकिन-आॅिफसक काजसँ दरभंगा आएल र<strong>ह</strong>ी। एक िदन लेल गामो चल अएल<strong>ह</strong>ुँ।-एे िदन लेल?-काकाक वर उदास भऽ गेलिन-एतुा <strong>ह</strong>ाल तऽ <strong>दे</strong>िखते छी। पच<strong>ह</strong>िर बरखक बूढ़ आ जीणर्रोगी। आब ई बबासीर एो क्षण चैन नइं लेबऽ दैत अिछ।-एतबा कि<strong>ह</strong> ओ शोिणतसँ भीजल धोती <strong>दे</strong>खबऽलगलिखन।ताबत माइ पछबिरया ओसारा पर िबछौन कऽ <strong>दे</strong>ने छलै। चैकी पर आिब कऽ जि<strong>ह</strong>ना बैसल, गेनमा पंखा<strong>ह</strong>ॱकऽ लगलै। कनेटा <strong>ह</strong>ाथपंखा। ओकरा फेर एकटा पुरना गप मोन पड़लै। दादाक यवथा आ <strong>ह</strong>ुनकरिनयम। जि<strong>ह</strong>ना श<strong>ह</strong>रसँ क्यो आएल िक बड़का पंखा लऽ गेनमाक िपी टुनमा ठाढ़ भऽ जाइत छलै। अढ़ाइ<strong>ह</strong>ाथक डटा लागल बड़का पंखा! टुनमाक <strong>ह</strong>ाथ तैयो लगातार चलैत छलै-घटो।पछबिरया घरक ओसारा परक चैकी पर जखन चा<strong>ह</strong> पीिब, आ जलखै कऽ पिड़ र<strong>ह</strong>ल, ब<strong>ह</strong>ुत रास पुरना बातमोन पड़लैक। भाइ गाममे नइं छलिखन। दिक्षणबिरया घर जा भौजीकेँ णाम कऽ अएलिन। धीया-पूता सभकूल-कॉलेज चल गेल छलै। माइ भनसाघरमे भानस-भातमे यत छलै। असगर चैकी पर पड़ल ओकरमोन बौआइत र<strong>ह</strong>लै।आँगनक सभटा चीज ची<strong>ह</strong>ल, मुदा तैयो नवे सन लगै। ओना, नव <strong>ह</strong>ोएबाक सती सभ चीज पुरनाए गेल छलैआँगनमे। पछबिरया कोठे टा नव छलै, जकर ओसारा पर राखल चैकी पर ओ पड़ल छल। मुदा, ओकरोदुनू कोठली आ सॱसे ओसारामे एखनो माँिटए-माँिट छलै। कोठली ओसाराक संग भनसाघरकेँ से<strong>ह</strong>ो सीमेटकरबा <strong>दे</strong>बाक दादाक बड़ इच्छा र<strong>ह</strong>िन, आ ओ<strong>ह</strong>ू सँ पैघ इच्छा र<strong>ह</strong>िन पछबिरया घरक कोठा पर चढ़बा लेलसीढ़ी बना <strong>दे</strong>बाक। माइ कि<strong>ह</strong>यो काल दाबल वरेँ बजैत छै-एतबो नै पार लगैत छऽ तोरा सभकेँ। अपना नइंकाज छऽ, मुदा बापक आमाकेँ शाित भेटत<strong>ह</strong>,<strong>ह</strong>ुनको लेल तऽ एतबा करबा लै<strong>ह</strong>। ओ एकसर एतेक कऽगेलखुन, तोरो लोकिन तँ पाँच छऽ...से, ओकरा बुते िकछुओ क<strong>ह</strong>ाँ सभव भेल छै? पछबिरया घरक सीढ़ी आ सीमेटक कोन कथा,पुबािर घरकमरमित पयर्त पार नइं लागल छै। चारू कोठली बरसातमे पोखिर बिन जाइत छै-एो बु बा<strong>ह</strong>र नइं। ओ<strong>ह</strong>ोपे <strong>दे</strong>बाल छै, मुदा छतमे टीन पाटल छै।43


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्दादा सभ वषर् ओकर नट-बोट बदिल, पोलिटस लगबा दैत छलिखन... बीच-बीचमे कोनो चदरा बदलबा दैतछलिखन। आब वषर्क वषर् भऽ जाइत छै। पुबािर घरक उतरबिरया आ दिछनबिरया कोठलीक <strong>दे</strong>बाल वषकपािनसँ अलिग गेल छै। <strong>दे</strong>बाल टेढ़ भऽ गेल छै, कि<strong>ह</strong>यो खिस सकैत छै! दुनू िबचला कोठलीक आसमानीरंगक <strong>दे</strong>बाल पर पािनक टघारसँ <strong>िव</strong>िचा-<strong>िव</strong>िचा रेखाकृित बिन गेल छै। पुबारी कातक ओसारा जे दलानककाज करैत छै, एकदम बदरंग भेल छै। िकरिमची रंग धोखिड़ गेल छै आ फशर् परक िसमटी ठाम-ठामउखिड़ गेल छै।मुदा, माइ आब एकर सभक चच नइं करैत छै ओकर गाम अएला पर। पि<strong>ह</strong>ने करैत छलै। ओइ चच परओ उसाि<strong>ह</strong>त भऽ सभटा बजट बना लैत छल। सीढ़ीक बजट, िसमटीक बजट, मरमितक बजट। फेरगामसँ चल जाइत छल। अिगला बेर फेर बजट बनैत छलै। मुदा आब ओकर चच नइं <strong>ह</strong>ोइत छै। माइकेँदोसरे िचता छै-जे<strong>ह</strong>ो खेत बाँचल छऽ, परितए र<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>। तोरा लोकिन <strong>दे</strong>खब<strong>ह</strong> नइं,तऽ <strong>ह</strong>म आँगनसँ कतेक की<strong>दे</strong>खबइ! एकटा बड़दसँ कत<strong>ह</strong>ु खेती भेलै अिछ? भाँजवला बड़ झँझट करैत अिछ। गाममे पाइयो <strong>दे</strong>ला परआब <strong>ह</strong>ऽर लेल क्यो बड़द नइं दैत छै। दाउन करबा लेल बड़द नइं <strong>ह</strong>ोइत छै। सभ झरबा लैत अिछबोझाकेँ।माइक इ<strong>ह</strong>ो बात कैक बेर सुनने छल मनोज आ ओकरो बजट बनल छलै। तकर बाद तीन खेप गाम आएलअिछ। ने माइ चच करैत छै, ने ओ मुँ<strong>ह</strong> खोलैत अिछ।पछबिरया घरक ओसारा पर पड़ल-पड़ल मनोज इए<strong>ह</strong> सभ सोिच र<strong>ह</strong>ल छल। माइ एक बेर आरो चा<strong>ह</strong> दऽगेलै। ओ तैयो ओि<strong>ह</strong>ना पड़ल छल। दोसर बेर भनसे घरसँ माइ टोकलकै-एना पड़ल िकए छऽ! न<strong>ह</strong>ा-सोनाकऽ गामक लोक सभसँ भेट कऽ आबऽ।तैयो ओ ओि<strong>ह</strong>ना पड़ल र<strong>ह</strong>ल। न<strong>ह</strong>एला-खएलाक बादो िबछौने पर पड़ल र<strong>ह</strong>ल। िक<strong>ह</strong>रो जएबाक इच्छा नइंभेलै खएला-पीलाक बादो। माइयो आिब कऽ ओ<strong>ह</strong>ी ओसारा पर पिटया िबछा बैिस गेलै। ओकरा ओि<strong>ह</strong>ना पड़ल<strong>दे</strong>िख पुछलकै-नोकरक कोनो इतजाम भेलऽ की नइं।ओ मूड़ी डोला <strong>दे</strong>लकै। माइ िचितत <strong>ह</strong>ोइत क<strong>ह</strong>लकै-तखन तऽ बड़ झँझट <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>ेतिन। िचलकाउरछिथ, दुनू नेा छोट छिन। ऊपरसँ एतेकटा पिरवारक भानस-भात। ऐ गाममे तऽ आब आिग लागल छै।क्यो छोटका लोक बाते नइं सुनैत अिछ। क्यो तैयारो भेल जएबाक लेल तऽ ओकर पीक मािलक झटब<strong>ह</strong>का दैत छिथन-खबरदार जॱ गेलें। बसबें <strong>ह</strong>मर जमीनमे आ काज आन पीक। ए<strong>ह</strong>न-ए<strong>ह</strong>न पीदार सभछथुन। तो<strong>ह</strong>र पी तऽ सफाचट छऽ। लोके कम, ओ जे<strong>ह</strong>ो छऽ से बा<strong>ह</strong>र जाइ लेल तैयार नइं। गाममेभुखले र<strong>ह</strong>त, मुदा बा<strong>ह</strong>र नीक-िनकुत नइं जुड़तैक। एकटा तैयार भेल छथुन। छिथ तऽ ाणे, मुदाभानसक संग अइंठ-कूठ से<strong>ह</strong>ो करऽ लेल तैयार छिथ। पिछलो बेर तोरा क<strong>ह</strong>ने रि<strong>ह</strong>अऽ।-ककरा दऽ क<strong>ह</strong>ै छें?-मनोज मोन पाड़ैत पुछलकै।44


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्-ओए<strong>ह</strong>, मदाक बेटा...।मनोजकेँ मोन पिड़ गेलै। पिछला बेर माइ चच कएने छलै। मदाक नाम सुिन ओ चैंकल छल। मदािकनीओकरे गामक छलै, ओकर संग खेलाएल छलै। ओकरा बेटाक नाम सुिन ओकरा आयर् भेल छलै-मदाकबेटा िकऐक भनसीयाक काज करतै! ओकर वर तऽ कलकामे कमाइत छै। सासुरोमे खेत-पथार छै।माइ कने घृणासँ क<strong>ह</strong>लकै-सभटा अपन चािल आ कमर्। वर छोिड़ <strong>दे</strong>ने छै, घरोसँ िनकािल <strong>दे</strong>ने छै। चािरटाधीया-पूता छै। वषर् िदनसँ बापक लग पड़ल अिछ। गरीब बाप-माइ अपने बेटा सभ पर आित छै। चािरगोटेक पेट कोना भरतैक? दुनू जेठका मजूरी करैत छै-अपनो ढ<strong>ह</strong>नाएल िफरैत अिछ, चािल सुधरै तखन ने?सूिन कऽ आयर् आ दुःख भेलै। मदा ओकरासँ जेठ छल वयसमे। किनयाँ-वरक खेलमे कि<strong>ह</strong>यो काल ओओकरो किनयाँ बनैत छल। ओना बेसी काल ओकर किनयाँ बनैत छल मोना। ओ जे<strong>ह</strong>ने सुिर छल, ते<strong>ह</strong>नेशात। किनयाँ बिन खपटाक बासन सभमे काँच बालु आ तरकारीक बितया सभ रािख ओकरा लेल भानसकरैत छल आ फेर कूलक कोठलीक मािटमे ओकर किनयाँ बिन चुपचाप ओकरा संग सूित र<strong>ह</strong>ै छल।मदा सुदर नइं छल। रंग ओकर कारी नइं, तऽ गोरो नइं छलै। केश भुल छलै जकरा कतबो तेल-कूड़दैत छलै, भुले र<strong>ह</strong>ै छलै। आँिख छोट-छोट छलै, मुदा शैतानीसँ नचैत। ने बेसी दुबर, ने मोट। चािलफुितर्गर छलै, <strong>ह</strong>रदम बुझाइ जेना पड़ाएल जाइत <strong>ह</strong>ोअए। गाल फूलल-फूलल आ लाल पातर ठोर र<strong>ह</strong>ै, जकराअिधक काल ओ िबचकाबैत र<strong>ह</strong>ै छल। ओ जि<strong>ह</strong>या ओकर किनयाँ बनैक,अकच्छ करऽ लगै। जाि<strong>ह</strong> कोठलीमेसभ किनयाँ-वर पड़ल र<strong>ह</strong>ै, ततऽ नइं सुतैक। कि<strong>ह</strong>यो कोनो झॲझमे, तऽ कि<strong>ह</strong>यो कोनो कोनटामे लऽ जाइ आबुझनुक जकाँ बजैक-वर-किनयाँ कतौ सभक सामने सुतलैक अिछ संगे!मुदा संग सुतैत <strong>दे</strong>री ओ तंग करऽ लगैक-एना कल-बल की पड़ल छें! वर-किनयाँ एना नइं पड़ल र<strong>ह</strong>ै छैचुपचाप।-तऽ गप करऽ ने कोनो! मोना तऽ कतेक रास गप करैत अिछ।-ओ बकलेल अिछ। वर-किनयाँ खाली गपे करैत रि<strong>ह</strong> जाएत तऽ िबआ<strong>ह</strong> कथी लेल करत, संगे िकऐसुतत?-मदा बुझनुक जकाँ बजैक।-तऽ तो<strong>ह</strong>ॴ क<strong>ह</strong>, वर-किनयाँ की करैत छै!िझा-झोरी <strong>ह</strong>ोबऽ लगै। क<strong>ह</strong>ुना अपन पैट स<strong>ह</strong>ारैत ओ उिठ कऽ पड़ाए तऽ मदा खूब <strong>ह</strong>ँसैक-लाज <strong>ह</strong>ोइ छैमौगाकेँ।45


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पड़ाइत मनोजकेँ मोना भेटैक तऽ मुँ<strong>ह</strong> कनौन आ आँिखमे नोर-<strong>ह</strong>म नइं बनबैक कमलेशक किनयाँ! नंगिरयाबऽलगै अिछ। ओकर किनयाँ मदा बनतैक। <strong>ह</strong>म तोरे किनयाँ बनबौक।मुदा बीच-बीचमे मदा शैतानी करैक आ मोनाकेँ कमलेश लग पठा दै आ अपने मनोजक संग लािग जाइ-<strong>ह</strong>मएकरे किनयाँ बनबै, मौगाकेँ लाज <strong>ह</strong>ोइत छै।आ, एकसर <strong>ह</strong>ोइत <strong>दे</strong>री ओ झट पैट खोिल, ॉक उनिट लैक आ मनोज लंक लऽ कऽ पड़ाए।मुदा, ओ<strong>ह</strong>ी ॉक उनटाबऽवाली मदाक जखन <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> भेलै, चािरटा मौगी टांिग कऽ कोबर घर लऽ गेलै आसभक नूआ िचरी-चॲत कऽ <strong>दे</strong>लकै आ मुँ<strong>ह</strong>-कान नछोिड़ लेलकै।आ, ओि<strong>ह</strong> मदाकेँ वर घरसँ िनकािल <strong>दे</strong>लकै आ बेटा मजूरी करैत छै, से सुिन ओइ िदन मनोज तध रि<strong>ह</strong>गेल छल। माइकेँ तकाल कोनो जवाब नइं दऽ सकल छल। साँझ खन मदा अपने आएिल छलै। माइको<strong>ह</strong>रो गेल छल। मदा लग आिब ठािढ़ र<strong>ह</strong>लै, क<strong>ह</strong>ला पर बैसलै नइं। एकटा फाटल नूआमे सॱसे <strong>दे</strong><strong>ह</strong>झाँपल। दोसर कोनो वा नइं। आंिगयो नइं। शरीर सुखाएल, आँिखक नीचाँ कारी छाँ<strong>ह</strong> आ ठोरोकिरआएल। मनोजकेँ मोन पड़लै जे मदाक ठोर कतेक पातर आ लाल र<strong>ह</strong>ै। ओकरा एकटक <strong>दे</strong>खैत <strong>दे</strong>िखमदा क<strong>ह</strong>लकै-की <strong>दे</strong>खै छें एना! अनिच<strong>ह</strong>ार लगै िछयौ <strong>ह</strong>म?-नइं... से बात नइं! <strong>दे</strong>खै छिलयौ जे तो<strong>ह</strong>र ई <strong>ह</strong>ाल िकऐ भेलौ? के<strong>ह</strong>न तऽ सुखी छलें अपन घरमे!मदा <strong>ह</strong>ँसलकै-से तॲ कोना जानऽ गेलें जे सुखी र<strong>ह</strong>ी। <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क बाद की पि<strong>ह</strong>नो घुिर कऽ कि<strong>ह</strong>यो पुछलें जेंकोना छें मदा? नेनामे पैट खोिल दैत छिलयौ, ताि<strong>ह</strong> डरेँ जे पड़ाइत छलें, से डर भिरसक लगले रि<strong>ह</strong>गेलौ।मनोजकेँ लाज भेलै। मदा ठीके क<strong>ह</strong>ैत छै। ओकरा नइं जािन मदासँ िकऐ बािज नइं <strong>ह</strong>ोइत छलै। मदाजखन कने पैघो भेलै, ओकर चारू कात घटो बौआइत र<strong>ह</strong>ै छलै। पोखिरक जाि<strong>ह</strong> घाट पर ओ न<strong>ह</strong>ाइतछल, ठीक ओकरे न<strong>ह</strong>एबाक समय सभ िदन ओ पािनमे पैिस घटो चुभकैत र<strong>ह</strong>ै छलै। मनोज <strong>ह</strong>ेिल कऽ जािठलगसँ भऽ आबए, मुदा ओ ओि<strong>ह</strong>ना छाती भिर पािनमे डूबल घटो ठािढ़ र<strong>ह</strong>ै। जाि<strong>ह</strong> आँगनमे ओकर ताश-कौड़ीक अडा जमए, मदा ओ<strong>ह</strong>ी ठाम भेिट जाइ। मुदा वर-किनयाँक खेलमे जे ओकरासँ डेराएल, सेडेराएले र<strong>ह</strong>ल मनोज।मदा ओ<strong>ह</strong>ी बात पर <strong>ह</strong>ँसी कएलकै आ मनोजकेँ लाज भेलै। अपनाकेँ वभा<strong>िव</strong>क बनएबाक चेा करैतक<strong>ह</strong>लकै-से बात नइं छलै मदा। तो<strong>ह</strong>र <strong>ह</strong>ाल तऽ बुिझते छिलयौ, जा धिर गाममे र<strong>ह</strong>ी। आब तऽ अपने गामअनिच<strong>ह</strong>ार भेल जाइए। कि<strong>ह</strong>यो काल अबै छी। मुदा तोरा दऽ सुिन कऽ बड़ दुख भेल। िमसरक मित एनािकऐ खराब भेलिन? एि<strong>ह</strong> वयसमे, धीया-पूताक संग िकऐ यािग <strong>दे</strong>लखुन तोरा?झगड़ा भेल छलौ?46


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मदा फेर <strong>ह</strong>ँसलै-संग रि<strong>ह</strong>ते कि<strong>ह</strong>या छलॱ जे झगड़ा <strong>ह</strong>ोइत? ओ कलका, <strong>ह</strong>म गाम। कि<strong>ह</strong>यो काल वषर्मे एकबेर, पाँच-सात िदन आिब जाइत छला<strong>ह</strong>। झगड़ो करबाक बेर क<strong>ह</strong>ाँ भेटेत छल?-तखन की भेलौ?-मनोजक पर ओ फेर <strong>ह</strong>ँसल, गामक लोक एखन धिर नइं क<strong>ह</strong>ने छौ? सभकेँ बूझलछै। जकरेसँ पुछब<strong>ह</strong>ी, सए<strong>ह</strong> कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>तौ-<strong>ह</strong>म कुलटा छी, िकदन छी। ए<strong>ह</strong>ी कलंकक संग घरसँ <strong>िव</strong>दा कएनेछिथ। मुदा <strong>ह</strong>म तऽ कि<strong>ह</strong>यो नइं क<strong>ह</strong>ने रि<strong>ह</strong>अिन जे पितवरता आ सदवरता छी।मनोजकेँ अवाक <strong>दे</strong>िख ओ आगू बाजिल-तोरा क<strong>ह</strong>बामे लाज नइं! तोरा लगमे नेेमे अपन ॉक उघािर लैत र<strong>ह</strong>ीआ तॲ पड़ा जाइत र<strong>ह</strong>ें। सभ पुरुष तोरे सन नइं <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जि<strong>ह</strong>या गामक सभ ाीगण उठा कऽ <strong>ह</strong>मराकोबरामे ठेिल <strong>दे</strong>ने छल, तो<strong>ह</strong>र िमसरकेँ बड़ <strong>ह</strong>ड़बड़ी भऽ गेल र<strong>ह</strong>िन। जि<strong>ह</strong>या कि<strong>ह</strong>यो वषर् दू वषर् पर गामअबैत छला<strong>ह</strong>, एे ियाक <strong>ह</strong>ड़बड़ी र<strong>ह</strong>ै छलिन। तकर बा<strong>दे</strong> िकछु।मनोज रोकैत क<strong>ह</strong>लकै-तऽ एि<strong>ह</strong>मे कोन <strong>ह</strong>जर् छलै! वामीक अिधकार छलै ओ। एि<strong>ह</strong>मे घरसँ िनकालबाक कोनबात भेलै?मदा फेर <strong>ह</strong>ँसिल-बात तकरे बाद भेलै। ओ सटल रि<strong>ह</strong> पाँच-सात िदनमे चल जाइत छला<strong>ह</strong>। आँगनमे एकसर<strong>ह</strong>म ाीगण! ने सासु, ने ननिद। कतेक बेर क<strong>ह</strong>िलअिन-<strong>ह</strong>मरो कलका लऽ चलू, मुदा नइं लऽ गेला<strong>ह</strong>। लऽकोना जैतिथ? बापक माथ पर भार छिलअिन। क<strong>ह</strong>ुना छुी पौलिन। जमाइ अनलिन मूखर्, आॅिफसमे दरबान।घर र<strong>ह</strong>िन तखन ने लऽ जैतिथ कलका! मास-दू मास पर मनीआडर्र पठा िनित भऽ जाइत छला<strong>ह</strong>।मनोज फेर टोकलकै-ई तऽ भेलै नौकरीक <strong>िव</strong>वशता। टाका तऽ पठा दैत छलखुन, तखन फेर की भेलौ?मदाक <strong>ह</strong>ँसी आर बिढ़ गेलै-तखने तऽ असली बात भेलै। सु आँगनमे एकसर मौगीक खोज-खबिरलेबऽवला, स<strong>ह</strong>ानुभूित <strong>दे</strong>खाबऽवलाक संख्या बढ़ैत गेलै। पि<strong>ह</strong>ने अएला<strong>ह</strong> एकटा िपितऔत <strong>दे</strong>योर। भौजी-भौजीकरैत एक िदन नइं छोड़लिन। फेर परिक गेला। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ परिक गेल<strong>ह</strong>ुँ। मुदा <strong>ह</strong>ुनका रोकलकिन अपने ाी।तखन आएल गामक सबधे एकटा जाउत। काकी-काकी करैत ओ<strong>ह</strong>ो ओ<strong>ह</strong>ने...।मनोज बीचमे रोिक <strong>दे</strong>लकै-आ तोरा नीक लगैत गेलौ, पिरकल गेलें। तखन तऽ वािजबे िनकािल <strong>दे</strong>लखुनतोरा। कोनो पुरुष सै<strong>ह</strong> करैत!ओकर आँिख ोधसँ भभिक उठलै-ठीके क<strong>ह</strong>ै छें! सभ पुरुष एि<strong>ह</strong>ना करैत अिछ। ओकरा दूिर कऽ िक<strong>ह</strong>रोचिल दैत अिछ, आ मौगी एकसर ओकर बाट <strong>दे</strong>खौ, अपनाकेँ झाँिप-तोिप कऽ राखौ। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ झाँिप-तोिप कऽर<strong>ह</strong>ै र<strong>ह</strong>ी। मुदा चारू कातसँ <strong>ह</strong>ाथ लपकल। मुदा से उघार <strong>ह</strong>ोएबा लेल तऽ नइं िनकलल<strong>ह</strong>ु ँ ओइ घरसँ।िनकलल छी ओइ घरमे पच्चीस वषर् िबता कऽ, जखन <strong>ह</strong>मरा संग र<strong>ह</strong>बाक इच्छा तो<strong>ह</strong>र िमसरकेँ नइं <strong>ह</strong>ोइतछिन। ओ एकटा नव रािख नेने छिथ, कलकेमे। कमाइयो बिढ़ गेल छिन। आब <strong>ह</strong>मर काज नइं छिन।47


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्चालीसक वयस पार भेलाक बाद, प<strong>ह</strong> वषर्क बेटाक माइ बनलाक बाद <strong>ह</strong>म िछनािर बिन गेल छी। आबचारूमे कोनो सतान <strong>ह</strong>ुनकर नइं छिन, ओ ककरो बाप नइं छिथन। सभ अनजनुआक जनमल आ टूअरअिछ। बड़काकेँ रािख ल<strong>ह</strong>ी तॲ, सभ काज कऽ <strong>दे</strong>तौ। ने तऽ <strong>ह</strong>मरे रािख ले, भानस-भात, ट<strong>ह</strong>ल-िटकोरा सभकऽ <strong>दे</strong>बौक, तो<strong>ह</strong>र नेो सभकेँ खेला-खुआ कऽ पोिस <strong>दे</strong>बौक।मनोज कोनो उर नइं दऽ सकलै। तावत माइ आिब गेलै। ओ माइयोकेँ एक बेर फेर <strong>िव</strong>नती कएलकै आचल गेल। माइ ओकर जाइते पुछलक-की क<strong>ह</strong>ैत छलऽ तोरा?-ओए<strong>ह</strong> अपन बेटाकेँ, चा<strong>ह</strong>े अपने राखऽ दऽ क<strong>ह</strong>ैत छल। भानस-भात, ट<strong>ह</strong>ल-िटकोरा सभ गछैत छल।माइ एकदम िनषेध कएलकै-ए<strong>ह</strong>न काज िक<strong>ह</strong>ु ने किर<strong>ह</strong>ऽ! बेटाकेँ रखब<strong>ह</strong> तऽ रािख लै<strong>ह</strong>। मुदा अपना नइं।मोद लऽ गेल छलिखन अपना संग धनबाद। भारी काड मिच गेलिन। बड़का अडा बिन गेलिन डेरा।किनयाँसँ िनय झगड़ा <strong>ह</strong>ोबऽ लगलिन। <strong>ह</strong>ािर कऽ पठा <strong>दे</strong>लिखन।आ अइ बेर गाम अएला पर माइ फेर क<strong>ह</strong>लकै-ओ जाएब गछैत छिथ, ओए<strong>ह</strong> मदाक बेटा।माइकेँ तखनो कोनो जवाब नइं दऽ सकलै। साँझ धिर ओि<strong>ह</strong>ना पछबिरया घरक पुबिरया ओसारा पर पड़लर<strong>ह</strong>ल। धीया-पूता सभ कूलसँ घुिर गोड़ लगलकै।आँगनसँ बा<strong>ह</strong>र आएल तखन अ<strong>ह</strong>ार नइं भेल र<strong>ह</strong>ै। उतरबिरया घरक दरबजा पर काकाक संग लाल काकाबैसल छलिखन। गोड़ लगलिखन तऽ आशीवद दैत क<strong>ह</strong>लिखन-अखन र<strong>ह</strong>बऽ ने!-नइं काका। कािए चल जाएब। छुी नइं अिछ।मनोजक जवाब पर लाल काका पैघ साँस लैत क<strong>ह</strong>लिखन-नीके करैत छऽ। ई गाम आब र<strong>ह</strong>बा जोगर छऽ<strong>ह</strong>ोनइं! <strong>ह</strong>मरा लोकिन बूढ़-अथवल, जकरा कोनो उपाय नइं अिछ, पड़ल र<strong>ह</strong>ै छी। लऽ चलऽ <strong>ह</strong>मरो सभकेँ! दूसाँझ खएब<strong>ह</strong> आ धीया-पूताकेँ खेलबैत पड़ल र<strong>ह</strong>ब<strong>ह</strong>। िकताब-पिका जमा कऽ िद<strong>ह</strong>ऽ पढ़ैत पड़ल र<strong>ह</strong>ब।मनोज <strong>ह</strong>ँसैत क<strong>ह</strong>लकिन-तऽ चलू ने लाल काका! अ<strong>ह</strong>ाँ तऽ सब बेर एि<strong>ह</strong>ना क<strong>ह</strong>ैत छी, मुदा माया छोड़ैतअिछ? अिबतो छी कि<strong>ह</strong>यो काल, तऽ दोसरे िदनसँ मोनमे <strong>ह</strong>िदली पैिस जाइत अिछ-गाममे कोना की <strong>ह</strong>ैत!पड़ा अबै छी लगले।लाल काका ओि<strong>ह</strong>ना पैघ साँस लैत क<strong>ह</strong>लिखन-ठीके क<strong>ह</strong>ै छऽ <strong>ह</strong>ौ! क<strong>ह</strong>ाँ छोड़ैत अिछ माया? ई गाम र<strong>ह</strong>बाजोगरक अिछ आब? नकर्सँ बर। ने सयता, ने िशाचार। नवका छॱड़ा सभक उडताक कथेकोन, बुढ़बो लोकिनक आचरण <strong>दे</strong>िख दंग र<strong>ह</strong>ै छी। इए<strong>ह</strong>, मोन नइं लगैत अिछ तऽ भाइ लग आिब बैसैतछी। आर कत<strong>ह</strong>ु जाइ छी <strong>ह</strong>म! <strong>दे</strong>यर आर ोथेस इन योर िभलेज नाउ!48


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लाल काकाक बात पर मनोज चैंकल नइं छल। ओकरा पिछलो बेर ई बात सुनल छलै। उतरबािर भीड़ परघरे-घर राितकेँ अडा जमैत छै। सेठ मुरली िमसरकेँ सभ घर नोत <strong>ह</strong>ोइत छिन। अ<strong>ह</strong>ी गाममे र<strong>ह</strong>ै छिथ आबमुरली। अपन घर नइं जाइत छिथ। भोला झाक <strong>िव</strong>धवा बेटी <strong>ह</strong>ुनका वामी मािन नेने छिथन, गामो मािन नेनेछिन, मुदा खाली भोला झाक बेटीसँ सेठ मुरलीक मोन नइं भरैत छिन। टोलक सभ घरमे <strong>ह</strong>ुनकर अडाजमैत छिन। गामक नीक-नीक लोक ओइ बैसारमे शािमल <strong>ह</strong>ोइत छिथ। लाल काकाकेँ बदत नइं <strong>ह</strong>ोइतछिन।मुदा, गामक लोककेँ सभटा रुचैत छै! बूढ़ सभक संग छॱड़ो सभ ओइ बैसार सभमे <strong>ह</strong>ुलकी दैत अिछ। सभभोरका ेनसँ दरभंगा जाइत अिछ कॉलेज, आ कि<strong>ह</strong>यो सतबजी, तऽ कि<strong>ह</strong>यो बरबजी गाड़ीसँ गाम अबैतअिछ। छुी आ शािन-र<strong>िव</strong>केँ गामेमे <strong>ह</strong>ला-गुला कएलक, िप<strong>ह</strong>कारी मारलक आ राित-<strong>िव</strong>राित चोर-चा<strong>ह</strong>र आिछनरपन कएलक! कथूक ले<strong>ह</strong>ाज नइं छै। लाल काका पिछलो बेर क<strong>ह</strong>ने छलिखन।ओकरा को<strong>ह</strong>रो जएबाक मोन नइं भेलै। बेसी ठाम ए<strong>ह</strong>ने गप, ने तऽ गोलैसी आ पाटा-पाटीक गप! ओ सोझेलाइेरी िदस गेल। ओतऽ साँझसँ िजक खेलाड़ी सभ जुटैत अिछ! पेोमेक्स जरा कए,ने तऽ लालटेमो लेिसकऽ ओ<strong>ह</strong>ो बाजी पर बाजी खेलाइत चल गेल।जखन घुरल, सॱसे गाम िनसबद छलै। आँगनोमे कोनो सुगबुगी नइं। खाली एकसरे जागिल माइ ओंघाइतबैसल छलै! परिस कऽ थारी आगूमे दैत क<strong>ह</strong>लकै-बड़ अबेर भेलऽ। कतऽ चल गेल छलऽ अ<strong>ह</strong>ारमे?आ, ओकरा ब<strong>ह</strong>ुत रास बात मोन पड़लै। दादा मोन पड़लै आ मोन पड़लै आँगने-आँगन लालटेम लऽ कऽतकैत अपन चरवा<strong>ह</strong>। ओ<strong>ह</strong>ी मृितमे भोितआएल आँिख लािग गेलै।बरबजी टेनक पुीक िकछुए कालक बाद गाममे कचबच-कचबच <strong>ह</strong>ोबऽ लगलै। ओकर िन नीक जकाँटूिट गेलै। बीच आँगनमे चैकी पर िचतंग पड़ल छल। ऊिठ कऽ आवाजक अख्यास कएलक। बुझएलै जेनाब<strong>ह</strong>ुत रास लोक पुबारी िदस आिब र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोइ। ओ ऊिठ कऽ आँगनसँ बा<strong>ह</strong>र आएल।भीड़ ओकरे दरबजा िदस आिब र<strong>ह</strong>ल छलै। बड़का ठ<strong>ह</strong>ा लािग र<strong>ह</strong>ल छलै आ बीच-बीचमे िप<strong>ह</strong>कारी।मनोजक उसुकता बिढ़ते गेलै।भीड़ लगले नइं प<strong>ह</strong>ुँचलै ओकर दलान पर। सभ आँगनमे गेलै आ अतमे ओकर दरबजा िदस बढ़लै। दृय<strong>दे</strong>िख ओ अवाक रि<strong>ह</strong> गेल।दू टा छॱड़ा दुनू िदससँ मदाक बाँि<strong>ह</strong> मोिड़ पकड़ने छलै। ओ ओकरा धिकया-धिकया आगू ठेिल र<strong>ह</strong>ल छलै।मदाक आँिखमे ने नोर छलै, ने याचना। एकटा <strong>िव</strong>िचा सन पथराएल दृि, जेना जे िकछु भऽ र<strong>ह</strong>ल49


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्छलै, तकर कोनो ज्ञान नइं <strong>ह</strong>ोइ ओकरा। कोना यंाचािलत पुतला जकाँ भीड़क संग आगू ठेला र<strong>ह</strong>ल छल।छॱड़ा सभक संख्या गोड़ दसेक। तकरा पाछाँ िकछु गामेक लोक भीड़क तमाशा <strong>दे</strong>खबा लेल संग भेल।मदाक <strong>ह</strong>ाथ मोड़ने ठाढ़ रमेश आ दीनूकेँ मनोज डँटलकै-छोिड़ द<strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>ाथ! एना क्यो िागणक संग यव<strong>ह</strong>ारकरैत अिछ! लाज नइं <strong>ह</strong>ोइत छौ तोरा लोकिनकेँ?दुनू ओकर <strong>ह</strong>ाथ छोिड़ <strong>दे</strong>लकै आ आर आगू आिब दीनू बाजल-<strong>ह</strong>मरा सभकेँ िकऐ लाज <strong>ह</strong>ैत? लाज तऽ एकरा<strong>ह</strong>ेबाक चा<strong>ह</strong>ी। अपना संग गामक इजित बजारमे नीलाम करैत अिछ। आइ <strong>ह</strong>मरा सभकेँ सतबजी ेन छूिटगेल। बरबजीक आसामे र<strong>ह</strong>ी िक <strong>दे</strong>खैत छी एकरा लेटफामर् पर एकटा मोिछयल बुढ़बाक संग ट<strong>ह</strong>लैत। दुनूएकटा घरमे पैसल। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ सभ पछोड़ धऽ लेिलऐ। पकिड़ लेिलऐ ठामि<strong>ह</strong>। ओति<strong>ह</strong>सँ सभकेँ क<strong>ह</strong>ैत आएलिछऐक। गामोमे घरे-घर सभ ठाम लऽ जा कऽ क<strong>ह</strong>िलऐ। मुदा,<strong>दे</strong>खू, एकरा। लाज छै कोनो गामे? एोबुद नोर छै पाापक कत<strong>ह</strong>ु?से, से नइं छलै कत<strong>ह</strong>ु! मुदा जे छलै से <strong>दे</strong>ख्ेिा मनोज डेरा गेल। ओ सदर्... भावना<strong>ह</strong>ीन आँिख िदस <strong>दे</strong>खैतओ िस<strong>ह</strong>िर गेल। तैयो सा<strong>ह</strong>स कऽ क<strong>ह</strong>लकै-िकऐ करै छें एना मदा? तोरा किनयो लाज नइं <strong>ह</strong>ोइ छौ से?ओकर बात पर मदाक िथर आँिखक पुतली कने ि<strong>ह</strong>ललै! सोझे मनोजक आँिखमे तकैत क<strong>ह</strong>लकै-सकि<strong>ह</strong>यौ! ठीके <strong>ह</strong>मरा किनयो लाज नइं <strong>ह</strong>ोइए। ओ तऽ कि<strong>ह</strong>या ने मिर गेल। मिर गेल <strong>दे</strong><strong>ह</strong>क भूख! सभटासुखा गेल। मुदा पेटक भूख नइं मरल। ओ अखनो लगैत अिछ। तखन ई <strong>दे</strong>खबाक फुरसित क<strong>ह</strong>ाँ र<strong>ह</strong>ै अिछजे बुढ़बा मोिछयल अिछ िक िनमुच्छा छॱड़ा? नइं <strong>ह</strong>ोइ छौ <strong>िव</strong>ास तोरा? <strong>ह</strong>म करा <strong>दे</strong>बौ <strong>िव</strong>ास तोरा, लाज<strong>ह</strong>मरा किनयो नइं <strong>ह</strong>ोइत अिछ। ए<strong>ह</strong>ी छॱड़ा सभमे <strong>दे</strong>ख ने! बेसी <strong>ह</strong>मर बड़कासँ किनये छोट पैघ <strong>ह</strong>ैत! मुदा<strong>ह</strong>मरा एकरो सभक संग लाज नइं। भूख <strong>ह</strong>मरा अखनो लागल अिछ। पाइ आ अ <strong>ह</strong>मरा चा<strong>ह</strong>ी। जकरासँ ई<strong>ह</strong>मरा भेटत, तकर नाम-धाम, मुँ<strong>ह</strong>-कान नइं <strong>दे</strong>खैत िछऐ <strong>ह</strong>म। ठाम-कुठामक यान नइं र<strong>ह</strong>ै अिछ। <strong>ह</strong>मरा लेलब कोठली आ गामक एि<strong>ह</strong> बाटमे कोनो अतर नइं। आिब जो, जकरा मोन <strong>ह</strong>ोउ!आ, सभकेँ आयर्सँ <strong>िव</strong>िमत करैत मदा ओ<strong>ह</strong>ी ठाम माँिट पर िचे पिड़ र<strong>ह</strong>िल। ब<strong>ह</strong>ादुर छॱड़ा सभ भागऽलागल। भािग गेल! मुदा मदा ओि<strong>ह</strong>ना पड़िल छल, सु अकाशक नीचाँ, गामक सड़क पर िछिड़आएलइजोिरयामे ओ िचतंग पड़िल छल! िन<strong>िव</strong>र्कार! ओकर आँिखमे कोनो भाव नइं छलै! ने वासना, ने आमंाण, नेकातर-याचना। सपूणर् भाव<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ीन छलै ओकर आकृित आ आँिखक पुतली िथर छलै-ऊपर आकाश िदसउठल।मनोजक मोन कोनादन कऽ उठलै। ठे<strong>ह</strong>ुिनयाँ दऽ ओकर मुँ<strong>ह</strong> लग बैसैत क<strong>ह</strong>लकै-उठ मदा! झाँिप ले अपन<strong>दे</strong><strong>ह</strong>! सभ पड़ा गेलौ, खाली <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ी टा िछयौ।50


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मदाकेँ जेना <strong>ह</strong>ोश भेलै! िथर पुतली ि<strong>ह</strong>लऽ लगलै आ नइं जािन क<strong>ह</strong>ाँसँ बािढ़ आिब गेलै ओइमे?अपन <strong>दे</strong><strong>ह</strong>झँपैत उिठ बैसल। मनोजक आँिखमे नोर <strong>दे</strong>िख <strong>ह</strong>ँसबाक चेा करैत क<strong>ह</strong>लकै-तॲ कोना ठाढ़े रि<strong>ह</strong> गेलैं रौ? तॲतऽ <strong>ह</strong>मरा एना <strong>दे</strong>िख कऽ नेोमे पड़ा जाइत छलैं।मनोज कोनो जवाब नइं <strong>दे</strong>लकै! कने काल दुनू आमने-सामने ठाढ़ छल-िनःशद! तखन मनोज क<strong>ह</strong>लकै-तॲअपन आँगन जो मदा! भोरमे बड़काकेँ पठा िदयि<strong>ह</strong>। अपना संग पटना लऽ जएबै।कुमार मनोज कयपजम मधुबनी िजलांतगर्त सलेमपुर गाम मे। बाय काले सँ लेखन मे आभरुिच। कैक गोट रचना आकाशवानी सँ सािरत आ<strong>िव</strong>िभ प-पिका मे कािशत। सित केंीय सिचवालय मे अनुभाग आधकारी पद पर पदथािपत।धममाओकरा धरम-करम मे बड़ िना छैक---भोरे-भोर अ<strong>ह</strong>र-गरे उिठ , न<strong>ह</strong>ा -धो, उघारे <strong>दे</strong><strong>ह</strong>े भीजल तौनी पि<strong>ह</strong>िरकऽ मंिदर के नीक जकँ कैक बेर धोईत आछ तखन भिर मोन पूजा कऽ कऽ ओ दस बजे धिरघर आपस अबैत आछ -- तकरा बा<strong>दे</strong> ओ अ-जल मुँ<strong>ह</strong> मे दैत आछ ---चा<strong>ह</strong>े िकछु िबित जाउक ।के<strong>ह</strong>नो िबकराल समय <strong>ह</strong>ोऊक --- घनघोर झक; िक कपरफोड़ा पाथर; िक <strong>ह</strong>ाड़ कँपबैत कनकनी -- ओकरएि<strong>ह</strong> िदनचय मे कोनो टा फकर् नि<strong>ह</strong>ं पड़लैक --- सालक-साल बादो। लोक कतबो क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>लैक जे खाली<strong>दे</strong><strong>ह</strong> मे ठढ़ा मािर <strong>दे</strong>तैक ---पि<strong>ह</strong>ने जान; तखन ज<strong>ह</strong>ान --- मुदा एि<strong>ह</strong> सभ बातक कोनो टा असिर नि<strong>ह</strong>ं पड़लैकओकरा पर ।51


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्दानी-दयालु से<strong>ह</strong>ो ओ ते<strong>ह</strong>ने---दुआिर पर आयल कोनो भीखमंगा के ओ िबनु खुअओने िक<strong>ह</strong>ुँ आपस नि<strong>ह</strong> जाय<strong>दे</strong>ने <strong>ह</strong>ेतैक--बरू अपने िकयैक ने भुखल रि<strong>ह</strong> जाय पड़ल <strong>ह</strong>ो। नर आ नारायण दुनू पर अटुट ा छैकओकरा । सगरो बड़ गुणगान <strong>ह</strong>ोईत छैक ओकर भिᆬक -- ओकर स<strong>ह</strong>ृदयताक ।भने तऽ केयो बजैत छल जे ओकर बाप िबनु सेवा -सुूषा, अ-दवाई के काि<strong>ह</strong> कािट कऽ मरल छलैकरामभरोस कापिड “मर”, अ यक्षःसाझाकाशन, नेपालयाा संग<strong>ह</strong>मर क पनाक सेती..... ब<strong>ह</strong>ैत..... अ<strong>िव</strong>चल !ब<strong>ह</strong>ुत पि<strong>ह</strong>ने डा. धीरे एकटा कथा िलखने र<strong>ह</strong>िथ – ि<strong>ह</strong>चुकैत ब<strong>ह</strong>ैत सेती । कोनो स दभर्मे पोखराअएलाक बाद <strong>ह</strong>ुनका सेती मनकें छुने र<strong>ह</strong>िन आ तखन ई कथा आएल र<strong>ह</strong>य । जनकपुरमे र<strong>ह</strong>िन<strong>ह</strong>ार डा.धीरे कें <strong>ह</strong>ृदयके झकझोिड़ <strong>दे</strong>ब बाली नदी सेतीमे आिखर की <strong>िव</strong>शेषता र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>यतैक – <strong>ह</strong>म ति<strong>ह</strong>या खूबसोचने र<strong>ह</strong>ी । <strong>ह</strong>मरा मोनमे सेती ति<strong>ह</strong>ए बसल – नि<strong>ह</strong>, <strong>दे</strong>खबाक चा<strong>ह</strong>ी सेतीकें ।समय ए <strong>ह</strong>र काफी ससिर गेल अिछ । डा. धीरे से<strong>ह</strong>ो आब नि<strong>ह</strong> छिथ । जि<strong>ह</strong>या ओ पोखरा गेलछला<strong>ह</strong> से पोखरा आब नि<strong>ह</strong> अिछ । नीक <strong>िव</strong>कास भेलैए एकरा । <strong>िव</strong>गतक चािर दशकमे ई पयर्टकीयग त यक आकषर्क ठाम भऽ गेल अिछ । व<strong>ह</strong>ुत िकछु बदिल गेलैए । जं नि<strong>ह</strong> बदलल अिछ तं सेती । लगैएएकर यथा–कथा सुनिन<strong>ह</strong>ार केओ नि<strong>ह</strong> भेलै । सेतीक िक <strong>ह</strong>ेर पर बसल प<strong>ह</strong>ाडी गाम सभमे गाओल जाइतलोकगीत सभमे सेतीक कथा अव से आएल <strong>ह</strong>यत । <strong>ह</strong>मरा ए <strong>ह</strong>रका लोक सं कृितक अ ययन नि<strong>ह</strong> अिछ ।मुदा नदी सभक भाव जेना लोकगीत सभमे अबैत र<strong>ह</strong>ल अिछ,एि<strong>ह</strong> क्षेक िस नदी सेती अव य सौनायल<strong>ह</strong>यत ।52


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पोखरामे <strong>दे</strong>खबा लायक ब<strong>ह</strong>ुत िकछु छैक । घुमबाक <strong>ह</strong>ेतु जे केओ काठमा डू अबैत अिछ पांच–छवघंटाक वस याासं पोखरा अव य आिब जाइत अिछ । ए <strong>दे</strong>खबा योग ब<strong>ह</strong>ुत िकछु छैक – अ नपूणर्ि<strong>ह</strong>मालृंखला, माछापुच् े (माछक नांगिर सन) ि<strong>ह</strong>माल, चिचर्त फेवा ताल, म<strong>ह</strong>े गुफा, डे<strong>िव</strong>स फौल, सं<strong>ह</strong>ालयसभक संग बरा<strong>ह</strong>ी, <strong>िव</strong> यवािसनी, भकाली मंिदर, <strong>िव</strong> वशांित तूप, ती वतीय गाम, पुरना बाजार आिद ।पाइ <strong>ह</strong>य तं छोटकी <strong>ह</strong>वाई ज<strong>ह</strong>ाज जे उडन खटोला वेसी लगैत अिछ, मे च<strong>ह</strong>िर पोखरा नगर, फेवाताल, ि<strong>ह</strong>माली ृंखला सभकें आन द लऽ सकैत छी । साइिकलसं प<strong>ह</strong>ाड़ पर चिल सकैत छी । वफर्मेचलबाक आन द लऽ सकैछी । व<strong>ह</strong>ुत िकछु भऽ सकैछ मुदा से डलरमे । िदन<strong>ह</strong>ुं <strong>िव</strong><strong>दे</strong>शी पयर्टक दजर्नॲकसंख् यामे अबैत अिछ । वषती मौसम सभसं नीक <strong>ह</strong>ोइछ अकासमे उडबाक लेल ओना जनबरीसं जून उममानल जाइछ ।मुदा <strong>ह</strong>मरा लेल पता नि<strong>ह</strong> िकए पोखराक थम दृ यावलोकन सेती नदीक <strong>ह</strong>ेतु िनधिरत छल । डा.धीरे क सेतीक खािसयत खोजबाक लेल मनमे अनेकॲ तरंग उठैत र<strong>ह</strong>ल अिछ । सेती माने नेपालीमे <strong>ह</strong>ोइछउ जर । उ जर धप–धप नदी । <strong>ह</strong>ं,ठीके सेती उ जरे पािनक संग ब<strong>ह</strong>ैत अिछ । पोखराक <strong>ह</strong>ृदय <strong>दे</strong>श भऽकऽ ब<strong>ह</strong>ैत सेती,अपना िभतर अनेकॲ स्ु दर, कुरुप संग सभक एकांत सा ँ।ी । कणली <strong>दे</strong>शमे ब<strong>ह</strong>ऽ बालीिस ि<strong>ह</strong>माली नदी सेती जे बझाङ, डोटी, डडेलधुरा धनगढी <strong>ह</strong>ोइत भारतके उर <strong>दे</strong>शमे सि <strong>ह</strong>या जाइतअिछ, जे माछापुच् े ि<strong>ह</strong>माल सं िनःसृत <strong>ह</strong>ोइत अपना संगे चूना लेने पोखरा उप यकामे वेश करैत दिक्षणमेिशूली आ नारायणी मे मीिल जाइत अिछ ।तीन िदनक <strong>ह</strong>ेतु मा <strong>ह</strong>म पोखरामे छी । साझा काशनक कायलय िनिरक्षणक ममे ए आएल<strong>ह</strong>ोइतो <strong>ह</strong>मर ाथिमकता सेती दशर्न अिछ । क्षे.शा. व धक िरलामीक संग <strong>ह</strong>म म<strong>ह</strong>े पुल प<strong>ह</strong>ुंचैत छी ।पुलक उर आ दिक्षण दुनू कात भयंकर झारपात, गाछक <strong>िव</strong>च िनिर<strong>ह</strong>, असमथर्, तािडत सेती.....। लगभग४० िमटर िनचां कोनो <strong>िव</strong>धवाक सु न, उ जर िसउंथ जका व<strong>ह</strong>ैत सेती.....। दुनूकातक िक <strong>ह</strong>ेरपर घर सभबनल आ तकर शौचालयक नालीक दुगर् ध आ ग दगी उैत सेती....। नगरक ग दगीकें आंचरमे स<strong>ह</strong>ेजवा पर<strong>िव</strong>वश सेती । अपराधी सभक कुकृ यकें से<strong>ह</strong>ो अपन छातीपर लोकबालेऽ बा य सेती ।िनचां, भयानक, डेराओन, <strong>दे</strong>िखते <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे िस<strong>ह</strong>की पसिर जएबाधिरक कुरुप सेती....आ डा. धीरे क सपनाकसेती !नि<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>मरा नि<strong>ह</strong> लगैत अिछ डा. धीरे ति<strong>ह</strong>या एि<strong>ह</strong> सेतीकें <strong>दे</strong>खने <strong>ह</strong>ोिथ <strong>ह</strong> । मधेशमेर<strong>ह</strong>िन<strong>ह</strong>ार, नदीक सं कारकें अपन जीवन पितमे अंगेजिन<strong>ह</strong>ार यिक्त व ए<strong>ह</strong>न कुरुप सेतीकें कोना सि<strong>ह</strong> सकैतछला<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत ।<strong>ह</strong>म त पुरे िनराश भऽ जाइत छी । <strong>ह</strong>मर मा यता आ धारणा सभ खि डत <strong>ह</strong>ोइत जा र<strong>ह</strong>ल अिछ ।<strong>ह</strong>म अगुता कऽ िरलामी जी कें पुछैत िछऐक – की इए<strong>ह</strong> रुप छै सेतीकें ? ओ <strong>ह</strong>मर आसय वुझैत अिछ आ53


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>डबडा कऽ बजैत अिछ <strong>ह</strong>ैन, सर ! नि<strong>ह</strong>,<strong>ह</strong>जूर ! नगरमे वेश करैत काल आ िनकलैत काल ई अपन वभा<strong>िव</strong>क रुपमे र<strong>ह</strong>ैत अिछ ।<strong>ह</strong>मरा कनेक ठाढ़स <strong>ह</strong>ोइत अिछ । दिक्षण िदशसे वच् छ, उ जर पािन <strong>दे</strong>खने छी । मुंगलीन–काठमा डू बाटमे िनचां ब<strong>ह</strong>ैत उ जर सेती तन<strong>ह</strong>ु मे िशुलीमे िमलैत अिछ । राटॴग कएिन<strong>ह</strong>ार सभ ए<strong>ह</strong>ी वच् छ पािनमे रमल र<strong>ह</strong>ैत अिछ । नदीक ब<strong>ह</strong>ैत म सेती– िशूली–नारायणी ।<strong>ह</strong>म एकर वेश िदश बढैत छी । बगरमे ई गि<strong>ह</strong>राईमे चल जाइत अिछ । पोखरा नगरके उरपि चम भाग ज श<strong>ह</strong>रक अ त <strong>ह</strong>ोइत अिछ ओ के आई िसं<strong>ह</strong> पुलसं सेती नदीकसु दर, कलकल, वच् छ, उ जर वरुप <strong>दे</strong>खल जा सकैछ । ई फेर नगरक <strong>िव</strong>चमे अवि थत रामघाट पर<strong>दे</strong>खार <strong>ह</strong>ोइत अिछ । फैलगर मुदा पािनक माा कम । ओ स नगरमे वालुक आपूितर् कएल जाइछ ।िठकेदार सभक भीड़ । एकटा राम मंिदर अिछ आ वगलमे मशान घाट । नगरसं िनचां नदी िदश वेशकरैत काल एकटा ार बनल छैक – वैकु ठार । नदी आगां जा फेरसं उए<strong>ह</strong> सय िमटर गि<strong>ह</strong>ंराई बला वरुपमे बदिल जाइत अिछ, जकरा पृ वी चौक स नीक जकां <strong>दे</strong>खल जा सकैछ । तकरा कनेके दिक्षणगेला पर नगर समा त भऽ जाइछ आ सेती जेना सभ पीड़ासं मुक्त भऽ वच् छ द, अपन वरुप आ गितमेआिब जाइत अिछ ।सेती एखन पयर्टन यवसायी सभक दूधगिर गाइ भऽ गेल अिछ । रिटंग सं लाखो कमाइ अिछ ।मुदा नगर िभतरमे भयाव<strong>ह</strong> आ कुरुप रुपमे व<strong>ह</strong>ैत सेतीकें वच् छ,आकषर्क आ सुिर ँत बनएबाक यास <strong>ह</strong>ोइतक<strong>ह</strong>ां <strong>दे</strong>खल गेल अिछ । ने सरकार ने यवसायी सभ आ ने उपम<strong>ह</strong>ानगरपािलका । कएल<strong>ह</strong>ु <strong>ह</strong>यतैक त <strong>ह</strong>मराज्ञात नि<strong>ह</strong> अिछ । ओना <strong>ह</strong>म ए तकर रियो भिर छाप नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख पौल<strong>ह</strong>ुं अिछ ।<strong>ह</strong>म सेतीक नगर वेश थल पर छी.....मंमुग् ध, त ध आ रोमांिचत से<strong>ह</strong>ो । वा त<strong>िव</strong>क सेती अपनस पूणर् सौ दयर्सं ए उपि थत छिथ । वफर्क पािनसं बनल उ जर सेती कल–कल िननादक संग ग त यिदश ब<strong>ह</strong>ैत । अपना िभतर र<strong>ह</strong>ल सभ ग दगी, पीड़ा, ेम, ने<strong>ह</strong>, िमलन आ <strong>िव</strong>छोडक सभकथा सभकें समेटनेब<strong>ह</strong>ैत ।सेतीक एि<strong>ह</strong> वच् छ द, शांत ब<strong>ह</strong>ाबमे कत<strong>ह</strong>ु उपेक्षा, ितर कार आ शोषणक पीड़ा से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>म म<strong>ह</strong>शूसकरैत छी । आ तखन कतौ ने कतौ डा. धीरे क ि<strong>ह</strong>चुकैत ब<strong>ह</strong>ैत सेतीपूणर् आकारमे <strong>ह</strong>मरा सोझां ठाढ भऽजाइत अिछ । संसारक <strong>ह</strong>ेतु अपन सेवा <strong>दे</strong>िन<strong>ह</strong>ािर सेती जखन ता<strong>ह</strong>ी संसारी सभसं उपेक्षा पबैत अिछ, शोषणमेपड़ैत अिछ त आ मा छ<strong>ह</strong>ोिछत <strong>ह</strong>यबे करतै । स भवतः सेतीक इए<strong>ह</strong> पीड़ा चािर दशक पूवर् डा. धीरे म<strong>ह</strong>ुशूस कएन छल <strong>ह</strong>यता<strong>ह</strong>..... ।54


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्तए <strong>ह</strong>मरा आब नगरमे पैसबामे डर लगैत अिछ । अपन क पनाक वच् छ,सु दर सफा आ वेत नदीसेतीक अिगला <strong>िव</strong>कृत रुप <strong>दे</strong>खबाक सा<strong>ह</strong>स <strong>ह</strong>मरामे नि<strong>ह</strong> अिछ । <strong>ह</strong>म त एि<strong>ह</strong> बैिस अपन क पनाक, अपनिचंतनक, अपन रुिचक सेतीकें िनंद, साफ, फुि लत ब<strong>ह</strong>ैत <strong>दे</strong>ख चा<strong>ह</strong>ैत छी । वस. एि<strong>ह</strong> बैिस... !गजे ठाकुरवणर्माला िशक्षा: अंिकताअकादारुण समय छल । अंिकता अङैठीमोड़ कएलक। ओकर िपता क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>-“अत<strong>ह</strong> करए छी। जदीसँ झटकािर कऽ चलू।अंिकता अकच्छ भऽ गेिल। चलैत-चलैत ओकर पएर दुखा गेलैक।रतामे ओ एकटा लालछड़ी बलाकेँ <strong>दे</strong>खलक।“<strong>ह</strong>मरा लालछड़ी कीिन िदअ”।“अंिकता अकर-धकर नि<strong>ह</strong> खाऊ”।“नि<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>मरा ई चा<strong>ह</strong>बे करी”।“अ<strong>ह</strong>ूँ अधी छी। एखने तँ कतेक रास चीज खएने र<strong>ह</strong>ी”।िपता तैयो ओकरा लालछड़ी कीिन <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>।रतामे अिगनवान <strong>दे</strong>िख अंिकता बाजिल-“ई आिग िकएक लागल अिछ”?“बोन-झाँकुर खतम करबाक लेल”।55


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“अक्खज गाछ सभ तैयो नि<strong>ह</strong> जरल अिछ”।: बिचयाक नाम की छी?उर: अंिकता।: समय के<strong>ह</strong>न छल?उर: अकादारुण।: अंिकता चलैत-चलैत.......भऽ गेल छिल।उर: अकच्छ।: िपता ......खाए लेल मना केलि<strong>ह</strong>।उर: अकर-धकर।: रतामे बोन-झाकुँड़केँ आिगसँ जराओल जाइत र<strong>ह</strong>ए। ओि<strong>ह</strong> आिगक लेल युक्त शद र<strong>ह</strong>ए...।उर: अिगनवान।: अिगनवानमे के<strong>ह</strong>न बोन-झाँकुड़ नि<strong>ह</strong> जरल?उर: अक्खज।56


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आगाँ:-कनी काल दुनू बाप बेटी गाछक छा<strong>ह</strong>मे बैिस जाइ गेला<strong>ह</strong>। अंिकता उकड़ू भए बैिस गेिल आ उकसपाकसकरए लागिल।“अ<strong>ह</strong>ाँकेँ उखी-िबखी िकएक लागल अिछ अंिकता? साँझ भऽ गेल अिछ। कनेक काल आर चलब तँ घरआिब जाएत”।तखने अकासमे अंिकता उकापत <strong>दे</strong>खलक।“एक उखरा<strong>ह</strong>ा चललाक बादो गामपर नि<strong>ह</strong> प<strong>ह</strong>ुँचल<strong>ह</strong>ुँ”|“चलू। चली। रता धऽ कऽ चलू नि<strong>ह</strong> तँ उड़कुसी <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे लािग जाएत”।“िदन रि<strong>ह</strong>तए तँ खेतमे ओड़<strong>ह</strong>ा खएत<strong>ह</strong>ुँ”।“कलममे ओगरबा<strong>ह</strong> सभ आिब गेल। कड़ेकमान अिछ, अपन-अपन मचानपर”।“इजोिरयामे <strong>दे</strong>खू। िदनमे बरखा भेल र<strong>ह</strong>ए से लोक सभ खेतमे कदबा केने अिछ”।“कमरसािर आिब गेल आ अपन सभक घर से<strong>ह</strong>ो”।िटपणी: पि<strong>ह</strong>ल भागमे अ उरबला पूछल गेल छल। एि<strong>ह</strong> भाग लेल “ओ” आ “क” वणर्सँ शुरू<strong>ह</strong>ोअएबला उर सभक लेल बनाऊ।एि<strong>ह</strong>ना कचटतप वणर्मालासँ शुरु <strong>ह</strong>ोअएबला शद ब<strong>ह</strong>ुल िखसा बनाऊ आ बच्चाकेँ सुनाऊ आ फेर ओकरासँ पूछू। िखसा कताक बेर बच्चाकेँ सुनाओल जाए, से बच्चाक क्षमता आ कथामे युक्त शदावलीकसंख्याक ि<strong>ह</strong>साबसँ िनधिरत करू।गजे ठाकुर,जम ३० माचर् १९७१ ई.,गाम-में<strong>ह</strong>थ, भाया-झंझारपुर,िजला-मधुबनी,“<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>” ई-पिका http://www.videha.co.in/ ,क सपादक जे आब िंटमे से<strong>ह</strong>ो मैिथली साि<strong>ह</strong>य आदोलनक ारभ57


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कएने अिछ।१.िछिड़आयल िनबध-बध-समीक्षा, २.उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) ,३. प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीकचौपड़पर),४.कथा-गप (गप-गुच्छ),५.नाटक(संकषर्ण), ६.म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन)आ ७.बाल-िकशोर साि<strong>ह</strong>य (बाल मंडली/ िकशोर जगत ) कुरुक्षेम् अंतमर्नक (खड १ सँ ७ ) नामसँ।ि<strong>ह</strong>नकर कथा-सं<strong>ह</strong>(गप-गुच्छ) क अनुवाद संकृतमे आ उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) क अनुवाद अंेजी ( दकॉमेट नामसँ) आ संकृतमे कएल गेल अिछ। मैिथली-अंेजी आ अंेजी-मैिथली शदकोश आ पी-बधकसिमिलत रूपेँ लेखन-शोध-सपादन आ िमिथलाक्षरसँ <strong>दे</strong>वनागरी िलयंतरण। अंतजल लेल ितर<strong>ह</strong>ुता यूनीकोडक<strong>िव</strong>कासमे योगदान आ मैिथलीभाषामे अंतजल आ संगणकक शदावलीक <strong>िव</strong>कास।मैिथलीसँ अंेजीमे कएकटाकथा-क<strong>िव</strong>ताक अनुवाद आ कड़, तेलुगु, गुजराती आ ओिड़यासँ अंेजीक मायमसँ कएकटा कथा-क<strong>िव</strong>ताकमैिथलीमे अनुवाद। ई-प संकेत- ggajendra@gmail.com३. प३.१. आशीष अनिच<strong>ह</strong>ार३.२.पंकज पराशर- जखन नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ब३.३. सुबोध ठाकुर- <strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> छी अिभशाप58


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.४. <strong>िव</strong>वेकानद झा-र<strong>ह</strong>ैत छी अ<strong>ह</strong>ॴ मा रूप बदिल कऽ३.५. सतीश च झा-कयादान३.६. डा.अिजत िम-िमिथला धाम३.७. सुनील कुमार मिलक- घड़ी३.८. योित-पि<strong>ह</strong>ल फु<strong>ह</strong>ारआशीष अनिच<strong>ह</strong>ार59


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गजल ९<strong>दे</strong>श चुा मे गेल संसद मे <strong>ह</strong>ला मिच र<strong>ह</strong>लरा पर खतरा भेल संसद मे <strong>ह</strong>ला मिच र<strong>ह</strong>लअकाल, बािढ़, भूकंप आिब चल गलैकए.पीक भा लेल संसद मे <strong>ह</strong>ला मिच र<strong>ह</strong>लघोटाला पर घोटाला बैसल कमीशन जाँचकिरपटक औिचय लेल संसद मे <strong>ह</strong>ला मिच र<strong>ह</strong>लटूिट गेल सपना मेिट गेल आजादीक अथर्िनच्चा काँट उपर बेल संसद मे <strong>ह</strong>ला मिच र<strong>ह</strong>लएकटा लाश भेटल बाट पर अनिच<strong>ह</strong>ारओकर जाित लेल संसद मे <strong>ह</strong>ला मिच र<strong>ह</strong>लगजल १०एि<strong>ह</strong> रुपें सभ मे करार <strong>ह</strong>ेतैकखाए लेल मनुखे जोगाड़ <strong>ह</strong>ेतैक60


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बिन गेल मीिडआ पोनाफीआब सए मे सए िफराड़ <strong>ह</strong>ेतैकसेक्स, बलाकार बिढ़ र<strong>ह</strong>ल अ<strong>िव</strong>रामलोक मे बि<strong>ह</strong>नोक ने <strong>िव</strong>चार <strong>ह</strong>ेतैकवयस सँ पि<strong>ह</strong>ने<strong>ह</strong>ें बच्चा जवानअपूर्णे पंचमे बख रित-झमार <strong>ह</strong>ेतैकचेत<strong>ह</strong> अनिच<strong>ह</strong>ार कने िबलिम जा<strong>ह</strong>खने मे लोक बेस<strong>ह</strong>ार <strong>ह</strong>ेतैकगजल ११भोज ने भात <strong>ह</strong>र-<strong>ह</strong>र गीत की करूलागल भूख क<strong>ह</strong>ू मीत की करूिजनगी अजगुत िजबिन<strong>ह</strong>ार <strong>िव</strong>िचकेखनो घृणा केखनो ीत की करूेम बदिल र<strong>ह</strong>ल समयो सँ बेसीकेखनो आिग केखनो शीत की करू61


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मनुख के पि<strong>ह</strong>चानब बड किठनकेखनो िबग्घा केखनो बीत की करूचलल<strong>ह</strong>ुँ िमलाबए गरा सँ गराभेटल दुमन नि<strong>ह</strong> मनमीत की करूगजल १२कीनल खुशी पर <strong>ह</strong>सूँ कतेकपलािटकक कंठ सँ बाजू कतेकर<strong>ह</strong>य बेपारक बुझबै न<strong>ह</strong>ुँ-न<strong>ह</strong>ुँ<strong>दे</strong>खू कमजोर <strong>ह</strong>ाथ मे तराजू कतेकआधुिनको नि<strong>ह</strong> उर आधुिनक जुगबच्चा बेचैत मनुख गजूर् कतेकिबनु आँकरक भात कतए भेटतक<strong>ह</strong>ू कओरे-कओरे थुकरु कतेक62


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अनिच<strong>ह</strong>ारक चमा लागल आिखँ परक<strong>ह</strong>ू दोसर लग <strong>ह</strong>म बैसू कतेक(अिगला अंकमे जारी)पंकज पराशरजखन नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>बअ<strong>ह</strong>ाँ उठबैत रि<strong>ह</strong> जायबअ<strong>ह</strong>ाँ िचकरैत रि<strong>ह</strong> जायब बेर-बेर <strong>दे</strong><strong>ह</strong> डोलबैत थािक जायब अ<strong>ह</strong>ाँजखन नि<strong>ह</strong> उठब <strong>ह</strong>म िचरिना सँअ<strong>ह</strong>ाँ केँ मोन पड़ैत र<strong>ह</strong>त अपन ोध मोन पड़ैत र<strong>ह</strong>त सबटा <strong>िव</strong>रोध आ <strong>ह</strong>म ोध-<strong>िव</strong>रोध सँ दूर तकैत र<strong>ह</strong>बअ<strong>ह</strong>ाँ केँ अपलक ल<strong>ह</strong>ास भेलजिर जायब अ<strong>ह</strong>ाँक ोधािग्न सँछाउर <strong>ह</strong>ोइत मािट भ’ जायबआ समय केर िब<strong>ह</strong>ािड़ मे उिड़ जायब !63


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सुबोध ठाकुर- गाम <strong>ह</strong>ैंठी-बाली, मधुबनी<strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> छी अिभशाप<strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> छी अिभशाप समाजक,<strong>ह</strong>म तँ छी आधार समाजक।जुिन <strong>ह</strong>मरा <strong>दे</strong>ख ठोर िबजकाऊ,<strong>ह</strong>मर बातपर यान लगाऊसोचू जे <strong>ह</strong>म बेटी नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएत<strong>ह</strong>ुँ जगमेपुरुष कतएसँ अिबत<strong>ह</strong>ुँ जगमे,कतएसँ अिबतए जीवन चमानवक जीवन <strong>ह</strong>ोएतए व,<strong>ह</strong>मरासँ अिछ ृंगार समाजक,<strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> छी अिभशाप समाजक।64


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बौआ जे िकनको <strong>ह</strong>ोइन नगर-नगरसँ बधाइ जाइन,<strong>ह</strong>ोयतए बेटी तँ सभ लजाए क<strong>ह</strong>ाँसँ काली अएलउ दाइ,बात ई अिछ अित <strong>िव</strong>चारक,<strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> छी अिभशाप समाजक,<strong>ह</strong>मर पिरिथित बनल जाइ आओर <strong>िव</strong>कट,यं सूमदशसँ आएल संकट,दुिनयाँमे आगमनसँ पि<strong>ह</strong>ले,मुिनयाँकेँ मारए छी पि<strong>ह</strong>ले,ओ बाबू- मय चडाल समाजक,<strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> छी अिभशाप समाजक।बनए छी <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ इजीिनअर-डॉक्टर<strong>ह</strong>मर चमकसँ से<strong>ह</strong>ो लजाए छिथ भाकर,मुदा ई अिछ के<strong>ह</strong>न लाचारीतैयो िबया<strong>ह</strong>मे लागए <strong>ह</strong>जारी,क<strong>ह</strong>ाँ गेला समाज सुधारक,65


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> छी अिभशाप समाजक,<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴ तँ ममता लुटबए छी<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴ जगक क उठबए छी,कखनो बेटी कखनो माएकखनो मृगनयनी कखनो दाए,<strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध भूिमकामे आिब कए,करै छी <strong>ह</strong>म उार समाजक,<strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> छी अिभशाप समाजक,उ जखन <strong>ह</strong>म बेटी <strong>ह</strong>ोएचामुडा दुग काली <strong>ह</strong>ोए,जखन शाित मुामे <strong>ह</strong>ोए,जनक निदनी सीआ <strong>ह</strong>ोए,क<strong>ह</strong>ाँ गेल सभ ज्ञान समाजक,<strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> छी अिभशाप समाजक,नि<strong>ह</strong> चा<strong>ह</strong>ी <strong>ह</strong>मरा आरक्षण,छी <strong>ह</strong>म अबला ताि<strong>ह</strong> कारण,<strong>ह</strong>मरा चा<strong>ह</strong>ी थान समाजक66


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>म तँ चा<strong>ह</strong>ी वरदान समाजक,<strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> छी अिभशाप समाजक<strong>ह</strong>म तँ छी वरदान समाजक।<strong>िव</strong>वेकानद झार<strong>ह</strong>ैत छी अ<strong>ह</strong>ॴ मा रूप बदिल कऽनीक जॊकाँ पद सँऽ घेरलवातानुकूिलत िडबा मेयाादूरी मे नि<strong>ह</strong>समय मे कटैत छैदू <strong>िव</strong>परीत िदशा मेपड़ाइत <strong>िव</strong>िभ संयॊग-<strong>िव</strong>यॊगक67


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्झलफलाइत मृितकण सँऽ बनलअमूतर् पटरी परिखड़की सँऽ बाि<strong>ह</strong>रक ब दुिनयाक केबाड़फुजबाक कॊनॊ उपाय नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खखुिल जाइत छैकमॊनक गरपबैत िछएकओि<strong>ह</strong> मेर<strong>ह</strong>ैत छीअ<strong>ह</strong>ॴ मारूप बदिल कऽनव-नवमानॊ अ<strong>ह</strong>ार कक्ष मेजरैत एसगर दीपककेर बातीक लौल<strong>ह</strong>राइत <strong>ह</strong>ॊअ<strong>ह</strong>ांक आँचरक <strong>ह</strong>वा सँऽआ अ<strong>ह</strong>ाँक मृित मेथरथराइत <strong>ह</strong>ॊपीपरक स<strong>ह</strong> पात68


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ओि<strong>ह</strong> गरक रक्तरंिजत<strong>दे</strong>बाड़ परेमक <strong>िव</strong>मयकारीतंिभत अवकाश आ <strong>िव</strong>छॊ<strong>ह</strong>क िनमर्मदुरा<strong>ह</strong>ी ियाशीलता बिन कऽसतीश च झा,राम जानकी नगर,मधुबनी,एम0 ए0 दशर्न शासमित िमिथला जनता इटर कालेजमे याख्याता पद पर 10 वषर् सँ कायर्रत, संगे 15 साल सं अपनएकटा एन0जी0ओ0 क से<strong>ह</strong>ो संचालन।कयादानअिछ आइ <strong>ह</strong>मर क्षण ठ<strong>ह</strong>िर गेल।जी<strong>िव</strong>त तन अिछ िनाण भेल।<strong>िव</strong>पदा अपार, सगरो अ<strong>ह</strong>ारअ<strong>ह</strong>र िब<strong>ह</strong>ािर सन मोन भेल।69


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ई समय <strong>ह</strong>ोइत अिछ समानक।अिछ सता र<strong>ह</strong>ल भय अपमानक।जीवन केर सभसँ पैघ यज्ञअिछ आिब गेल कयादानक।पाषाण <strong>ह</strong>ृदय रक्तक बंधन।के संग <strong>दे</strong>त पिरजन पुरजन।परि<strong>ह</strong>त अिछ दुलर्भ वतु आइअनका लेल कानत आन के<strong>ह</strong>न।धन सँ <strong>ह</strong>ोइ छै संबंध गाढ़।अथर्क बंधन सगरो गाढ़।के पूछत दुख सुख <strong>ह</strong>ाथ पकिड़धन<strong>ह</strong>ीन र<strong>ह</strong>ी <strong>ह</strong>म कतौ ठाढ़।बीतल जीवन अिछ अपन यान।पिरजन सँ एखनो नीक आन।िकछु मांिग लेब जॱ <strong>ह</strong>ुनका सँउप<strong>ह</strong>ासक भोगब यंग्य वाण ।70


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ककरा ककरा समान करब।की की असगर ओिरयौन करब।भेटत सुयोग्य वर कोना आइदानव समाज कें माँग भरब।छिथ <strong>ह</strong>ृदय<strong>ह</strong>ीन मैिथल समाज।पढ़लो के नि<strong>ह</strong> छै लोक लाज।<strong>ह</strong>े <strong>दे</strong>व ! गगन सँ उतिर क<strong>ह</strong>ूधन<strong>ह</strong>ीन कोना िकछु करत काज।कया केर जि<strong>ह</strong>या जम भेल।ति<strong>ह</strong>ये सँ अिछ ओिरयौन भेल।ग<strong>ह</strong>ना गुिड़या सभ पाइ -पाइरखल<strong>ह</strong>ुँ <strong>ह</strong>म कयादान लेल।रि<strong>ह</strong> गेल मुदा तैयो अभाव।नि<strong>ह</strong> क’ सकल<strong>ह</strong>ुँ <strong>ह</strong>म मोल भाव।आँगन मे छी भयभीत ठाढ़सागर मे कंिपत जेना नाव।71


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्की भेल पढ़ेल<strong>ह</strong>ुँ , <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ ज्ञान।नि<strong>ह</strong> भेल समया के िनदान।अिछ <strong>ह</strong>मर सुता के ज्ञान यथर्छिन <strong>ह</strong>ुनक पुा सबसँ म<strong>ह</strong>ान।छिथ िपता पुा के भाग्यवान।<strong>ह</strong>ुनके छिन जग मे बनल मान।<strong>ह</strong>म कयागत छी तुच्छ लोक<strong>ह</strong>मरा लेल की अपमान -मान।लौता अभ िकछु बिरयाती।<strong>ह</strong>मरे धन सँ घोड़ा <strong>ह</strong>ाथी।<strong>ह</strong>म र<strong>ह</strong>ब ार करब ठाढ़काँपत भय सँ धक धक छाती।की <strong>ह</strong>ैत कखन आ<strong>दे</strong>श <strong>ह</strong>ुनक।72


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्की मांग उठौता ओ दानक।अिछ <strong>दे</strong><strong>ह</strong> छोिड़ सभ िबका गेलई के<strong>ह</strong>न पवर् कयादानक।अिछ के<strong>ह</strong>न <strong>दे</strong>वता के <strong>िव</strong>धान।<strong>ह</strong>म करब दान नेाक ाण।दुख सुख भोगत जे <strong>ह</strong>ेतै भाग्यजीवन भिर लागल र<strong>ह</strong>त यान।ममता कें रि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong> ब<strong>ह</strong>त नोर।ताकत सगरो जॱ <strong>ह</strong>ैत भोर।के क<strong>ह</strong>त नीक िकछु समाचारनाचत <strong>ह</strong>षर्क आंगन <strong>िव</strong>भोर ।<strong>ह</strong>मरो कखनो फाटत कु<strong>ह</strong>ेश।रि<strong>ह</strong> जैत मोन मे याद शेष।कयाधन सभिदन र<strong>ह</strong>त कोना73


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आयत कि<strong>ह</strong>यो अवसर <strong>िव</strong>शेष।अिछ था द<strong>ह</strong>ेजक म<strong>ह</strong>ापाप।के करत मुक्त अिछ घोर शाप।की लीिख र<strong>ह</strong>ल छी गीत नादसुिनयौ सगरो , सुनबै <strong>िव</strong>लाप।डॉ अिजत िम, “आिदय वास”, पा<strong>ह</strong>ीटोल, गाम सिरसव पा<strong>ह</strong>ीसंित राीय अनुवाद िमशन, भारतीय भाषा संथानसँ सब।( िमिथला-धाम )चाननसन जत मािट बसै छैओि<strong>ह</strong> मािटक <strong>ह</strong>म वीर गेलए चलबौ <strong>ह</strong>म तोरा सजनीपूर <strong>ह</strong>ेतौ सब आस गे ।। 1 ।।ओि<strong>ह</strong> मािटक <strong>ह</strong>म बात क<strong>ह</strong>ै छीजत पूरल सब आस गेमा जानकीक संग पाबी केचलल राम भगवान गे ।। 2 ।। लए चलबौ .........कोइली च<strong>ह</strong>ु िदस कु<strong>ह</strong>ु-कु<strong>ह</strong>ु बाजए<strong>िव</strong>ापितकेर गान गेधीर अयाचीक साग- भातमेजतए बसिथ भगवान गे ।। 3 ।। लए चलबौ .........बालोsम केर ज्ञान जतए छैसीता मैयाक यान गेसाग-भातमे जतए िबराजै74


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्वािभमानकेर ज्ञान गे .।। 4 ।। लए चलबौ .........शाितमयक जे पणर्कुटी छै<strong>िव</strong>मंच पर मान गेसतगुणकेर जे खान बनल छैिमिथला तकरि<strong>ह</strong> नाम गे ।। 5 ।। लए चलबौ .........<strong>िव</strong>ा - ज्ञानक नाम जतए छैसुमित मान-अपमान गेगुरूसँ िशक्षा जतए सुलभ छैपाबिथ सभ समान गे ।। 6 ।। लए चलबौ .........जग भिर जय शीश नबावेबाट-घाट जत धाम गेकण-कणमे जत सोन िबराजैओि<strong>ह</strong> मािट परनाम गे ।। 7 ।।चाननसन जत मािट बसै छै ................................सुनीलकुमार मिलकघड़ीघड़ीमेघटाेक सूइसँ बेसीिमनटक सूइसँ बेसीसेकेडमक सूइ चलै छैमुदाकतेक अनसो<strong>ह</strong>ाँत लगै छै75


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जेसेकेडमसँ बेसी िमनटकआिमनटसँ बेसीघटाँक मान भऽ जाइ छैअ<strong>ह</strong>ाँ खूब दौड़धूप करै छीअ<strong>ह</strong>ाँक मगजसँपसेनाक पमार ब<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>ैछ ।माने, अ<strong>ह</strong>ाँ खब चलायमान छीमुदा,घटाकक घुसकुिनयाँजकाँअ<strong>ह</strong>ाँक मािलकक मानबेसी बिढ़ जाइ छिनएना िकएक ने <strong>ह</strong>ोइ छैजे चलबो अ<strong>ह</strong>ीँ बेसी किरतौँआमान से<strong>ह</strong>ो अ<strong>ह</strong>ीँक बेसी र<strong>ह</strong>ैत !योित76


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बालानां कृते-1.<strong>दे</strong>वांशु वसक मैिथली िच-ृंखला (कॉिमक्स); 2. मय-<strong>दे</strong>श याा आ <strong>दे</strong>वीजी- योित झा चौधरी1.<strong>दे</strong>वांशु वसक मैिथली िच-ृंखला (कॉिमक्स)<strong>दे</strong>वांशु वस, जम- तुलापी, सुपौल। मास कयुिनकेशनमे एम.ए., ि<strong>ह</strong>दी, अंेजी आ मैिथलीक <strong>िव</strong>िभ प-पिर्कामे कथा,लघुकथा, <strong>िव</strong>ज्ञान-कथा, िच-कथा, काटूर्न, िच-<strong>ह</strong>ेिलका इयािदक काशन।<strong>िव</strong>शेष: गुजरात राय शाला पाय-पुतक मंडल ारा आठम कक्षाक लेल <strong>िव</strong>ज्ञान कथा “जंग” कािशत (2004 ई.)नताशा: मैिथलीक पि<strong>ह</strong>ल-िच-ृंखला (कॉिमक्स)नीचाँक दुनू काटूर्नकेँ िक्लक करू आ पढ़ू)78


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्नताशाबार<strong>ह</strong>नताशा तेर<strong>ह</strong>79


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्80


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्2.मय <strong>दे</strong>श याा- योिततेर<strong>ह</strong>म िदन4 जनवरी 1992<strong>ह</strong>मर सब<strong>ह</strong>क गाड़ी भोरे 6:20 मे भोपाल प<strong>ह</strong>ुंचल।ओतय <strong>ह</strong>मसब ‘<strong>िव</strong>जय <strong>ह</strong>ोटल’मे रूकल<strong>ह</strong>ुं। ई <strong>ह</strong>ोटलटेशन सऽ काफी नज़दीक छल। मय<strong>दे</strong>शक राजधानी ‘भोपाल’अपने आप मे काफी पैघ श<strong>ह</strong>र छै। <strong>िव</strong>जय<strong>ह</strong>ोटल सऽ करीब 50 िकलोमीटर के दूरी पर िथत सांची तूप के <strong>दे</strong>खैके <strong>ह</strong>मरा सबके <strong>िव</strong>शेष शौकछल।मुदा अकरा <strong>ह</strong>मर सब<strong>ह</strong>क दुभग्य क<strong>ह</strong>ैके चा<strong>ह</strong>ी जे आि<strong>ह</strong> बस वला सब <strong>ह</strong>ड़ताल पर छल। तैं दूर जायकेकायर्म थिगत कऽ िशक्षक सब थानीय आटो ठीक कऽ श<strong>ह</strong>रमे घुमैके िनणर्य लेलैथ।अतय <strong>ह</strong>मसब सबसऽ पि<strong>ह</strong>ने गंगा साद िबरला ारा िदलीके िबरला मंिदर के आधार पर बनायलगेल ‘लमी नारायण’ मंिदर गेल<strong>ह</strong>ुं।चारू िदस पुपवािटका सऽ घेरल अि<strong>ह</strong> मंिदरमे अविथत ितमा अकरधािमर्क <strong>िव</strong>शेषताक बखान करैत र<strong>ह</strong>ै।अि<strong>ह</strong> सऽ आगां बिढ़ <strong>ह</strong>मसब मछलीघर प<strong>ह</strong>ुंचल<strong>ह</strong>ुं जतय <strong>ह</strong>मसब तर<strong>ह</strong>-तर<strong>ह</strong>के माछ सब <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुं। माछक अि<strong>ह</strong> संसार सऽ िनकिलकऽ <strong>ह</strong>मसब िचकलाक संसारमे प<strong>ह</strong>ुंचल<strong>ह</strong>ुं। भारत-भवन नामक अि<strong>ह</strong> सं<strong>ह</strong>ालयमे माडनर् वा कटेमपरेरी आसर् के भडार छल। यिप <strong>ह</strong>मसब अि<strong>ह</strong> िचक मम़र्ओि<strong>ह</strong>मे िनि<strong>ह</strong>त भाव सऽ अनिभज्ञ छल<strong>ह</strong>ुं तथािप ओि<strong>ह</strong> िचकला सब<strong>ह</strong>क सूमता <strong>ह</strong>मरा सबके ब<strong>ह</strong>ुत आकिषर्तकेलक। कलाकार कतेक िम<strong>ह</strong>नत केने छल ओि<strong>ह</strong>के बनाबैमे। आब <strong>ह</strong>मर सब<strong>ह</strong>क याा अपन अंितम छोर परछल। अऽ राजा भोज ारा िनिमर्त 50 िकलोमीटर लबा झील के िकनारा सऽ सूयतक अवलोकनकेउपरात <strong>ह</strong>मसब अपन <strong>ह</strong>ोटल लौिट एल<strong>ह</strong>ुं। रतामे <strong>ह</strong>मसब ओि<strong>ह</strong> कारखानाके से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुंजाि<strong>ह</strong>मे 3 िदसबर 1984 कऽ ज<strong>ह</strong>रीला गैस िमथाइल आइसो साइनेट लीक <strong>ह</strong>ोय के कारणकरीब 2,50,000 लोकक मृ यु भेल छल।आब <strong>ह</strong>मरा सबके टाटानगर घुरबाक छल। गाड़ी करीब 11:30 बजे लेटफामर् प<strong>ह</strong>ुंचल। <strong>ह</strong>मर सब<strong>ह</strong>कवापसी याा ारभ भऽ चुकल छल।81


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्धे॒नुवढा॑न॒वाना॒शुः धे॒नु-गौ वा वाणी वढा॑न॒वा- पैघ बरद ना॒शुः-आशुः-विरतसितः॒-घोड़ापुर॑िध॒यवा॑- पुर॑िध॒- यव<strong>ह</strong>ारकेँ धारण करए बाली यवा॑-ीिज॒णू-शुकेँ जीतए बलार॑थे॒ाः-रथ पर िथरस॒भेयो॒-उम सभामेयुवाय-युवा जे<strong>ह</strong>नयज॑मानय-राजाक रायमेवी॒रो-शुकेँ परािजत करएबलािनका॒मे-िन॑कामे-िनययुक् कायर्मेनः-<strong>ह</strong>मर सभकप॒जर्यॲ-मेघवषर्तु॒-वष <strong>ह</strong>ोएफल॑वयो-उम फल बलाओष॑धयः-औषिधःपच्यतां- पाकएयोगेक्ष॒मो-अलय लय करेबाक <strong>ह</strong>ेतु कएल गेल योगक रक्षानः॑-<strong>ह</strong>मरा सभक <strong>ह</strong>ेतुकपताम्-समथर् <strong>ह</strong>ोएििफथक अनुवाद- <strong>ह</strong>े ण, <strong>ह</strong>मर रायमे ाण नीक धािमर्क <strong>िव</strong>ा बला, राजय-वीर,तीरंदाज, दूध दए बाली गाय, दौगयबला जतु, उमी नारी <strong>ह</strong>ोिथ। पाजर्य आवयकता पड़ला पर वष <strong>दे</strong>िथ, फल <strong>दे</strong>य बला गाछ पाकए, <strong>ह</strong>म सभ संपिअिजर्त/संरिक्षत करी।88


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्षोडशी (खोड़शी), षकोण (खटकोण), वृषेश (वृखेश), सतोष (सतोख) आिद।८.विन-लोप : िनिलिखत अवथामे शदसँ विन-लोप भऽ जाइत अिछ:(क)ियावयी यय अयमे य वा ए लुत भऽ जाइत अिछ। ओि<strong>ह</strong>मेसँ पि<strong>ह</strong>ने अक उच्चारण दीघर् भऽ जाइतअिछ। ओकर आगाँ लोप-सूचक िच वा <strong>िव</strong>कारी (’ / ऽ) लगाओल जाइछ। जेना-पूणर् रूप : पढ़ए (पढ़य) गेला<strong>ह</strong>, कए (कय) लेल, उठए (उठय) पड़तौक।अपूणर् रूप : पढ़’ गेला<strong>ह</strong>, क’ लेल, उठ’ पड़तौक।पढ़ऽ गेला<strong>ह</strong>, कऽ लेल, उठऽ पड़तौक।(ख)पूवर्कािलक कृत आय (आए) ययमे य (ए) लुत भऽ जाइछ, मुदा लोप-सूचक <strong>िव</strong>कारी नि<strong>ह</strong> लगाओलजाइछ। जेना-पूणर् रूप : खाए (य) गेल, पठाय (ए) <strong>दे</strong>ब, न<strong>ह</strong>ाए (य) अएला<strong>ह</strong>।अपूणर् रूप : खा गेल, पठा <strong>दे</strong>ब, न<strong>ह</strong>ा अएला<strong>ह</strong>।(ग)ी यय इक उच्चारण ियापद, संज्ञा, ओ <strong>िव</strong>शेषण तीनूमे लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप : दोसिर मािलिन चिल गेिल।अपूणर् रूप : दोसर मािलन चिल गेल।(घ)वतर्मान कृदतक अितम त लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप : पढ़ैत अिछ, बजैत अिछ, गबैत अिछ।अपूणर् रूप : पढ़ै अिछ, बजै अिछ, गबै अिछ।(ङ)ियापदक अवसान इक, उक, ऐक तथा <strong>ह</strong>ीकमे लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप: िछयौक, िछयैक, छ<strong>ह</strong>ीक, छौक, छैक, अिबतैक, <strong>ह</strong>ोइक।अपूणर् रूप : िछयौ, िछयै, छ<strong>ह</strong>ी, छौ, छै, अिबतै, <strong>ह</strong>ोइ।(च)ियापदीय यय <strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु तथा <strong>ह</strong>कारक लोप भऽ जाइछ। जेना-पूणर् रूप : छि<strong>ह</strong>, क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>, क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ, गेल<strong>ह</strong>, नि<strong>ह</strong>।अपूणर् रूप : छिन, क<strong>ह</strong>लिन, क<strong>ह</strong>लौँ, गेलऽ, नइ, निञ, नै।९.विन थानातरण : कोनो-कोनो वर-विन अपना जग<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>िटकऽ दोसरठाम चिल जाइत अिछ। खासकऽ व इ आ उक सबधमे ई बात लागू <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मैिथलीकरण भऽ गेल शदक मय वा अतमे जँव इ वा उ आबए तँ ओकर विन थानातिरत भऽ एक अक्षर आगाँ आिब जाइत अिछ। जेना- शिन(शइन), पािन (पाइन), दािल ( दाइल), मािट (माइट), काछु (काउछ), मासु(माउस) आिद। मुदा तसमशदसभमे ई िनयम लागू नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जेना- रिमकेँ रइम आ सुधांशुकेँ सुधाउंस नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जा सकैतअिछ।91


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१०.<strong>ह</strong>लत(्)क योग : मैिथली भाषामे सामायतया <strong>ह</strong>लत (्)क आवयकता नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। कारण जेशदक अतमे अ उच्चारण नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मुदा संकृत भाषासँ जि<strong>ह</strong>नाक ति<strong>ह</strong>ना मैिथलीमे आएल (तसम)शदसभमे <strong>ह</strong>लत योग कएल जाइत अिछ। एि<strong>ह</strong> पोथीमे सामायतया सपूणर् शदकेँ मैिथली भाषासबधीिनयमअनुसार <strong>ह</strong>लत<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ीन राखल गेल अिछ। मुदा याकरणसबधी योजनक लेल अयावयक थानपरकत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु <strong>ह</strong>लत <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। तुत पोथीमे मिथली लेखनक ाचीन आ नवीन दुनू शैलीक सरल आसमीचीन पक्षसभकेँ समेिटकऽ वणर्-<strong>िव</strong>यास कएल गेल अिछ। थान आ समयमे बचतक सि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>त-लेखनतथा तकिनकी दृिसँ से<strong>ह</strong>ो सरल <strong>ह</strong>ोबऽवला ि<strong>ह</strong>साबसँ वणर्-<strong>िव</strong>यास िमलाओल गेल अिछ। वतर्मान समयमेमैिथली मातृभाषीपयर्तकेँ आन भाषाक मायमसँ मैिथलीक ज्ञान लेबऽ पिड़र<strong>ह</strong>ल पिरेयमे लेखनमे स<strong>ह</strong>जतातथा एकरूपतापर यान <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। तखन मैिथली भाषाक मूल <strong>िव</strong>शेषतासभ कुिठत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइक,ता<strong>ह</strong>ूिदस लेखक-मडल सचेत अिछ। िस भाषाशाी डा. रामावतार यादवक क<strong>ह</strong>ब छिन जे सरलताकअनुसधानमे ए<strong>ह</strong>न अवथा िक<strong>ह</strong>ु ने आबऽ <strong>दे</strong>बाक चा<strong>ह</strong>ी जे भाषाक <strong>िव</strong>शेषता छाँ<strong>ह</strong>मे पिड जाए। <strong>ह</strong>मसभ <strong>ह</strong>ुनकधारणाकेँ पूणर् रूपसँ स लऽ चलबाक यास कएल<strong>ह</strong>ुँ अिछ।पोथीक वणर्<strong>िव</strong>यास कक्षा ९ क पोथीसँ िकछु माामे िभ अिछ। िनरतर अययन, अनुसधान आ<strong>िव</strong>लेषणक कारणे ई सुधारामक िभता आएल अिछ। भ<strong>िव</strong>यमे आन<strong>ह</strong>ु पोथीकेँ पिरमािजर्त करैत मैिथलीपायपुतकक वणर्<strong>िव</strong>यासमे पूणर्रूपेण एकरूपता अनबाक <strong>ह</strong>मरासभक य र<strong>ह</strong>त।कक्षा १० मैिथली लेखन तथा पिरमाजर्न म<strong>ह</strong>े मलंिगया/ धीरे ेमिषर् संयोजन- गणेशसाद भराईकाशक िशक्षा तथा खेलकूद मालय, पायम <strong>िव</strong>कास के,सानोिठमी, भक्तपुरसविधकार पायम <strong>िव</strong>कास के एवं जनक िशक्षा सामी के, सानोिठमी, भक्तपुर।पि<strong>ह</strong>ल संकरण २०५८ बैशाख (२००२ ई.)योगदान: िशवसाद सयाल, जगाथ अवा, गोरखब<strong>ह</strong>ादुर िसं<strong>ह</strong>, गणेशसाद भराई, डा. रामावतार यादव, डा.राजे <strong>िव</strong>मल, डा. रामदयाल राकेश, धम <strong>िव</strong>ल, रूपा धीरू, नीरज कणर्, रमेश रनभाषा सपादन- नीरज कणर्, रूपा झा2. मैिथली अकादमी, पटना ारा िनधिरत मैिथली लेखन-शैली1. जे शद मैिथली-साि<strong>ह</strong>यक ाचीन कालसँ आइ धिर जाि<strong>ह</strong> वर्नीमे चिलत अिछ, से सामायतः ताि<strong>ह</strong>वर्नीमे िलखल जाय- उदा<strong>ह</strong>रणाथर्-ा92


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्वैकिपक रूपेँ ‘ए’ वा ‘य’ िलखल जाय। यथा:- कयल वा कएल, अयला<strong>ह</strong> वा अएला<strong>ह</strong>, जाय वा जाएइयािद।8. उच्चारणमे दू वरक बीच जे ‘य’ विन वतः आिब जाइत अिछ तकरा लेखमे थान वैकिपक रूपेँ <strong>दे</strong>लजाय। यथा- धीआ, अढ़ैआ, <strong>िव</strong>आ<strong>ह</strong>, वा धीया, अढ़ैया, िबया<strong>ह</strong>।9. सानुनािसक वतं वरक थान यथासंभव ‘ञ’ िलखल जाय वा सानुनािसक वर। यथा:- मैञा,किनञा, िकरतिनञा वा मैआँ, किनआँ, िकरतिनआँ।10. कारकक <strong>िव</strong>भिक्क िनिलिखत रूप ा:-<strong>ह</strong>ाथकेँ, <strong>ह</strong>ाथसँ, <strong>ह</strong>ाथेँ, <strong>ह</strong>ाथक, <strong>ह</strong>ाथमे। ’मे’ मे अनुवारसवर्था याय िथक। ‘क’ क वैकिपक रूप ‘केर’ राखल जा सकैत अिछ।11. पूवर्कािलक ियापदक बाद ‘कय’ वा ‘कए’ अयय वैकिपक रूपेँ लगाओल जा सकैत अिछ। यथा:-<strong>दे</strong>िख कय वा <strong>दे</strong>िख कए।12. माँग, भाँग आिदक थानमे माङ, भाङ इयािद िलखल जाय।13. अर् ‘न’ ओ अर् ‘म’ क बदला अनुसार नि<strong>ह</strong> िलखल जाय, िकंतु छापाक सु<strong>िव</strong>धाथर् अर् ‘ङ’ , ‘ञ’,तथा ‘ण’ क बदला अनुवारो िलखल जा सकैत अिछ। यथा:- अ, वा अंक, अचल वा अंचल, कठ वाकंठ।14. <strong>ह</strong>लंत िच िनयमतः लगाओल जाय, िकंतु <strong>िव</strong>भिक्तक संग अकारांत योग कएल जाय। यथा:- ीमान्,िकंतु ीमानक।15. सभ एकल कारक िच शदमे सटा क’ िलखल जाय, <strong>ह</strong>टा क’ नि<strong>ह</strong>, संयुक्त <strong>िव</strong>भिक्तक <strong>ह</strong>ेतु फराकिलखल जाय, यथा घर परक।16. अनुनािसककेँ चिबदु ारा यक्त कयल जाय। परंतु मुणक सु<strong>िव</strong>धाथर् ि<strong>ह</strong> समान जिटल माा पर94


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अनुवारक योग चिबदुक बदला कयल जा सकैत अिछ। यथा- ि<strong>ह</strong>ँ केर बदला ि<strong>ह</strong>ं।17. पूणर् <strong>िव</strong>राम पासीसँ ( । ) सूिचत कयल जाय।18. समत पद सटा क’ िलखल जाय, वा <strong>ह</strong>ाइफेनसँ जोिड़ क’ , <strong>ह</strong>टा क’ नि<strong>ह</strong>।19. िलअ तथा िदअ शदमे िबकारी (ऽ) नि<strong>ह</strong> लगाओल जाय।20. अंक <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे राखल जाय।21.िकछु विनक लेल नवीन िच<strong>ह</strong> बनबाओल जाय। जा' ई नि<strong>ह</strong> बनल अिछ ताबत एि<strong>ह</strong> दुनू विनक बदलापूवर्वत् अय/ आय/ अए/ आए/ आओ/ अओ िलखल जाय। आिक ऎ वा ऒ सँ यक्त कएल जाय।<strong>ह</strong>./- गो<strong>िव</strong>द झा ११/८/७६ ीकात ठाकुर ११/८/७६ सुरे झा "सुमन" ११/०८/७६VIDEHA FOR NON-RESIDENT MAITHILSDATE-LIST (year- 2009-10)(१४१७ साल)Marriage Days:95


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Mundan Din:November 2009- 18, 19, 23December 2009- 3Jan 2010- 18, 22Feb 2010- 3, 15, 25, 26March 2010- 3, 5June 2010- 2, 21July 2010- 1FESTIVALS OF MITHILA97


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Mauna Panchami-12 JulyMadhushravani-24 JulyNag Panchami-26 JulRaksha Bandhan-5 AugKrishnastami-13-14 AugKushi Amavasya- 20 AugustHartalika Teej- 23 AugChauthChandra-23 AugKarma Dharma Ekadashi-31 AugustIndra Pooja Aarambh- 1 September98


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Anant Caturdashi- 3 SepPitri Paksha begins- 5 SepJimootavahan Vrata/ Jitia-11 SepMatri Navami- 13 SepVishwakarma Pooja-17SepKalashsthapan-19 SepBelnauti- 24 SeptemberMahastami- 26 SepMaha Navami - 27 September99


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Vijaya Dashami- 28 SeptemberKojagara- 3 OctDhanteras- 15 OctChaturdashi-27 OctDiyabati/Deepavali/Shyama Pooja-17 OctAnnakoota/ Govardhana Pooja-18 OctBhratridwitiya/ Chitragupta Pooja-20 OctChhathi- -24 OctAkshyay Navami- 27 OctDevotthan Ekadashi- 29 Oct100


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Kartik Poornima/ Sama Bisarjan- 2 NovSomvari Amavasya Vrata-16 NovVivaha Panchami- 21 NovRavi vrat arambh-22 NovNavanna Parvana-25 NovNaraknivaran chaturdashi-13 JanMakara/ Teela Sankranti-14 JanBasant Panchami/ Saraswati Pooja- 20 JanMahashivaratri-12 Feb101


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Fagua-28 FebHoli-1 MarRam Navami-24 MarchMesha Sankranti-Satuani-14 AprilJurishital-15 AprilRavi Brat Ant-25 AprilAkshaya Tritiya-16 MayJanaki Navami- 22 MayVat Savitri-barasait-12 JuneGanga Dashhara-21 June102


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Hari Sayan Ekadashi- 21 JulGuru Poornima-25 JulEnglish Translation of Gajendra Thakur's Maithili Novel Sahasrabadhani translated intoEnglish by Smt. Jyoti Jha Chaudhary Gajendra Thakur (b. 1971) is the editor of Maithiliejournal “<strong>Videha</strong>” that can be viewed athttp://www.videha.co.in/ . His poem, story, novel,research articles, epic – all in Maithili language are lying scattered and is in print in singlevolume by the title“KurukShetram.” He can be reached at his email: ggajendra@airtelmail.inJyoti Jha Chaudhary, Date of Birth: December 30 1978,Place of Birth- Belhvar (MadhubaniDistrict), Education: Swami Vivekananda Middle School, Tisco Sakchi Girls High School, MrsKMPM Inter College, IGNOU, ICWAI (COST ACCOUNTANCY); Residence- LONDON, UK;Father- Sh. Shubhankar Jha, Jamshedpur; Mother- Smt. Sudha Jha- Shivipatti. Jyoti receivededitor's choice award from www.poetry.comand her poems were featured in front pageof www.poetrysoup.com for some period.She learnt Mithila Painting under Ms. Shveta Jha,Basera Institute, Jamshedpur and Fine Arts from Toolika, Sakchi, Jamshedpur (India). Her MithilaPaintings have been displayed by Ealing Art Group at Ealing Broadway, London.The Comet103


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्English Translation of Gajendra Thakur's Maithili Novel Sahasrabadhani translated intoEnglish by Smt. Jyoti Jha ChaudharyThe comb seller, pen seller, screw-seller etc. visited the bus and left as well. Itwas only known when asked that the bus was to be started at 11 o’clockinstead of 10 o’clock as announced by the conductor. The previous bus hadnot found enough passengers so the driver played that trick as a marketingtool. By that trick the bus was not very late and got enough passengers too.The bus was to start at 11 o’clock but it took 5 minutes after 11 o’clock toconfirm that time mark of 11 was past. Later on at 10 past 11 when theconductor of next bus announced that he would start fighting if the bus wouldbe late any more and for that he gave reference of fight between Ashok Mishraand Shahi. Then the driver started sounding the horn continuously. The old ladyin the adjacent seat started calling her son. Everything had been disturbed fornext five minutes. No sooner all passengers came inside the bus. A few peoplehad just came out of rickshaw the conductor of next bus tried to load hisluggage on his bus but they were educated people and they were intended tocatch the current bus. Those passengers had given them reference of someChaudhary guys then the conductor was convinced that they were powerfulpeople so he only said that if they wanted to go by standing in a three by twoseater overcrowded bus instead of two by two empty one even though therewould not be any concession in charges then it was their choice. After grabbing104


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्a few more passengers from people coming by rickshaw at last moment thebus started its journey. An elderly man was one of those last momentpassengers. Co-incidentally a passenger sitting besides Aaruni was murmuringthat why he had not come and after some time he got off the bus in next stop.And in that way that elderly man got seat adjacent to Aaruni.Aaruni was quiet and he wasn’t in the mood of speaking a lot. But thatman first appreciated his good luck by virtue of which he got the seat. Hewould be late in his mission if he could have missed that bus and waited forthe next bus. Then he continued his conversation by introducing himself as anassistant director and he also informed that he had two houses one in Patnaand another in Darbhanga. He built his both houses by his own efforts. He alsomentioned that both houses were double stories and floors were made up ofmarbles and granites. The chatting people always like company of a goodlistener so he started liking Aaruni. He asked Aaruni “Which colony in Patna isyour house situated at?. ”Aaruni replied, “I don’t have my own house, I live in rented house.”After a moment of silence that man brought beetle leave out of the paan caseand broke the ice again by asking Aaruni if he ate paan or not.“No”, Aaruni replied precisely according to his personality.“Your teeth made me to guess so earlier”, said that man.After chewing beetle leaves he started talking about in-laws of his daughters.He talked about his son’s preparation for I.A.S. exams and he also talked abouta group of such students who prepare for such exams. He said that onlytalented people got accepted by the group and at last he mentioned that hisson was a member of that group.After travelling a while the bus stopped in a line hotel. Many passengersexpressed their anger that the driver and conductor stopped in such a badplace for their food. It was suspected that their food was free of charge rather105


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्the price was charged indirectly to the passengers who ate there so ultimatelypassengers used to pay for their food. So those people suggested that no bodyshould get off the bus then they would have to start the bus. But after sometime people started getting off the bus one by one and at last thoseintellectuals also came out of bus by chatting about analytical review of reasonsof bad condition of Mithilanchal where they found people’s such attitude due towhich their request to not to get off the bus was neglected as one of the vitalreasons.The bus was restarted but couldn’t continue uninterrupted very long. Theconductor instructed everyone to get the bus off as tyre was punctured. Theperson who disliked stopping at the line hotel was of the opinion that thejourney was disturbed because of that halt. Let’s see what happens now.Groups of four-five people were made and started talking by standing in circles.That place was perhaps somewhere close to Vaishali. One of them found thefarmers’ fields of that village in bigger pieces. The houses were also bigger inhis opinion. Proceeding in the same topic people also discussed that houses intheir villages were very congested and creating causes of day-to-day quarrelsamong the villagers. The elderly person sitting on the adjacent seat to Aaruniwas sleepy and he awake because of that trouble. Aaruni noticed that the manused to be very calm at line hotel and at the moment of that break down. Butas soon as the bus restarted he started his chatting again. His memoriesbecame brighter when he came to Hazipur.When bus moved further for a while then he said pointing to a colony, “this isGanga Bridge Colony, what it was earlier and what it is now. Earlier there usedto be quarters in one side and materials for maintenance work on the otherside.”Aaruni was shocked, “these used to be a school as well”.He pointed to something in front, “Look at there, name is still written, someletters however disappeared because of rain.” Then he asked surprisingly, “howdo you know all this?”106


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“I studied in this school.”“But here only engineers of the Ganges Bridge Project were allowed to stayand that school was made for their children.”“We used to live in this colony.”“What is your father’s name?”“Mr. Nand Thakur”It was only fifteen days past the death of his father so he couldn’t dare to addlate in his name.“Are you son of Thakurji”, while asking that he was filled with motherlinessrather than merely an attachment.“What is your good name?” asked Aaruni.“I. A. Aazam”, he replied.Then Aaruni recited all of his children’s names. One of his sons called NehalAazam was studying in Aaruni’s class. Aaruni’s voice was totally changed afterthat.“Two people in the colony were very religious, one was Pandeyji and other wasyour father. Pandeyji used to earn money by that profession too but your fatherwas very honest and kind. He collected subscriptions from the residents of thecolony to bring homeopathy medicines and distributed those among needyresidents free of cost. My daughter had a boil on her head and no allopathicmedicine could cure her. Your father had cured her boil. Even though he wasan engineer by profession he had degree in homeopathy as well. “Aaruni recalled the coloured small bottles used for giving medicine that used todecorate his drawing room.107


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“Where is he posted nowadays? We got disconnected. We never got transferredto the same place after that place. It had been around fifteen years since wemet last.”“He died fifteen days back.”“Oh! It is my fault. I did not ask you even if you had your head shaved. Thatis why you have been so silent all the way.”He continued, “He was very worried about the workers.”The bus came to the Ganga Bridge meanwhile. Bus was in a queue at thegate to get ticket. Someone informed that the traffic on the bridge was like oneway as some repairing work was going on. Aaruni recalled the scene of past -the huge pillars during building of the bridge then the scenario of broken wallsof the colony. That wall used to break every year. Father said that thecontractor and engineers were united in that fraudulent act. Then he recalledthe bribe of suitcase filled with notes. Aaruni’s father kicked the suitcase andsuitcase was thrown away. One cousin brother was living with them whocollected that money and returned to the contractor. Mother had hidden hersons inside the house.(continued)म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना (१):म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना: ीमान् निचकेताजीक नाटक "नो एंी: मा <strong>िव</strong>श" केर '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' मे ई-कािशत रूप <strong>दे</strong>िखकए एकर िंट रूपमे काशनक लेल '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' केर समक्ष "ुित काशन" केर ताव आयल छल। ी निचकेता जी एकर िंटरूप करबाक वीकृित दए <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>। िंट संकरणक <strong>िव</strong>वरण एि<strong>ह</strong> पृपर नीचाँमे।म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना (२): '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ारा कएल गेल शोधक आधार पर १.मैिथली-अंेजी शद कोश २.अंेजी-मैिथली शद कोश ुितपिलकेशन ारा िट फॉमर्मे कािशत करबाक आ<strong>ह</strong> वीकार कए लेल गेल अिछ। संित मैिथली-अंेजी शदकोश-खड-I-XVI. कािशत कएल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ: लेखक-गजे ठाकुर, नागे कुमार झा एवं पीकार <strong>िव</strong>ानद झा, दाम-रु.५००/- ित खड । Combined ISBN No.978-81-907729-2-1 e-108


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्mail: shruti.publication@shruti-publication.com website:http://www.shrutipublication.comम<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना:(३). पी-बध <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> डाटाबेस िमिथलाक्षरसँ <strong>दे</strong>वनागरी पाडुिलिप िलयातरण- ुित पिलकेशन ारा िट फॉमर्मेकािशत करबाक आ<strong>ह</strong> वीकार कए लेल गेल अिछ। पुतक-ाितक <strong>िव</strong>िधक आ पोथीक मूयक सूचना एि<strong>ह</strong> पृ पर शी <strong>दे</strong>लजायत। पी-बध (शोध-सपादन, िडिजटल इमेिजंग आ िमिथलाक्षरसँ <strong>दे</strong>वनागरी िलयांतरण)- तीनूपोथीक शोध-संकलन-सपादन-िलयांतरण गजे ठाकुर, नागे कुमार झा एवं पीकार <strong>िव</strong>ानद झाारा Combined ISBN No.978-81-907729-6-9म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना:(४) '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ारा धारावाि<strong>ह</strong>क रूपे ई-कािशत कएल जा' र<strong>ह</strong>ल गजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास(स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप-गुच्छ), नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाितमन) आ बाल-िकशोर साि<strong>ह</strong>य <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे।कुरुक्षेम्–अतमर्नक, खड-१ सँ ७ (लेखककिछिड़आयल प, उपयास, गप-कथा, नाटक-एकाी, बालानां कृते, म<strong>ह</strong>ाकाय, शोध-िनबध आिदक सम संकलन)-लेखक गजेठाकुर Combined ISBN No.978-81-907729-7-6<strong>िव</strong>वरण एि<strong>ह</strong> पृपर नीचाँमे ।म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना (५): "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केर २५म अंक १ जनवरी २००९, िंट संकरण <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-ई-पिकाक पि<strong>ह</strong>ल २५ अंकक चुनल रचनासिमिलत। <strong>िव</strong>वरण एि<strong>ह</strong> पृपर नीचाँमे।म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना (६):सूचना: <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी) एम.एस.एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Based on ms-sql server Maithili-English and English-MaithiliDictionary. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क भाषापाक- रचनालेखन तंभमेनव अंक <strong>दे</strong>खबाक लेल पृ सभकेँ िरेश कए <strong>दे</strong>खू। Always refresh the pages forviewing new issue of VIDEHA.कुरुक्षेम् अतमर्नक- गजे ठाकुर109


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्गजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप-गुच्छ),नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बाल-िकशोर साि<strong>ह</strong>य <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे।कुरुक्षेम्–अतमर्नक, खड-१ सँ ७Ist edition 2009 of Gajendra Thakur’s KuruKshetram-Antarmanak (Vol. I to VII)- essay-papercriticism,novel, poems, story, play, epics and Children-grown-ups literature in single binding:Language:Maithili६९२ पृ : मूय भा. रु. 100/-(for individual buyers inside india)(add courier charges Rs.50/-per copy for Delhi/NCR and Rs.100/- per copy for outside Delhi)For Libraries and overseas buyers $40 US (including postage)The book is AVAILABLE FOR PDF DOWNLOAD AThttps://sites.google.com/a/videha.com/videha/http://videha123.wordpress.com/(send M.O./DD/Cheque in favour of AJAY ARTS payable at DELHI.)DISTRIBUTORS: AJAY ARTS, 4393/4A,Ist Floor,Ansari Road,DARYAGANJ.Delhi-110002 Ph.011-23288341, 09968170107110


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्e-mail:shruti.publication@shruti-publication.com<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>: 1: ितर<strong>ह</strong>ुता : <strong>दे</strong>वनागरी"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क २५म अंक १ जनवरी २००९, िंट संकरण :<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-ई-पिकाक पि<strong>ह</strong>ल २५ अंकक चुनल रचनासिमिलत।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: थम मैिथली पािक्षक ई-पिका http://www.videha.co.in/<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: वषर्:2, मास:13, अंक:25 (<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:1)सपादक: गजे ठाकुरगजे ठाकुर (1971- ) िछिड़आयल िनबध-बध-समीक्षा, उपयास(स<strong>ह</strong>बाढ़िन) ,प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप-गुच्छ), नाटक(संकषर्ण),म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बाल-िकशोर साि<strong>ह</strong>यकुरुक्षेम् अंतमर्नक (खड 1 सँ7 ) नामसँ। ि<strong>ह</strong>नकर कथा-सं<strong>ह</strong>(गप-गुच्छ) क अनुवादसंकृतमे आ उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) क अनुवाद संकृत आ अंेजी(द कॉमेट नामसँ)मे कएलगेल अिछ। मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली शदकोश आ पी-बधक सिमिलत रूपेँलेखन-शोध-सपादन-आ िमिथलाक्षरसँ <strong>दे</strong>वनागरी िलयांतरण। अंतजललेल ितर<strong>ह</strong>ुता यूनीकोडक<strong>िव</strong>कासमे योगदान आ मैिथलीभाषामे अंतजल आ संगणकक शदावलीक <strong>िव</strong>कास। ई-पसंकेत- ggajendra@gmail.com111


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्स<strong>ह</strong>ायक सपादक: ीमती रिम रेखा िस<strong>ह</strong>ाीमित रिम रेखा िस<strong>ह</strong>ा (1962- ), िपता ी सुरे साद िस<strong>ह</strong>ा, पित ी दीपककुमार। ीमित रिम रेखा िस<strong>ह</strong>ा इित<strong>ह</strong>ास आ राजनीितशामे नातकोर उपािधक संगनालदा आ बौधधमर्पर पी.एच.डी.ात कएने छिथ आ लोकनायक जयकाश नारायण परआलेख-बध से<strong>ह</strong>ो िलखने छिथ।सित “<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>” ई-पिका(http://www.videha.co.in/ ) कस<strong>ह</strong>ायक सपादक छिथ।मुख्य पृ िडजाइन: <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:1 योित झा चौधरीयोित (1978- ) जम थान -बेवार, मधुबनी ; आइ सी डबयू ए आइ (कॉटएकाउटेसी); िनवास थान- लदन, यू.के.; िपता- ी शुभंकर झा, ज़मशेदपुर; माता- ीमती सुधाझा, िशवीपी।योितकेँ www.poetry.comसँ संपादकक चॉयस अवाडर् (अंेजी पक <strong>ह</strong>ेतु) योितकेँभेटल छि<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनकर अंेजी प िकछु िदन धिर www.poetrysoup.com केर मुख्य पृ पर से<strong>ह</strong>ोर<strong>ह</strong>ल अिछ।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक साइटक िडजाइन मधूिलका चौधरी (बी.टेक, कयूटर साइंस), रिम िया(बी.टेक, कयूटर साइंस) आ ीित झा ठाकुर ारा।(<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका पािक्षक रूपेँ http://www.videha.co.in/ पर ई-कािशत <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ एकरसभटा पुरान अंक िमिथलाक्षर, <strong>दे</strong>वनागरी आ ेल वसर्नमे साइटक आकइवमे डाउनलोड लेलउपलध र<strong>ह</strong>ैत अिछ। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:1 अंक ई-पिकाक पि<strong>ह</strong>ल 25 अंकक चुनल रचनाक112


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्संग पुतकाकार कािशत कएल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:2 जनवरी 2010 मे आएत ई-पिकाक26 सँ 50म अंकक चुनल रचनाक संग।)Tirhuta : 244 pages (A4 big magazine size)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>: 1: ितर<strong>ह</strong>ुता : मूय भा.रु.200/-Devanagari 244 pages (A4 big magazine size)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>: 1: : <strong>दे</strong>वनागरी : मूय भा. रु. 100/-(add courier charges Rs.20/-per copy for Delhi/NCR and Rs.30/- per copy for outsideDelhi)BOTH VERSIONS ARE AVAILABLE FOR PDF DOWNLOAD AThttps://sites.google.com/a/videha.com/videha/http://videha123.wordpress.com/(send M.O./DD/Cheque in favour of AJAY ARTS payable at DELHI.)DISTRIBUTORS: AJAY ARTS, 4393/4A,Ist Floor,Ansari Road,DARYAGANJ.Delhi-110002 Ph.011-23288341, 09968170107Website:http://www.shruti-publication.come-mail:shruti.publication@shruti-publication.com113


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्"िमिथला दशर्न"मैिथली िमािसक पिकाअपन ससिशन (भा.रु.288/- दू साल माने 12 अंक लेल) "िमिथलादशर्न"केँ <strong>दे</strong>य डी.डी. ारा Mithila Darshan, A - 132, Lake Gardens,Kolkata - 700 045 पतापर पठाऊ। डी.डी.क संग प पठाऊ जाि<strong>ह</strong>मे अपन पूणर्पता, टेलीफोन नं. आ ई-मेल संकेत अवय िलखू। धान सपादक- निचकेता।कायर्कारी सपादक- रामलोचन ठाकुर। ितातासपादक- ोफेसर बोध नारायण िसं<strong>ह</strong> आ डॉ. अिणमा िसं<strong>ह</strong>। ComingSoon:http://www.mithiladarshan.com/(<strong>िव</strong>ज्ञापन)अंितका काशन की नवीनतम पुतकसिजदशी कायआलोचना114


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मीिडया, समाज, राजनीित और इित<strong>ह</strong>ासिडज़ाटर : मीिडया एड पॉिलिटक्स: पुय सूनवाजपेयी 2008 मूय रु. 200.00राजनीित मेरी जान : पुय सून वाजपेयी काशनवषर् 2008 मूय रु.300.00पालकालीन संकृित : मंजु कुमारी काशनवषर्2008 मूय रु. 225.00ी : संघषर् और सृजन : ीधरम काशनवषर्2008 मूय रु.200.00अथ िनषाद कथा : भव<strong>दे</strong>व पाडेय काशनवषर्2007 मूय रु.180.00उपयासमोनालीसा <strong>ह</strong>ँस र<strong>ह</strong>ी थी : अशोक भौिमक काशनवषर् 2008 मूय रु. 200.00इित<strong>ह</strong>ास : संयोग और साथर्कता : सुरेचौधरीसंपादक : उदयशंकरि<strong>ह</strong>ंदी क<strong>ह</strong>ानी : रचना और पिरिथित :सुरे चौधरीसंपादक : उदयशंकरसाधारण की ितज्ञा : अंधेरे से साक्षाकार: सुरे चौधरीसंपादक : उदयशंकरबादल सरकार : जीवन और रंगमंच :अशोक भौिमकबालकृण भट्ïट और आधुिनक ि<strong>ह</strong>ंदीआलोचना का आरंभ : अिभषेक रौशनसामािजक िचंतनक<strong>ह</strong>ानी-सं<strong>ह</strong>िकसान और िकसानी : अिनल चमिडय़ारेल की बात : <strong>ह</strong>िरमो<strong>ह</strong>न झा काशन वषर् 2008मूयरु.125.00छिछया भर छाछ : म<strong>ह</strong>ेश कटारे काशन वषर् 2008मूयरु. 200.00को<strong>ह</strong>रे में कंदील : अवधेश ीत काशन वषर् 2008मूयरु. 200.00श<strong>ह</strong>र की आिखरी िचिडय़ा : काश कात काशनवषर् 2008 मूय रु. 200.00पीले कागज़ की उजली इबारत : कैलाश बनवासीकाशन वषर् 2008 मूय रु. 200.00नाच के बा<strong>ह</strong>र : गौरीनाथ काशन वषर् 2008 मूयिशक्षक की डायरी : योगेउपयासमाइोकोप : राजे कुमार कनौिजयापृवीपु : लिलत अनुवाद : म<strong>ह</strong>ाकाशमोड़ पर : धूमकेतु अनुवाद : वणमोलारूज़ : िपयैर ला मूर अनुवाद : सुनीताजैनक<strong>ह</strong>ानी-सं<strong>ह</strong>115


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रु. 200.00आइस-पाइस : अशोक भौिमक काशन वषर् 2008मूयरु. 180.00कुछ भी तो रूमानी न<strong>ह</strong>ॴ : मनीषा कुले काशनवषर् 2008 मूय रु. 200.00बडक़ू चाचा : सुनीता जैन काशन वषर् 2008 मूयरु. 195.00भेम का भेरू माँगता कुाड़ी ईमान : सयनारायण पटेलकाशन वषर् 2008 मूय रु. 200.00क<strong>िव</strong>ता-सं<strong>ह</strong>या : शैलेय काशन वषर् 2008 मूय रु. 160.00जीना चा<strong>ह</strong>ता <strong>ह</strong>ूँ : भोलानाथ कुशवा<strong>ह</strong>ा काशनवषर्2008 मूय रु. 300.00कब लौटेगा नदी के उस पार गया आदमी : भोलानाथकुशवा<strong>ह</strong>ा काशन वषर् 2007 मूय रु.225.00लाल िरबन का फुलबा : सुनीता जैन काशनवषर्2007 मूय रु.190.00लूओं के बे<strong>ह</strong>ाल िदनॲ में : सुनीता जैन काशनवषर्2008 मूय रु. 195.00फैंटेसी : सुनीता जैन काशन वषर् 2008 मूयरु.190.00दु:खमय अराकच : याम चैतय काशनवषर्2008 मूय रु. 190.00कुआर्न क<strong>िव</strong>ताएँ : मनोज कुमार ीवातव काशनवषर् 2008 मूय रु. 150.00पेपरबैक संकरणउपयासधूँधली या<strong>दे</strong>ं और िससकते ज़ख्म : िनसारअ<strong>ह</strong>मदजगधर की ेम कथा : <strong>ह</strong>िरओमअं ित का , मै िथ ली ै मा िस क , सपादक-अनलकांतअंितका काशन,सी-56/यूजीएफ-4,शालीमारगाडर्न,एकसटेंशन-II,गािजयाबाद-201005 (उ..),फोन : 0120-6475212,मोबाइलनं.9868380797,9891245023,आजीवन सदयता शुक भा.रु.2100/-चेक/ाट ारा “अंितका काशन” क नाम सँपठाऊ। िदलीक बा<strong>ह</strong>रक चेक मेभा.रु. 30/- अितिरक्त जोड़ू।बया, ि<strong>ह</strong> दी छमा<strong>ह</strong>ी पिका, सपादक-गौ री ना थसंपकर्- अंितका काशन,सी-56/यूजीएफ-4,शालीमारगाडर्न,एकसटेंशन-II,गािजयाबाद-201005 (उ..),फोन : 0120-6475212,मोबाइलनं.9868380797,9891245023,आजीवन सदयता शुक रु.5000/- चेक/ाट/ मनीआडर्र ारा “ अंितकाकाशन” के नाम भेजें। िदली से बा<strong>ह</strong>र केचेक में 30 रुपया अितिरक्त जोड़ें।पुतक मंगवाने के िलए मनीआडर्र/ चेक/ाट अंितका काशन के नाम से भेजें।िदली से बा<strong>ह</strong>र के एट पार बैंिकंग (at116


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्वषर्2000 मूय रु. 40.00सबध (कथा-सं<strong>ह</strong>) : मानेर मनुज काशनवषर्2007 मूय रु. 165.00ुित काशनसँ१.पंच<strong>दे</strong>वोपासना-भूिम िमिथला- मौन२.मैिथली भाषा-साि<strong>ह</strong>य (२०म शतादी)-ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>३.गुंजन जीक राधा (ग-प-जबुलीिमित)- गंगेश गुंजन४.बनैत-िबगड़ैत (कथा-गप सं<strong>ह</strong>)-सुभाषच यादव५.कुरुक्षेम्–अतमर्नक, खड-१ आ२ (लेखकक िछिड़आयल प, उपयास,गप-कथा, नाटक-एकाी, बालानां कृते,म<strong>ह</strong>ाकाय, शोध-िनबध आिदक समसंकलन)- गजे ठाकुर६.<strong>िव</strong>लिबत कइक युगमे िनब (प-सं<strong>ह</strong>)- पंकज पराशर७.<strong>ह</strong>म पुछैत छी (प-सं<strong>ह</strong>)- <strong>िव</strong>नीत८. नो एी: मा <strong>िव</strong>श- डॉ. उदय नारायणिसं<strong>ह</strong> “निचकेता”िंट रूप <strong>ह</strong>ाडर्बाउड (ISBNNO.978-81-907729-0-7 मूय रु.१२५/- यू.एस. डॉलर४०) आ पेपरबैक (ISBN No.978-81-907729-1-4 मूयरु. ७५/- यूएस.डॉलर २५/-)९/१०/११ '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ारा कएल गेल शोधक आधारपर१.मैिथली-अंेजी शद कोश २.अंेजी-मैिथली शदकोश ुित पिलकेशन ारा िट फॉमर्मे कािशत करबाकआ<strong>ह</strong> वीकार कए लेल गेल अिछ। संित मैिथली-अंेजीशदकोश-खड-I-XVI. लेखक-गजे ठाकुर, नागेकुमार झा एवं पीकार <strong>िव</strong>ानद झा, दाम-रु.५००/- ित खड । Combined ISBNNo.978-81-907729-2-1 ३.पी-बध(िडिजटल इमेिजंग आ िमिथलाक्षरसँ<strong>दे</strong>वनागरी िलयांतरण)- संकलन-सपादन-िलयांतरण गजे ठाकुर , नागेकुमार झा एवं पीकार <strong>िव</strong>ानद झाारा ।१२.<strong>िव</strong>भारानीक दू टा नाटक: "भाग रौ" आ"बलचदा"१३. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१: <strong>दे</strong>वनागरी आ िमिथला़क्षरस ंकरण:Tirhuta : 244 pages (A4 big118


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्उपलmagazine size)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>: 1:ितर<strong>ह</strong>ुता : मूयभा.रु.200/-Devanagari 244 pages (A4 big magazinesize)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>: 1: : <strong>दे</strong>वनागरी : मूय भा. रु.100/-ुित काशन, DISTRIBUTORS: AJAIARTS, 4393/4A, IstFloor,AnsariRoad,DARYAGANJ. Delhi-110002 Ph.011-23288341,09968170107.Website: http://www.shrutipublication.come-mail: shruti.publication@shruti-publication.com(<strong>िव</strong>ज्ञापन)२. सं<strong>दे</strong>श१.ी गो<strong>िव</strong>द झा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ तरंगजालपर उतािर <strong>िव</strong>भिरमे मातृभाषा मैिथलीक ल<strong>ह</strong>िर जगाओल,खेद जे अपनेक एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ािभयानमे <strong>ह</strong>म एखन धिर संग नि<strong>ह</strong> दए सकल<strong>ह</strong>ुँ। सुनैत छी अपनेकेँसुझाओ आ रचनामक आलोचना िय लगैत अिछ तेँ िकछु िलखक मोन भेल। <strong>ह</strong>मर स<strong>ह</strong>ायताआ स<strong>ह</strong>योग अपनेकेँ सदा उपलध र<strong>ह</strong>त।119


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.ी रमानद रेणु- मैिथलीमे ई-पिका पािक्षक रूपेँ चला कऽ जे अपन मातृभाषाक चार कऽर<strong>ह</strong>ल छी, से धयवाद । आगाँ अपनेक समत मैिथलीक कायर्क <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>ृदयसँ शुभकामनादऽ र<strong>ह</strong>ल छी।३.ी <strong>िव</strong>ानाथ झा "<strong>िव</strong>िदत"- संचार आ ौोिगकीक एि<strong>ह</strong> ितपध ग्लोबल युगमे अपनमि<strong>ह</strong>मामय "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"केँ अपना <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे कट <strong>दे</strong>िख जतबा सता आ संतोष भेल, तकरा कोनोउपलध "मीटर"सँ नि<strong>ह</strong> नापल जा सकैछ? ..एकर ऐित<strong>ह</strong>ािसक मूयांकन आ सांकृितकितफलन एि<strong>ह</strong> शतादीक अंत धिर लोकक नजिरमे आयर्जनक रूपसँ कट <strong>ह</strong>ैत।४. ो. उदय नारायण िसं<strong>ह</strong> "निचकेता"- जे काज अ<strong>ह</strong>ाँ कए र<strong>ह</strong>ल छी तकर चरचा एक िदनमैिथली भाषाक इित<strong>ह</strong>ासमे <strong>ह</strong>ोएत। आनद भए र<strong>ह</strong>ल अिछ, ई जािन कए जे एतेक गोट मैिथल"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई जनर्लकेँ पिढ़ र<strong>ह</strong>ल छिथ।५. डॉ. गंगेश गुंजन- एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-कमर्मे लािग र<strong>ह</strong>ल अ<strong>ह</strong>ाँक सवेदनशील मन, मैिथलीक ितसमिपर्त मे<strong>ह</strong>नितक अमृत रंग, इित<strong>ह</strong>ास मे एक टा <strong>िव</strong>िश फराक अयाय आरंभ करत, <strong>ह</strong>मरा<strong>िव</strong>ास अिछ। अशेष शुभकामना आ बधाइक स, सने<strong>ह</strong>|६. ी रामाय झा "रामरंग"(आब वगय)- "अपना" िमिथलासँ संबंिधत...<strong>िव</strong>षय वतुसँ अवगतभेल<strong>ह</strong>ुँ।...शेष सभ कुशल अिछ।120


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्७. ी जे िपाठी- साि<strong>ह</strong>य अकादमी- इंटरनेट पर थम मैिथली पािक्षक पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"केर लेल बधाई आ शुभकामना वीकार करू।८. ी फुलकुमार िसं<strong>ह</strong> "मौन"- थम मैिथली पािक्षक पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क काशनकसमाचार जािन कनेक चिकत मुदा बेसी आािदत भेल<strong>ह</strong>ुँ। कालचकेँ पकिड़ जाि<strong>ह</strong> दूरदृिकपिरचय <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ, ओि<strong>ह</strong> लेल <strong>ह</strong>मर मंगलकामना।९.डॉ. िशवसाद यादव- ई जािन अपार <strong>ह</strong>षर् भए र<strong>ह</strong>ल अिछ, जे नव सूचना-ाितक क्षेमेमैिथली पकािरताकेँ वेश िदअएबाक सा<strong>ह</strong>िसक कदम उठाओल अिछ। पकािरतामे एि<strong>ह</strong>कारक नव योगक <strong>ह</strong>म वागत करैत छी, संगि<strong>ह</strong> "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क सफलताक शुभकामना।१०. ी आाचरण झा- कोनो प-पिकाक काशन- ता<strong>ह</strong>ूमे मैिथली पिकाक काशनमे केकतेक स<strong>ह</strong>योग करता<strong>ह</strong>- ई तऽ भ<strong>िव</strong>य क<strong>ह</strong>त। ई <strong>ह</strong>मर ८८ वषर्मे ७५ वषर्क अनुभव र<strong>ह</strong>ल।एतेक पैघ म<strong>ह</strong>ान यज्ञमे <strong>ह</strong>मर ापूणर् आ<strong>ह</strong>ुित ात <strong>ह</strong>ोयत- यावत ठीक-ठाक छी/ र<strong>ह</strong>ब।११. ी <strong>िव</strong>जय ठाकुर- िमिशगन <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" पिकाक अंक <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ, सपूणर् टीमबधाईक पा अिछ। पिकाक मंगल भ<strong>िव</strong>य <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>मर शुभकामना वीकार कएल जाओ।१२. ी सुभाषच यादव- ई-पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क बारेमे जािन सता भेल। ’<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’ िनरतरपल<strong>िव</strong>त-पुिपत <strong>ह</strong>ो आ चतुिदर्क अपन सुगंध पसारय से कामना अिछ।121


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१३. ी मैिथलीपु दीप- ई-पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केर सफलताक भगवतीसँ कामना। <strong>ह</strong>मर पूणर्स<strong>ह</strong>योग र<strong>ह</strong>त।१४. डॉ. ी भीमनाथ झा- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" इटरनेट पर अिछ तेँ "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" नाम उिचत आर कतेकरूपेँ एकर <strong>िव</strong>वरण भए सकैत अिछ। आइ-काि मोनमे उेग र<strong>ह</strong>ैत अिछ, मुदा शी पूणर्स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>ब।१५. ी रामभरोस कापिड़ "मर"- जनकपुरधाम- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ऑनलाइन <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छी।मैिथलीकेँ अतरीय जगतमे प<strong>ह</strong>ुँचेल<strong>ह</strong>ुँ तकरा लेल <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई। िमिथला र सभकसंकलन अपूवर्। नेपालोक स<strong>ह</strong>योग भेटत, से <strong>िव</strong>ास करी।१६. ी राजनदन लालदास- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई-पिकाक मायमसँ बड़ नीक काज कए र<strong>ह</strong>ल छी,नाितक एि<strong>ह</strong>ठाम <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ। एकर वािषर्क अ ंक जखन ि ट िनकालब तँ <strong>ह</strong>मरा पठायब।कलकामे ब<strong>ह</strong>ुत गोटेकेँ <strong>ह</strong>म साइटक पता िलखाए <strong>दे</strong>ने िछयि<strong>ह</strong>। मोन तँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ जेिदली आिब कए आशीवद दैत<strong>ह</strong>ुँ, मुदा उमर आब बेशी भए गेल। शुभकामना <strong>दे</strong>श-<strong>िव</strong><strong>दे</strong>शकमैिथलकेँ जोड़बाक लेल।१७. डॉ. ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>- अ<strong>ह</strong>ाँ मैिथलीमे इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" कािशत कएअपन अुत मातृभाषानुरागक पिरचय <strong>दे</strong>ल अिछ, अ<strong>ह</strong>ाँक िनःवाथर् मातृभाषानुरागसँ ेिरत छी,122


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>थम मैिथली पािक्षक ई पिका '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ३७ म अंक ०१ जुलाइ २००९ (वषर् २ मास १९ अंक ३७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्124

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!