22.08.2015 Views

िव दे ह िवदेह Videha িবেদহ िवदेह

'िवदेह' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक

'िवदेह' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्'<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> http://www.videha.co.in <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist MaithiliFortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका नव अंक <strong>दे</strong>खबाक लेल पृ सभकेँ िरेश कए<strong>दे</strong>खू। Always refresh the pages for viewing new issue of VIDEHA. Read in your ownscriptRoman(Eng)Gujarati Bangla Oriya Gurmukhi Telugu Tamil Kannada Malayalam Hindiएि<strong>ह</strong> अंकमे अिछ:-१. संपादकीय सं<strong>दे</strong>श२. ग२.१. शभु कुमार िसं<strong>ह</strong>-“यू.पी.एस.सी. (मैिथली) थम पक परीक्षाथ <strong>ह</strong>ेतु उपयोगीसंकलन”२.२.१.मैिथली लघुकथाक सशक्त <strong>ह</strong>ताक्षर डॉ. तारानद <strong>िव</strong>योगीसँ मुाजीक भेल गप-सप २.<strong>दे</strong>वशंकर नवीन- लघुकथा लेखनमे अवरोधक तव ३. पेटार-खलील िजान, राजमो<strong>ह</strong>न झा, सुभाषच यादव, िलली रे, रामलोचन ठाकुर, परमेर कापिड़1


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.३. अमरनाथ- पाँचटा लघुकथा, चडेर खाँ- चािरटा लघुकथा, रघुनाथ मुिखया-पाँचटा लघुकथा, ऋिष विश- दूटा लघुकथा, िशव कुमार झा “िटलू”- फूिस नै बाजू,िमिथलेश कुमार झा- पाँचटा लघुकथा, सये कुमार झा- पाँचटा लघुकथा, नवनीतकुमार झा-गाम आब<strong>ह</strong>, कौशल- कुमार- तीनटा लघुकथा, अनमोल झा-पाँचटा लघुकथा,मुाजी-चािरटा लघुकथा२.४. जगदीश साद मडल- चािरटा लघुकथा, योित सुनीत चौधरी- नबका पीढ़ी,दुगन द मंडल- िक सना मुी, किप ले वर राउत- किल युगक िन णर्ए, धीरे कुमार-राम-कथाक समापन, राज<strong>दे</strong>व मंडल- दूटा लघुकथा, बेचन ठाकुर- दूटा लघुकथा,राम वेश मंडल- बुरबक, भारत भुषण झा- ेम, मानेर मनुज- पाँचटालघुकथा, उमेश मंडलक दूटा लघुकथा, गंगेश गुंजन- लाट सा<strong>ह</strong>ेबक िकरानी,2


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्डॉ. शेफािलका वम- आनक बड़ाइ, ेमच पंकज- मश:., कुमार मनोजकयप- पाँचटा लघुकथा, <strong>िव</strong>नीत उपल- ी गुरूवै नम:, डॉ . धनाकरठाकुर-<strong>ह</strong>मरा एकर एक बायोडाटा चा<strong>ह</strong>ी, आशीष अनिच<strong>ह</strong>ारक दूटा लघुकथा, सतीशच झा-नोकरी, िकशन कारीग़र- मूर<strong>ह</strong>ी-कचरी, गजे ठाकुरक चािरटा लघुकथा२.५. रामाका त राय ‘रमा’- पोथी समीक्षा- गित शील एवं सनातन <strong>िव</strong> चारधाराक सम वया मकउप यास- ‘मौलाइल गाछक फूल ,डॉ. योगान द झा- आदशर्क उप थापन : मौलाइल गाछक फूल,िशव कुमार झा- समीक्षा-कुरूक्षेम् अ तमर्नक/ मौलाइल गाछक फूल/ भफाइत चा<strong>ह</strong>क िजनगी3


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.६.१. मानेर मनुज-मानसरोवरक भूिमकाक ासंिगकता, २. मुाजी- सामािजकसरोकारकेँ छुबैत मैिथली लघुकथा ३.लघुकथाक समीक्षाशागजे ठाकुर-ग साि<strong>ह</strong>य मय लघुकथाक थान आ२.७. पंकज कुमार ियांशु- जीवनक अनमोल क्षण, जगदीश साद मंडलक दीघर् कथा‘मइटूगर’क शेषांश२.८. रामभरोस कापिड़ "मर"- राज<strong>िव</strong>राजमे मैिथली लोक सं कृित संगो ठी स प न,सुजीत कुमार झा- सं मरण- मोबाइलक घ टी जेना रुिकय नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल छल३. प३.१. कालीकांत झा "बूच"1934-2009-कपीश वंदना4


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.२. जगदीश साद मंडल-मोवाइल फोन३.३. योित सुनीत चौधरी-िमिथलांचलक रूपातरण३.४.१. रामाका त राय “ रमा”-।।ब दना।।२. <strong>िव</strong>ानद झा “<strong>िव</strong>दु”-द<strong>ह</strong>ेज३.५.१. मृदुला धान- क<strong>ह</strong>ू वागमती २. - वीण कयप- दूटा प३.६.१. र<strong>िव</strong> भूषण पाठक- िक भेलए एकरा ? २. इभूषण कुमार- स<strong>ह</strong>ास३.७. राजेश मो<strong>ह</strong>न झा-के<strong>ह</strong>ेन खेल5


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.८. सतीश च झा-चुनाव४. िमिथला कला-संगीत-१. ेता झा चौधरी-साधुबाबा २. योित सुनीत चौधरी३ ेता झा (िसंगापुर)५. बालानां कृते- डॉ. शेफािलका वम- साबरमती आम६. भाषापाक रचना-लेखन -[मानक मैिथली], [<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपरपि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी) एम.एस. एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Based on ms-sql server Maithili-English andEnglish-Maithili Dictionary.]७.VIDEHA FOR NON RESIDENTS6


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्७.1.NAAGPHAANS-PART_XVI-Maithili novel written byDr.Shefalika Verma-Translated by Dr.Rajiv Kumar Verma and Dr.Jaya Verma, AssociateProfessors, Delhi University, Delhi७.2.1.Original Poem in Maithili byKalikant Jha "Buch" Translated intoEnglish by Jyoti Jha Chaudhary 2.Original Poem in Maithili by GajendraThakur Translated into English byJyoti Jha Chaudhary८. VIDEHA MAITHILI SAMSKRIT EDUCATION(contd.)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ( ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी मे ) पी.डी.एफ. डाउनलोडक लेल नीचाँक िलंकपर उपलधअिछ। All the old issues of <strong>Videha</strong> e journal ( in Braille, Tirhuta and Devanagari versions ) areavailable for pdf download at the following link.7


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे <strong>Videha</strong> e journal's all oldissues in Braille Tirhuta and Devanagari versions<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक पि<strong>ह</strong>ल ५० अंक<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक ५०म सँ आगाँक अंक<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर.एस.एस.फीड।"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई-पिका ई-पसँ ात करू।अपन िमकेँ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>िव</strong>षयमे सूिचत करू।↑ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर.एस.एस.फीड एनीमेटरकेँ अपन साइट/ लॉगपर लगाऊ।लॉग "लेआउट" पर "एड गाडजेट" मे "फीड" सेलेक्ट कए "फीड यू.आर.एल." मेhttp://www.videha.co.in/index.xml टाइप केलासँ से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> फीड ात कए सकैत छी। गूगल रीडरमे पढ़बा लेलhttp://reader.google.com/ पर जा कऽ Add a Subscription बटन िक्लक करू आ खाली थानमेhttp://www.videha.co.in/index.xml पेट करू आ Add बटन दबाऊ।मैिथली <strong>दे</strong>वनागरी वा िमिथलाक्षरमे नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख/ िलिख पािब र<strong>ह</strong>ल छी, (cannot see/write Maithili inDevanagari/ Mithilakshara follow links below or contact atggajendra@videha.com) तँ एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु नीचाँक िलंक सभ पर जाऊ। संगि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क तंभ मैिथलीभाषापाक/ रचना लेखनक नव-पुरान अंक पढ़ू।http://devanaagarii.net/http://kaulonline.com/uninagari/ (एतए बॉक्समे ऑनलाइन <strong>दे</strong>वनागरी टाइप करू, बॉक्ससँ कॉपी करूआ वडर् डॉक्युमेटमे पेट कए वडर् फाइलकेँ सेव करू। <strong>िव</strong>शेष जानकारीक लेलggajendra@videha.com पर सपकर् करू।)(Use Firefox 3.0 (fromWWW.MOZILLA.COM )/ Opera/ Safari/ Internet Explorer 8.0/ Flock 2.0/ GoogleChrome for best view of '<strong>Videha</strong>' Maithili e-journal at http://www.videha.co.in/ .)8


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Go to the link below for download of old issues of VIDEHA Maithili e magazine in .pdf formatand Maithili Audio/ Video/ Book/ paintings/ photo files. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क पुरान अंक आ ऑिडयो/ वीिडयो/ पोथी/िचकला/ फोटो सभक फाइल सभ (उच्चारण, बड़ सुख सार आ दूवक्षत मं सि<strong>ह</strong>त) डाउनलोड करबाक <strong>ह</strong>ेतु नीचाँक िलंक परजाऊ।VIDEHA ARCHIVE <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आकइवभारतीय डाक <strong>िव</strong>भाग ारा जारी क<strong>िव</strong>, नाटककार आ धमर्शाी <strong>िव</strong>ापितक टाप। भारत आ नेपालक मािटमे पसरल िमिथलाकधरती ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ म<strong>ह</strong>ान पुरुष ओ मि<strong>ह</strong>ला लोकिनक कमर्भूिम र<strong>ह</strong>ल अिछ। िमिथलाक म<strong>ह</strong>ान पुरुष ओ मि<strong>ह</strong>ला लोकिनक िच'िमिथला र' मे <strong>दे</strong>खू।गौरी-शंकरक पालवंश कालक मूिर्, एि<strong>ह</strong>मे िमिथलाक्षरमे (१२०० वषर् पूवर्क) अिभलेख अंिकत अिछ। िमिथलाक भारत आ नेपालकमािटमे पसरल एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क अयाय ाचीन आ नव थापय, िच, अिभलेख आ मूिर्कलाक़ <strong>ह</strong>ेतु <strong>दे</strong>खू 'िमिथलाक खोज'िमिथला, मैिथल आ मैिथलीसँ सबिधत सूचना, सपकर्, अवेषण संगि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क सचर्-इंजन आ यूज स<strong>िव</strong>र्स आ िमिथला, मैिथल आमैिथलीसँ सबिधत वेबसाइट सभक सम संकलनक लेल <strong>दे</strong>खू "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> सूचना संपकर् अवेषण"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> जालवृक िडसकसन फोरमपर जाऊ।"मैिथल आर िमिथला" (मैिथलीक सभसँ लोकिय जालवृ) पर जाऊ।१. संपादकीय9


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क लघुकथा <strong>िव</strong>शेषांक (६७म अंकक मा<strong>दे</strong>ँ) ...अितिथ सपादक- मुाजीकतेक दशकक उकस-पाकस एवं वतं <strong>िव</strong>धाक उ<strong>ह</strong>ाफो<strong>ह</strong>क बीच एक बेर फेरसँ “<strong>िव</strong><strong>ह</strong>िनकथा”- जे लघुकथाक नामे चिचर्त अिछ- केँ मैिथलीमे वतं <strong>िव</strong>धा <strong>ह</strong>ेतु समेिट िथरकरबाक अथक यास कएल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ। अखन धिर भेल काजकेँ से<strong>ह</strong>ो िशरोधायर् करैछी। ओि<strong>ह</strong> डेगकेँ आगाँ बढ़बैत मोकाम धिर प<strong>ह</strong>ुँचबाक एकटा ठोस डेग <strong>ह</strong>ुअए अ<strong>ह</strong>ी आशामेकुल एक सए दू गोटेसँ दूरभािषक सपकर् सािध <strong>िव</strong><strong>ह</strong>िन कथाक मा<strong>दे</strong>ँ <strong>िव</strong>िभ <strong>िव</strong>षए-बौतुसंकिलत कऽ सोझाँ अनबाक एकटा यास अिछ।“<strong>िव</strong><strong>ह</strong>िन कथा” <strong>िव</strong><strong>ह</strong>िन अथत् बीआ। <strong>ह</strong>म एकरा ि<strong>ह</strong>दीक “लघुकथा” शदसँ फराक मैिथलीकवतं नामेँ आगू बढ़ेबाक यास १९९५ ई. मे मैिथली मािसक “<strong>िव</strong>चार” (स<strong>ह</strong>याी काशन,लो<strong>ह</strong>ना, मधुबनी) ारा केने र<strong>ह</strong>ी। ई अंेजीक शॉटर्-टोरीसँ इतर एकटा बीज-कथा (<strong>िव</strong><strong>ह</strong>िनकथा) अिछ। जाि<strong>ह</strong>मे कथाक छोट गातमे सपूणर्ता पाओल जाइत अिछ। लघुकथा ि<strong>ह</strong>दीश<strong>दे</strong>ँ चिलत अिछ। गएर ि<strong>ह</strong>दी भाषाक सभ भाषाक लघुकथाकेँ ओि<strong>ह</strong> भाषा नामेँ वतं नाम<strong>दे</strong>ल गेल अिछ, तँ मैिथलीमे िकएक नै? यथा उिड़यामे क्षुकथा (खु कथा), पंजाबीमे “िमीकथा”, बांग्लामे “एक िमिनटेर कथा”, मलयालममे “िनिमषा”। ति<strong>ह</strong>ना मैिथलीमे “<strong>िव</strong><strong>ह</strong>िन कथा”नामेँ लघुकथाकेँ आगाँ बढ़ाओल जाए। <strong>िव</strong><strong>ह</strong>िन कथा मा<strong>दे</strong>ँ विर कथा/ लघुकथाकार ी“राज”क मत छिन- जेना एकटा छोटछीन बीआमे गाछक सपूणर्ता िनि<strong>ह</strong>त अिछ, ति<strong>ह</strong>नालघुकथा अपने-आपमे कोनो कथाक सपूणर्ताकेँ समेटने अिछ।”<strong>िव</strong><strong>ह</strong>िन कथा मा<strong>दे</strong>ँ मयम पीढ़ी (यािन सातम-आठम दशकमे वेश करऽबला पीढ़ीक) काजे ईबेसी जगिजयार भेल। मुदा मोकाम नै पािब सकल। <strong>ह</strong>मरा जनतबे ई सभ िकछु लोककएकटा समू<strong>ह</strong>मे एकरा बाि<strong>ह</strong> आगू बढ़ेलिन आ ओतबे धिर समेिट कऽ रािख लेलिन। तँ एकरारिभक सगितक पछाित एकर दुगर्ितयो ओ<strong>ह</strong>ी पीढ़ीक रचनाकारक मय <strong>दे</strong>खाइए। ओ मयमपीढ़ी जे कथा साि<strong>ह</strong>यमे नवसंचार अनलक आब सुता गेल अिछ। लगैए ओ सभ आब अपनकएल पिरमक पािरिमक यानी पुरकार <strong>ह</strong>ण माक सोेये सिय भेल बुझाइत अिछ।लघुकथाक दुगर्ित अए पीढ़ीक ारा भेल तकर एकटा सुदर उदा<strong>ह</strong>रण छिथ ी अमरनाथजी(सित- सदय, परामशर्दाी सिमित, साि<strong>ह</strong>य अकादमी) जे लघुकथा िलखब छठम दशकमे10


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्शुरू केलिन आ सातम दशकमे अपन लघुकथा सं<strong>ह</strong>- “क्षिणका” (१९७५ई.) लऽ उपिथितदजर् करौलिन, जे <strong>ह</strong>मरा जनतबे मैिथलीक पि<strong>ह</strong>ल लघुकथा सं<strong>ह</strong> िथक। एखनो दूरभािषकसपक ओ ओ<strong>ह</strong>ी िदनक ऊजवान रूपेँ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ अपन टटका पाँच गोट लघुकथा उपलधकरौलिन जखन िक मयम पीढ़ीक मोटा-मोटी अनुपिथित ई <strong>दे</strong>खार करैए जे ओ सभ थािककऽ आब सुता र<strong>ह</strong>ल छिथ। तथैव नव-मयम-पुरान पीढ़ीक समवये ऐ अंकमे ढेर रास नवरचना आएल अिछ, तँ पेटारमे िकछु पि<strong>ह</strong>नेसँ कािशत रचना साभार <strong>दे</strong>ल गेल अिछ।<strong>िव</strong><strong>ह</strong>िन कथा मा<strong>दे</strong>ँ ारभेसँ <strong>ह</strong>मर रुिच एकर <strong>िव</strong>िभ िया-कलापे यथा पि<strong>ह</strong>ल लघुकथा गोीकआयोजन (संयोजकय मुाजी आ मलयनाथ मडन) १९९५ एवं कएकटा लघुकथा <strong>िव</strong>शेषांक(पिका सभक)मे स<strong>ह</strong>योगी र<strong>ह</strong>लॱ। एि<strong>ह</strong> िनिम ी गजे ठाकुरजीक सोझाँ ताव राखल<strong>ह</strong>ुँ-तावकेँ ओ स<strong>ह</strong>ृदए अनुमोदन तँ करबे केलिन जे <strong>ह</strong>मरोसँ एक डेग आगाँ बिढ़ तन-मनसँ आअपन <strong>िव</strong>ज्ञ मानिसकताकेँ दिशर्त करैत अ<strong>ह</strong>ाँ सभक सोझाँ एि<strong>ह</strong> अंककेँ अनलिन, ताि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु<strong>ह</strong>ुनकर <strong>ह</strong>ािदर्क आभार। ी अनमोल झा आ ये कुमार झाक से<strong>ह</strong>ो भरपूर स<strong>ह</strong>योग भेटल,अइ य स<strong>ह</strong>योगीकेँ <strong>ह</strong>ािदर्क धयवाद।ऐ यज्ञमे जे स<strong>ह</strong>योगी छिथ सभसँ <strong>ह</strong>मर आ<strong>ह</strong> जे ऐ आ<strong>ह</strong>ुितक पछाित सुित नै र<strong>ह</strong>िथ। अपन<strong>िव</strong><strong>ह</strong>िन कथा रचना मायमे िनरतरता बनौने मैिथली <strong>िव</strong><strong>ह</strong>िन कथा भंडारमे ीवृि करैतर<strong>ह</strong>िथ। एि<strong>ह</strong> समतस् आयोजनक नीक-बेजाएक ितियाक आशामे...।<strong>िव</strong>शेष: थान-समयाभावक कारण एि<strong>ह</strong> अंकमे सिमिलत नै भेल लघुकथा सामी अिगला अंक(<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क ६८म अंक)मे <strong>दे</strong>ल जाएत।11


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अ<strong>ह</strong>ॴकमुाजीबाल-िकशोर <strong>िव</strong>शेषांक: <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>ाइकू, गजल आ लघुकथा अंकक बाद <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क १५ नवबर२०१० अंक बाल-िकशोर <strong>िव</strong>शेषांक र<strong>ह</strong>त। एि<strong>ह</strong> लेल लेखक ग-प (टंिकत रचना), जकर नेकोनो शदक बधन छै आ ने <strong>िव</strong>षएक, १३ नवबर २०१० धिर ई-मेलसँ पठा सकै छिथ।रचनाकार अपन मौिलक आ अकािशत रचना (जकर मौिलकताक संपूणर् उरदाियव लेखकगणक मय छि<strong>ह</strong>) ggajendra@videha.com केँ मेल अटैचमेटक रूपमेँ .doc, .docx, .rtf वा.txt फॉमटमे पठा सकैत छिथ। रचनाक संग रचनाकार अपन संिक्षत पिरचय आ अपन कैनकएल गेल फोटो पठेता<strong>ह</strong>, से आशा करैत छी। रचनाक अंतमे टाइप र<strong>ह</strong>य, जे ई रचनामौिलक अिछ, आ पि<strong>ह</strong>ल काशनक <strong>ह</strong>ेतु <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> (पािक्षक) ई पिकाकेँ <strong>दे</strong>ल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ।<strong>िव</strong>शेष: <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आकइवक आधारपर बाल िचकथा आ कॉिमक्स मि<strong>ह</strong>ला वगर्मे <strong>िव</strong>शेष लोकियभेल अिछ। मि<strong>ह</strong>लावगर् ारा कीनब ओि<strong>ह</strong> पोथीक बच्चा सभक <strong>ह</strong>ाथमे जएबाक सूचक अिछ।<strong>ह</strong>मरा सभक सफलता अ<strong>ह</strong>ीमे अिछ जे ई बाल-साि<strong>ह</strong>य “टारगेट ऑिडयेस” लग प<strong>ह</strong>ुँचलअिछ। यए<strong>ह</strong> िथित आन पोथी सभक संग से<strong>ह</strong>ो अिछ।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आकइवक आधारपर कािशत मैिथली पोथी एि<strong>ह</strong> सभ ठाम उपलध अिछ:पटना: १.ी िशव कुमार ठाकुर: ०९३३४३११४५६२.ी शरिददु चौधरी: ०९३३४१०२३०५12


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्राँची: ी िसयाराम झा सरस: ०९९३१३४६३३४भागलपुर: ी केकर ठाकुर: ०९४३०४५७२०४जमशेदपुर: १.ी िशव कुमार झा: ०९२०४०५८४०३२.ी अशोक अ<strong>िव</strong>चल: ०९००६०५६३२४कोलकाता: ी रामलोचन ठाकुर: ०९४३३३०३७१६स<strong>ह</strong>रसा: ी आशीष झा: ०९८३५४७८८५८दरभंगा: ी भीमनाथ झा: ०९४३०८२७९३६समतीपुर: ी रमाकात राय रमा: ०९४३०४४१७०६सुपौल:ी आशीष चमन:०७६५४३४४२२७झंझारपुर: ी आनद कुमार झा: ०९९३९०४१८८१िनमर्ली: ी उमेश मंडल: ०९९३१६५४७४२जनकपुर: ी राजे कुशवा<strong>ह</strong>ा: ००९७७४१५२१७३७जयनगर: ी कमलकात झा: ०९९३४०९८८४४िदली: १.ी मुकेश कणर्: ०९०१५४५३६३७मधुबनी: १.ी सतीश च झा:०९७०८७१५५३०13


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.िमा मैगजीन सेटर (ो. ी अमरे कुमार िम), शंकर चौक, मधुबनी ०९७०९४०३१८८िकछु आर थल शी...(<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई पिकाकेँ ५ जुलाइ २००४ सँ एखन धिर १०५ <strong>दे</strong>शक १,५३७ ठामसँ ४९,५५२गोटे ारा <strong>िव</strong>िभ आइ.एस.पी. सँ २,६६,५०४ बेर <strong>दे</strong>खल गेल अिछ; धयवाद पाठकगण। -गूगल एनेलेिटक्स डेटा।)गजे ठाकुरggajendra@videha.com२. ग२. ग14


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.१. शभु कुमार िसं<strong>ह</strong>-“यू.पी.एस.सी. (मैिथली) थम पक परीक्षाथ <strong>ह</strong>ेतु उपयोगीसंकलन”२.२.१.मैिथली लघुकथाक सशक्त <strong>ह</strong>ताक्षर डॉ. तारानद <strong>िव</strong>योगीसँ मुाजीक भेल गप-सप २.<strong>दे</strong>वशंकर नवीन- लघुकथा लेखनमे अवरोधक तव ३. पेटार-खलील िजान, राजमो<strong>ह</strong>न झा, सुभाषच यादव, िलली रे, रामलोचन ठाकुर, परमेर कापिड़२.३. अमरनाथ- पाँचटा लघुकथा, चडेर खाँ- चािरटा लघुकथा, रघुनाथ मुिखया-पाँचटा लघुकथा, ऋिष विश- दूटा लघुकथा, िशव कुमार झा “िटलू”- फूिस नै बाजू,िमिथलेश कुमार झा- पाँचटा लघुकथा, सये कुमार झा- पाँचटा लघुकथा, नवनीतकुमार झा-गाम आब<strong>ह</strong>, कौशल- कुमार- तीनटा लघुकथा, अनमोल झा-पाँचटा लघुकथा,मुाजी-चािरटा लघुकथा15


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.४. जगदीश साद मडल- चािरटा लघुकथा, योित सुनीत चौधरी- नबका पीढ़ी,दुगन द मंडल- िक सना मुी, किप ले वर राउत- किल युगक िन णर्ए, धीरे कुमार-राम-कथाक समापन, राज<strong>दे</strong>व मंडल- दूटा लघुकथा, बेचन ठाकुर- दूटा लघुकथा,राम वेश मंडल- बुरबक, भारत भुषण झा- ेम, मानेर मनुज- पाँचटालघुकथा, उमेश मंडलक दूटा लघुकथा, गंगेश गुंजन- लाट सा<strong>ह</strong>ेबक िकरानी,डॉ. शेफािलका वम- आनक बड़ाइ, ेमच पंकज- मश:., कुमार मनोजकयप- पाँचटा लघुकथा, <strong>िव</strong>नीत उपल- ी गुरूवै नम:, डॉ . धनाकरठाकुर-<strong>ह</strong>मरा एकर एक बायोडाटा चा<strong>ह</strong>ी, आशीष अनिच<strong>ह</strong>ारक दूटा लघुकथा, सतीशच झा-नोकरी, िकशन कारीग़र- मूर<strong>ह</strong>ी-कचरी, गजे ठाकुरक चािरटा लघुकथा16


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.५. रामाका त राय ‘रमा’- पोथी समीक्षा- गित शील एवं सनातन <strong>िव</strong> चारधाराक सम वया मकउप यास- ‘मौलाइल गाछक फूल ,डॉ. योगान द झा- आदशर्क उप थापन : मौलाइल गाछक फूल,िशव कुमार झा- समीक्षा-कुरूक्षेम् अ तमर्नक/ मौलाइल गाछक फूल/ भफाइत चा<strong>ह</strong>क िजनगी२.६.१. मानेर मनुज-मानसरोवरक भूिमकाक ासंिगकता, २. मुाजी- सामािजकसरोकारकेँ छुबैत मैिथली लघुकथा ३.लघुकथाक समीक्षाशागजे ठाकुर-ग साि<strong>ह</strong>य मय लघुकथाक थान आ२.७. पंकज कुमार ियांशु- जीवनक अनमोल क्षण, जगदीश साद मंडलक दीघर् कथा‘मइटूगर’क शेषांश17


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.८. रामभरोस कापिड़ "मर"- राज<strong>िव</strong>राजमे मैिथली लोक सं कृित संगो ठी स प न,सुजीत कुमार झा- सं मरण- मोबाइलक घ टी जेना रुिकय नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल छलशभु कुमार िसं<strong>ह</strong>जम: 18 अील 1965 स<strong>ह</strong>रसा िजलाक मि<strong>ह</strong>षी खंडक ल<strong>ह</strong>ुआर गाममे। आरंिभक िशक्षा, गामि<strong>ह</strong>सँ, आइ.ए., बी.ए. (मैिथलीसमान) एम.ए. मैिथली (वणर्पदक ात) ितलका माँझी भागलपुर <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय, भागलपुर, िब<strong>ह</strong>ार सँ। BET [िब<strong>ह</strong>ार पाता परीक्षा(NET क समतुय) याख्याता <strong>ह</strong>ेतु उीणर्, 1995] “मैिथली नाटकक सामािजक <strong>िव</strong>वर्न” <strong>िव</strong>षय पर पी-एच.डी. वषर् 2008,ितलका माँ. भा.<strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय, भागलपुर, िब<strong>ह</strong>ार सँ। मैिथलीक कतोक ितित प-पिका सभमे क<strong>िव</strong>ता, कथा, िनबंध आिद समय-समय पर कािशत। वतर्मानमे शैिक्षक सला<strong>ह</strong>कार (मैिथली) राीय अनुवाद िमशन, केीय भारतीय भाषा संथान, मैसूर-6 मेकायर्रत।—स पादक“यू.पी.एस.सी. (मैिथली) थम पक परीक्षाथ <strong>ह</strong>ेतु उपयोगी संकलन”संकलनकत: डॉ. शंभु कुमार िसं<strong>ह</strong>िमिथलाक परपरागत सीमा बृ<strong>ह</strong>द<strong>िव</strong>णुपुराण (5म शतादी)क िमिथलाम<strong>ह</strong>ाय खंड मे विणर्त अिछ जकरअनुवाद कवीर चदा झा एि<strong>ह</strong> कारेँ कएने छिथ:“गंगा ब<strong>ह</strong>िथ जिनक दिक्षण िदिस पूवर् कौिशकी धारापिम ब<strong>ह</strong>िथ गडकी उर ि<strong>ह</strong>मवत बल <strong>िव</strong>ताराकमला ियुगा अमृता धेमुड़ा बागमती कृतसारा18


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मय ब<strong>ह</strong>िथ लमणा भृित से िमिथला <strong>िव</strong>ासारा।”बृ<strong>ह</strong>द<strong>िव</strong>णुपुराण मे िमिथलाक बार<strong>ह</strong> गोट नामक उलेख भेटैत अिछ:िमिथला तीरभुिक्त वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ीनैिमकाननम।ज्ञानशीलं कृपापीठं वणर्लांगलपितः।।जानकी जमभूिम िनरपेक्षा <strong>िव</strong>कमषा।रामानदकरी <strong>िव</strong>भा<strong>िव</strong>नी िनयमंगला।।िमिथलाक आिद शासक <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क नामपर िमिथलाक नाम ‘<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’ पड़ल।‘ितर<strong>ह</strong>ुत’ नामक उलेख सवर्थम पुरूषोम<strong>दे</strong>वक ‘िकाडकोश’ (12म शतादी) मे भेल अिछ।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> रायकुलक िमिथला पर शासनक समय 3000 ई.पू. सँ 600 ई.पू. धिर अनुमािनत अिछ।िमिथलामे पी यवथाक सपादन कणटवंशीय नरपित <strong>ह</strong>िरिसं<strong>ह</strong><strong>दे</strong>वक ारा ारंभ भेल।सतराकरक रचियता छला<strong>ह</strong> चडेर ठाकुर।िमिथलाक थम कणटवंशीय शासक छला<strong>ह</strong> ‘नाय<strong>दे</strong>व’ (1097 ई.)।खडवला राजकुलक थापना म.म. म<strong>ह</strong>ेश ठाकुर ारा 1557 मे भेल।िमिथला पर ओइनवार रायवंशक शासन चौद<strong>ह</strong>म शतादीक मयमे आरंभ भेल।िमिथलामे भमसँ अंिकत िपुड िशवभिक्तक,लबाकार ीखंडक टीका <strong>िव</strong>णुभिक्त एवं िसदूरक ठोपशाक्त भावनाक तीक मानल जाइत अिछ।िमिथलाक्षरक <strong>िव</strong>कास तािक यसँ माय अिछ। ई मानल जाइत अिछ जे ितर<strong>ह</strong>ुताक्षरक आरंभ जाि<strong>ह</strong>मंगल िच ‘आँजी’ सँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ से तािक कुडलनीक बोधक िथक।िमिथलामे <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>क अवसर पर गाओल जायबला ‘जोग’ तसँ सब मानल गेल अिछ।िमिथलाक धािमर्क जीवनक मुख्यधारा िशव ओ शिक्तमूलक िथक।मैिथलीय रागरािगनीक ाचीनतम उलेख िस लोकिनक ‘चयपद’ मे उपलध <strong>ह</strong>ोइत अिछ।19


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कणटनरपित म. नाय<strong>दे</strong>व (1097 ई.पू.) िमिथलामे अपन राय थािपत करबाक पात् ‘सरवती<strong>ह</strong>ृदयालंकार’ नामक संगीतंथ िलखल जाि<strong>ह</strong>मे सवर्थम ओ मैिथलीय रागरािगनीक उलेख मब रीितएँकएल।मैिथलीय संगीतक सिय गित<strong>िव</strong>िध ओ <strong>िव</strong>कास-सारक दृिसँ म. <strong>ह</strong>िरिसं<strong>ह</strong><strong>दे</strong>व (1296-1326)करायकाल <strong>िव</strong>शेष रूपेँ उलेखनीय अिछ।‘ितर<strong>ह</strong>ुित’ ृंगाररसक मधुरगीत िथक, जाि<strong>ह</strong>मे नायक-नाियकाक संयोग-<strong>िव</strong>योगक रागामक वणर्न <strong>ह</strong>ोइतअिछ।‘बटगवनी’ मे सखी सभक संग समागम-गृ<strong>ह</strong>मे पितसँ अिभसारक <strong>ह</strong>ेतु जाइत नाियकाक वणर्न <strong>ह</strong>ोइत अिछ।‘गोआलरी’ क <strong>िव</strong>षयवतु <strong>ह</strong>ोइत अिछ गोपी सभक संग कृणक नॲक-झॲक एवं केिलकौतुक।‘रास’ मे गोपी सभक संग कृणक रासलीलाक वणर्न <strong>ह</strong>ोइत अिछ।रासक सवर्थम रचियता छिथ ‘सा<strong>ह</strong>ेबरामदास’।िमिथलाक लोकवाणी <strong>ह</strong>ेतु ‘मैिथली’ शदक योग सवर्थम कोलुक 1801 ई. मे कएल, परतु एि<strong>ह</strong>नामकेँ िस करबाक ेय मैिथली भाषासाि<strong>ह</strong>यक आिद उायक ियसर्न म<strong>ह</strong>ोदयकेँ छि<strong>ह</strong>।कालानुसारेँ मूल भारोपीय भाषाक समय 2500 ई.पू. मानल जाइत अिछ।ाचीन भारतीय आयर्भाषाक इित<strong>ह</strong>ास 1200 ई.पू. सँ मानल जाइत अिछ।बौधमर्क सुिस ंथ ‘लिलत<strong>िव</strong>तार’मे “वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ीिलिप”क उलेख अिछ जकरा मैिथली िलिपक ाचीनतमवरूप क<strong>ह</strong>ल जा सकैत अिछ।कोन<strong>ह</strong>ुँ युगमे िश ओ पिरिनित साि<strong>ह</strong>यसँ िभ जे रचना <strong>ह</strong>ो<strong>ह</strong>त अिछ से ओि<strong>ह</strong> युगक लोक-साि<strong>ह</strong>यक<strong>ह</strong>बैत अिछ।दीघर् आख्यान पर आधािरत गेयामक कथा ‘लोकगाथा’ क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ।मैिथलीक िकछु मुख लोकगाथा काय िथक— लोिरकाइन, सल<strong>ह</strong>ेस, अनंगकुसुमा, दुलरादयाल, नैकाबिनजारा, दीनाभी, रईया रणपाल आिद।‘वणर्राकर’ िन<strong>िव</strong>र्वाद रूपसँ मैिथली साि<strong>ह</strong>यक थम उपलध ग ंथ िथक।20


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong>ापितक ‘पुरूषपरीक्षा’, पंचतं, ि<strong>ह</strong>तोप<strong>दे</strong>श आिद परंपराक संकृत नीितकथा िथक।<strong>िव</strong>ापितक ‘कीितर्लता’ अव<strong>ह</strong>क गपमय ंथ िथक।‘गोरक्ष<strong>िव</strong>जय’ <strong>िव</strong>ापितक संकृत नाटक िथक, जाि<strong>ह</strong>मे मैिथली पद से<strong>ह</strong>ो युक्त भेल अिछ।‘<strong>िव</strong>शु <strong>िव</strong>ापित पदावली’ <strong>िव</strong>ापितसँ कम सँ कम एक शतादीक पातक संकलन िथक।1879 ई.मे दरभंगा राज <strong>ह</strong>ाई कूलक थापना भेल छल।1966 ई. मे मैिथली भारतक मुख साि<strong>ह</strong>ियक भाषाक रूपमे साि<strong>ह</strong>य अका<strong>दे</strong>मी, िदली ारा वीकृतभेल।मैिथली अकादमीक थापना 1976 ई. मे भेल।नाटकमे आंिगक, वािचक, आ<strong>ह</strong>ायर्, तथा सा<strong>िव</strong>क चारू कारक अिभनय आवयक <strong>ह</strong>ोइत छैक।‘अंिकयानाट’क आिद रचियता छला<strong>ह</strong> शंकर<strong>दे</strong>व (1449-1569)।िमिथलामे ‘कीतर्िनञानाच’क पिरपाटीक आरंभ नवीपक कीतर्नमंडलीक भावसँ भेल 17म शतादीकआिदमे।(ोत: मैिथली साि<strong>ह</strong>यक इित<strong>ह</strong>ास, डॉ. दुगनाथ झा ‘ीश’)१.मैिथली लघुकथाक सशक्त <strong>ह</strong>ताक्षर डॉ. तारानद <strong>िव</strong>योगीसँ मुाजीक भेल गप-सप २.<strong>दे</strong>वशंकर नवीन- लघुकथा लेखनमे अवरोधक तव ३. पेटार-खलील िजान, राजमो<strong>ह</strong>न झा, सुभाषच यादव, िलली रे, रामलोचन ठाकुर, परमेर कापिड़१21


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मैिथली लघुकथाक सशक्त <strong>ह</strong>ताक्षर डॉ. तारानद <strong>िव</strong>योगीसँ मुाजीक भेल गप-सपमुाजी:अपनेकेँ सवर्थम बाल साि<strong>ह</strong>यपर अका<strong>दे</strong>मी पुरकारक लेल बधाइ। अ<strong>ह</strong>ाँ जि<strong>ह</strong>या लघुकथा लेखनारभ केल<strong>ह</strong>ुँ मैिथली लघुकथा कतऽ छलै, अ<strong>ह</strong>ाँक लघुकथा लेखन िदस कोना वृि जागल।तारानद <strong>िव</strong>योगी:<strong>ह</strong>म जि<strong>ह</strong>या लघुकथा िलखब शुरू केने र<strong>ह</strong>ी, एक <strong>िव</strong>धाक रूपमे मैिथली लघुकथाक कोनोमोजर नै र<strong>ह</strong>ैक। ई बात जरूर छल जे छोट-छोट कथा सभकेँ लघुकथा मािन कऽ “िमिथला िमि<strong>ह</strong>र”क<strong>िव</strong>शेषांक से<strong>ह</strong>ो ब<strong>ह</strong>ार भ गेल छल। अिनयतकालीन पिका सभमे छोट-छोट कथा सभ यदा-कदा कािशत<strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ैत छल। मुदा एकर सभक औकाित “बोझ पर<strong>ह</strong>क आँटी” सँ बेसी िकछु नै छल। पिका सभ,“िमिथला िमि<strong>ह</strong>र” से<strong>ह</strong>ो, एि<strong>ह</strong> कोिटक रचनाकेँ खाली बचल जग<strong>ह</strong>केँ भरबाक लेल “फीलर”क रूपमे उपयोगकरै छल।कथाकेँ अंेजीमे शॉटर्-टोरी क<strong>ह</strong>ल जाइ छै। तकर शदानुवाद “लघुकथा” मैिथलीक <strong>िव</strong>ान लोकिन,आलोचक लोकिनमे चिलत छल। आचायर् रमानाथ झा शॉटर्-टोरीकेँ लघुकथा की कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लिन जे मैिथलीमेभेिड़याधसान पिरपाटी चिल पड़ल। ओ<strong>ह</strong>ुनो भारतीय कथा-साि<strong>ह</strong>यक तुलनामे मैिथली कथाकेँ जँ <strong>दे</strong>खबै तँपाएब जे आकारक दृिमे मैिथलीक कथा छोट <strong>ह</strong>ोइत अिछ। आचायर् लोकिनक मतेँ यए<strong>ह</strong> भेल लघुकथा।तखन आइ जाि<strong>ह</strong> साि<strong>ह</strong>यकेँ अ<strong>ह</strong>ाँ लघुकथा क<strong>ह</strong>ैत िछऐक तकरा लेल मैिथली लगमे कोनो पेस नै छलै। नेसाि<strong>ह</strong>यमे, ने <strong>िव</strong>ान लोकिनक मगजमे।22


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong>िभ <strong>दे</strong>शी-<strong>िव</strong><strong>दे</strong>शी लघुकथा सभकेँ य-त पढ़ैत-गुनैत <strong>ह</strong>मरा कथा आ लघुकथाक पाथर्क्यक अवगित भेल।<strong>ह</strong>म <strong>दे</strong>खलॱ जे एि<strong>ह</strong> दुनू रचना <strong>िव</strong>धामे ने मा आकारमे, अिपतु उस, वभाव आ भावमे से<strong>ह</strong>ो एक दोसरासँसवर्था िभ अिछ। मैिथलीक भंडार िदस ताकल<strong>ह</strong>ुँ तँ <strong>दे</strong>खल जे अनेक वरेय साि<strong>ह</strong>यकार जानैत-अनजानैतएि<strong>ह</strong> क्षेमे िकछु सजर्नामक काज कऽ गेल छिथ। <strong>ह</strong>मरा सभसँ पि<strong>ह</strong>ने ई जरूरी लागल जे लघुकथा <strong>िव</strong>धाकसंरचना, वरूप आ वभावपर िकछु बात प करी। एि<strong>ह</strong> सदभर्मे <strong>ह</strong>म कएकटा लेख िलखल<strong>ह</strong>ुँ। वयं <strong>ह</strong>ममूलतः एक सृजनामक लेखक छी, तेँ अपन<strong>ह</strong>ुँ लघुकथा िलखऽ लगल<strong>ह</strong>ुँ। ताि<strong>ह</strong> समय (१९८३-८५) मे <strong>ह</strong>म“कोसी-कुसुम” पिकाक संग जुड़ल र<strong>ह</strong>ी। बातकेँ प आ जगिजआर करबाक लेल <strong>ह</strong>म “कुसुम”क एक<strong>िव</strong>शेषांक लघुकथापर सपािदत कएल। बादमे “<strong>ह</strong>ालचाल”क संग जुड़ल<strong>ह</strong>ुँ, तँ ई म आर आगू बढ़ल।मुाजी:लघुकथाक वभाव की अिछ? ओि<strong>ह</strong> सदभर्मे मैिथली लघुकथा कतऽ <strong>दे</strong>खाइए? कथाकार-क<strong>िव</strong> लोकिनलघुकथा रचना आदोलनक ारभमे जुड़ला<strong>ह</strong> मुदा समयातरे <strong>ह</strong>ुनकर ऐ सँ दूर <strong>ह</strong>ोइत गेनाइ की दिशर्त करैतअिछ?तारानद <strong>िव</strong>योगी:लघुकथा आयितक रूपमे एक “ो-एिक्टव” <strong>िव</strong>धा िथक। ओ<strong>ह</strong>ुनो अ<strong>ह</strong>ाँ <strong>दे</strong>खबै जे, जे रचनाजतेक सरल आ संेषणीय <strong>ह</strong>ोइत अिछ, ओकरा पाछू लेखककेँ ओतबे बेसी पिरम करऽ पड़ैत छैक।लघुकथाक तँ एतेक “सेिसिटव” िमजाज <strong>ह</strong>ोइत छैक जे एक वाक्य जँ अ<strong>ह</strong>ाँ फालतू िलिख गेल<strong>ह</strong>ुँ तँ ओ दूिरभऽ जाइत अिछ। एतेक पिरम के करत, जँ करत तँ ताि<strong>ह</strong>मे िनरतरता कोना बनौने रािख सकत? एखनोअ<strong>ह</strong>ाँ <strong>दे</strong>िखते िछऐक जे एक सुयविथत <strong>िव</strong>धाक रूपमे लघुकथाकेँ मैिथलीमे िता नै भेिट सकलैक अिछ।फल अिछ जे लोक दोसर-दोसर <strong>िव</strong>धामे, जे ितित अिछ आ जाि<strong>ह</strong>सँ ओकरा स<strong>ह</strong>ज रूपेँ वीकृित भेिटसकैक, ताि<strong>ह</strong>मे कलम अजमबैत छिथ। यए<strong>ह</strong> मुख्य कारण भेल जे लेखक लोकिन लघुकथा-लेखनमे िनरतरतानै बनौने रािख सकला<strong>ह</strong>। लघुकथापर केित एक पिका जँ मैिथलीमे <strong>ह</strong>ो तँ एि<strong>ह</strong> िथितकेँ पार कएल जासकैत अिछ।<strong>ह</strong>मर अपन िथित अिछ जे च<strong>ह</strong>ुँ िदस <strong>ह</strong>मरा काजे-काज <strong>दे</strong>खा पड़ैत अिछ, अपन स भिर तकरा सभकेँस<strong>ह</strong>ारबाक, िथित प करबाक, जतबा जे ितभा अिछ तदनुरूप एक मानदंड गढ़बाक काजमे लागल र<strong>ह</strong>ैतछी। अ<strong>ह</strong>ाँ सभ आगू बढ़ब तँ िनिते <strong>ह</strong>मरा संग लागल पाएब। ओ<strong>ह</strong>ुनो, <strong>ह</strong>मर सोच अिछ जे “जो पीछी आर<strong>ह</strong>े उ<strong>ह</strong>ॴ का, मैं आगे का जय-जयकार”।मुाजी:२०म सदीक अतमे अ<strong>ह</strong>ाँ सभ (दीप िब<strong>ह</strong>ारी से<strong>ह</strong>ो) मैिथली लघुकथाक सं<strong>ह</strong> आिन अपन िनसनउपिथित दजर् केल<strong>ह</strong>ुँ, मुदा कथा आलोचक ारा एकर िनेश बुिझ टािर <strong>दे</strong>ल गेल, एकर की मुख कारणछल?23


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्तारानद <strong>िव</strong>योगी:<strong>दे</strong>खू मुाजी, <strong>ह</strong>मरा सभक पीढ़ी ब<strong>ह</strong>ुत संघषर् कऽ कऽ आगू बढ़ल अिछ। पुरातनपंथी लोकिनसे<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>मरा सभक <strong>िव</strong>रु आ कयूिनटकेँ से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>मरा सभसँ दुमनी। साि<strong>ह</strong>यमे नवाचार दुनूकेँ समान रूपेँनापिसद। ए<strong>ह</strong>ना िथितमे िकनकासँ <strong>ह</strong>म मोजर मांगब आ के <strong>ह</strong>मरा मोजर <strong>दे</strong>ता<strong>ह</strong>? मैिथली आलोचना ब<strong>ह</strong>ुतोतर<strong>ह</strong>ेँ अनेक सीमासँ घेराएल र<strong>ह</strong>ल अिछ। एि<strong>ह</strong> कारणेँ ब<strong>ह</strong>ुतो लोक एकरा अ<strong>िव</strong>किसत धिर क<strong>ह</strong>ैत छिथ। एि<strong>ह</strong>सीमा सभक अितमण आब शुरू भेल अिछ। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ ठोड़े काज “कमर्धारय”मे आ आनो ठाम केल<strong>ह</strong>ुँ अिछ।<strong>ह</strong>मरा पीढ़ीमे दीप िब<strong>ह</strong>ारी लघुकथा िलखलिन, <strong>दे</strong>वशंकर नवीन, <strong>िव</strong>भूित आनद िलखलिन। िशवशंकरीिनवास, अशोक, रमेश िलखलिन। ि<strong>ह</strong>नका सभक रचनाकेँ आइ पढ़ब तँ अ<strong>ह</strong>ाँकेँ आोश <strong>ह</strong>एत जे ताि<strong>ह</strong>िदनमे िकएक ने एकरा बूझल-गुनल गेलै? खएर, जे भेल से भेल। आइ आरो सघनता-गभीरताक संग काजकरबाक बेगरता छैक। अ<strong>ह</strong>ाँ सभ आब उलेखनीय काज करब तँ अवये मोजर <strong>ह</strong>एत। बदलल पिरिथितकअ<strong>ह</strong>सास अ<strong>ह</strong>ूँ सभकेँ जरूरे <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>एत।मुाजी:२१म सदीक ारभमे मयम पीढ़ीक रचनाकार ारा ठाढ़ कएल आधारकेँ आगू करैत नव पीढ़ी एकराजगिजयार कऽ र<strong>ह</strong>ल छिथ। अ<strong>ह</strong>ाँ एकर वतर्मान दशा आ आगूक िदशा मा<strong>दे</strong> की क<strong>ह</strong>ब?तारानद <strong>िव</strong>योगी:लघुकथाक क्षेमे गभीरताक संग काज करएबला लोकक एखन<strong>ह</strong>ुँ अभाव छैक, से <strong>ह</strong>मरातीत <strong>ह</strong>ोइत अिछ। िकनक<strong>ह</strong>ुँ एक रचना जँ सुदर <strong>दे</strong>खैत िछयिन तँ लगले दोसर रचना औसतसँ नीचाँक<strong>दे</strong>खा पिड़ जाइत अिछ। एना िकएक <strong>ह</strong>ोइत छैक? प अिछ जे बोध आ मक मानक ओ लोकिन बनौनेनै रािख पािब र<strong>ह</strong>ल छिथ। दोसर बात जे <strong>ह</strong>मरा जरूरी लगैत अिछ- भने बीसे पेजक िकएक ने <strong>ह</strong>ो- येकरचनाकारक एक सं<strong>ह</strong> जरूर एबाक चा<strong>ह</strong>ी। कोनो उसा<strong>ह</strong>ी लोक एि<strong>ह</strong> िदस सचे <strong>ह</strong>ोिथ तँ लघुकथापर एकलेखन-कायर्शालाक आयोजन कएल जाए। तापयर् जे सांथािनक उसा<strong>ह</strong>क संग एि<strong>ह</strong> िदशामे काज करबाकबेगरता छैक।मुाजी:मैिथलीये लघुकथाक समकालीन पंजाबीक “िमी कथा”, ओिड़याक “क्षु कथा”, तिमलक “िनिमषा”,मलयालमक “िक्वतेर” राीय तरपर थािपत <strong>ह</strong>ोइत <strong>दे</strong>खाइए मुदा मैिथली एि<strong>ह</strong> पगपर अ<strong>ह</strong>राएल सन? एकरपाछाँ की कारण अिछ, वा कमी अिछ?तारानद <strong>िव</strong>योगी:मैिथलीमे मानक काजक अभाव नै छै, आ ने भाषामे वा भाषाकम लोकिनमे क्षमताक अभावछै। सांथािनक रूपसँ थोड़बे िदन काज कऽ कऽ <strong>दे</strong>िखयौ ने, भारतीय साि<strong>ह</strong>यक उपवनमे मैिथली लघुकथाकफूल से<strong>ह</strong>ो ते<strong>ह</strong>ने भकरार लागत जेना पंजाबी, उिड़या वा मलयालमक।24


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मुाजी:जि<strong>ह</strong>ना अ<strong>ह</strong>ाँ सभकेँ (अ<strong>ह</strong>ाँ आ िब<strong>ह</strong>ाईजी केँ) उपेिक्षत रखबाक यास भेल, ति<strong>ह</strong>ना आइयो कथालोचकारा नवका पीढ़ीक ऊजवान रचनाकार वा लघुकथाक ित समिपर्त रचनाकारक कोनो नोिटस नै लेल जार<strong>ह</strong>ल अिछ। एि<strong>ह</strong>मे कोनो कुटीचािल अिछ वा आर िकछु?तारानद <strong>िव</strong>योगी:एि<strong>ह</strong> क उरमे <strong>ह</strong>म दूटा बात क<strong>ह</strong>ब। पि<strong>ह</strong>ल तँ ई क<strong>ह</strong>ब जे के लेत अ<strong>ह</strong>ाँक नोिटस?ककरा मोजर <strong>दे</strong>ने अ<strong>ह</strong>ाँ मोजरबला लोक <strong>ह</strong>एब? एतेक <strong>िव</strong>वेकी आ ाितदश लोक अ<strong>ह</strong>ाँकेँ के <strong>दे</strong>खाइत छिथ?<strong>ह</strong>म तँ साँच-साँच क<strong>ह</strong>ै छी मुाजी जे <strong>ह</strong>मरा ए<strong>ह</strong>न लोक क्यो नै <strong>दे</strong>खाइत छिथ। पि<strong>ह</strong>ने गुलामीक समय र<strong>ह</strong>ै तँम<strong>ह</strong>ाराज दरभंगाक मोजर <strong>दे</strong>ने राताराती लोक मोजरबला भऽ जाइ छला। आब ई िभ बात छै जे एि<strong>ह</strong> ममेम<strong>ह</strong>ाराजक <strong>िव</strong>वेकसपता िजमेवार <strong>ह</strong>ोइ छल आिक कोनो आन वाथर्?साि<strong>ह</strong>य अपन वभावेसँ ाितकारी <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जँ ओ वातवमे एक स<strong>ह</strong>ी साि<strong>ह</strong>य <strong>ह</strong>ो। ए<strong>ह</strong>ेन साि<strong>ह</strong>य िकछुलेबाक लेल नि<strong>ह</strong> अिपतु सदैव <strong>दे</strong>बाक लेल िलखल जाइत अिछ।दोसर बात <strong>ह</strong>म ई क<strong>ह</strong>ब जे अ<strong>ह</strong>ाँ मोजर वा नोिटसक ख्याल केने िबना काज करू। कोनो साथर्क रचना जँकलमसँ ब<strong>ह</strong>राए तकर संतोषकेँ सेिलेट करू जे “जइ धरतीक अ-तीमन खेिलऐ तँ ओकरा लेल काजोकेिलयै”। ओना ई<strong>ह</strong>ो कि<strong>ह</strong> दी जे <strong>ह</strong>मरा सभक लेखनारभ कालमे जतेक कु<strong>ह</strong>ेस आ जाली पसरल र<strong>ह</strong>ै, ताि<strong>ह</strong>मेआब ब<strong>ह</strong>ुत पिरवतर्न भेलैए। आलोचनोक पिरदृय बदललैए आ पाठकक याित से<strong>ह</strong>ो बढ़लैए। इटरनेटक तँएि<strong>ह</strong>मे कमाल केने अिछ।25


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मुाजी:वतर्मानमे रचनाकार सब<strong>ह</strong>क मैिथली लघुकथाक ित रुझानक बादो मैिथलीक <strong>िव</strong>िभ सिमित-संथाकितिनिध सब<strong>ह</strong>क एकरा ित <strong>िव</strong>रोध की दशबैए? मैिथली लघुकथाकेँ आर समृ करबा लेल आर की सभकाज कएल जाए? मैिथली लघुकथाक भ<strong>िव</strong>य की <strong>दे</strong>खैत छी? एकरा थािपत करबा लेल कोनो <strong>िव</strong>शेष रुिख?तारानद <strong>िव</strong>योगी:लघुकथाक भ<strong>िव</strong>य <strong>ह</strong>म ब<strong>ह</strong>ुत नीक <strong>दे</strong>खै छी। मैिथली लघुकथाक से<strong>ह</strong>ो। अ<strong>ह</strong>ाँ पुछब जे तकरकारण? कारण ई नै जे लोक आब बड यत भऽ गेलैए तेँ छोट रचना बेसी पठनीय सािबत भऽ सकत।वात<strong>िव</strong>कता तँ ई अिछ जे एखनो दुिनयाँ भिरमे सभसँ बेसी उपयासे <strong>िव</strong>धाक रचना पढ़ल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ।लघुकथाक भ<strong>िव</strong>य वतुतः एकर वभावक कारणेँ उजवल छैक। एि<strong>ह</strong>मे िनि<strong>ह</strong>त यंग्य आ मािमर्कता आजुकसदभर्मे अित ासंिगक अिछ। आजुक लोकक संवेदना क्षमता जाि<strong>ह</strong> ि<strong>ह</strong>साबे भोथ भेल अिछ, एक स<strong>ह</strong>ीलघुकथाक ओज ओकर ओंघी उतािर सकैत अिछ।२<strong>दे</strong>वशंकर नवीनलघुकथा लेखनमे अवरोधक तवलघुकथा साि<strong>ह</strong>य-पदाथर्क ए<strong>ह</strong>न परमाणु अिछ, जाि<strong>ह</strong>मे ओकर सभटा भौितक आ रासायिनक गुण उपिथतर<strong>ह</strong>ैत छै, आ परमा<strong>िव</strong>क िथितमे ओकर रासायिनक भाव तीणतर भऽ जाइत छै। लघुकथा जादूक ए<strong>ह</strong>नऔँठी अिछ जे पाठकक मानस-पटलसँ टर लैत <strong>दे</strong>री ओकर िने मानिसकताकेँ ियाशील कऽ दैत अिछ,भोथर सवेदनाकेँ सिय बना दैत अिछ। लघुकथा चिर-िचण, कथोपकथन, कथानक सन पूण<strong>ह</strong>ारकबदलामे <strong>िव</strong>टािमनक गोली अिछ, जे सपूणर् ऊजसँ युक्त <strong>ह</strong>ोइत अिछ।वात<strong>िव</strong>कतामे शद वयं म<strong>ह</strong>वपूणर् नै <strong>ह</strong>ोइत अिछ, म<strong>ह</strong>वपूणर् अिछ ओकर योग-िया। योगक आधारपरशद अपन अथर्-<strong>ह</strong>ण करैत अिछ। लघुकथा मूल रूपसँ यंग्य विनत करैत अिछ। अतु एकर वाक्यमेशदक तीकामक योग <strong>िव</strong>िश अिमता रखैत अिछ। एि<strong>ह</strong> अथर्मे एि<strong>ह</strong>मे शद-<strong>िव</strong>धान अ<strong>ह</strong>म् भऽ जाइत26


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अिछ, मुदा तकर कोनो मानक सीमा नै छै। रचनाकारक शद-<strong>िव</strong>धाने एकर मानक सीमा अिछ। ताि<strong>ह</strong> ारे<strong>ह</strong>म कि<strong>ह</strong> सकै छी जे लघुकथा, कथाक अपेक्षा क<strong>िव</strong>तासँ बेसी लग अिछ। आकारमे लघु भेलाक बादो एकरयंजना <strong>िव</strong>राट <strong>ह</strong>ोइत अिछ।गानल-गूथल शदमे जीवनक सभटा <strong>िव</strong>ूपताक ए<strong>ह</strong>न तुित लघुकथा अिछ जकर रंग शीसापर से<strong>ह</strong>ो जमलिबना नै रि<strong>ह</strong> सकैत अिछ। याकरण जौँ भाषा आ साि<strong>ह</strong>यक आचार-संि<strong>ह</strong>ता अिछ, तँ लघुकथाक आचार-संि<strong>ह</strong>ता खाली ‘शद’ अिछ। शदक स<strong>ह</strong>योगसँ रचल जीवनक <strong>िव</strong>ूपताक तीक िच, सए<strong>ह</strong> लघुकथा अिछ।लघुकथामे मूल रूपसँ ‘कय’ आ ‘शद’ क बड़ म<strong>ह</strong>ा <strong>ह</strong>ोइत अिछ। एकर संि<strong>ह</strong>तामे भाषा-<strong>िव</strong>धान लेल कोनो<strong>िव</strong>शेष थान सुरिक्षत नै छै।शा-पुराणािदमे एकर उस प <strong>दे</strong>खाइत अिछ मुदा तकर बादो लघुकथाक वतर्मान तेवर, <strong>िव</strong>शु रूपसँआधुिनक सयता-संकृित आ बदलैत साि<strong>ह</strong>ियक ितमानक ितफल अिछ। ओना तँ ोत ताकी तँ <strong>िव</strong>णुशम <strong>िव</strong>रिचत पंचत वा फेर गुणायक बडक<strong>ह</strong>ा आिक आर पाछू जाइ तँ वेदमे विणर्त उप<strong>दे</strong>शपरकउपकथामे एकर सू बड सरलतासँ भेटैत अिछ। काय-<strong>िव</strong>षयक ाचीनतम <strong>िव</strong>धानमे एकरा लेल अलगसँकोनो थान नै राखल गेल छल। ताि<strong>ह</strong> कारणसँ ओि<strong>ह</strong> सभ पारपािरक काय िनकषपर एकर परीक्षण नै भऽसकैत अिछ, एकरा लेल नव समीक्षा शाक िनमण अपेिक्षत अिछ।लघुकथा-लेखन एकटा खतरनाक वृि अिछ। ‘सतकर्ता गेल आ दुघर्टना भेल’ क फामूर्ला एि<strong>ह</strong>पर पूणर्तः लागू<strong>ह</strong>ोइत अिछ। दुघर्टना माने असफलता आिक उथरपना। एकर बाद संयोजनमे से<strong>ह</strong>ो पयत कलामकताकआवयकता <strong>ह</strong>ोइत अिछ। एि<strong>ह</strong> कलामकताक कमजोरीसँ एकर भावोपादकता चल जाइत अिछ आ फेरलघुकथा अपन मूल उेयसँ भटिक जाइत अिछ।लघुकथा-लेखनकेँ ब<strong>ह</strong>ुत रास लोक ारा िसनेमामे आओल फैशनक रूपमे अपनाओल गेल अिछ। औकाित<strong>ह</strong>ोअए वा नै, जे ई युगक फैशन भऽ गेल अिछ से लोक <strong>ह</strong>ाय-किणका िलिख कऽ से<strong>ह</strong>ो ओकरा लघुकथाकि<strong>ह</strong> दै छिथ। आ से एि<strong>ह</strong> अयाधुिनक मुदा खतरनापूणर् <strong>िव</strong>धा लेल बड मोिकलक गप अिछ। एकरासँबचबाक बड जरूरित अिछ। िलखबाक कला नै <strong>ह</strong>ोअए तँ ई काज नै करबाक चा<strong>ह</strong>ी। नकलची लेखकसँलघुकथाकेँ भयंकर नोकसान ई भेल जे ढेर रास लोक आइ <strong>ह</strong>ाय-किणका आ लुघकथामे अतर नै कऽपबैत छिथ। एे धिर जे ब<strong>ह</strong>ुत रास पाठक से<strong>ह</strong>ो ए<strong>ह</strong>ने सन मनःिथित बना लेने छिथ, से लघुकथाक वरिकछु रूपमे भटिक-सन गेल अिछ। तैयो ब<strong>ह</strong>ुत-रास नीक-नीक लघुकथा आिब र<strong>ह</strong>ल अिछ। साओनक बेंगसन टर कऽ िबलाइत लोकक संख्या कोनो <strong>िव</strong>धामे कखनो कम नै र<strong>ह</strong>ल, से जौँ लघुकथा-लेखनमे से<strong>ह</strong>ो ए<strong>ह</strong>नेभऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ तँ कोनो आयर् नै। नीक लघुकथाक पाठकीयता आ सेषणीयता समएक संग ग<strong>ह</strong>ॴर <strong>ह</strong>ोइतजाएत।27


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्साि<strong>ह</strong>यक कोनो अंशक मायता आ थापना ओकर ‘काशन’ आ ‘समीक्षा’ पर िनभर्र अिछ। लघुकथाककाशन तँ मसँ खूब भऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ, मुदा एि<strong>ह</strong>पर आलोचनाक साि<strong>ह</strong>यक अयत अभाव अिछ। ओना तँिकछु साि<strong>ह</strong>ियक ठेकेदार एि<strong>ह</strong>पर आलोचनाक कऽ अयाचार से<strong>ह</strong>ो केने छिथ। ए<strong>ह</strong>न आलोचना लघुकथाक<strong>िव</strong>तार लेल वायकर नै अिछ।िमला-जुला कऽ लघुकथाक सभावना, वरूप आ <strong>िव</strong>तारसँ आत भेल जा सकैत अिछ। ई <strong>िव</strong>धा मसँजिड़ धेने जा र<strong>ह</strong>ल अिछ। बेंग सभक आ शौिकया आलोचकक संग एकर उपेक्षा से<strong>ह</strong>ो आते-आते मेटाइतजाएत। िनयेन एि<strong>ह</strong>पर नीक-नीक आलोचना से<strong>ह</strong>ो िलखल जाएत। लघुकथा लेखन बीजगिणतक ि<strong>ह</strong>साब नैअिछ जे <strong>ह</strong>ल कएल एकटा उदा<strong>ह</strong>रण <strong>दे</strong>िख कऽ दोसर सवाल बिन जाएत।३पेटार-खलील िजान, राजमो<strong>ह</strong>न झा, सुभाष च यादव, िलली रे, रामलोचन ठाकुर, परमेर कापिड़खलील िजानगोडन बेट (अनुवाद-मुाजी)सालिमस नगर िदस जाइत दू गोटेक संग भऽ गेलॱ।दुप<strong>ह</strong>िरया धिर ओ धारक कछेरमे प<strong>ह</strong>ुँिच गेल जाि<strong>ह</strong>परकोनो पुल नै छलै। आब ओकरा लग दूटा <strong>िव</strong>कप छल- <strong>ह</strong>ेिल कऽ धार टिप जाए वा दोसर कोनो रतातािक िलअए।“<strong>ह</strong>ेिलये कऽ पार भऽ जाइ छी।”, ओ एक दोसरासँ क<strong>ह</strong>लक। “धारक पेट बेसी चौरगर तँ अिछ नै।”ओइमे सँ एक गोटे जे नीक तैराक छल बीच धारमे जा भिसयाइ लागल। दोसर गोटे जकरा <strong>ह</strong>ेलबाक पूणर्अयास नै छलै, ओ आरामसँ <strong>ह</strong>ेलैत दोसर कात प<strong>ह</strong>ुँिच गेल। ओतऽ प<strong>ह</strong>ुँचलाक पछाित ओ पुनः धारमे कूिद<strong>ह</strong>ाथ-पएर चलबैत अपन संगीकेँ पार आिन लेलक।“तोँ तँ क<strong>ह</strong>ै छलेँ जे तोरा <strong>ह</strong>ेलबाक अयास नै छौ, त<strong>ह</strong>न तोँ एतेक असानीसँ कोना धार पार कऽ गेलँ? ”,पि<strong>ह</strong>ल यिक्त पुछलक।28


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“िम।”, दोसर यिक्त बाजल, “<strong>ह</strong>मरा डाँरमे बा<strong>ह</strong>ल ई बेट बा<strong>ह</strong>ल <strong>दे</strong>खै छी<strong>ह</strong>ी, ई सोनाक बनल छैक,जकरा <strong>ह</strong>म साल भिर िम<strong>ह</strong>नत कऽ अपन किनयाँ आ बच्चा लेल कमेने छलॱ। तेँ ई पि<strong>ह</strong>रने असानीसँ धारपार कऽ गेलॱ। <strong>ह</strong>ेलबा काल अपन पी आ बच्चाकेँ अपना मोनमे याद कऽ र<strong>ह</strong>ल छलॱ।”राजमो<strong>ह</strong>न झाचल<strong>ह</strong><strong>ह</strong>म दुनू गोटे एके ठामसँ एके गतय लेल संगि<strong>ह</strong> िनकलल<strong>ह</strong>ुँ। िरक्शापर दुनू गोटेक सामान लदायल आ दुनूगोटे दुनू िदससँ बैिस र<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ। िरक्शावलाकेँ क<strong>ह</strong>िलऐ- चल<strong>ह</strong>।पािन खूब बिरसल र<strong>ह</strong>ै आ एखनो बुाबुी एकदमसँ बद नि<strong>ह</strong> भेल र<strong>ह</strong>ै। आकाश कने फाटल र<strong>ह</strong>ै एकिदससँ, मुदा कखन फेर तड़तड़ा <strong>दे</strong>त से क<strong>ह</strong>ल नि<strong>ह</strong> जा सकैत छल, कारण जे कारी घटाटोप माथपरकयनि<strong>ह</strong> छल।सै<strong>ह</strong> भेल। आगाँमे लािटकक ओ<strong>ह</strong>ार लगौने, सड़कपर लागल पािनकेँ दूर धिर िचरैत, ि<strong>ह</strong>चकोला खाइतिरक्शा बढ़ैत जा र<strong>ह</strong>ल छल िक बड़का-बड़का बु पड़ऽ लागल। ता पाछाँसँ भड़भड़ करैत एक टा खालीटेपो समानातर आयल। ओ ओकरा रोकबौलिन, जदीसँ अपन एक-दू टा सामान <strong>ह</strong>ाथमे लेलिन; आ शेषअपन सामान िरक्शावलाकेँ आनऽ क<strong>ह</strong>ैत टेपोमे जा बैसला<strong>ह</strong>। िरक्शावला <strong>ह</strong>ुनक बाकी सामान दऽ अयलिन।ओ <strong>ह</strong>ुरर् भऽ गेला<strong>ह</strong>।<strong>ह</strong>मर िरक्शावला घुिर कऽ आयल। क<strong>ह</strong>िलऐ- चल<strong>ह</strong>।29


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सुभाष च यादवपित-पी सवाद(एि<strong>ह</strong> कथामे पि<strong>ह</strong>ल सवाद पित आ दोसर पीक अिछ।)(एि<strong>ह</strong> नाटकमे पि<strong>ह</strong>ल पा पित आ दोसर पा पी अिछ।)यै, सुनै िछऐ?<strong>ह</strong>मरा कान छै जे सुनबै?कखैन सँ <strong>ह</strong>ाक दाइत र<strong>ह</strong>ी!की िछऐ?चा<strong>ह</strong> बना र<strong>ह</strong>ल छी?बैठल लोग केँ एि<strong>ह</strong>ना चा<strong>ह</strong> सुझै छै!करै की छी?सुतल िछऐ!तमसाएल छी की ?नै, <strong>ह</strong>म िकए तमसाएब!तखन एना िकए बजै छी?अ<strong>ह</strong>ाँ ब<strong>ह</strong>ीर छी की?से िकए?आबाज नै जाइए?कोन आबाज?िसला के?अरे अ<strong>ह</strong>ाँ िकछु पीस र<strong>ह</strong>ल छी?तब ने बैठल-बैठल गीरब?30


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्की पीस र<strong>ह</strong>ल छी?मसला, अओर की पीसब? अपन कपार!धुर, अ<strong>ह</strong>ूँ कथी-कथीमे लागल र<strong>ह</strong>ै छी। चा<strong>ह</strong> बनाएब से नै?अ<strong>ह</strong>ॴ कोन उनटन करै छी! <strong>ह</strong>रदम क<strong>ह</strong>ब; चा<strong>ह</strong> बनबै छी? चा<strong>ह</strong> बनबै छी? <strong>ह</strong>म एि<strong>ह</strong>सँ अकच्छ भऽ गेल छी।तखन छोड़ू।छोड़ू िकए? बना दै छी। लेिकन पीसल <strong>ह</strong>ोएत तब ने!बेस, जे अ<strong>ह</strong>ाँक इच्छा!िलली रेवी.आइ.पी.“वृक्ष संरक्षण पुरकार”लेल मनीकुमारक नाम िलखल गेलै तँ ककरो आपि नै भेलै। एतेक <strong>दे</strong>रीसँ मायताभेटलै, तकरे खेद छलै सभकेँ।मनीकुमारक माए वन <strong>िव</strong>भागमे अथाइ कम छिल। मनीकुमार नेेसँ िनराइ-रोपाइमे माएक <strong>ह</strong>ाथ बँटबैत छल-िनःशुक। माए अनेक गाछ-लीसँ ओकरा भाए बि<strong>ह</strong>नक सबध जोिड़ दै।िनयम-कानून बदललै तँ माएकेँ थाइ नोकरी <strong>दे</strong>बाक ताव भेलै। माए नोकरी नै लेलकै। बदलामे अपनबेटाकेँ नोकरी <strong>दे</strong>बाक िसफािरश केलकै। िसफािरश मंजूर भऽ गेलै।31


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्काज नि<strong>ह</strong>यो र<strong>ह</strong>ै तँ माए जंगलमे आिब बेटाक <strong>ह</strong>ाथ बँटबै- िनःशुक। बेटा अपन रोपल गाछ-लीसँ पोता-पोतीक सबध जोिड़ दै। लोककेँ बड़का अनमना <strong>ह</strong>ोइ।वािषर्क समारो<strong>ह</strong>मे पुरकार भेटबाक छलै। ितवषर् ई समारो<strong>ह</strong> खूब धूमधामसँ मनाओल जाइ। नृय-संगीत-नाटक, जलपानसँ समारो<strong>ह</strong> सप <strong>ह</strong>ोइ। बा<strong>ह</strong>रसँ <strong>िव</strong>िश यिक्तलोकिन आबिथ। गाछ-पात िचित िनमण-प पािबकऽ।मनीकुमार इतः तुतः करैत सा<strong>ह</strong>ेबक आिफसमे प<strong>ह</strong>ुँचल। नमकार कऽ <strong>िव</strong>न वरमे बाजल- “सर! एकटाकाडर् <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ पठा सकैत छी? ”“अ<strong>ह</strong>ाँ तँ <strong>िव</strong>भागक लोक छी। अ<strong>ह</strong>ाँक पूरा पिरवार आएत। खाएत-पीएत। अ<strong>ह</strong>ाँकेँ तँ बुझले अिछ। ”“<strong>ह</strong>ुजूर! मुदा <strong>ह</strong>म एकटा वी.आइ.पी. काडर् चा<strong>ह</strong>ैत छी। ”“ककरालए? ”“एकटा िकशोरकेँ वी.आइ.पी. कुसपर बैसाकऽ <strong>दे</strong>खबऽ चा<strong>ह</strong>ैत छी। नाम िछऐ- जीवन तामा। गांधी कूलमेआठमी क्लासमे पढ़ैत अिछ। ओकर बाप संतोष तामा, पानदा चा<strong>ह</strong>-बगानमे काज करैत अिछ। ”“की नाम क<strong>ह</strong>लुं? ”“जीवन तामा। क्लास एइट, गांधी कूल। ”“िनय, कोनो खास कारण अिछ? ”“<strong>ह</strong>ुजूर! ई बच्चा आ<strong>ह</strong>र छल। पाँच िक छओ वषर्क छल जखन <strong>ह</strong>मर माए मुइिल। माएक आँिख जीवनकेँभेटलै।”32


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रामलोचन ठाकुरिगरिगटबैशाखक ठ<strong>ह</strong>ाठ<strong>ह</strong>ी दुप<strong>ह</strong>िरयामे अपन आ अपन गभर्वती ीक आ<strong>ह</strong>ारक जोगार कए जखन ीमान िगरिगटअपन डेरा घुरला<strong>ह</strong> तँ <strong>दे</strong>खैत छिथ जे पी घोघना लटकओने बैसल छिथन। बेर-बेर एकर कारण पुछलाउर पीक मओन भंग नि<strong>ह</strong> भेलिन तँ ओ िखिसया कऽ बजला<strong>ह</strong>- एि<strong>ह</strong>ना घोघना फुलओने र<strong>ह</strong>ब तँ लोक िकअगरजानी जनैए जे अ<strong>ह</strong>ाँक मनक बात बूिझ लेत।पी ओि<strong>ह</strong>ना <strong>िव</strong>धुआएल भनभनेली<strong>ह</strong>- लोक बुिझए कऽ की करत? जँ सिरप<strong>ह</strong>ुँ लोककेँ <strong>ह</strong>मर कचोटक िचता छैतँ स करओ।-एक स, दोसर स, तेसर स, अ<strong>ह</strong>ाँक क<strong>ह</strong>ल जे नि<strong>ह</strong> करए से असी कुंड नकर्मे पड़ए। आबो तँबाजब? िगरिगट आमसमपर्ण कऽ <strong>दे</strong>लिन।पी खखास करैत बजलिथन- चलू <strong>ह</strong>मरा लोकिन अइखन एइ <strong>दे</strong>शसँ चिल चली।िगरिगट छगुतामे पिड़ गेला<strong>ह</strong>। “आिखर कून ए<strong>ह</strong>न बात भेलैक जे <strong>ह</strong>मरा लोकिनकेँ अपन जमभूिम छोिड़चिल जेबाक चा<strong>ह</strong>ी?”पीक पारा गमर् भऽ गेलिन। “किनयो जे ज्ञानक छूित र<strong>ह</strong>ैत तँ ई पूछए नि<strong>ह</strong> पड़ैत। आिखर कुनू जाितजतुक अपन पिरचय र<strong>ह</strong>ैत छैक, <strong>िव</strong>शेषता र<strong>ह</strong>ैत छैक। जँ सै<strong>ह</strong> ने बचतै तँ लोककेँ लाजे मिर नि<strong>ह</strong> जा<strong>ह</strong>ेतैक?-अ<strong>ह</strong>ाँक क<strong>ह</strong>बाक अथर् <strong>ह</strong>मरा नि<strong>ह</strong> बुझैमे आएल। <strong>ह</strong>मरा लोकिन अपन रंग बदलाक लेल <strong>िव</strong>ख्यात छी।पिरवेशक अनुसार रंग बदलबाक पटुता <strong>ह</strong>मरा लोकिनमे जमजात <strong>ह</strong>ोइए...-मुदा ता<strong>ह</strong>ूमे <strong>ह</strong>म सभ पाछू पिड़ गेल<strong>ह</strong>ुँ...पी बीचेसँ लोिक लेलिथन।-अ<strong>ह</strong>ाँ िक नेता लोकिनक बात कऽ र<strong>ह</strong>ल छी?- िगरिगटक भेल।-तँ आर ककर? आइ-कािलक नेता लोकिनक बराबरी करबाक दक्षता िक <strong>ह</strong>मरा लोकिनमे रि<strong>ह</strong> गेलए?33


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िगरिगटकेँ बड़ जोरसँ <strong>ह</strong>ँसी लािग गेलिन। ओ ठ<strong>ह</strong>ाका दैत बजला<strong>ह</strong>- तेँ ने क<strong>ह</strong>ैत छैक ीगणक बुि। <strong>ह</strong>मरालोकिनकेँ तँ एि<strong>ह</strong>मे सता <strong>ह</strong>ेबाक चा<strong>ह</strong>ी। क<strong>ह</strong>बीयो छैक जे दस टके नि<strong>ह</strong> िनतराइ, दस समाङे िनतराइ।भारत रशासयापर पड़ल-पड़ल भीम िपताम<strong>ह</strong> सोिच र<strong>ह</strong>ल छला<strong>ह</strong> जे अयायी कौरवक संग दय ओ नीक नि<strong>ह</strong>केलिन। आगामी इित<strong>ह</strong>ास <strong>ह</strong>ुनका कि<strong>ह</strong>यो क्षमा नि<strong>ह</strong> करत। अतमे ओ फेर <strong>ह</strong>िथयार उठेबाक आ पाडविदससँ लड़बाक घोषणा केलिन। ई गप जखन दुयधनक कान तक गेलै तँ पि<strong>ह</strong>ने तँ ओ घबड़ाएल िकतुपात् शकुनीक संग परामशर् कए दोसर िदन <strong>ह</strong>ितनापुरमे <strong>िव</strong>राट सभाक आयोजन केलक। एि<strong>ह</strong> सभामे ओभीम िपताम<strong>ह</strong>केँ एगो पैघ शितक संग “भारत र”क उपािधसँ अलंकृत केलक। क<strong>ह</strong>ल जाइछ जे तकरबाद जे भीम िपताम<strong>ह</strong> मओन वर्त धारण केलिन से जा जीला<strong>ह</strong> मुँ<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> खोललिन।परमेर कापिड़सतबरतीआभा आ मनुक ेम जगजाि<strong>ह</strong>र छल। द<strong>ह</strong>ेज दुनुक <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>मे भदवा बिन गेल। आभाक बाबू ओकर <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong>सुमनसँ कऽ िनिफिकर भऽ गेला<strong>ह</strong>।-अनकोसँ ेम चलै छल तैयो सतवरतीए छी आभा?-तँ की। ेम लोक मनसँ करैछ। <strong>ह</strong>म कोनो <strong>दे</strong><strong>ह</strong> समपर्ण केिलऐ।34


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्-आब जँ मौका भेटौ?आभा मौला जाइछ- धुर छोड़ िबसरल राग।...क<strong>ह</strong>ाँ के बात क<strong>ह</strong>ाँ िबला गेल।-तँ ठीके िबसिर गेल<strong>ह</strong>ी?-ईस! शूल क<strong>ह</strong>ु िबसरइ।...ओ<strong>ह</strong>ो ि<strong>ह</strong>याक कीयामे बद।अमरनाथ- पाँचटा लघुकथा, चडेर खाँ- चािरटा लघुकथा, रघुनाथ मुिखया-पाँचटालघुकथा, ऋिष विश- दूटा लघुकथा, िशव कुमार झा “िटलू”- फूिस नै बाजू,िमिथलेश कुमार झा- पाँचटा लघुकथा, सये कुमार झा- पाँचटा लघुकथा, नवनीत कुमारझा-गाम आब<strong>ह</strong>, कौशल- कुमार- तीनटा लघुकथा, अनमोल झा-पाँचटा लघुकथा, मुाजी-चािरटा लघुकथाअमरनाथ(अमरनाथजीक लघुकथा सं<strong>ह</strong> “क्षिणका” नामसँ १९७५ ई.मे कािशत छि<strong>ह</strong>।)पाँचटा लघुकथा35


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>दे</strong><strong>ह</strong>साँझक लुकझुकमे लाल भौजीकेँ घामसँ न<strong>ह</strong>ाएल धरफड़ाएल चल अबैत <strong>दे</strong>खिलयिन। रुकल<strong>ह</strong>ुँ। पुछिलयिन-“भौजी अ<strong>ह</strong>ाँ? ”“की पुछैत छी! मंगल छै से <strong>ह</strong>नुमानजी मिदर गेल र<strong>ह</strong>ी। बुझिलऐ नै, साँझ भऽ गेलै। ”<strong>ह</strong>ुनका डेराएल <strong>दे</strong>िख कऽ क<strong>ह</strong>िलयिन- “से ठीके! सुनसान सड़कपर लुटपाट बिढ़ गेल छै। ”अपन शरीर िदस <strong>दे</strong>खैत क<strong>ह</strong>लिन- “से कोन ग<strong>ह</strong>ना पि<strong>ह</strong>रने छी? ..कोन रुपैया र<strong>ह</strong>ैए?... ”“तखन? ”“तखन? अ<strong>ह</strong>ाँ की बुझबैक!...मौगीक लेल <strong>दे</strong><strong>ह</strong>े जंजाल छै!”िपयास“<strong>ह</strong>े, कने एक ग्लास पािन िदअ। ”“घैलामे पािन ठिर गेल <strong>ह</strong>ेतै। चुपचाप सुित र<strong>ह</strong>ू। <strong>दे</strong>खू तँ, पएर उघारे अिछ। कबल ओढ़ा दैत छी। बा<strong>ह</strong>रमेपाला खसै छै। मन मािरकऽ सुित र<strong>ह</strong>ू।”“पचासी वषर्क भेल<strong>ह</strong>ुँ। अ<strong>ह</strong>ाँ एना कि<strong>ह</strong>यो उप<strong>दे</strong>श <strong>दे</strong>ने छल<strong>ह</strong>ुँ! वयस बढ़ल तँ पीक धमर् िबसिर गेल<strong>ह</strong>ुँ। ”“आब िलअ, िनशाभाग राितमे धमर् बुझबऽ लगला<strong>ह</strong>। उकासी <strong>ह</strong>ोइये। ठरल पािन पीयब तँ <strong>ह</strong>फनी बिढ़ जाएत।सुित र<strong>ह</strong>ू।... क<strong>ह</strong>ू तँ, जाड़मे कत<strong>ह</strong>ु लोककेँ एते िपयास लगलैए। ”“आब ि<strong>ह</strong>नका के बुझौतिन! एकटा िपयासे तँ छै जे नै मेटाइ छै। ”वीच ऑफ36


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मोबाइलमे इजोत भेलै। कने पि<strong>ह</strong>ने घनघनेलै। अथवा दुनू एके संगे भेलै। <strong>दे</strong>खलिन तँ पीक एस.एम.एस.छलिन-“मोबाइलक अदला-बदली भऽ गेल। अ<strong>ह</strong>ाँक मोबाइल <strong>ह</strong>मरा लगमे अिछ। ओि<strong>ह</strong>मे रंग-िबरंगी मि<strong>ह</strong>ला सभकफोटो अिछ।...अ<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>मरा एते िदन अ<strong>ह</strong>ारमे रखने छल<strong>ह</strong>ुँ। ओि<strong>ह</strong>मे वीटी अवालक से<strong>ह</strong>ो फोटो छै, जकरआँिख नचैत र<strong>ह</strong>ै छै। <strong>ह</strong>म बैसल र<strong>ह</strong>ैवाली मि<strong>ह</strong>ला नै छी जे नेप चुबबैत सि<strong>ह</strong> लेब। से बूिझ िलअ! ”पि<strong>ह</strong>ने नस तनेलिन। ोधमे ि<strong>ह</strong>नकर नाक फड़कऽ लगलिन। मोबाइलक बटनकेँ दबलिन। जवाब टाइप करऽलगला<strong>ह</strong>-“अ<strong>ह</strong>ाँ तँ छोटसन बातपर धरती-आसमान एक कऽ <strong>दे</strong>िलऐ। ए<strong>ह</strong>न सन म जे अ<strong>ह</strong>ाँक िसउँथमे िसनुर <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ तँसॱसे अ<strong>ह</strong>ॴक इच्छासँ ली।... जे जे मौगी नीक लगैत गेल, फोटो लैत गेिलऐ। तकर कैिफयत की? ”..पठा<strong>दे</strong>लिथन एस.एम.एस.।तकाले पीक जवाब अएलिन, “अ<strong>ह</strong>ाँ तँ ितलकेँ ताड़ बना <strong>दे</strong>िलऐक। मन सुगबुगएल तँ पुछिब नै करू।ओना वए<strong>ह</strong> लड़ैए जकर पएरमे ताकित र<strong>ह</strong>ैत छै! से <strong>ह</strong>मरामे जि<strong>ह</strong>या <strong>ह</strong>ोएत, जवाब <strong>दे</strong>ब। ”एस.एम.एस. दू बेर पढ़लिन आ मोबाइलक वीच ऑफ कऽ लेलिन।िगरिगटएसकरे र<strong>ह</strong>िथ। बाजार जाइले बरामदापर अएला<strong>ह</strong> तँ जेना लगलिन जे “भट” आबाज भेलैक। पि<strong>ह</strong>ने बाँि<strong>ह</strong>परिगरिगट खसलिन आ फेर नीचाँमे खिस पड़लैक। मिर गेलैक? नै, संचार भेलैक। ससिर कऽ <strong>दे</strong>बालपर चलगेलैक। कटलकिन तँ ने! फेर भेलिन जे कटने रि<strong>ह</strong>तिन तँ िबसिबसाइत रि<strong>ह</strong>तिन। तथािप िगरिगट खसै छै तँिकछु <strong>ह</strong>ोइ छै!...िकछु <strong>ह</strong>ोइ छैक? मरबाक पूवर् सूचना से<strong>ह</strong>ो भऽ सकै छै। मन पाड़ऽ लगला<strong>ह</strong>, पंिडत बाबारटौने र<strong>ह</strong>िथन- पतित यिद पली...पतित यिद पली...आगाँ मोन नै पड़लिन।...ओ<strong>ह</strong>, ई सभ पुरना बात भेलै।पएरपर िक कति<strong>ह</strong> खसै छै तँ धनक क्षित <strong>ह</strong>ोइ छै। पीठपर िक माथपर तँ लोक मिर जाइये...ओ<strong>ह</strong>, फेर वए<strong>ह</strong>पुरना बात! मोन पड़लिन िगरिगट खसै छलै तँ लोक गंगाजल िछटैत छल। आब िलअ, ई गंगाजल कतऽ सँअनता<strong>ह</strong>? <strong>दे</strong>बालपर एक-दूटा िगरिगट र<strong>ह</strong>ै। ई िच<strong>ह</strong>बाक यास करऽ लगला<strong>ह</strong> जे कोन िगरिगट खसल र<strong>ह</strong>िन।िगरिगटकेँ <strong>दे</strong>खैत-<strong>दे</strong>खैत लगलिन जे ि<strong>ह</strong>नकर मनमे िगरिगट ससिर र<strong>ह</strong>ल छिन।फॲफ37


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“गै धोिछया खोल केबाड़ी! ...खोल, खोलै छैँ िक तोिड़ िदयौ केबाड़ी।”, क<strong>ह</strong>ैत-क<strong>ह</strong>ैत लुढ़िक गेल। उठल।केबाड़ी खुजलैक। एकर मुँ<strong>ह</strong> भभकैत र<strong>ह</strong>ै। बाजल- “ला जे <strong>दे</strong>बेँ दू मुी अ, से <strong>दे</strong>!...जदी कर, नै तँठॲठी दािब <strong>दे</strong>बै।”कतेक झाड़-फूक भेलैक, टोना-टोटका करौलकैक मुदा एकर पीनाइ नै छुटलै। घरवालीक मन अपरितभ भऽगेलै। क<strong>ह</strong>लकैक- “जे कमाइ छैँ से उड़ा लै छैँ! रोटी कतऽ सँ जुटतैक? ”“गौ छुछनिरया, ला जए<strong>ह</strong> छौ<strong>ह</strong> सए<strong>ह</strong> ला। एक धारी मािटये ला, सए<strong>ह</strong> भकिस लेबै।”भीतर गेिल। दािल गरम कएलक। िछपलीमे रोटी आ बाटीमे दािल लऽ कऽ आएिल। बाजिल- “जा, आब कीकरबै? मरदबा भुइयेँमे पड़ले-पड़ल फॲफ काटऽ लागल।”चडेर खाँचािरटा लघुकथाकोटाराजेशजी! अ<strong>ह</strong>ाँ तँ दिलत कोटामे अबैत छी, तेँ अ<strong>ह</strong>ाँक सीट सुरिक्षत अिछ। मो<strong>ह</strong>नजी, अ<strong>ह</strong>ाँ तँ म<strong>ह</strong>ादिलतमे सँअबैत छी तेँ अ<strong>ह</strong>ाँक सीट म<strong>ह</strong>ासुरिक्षत अिछ। अ<strong>ह</strong>ाँकेँ के रोकत। <strong>िव</strong>भाजी, पचास ितशतमे अ<strong>ह</strong>ाँ बाजी मािरएलेब मुदा <strong>ह</strong>मर थम ेणीबला िडगरीक की <strong>ह</strong>ेतैक? <strong>ह</strong>म तँ ने डोनेशनमे सकबै आ ने िरजवशनमे अएबै।चेिकङबजार िदससँ आिब थाना चौक <strong>ह</strong>ोइत, ेजरी िदस जाइत र<strong>ह</strong>ी। थाना चौकपर भीड़ <strong>दे</strong>िख िकछु कालक लेल<strong>ह</strong><strong>ह</strong>मूँ ठमिक गेल<strong>ह</strong>ुँ।38


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ओना थाना चौकपर बरोबिर भीड़ <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ैत छैक, कि<strong>ह</strong>यो काल कऽ िकछु अपराधी पकिड़ कऽ आनलजाइत अिछ तँ िकछु कालक लेल भीड़ <strong>ह</strong>ोइत अिछ। कि<strong>ह</strong>यो काल कऽ <strong>ह</strong>ड़तालीक िगरतारीक लेल भीड़<strong>ह</strong>ोइत अिछ।मुदा आइ से सभ नै छल। ब<strong>ह</strong>ुत रास मोटर साइिकल थाना पिरसरमे पकड़ा कऽ राखल छलैक आ जकरसभ कागच-पता ठीक-ठाक तकरा छोिड़ <strong>दे</strong>ल जाइत र<strong>ह</strong>ैक।थानाक गेटपर दजर्नसँ बेसी सैपक जवान आ िकछु िब<strong>ह</strong>ार पुिलस। ओि<strong>ह</strong> बाट धऽ कऽ जतेक मोटरसाइिकल चलैत छल, सभकेँ रोकैत छल आ कागच-पता <strong>दे</strong>खल जाइत र<strong>ह</strong>ैक। कागज-पता <strong>दे</strong>खबा लेलफराकसँ पुिलस <strong>ह</strong>ािकम सभ छला<strong>ह</strong>।ओना िकछु लोककेँ कागच-पता ठीक-ठाक र<strong>ह</strong>ला बादो िकछु कालक लेल िबलमा लैत र<strong>ह</strong>ैक, बादमे ओकरासभकेँ कोना छोड़ल जाइत र<strong>ह</strong>ैक से नै क<strong>ह</strong>ब।एकटा बीस-बाइस वषर्क जुआन छौँड़ाक मोटरसाइिकलक चेिकङ गेटपर भऽ गेल र<strong>ह</strong>ैक, ओकर सभ कागच-पर ठीक-ठाक र<strong>ह</strong>ैक, तैयो ओकरा भीतर लऽ गेलैक। ओ छौँड़ा गरजऽ लागल, जखन <strong>ह</strong>मर सभ कागच-पर ठीक अिछ तखन ई िकएक। ओकरा जोरसँ बजलापर ओि<strong>ह</strong>मेसँ एकटा <strong>ह</strong>ािकम तरा-तिर पाँच थापरलगा <strong>दे</strong>लकैक आ थानाक <strong>ह</strong>ाजतमे ठेिल <strong>दे</strong>लकैक। ओ ज<strong>ह</strong>ाँ-त<strong>ह</strong>ाँ फोन कएलक।ता <strong>ह</strong>म ेजरी िदस िबदा भऽ गेल र<strong>ह</strong>ी। आधा घंटाक बाद घुरलापर <strong>दे</strong>खल जे थाना चौकपर साफ सु-सामभऽ गेल छल।कछमछीकमर्चारी सभक म<strong>ह</strong>ासंघक आानपर आइ पचास िदनसँ <strong>ह</strong>ड़ताल चिल र<strong>ह</strong>ल छल।39


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्समझौता <strong>ह</strong>ोएबाक कोनो नामे नै र<strong>ह</strong>ैक। सभ िदन धरना-दशर्न चलैत र<strong>ह</strong>ैक।बेसी िदन <strong>ह</strong>ड़ताल र<strong>ह</strong>लासँ कमर्चारी सभ दुबरा गेल छल। बिनया-बेकाल मास िदन धिर तँ क<strong>ह</strong>ुना कऽ कऽउधारी दऽ कऽ स<strong>ह</strong>ारने र<strong>ह</strong>ैक। मुदा आब ओ<strong>ह</strong>ो सभ थस लऽ लेने र<strong>ह</strong>ैक।कमर्चारी सभ, सभ िदन अखबार आ रेिडयो समाचार <strong>दे</strong>खैत आ सुनैत अिछ।मुदा कोनो नीक समाचार नै <strong>दे</strong>िख कछमछा जाइत छल।मुदा की करत? जँ िकयो बीचमे <strong>ह</strong>ड़ताल तोिड़ काजपर घुमत तँ ओ कमर्चारी, कमर्चारीक नजिरमे बेइमानक<strong>ह</strong>ाओत। मुदा ताि<strong>ह</strong>सँ की, बइमानो क<strong>ह</strong>ओलापर तँ दरमा<strong>ह</strong>ा नै ने भेटतैक।से छोटका कमर्चारी सभ कछमछीमे पड़ल अिछ। भोलाक पी बेसी िदनसँ दुिखताि<strong>ह</strong> छैक। दवाइ दोकानसँदवाइ उठौना लैत अिछ। मुदा दोकानदारक तीन मासक उधारीक चुकता नै कएने छल। तेँ टाकाक यवथाकऽ कऽ दवाइ अनबा लेल गेल छल।दोकानदारकेँ पुरजा दऽ दवाइ <strong>दे</strong>बा लेल क<strong>ह</strong>लक। दोकानदार पुरजा उनटा-पुनटा कऽ <strong>दे</strong>िख कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लकै- ईदवाइ सभ <strong>ह</strong>मरा दोकानमे नै अिछ।भोला बाजल- एखन <strong>ह</strong>म नगदी लेब।ई सूिन दोकानदारकेँ कछमछी लािग गेलैक।िबसवास40


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>मर पी तीन बरखसँ दुिखताि<strong>ह</strong> छिथ, गैटीकक रोग छिन। एकपर एक डागदरक इलाज चलल अिछ मुदाठीक नै भऽ र<strong>ह</strong>ल छिन।मुदा एि<strong>ह</strong> बेर एकटा पैघ डागदरसँ <strong>दे</strong>खा र<strong>ह</strong>ल िछयिन। जाँचे-पड़तालमे <strong>ह</strong>जारसँ बेसी लािग गेल अिछ।डागदरकेँ सभ बात पी कािन-कािन कऽ क<strong>ह</strong>ने र<strong>ह</strong>िथ। डागदर सा<strong>ह</strong>ेब क<strong>ह</strong>लिन- एि<strong>ह</strong> बेर िनरकटेल भऽ कऽठीक भऽ जाएत। जेना-जेना <strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ ति<strong>ह</strong>ना करब।डागदर सा<strong>ह</strong>ेबक क<strong>ह</strong>ब र<strong>ह</strong>िन- िदनमे कमसँ कम चािर-पाँच बेर थोर-थोर भोजन करब। दवाइ कि<strong>ह</strong>यो नैछोड़ब।डागदरक मोतािबक सभ बात चिल र<strong>ह</strong>ल छैक।मुदा काि र<strong>िव</strong> छैक। से पी र<strong>िव</strong>क तैयारीमे लागल छली<strong>ह</strong>।<strong>ह</strong>म पीकेँ बुझबैत क<strong>ह</strong>िलयिन- डागदर सा<strong>ह</strong>ेबक बात मोन अिछ ने, ओ क<strong>ह</strong>लिन- <strong>ह</strong>ँ <strong>ह</strong>ँ, डागदर सा<strong>ह</strong>ेबक सभबात मोने अिछ, मुदा र<strong>िव</strong> कोना छोिड़ दी। बाल बच्चा आ अ<strong>ह</strong>ाँ छी। डागदर तँ डागदरे <strong>ह</strong>ोइत छैक। ओकोनो भगवान नै छिथ।रघुनाथ मुिखयापाँचटा लघुकथा41


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्इिडयनई अिछ नेपालक जनकपुरधाम। <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> मंडपक फुलवाड़ीमे युिक्लटसक गाछ <strong>दे</strong>िख ऋिष विश बजला<strong>ह</strong>- ईतेजपातक गाछ अिछ की?<strong>ह</strong>म नजिर पिड़ते िच<strong>ह</strong> गेलॱ आ बजल<strong>ह</strong>ुँ- नै-नै भाय, ई तेजपात नै, युिक्लटस अिछ। एकर पातकेँ मीरकेँसुंघलासँ <strong>िव</strong>क्स जकाँ गमकैत अिछ।विशजी पात तोड़बाक लेल अपन डेग उठौलिन िक नजिर पिड़ गेलिन <strong>िव</strong>ाक चोतपर आ बजला<strong>ह</strong>- “लगैएएौ इिडयन आबै छै। नै? ”जुलुमलोकसभा चुनावक चार-सार शुरू भऽ गेल र<strong>ह</strong>ै। पीकरक गदर्िमशान करैत अबाज “छॱड़ीकेँ <strong>दे</strong>लकौ धामािर”क अबाज सुिनते काजक सूिर टुिट गेलै। गेनमा आ चुाय सदाक कोदािर रुिक गेलै।गेनमा आिड़पर जा कऽ डाँर सीधा करऽ लागल। चुाय गमछासँ पसेना पोिछ तमाकू चुनबैत पुछलकै- अँयरौ गेनमा! जीतै लऽ जॱ एे थारीमे गाए आ सुगरक मासु खाए पिड़ जाए तँ ओ के सभ खेतै रौ?गेनमा तमाकूक लेल <strong>ह</strong>ाथ पसारैत बाजल- <strong>ह</strong>ौ कका! एेटाक दुिनयाँमे ए<strong>ह</strong>ेन एेटा जाित <strong>ह</strong>ोइ छै- “नेताजी।”आ ताि<strong>ह</strong>मे जँ ि<strong>ह</strong>साब करब<strong>ह</strong>क जे ई नेता खेतै की ओ नेता, से तँ जुलुमे ने करब<strong>ह</strong>क।िनयितकॉमरेड गनेसर कामित भोरे-भोर बल<strong>ह</strong>ा बाजारपर एला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनका संगमे िसं<strong>ह</strong>जी र<strong>ह</strong>िन। दुनू गोटऽ बनारसीपासीक घर धिरक कएक फेरी लगेलक। फेर मिदरक आगाँमे ठाढ़ भेल।42


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आब एकटा किरया चमाबला भीमकाय कायाधारी िमसरजीकेँ इशारा करैत बाजए लागल- घरो तोरे, िपनिसलोतोरे, लौनो तोरे, बीपैलो तोरे। बढ़मोर तोरे, िशवोर तोरे। आएल-गेल से<strong>ह</strong>ो सभटा तोरे। तब अ<strong>ह</strong>ॴ कि<strong>ह</strong>यौने। <strong>ह</strong>म गिरबा<strong>ह</strong>ा सभ की लेबै- “बापक <strong>ह</strong>ुिरया”।िमसरजी अपन जी<strong>ह</strong>केँ दाँतसँ कुचैत मुसिकएला<strong>ह</strong>। अपन डाँड़सँ एकटा कागचक पुिड़या आ आंगुर भिरकऽचीलम िनकािल कॉमरेडक <strong>ह</strong>ाथमे थ<strong>ह</strong>ा <strong>दे</strong>लक।मुँ<strong>ह</strong>लगुआअँय रौ गणेश! ई <strong>ह</strong>डी भिर राित चौबीपर एि<strong>ह</strong>ना राखल रि<strong>ह</strong> गेलै। निढ़यो-कुकुर नै छुलकै। ई कोना भेलैरौ। लागैए जे ई <strong>ह</strong>डी कोनो शेरक ठमाएल छै। डरे निढ़या-कुकूर नै छुलकै, नै?गणेश मौन भंग करैत बाजल- नै, नै। शेरक ऐंठाएल <strong>ह</strong>डी-गुडी तँ सभ िदनेसँ निढ़या-कुकूर चोभैतअइलैए, भाइ सा<strong>ह</strong>ेब। <strong>ह</strong>मरा बुझने इ<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>डी कोनो ने कोनो निढ़येक राखल िछऐ। तेँ एखन धिर डरे िकओसुंघबो धिर नै केलकैए। कारण जे आब तँ सा<strong>ह</strong>ेबसँ बेसी मुँ<strong>ह</strong>लगुएक डर <strong>ह</strong>ोइ छै नै।ान<strong>ह</strong>ाउसमे कुकूरिदसबरक अत। आइ ४८ िडी तापमान <strong>ह</strong>ोएबाक सभावना अिछ। कृपया अपन माथपर बरफ लपेिट लेलजाउ। िकएक तँ भुसामे शीि<strong>ह</strong> आिग पकड़बाक सभावना र<strong>ह</strong>ैत छैक। जेना मािटकेँ मािट खाइत अिछ,लो<strong>ह</strong>ाकेँ लो<strong>ह</strong>ा कटैत अिछ। मा<strong>ह</strong>ुरकेँ मा<strong>ह</strong>ुर, <strong>ह</strong>ीराकेँ <strong>ह</strong>ीरा आ सोनाकेँ सोना कटैत अिछ। तेँ अ<strong>ह</strong>ाँकेँ कुकूरकटैत अिछ।43


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ऋिष विश- दूटा लघुकथामाण-पबड भारी समारो<strong>ह</strong>क आयोजन कएल गेलै। िजलाक बड़का-बड़का पदािधकारीक जुटान गाममे भेल छलै।िजलािधकारी तँ िजलाक नेतागण। भाषण-भूषण खतम भेलै तँ िजला िशक्षा अधीक्षक गामक मुिखया िदसएकटा कागज बढ़बैत बजला<strong>ह</strong>-“ मुिखयाजी अपने एि<strong>ह</strong>पर दतखत कऽ िदऔ, अ<strong>ह</strong>ाँक पंचायत पूणर् साक्षर भऽगेल, तकरा लेल ई माणप अिछ।”मुिखयाजी सकुचाइत बजला<strong>ह</strong>- “मुदा <strong>ह</strong>म तँ औंठा छाप <strong>दे</strong>ब, <strong>ह</strong>मरा तँदतखत करऽ नि<strong>ह</strong> अबैए? ”अधीक्षक ए<strong>ह</strong>र-ओ<strong>ह</strong>र तकलिन आ बािज उठला<strong>ह</strong>- <strong>ह</strong>ौउ, औंठो चलतै! कनेक जदी करू।”मुिखयाजी कजरौटामे औंठा रगिड़ कऽ िनशान लगौलिन। ओ औंठाकेँ माथक केशमे पोछैत बजला<strong>ह</strong>-“अ<strong>ह</strong>ोभाग्य <strong>ह</strong>मर आ <strong>ह</strong>मरा पंचायतक।”अधीक्षक मंचपर गरजैत घोषणा केलिन-“गवर्क संग घोिषत कऽ र<strong>ह</strong>ल छी जे अ<strong>ह</strong>ाँक पंचायत संपूणर् साक्षर भऽगेल।”मुिखयाजी खन ओि<strong>ह</strong> माणप िदस तकैत छिथ खन अपन किरयाओल औंठा िदस।मनमौजीम<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व मंिदरक आगाँ कनैल फूलक गाछतर गँजेरी, भंगेरी आ तिरिपबा आपसमे ब<strong>ह</strong>स करैत छल।गँजेरीक क<strong>ह</strong>ब छलै जे- “शेर अंडा दैत छैक।”44


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्तिरिपबाक क<strong>ह</strong>ब छलै जे- “शेर बच्चा दैत छैक।”बात बढ़ैत गेलै आ बातसँ बतंगर भऽ गेलै। <strong>िव</strong>वाद बिढ़कऽ <strong>ह</strong>ाथापा<strong>ह</strong>ीक नौबत आिब गेलै।जखन भंगेरीकेँ दुनूक कटाउझ अस<strong>ह</strong>ाज भऽ गेलै तँ ओ बािज उठल- “तोँ दुनू अनेरे लड़ै छ<strong>ह</strong>।..<strong>ह</strong>ौ एतबो नैबुझै छ<strong>ह</strong>क जे शेर जंगलक राजा <strong>ह</strong>ोइछै, ओकरा लेल कोन छै? जखन मोन <strong>ह</strong>ेतै तँ अंडा <strong>दे</strong>तै आ जखनमोन <strong>ह</strong>ेतै तँ बच्चा <strong>दे</strong>तै। जखन मोन <strong>ह</strong>ेतै तँ शाका<strong>ह</strong>ारी बनतै आ जखन मोन <strong>ह</strong>ेतै तँ काँचे माउस िचबेतै।”तिरिपबाकेँ जेना भ टुटलैक। ओ बािज उठल- “जा, से कोना <strong>ह</strong>ेतै <strong>ह</strong>ौ! बच्चा तँ <strong>दे</strong>तै शेरनी। शेर कोनाबच्चा <strong>दे</strong>तै?”भंगेरी बु<strong>ह</strong>ुँसैत बाजल- “धुर बत<strong>ह</strong>ा, एतबो नै बुझै छ<strong>ह</strong>ी जे ओ भेलै सरकार! आ सरकार कोन!..ओकर अपनमनमौजी छै, जे चा<strong>ह</strong>तै से करतै।”िशव कुमार झा “िटलू”फूिस नै बाजूआंगनमे राखल चौकीपर शंकर शात बैसल छल। माए आिब कऽ पुछलनु- “की भेल, िकए उदास छी”?शंकर कानए लागल- “कृणच भैया जखन <strong>दे</strong>खैत छिथ तँ क<strong>ह</strong>ैत छिथ जे फूिस नै बाजू”। एना िकए क<strong>ह</strong>ैछिथ? शंकर कथा सुनबए लागल। टोलक िकछु नेना िकेट खेलबाक लेल गाछी गेल छल। <strong>िव</strong>केट नैर<strong>ह</strong>ए तेँ कैलाश काक रा<strong>ह</strong>िड़क खेतसँ रंजीत िकछु रा<strong>ह</strong>िड़क मोटगर गाछकेँ उखािड़ <strong>िव</strong>केट बनौलक।क्षणि<strong>ह</strong>मे कैलाश का गाछी दऽ कऽ जाइत छला<strong>ह</strong>। अपन खेतक दशा <strong>दे</strong>िख सभसँ पुछलिन जे रा<strong>ह</strong>िड़केँ केउखाड़लक? केओ नै बाजल। ओि<strong>ह</strong> िदन साँझमे पंचैती बैसाओल गेल। रंजीतकेँ पता छल जे माटर सा<strong>ह</strong>ेबमा <strong>ह</strong>मरेटासँ पुछता<strong>ह</strong>। तेँ <strong>ह</strong>मरा धमकी <strong>दे</strong>लक – जौँ <strong>ह</strong>मर नाओं क<strong>ह</strong>बेँ तँ मारबौ, ललवाकेँ फँसा द<strong>ह</strong>ी।<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ डरक मारे ललवाक नाओँ बिक <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ। ओकर बड़का भाए कृणच भैया ओकरा बड़ मािर मारलिन।जखन ओ सयकेँ बुझलि<strong>ह</strong>, तखनसँ िखिसआएल र<strong>ह</strong>िथ। शंकरक यथा सुिन माए अवाक् रि<strong>ह</strong> गेली<strong>ह</strong> – अ<strong>ह</strong>ाँ45


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बड़ पैघ गलती कएल<strong>ह</strong>ुँ। लाला अ<strong>ह</strong>ाँक िय िम छिथ, जाउ आ <strong>ह</strong>ुनकासँ माफी माँिग िलअ। भ<strong>िव</strong>यमे ए<strong>ह</strong>ेनगलती नै करब। जाि<strong>ह</strong> यिक्तसँ डर <strong>ह</strong>ोइत अिछ ओकरा संग िमता िकए करै छी? िनिदर्षक आमापर चोटनै प<strong>ह</strong>ुँचेबाक चा<strong>ह</strong>ी। ण करू जे सिदखन सय बाजब, जौँ कत<strong>ह</strong>ु समया <strong>ह</strong>ुअए तँ चुप रि<strong>ह</strong> जाएब मुदाझूठ नै बाजब।माएक ेरणासँ शंकर सय <strong>ह</strong>िर तँ नै भऽ सकल मुदा ओ<strong>ह</strong>ेन झूठ नै बजैत अिछ जाि<strong>ह</strong>सँ ककरो आमाकेँदुःख प<strong>ह</strong>ुँचए वा सय कलंिकत <strong>ह</strong>ुअए।िमिथलेश कुमार झापाँचटा लघुकथाकानूनचौबिटयाक िसंगल पीअरसँ लाल <strong>ह</strong>ोइत-<strong>ह</strong>ोइत एकटा फटफिटयाबला जोरसँ िबरेक मारलक आ थ<strong>ह</strong>ैत-थ<strong>ह</strong>ैतओ रुकबाक िनधिरत उरजा चे<strong>ह</strong>केँ पार कऽ गेल। तखने एक गोट िसपा<strong>ह</strong>ी अएलै आ जुरमानाक रसीदबलािजद ब<strong>ह</strong>ार करैत ओकरासँ लाइसेंस मँगलकै। फटफिटयाबला क्षमा याचना करैत क<strong>ह</strong>लकै जे ओकर गाड़ीबड तीवर् गितमे छलै आ तैँ जोरसँ िबरेक मारलाक बादो चे<strong>ह</strong>सँ आगाँ घुसुिक आयल। ओ फटफिटयाकेँचे<strong>ह</strong>क पाछाँ घीिच अनलक। ए<strong>ह</strong>र ई िसपि<strong>ह</strong>या ओकरासँ जुरमाना लेबऽपर िबतर्। िक ताबतेमे एकटापुिलसक जीप से<strong>ह</strong>ो ओि<strong>ह</strong> चे<strong>ह</strong>केँ पार कऽ िसंगलपर अटकलै। आ एि<strong>ह</strong> िसपा<strong>ह</strong>ीपर फटफिटयाबलाक अनुनयककोनो भाव नै। एकाएक ओ फटफिटयाबला ताओमे आिब गेल, बाजल जे पि<strong>ह</strong>ने एि<strong>ह</strong> पुिलस-गाड़ीसँ जुरमानाअसूल<strong>ह</strong>, तखने <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ <strong>दे</strong>ब<strong>ह</strong>। कानून सभक लेल एे छै। एतबा सुिनति<strong>ह</strong> ओि<strong>ह</strong> िसपि<strong>ह</strong>याक मू<strong>ह</strong> अपने सनकभऽ गेल छलै।दशर्न46


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>दे</strong>वकात बाबू दस बखर्पर गाम आयल छला<strong>ह</strong> बेटाक उपनयन करबाक लेल। ढोल-िपप<strong>ह</strong>ी, आजन-बाजन आआका आिदसँ गाम गनगनाइत र<strong>ह</strong>ल। तीनू िदन बरबरना भोज, छेना-रसगुला बि<strong>ह</strong> गेल। ए<strong>ह</strong>न डील-डलसँगाँ भिरमे केओ नै कएने छल उपनयन। वा<strong>ह</strong> रे <strong>दे</strong>वकात बाबू!राितमक परात फूदन बाबा <strong>दे</strong>वकात बाबूक शंसा करैत क<strong>ह</strong>लिखन-“<strong>ह</strong>ओ <strong>दे</strong>बू! तोँ तँ सभक कीितर्केँ तोिप <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुन। ...आब <strong>ह</strong>े, कनी अपन भैयापर नजिर िदत<strong>ह</strong>ुन। बेचारे बड़लचिर गेल छिथ। आिखर स<strong>ह</strong>ोदर छ<strong>ह</strong>ुन।”“बाबा, <strong>ह</strong>ुनका आर क काटऽ िदअनु। क <strong>ह</strong>ेतिन तखने िधयापुता उित करतिन। <strong>ह</strong>ोबऽ िदअनु क।”फूदन बाबा अवाक्, <strong>ह</strong>ुनका ई दशर्न क<strong>ह</strong>ाँ बुझल छलिन!झीक“अँए गे माए, पोखिरभीरावालीक मू<strong>ह</strong> आइ भोरेसँ लटकल <strong>दे</strong>खै िछऐ। की भेलैए? ”“गइ <strong>ह</strong>ेतै की! आइ कए िदनसँ साँएक फोन नै एलैए ने, तैँ।...गइ <strong>ह</strong>म सुदरकातक माए िछऐ से िकच्छु नैआ एकरा माइले फटै छै। ओ एकोरी गुदानै छै नि<strong>ह</strong>ए।...एकटा बेटी भेला छः साल भऽ गेलै आ तकराबाद जेना कोिखए जिर गेलै। कथीपर गुदाता करौ! गइ ओकर तँ वंशे बुरऽपर लागल छै।”माए बेटीक फदका किनञा सुनलिन तँ कॲढ़ फािट गेलिन। घरसँ ब<strong>ह</strong>रा सासु-ननिदक मू<strong>ह</strong>मे झीक दैतबजली-“<strong>ह</strong>े, ए<strong>ह</strong>र केओ बाँझ नै छै। बेटाकेँ िथतगर नोकरी नै छिन तैँ भेल जे एकेटाकेँ यिद मनुक्ख बना सकी तँसए<strong>ह</strong> ब<strong>ह</strong>ुत। आ वंश बुरऽक बात करै छिथ, यिद मनुक्ख नै भेल तँ बेटोसँ वंश बुिर जाइ छै आ बेटीलछ्मी <strong>ह</strong>ुअय तँ आनो गाँमे वंशक ना चलै छै, बुझलिखन! ”कयादानक िचता-गोड़ लगै छी पीसा!-खूब नीके र<strong>ह</strong>ऽ। की <strong>ह</strong>ालचाल छै <strong>ह</strong>ौ?47


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्-अ<strong>ह</strong>ाँ सब<strong>ह</strong>क आशीवदसँ सभ ठीक-ठाक छै पीसा।-िधया-पुता नीके छऽ ने?-<strong>ह</strong>ँ-<strong>ह</strong>ँ, सभ दन-दना र<strong>ह</strong>ल छै।-अँए <strong>ह</strong>ौ, तोरा चािरटा बेटी छऽ ने?-<strong>ह</strong>ँ पीसा।-ओ<strong>ह</strong>! एकटा कयादानमे तँ लोक नमिर जाइ अए आ चािर-चािरटा कयादान...! बड़का िचताक <strong>िव</strong>षय छ<strong>ह</strong>।-नै पीसा, <strong>ह</strong>मरा एो री िचता नै ऐ।-से िकएक <strong>ह</strong>ौ? छ<strong>ह</strong> धयल-उसारल की?-नै, से तँ नै ऐ।-तखन िचता कोना नै छ<strong>ह</strong>?-पीसा, िचता तँ करए ओ जे अपना जानसँ फािजल कथाक इच्छा रखैए। <strong>ह</strong>मरा तँ जतबे ओकाइत अिछता<strong>ह</strong>ी ि<strong>ह</strong>साबसँ लिड़का अनबै आ <strong>ह</strong>ाथ धरेने जेबै।म<strong>ह</strong>ानगर-संकृितटेट बैंकक <strong>ह</strong>ािकम राम सरूप यादवक बदली एकटा छोटका नगरसँ एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ानगरमे भेल छलिन। यादवजीछोटका नगरमे रि<strong>ह</strong> उिबया गेल छला<strong>ह</strong>- ने मनोरंजनक कोनो ते<strong>ह</strong>न साधन, ने आबाजा<strong>ह</strong>ीक सुिभतगर यवथा,ने िबजलीक भरोसा, ने बच्चा सभक कैिरयर बनेबाक कोनो ते<strong>ह</strong>न सन बाट आिद। आ तैँ एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ानगरमेबदली <strong>ह</strong>ोइते यादवजी खूब फुिलत भेल छला<strong>ह</strong>। ऐ ठाम सतासँ म<strong>ह</strong>ग धिर एक-पर-एक ततेक मनोरंजकथल जे सभटा <strong>दे</strong>खएमे बरख बीत जाए, कौ जेबाक <strong>ह</strong>ो तँ बससँ टैक्सी धिरक ते<strong>ह</strong>न सुिभतगर साधन जेपाँचो िमनट ठाढ़ नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोबऽ पड़त, िबजली जेबाक तँ नामे नै, बच्चा सभक कैिरयरक मािरते रास <strong>िव</strong>कप...।यादवजी गदगद छला<strong>ह</strong>- म<strong>ह</strong>ानगर आिखर म<strong>ह</strong>ानगरे <strong>ह</strong>ोइ छै!से, यादवजी एकटा नीक एिरयामे आधुिनक सरंजामसँ युक्त अपाटर्मेंटक एकटा बेस खुसफैल लैट चािरमम<strong>ह</strong>लापर लेलिन िकरायापर। तीिनये िदन पि<strong>ह</strong>ने डेरा-डंटा लऽ कऽ आएल छला<strong>ह</strong>। आइ शेष बाँचल वित-जातकेँ घरमे सिरया-सिरया कऽ रखैत छला<strong>ह</strong> िक कॉलबेल गनगना उठलै। यादवजी अपनि<strong>ह</strong> जा केबाड़48


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्फोललिन तँ दूटा िसपा<strong>ह</strong>ी ठाढ़। ओइमे सँ एक गोटे ि<strong>ह</strong>नकर पिरचय पुछलकिन आ आगाँ पुछारीक ममेजखन बुझबामे अएलै जे ई तीिनये िदन पि<strong>ह</strong>ने एला<strong>ह</strong>ेँ तँ ओ सभ ि<strong>ह</strong>नका मु<strong>ह</strong>थिरपरसँ <strong>ह</strong>ँिट बगलबला लैटककॉलबेल िटपलक। यादवजीकेँ िसपा<strong>ह</strong>ी सभक एबाक योजन बुझा गेल छलिन। से िजज्ञासावश ओ<strong>ह</strong>ो ठाढ़ेर<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong>। बगलक लैटसँ केबाड़ फोिल एकटा अधवयसू पुरुष आ जनाना ब<strong>ह</strong>रेलै। िसपा<strong>ह</strong>ीक पुछला उर ओपुरुष अपन नाँ पी.जायसवाल क<strong>ह</strong>लकै। िसपा<strong>ह</strong>ी अपन मकेँ आगू बढ़बैत पुछलकै- “...सामनेबला लैटमेचािर िदन पि<strong>ह</strong>ने एकटा ीकेँ डाि<strong>ह</strong> कऽ मािर <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। ताि<strong>ह</strong> मा<strong>दे</strong>ँ अ<strong>ह</strong>ाँ की जनै छी? की झगड़ा-दान<strong>ह</strong>ोइ छलै? ” जायसवालजी िकछु मोन पाड़ैत उतारा <strong>दे</strong>लिखन- “अच्छा! <strong>ह</strong>ँऽऽऽ! ककरो जोरसँ िचिचएबाकवर तँ अकानने रि<strong>ह</strong>ऐ, मुदा <strong>ह</strong>मरा सभकेँ भेल जे केबलपर कोनो <strong>ह</strong>ॉरर िफम भऽ र<strong>ह</strong>ल छै। ओकरा आिगमेडा<strong>ह</strong>ल जा र<strong>ह</strong>ल छलै!! ”िसपा<strong>ह</strong>ी जायसवालसँ आर िकछु पुछऽ लगलै आ यादवजी दुख ओ आयर्क मुा लेने अपन लैटमे ढुिकगेला<strong>ह</strong>। म<strong>ह</strong>ानगरक किरया रूप सोझाँमे नािच उठल छलिन। झमान भेल सोफापर थस दऽ बैिस गेला<strong>ह</strong>।माथ जेना घुरऽ लगलिन...की म<strong>ह</strong>ानगरक असली रूप ए<strong>ह</strong>ने छै!...ऐ ठामक मनुक्खकेँ खाली अपनेटा सँ मतलब<strong>ह</strong>ोइ छै!...एकटा पड़ोसीक घरमे ए<strong>ह</strong>न जघय घटना आ दोसरकेँ जतबो नै! ...की समाज आ टोल-पड़ोसकमतलब ऐ ठाँ बदिल जाइ छै! ...की इए<strong>ह</strong> छै म<strong>ह</strong>ानगरक संकृित!!!सये कुमार झापाँचटा लघुकथालेटेट49


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एकटा इलेक्ॉिनकक नव दोकान। मय आय वगर्क एकटा यिक्त दोकानमे वेश करैत अिछ। कतेक िदनसँकनी-कनी पाइ जमा कऽ मोबाइल िकनबाक <strong>ह</strong>ेतु आएल अिछ। दोकानदारसँ सभसँ “लेटेट” मोबाइलिकनलक। पाइ दऽ कऽ मोबाइल लेने अित उसा<strong>ह</strong>क संग िबदा भइये र<strong>ह</strong>ल छल िक एकटा दोसर ा<strong>ह</strong>कदोकानमे वेश करैत अिछ। ओ से<strong>ह</strong>ो दोकानदारसँ “लेटेट” मोबाइल <strong>दे</strong>खएबाक फरमाइश करैत अिछ।दोकानदार काटूर्नमे सँ एकटा मोबाइल िनकािल सोझाँ रािख दैत अिछ। पि<strong>ह</strong>ल यिक्त <strong>दे</strong>खैत अिछ- “ई तँ<strong>ह</strong>मरबला मोबाइल नै अिछ।” ओ दोकानदारसँ िजज्ञासा करैत अिछ। दोकानदार क<strong>ह</strong>ैत अिछ- “ई सेटएखनि<strong>ह</strong> उतरल अिछ...अ<strong>ह</strong>ाँक िकनलाक बाद...। ”ओ अपन मोबाइल िदस तकैत अिछ। ओकरा अपन मोबाइल पुरान सन लगैत छैक। कोनमे राखल “लैडफोन”क चॲगा भभाकऽ <strong>ह</strong>ँसऽ लागल छल।ि<strong>ह</strong>सकम<strong>ह</strong>ानगरमे दू कोठरीक मकान। एकटा कपनीमे छोट पदपर कायर्रत। अप वेतन।पित-पीक साझी <strong>िव</strong>चार जे एकटा पेइंग गेट रािख ली तँ आमदनी िकछु बढ़त। एकटा म<strong>ह</strong>ानगरीयब<strong>ह</strong>ुरुिपयाक, जे अपनाकेँ मटीनेशनल कपनीक इंजीिनयर क<strong>ह</strong>ए, पेइंग गेट बिन र<strong>ह</strong>ए लागल। आते-आतेपित-पी अपन भावी जमाएक रूपमे ओि<strong>ह</strong> ब<strong>ह</strong>ुरुिपयाकेँ <strong>दे</strong>खए लगला<strong>ह</strong>।<strong>ह</strong>ुनक बेटी ओकर कोठरीमे आबए-जाए लगली<strong>ह</strong>।ईकिदन ओ ब<strong>ह</strong>ुरुिपया कतौ िबला गेल। संगमे ओकर बेटीक सभ ग<strong>ह</strong>ना-गुिड़या लऽ गेल आ छोिड़ <strong>दे</strong>लकअपन मोचरल बािस ओछाओन।ोध, िचता आ दुःखसँ झमारल पित-पी िकछु िदन धिर याकुल र<strong>ह</strong>ली, फेर अपनाकेँ संयिमत करैत अपननव बसल कॉलोनीमे घोषणा केलि<strong>ह</strong>- “<strong>ह</strong>म अपन बेटीक िबया<strong>ह</strong> कोनो इजीिनयरसँ करब।”भैयारीनेताजी केँ भिर पाँज पकड़लक।“भाइजी...भाइजी...। ”50


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“<strong>ह</strong>ट...के भाइजी? ”“अ<strong>ह</strong>ाँ भाइजी...<strong>ह</strong>मर भाइजी...आर के? ”“<strong>ह</strong>इ...तोरा डर नै <strong>ह</strong>ोइ छौ <strong>ह</strong>मर? ”“नै...भाइयोसँ क<strong>ह</strong>ूँ भाइ डेराइत छै? ”“<strong>ह</strong>म तो<strong>ह</strong>र भाइ?...कि<strong>ह</strong>या के? ”“कोनो एक कोिखसँ जम नेन<strong>ह</strong>े लोक भाइ बनै छै? एे धधा कएिन<strong>ह</strong>ार से<strong>ह</strong>ो आपसमे भाइये <strong>ह</strong>ोइ छै...। ”“चुप...। ”नेताजीक समक्ष एकटा िभखमंगा ठाढ़ छल।थानातिरत दोषनौकरीमे अएलाक बाद <strong>िव</strong>भागीय परीक्षाक तैयारीमे जुटल छला। मुदा पिरणाम नीक नै भेलिन। असफल भऽगेला। घरक सभ सदय असफलताक मा<strong>दे</strong> िजज्ञासा कएल तँ क<strong>ह</strong>लिन- “एम.डी.क खास छलै...ओकरा नै<strong>ह</strong>ोइतै तँ ककरा <strong>ह</strong>ोइतै? ”पुक परीक्षा चिल र<strong>ह</strong>ल छल। थम थान ात करबाक मारामारी। मुदा िपता जेना पुोकेँ िनराशे <strong>ह</strong>तगतभेल- “ििसपलक बेटा छै ओ...थम थान तँ सुरिक्षते छै...। ”बाप-बेटा दुनू गेदकेँ दोसरक आंगनमे फेक िनित भऽ गेल छला।गुण कतौ पछुआरमे ठाढ़ छल।अासंिगक51


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आंगनमे दू गोट बालक खेला र<strong>ह</strong>ल छल। दुनू माय-बाबू, ओति<strong>ह</strong> एक कोनमे कुसपर बैसल चा<strong>ह</strong> पीिब र<strong>ह</strong>लछला। एक बालकक <strong>ह</strong>ाथमे िखलौनाक पेतौल छल।ओ दोसर बालकपर पेतौल तानैत अिछ-“तोरा लग जे िकछु छौ <strong>ह</strong>मरा दऽ <strong>दे</strong>, नै तँ पेतौलक एक गोलीसँतो<strong>ह</strong>र खोपिड़ उड़ा <strong>दे</strong>बौ।”दोसर बालक स<strong>ह</strong>िम जाइत अिछ। <strong>ह</strong>ड़बड़ाइत उठैछ- “तोरा की चाि<strong>ह</strong>यौ? <strong>ह</strong>मरा लग तीन मोबाइल, एकलैपटॉप, एक कयुटर, एक एल.सी.डी. टीवी, िज, बैंक लॉकरमे ब<strong>ह</strong>ुते रास सोन आ रुपैआ अिछ...आर <strong>ह</strong>ँ,<strong>ह</strong>मरा लग <strong>ह</strong>मर डैडी आ ममी से<strong>ह</strong>ो अिछ।”पि<strong>ह</strong>ल बालक एक्शन दैत पेतौल दोसर बालकक कनपीमे सटा दैत अिछ आ फेर जोरसँ बजैत अिछ-“शटअप...तूँ अपन ममी-डैडीकेँ छोिड़ बांकी सभ िकछु <strong>ह</strong>मर <strong>ह</strong>वाले कऽ <strong>दे</strong>, नै तँ...। ”कातमे बैसल पि<strong>ह</strong>ल बालकक माए-बाबूक मुखपर भएक रेख प <strong>ह</strong>ोमए लगैत अिछ। <strong>ह</strong>ुनका लगैत छि<strong>ह</strong> जेओ बेटाक नजिरमे अखनि<strong>ह</strong>सँ अासंिगक भऽ गेल छिथ।नवनीत कुमार झागाम आब<strong>ह</strong>मोद कोनो जरूरी काजमे लागल छला<strong>ह</strong>। मूड़ी गोतने लीिख र<strong>ह</strong>ल छला<strong>ह</strong>। भीतरसँ किनयाँ क<strong>ह</strong>लिखन- सुनैछी, गामसँ बाबू फोन केने छला<strong>ह</strong>।कागज-पकेँ समेिट ओि<strong>ह</strong>पर पेपरवेट रािख <strong>दे</strong>लिन आ किनयाँसँ पुछलिन- की सभ कि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल छला<strong>ह</strong>।52


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्किनयाँ ठोड़े नाक-भॱ<strong>ह</strong> चमकबैत क<strong>ह</strong>लिखन- क<strong>ह</strong>ता की, क<strong>ह</strong>लिन जे किनयाँ, बौआकेँ कने गाम एबाक लेलक<strong>ह</strong>बिन।मोद कने तमसाएल जकाँ <strong>ह</strong>ोइत भनभनाए लगला<strong>ह</strong>- ई<strong>ह</strong>, एकटा <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴ भेटै िछयिन बूढ़ाकेँ, चािर बेटामे आरककरो िकछु नै क<strong>ह</strong>िथन। आब एखन तँ <strong>ह</strong>मरा फुसर्ित नै अिछ जे <strong>ह</strong>म गाम जाएब।किनयाँ मोदकेँ तमसाएल <strong>दे</strong>िख संग बदिल <strong>दे</strong>बाक लेल पुछलिखन- अच्छा छोड़ू एि<strong>ह</strong> करणकेँ, कॉफी पीब,बनाउ की?किनयाँ बड़ <strong>ह</strong>ोिशयािर छिथन। मोदक उर <strong>दे</strong>बासँ पि<strong>ह</strong>ने ओ भनसाघर चिल गेिल आ कॉफी बनाबऽमे लािगगेिल। कॉफीकेँ चुिकयबैत मोदक केशमे आंगुर चलबैत किनयाँ क<strong>ह</strong>ै छिथन- एकटा बात क<strong>ह</strong>ू, नै <strong>ह</strong>ोइए तँचिल ने जाउ गाम। जि<strong>ह</strong>यासँ ई छॱड़ी काज छोिड़ <strong>दे</strong>लकए ति<strong>ह</strong>यासँ असगरे सभटा काज करैत-करैत <strong>ह</strong>मअपयाँत भेल र<strong>ह</strong>ै छी। घुरनी जँ तैयार भऽ जाए अएबाक लेल तँ ओकरो लऽ आनब आ नवका मूँग भेल<strong>ह</strong>ेतै, सभटा खेती-बाड़ी बाबू <strong>दे</strong>खै छिथन, तखन <strong>ह</strong>मरा सभकेँ चुटकी भिर िकछुओ नै भेटैत अिछ आ सिझलाबौआ- छोटका बौआ सभटा अपने बाँिट-चुिट लै जाइ छिथ।-ऐखन अपन बच्चा सब<strong>ह</strong>क कैिरयर <strong>दे</strong>खू िक <strong>ह</strong>म ई िदयादी-पटेदारी फिरयबैत र<strong>ह</strong>ू।मोद ई कि<strong>ह</strong> पुनः अपन काजमे यत भऽ गेला<strong>ह</strong>।मोद गाम नै गेला<strong>ह</strong>। दू-तीन सता<strong>ह</strong> बीित गेलै। अचानके मंगल िदन साँझमे जटाशंकर भाइ फोन केलिखन--मोद, तो<strong>ह</strong>र बाबू नै र<strong>ह</strong>लखुन!-ऐं! की भेलै, ऐना केना भेलै, अखन तँ थे<strong>ह</strong>गरे छला<strong>ह</strong>।-तोरा िकछु नै बूझल छउ, <strong>िव</strong>नोद आ कामोद दुनू गोटे प<strong>ह</strong>-प<strong>ह</strong> िदनक पार बाँिट <strong>दे</strong>ने छलिखन। कादुनू बेटा कोतऽ प<strong>ह</strong>-प<strong>ह</strong> िदन भोजन करै छलिखन। र<strong>िव</strong> िदन जखन ओ न<strong>ह</strong>ा कऽ एलिखन तँ <strong>ह</strong>ुनका ईमोन नै र<strong>ह</strong>लिन जे आइ कामोद कोतऽ पार छि<strong>ह</strong>। दुआिरपर बैसल काकेँ <strong>िव</strong>नोदक ी क<strong>ह</strong>लिखन जे बाबूआइ ि<strong>ह</strong>नकर पार कामोद बौआ ओि<strong>ह</strong>ठाम छि<strong>ह</strong>, ओति<strong>ह</strong> जाथु। का के की भेलि<strong>ह</strong> की नै ओ कामोदकओि<strong>ह</strong>ठाम नै गेला<strong>ह</strong>, मा<strong>ह</strong>ुर खा कऽ <strong>ह</strong>मेशाक लेल सूित र<strong>ह</strong>ला। खएर जे भेलै से भेलै, आब तोँ जदी गामआब<strong>ह</strong>, जेठ बेटा छ<strong>ह</strong>ुन।53


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कौशल कुमारतीनटा लघुकथादूमुँ<strong>ह</strong>ाआइ िमिथलाक लोकक छाती गवर्सँ चौड़ा भऽ र<strong>ह</strong>ल छल आ िसया बाबूक चच सुिन कऽ आओर <strong>ह</strong>ुनकाऊपर <strong>िव</strong>मशर् करैत अािदत छल लोकक <strong>ह</strong>ृदए। िसया बाबू चिचर्त समाज सेवक आ लोकसेवक छिथ, आइसँदस बरख पि<strong>ह</strong>ने <strong>ह</strong>ुनका लग िकछु नै र<strong>ह</strong>िन मुदा आइ अपना िजला मुख्यालयक अनाबा पटना आ िदलीमेअपन कोठी छिन आ बेस जन समथर्न आओर राजनीितक रुतबा से<strong>ह</strong>ो।परसू राितमे एकटा थानीय कागतक ठॲगा, झोरा आओर िलफाफ बनबऽबला इकाइसँ ओ स<strong>ह</strong>टा बधुआबाल मजदूरकेँ मुक्त करौलिन, तै लेल मीिडया <strong>ह</strong>ुनकर डंका दू िदनसँ पीट र<strong>ह</strong>ल अिछ। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ , <strong>ह</strong>ुनका अपनसमाजसेवाक क्षेमे आदशर् मािन कऽ काज करऽबला, एकटा समाजसेवी छी आओर नारी उथानपर एकटाकायर्मक आयोजन कऽ र<strong>ह</strong>ल छी। कायर्मक धान अितिथ के बनता एकर <strong>िव</strong>चार संगठनमे कऽकए िसयाबाबूकेँ धान अितिथ बनबाक <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>ुनका कोठीपर आ<strong>ह</strong> कऽ आएल छी।झ-झ झलकैत कोठीकेँ सुिनयोिजत सलीकासँ सजाओल अितिथ कक्षमे ग<strong>ह</strong>ॴर नाशीदार मूितर् सभ जकरयेक ग<strong>ह</strong>-ग<strong>ह</strong> झलकैत िसयाबाबूक धवल यिक्तव जेना दशर्न कऽ र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ो। <strong>ह</strong>मरा पता लागल, िसयाबाबू घरक सफाइ अपने <strong>ह</strong>ाथे करै छिथ। अइ सभमे <strong>ह</strong>म ओझराएल र<strong>ह</strong>ी िक िसयाबाबू ेत दतरािशक मधुरमुखिरत मुकानक संग पधारलिन। <strong>ह</strong>म अपन कायर्मक रूपरेखा बतबैत र<strong>ह</strong>िलयिन आ ओ शालीनतासँ सुनैतर<strong>ह</strong>ला।अ<strong>ह</strong>ी मय एकटा बच्चा जूसक दूटा िगलासक संग एकटा नाशीदार शीसाक जगमे पािन आ एकटा खालीिगलास से<strong>ह</strong>ो एकटा ेमे लऽ कऽ आएल। ओ <strong>ह</strong>मरा सभकेँ जूस लै लेल क<strong>ह</strong>लिन आ अपने पािन ढािर कऽपीलिन। <strong>ह</strong>म सभ गप किरते र<strong>ह</strong>ी तावत फेर कने कालक बाद वए<strong>ह</strong> बच्चा चुपचाप आएल आ सभ खाली54


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िगलास आ जग ेमे लऽ कऽ चिल गेल। कने कालक बाद झनाक दऽ एकटा अबाज भीतरसँ आओल,लागल जेना िकछु शीसाक खसलै। िसयाबाबू <strong>ह</strong>मरा सभकेँ आासन दऽ कऽ कने <strong>ह</strong>ड़बड़ीमे भीतर चिलगेला। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ अपना सेेटरीकेँ, जे नेता िचपकू लोक छला, <strong>ह</strong>ुनका चलबाक लेल उत केलॱ। तावत एकटाजोरक िचकार कानमे पड़ल जेना ककरो िजब<strong>ह</strong> कएल जाइत <strong>ह</strong>ो। <strong>ह</strong>मरा र<strong>ह</strong>ल नै गेल, बा<strong>ह</strong>र जा कऽ जुापि<strong>ह</strong>रैक बदला कने भीतर िदस <strong>ह</strong>ुकी <strong>दे</strong>िलऐ तँ िसया बाबूकेँ <strong>दे</strong>खलॱ जे ओ<strong>ह</strong>ी बच्चाक दुनू कान पकरने <strong>ह</strong>वामेलटकौने जेना उखािड़ लेिथन आओर आँिखमे ब<strong>ह</strong>शीपन जेना ओ <strong>ह</strong>ुनक सभसँ पैघ दुमन <strong>ह</strong>ो। ई दृय <strong>ह</strong>मरालेल अस छल, <strong>ह</strong>म पाछाँ मुिड़ कऽ जदीसँ जुा प<strong>ह</strong>ीर अितिथ कक्षक बा<strong>ह</strong>र आिब िकंकतर्य<strong>िव</strong>मूढ़ ठाढ़र<strong>ह</strong>ी तावत िसयाबाबू अपन ओ<strong>ह</strong>ी मुखिरत मुकानक संग <strong>ह</strong>ाथमे मािरकाक लेल अपन प लेने कट भेला।<strong>ह</strong>म सभ िबदा लऽ िबदा भेल<strong>ह</strong>ुँ। कोठीसँ बा<strong>ह</strong>र िनकलबाक समए वए<strong>ह</strong> बच्चाकेँ <strong>दे</strong>खलॱ जे <strong>ह</strong>ाथमे झोड़ा लेनेसभवतः बजार जा र<strong>ह</strong>ल छल। चुँिक <strong>ह</strong>मर चािल तीवर् छल तेँ <strong>ह</strong>म सभ ओकरासँ आगाँ िनकिल गेलॱ मुदाओकरा िदस <strong>दे</strong>खलॱ तँ ओकरा गालपर छल पाँचो आंगुरक छाप आ गालपर नीपल नोर संगि<strong>ह</strong> कान दुनू लगैछल जेना रक्तरंिजत <strong>ह</strong>ो, ततेक लाल। <strong>ह</strong>म क्षुध र<strong>ह</strong>ी, की ईए<strong>ह</strong> दुमुँ<strong>ह</strong>ा यिक्तव <strong>ह</strong>मर आदशर् अिछ?ाथर्ना आ आथाभगवतीक वंदनाचरण भऽ र<strong>ह</strong>ल छलिन, लोक सभ पूणर् उसा<strong>ह</strong>सँ गािब र<strong>ह</strong>ल छलिथ, िजनका लोक मोन नैर<strong>ह</strong>िन ओ गाबैक भाभट करैत मुँ<strong>ह</strong> चलबैत आ ठोर पटपटाबैत र<strong>ह</strong>िथ। अ<strong>ह</strong>ी भीड़मे एकटा चािर-पाँच वषर्कबच्चा से<strong>ह</strong>ो आगाँमे ठाढ़ भेल कल जोड़ने पता नै कखन आिब कऽ ठाढ़ भऽ गेल। जखन वमेव माता चिपता... <strong>ह</strong>ेबऽ लगलै तँ ओ<strong>ह</strong>ो खूब जोर-जोरसँ संग <strong>दे</strong>लकै फेर ओकर बाद बेचाराकेँ चुप भऽ जाए पड़लै।सभ गबैत वा गाबैक ढॲग करैत मुदा ओ सब<strong>ह</strong>क मुँ<strong>ह</strong> तकैत ठाढ़ र<strong>ह</strong>ल। कने कालमे वदना खम भेलै तँओ आरती लऽ कऽ आ साद लऽ कऽ <strong>ह</strong>ाथमे रखने र<strong>ह</strong>ल आ जखन भीड़ कम <strong>ह</strong>ोमऽ लगलै तँ भगवतीकमूितर्क आओर लगमे जा कऽ अ आ सँ लऽ कऽ य र ल व ज्ञ धिर पिढ़ <strong>दे</strong>लकै आ <strong>ह</strong>ाथ म<strong>ह</strong>क सादणाम कऽ कऽ कने खा लेलक आ कने मुीमे रखने िबदा भेल। ई सभ <strong>दे</strong>िख पूजा-आयोजक-पिरवारकेँ एकगोट जे बिढ़-चिढ़ कऽ तो पाठ कऽ र<strong>ह</strong>ल छला, बच्चा सँ यंग्ये पुछलिखन- ऐं रौ, भुटका वमेव माता चिपता...तँ तोँ बड ट<strong>ह</strong>ंकारमे क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ॴ आ ओकर बाद एसगरमे ई अ आ िकए भगवतीकेँ पढ़बऽ लगल<strong>ह</strong>ुन?बच्चा कने डेराइत तोतराइत बाजल- <strong>ह</strong>मरा इकूलमे वमेव माता...पढ़बै छिथन मासाब...आ अ आ िकएपढ़ल<strong>ह</strong>ी? सजन फेर चुटकी लेलिखन। तावत छटैत भीड़ फेरसँ उसुकतामे संगिठत <strong>ह</strong>ोमऽ लागल।55


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ओ तँ अइ लेल जे बच्चा साँस भरैत बाजल- भगवती अपने छ सभसँ नीक क<strong>िव</strong>ता बना लेितन...लोक ठठा कऽ <strong>ह</strong>ँसल मुदा पुछना<strong>ह</strong>ार झेप गेला आ ई साद ककरा लेल लऽ जाइ छ<strong>ह</strong>क?- सजनकेँ एखनोउसुकता छलिन!-ओ <strong>ह</strong>मल िपलाक माय मिल गेलैए, ओकला खुआ <strong>दे</strong>बै तँ ओ जीब जेतै।- बच्चा बाजल आ ओ<strong>ह</strong>र दौड़ गेलजे<strong>ह</strong>र ओकर िपलाक माय पड़ल छलै।सभ अवाक् ओकरा <strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ल।अपन इजितभरल <strong>दे</strong><strong>ह</strong>क प<strong>ह</strong> वषर्क नवयौवना कि<strong>ह</strong>यौ वा बच्चा? नवयौवना नीक लगै छै क<strong>ह</strong>ैयोमे आ सुनैयोमे, गाड़ीकाकरघाटी टेशनपर रुकलै तँ <strong>ह</strong>मरा बगलमे सीट खाली भेलै तँ रेलमपेल बोगीमे बैस गेल। जाड़क मासर<strong>ह</strong>ै मुदा शीतल<strong>ह</strong>रीमे जैकेट-टोपीक बादो ठडा लगैत छल तेँ <strong>ह</strong>ाथ छातीपर ब<strong>ह</strong>ने गुड़मुड़ायल बैसल र<strong>ह</strong>ी।एकटा सीटपर सातगोटे बैसल र<strong>ह</strong>ी तैयो कोनो असु<strong>िव</strong>धा नै बुझा र<strong>ह</strong>ल छल कारण <strong>ह</strong>ाथ-पएर पसारैमे भलेअसु<strong>िव</strong>धा र<strong>ह</strong>ै मुदा कने जाड़ तँ कम लगै छल।जखन ओ यामवणर् नवयौवना गाँती ब<strong>ह</strong>ने बगलमे बैसल तँ जेना करेँट लागल आ <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे गमक एकटा ल<strong>ह</strong>िरदौिड़ गेल। <strong>ह</strong>म जे <strong>ह</strong>ाथ छातीपर ब<strong>ह</strong>ने र<strong>ह</strong>ी से ओकर कठीन उभारसँ सिट गेल। कने काल <strong>ह</strong>म पूवर्वतर<strong>ह</strong>लॱ मुदा जखन लागल ओकरा कोनो आपि नै छै तँ <strong>ह</strong>मर ि<strong>ह</strong>मित बिढ़ गेल आ <strong>ह</strong>म गाँितक अढ़मे अपन<strong>ह</strong>ाथ ओकरा छातीपर फेरऽ लगलॱ, तैयो ओ िकछु नै बाजल आ पूवर्वत र<strong>ह</strong>ल तँ अपन <strong>ह</strong>ाथ ओकर लाउजमेसि<strong>ह</strong>या <strong>दे</strong>िलऐ। समएक संगे <strong>ह</strong>मर मोन आ ि<strong>ह</strong>मित बढ़ैत गेल मुदा अइसँ बेसी िकछु सभव नै छल तेँ एतबेअित कऽ र<strong>ह</strong>ल छलॱ तावत गाड़ी उगना <strong>ह</strong>ाटपर प<strong>ह</strong>ुँिच गेलै।एकटा ौढ़ जकाँ यिक्त तावत ओइ नवयौवनाक <strong>ह</strong>ाथ पकिड़ कऽ उठबऽ लगलिखन तँ ओ उिठ गेल, तँदोसर यिक्त जे शाइत कने <strong>ह</strong>ुनकर पिरिचत र<strong>ह</strong>िथन, पुछलिखन- इ<strong>ह</strong>े बच्चा िछऐ लछुआक?ओ ौढ़ <strong>ह</strong>ँ मे मूड़ी डोला <strong>दे</strong>लिखन आ गेट िदस नवयौवनाकेँ लऽ कऽ ससरऽ लगला भीड़मे। दोसर यिक्तिरक्त थानपर बैसैत <strong>ह</strong>मरा िच<strong>ह</strong>ैत टोकलिन- की माटर सा<strong>ह</strong>ेब? कतऽ सँ आबै छी?आब <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ <strong>ह</strong>ुनका िच<strong>ह</strong>लॱ, ओ पडौलक रमेसर र<strong>ह</strong>िथ। उमेरक भाव कने जदी <strong>ह</strong>ुनका िलबा <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>िन।56


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>म पुछिलयिन- के र<strong>ह</strong>ै ओ बच्चा?आशय छल कि<strong>ह</strong>यो फेर मौका भेट सकए तँ!एखन <strong>ह</strong>म पूणर् आ<strong>ह</strong>र भेल छलॱ। <strong>ह</strong>मर पोिटंग लगेमे सलेमपुर कूलमे छल। ओ लमणक बेटी छलै,अ<strong>ह</strong>ॴक नानी गामक पुरि<strong>ह</strong>तक पोती। ओकरा कूलक नवका माटर ओकरा संगे कोना ने कोना फुसला कऽजबदर्ती केलकै। ति<strong>ह</strong>यासँ मथसु आ बौक छै। िकछु नै बुझै छै आ ने बाजै छै। अ<strong>ह</strong>ाँ सभ सन लोकखानदानी आनक बेटी-पुत<strong>ह</strong>ु आ बच्चाकेँ अपन इजित बुझऽबला लोक आब थोड़े र<strong>ह</strong>लै माटसाब...रमेसरबजैत र<strong>ह</strong>ल मुदा <strong>ह</strong>मर िदमाग सु भेल जा र<strong>ह</strong>ल छल...। एेटा शद अ<strong>ह</strong>ाँ सभ आनक बेटी-पुत<strong>ह</strong>ुकेँ अपनइजित बुझै िछऐ...िदमागमे फेर-फेर घुिम र<strong>ह</strong>ल छल।अनमोल झापाँचटा लघुकथा-साम <strong>ह</strong>ुसैनकेँ िकअए मािर <strong>दे</strong>लकै पापा। ओ तँ रापित छलै ने। लोक रापितयोकेँ मािर दै छै?-नै बेटा, लोक बाघकेँ मािर दै छै, िगरकेँ नै। बाघसँ लोक डेराइये ने, तैँ।चेतना-िगर<strong>ह</strong>त पाँच सए रुपैयाक पाँच सए सूिद कोना भेलै।57


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्-रौ बि<strong>ह</strong>ं! जे तोरा बाप-पुरखाकऽ कि<strong>ह</strong>यो सा<strong>ह</strong>स नै भेलै पुछैक से तूँ पूछै छेँ?-ओ िदन िबसिर जइयौ िगर<strong>ह</strong>त! छ<strong>ह</strong> मासमे एतेक सूिद नै <strong>ह</strong>ोइत छै। अबै छै दलुआ <strong>ह</strong>मर कूलसँ तँ करति<strong>ह</strong>साब!पापसाधु बाबा लग लोकक भीड़ लागल छलै। सभ अपन नबरक ि<strong>ह</strong>साबे जे जकरा बाद आएल ताि<strong>ह</strong> ममे<strong>ह</strong>ुनका सामने जाइत छल। बाद बाकी लोक कातमे बैसल र<strong>ह</strong>ैत छल।जकरा जे िदत, दुःख तकलीफ र<strong>ह</strong>ैत छलै से <strong>ह</strong>ुनका क<strong>ह</strong>ैत छलिन। ओ ककरो फूल, िबभूत, ककरो पढ़लजल, ककरो यं आिद दैत छलिखन। जकरा <strong>ह</strong>बा-बसात वा ते<strong>ह</strong>ेन बात नै र<strong>ह</strong>ै छलै आ रोग र<strong>ह</strong>ैत छलैतकरा डॉक्टरसँ <strong>दे</strong>खबैक सला<strong>ह</strong> दऽ िबदा करैत छलिखन। कोनो ठकै-फुिसयबैबला बात नै। जकरा <strong>ह</strong>ाथउठा जे दऽ <strong>दे</strong>लिखन ओकर काज <strong>ह</strong>ोइते टा छलै। खूब जस छलिन साधु बाबाक। जे िकयो पूजा लेलफूल, िमठाइ वा सवा रुपैया, पाँच-दस <strong>दे</strong>लकिन से<strong>ह</strong>ो ठीक नै तँ नै <strong>दे</strong>लकिन से<strong>ह</strong>ो ठीक। कोनो जोर-जबरदती नै छलै ओतए आ तैँ सभ तर<strong>ह</strong>क लोक अपन काजसँ अबैत छल।ओि<strong>ह</strong> िदन ओि<strong>ह</strong> भीड़ लागल मि<strong>ह</strong>ला वगर्मे सँ एकटा अपूवर् सुदरी मि<strong>ह</strong>ला बाबाक आगाँमे आिब कल जोिड़णाम केलक आ क<strong>ह</strong>लकिन- बाबा <strong>ह</strong>मर धधा कम चलैए, से िकछु कऽ िदअ। ओ वेया छलै। ओकराफूल िबभूत दऽ बाबा क<strong>ह</strong>लिखन- जो आब नीकसँ चलतौ। ओ चल गेल र<strong>ह</strong>ए <strong>ह</strong>ँसैत-<strong>ह</strong>ँसैत। ओकरा बादक जेलोक बाबा लग आएल से अपन बात क<strong>ह</strong>ैसँ पि<strong>ह</strong>ने बाबाकेँ पुछलक- बाबा। अ<strong>ह</strong>ाँ ओकर पाप कायर्क लेलआशीवद आ फूल-िबभूत <strong>दे</strong>िलऐ। भगवती अ<strong>ह</strong>ाँक तमसा नै जेती। बाबा क<strong>ह</strong>ने र<strong>ह</strong>िथन- नै। कोनो पाप काजनै छलै ओ। ओकर यवसाये ओ छैक। ओि<strong>ह</strong>सँ ओकर पेट चलैत छैक। तैँ ओ पाप नै भेलै। पाप ओ भेलैजे घा-संसारी भऽ अपन पित र<strong>ह</strong>ैत ए<strong>ह</strong>न काज करैत अिछ...!माता न कुमाता भवितजखन ओ गाम गेल र<strong>ह</strong>ए तँ माए-बाबू नै टोकने र<strong>ह</strong>िथन। ई लग जा कऽ गोर लगलकै। बाबू क<strong>ह</strong>ने र<strong>ह</strong>िथन-नीके र<strong>ह</strong>ऽ। बस एतबे आर िकछु नै। माए तँ पएरे छीिप लेलकै, तैयो ई आगाँ बिढ़ गोर लगलक। माएआशीवदक बदलामे मू<strong>ह</strong> घुमा लेने र<strong>ह</strong>ै।दुइये िदन र<strong>ह</strong>ल ई गाममे। ऑिफसेक काजसँ कतौ पटना-दरभंगा आएल र<strong>ह</strong>ै तँ गाम चल आएल। पिरवारबच्चा सभ बा<strong>ह</strong>रे छलै। अपना दुःख भेल र<strong>ह</strong>ै। जे माय एक री इसकुलसँ ओकरा अबैमे <strong>दे</strong>री <strong>ह</strong>ोइत छलै तँ58


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अंगने-अंगने सभकेँ पूिछ जाइ जे तो<strong>ह</strong>र बौआ एलौ की नै। <strong>ह</strong>मर बौआ एखन तक नै एलै<strong>ह</strong>ेँ बड़की दाइ आिद-आिद। <strong>ह</strong>रदम मू<strong>ह</strong>े <strong>दे</strong><strong>ह</strong> िनं<strong>ह</strong>ारैत र<strong>ह</strong>ै छलै, सका लगमे रािखक खुआबै छलै। नै खेने ओकरा भकौआ धराबैछलै। से माय आइ मूड़ी धुरा लेलकै। जरूर दुःख छैक मायकेँ अपन बेटासँ। िनय ओ एकर आशाकअनुरूप नै चललै। िनय जे माय-बाबू क<strong>ह</strong>ैत छैक से नै करैत छैक ओ। िनय ओ अपन बाल-बच्चा लऽकऽ बा<strong>ह</strong>रे र<strong>ह</strong>ैत अिछ। सभटा सय आ सभटा ठीक। मुदा पुो कुपुो जायताम्, माता न कुमाताभवित...आब नै <strong>ह</strong>ोइ छै की...!!आँिखक पािनडेरा प<strong>ह</strong>ुँिच चमा उतारैत <strong>दे</strong>री पाँच सालक <strong>ह</strong>मर बुच्ची क<strong>ह</strong>ैत अिछ, पापा अ<strong>ह</strong>ाँ कनैत िकए छी?, अ<strong>ह</strong>ाँआँिखमे नोर अिछ।, ऑिफसमे माटर मारलक<strong>ह</strong>ेँ की?, आिद-आिद एके संगे कएकटा ओ कऽ <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>एतखन। ओ बुझैत अिछ जेना <strong>ह</strong>म सभ इसकूल जाइत छी पढ़ए ओि<strong>ह</strong>ना पापा से<strong>ह</strong>ो ऑिफस पढ़ए जाइतछिथ।नै बेटा <strong>ह</strong>म कनै क<strong>ह</strong>ाँ छी। ओ ओि<strong>ह</strong>ना नोरा गेल अिछ आँिख। ओ क<strong>ह</strong>ैत अिछ- नै पापा अ<strong>ह</strong>ाँ झूठ बजै छी,िनय अ<strong>ह</strong>ाँ टाक नै बना कऽ लऽ गेल <strong>ह</strong>ेबै तैँ मारने <strong>ह</strong>एत मैडम। <strong>ह</strong>म तँ अपन टाक बना लेल<strong>ह</strong>ुँ। अ<strong>ह</strong>ूँबना िलअ पपा ने।<strong>ह</strong>म तखन सोचऽ लागल र<strong>ह</strong>ी जे <strong>ह</strong>मरा आँिखमे कनी नोरक रेख <strong>दे</strong>िख एतेक िचितत भऽ गेल अिछ बुच्ची।आ वए<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मरा सभ छी जे एतेकटा भइयो कऽ माय आ बाबूक झ<strong>ह</strong>रैत नोरक धार िदस नै जाइत अिछ नजिरकि<strong>ह</strong>यो...!!59


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मुाजीचािरटा लघुकथादरेगकारक पा खुिजते िचकाकेँ ओकर दादीमाँ आािदत <strong>ह</strong>ोइत कोरामे लेलिन। अ<strong>ह</strong>ा! <strong>दे</strong>िखयौ तँ कतेफकिसयािर कािट र<strong>ह</strong>ल अिछ नेना। एगदमसँ ल<strong>ह</strong>ालोट भऽ गेल अिछ।“ऐँ यै किनयाँ, बौआकेँ दूध लगा लेबै से नै? ”-माँ, दुध क<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>ोइ छै, ओ तँ कि<strong>ह</strong>या ने सुखा गेलै।-तँ डॉक्टरसँ नै पुछिलऐ दुध <strong>ह</strong>ेबाक उपाए?-ओ तँ बतौलक, मुदा...! जखन बजरुआ दुधसँ पलाइये जाएत तँ िचता कोन?-ऐँ यै, कतेक िनसोख छी अ<strong>ह</strong>ाँ, क<strong>ह</strong>ू तँ अपन दुध कोना छोड़ा <strong>दे</strong>िलऐ?-माँ, ई नै बुझिथन ने, दुध िपयेलासँ िफगर खराब भऽ जाइत छै।60


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्-<strong>ह</strong>ँ यै, <strong>ह</strong>म अंेिजया शद तँ ठीके नै बुझबै। मुदा एतेक जरूर बुझबामे अबैए जे दुध नै सुखेलैए। ओ तँकोनो ने कोनो रूपेँ सभ ठाम भेिटये जाइ छै।...जँ सुखा गेलैए तँ माएक ममता।भूखसतबरतीक मो<strong>ह</strong>र अपनापर लगेबाक लेल नै जािन कतेको साउस आ माएकेँ आरोिपत कएलक। एतेक धिरजे कोनो किनयाँ-ब<strong>ह</strong>ुिरयाकेँ से<strong>ह</strong>ो नै छोड़लक।ओकरापर सं<strong>दे</strong><strong>ह</strong> तँ भिर गौँआ करए मुदा ओकर छुटल मुँ<strong>ह</strong>क सोझाँ सभ अपन-अपन मुँ<strong>ह</strong> ब राखैमेबुिधयारी बुझए।असलमे ओकर घरबलाक सेनाक नोकरीसँ छुीक अभाव आ ओकर सुरता गामे भिर नै, अनगॱओं छओँड़ासब<strong>ह</strong>क आकषर्णक के बिन गेल छल।एक िदन गाम भिरक बुजुगर् आ कािबल लोक सभ बैसारमे बजा ओकरा खुब ज्ञान <strong>दे</strong>लक।ओ िनय कएलक जे <strong>ह</strong>म अइ नरकसँ मुिक्त <strong>ह</strong>ेतु अइ गामकेँ छोिड़ <strong>दे</strong>ब। मुदा अपन ककर्श शदवाण छोड़ैतगौँआ सभकेँ सुनौलक- एँ, ऐ गामक कोन घरक बेटी, पुतौ<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ाट-बजार आिक मेला जा कऽ नै घुिम अबैए।मुदा <strong>ह</strong>म तँ आइ धिर अपन घरसँ दुरापर तक नै अबै छी। क<strong>ह</strong>ू तँ िकयो पा<strong>ह</strong>ुन-परक वा भेंट केिन<strong>ह</strong>ार अबैएतँ िक ओकरा अपन घरसँ भगा िदऐ?-यै, ककरो घर अएबासँ नै रोकबै, मुदा ओकरा संग अपन रंग-रभसकेँ तँ रोिक सकैत छी। मुिखयैन दबलेजी<strong>ह</strong>े मुँ<strong>ह</strong> खोलने छली<strong>ह</strong>। फेर <strong>ह</strong>ँ, सब<strong>ह</strong>क बेटी,पुतौ<strong>ह</strong> अपन साउस माएक संग कतौ जा घुमैए आ फेर घरमेइजितक संग वास करैए। ककरो िकछु नै भेलैए आइ धिर।-अ<strong>ह</strong>ाँ तँ घरे भिरमे रि<strong>ह</strong> पेट कऽ लेलॱ। छीः छी, नै जािन जे कोन जाित धमर्क बीआ बागल <strong>ह</strong>एत। अ<strong>ह</strong>ाँकघरबला पिछला साल िदयाबातीक छुीमे आएल छल आ फेर अिगला मास िदयेबातीमे आओत। की अ<strong>ह</strong>ाँओकरा सोगाइतमे <strong>दे</strong>बाक लेल रखने छी ई अनजनुआ िचका।61


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्-बुझा <strong>दे</strong>थुन ने ईए<strong>ह</strong> सभ। <strong>ह</strong>म तँ तार पठा, फोन कऽ थािक गेलॱ जे नोकरी तँ बुढ़ारी धिर <strong>ह</strong>ेतै मुदाजुआनी फेर घुिम कऽ िकौ नै एतै। <strong>ह</strong>म पेट तँ मेटा लेब मुदा जखन <strong>दे</strong><strong>ह</strong>क भूख लगतै तँ ओ फेर छोिड़चल जेतै नोकरीपर। <strong>ह</strong>मरा के स<strong>ह</strong>ारत?<strong>िव</strong>जातीयपुरे प<strong>ह</strong>ाड़ीपर शुयता पसिर गेल छल। ऊपर मेघमे या<strong>ह</strong>पन, <strong>ह</strong>वाक साँए-साँए वतर्, जोड़ीकेँ आओर मजेदारसमएक अनुभूित करा र<strong>ह</strong>ल छल।-यौ ठीके क<strong>ह</strong>ै छिलऐ, <strong>ह</strong>म तँ एतेक दूर धिर कपनो नै करै छलॱ जे प<strong>ह</strong>ाड़ आ जंगल िजनगीकेँ खुशनुमाबना सकैए।-आ<strong>ह</strong>! कतेक मजेदार क्षण।िबआ<strong>ह</strong> िजनगीकेँ नवदशर्न दैछ आ तकर पछाितक िदन-राित कृितक कोरामे जीवनक सपूणर्ताक सुदरअनुभूित करा र<strong>ह</strong>ल अिछ।-यै, अ<strong>ह</strong>ाँकेँ ई बुझल अिछ जे चोरा कऽ कएल ेम िबआ<strong>ह</strong> आनदक पछाित वगर्क रता से<strong>ह</strong>ो खोिलछोड़ैए।-<strong>ह</strong>ँ यौ, तँ िकएक ने ऐ समाजक डांगसँ अपनाकेँ बचा, ऐ क्षणकेँ जीवनक अितम क्षण बना ली। सो<strong>ह</strong>ाग तँअचल र<strong>ह</strong>त।राभिक्तसीमाक मानवीय कटु सबध ओकरा आलोचनाक पा बना <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>ै। एकसर आ वतं मुदा मत जीवनजीबामे स र<strong>ह</strong>ै छल।62


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िबआ<strong>ह</strong>क पछाित एक बेर फेर ओ सामािजक आलोचनाक िशकार भऽ गेल। िकएक तँ ऐ नव दपितक घरखुजैत सभ नै <strong>दे</strong>िख पबै।आइ पितक जेबाक छम मास बीित र<strong>ह</strong>ल छलै िक ओ सुदर पुक जमसँ स भऽ पितकेँ सूचनाथर् पिलखैत मोनमे सोिच र<strong>ह</strong>ल छल- ऐ िचीकेँ डाकघर धिर प<strong>ह</strong>ुँचाओत के?िकएक तँ ओकर एकाकी जीवन पित मापर केित <strong>ह</strong>ेबाक कारणे सभ ओकरा समाजक सुदर काटुर्न माबुझै।“डािकया...” शद सुिन ओ दुा डेगे सोइरी घरसँ ब<strong>ह</strong>राएल।डािकयाक प <strong>दे</strong>बाक लेल बढ़ल <strong>ह</strong>ाथ ठमिकते ओ िबजलीक करेटक गितये प लऽ फाड़लक-“खेद अिछ- अ<strong>ह</strong>ाँक पितक रणक्षेमे श<strong>ह</strong>ीद भऽ गेलासँ <strong>ह</strong>म सभ एकटा वीरपु <strong>ह</strong>ेरा लेलॱ अिछ।”बाप रे! करुण िचकार...!घरबैया, सर-समाजक सांवनाक बीच मीिडयाकमक ...ितिया जनबाक लेल।पकार सब<strong>ह</strong>क क उतारा दैत-“नै, भारत माँ अपन रक्षाथर् एकटा आओर सैिनक ठाढ़ कऽ लेलक अिछ।”जगदीश साद मडल- चािरटा लघुकथा,योित सुनीत चौधरी- नबका पीढ़ी,दुगन द मंडल- िक सना मुी,63


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्किप ले वर राउत- किल युगक िन णर्ए,धीरे कुमार- राम-कथाक समापन,राज<strong>दे</strong>व मंडल- दूटा लघुकथा, बेचन ठाकुर- दूटा लघुकथा, राम वेशमंडल- बुरबक,भारत भुषण झा- ेम, मानेर मनुज- पाँचटा लघुकथा, उमेशमंडलक दूटा लघुकथा,गंगेश गुंजन- लाट सा<strong>ह</strong>ेबक िकरानी,डॉ. शेफािलका वम- आनक बड़ाइ,ेमच पंकज- मश:., कुमार मनोज कयप- पाँचटा लघुकथा, <strong>िव</strong>नीत उपली गुरूवै नम:, डॉ . धनाकर ठाकुर-<strong>ह</strong>मरा एकर एक बायोडाटा चा<strong>ह</strong>ी, आशीषअनिच<strong>ह</strong>ारक दूटा लघुकथा, सतीश च झा-नोकरी, िकशन कारीग़र- मूर<strong>ह</strong>ी-कचरी,गजे ठाकुरक चािरटा लघुकथा64


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जगदीश साद मडलचािरटा लघुकथा१) थल-कमलजि<strong>ह</strong> ना अगुरबार दरमा<strong>ह</strong>ा उठा पर<strong>दे</strong>शी घरक काज स <strong>ह</strong>ारैक लेल प नीकेँ पठबैत आ ओि<strong>ह</strong> रूपैयासँ, टावरकिक रदानीसँ अकिछ तेसर मोबाइल कीनए जाइत ति<strong>ह</strong> ना झंझारपुरक <strong>ह</strong>ाटक चाउर-दािल क बजारमे ठकाइ<strong>दे</strong><strong>ह</strong>रादून चाउरक दोकानक आगूमे ठाढ़ भऽ आँिख गरौने। थालमे जनमल कमलक भॱरा सदृ य ठकाइक मनमेउठलै- ऽसात िद नसँ दुनू संझी नवका ग<strong>ह</strong>ूमक रोटी खाइत एलॱ, भूसीपर पाइ उठा चाउर कीनए एलॱ, जेस त <strong>ह</strong>एत स<strong>ह</strong>ए ने कीनब।ऽमुदा लगले थल-कमलक िब ढ़नी जकाँ मन घुनघुनाएल- ऽचाउर तँ चाउरे छी, त<strong>ह</strong>न नीक िक अए ने कीनब।ऽओझराएल मने ठकाइ सइओ रूपैआमे िक लो भिर चाउर कीिन , गमछाक खूँटमे बाि <strong>ह</strong> , तमाकू चुनबैतघरमुँ<strong>ह</strong>ा भेल।बीघा भिर बटाइ खेतक उपजासँ छ<strong>ह</strong> मासक बुतात िन किल जाएत। बैशाखक पूिणर्माक िद न। ग<strong>ह</strong>ूमकलरती-तरती आिब गेल आ धान-चाउरक चिल गेलै। बाड़ीक तरकारी िन ङ<strong>ह</strong>िट गेल छलैक, लऽ दऽ कऽपटुआक साग टा छलैक। से<strong>ह</strong>ो रोटी दुआरे छोिड़ ये <strong>दे</strong>ने। पटुआ सागसँ नीक नोन-मेिर चाइ।<strong>ह</strong>ाट जाइये काल परसुका ढोल<strong>ह</strong>ो ठकाइकेँ मन पड़ल। मन पिड़ ते मुँ<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>ँसी िन कलल। मुदा <strong>ह</strong>ँसीरूकल नि<strong>ह</strong> मोकरक पािन जकाँ बि<strong>ह</strong> ते रि<strong>ह</strong> गेल। बाटो चलै आ असकरे <strong>ह</strong>ँसबो करै। ति<strong>ह</strong> बीच एकटाअधवयसू ीगण माथपर छाउरक पिथ या नेने <strong>दे</strong>खलिन तँ मने-मन घुनघुनेली<strong>ह</strong>- “पुरूख छी की पुरूखकनांगिड़ । केदैन <strong>ह</strong>ँसला कीदैन <strong>दे</strong>िख ।” मुदा िक छु बजली<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> ।65


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ठकाइक खुशीक कारण छलैक जे ढोल<strong>ह</strong>ो दऽ सोर<strong>ह</strong>ा केलक जे ईंटा-िस मटीक घर, पािन पीबैले कल, खाइकउपाए एक सए पच् चीस रूपैयाक ित िद न काज, रोग- यािध क लेल खरतुआ दवाइ सभकेँ भेटत। जखन सबचीजक उपाए भइये गेल तखन िक अए लोक अनेरे मनकेँ भरयौने र<strong>ह</strong>त। तेँ मन खुशी। दर<strong>दे</strong> ने ककरो माथटनकै छै जॱ ददर् र<strong>ह</strong>बे ने करतै तँ माथ िकअए टनकतै।गामक सीमान टिप ते ठकाइक मनमे उठल। <strong>दे</strong><strong>िव</strong> यो-<strong>दे</strong>वता <strong>ह</strong>ािर मानती<strong>ह</strong>। बड़ दइ छेलिख न ते एकिद आरी साँझमे समांग, <strong>िव</strong> ा, धन दइ छेलिख न। ईंटा-िस मटीक घर, पािन पीबैक कल आिक सवा सौक बोइनतँ नि<strong>ह</strong> दइ छेलिख न।िक लो भिर चाउरक मोटरी <strong>दे</strong>िख आंगन बा<strong>ह</strong>रैत िब लटी बाढ़ब छोिड़ , <strong>ह</strong>ाथमे बाढ़िन नेनि<strong>ह</strong> तरंिग कऽ पित केँपुछल- “<strong>ह</strong>ाटमे चाउर नइ छलै जे छुछे <strong>ह</strong>ाथे घुिम गेल<strong>ह</strong>ुँ? ”मु की दैत ठकाइ बाजल- “आँिख मे रतौनी भेिल अिछ जे चाउरक माटरी नइ <strong>दे</strong>खै छीऐ। ”आँत मसोिस िब लटी मने-मन सोचए लागिल जे जे<strong>ह</strong>ने पटुआ साग गलनमा <strong>ह</strong>ोइए ते<strong>ह</strong>ने अरबा चाउर।त<strong>ह</strong>ूमे मोटका चाउर पाँच िद न चलबो करैत, ई तँ एो िद न नइ चलत।२) घरडी<strong>ह</strong>आध प<strong>ह</strong>र राित येसँ, जि<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>िथ या आ आन नक्षक सतैि<strong>ह</strong> या लधल र<strong>ह</strong>ैत ति<strong>ह</strong> ना मास िद नसँ सासु-पुतो<strong>ह</strong>ूकबीच झगड़ा लधल आिब र<strong>ह</strong>ल अिछ । ने बाप उधो िक छु बजैत आ ने बेटा फोकचा। फाँक चग<strong>ह</strong> पािब दुनू-सासु आ पुतो<strong>ह</strong>ू- भिर मन उखला-उखली करैत। डेिढ़ यापर बैसल उधो सोचैत जे जि<strong>ह</strong> ना प नी ति<strong>ह</strong> नापुतो<strong>ह</strong>ू। धधकल आिग मे आिड़ कना <strong>दे</strong>व तेँ चुप। ति<strong>ह</strong> ना फोकचोक मनमे उठैत तेँ ओ<strong>ह</strong>ो चुपचाप ओसारपरबैसल तमाकु चुना मुँ<strong>ह</strong>मे <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>ए।दस सालसँ दुनूक -सासु-पुतो<strong>ह</strong>ूक- मधुर संबंध र<strong>ह</strong>ने कि<strong>ह</strong> यो <strong>ह</strong>र-<strong>ह</strong>र-खटखट पिर वारमे नि<strong>ह</strong> भेल।अनायास <strong>ह</strong>वा बदिल गेल। पाँच गोटेक पिर वारमे- बाप-माए, बेटा-पुतो<strong>ह</strong>ू आ एकटा पोता। संबंध ि बगड़ैककारण भेलैक इि द रा आवास।जे<strong>ह</strong>ने टाँस बोली नवानीवाली सासुक ते<strong>ह</strong>ने र<strong>ह</strong>ुआवाली पुतो<strong>ह</strong>ूक। सॱसे गामक लोक सुनैत।अपना घरक मुँ<strong>ह</strong>थिर पर ठाढ़ भेल मे<strong>ह</strong>थवाली किब लपुरवालीकेँ क<strong>ह</strong>लकिन - “पेट बोिन या लोककेँ सिद काल िक छुने िक छु खगले र<strong>ह</strong>ै छै। तेँ....। ”मुँ<strong>ह</strong> िब जकबैत कबीलपुरवाली बजली<strong>ह</strong>- “गामक लेखे ओझा बता<strong>ह</strong> आ ओझा लेखे गाम। ”66


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कलपर नवानीवाली र<strong>ह</strong>ुआवालीकेँ <strong>दे</strong>िख िच कारी <strong>दे</strong>लिख न- “भगवान पुतो<strong>ह</strong>ूओ <strong>दे</strong>लिख न ते दीदीकेँ। ”आँिख उनटबैत र<strong>ह</strong>ुआवाली- “अि<strong>ह</strong> ना िन मूधनकेँ लोक दुसै छै क् यो अपन घेघ <strong>दे</strong>खाए तब ने। ”डेिढ़ यापर बैसल उधोक <strong>ह</strong>ृदय कु<strong>ह</strong>ी <strong>ह</strong>ोइत। कखनो मुँ<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>ँसी िन कलैत तँ लगलै िब धुआ जाइत। मनमेउठलै- घरारीक कागज-पर तँ अिछ ये नि<strong>ह</strong> आ ईंटा-िस मटीक घरले झगड़ा।३) खाता-खेसराओना इि द रा आवासक अंतगर्त दू-चािर घर कतेक सालसँ बनैत अबै छै। मुदा एि<strong>ह</strong> साल <strong>ह</strong>वा उिड़ आएल जेसभकेँ बनतै। चिर -चिर रूपैये फामर्क बी ततै भेल जे ेसबला सभ ते<strong>ह</strong>रा-ते<strong>ह</strong>रा छपलक। गामसेवककेँ सभफामर् भरा-भरा लौक प<strong>ह</strong>ुँच गेल। <strong>ह</strong>ाथमे अपन-अपन फामर् नेने अगनैत परतीमे पित आनी लगा ठाढ़ भऽ गेल।न बर अिब ते घुसका फामर् बढ़ौलक। फामर् <strong>दे</strong>िख बी डीयो बाजल- “खाता-खेसरा?”चुपचाप घुसका आगूमे ठाढ़। बगलमे फामर् रिख बीडीयो फेर बाजल- “पित आनीसँ कात जाउ? ”घुसका- “सब<strong>ह</strong>क फारमपर िल िख <strong>दे</strong>िल ऐ आ <strong>ह</strong>मर रिख <strong>दे</strong>िल ऐ? ”बीडीओ- “िब ना खेसरा न बर चढ़ौने पास नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>एत। ”घुसका- “पि<strong>ह</strong> ने खेसरेक ओिर यान िक एक ने केिल ऐ? ”४) सबूततीन िद नसँ गामक रो<strong>ह</strong>िन ये बदिल गेल। जि<strong>ह</strong> ना रो<strong>ह</strong>िन मे आमक िच टा-चार, रंग-रूप, बसंत पािब मनु यकति<strong>ह</strong> ना दस पि<strong>ह</strong> या कपर तीिन -तीिन आदमीक बोझ, ेक् टरपर झुलैत कुसक बावू कैल, चरक, िस लेव, गोल,ग<strong>ह</strong>ुमन, िच तकाबरसँ भिर गेल। गौआँ चौक छोिड़ गाम पकिड़ लेलक आ आनगौआँ आिब चौक पकिड़लेलक। मुदा जे <strong>ह</strong>उ, चा<strong>ह</strong>क दोकानक ेंच कखनो खाली नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल।साढ़े छ<strong>ह</strong> बजैत-बजैत सभ <strong>ह</strong>ाटक दोकान जकाँ ठौर पकिड़ लेलक। िक यो नव पिर धानमे सिज तँ िक योसफर्मे साफ कएल व सँ सिज भॲटक बुथपर न बरमे ठाढ़ भऽ गेल। भुटकुमरा से<strong>ह</strong>ो पित आनीमे ठाढ़ भेल।67


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जेना-जेना आगूक इंिज न िख चै तेना-तेना अपन अिध कार <strong>दे</strong>िख भुटकुमराक पेटमे गुदगुदी लगैत। जि<strong>ह</strong> सँ मनतर-ऊपर करैत। ससरैत-ससरैत अिग ला मु<strong>ह</strong>रापर प<strong>ह</strong>ुँच पुरजी बढ़ौलक। पुरजी लैत जाइिड ंग अफसरबाजल- “फोटो प<strong>ह</strong>चान प? ”िक छु नि<strong>ह</strong> बािज भुटकुमरा खुशीसँ मुँ<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> खोिल वेबसीक दाँत ि चआिर <strong>दे</strong>लक। जेना फोटो िख चबै लएसावधान भऽ गेल <strong>ह</strong>ुअए।दो<strong>ह</strong>रबैत जाइिड ंग अफसर बाजल- “ाइभरी लाइसैंस? ”“सरकार <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>रबा<strong>ह</strong> छी। ” बकझक करैत <strong>दे</strong>िख गेटक िच तकबरा िस पा<strong>ह</strong>ी आिब भुटकुमराक गा पकिड़घी चने-घी चने सीमासँ बा<strong>ह</strong>र कऽ <strong>दे</strong>लक।भुटकुमरा बुदबुदाएल- “ कोन लपौरीमे पिड़ गेलॱ।”योित सुनीत चौधरीनबका पीढ़ीफेर पि<strong>ह</strong>ने जकां ली टक केबाड़ खुजल की नि<strong>ह</strong> द तर आ <strong>िव</strong>ालय जाय बला लोक सब<strong>ह</strong>कभीड़ नीचा जाय लेल ली ट िदस लुधैक गेल ।बच्चा तँ बच्चा़ वयकोमे सँ ककरो लग समय नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ै। ईदुनु वृ पित-प नी सँ नमकार पाती करय लेल ।र<strong>ह</strong>ै तँ ई रोजक बात मुदा आइ बुढ़ी कनी बेिसयेिखिसयैल र<strong>ह</strong>िथ “ई अिछ आजुक पीढ़ी़ कोनो संकार नि<strong>ह</strong> ।”भोरे भोर मण पर िनकलनाइ ि<strong>ह</strong>नकर सब<strong>ह</strong>क िबगड़ल वायक ित सचेत र<strong>ह</strong>क यासछलिन जे िक़ डॉक् टर बेटाक परामशर् छलिन। बड य नसँ बेटाकेँ पढा़ िलखा िचिक सक बनेलिन। भेलिनबेटा कोनो बड़का कपनीमे िस ट यूटी करत आ खूब कमाओत । मुदा बेटाकेँ आर पढ़ाइक भूत कि<strong>ह</strong>यालगलै से बुझबे नि<strong>ह</strong> केलिखन । <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> भेलै़ बच्चो भेलै़ मुदा ओ <strong>ह</strong>मेशा यते र<strong>ह</strong>ल। िपछला तीन सालसँमाय बापक इच्छा र<strong>ह</strong>िन जे ओ दुग पूजामे िकछु िदन अवकास लऽ कऽ ि<strong>ह</strong>नका सब संगे र<strong>ह</strong>ै िकत़ु संयोगनि<strong>ह</strong> िमलै छल। सभ बेर अतमे आिब कऽ कोनो जरूरी काजक ब<strong>ह</strong>ासँ कायर्म र भऽ जाइत छल।अि<strong>ह</strong> बातपर ओ दुनु बुढ़ा-बुढ़ी वाद <strong>िव</strong>वाद करैत छलिथ जे ओ अि<strong>ह</strong> बेर आएत की नि<strong>ह</strong> ।68


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्घूिरकऽ घर एलापर बुढ़ीक सीनामे ददर् उठलिन। ेसरक मरीज छली, तैं पित<strong>दे</strong>व तुरत डॉक् टरकेँफोन केलिखन। डॉक् टर सब जाँच केलकिन आ क<strong>ह</strong>लकिन जे िचतासँ दूर र<strong>ह</strong>ू आ सब दवाइ समयपरखाऊ। <strong>ह</strong>ुनका सबकेँ तँ ब<strong>ह</strong>ा चा<strong>ह</strong>ी छल ब<strong>ह</strong>स करै लेल। फेर दुनु गोटे एक दोसरपर आरोप- यारोप करएलगलिथ। <strong>िव</strong>राम तखने लागल जखन फोनक घंटी बाजल। बेटाक फोन छलिन। मायक वाय िबगड़लसुिन बेसी बात करए लागल। नि<strong>ह</strong> तँ आन िदन क<strong>ह</strong>ाँ अतेक समए र<strong>ह</strong>ैत छल। ततेक जे बुझनाइमुिकल जे बेटाक फोन छल आ िक िचिक सकक। बाप सभटा क<strong>ह</strong>लिखन तँ इ<strong>ह</strong>ो शु िचिक सकक भाषामेसमएपर दवाइ खाए कऽ उप<strong>दे</strong>श िपयौलकिन। बुढ़ाकेँ एि<strong>ह</strong> बातचीतमे ज्ञात भेलिन जे बेटा कोनो ते<strong>ह</strong>ेन शोधकायर्मे लागल अिछ जे आब पूरा <strong>ह</strong>ोइपर अिछ आ अकर सफलतासँ सपूणर् मानव समुदायकेँ बड़का कयाण<strong>ह</strong>ेतैक। ओना अतेक डर तँ बुढ़ाकेँ जॉबक पि<strong>ह</strong>ल इंटरयूमे से<strong>ह</strong>ो नि<strong>ह</strong> भेल र<strong>ह</strong>िन, जतेक प नीक तिबयतगड़बड़ेलापर बेटासँ बात करैमे <strong>ह</strong>ोइत छिन।खएर समय बीतल आ बुढ़ी फेर पि<strong>ह</strong>ने जकाँ बाजऽ लगली। घुमनाइक िदनचय फेर ारभ भेल।फेर बीस िमनट सड़कक काते-कात पाकर् तक आ पाकर्सँ फेर घर वािपस। बुढ़ी जखन बेमार <strong>ह</strong>ोइत छली तँबेटाक भावना मक स कार बड नीक लागैत छलिन। तखने तँ लागैत छलिन, बेटा अखनो <strong>ह</strong>ुनका सभकेँ नि<strong>ह</strong>िबसरने छिन। तकर बाद जैने ई सभ ठीक की ओ फेर िबगड़ल। यै<strong>ह</strong> सब सोिच दुनु खुश छलिथ।ली टमे चढ़लिथ घर प<strong>ह</strong>ुँचय लेल। ली ट रूकल की दुनु कात भऽ गेलैथ। मुदा ई की - ओ सब पुछैतछलिन जे अतेक िदन कतय छलिथ- घूमए िकए ने गेलिथ आिद आिद। ओकर सब<strong>ह</strong>क भागैत िथितकअनुसारे दुनु शीतासँ संिक्ष त जवाब <strong>दे</strong>लिखन। आइ बुझेलिन दुनुकेँ जे नवपीढ़ीकेँ ितपसँ भरल युगमेजीबै लेल अतेक भागादौड़ी करए पिड़ र<strong>ह</strong>ल छै जाि<strong>ह</strong> कारणे औपचािरकताक समय नि<strong>ह</strong> छै मुदा सभमेभावुकता अखनो जी<strong>िव</strong>त छै।घूिमकऽ लौटलाक बाद बुढ़ी दुनु गोटे लेल कॉफी बनाबैत छली आिक फोन बाजल। बुढ़ा फोनउठेला आ किनये <strong>दे</strong>रक बाद फोन रािख <strong>दे</strong>लिथ। <strong>ह</strong>ुनकर मुँ<strong>ह</strong>क उदासी किनयो नाटकीय नि<strong>ह</strong> बुझाइत छल।कप पकराबैत बुढ़ी बजली़ “की फेर कुनो काज लािग गेलै।” बुढ़ा <strong>ह</strong>ॕसैत बजला़ “ओ तँ नि<strong>ह</strong> आिब र<strong>ह</strong>लअिछ मुदा <strong>ह</strong>मरा सभ लेल िटकट पठा र<strong>ह</strong>ल अिछ । अि<strong>ह</strong>बेर <strong>ह</strong>म सभ पूजामे संगे र<strong>ह</strong>ब ।<strong>ह</strong>म सभ बेटाकघर जाएब आ बेटा पुत<strong>ह</strong>ु सि<strong>ह</strong>त पोती संगे पाबिन मनाएब।” फेर की छल आब कॉफीक एक एक चुकीआगाँक कायर्म बनाबैमे बीतल।दुगन द मंडल69


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लघुकथा-िक सना मुीमरनी िभ नसुरके प<strong>ह</strong>र बेलारा<strong>ह</strong>ी चौरीसँ एक गैलन काकोड़ बीिछ अनने र<strong>ह</strong>ए। मेला-ठेलाक समए र<strong>ह</strong>ै तैं,काेठीसँ दू मुजेला काटू िन कािल अंगनामे सुखैले <strong>दे</strong>लकै। ओकर वाद न<strong>ह</strong>ा-सोना<strong>ह</strong> आ खाए कऽ सुतैले खे<strong>ह</strong>रालऽ डेिढ़ यापर चल गेल। पुरबा <strong>ह</strong>लफी दैत छले, िन टुटलै। आँिख िम ड़ते उठल आ <strong>ह</strong>ाँइ-<strong>ह</strong>ाँइ कऽ काँटूडेंगाबऽ लागल। डेंगा-ठठा लेलाक बाद सुपसँ फटिक माएक त<strong>ह</strong>वनमे बाि <strong>ह</strong> माएसँ नुका कऽ धऽ अाएलकोिठ क दोगमे। झल अ <strong>ह</strong>ार भेलै तँ भगबा दोकानसँ बेच अनलक। तीन सेर भेलै। आठ अने दरसँ डेढ़गो टाका भेलै। ओ भगवतेसँ कि<strong>ह</strong> सुिन कऽ चािर गो चौवी आ दू गो अठी भजोखा लऽ चुपे-चाप आंगनचल गेली।<strong>िव</strong> <strong>ह</strong>ान भेने मेला छलै ‘िक सना मुी’। मरनी तरे-तर ि<strong>ह</strong> साव लगोने जे चािर-चािर आना पाइ दुनू छोटकीब<strong>ह</strong>ीन अभेिल या आ सुिग याकेँ <strong>दे</strong>वे। चािर आनामे बौआले एकटा कठपुतरी िक न लेब आ एकटा फूका। चािरआनाक कचौरी आ चप कीिन लेब। ओकर तँ मने छलै चप-चप।आठ आनामे एकटा अलता आ फीता लऽ लेब। घुरती काल आठ आनाक िज लेवी कीिन लेब।भोरे <strong>िव</strong> <strong>ह</strong>ान फेर ओ अपन गैलेन लऽ चिल गेल चौिर आ <strong>िव</strong> िछ लेलक एक गैलेन काँकोड़। आंगन आिबबकरी घरमे गैलेन रािख ओ न<strong>ह</strong>ाइ-सोनाइले चिल गेल आ ना<strong>ह</strong>ा-सोना, खा-पी कऽ सुित र<strong>ह</strong>ल।ए <strong>ह</strong>र ने<strong>ह</strong>ेवा काल ओकरा माएकेँ त<strong>ह</strong>बन नि<strong>ह</strong> भेटलै तँ औना कऽ ए <strong>ह</strong>र-ओ <strong>ह</strong>र तकलक तँ <strong>दे</strong>खलक, ओतँ कोठी दोगमे फेकल अिछ - आ मड़ुआक िक छु दाना लागल छलै। कोठी मुा से फूटल। से <strong>दे</strong>िख ओकराआिग लेस <strong>दे</strong>लकै। ओकरा <strong>ह</strong>रलै ने फुरलै सुतलैमे मरनीकेँ गा पकिड़ लाे-मुे धुिन <strong>दे</strong>लकै। गािड़ पिढ़ -पिढ़ पूछए लगलै- “बाज सौतीन बाज की केल<strong>ह</strong>ी पाइ मरूआ बेच कऽ? ”अबोध बच् चा कनैत बाजल- “माए गै माए मेला <strong>दे</strong>खैले जेबै बलवा परतीपर मेला। ”माए तामसे अघोड़ र<strong>ह</strong>बे करै फेर बाजिल - “बाज सौतीन बाज कथीक मेला।”माए, गै माए, मेला <strong>दे</strong>खैले जेबइ मेला- िक सना मुीक मेला।70


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्किप ले वर राउतलघुकथा-किल युगक िन णर्एसतयुग-ेता बीत गेल छल। ापरक समए पुरा भऽ गेल छलैक। कयुगक वेश <strong>ह</strong>ुअए बला छलैक।किल युग अपन राज-पाट चलैबा लेल सोिच र<strong>ह</strong>ल छल। िब चेमे तीनू युगक <strong>दे</strong>वता सभ कलयुग लग आिब <strong>ह</strong>ाथजोिड़ ठाढ़ भऽ गेला आ किल युगो <strong>ह</strong>ाथ जोिड़ ठाढ़ भेल। जखन <strong>िव</strong> चार-<strong>िव</strong> मशर् शुरू भेलै तँ तीनु युगक <strong>दे</strong>वतासभ क<strong>ह</strong>लिख न- “<strong>ह</strong>म सभ तँ क<strong>ह</strong>ुना तीन युगक राज-पाट चलेलॱ आब अ<strong>ह</strong>ाँक पारी अिछ तेँ िच तामे छी जेअ<strong>ह</strong>ाँ कोना कऽ राज-पाट चलाएव। िक एक तँ <strong>ह</strong>मसभ <strong>दे</strong>वासुर संाम, वृतासुर संाम कोन-कोन ने केलॱ। वगर्-नरकक फेरा सभ केलॱ। मुदा लोक सभ आर उड ड <strong>ह</strong>ोइते गेल। अि<strong>ह</strong> लेल अ<strong>ह</strong>ाँ लग एलॱ। अपनेकोना चलाएव। ”किल युग बजला<strong>ह</strong>- “<strong>ह</strong>े <strong>दे</strong>वगण, <strong>ह</strong>म अ<strong>ह</strong>ाँ सभ जकाँ फाइल नि<strong>ह</strong> राखब मु सी पेसकार नि<strong>ह</strong> राखब <strong>ह</strong>मफैसला तुरंते <strong>ह</strong>ेतै। जे जे<strong>ह</strong>न काज करता तकर भोग <strong>ह</strong>ुनका तुरंते भेटतै। अगुआएल-पछुअाएल जनमक फेरानि<strong>ह</strong> राखब। वगर्-नरकक फेरा नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ए <strong>दे</strong>बै।”तीनू युगक <strong>दे</strong>वता किल युगक <strong>िव</strong> चार सुिन गु म भऽ गेला। फेर किल युग बजला<strong>ह</strong>- “<strong>ह</strong>म कृ णक िक छु अंशलए कऽ चलब आ लोक सभकेँ क<strong>ह</strong>बै जे ‘कमर् िक ए का फल की इच् छा मत करना इंसान, जेसा कमर् करेगावैसा फल <strong>दे</strong>गा भगवान। ”ई सुिन तीनू युगक <strong>दे</strong>वता अपन-अपन लोक <strong>िव</strong> दा भऽ गेला<strong>ह</strong>।71


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्धीरे कुमारलघुकथा-राम-कथाक समापनपूिणर्या िज लाक एकटा गाम-क <strong>ह</strong>िर या। गाममे वकील, िश क्षकोजेक्ट ोफेसर आ बु िक सान। गामक पूवािरिद स बा <strong>ह</strong> आ बा <strong>ह</strong>क िक नछिर मे म<strong>ह</strong>ानंदा नदी। कोठा-सोफा नीक-िन कुत घर। बड़का-बड़का बखारी आदुआिर पर गाए-माल-जाल। गाममे मोटर-साइिक ल, ेकटर। िज लाक िस गाम।गाममे आयोजन भेल- राम-कथाक। भखरी, क <strong>ह</strong>िर या अबिथ आ कथासँ लाभ उठा <strong>िव</strong> दा <strong>ह</strong>ोएत। औरतकसंख् या बेसी। गामक कटुम-पा<strong>ह</strong>ुनक पदापर्णसँ गाममे उ सवी मा<strong>ह</strong>ौल भऽ गेल। <strong>ह</strong>मरो नौत छल। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ कथासँलाभ उठा र<strong>ह</strong>ल छी। वचन क गेरूआ व धारण केने, क <strong>ह</strong>ापर गेरूआ गमछा, वसणीमे मधुरता आराम-कथाक वाचन। <strong>ह</strong>मरो नीक लागए। नीक-िन कुत दुनू साँझ भोजन आ कथाक लाभ। सात िद नकआयोजन सिम ित । सभ िद न गुलाब बागसँ फल-फल<strong>ह</strong>री आवए वचन क म<strong>ह</strong>ाराज सदासुख रामलाल जीकेँभोजन <strong>ह</strong>ोइक। भोरखन युवकमे <strong>ह</strong>ोर आिब गेल- अाइ म<strong>ह</strong>ाराजकेँ सेवाकेँ करत। धूमनक आ<strong>ह</strong>ूित सँ गाम म<strong>ह</strong>-म<strong>ह</strong> करए। वूिझ पड़ए जे इलाकामे रामराज थािप त भऽ गेल। गाम बाजए- “सतयुग आिब गेल। ”<strong>ह</strong>मर मोन साँझक प<strong>ह</strong>िर अकछा गेल। चोरा कऽ गामक दोकानपर एकटा िस गरेट-सलाइ लेल<strong>ह</strong>ुँ आ बाधिद स <strong>िव</strong> दा भेल<strong>ह</strong>ुँ। खेतक बीचसँ बैलगाड़ीक लीक। चारूकात धान आ ऊँचगर खेतमे भाटा। समए अ <strong>ह</strong>रार<strong>ह</strong>ल अिछ । सूयर् अ ताचल ि दस नुका गेल छिथ । िच ड़ै-चुनमुी अपन-अपन खॲता िद स <strong>िव</strong> दा भऽ गेलअिछ । काि सातम िद न अिछ - अि<strong>ह</strong> ना शांित पसिर जाएत अौर लाै पीकर अवाज से<strong>ह</strong>ो ब भऽ जाएत।जेवीसँ िस गरेट-सलाइ ब<strong>ह</strong>ार कऽ िस गरेट सुनगबैत नदी िद स <strong>िव</strong> दा <strong>ह</strong>ोइत छी। कने-कालक पछाित सुनै छी-‘<strong>ह</strong>ा-बा, <strong>ह</strong>ा बाबिग या खा <strong>ह</strong>ौ का72


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आउरो खेतोमे आऊर-बाऊर, आऊर-बाऊर<strong>ह</strong>मरा खेतमे छुछै चाउर-छुछै चाउर<strong>ह</strong>ा-बा, <strong>ह</strong>ा-बाबिग या खा <strong>ह</strong>ौ का’खेत िद स <strong>दे</strong>खैत छी- थारीमे बिग या आ अगरवी नेने क् यो काकेँ पूिज र<strong>ह</strong>ल अिछ । <strong>ह</strong>मर िस गरेट समा तभऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ आ <strong>ह</strong>मरा बुझना जाइत अिछ जे राम-कथाक समापन भऽ गेल अिछ ।राज<strong>दे</strong>व मंडलदूटा लघुकथा-1) बिढ़ या ग पगोपी मड़र सभ बापूत दुिआ रपर बैसल अिछ । िद न ठेका गेल छै। चािर िद नक बाद बेटाक िब या<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतै।नवका समधी द<strong>ह</strong>ेजक टका <strong>दे</strong>वाक लेल आएल छै। गोपी मड़रक लबरा-भाए फॲकी लाल बाजल- “समधीजी, लेन-<strong>दे</strong>नक ग प पि<strong>ह</strong> ले फिर छाएल र<strong>ह</strong>ै छै से नीक। िब या<strong>ह</strong>क कालमे जे द<strong>ह</strong>ेजक ग प उखड़ै छै, से तँबुझू जे थुकम फझैित । एि<strong>ह</strong> ठाम सभ समांग अपने छी। िन कालल जाए टाका। ”“<strong>ह</strong>ँ, <strong>ह</strong>ँ ओि<strong>ह</strong> क स ब धमे तँ क<strong>ह</strong>बाक लेल आएल छी। कोनो तर<strong>ह</strong>ेँ कु<strong>ह</strong>रैत। ”फोकीलाल बाजल- “कतेक तँ बेटी िब या<strong>ह</strong>मे मिर जाइत अिछ । अ<strong>ह</strong>ाँ तँ कु<strong>ह</strong>रैत छी। बिढ़ या ग प।िन कालल जाए। ”समधी क<strong>ह</strong>ल- “बिढ़ या ग प ई जे काि <strong>ह</strong>मरा बेटीकेँ नौकरीक लेटर भेिट गेल। ”73


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“अ<strong>ह</strong>ाँक बेटीकेँ नि<strong>ह</strong> , <strong>ह</strong>मरा पुतौ<strong>ह</strong>केँ। <strong>ह</strong>मरासँ स ब ध भेलापर <strong>दे</strong>िख यो फैदा। बिढ़ या ग प। ”“बिढ़ या ग प ई जे आब अ<strong>ह</strong>ाँसँ बेसी स पित बला आ नीक वर िब नु द<strong>ह</strong>ेजक िब या<strong>ह</strong> करबाक लेल तैयारअिछ ।”“आ पि<strong>ह</strong> ले िक यो नि<strong>ह</strong> पुछैत छल। ”“अ<strong>ह</strong>ुँ ते नि<strong>ह</strong> ए पुछै छल<strong>ह</strong>ुँ। द<strong>ह</strong>ेजक लोभमे तैयार भेल<strong>ह</strong>ुँ। आब तँ <strong>ह</strong>मरा बेटीक कमाइपर अ<strong>ह</strong>ाँक बेटापलत। ”“अपन-अपन भाग् य। बिढ़ या ग प। ”समधी बाजल- “ आब जँ ई स ब ध करबाक अिछ तँ जतेक <strong>ह</strong>मरा क<strong>ह</strong>ने र<strong>ह</strong>ी ओतेक द<strong>ह</strong>ेज अ<strong>ह</strong>ाँकेँ लगतकाि टका लऽ कऽ <strong>ह</strong>मरा दुआिर पर आऊ।”“ई कोन ग प। ”<strong>िव</strong> दा <strong>ह</strong>ोइत समधी बाजल- “टका लऽ कऽ आिब तँ बिढ़ या ग प। नि<strong>ह</strong> लऽ कऽ आिब तइयो बिढ़ या ग प। ”2) ठोकरचमकैत श<strong>ह</strong>रकेँ भीड़ भरल सड़क। स<strong>ह</strong>रैत गाड़ी-घोड़ा, लोक-बेद। आठ बिज गेल छलै। घर प<strong>ह</strong>ुँचबामे राितबेसी ने भऽ जाए ति<strong>ह</strong> दुआरे सायिकलकेँ उड़ौने जा र<strong>ह</strong>ल अिछ - घोरनमाँ। आिक एकटा मोटर सायिक लधड़ाक दऽ ठोकर मारलक। थकुचाएल सायिक ल तँ सड़केपर रि<strong>ह</strong> गेल िक तु घोरनमाँ उछिल कऽफुटपाथपर धड़ाम दऽ िग रल। बाप-माए करैत कु<strong>ह</strong>िर र<strong>ह</strong>ल अिछ । कलेजाक चोट ाण िघ चने जा र<strong>ह</strong>ल छै।पर तु ओि<strong>ह</strong> ठाम के केकरा <strong>दे</strong>खिन <strong>ह</strong>ार।ओि<strong>ह</strong> बाटे जाइत एकटा पॉिक टमारकेँ दया लािग गेलै। ओ लग जा कऽ कु<strong>ह</strong>रैत घोरनमॉंकेँ ल<strong>ह</strong>ु पोछएलगल। फेर अपन काजक मोन पड़ल तँ घोरनमॉंक सभ जेबीक तलाशी लेलक। िक तु िक छु नि<strong>ह</strong> भेटलै।फनकैत पॉिक टमार उठल आ बाजल- “रे बेकुफ, मािर तोकाल दस टका जेबीमे रिख तेँ से नि<strong>ह</strong> । िभ खमंगाक<strong>ह</strong>ॴ के सगुण खराब कऽ <strong>दे</strong>लक। ”कु<strong>ह</strong>रैत घोरनमॉं बाजल- “रे मुरख दस टका जँ जेबीमे रि<strong>ह</strong> तै तँ <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ ने दोसराकेँ ठोकर मािर तॱ। ”“इ<strong>ह</strong>, भेष <strong>दे</strong>ख<strong>ह</strong>क आ उप<strong>दे</strong>श सुन<strong>ह</strong>क। ”- घुनघुनाइत पॉिक टमार िब दा भऽ गेल।74


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बेचन ठाकुरदूटा लघुकथाआ म<strong>ह</strong> याएि<strong>ह</strong> संसारमे इ य-ेषक भावना अित या त। सावनाक िड <strong>िव</strong> यामे तेल सधल जकाँ अिछ । लोक अपनदुखसँ ओतेक दुखी नि<strong>ह</strong> अिछ जतेक अनकर सुखसँ। कतर् य अपन गाम छोिड़ आनठाम बौआए र<strong>ह</strong>ल अिछ ।बेचाराकेँ कतौ जग<strong>ह</strong> नै भेटै छै।बार<strong>ह</strong> बखर्क बेटी पूनम आर नअ बखर्क बेटा सुमन बड नीक ढंगसँ भाए-बि<strong>ह</strong> नक भूिम का अदाए कएर<strong>ह</strong>ल अिछ । पूनमक बाप मंगल अपन ताड़ीक धंधामे व् य त अिछ । िभ नसरसँ साँझ धिर तार वा खजूरसँताड़ी उतारैमे लागल र<strong>ह</strong>ैत अिछ । कि<strong>ह</strong> यो-कि<strong>ह</strong> यो खैनाइयो पर आफत। <strong>िव</strong> सराम तँ िद न भिर िद ली दूर।मुदा पूनमक माए <strong>ह</strong>ीरा ताड़ी बेिच फुटानीमे ओतैक म त अिछ जे सामाजमे केकरो सो<strong>ह</strong>ाए नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>िल अिछ ।कारण ओ अपन पित आ संतानक िप यारकेँ िब सिर अपन पसीनक सुखक लेल िट ंकुक संग रि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>िल अिछ ।मुदा पापक घैला एक ने एक िद न अव य फुटै छै। एक िद न िद नि<strong>ह</strong> मे मंगल <strong>ह</strong>ीराकेँ िट ंकुक संग रंगल <strong>ह</strong>ाथपकिड़ लेलिन । बेचारे सोचलिन - “ <strong>ह</strong>म एि<strong>ह</strong> दुिन यामे बेकार लए छी। जखन <strong>ह</strong>मरा कोनो मोजरे ने दैए।”ोिध त भऽ ओ बािज उठला- “सभसे बड़ो समाज। समाज <strong>ह</strong>मरा जे जेना फैसला <strong>दे</strong>िथ ।”साँझि<strong>ह</strong> पंचैती भेल। पंचक फैसला भेल- “िट ंकुकेँ एक <strong>ह</strong>जार एक टाका जुमना लगतै आ आइदा ओए<strong>ह</strong>ेन गलती नइ करतै, जँ केलकै तँ भरल सभामे ओकरा दू ख ड कािट , गािड़ <strong>दे</strong>ल जेतै ।”फेर पंच <strong>ह</strong>ीराकेँ बजा से<strong>ह</strong>ो पुछलिन - “अ<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>ीरा, एना िक एक केिल ऐ, इ जत ित ठा कोिठ क क <strong>ह</strong>ापररािख <strong>दे</strong>िल ऐ िक ?”<strong>ह</strong>ीरा बाजिल - “इ जत-ित ठा <strong>ह</strong>म की कोठी क <strong>ह</strong>ापर राखब, <strong>ह</strong>मर बापे रािख <strong>दे</strong>लिन । <strong>ह</strong>म मुरूख आकुरूप छी तेँ िक <strong>ह</strong>मरा तँ माटर् घरबला चा<strong>ह</strong>ी ने। ”75


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पंचक मुड़ी िन च् चॉं खिस पड़ल। फेर सामािज क बंधनक िख यालसँ ओ सभ चुप नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong> सकल-“अ<strong>ह</strong>ाँक बाप गलती केलिन तेकर फल मांगलाकेँ <strong>ह</strong>ेते, <strong>ह</strong>मर समाज ि धनाए , अ<strong>ह</strong>ाँ आइसँ चेत जाउ। नि<strong>ह</strong> तँसमाजसँ पैध क् यो नि<strong>ह</strong> अिछ ।”क<strong>ह</strong>बी छै- “चािल, कृित , बेमाए तीनू मुइनेि<strong>ह</strong> जाए। ”<strong>ह</strong>ीरा िप ंकु अपन कुकमर् नि<strong>ह</strong> छोड़लक। अिप तु स<strong>ह</strong>चेती बतर्लक मुदा छुपल क<strong>ह</strong>ाँ र<strong>ह</strong>ल। दुनू बेटा-बेटीपकिड़ ये लेलक। <strong>ह</strong> ला केलक तँ दुनू दुनूसँ मािर ओ खेलक। मुदा समाज एि<strong>ह</strong> बेर मामलाकेँ गमिभ त पूवर्कलेबाक िन णर्ए केलक। िट ंकु क<strong>ह</strong>ुनाकेँ गाम छोिड़ पड़ा गेल। पंच सोचलिन - “सजाएक भागी दुनू अिछ । मुदािट ंकु पराएल अिछ । तेँ अइ जनानीकेँ तारन <strong>दे</strong>ल जाए। ”िब चार कि साँझक भेलै तै बीच िद नेमे ओ फसरी लगा आ म<strong>ह</strong> या कऽ लेलक। पुिल श खबिड़ पािबघटना थलपर प<strong>ह</strong>ुँचल। बेचारीकेँ पो टमाटर्म भऽ धौजन-धौजन भए गेल मामला भिर आ गेलै। िन दष परोसी<strong>िव</strong> जय ओि<strong>ह</strong> समए बाबा धाममे रि<strong>ह</strong> त<strong>ह</strong>ुँ केसमे िच नसँ लटपटा गेल और पित मंगलकेँ तीस सालक ज<strong>ह</strong>लकसजाए भेटल। दुनू भाए-बि<strong>ह</strong> न टौआ-बौआ र<strong>ह</strong>ल अिछ । आगू नाथ ने पाछु पग<strong>ह</strong>ा छै ओकरा सभकेँ।2) फुिस क फलसंत क<strong>िव</strong> र दासक पाँित आिछ - “साँच बरावर तप न<strong>ह</strong>ी, झुट बरावर पाप जाके <strong>ह</strong>ृदय साँच <strong>ह</strong>ै, ताके <strong>ह</strong>ृदयआप। ”तातपयर् अिछ - “स यमेव जयते। ”एक गोट फुिस केँ बचाबए <strong>ह</strong>ेतू स<strong>ह</strong> फुिस बाजए पड़ैत अिछ । मुदा ओ थायी रूपसँ नि<strong>ह</strong> पिच सकैतअिछ कने <strong>दे</strong>रे स<strong>ह</strong>ी, फुिस फुिस ए मािण त <strong>ह</strong>ोइत अिछ । गीतामे कृ ण क<strong>ह</strong>ने छिथ न- “जेसा कमर् करैगा वैसाफल <strong>दे</strong>गा भगवान। ”मो<strong>ह</strong>नक छोट भाए सो<strong>ह</strong>न मैीकक बोड परीक्षा दऽ कऽ मधुबनीसँ घर आिब र<strong>ह</strong>ल छलै। दुनू भाँइ संगेछल। र तामे िब ना िट कट रेलगाड़ीसँ िक छु दूरी तँइ केलक मुदा िक छु दूरी तँइ करए <strong>ह</strong>ेतु ेकर-मैक् सीपकड़वाक खगता भेलै आ दुनू भाँइ मैक् सीपर चिढ़ गेलै। सो<strong>ह</strong>नक अिभ भावक मो<strong>ह</strong>न लग भाड़ाक पाइ नैछलै। ओ सोचलक- “जँ <strong>ह</strong>म साँच बािज दै छी तँ क टेक् टर मैक् सीसँ उतािड़ <strong>दे</strong>त। <strong>ह</strong>म घर कोना जासकव। जँ झुट जोरसँ बािज दैत छी तँ ओकरा <strong>ह</strong>मरा लऽ जेनाइ मजबुरी भऽ जेतै।”76


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्क डक् टर भाड़ा ओसलैत-ओसलैत मो<strong>ह</strong>न लग आिब क<strong>ह</strong>लिन - “ी मान् कतऽ जाएव। ”मो<strong>ह</strong>न जबाव <strong>दे</strong>लक- “झंझारपुर। ”क डक् टर- “भाड़ा िद औ। ”झट मो<strong>ह</strong>न बािज उठल- “भाड़ा <strong>दे</strong>लॱ से? ”क डक् टर- “अ<strong>ह</strong>ाँ भाड़ा नै <strong>दे</strong>िल ऐ, मन पारू।”मो<strong>ह</strong>न- “मने-मन अिछ । मन िक पारू। भाड़ा <strong>ह</strong>म अ<strong>ह</strong>ाँकेँ दऽ <strong>दे</strong>लॱ।”क डक् टर सोचलिन भऽ सकै छै, एकरा लग पाइयक मजबुरी <strong>ह</strong>ोय। मुदा एकरा फुिस नै बजबाक चा<strong>ह</strong>ी।बजला<strong>ह</strong>- “जौ अ<strong>ह</strong>ाँ लग भाड़ा नै अिछ तँ बाजू <strong>ह</strong>म ओि<strong>ह</strong> ना लऽ जाएव। मुदा बेकूफ नै बनाऊ। ”मो<strong>ह</strong>न- “एि<strong>ह</strong> मे बेकूफक कोन ग प? <strong>ह</strong>म अ<strong>ह</strong>ाँकेँ भाड़ा <strong>दे</strong>लॱ, अ<strong>ह</strong>ाँ मन पारू। ”क डक् टर िख िस आ कऽ पुिछ बैठला<strong>ह</strong>- “बाजू बेटा मिर जाए, <strong>ह</strong>म भाड़ा दऽ <strong>दे</strong>लॱ। ”मो<strong>ह</strong>न- “बेटा मिर जाए, <strong>ह</strong>म भाड़ा दऽ <strong>दे</strong>लॱ। ”क डक् टर क<strong>ह</strong>लिन - “बेस चलु, आब भाड़ा नि<strong>ह</strong> मांगब। ”सो<strong>ह</strong>न अपन भैयाक फुिस ग पपर बड आ चयर्मे पड़ल छल। मुदा बाजत तँ बाजत िक ।गाम आिब मो<strong>ह</strong>न िक छुए िद नक बाद बोकारो गेला<strong>ह</strong>। किन याक बड िज केलाक वाद <strong>ह</strong>ुनको संग लएगेला<strong>ह</strong>। संगमे दुगो बेटो छलिन । पिर वारक संग पि<strong>ह</strong> ले खेिप बा<strong>ह</strong>र गेल छला<strong>ह</strong>। ओना ओ बोकारो पॉंच सालपूवर्ि<strong>ह</strong> सँ र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>। तीन मि<strong>ह</strong> नाक अंदर मो<strong>ह</strong>नक छोटका बेटा रमन बेमार पड़ल। बोकारोमे बड इलाजभेल मुदा ओ चंगा नि<strong>ह</strong> भेल। फेर ओ सपिर वार गाम आिब गेला<strong>ह</strong>। गामोमे बड इलाज भेल मुदा ओ बिचनि<strong>ह</strong> सकल, मृ युक ा त भेल। पिर ि थ ित वस सो<strong>ह</strong>नकेँ ओकरा आिग िद अए पड़लै। आओर मो<strong>ह</strong>नकेँ ओकरउिच त कम करए पड़लैक।एगो क<strong>ह</strong>बी छै- “गज भिर नै <strong>ह</strong>ारी, थान भिर फारी। ”77


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्राम वेश मंडललघुकथाबुरबकरेलगाड़ीसँ िद लीक याा करैत र<strong>ह</strong>ी। सं याक सात बजैत छल। टेशनपर गाड़ी ठाढ़ भेल। एकटा युवकआिब <strong>ह</strong>मरा सब<strong>ह</strong>क बीच बैठला। <strong>ह</strong>मरा <strong>ह</strong>ुनका <strong>दे</strong>खति<strong>ह</strong> शंका भऽ गेल। ओ अपन झोरासँ <strong>िव</strong> िभ कारकपोथी िन कािल सब<strong>ह</strong>क िद स बढ़ौबैत बाजल- “पढ़े जाउ नीक पोथी अिछ ।”िक छु खानक बाद झोरासँ <strong>दे</strong>वी मैयाक साद िन कालैत बाजल- “चािर चकाक ाइवरी लाइसेंस िन कलल।मनोकामना पूणर् भेल। ओि<strong>ह</strong> लेल साद चढ़ेल<strong>ह</strong>ुँ। अ<strong>ह</strong>ुँ सभ िल अ। ”सभ केओ साद लेलक मुदा <strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> लेल<strong>ह</strong>ुँ। तखन सब<strong>ह</strong>क सोझामे नीकसँ बुरबक बनल<strong>ह</strong>ुँ। गाड़ी चलैतर<strong>ह</strong>ल। राित <strong>ह</strong>ोएवाक कारणें बुरबक बनल<strong>ह</strong>ुँ। गाड़ी चलैत र<strong>ह</strong>ल। राित <strong>ह</strong>ोएवाक िन ंिद या<strong>दे</strong>वी अपन मायाकेँपसारलक। सभ केयो सुित र<strong>ह</strong>ला।िक छु लोककेँ नीन खुजलाक वाद <strong>ह</strong> ला भेलैक- <strong>ह</strong>मर समान नि<strong>ह</strong> अिछ । <strong>ह</strong>मरो समान नि<strong>ह</strong> अिछ । सादवॉटैबला युवक बीचसँ पि<strong>ह</strong> ले िन किल गेल र<strong>ह</strong>ए। सादमे नशा <strong>दे</strong>ल र<strong>ह</strong>ैक। सभ िक यो उदास भऽ गेल। <strong>ह</strong>मपुछल<strong>ह</strong>ुँ- “ आव क<strong>ह</strong>ु <strong>ह</strong>म बुरवक िक अ<strong>ह</strong>ाँ सभ बुरबक? ”भारत भुषण झा78


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लघुकथा-ेमकदम गाछक छा<strong>ह</strong>ैरमे <strong>ह</strong>म, ललन जी नरे आ एक दू गोटे आओर वैसल गमसँ परेशान भऽ आरामकअनुभूित करैत एक दोसरापर ग पक न<strong>ह</strong>लापर द<strong>ह</strong>ला मारैत आन दक अनुभव करैत र<strong>ह</strong>ी तखने ओतए एकटाकुकुर आएल। ओकरा <strong>दे</strong>िख <strong>ह</strong>मर मन िच ि त त <strong>ह</strong>ोमए लगल कारन जे ओतए वैसल बकरी आ ओकर बच् चाकेँक<strong>ह</strong>ॴ ओ कािट ने लै। कुकुर धीरे-धीरे बकरी बच् चाक लग जा ओकरा संग खेलऽ लागल जेना एक दोसराकिज गरी <strong>ह</strong>ुअए। एतवीमे ललन जी <strong>ह</strong>मरा मुँ<strong>ह</strong> िद स <strong>दे</strong>िख बजला- “औ जी अ<strong>ह</strong>ाँ कोन दुिन याँमे छी <strong>ह</strong>मरा सभतखैनसँ अ<strong>ह</strong>ाँपर कते ग प कऽ र<strong>ह</strong>ल छी आ अ<strong>ह</strong>ाँकेँ ते कोनो याने नि<strong>ह</strong> ।”<strong>ह</strong>ुनक ग प सुिन क<strong>ह</strong>िल एिन - “यौ जी अपन सब<strong>ह</strong>क ग प तँ <strong>ह</strong>ोइते र<strong>ह</strong>त एतय <strong>दे</strong>िख यो कुकुर आ बकरीकेम। <strong>ह</strong>मरा अ<strong>ह</strong>ाँ सँ तँ िन क यए<strong>ह</strong> सभ, जकरामे कोनो भेद-भाव नि<strong>ह</strong> छैक। दुनू दू जाित क आ ेम अपनोसँवेसी।” वा तवमे िज नगी तँ ए<strong>ह</strong>ने <strong>ह</strong>ेबक चा<strong>ह</strong>ी जि<strong>ह</strong> मे कोनो भेद-भाव नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ए।मानेर मनुजपाँचटा लघुकथाईरक्षा-बधन पवर्केँ िबतला तीन मास भऽ गेल छलैक। <strong>दे</strong>वानजी एखनो राखीकेँ तावीज जकाँ ब<strong>ह</strong>ले रखनेछलिथ।79


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>म पुछिलयि<strong>ह</strong>, “<strong>दे</strong>वानजी, एतेक िदनक बादो ई <strong>ह</strong>ाथमे रखने छी। िकएक?”जावाब <strong>दे</strong>वक बदला ओ <strong>ह</strong>मरे पूिछ <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>, “ई की छैक।”<strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>िलयि<strong>ह</strong>, “राखी।”ओ क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>- “जखन एकर नामे छैक राखी तखन फेकी िकएक। राखी मयदाक बधन अिछ, तैँ राखी।”ी-िलंग“ि<strong>ह</strong>दीक पचास ितशत शद ीिलंग आ पचास ितशत शद पुिलंग अिछ।”“नि<strong>ह</strong>, पचास ितशतसँ िकछु बेसी पुिलंग <strong>ह</strong>ोइत अिछ।”“नि<strong>ह</strong>, उटे अ<strong>ह</strong>ाँ बािज गेल<strong>ह</strong>ुँ। पचाससँ िकछु बेसी ितशत शद ीिलंग <strong>ह</strong>ोइत अिछ।”“जाइ शदक बारेमे नि<strong>ह</strong> बुझल र<strong>ह</strong>ैत छैक से िपिलंग भऽ जाइत छैक, फेर पुिलंगक ितशत बेसी िकएक ने<strong>ह</strong>ेतैक।”“आ जाि<strong>ह</strong>मे स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोबय ओकरा ीिलंग कि<strong>ह</strong> दी, तँ ीिलंगक ितशत बेसी िकएक ने <strong>ह</strong>ेतैक।”“ीिलंगपर लोक बेसी साकांक्ष र<strong>ह</strong>ैत अिछ तैँ ीिलंगक ितशत बेसी छैक आ <strong>ह</strong>ोब<strong>ह</strong>ोक चा<strong>ह</strong>ी।”आपरेर कूल जाइत छल िक चूड़ीबला रोिक पुछलकैक, “कैसे <strong>ह</strong>ो रेर “तुम”?रेर ओकरा सबोधनपर िखिसया कऽ क<strong>ह</strong>लकैक, “आप क<strong>ह</strong>ो”।चूड़ीबला सवाल जािन उर <strong>दे</strong>लकैक- “मैं तो ठीक <strong>ह</strong>ूँ, तुम क<strong>ह</strong>ो”।फेर रेर िखिसयाइत बाजल, “तुम न<strong>ह</strong>ॴ आप क<strong>ह</strong>ो, मैंने क<strong>ह</strong>ा न, तुमसे”।“तो ठीक <strong>ह</strong>ै”।80


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आ गुनधुन करैत ओ आगाँ बिढ़ गेल। ओकरा िकछु समिझ नि<strong>ह</strong> अएलैक।लोरीरेवे-टेशनक बगलमे रेलक टुटल-फाटल क्वाटर्र, झोपड़पी सन रेल कॉलोनी।खाटघरसँ आएल यामानद क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>, “झाजी, खाटघर बड़ सुदर जग<strong>ह</strong> अिछ। साँझ खन कऽ ओतऽ ए<strong>ह</strong>नलगैत छैक जेना वगर् पृवीपर उतिर गेल <strong>ह</strong>ोइक।”<strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>िलयि<strong>ह</strong>, “मुदा जाए आ आबक कतेक भारी समया छैक। एक तँ <strong>ह</strong>ावर्र लाइनक न<strong>ह</strong>ू चलऽवालीगाड़ी आ ताि<strong>ह</strong>पर सँ दादरमे चेज कऽ चचर्गेट जाएब।”“दादरसँ चेज िकएक। नरीमन वाइट जेबाक लेल सोझे छपित िशवाजी चिल जाइत छी।” ओक<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>।<strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>िलयि<strong>ह</strong>, “<strong>ह</strong>मरा लेल तँ दि<strong>ह</strong>सरक रेल क्वाटर्रे सभसँ उम।”“मुदा रेलक पटरीसँ सटल रेलक क्वाटर्र। आवाज कतेक अबैत छैक। सिदखन िनद <strong>ह</strong>राम र<strong>ह</strong>ैत छैक।”<strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>िलयि<strong>ह</strong>, “नि<strong>ह</strong> ए<strong>ह</strong>न बात नि<strong>ह</strong> छैक। <strong>ह</strong>मरा तँ रेलक आवाज संगीत लगैत अिछ। जावत तक गाड़ीसभ चलैत र<strong>ह</strong>ैत अिछ चैनक िनद अबैत अिछ। मुदा जखन कखनो गाड़ी रुिक जाइत अिछ फटसँ िनटूिट जाइत अिछ, जेना माँक लोरी िबच्चेमे बद भऽ गेल <strong>ह</strong>ोए।”ओ क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>, “अ<strong>ह</strong>ाँ रेल-कमर्चारी तऽ ने छी? ”भूख-भूख भाकुरमड़ुआक म<strong>ह</strong>ीना छलैक मुदा खेतमे मड़ुआ नि<strong>ह</strong>। धानक म<strong>ह</strong>ीना एलैक मुदा खेतमे धान नि<strong>ह</strong>। आँसुक म<strong>ह</strong>ीनागेलैक मुदा खेतमे आँसु नि<strong>ह</strong>। योतक म<strong>ह</strong>ीना छलैक मुदा कतौसँ योँत नि<strong>ह</strong>। खएबाक समए छलैक मुदाघरमे अ नि<strong>ह</strong>। खेलबाक म<strong>ह</strong>ीना छलैक मुदा घरमे उमंग नि<strong>ह</strong>।ओ िचतंग सुतल छल िक धरिनपर कतौ पाँच िलखल लगलैक। पाँच यानी पाँच फूल। पाँच यानी पाँच लोटाजल। पाँच यानी पाँच आँगुर।81


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मुदा ओकर भूख खीिच कऽ ओकरा पाँच राखीपर लऽ गेलैक।ाणक बेटा यानी प<strong>िव</strong> लोक। भोजनक समया मुदा वभाव सुदर। पढ़ाइमे किनयो आसकैत नि<strong>ह</strong>।चयर्क सभ गुणसँ पिरपूणर् मुदा पेटमे वाला।तुर नि<strong>ह</strong>, ताग नि<strong>ह</strong>। कतऽसँ आनत राखी। लडू बाबाक फाटल सीरकमे सँ कनेक तुर आ थोड़ तागिघचलक आ बना लेलक राखी। राखी सन नि<strong>ह</strong> लगैक मुदा रािखये छलैक। रंग नि<strong>ह</strong> छलैक घरमे तँ फूलतोिड़ फूलक रंग ओि<strong>ह</strong> तुर आ तागपर लगौलक। मुदा राखी बनलै सफर् चािर। पाँच नि<strong>ह</strong> पुरलैक।राखी पुरान सन लगैक। भेलैक राखी लेबऽ सँ केयो मना ने कऽ िदए। ए<strong>ह</strong>न कतौ राखी भेलैक अिछ।एक राखी वैजी केँ पि<strong>ह</strong>राबऽ लागल तँ वैजी क<strong>ह</strong>लिथ<strong>ह</strong>, “ पि<strong>ह</strong>ने ीकृणजीक मूितर्मे बाि<strong>ह</strong> आऊ।”ीकृणजीक लग जा थोड़ेक काल ठाढ़ भऽ वापस आिब गेल कारण राखी तँ छलैक िसफर् चािर। ीकृणजीतीन िदनक भूखल पेटमे की अ <strong>दे</strong>िथन।वापस आिब रक्षाबधन रक्षाक <strong>ह</strong>ेतु एकटा राखी सुमनजीकेँ, एकटा मदनजी केँ, एकटा रमणकेँ आ एकटाबैजी कँ ब<strong>ह</strong>लक। बदलामे िकछु अनाज भेट गेलैक।मोन उसा<strong>ह</strong>सँ भिर गेलैक। िनरा<strong>ह</strong>ारकेँ लगलैक जेना भूखक टाइपमे भाकुर आिब गेलैक। खेतमे फिसल नि<strong>ह</strong>,घरमे अ नि<strong>ह</strong> मुदा मोन उमंगसँ भिर गेलैक।उमेश मंडलक दूटा लघुकथा-1) आधा भगवानपरोपामे मपुराकेँ छोिड़ एोटा गाम ए<strong>ह</strong>ेन नि<strong>ह</strong> अिछ जै गाममे अइबेर धानक खेती भऽ सकल। एकरकारण भेल रौदी। कतेक गाममे तँ धानक बीआ िब रारेमे पािन दुआरे जिर गेल।मपुरामे धानक खेतीक सुतरैक कारण अिछ जे एि<strong>ह</strong> गामक िक सान मे<strong>ह</strong>नती छिथ , आशावान छिथ । एि<strong>ह</strong>गामक िक सान आपसमे तालमेल कऽ कऽ लगभग चािर बीघापर एकटा बोिड़ ंग गरौने छिथ । तइपर सँ82


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जोताॅसक जमीन थोड़े िन चरस से<strong>ह</strong>ो छै। मपुराक लोक सा<strong>ह</strong>सी आ मे<strong>ह</strong>नती <strong>ह</strong>ोइ छिथ से परोपाक लोककेँबुझल छि <strong>ह</strong> ।<strong>िव</strong> शेसर मपुरेक एकटा िक सान जे आइ अपन सासुर िभ ठपुर <strong>िव</strong> दा भेल। िभ ठपुरक सीमानेपर एकटा बाबनबीघाक पोखिर। पोखिर म<strong>ह</strong>ारेपर कूल से<strong>ह</strong>ो अिछ। ओि<strong>ह</strong> ठाम नवा<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत <strong>दे</strong>िख <strong>िव</strong> शेसर सोचलक जे दशर्नकरैत जाएब। जॱ क<strong>ह</strong>ॴ सार भेट जेता<strong>ह</strong> तँ संगे िन किल जाएब। सए<strong>ह</strong> केलक।मंडपक आगूमे <strong>िव</strong> शेसर ठाढ़ भेल। तखने कीतर्न मंडलीसँ िन किल जीयालाल <strong>िव</strong> शेसरकेँ पुछल- “पा<strong>ह</strong>ुनकी <strong>ह</strong>ाल-चाल...। घरपर सँ एिल ऐ आिक गामसँ आिब ये र<strong>ह</strong>ल छीऐ? ”अपन सार जीयालालकेँ िच <strong>ह</strong>ैत <strong>िव</strong> शेसर बाजल- “गामेसँ अबै छी, अ<strong>ह</strong>ॴ ओि<strong>ह</strong> ठाम जाएव। ”“अच् छा-अच् छा चलू। ” क<strong>ह</strong>ैत जी यालाल परसाद बलाकेँ शोर पाड़ैत क<strong>ह</strong>लक- “<strong>ह</strong>े यौ, ीमो<strong>ह</strong>न बाबू, कनेपरसाद <strong>दे</strong>ल जाउ पा<strong>ह</strong>ुन छिथ ।”परसाद बला चङेरा नेने ीमो<strong>ह</strong>न आिब <strong>िव</strong> शेसरक <strong>ह</strong>ाथमे दैत जीयालाल िद िश <strong>दे</strong>खैत पुछलकिन - “कोन गाँपा<strong>ह</strong>ुन र<strong>ह</strong>ै छिथ ?” जी यालालक बाजवसँ पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong> शेसर कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लकिन - “मपुरा र<strong>ह</strong>ै छी। ”“अच् छा..ऽ, आब िच ि <strong>ह</strong> गेलॱ, ऐ बेर अ<strong>ह</strong>ुँ सभकेँ तँ रौिद ये भऽ गेल िक ने। धान तँ नि<strong>ह</strong> ऐ भेल <strong>ह</strong>एत? ”ीमो<strong>ह</strong>नक मुँ<strong>ह</strong> िद स <strong>दे</strong>खैत <strong>िव</strong> शेसर क<strong>ह</strong>लकिन - “धान िक एक ने <strong>ह</strong>एत। <strong>ह</strong>म सभ अपनो अद<strong>ह</strong>ा भगवान छीसे नि<strong>ह</strong> बुझल अिछ ।”<strong>िव</strong> शेसरक जबाव सुिन ीमो<strong>ह</strong>न िक छु बजला नि<strong>ह</strong> । बगलमे ठाढ़ पान-सात आदमीकेँ <strong>दे</strong>ख ट<strong>ह</strong>ैल परसाद बाटएलगला<strong>ह</strong>।जीयालाल आ <strong>िव</strong> शेसर दुनू सारे-ब<strong>ह</strong>नोइ घरपर <strong>िव</strong> दा भेला। रा तामे जखन लाउड पीकरक अाबाज कमलैतखन असिथ रसँ जी यालाल <strong>िव</strong> शेसरकेँ पुछल- “पा<strong>ह</strong>ुन, अ<strong>ह</strong>ाँ जे क<strong>ह</strong>िल ऐ <strong>ह</strong>म सभ अद<strong>ह</strong>ा भगवान अपने छी सेकोना?”<strong>िव</strong> शेसर- “बरनी, पि<strong>ह</strong> ने अ<strong>ह</strong>ाँ ई क<strong>ह</strong>ू जे नवा<strong>ह</strong> अ<strong>ह</strong>ाँसभ िक अए ठनने िछ ऐ। ”जीयालाल जबाव सुनैक पित क्षामे तुरत जबाव <strong>दे</strong>लक- “<strong>दे</strong>खै नै िछ ऐ पािन क चलैत एो अना धानक खेतीनि<strong>ह</strong> भेलै<strong>ह</strong>ेँ।”<strong>िव</strong> शेसर मु कुराइत बाजल- “<strong>ह</strong>मरा सब<strong>ह</strong>क आठ अनासँ दस-बार<strong>ह</strong> अना तक धानक खेती भेल अिछ ।अ<strong>ह</strong>ॴ क<strong>ह</strong>ू जे <strong>ह</strong>म सभ अद<strong>ह</strong>ा भगवान भेलॱ की नि<strong>ह</strong> ?।”83


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्2) रूपैआक ढेरीफुदकैत फुिल या िक ताब-काँपीक ब ता मािट क रैकपर रािख माएकेँ ताकए लगली<strong>ह</strong>। माए आंगनमे नि<strong>ह</strong>छली<strong>ह</strong>। पछुआरमे गोर<strong>ह</strong>ा पाथैत छली<strong>ह</strong>। ओना गोर<strong>ह</strong>ा पाथैक समए नि<strong>ह</strong> छल तेँ फुिल याक मनमे गोर<strong>ह</strong>ा पाथैकबात ऐबे नि<strong>ह</strong> कएल छल। मुदा तकबो करैत आ शोरो पाड़ैत। आंगनसँ िन किल जखने फुिल या डेिढ़ या लगआयिल की गोर<strong>ह</strong>ा मचान लगसँ माएक बाजब सुनलक। गोर<strong>ह</strong>ा मचान लग प<strong>ह</strong>ुँचते फुिल या <strong>दे</strong>खलिन जे माएगोर<strong>ह</strong>ा पािथ र<strong>ह</strong>ली<strong>ह</strong>ेँ। मनमे तामस उठए लगलिन जे एक तँ काित क मास त<strong>ह</strong>ूमे सूय तक समए, ई कोनसमए भेल। अनेरे ठंढ़ लगतिन । मन खराब <strong>ह</strong>ेतिन । मुदा िक छु बाजिल नि<strong>ह</strong> । अ पन बात बाजिल - “माए,परसू मधुबनी जाएब। लड़की सब<strong>ह</strong>क बीच ऽमि<strong>ह</strong> ला सशक् तीकरणऽ <strong>िव</strong> षयक ित योिग ता अिछ । सॱसे िज लाकछाा सभ र<strong>ह</strong>ती<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ जाएब। ति<strong>ह</strong> ले कमसँ कम पच् चीस टा रूपैआक ओिर यान कए <strong>दे</strong>।”मधुबनीक नाओ सुिन अपन सभ सुिध -बुि िब सिर गेली<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ाथ गोबरपर र<strong>ह</strong>िन , आँिख बेटीक आँिख पर अामन अकासमे कटल धागाक गुडी जकाँ उड़ए लगलिन । पँजरामे बैिस फुिल या क<strong>ह</strong>ए लगलिन - “माए, <strong>ह</strong>मराजरूर इनाम भेटत। ”अकाससँ माएक मन धरतीपर खिस पड़ल, मने-मन सोचए लगली<strong>ह</strong> जे पच् चीस रूपैआ कतऽ सँ आनब?क<strong>ह</strong>लिख न- “ बुच् ची, ताबे ककरोसँ पैइच लऽ ले<strong>ह</strong> िक ए तँ जुग-जमाना बदिल र<strong>ह</strong>ल अिछ , िब नु पढ़ल-िल खललोककेँ कोनो मोजर र<strong>ह</strong>तै। तेँ कोनो धरानी रूपैआक ओिर यान कऽ ले<strong>ह</strong>। गाए िब आएत तँ दूध बेिच कऽ दऽ<strong>दे</strong>बै।”माएक बात सुि न फुिल या मु कुराइत क<strong>ह</strong>लकिन - “धुर बुिढ़ या नि<strong>ह</strong> तन, तीिन रूपैये गोर<strong>ह</strong>ा िब काइ छै, दसेटाबेिच लेब त<strong>ह</strong>ीमे तँ तीस रूपैआ भऽ जाएत। तइले ककरोसँ मुँ<strong>ह</strong> छो<strong>ह</strong>िन िक ऐ करब। ई तँ रूपैआक ढेरीिछ अौ। जखैन जे रूपैआक काज <strong>ह</strong>ेतौ, तखैन ते बेिच िल <strong>ह</strong>ेँ। तोरा िक कोनो <strong>ह</strong>ेलीके टर कीनैक छओ? ”गंगेश गुंजन84


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लाट सा<strong>ह</strong>ेबक िकरानीएकटा राजधानी र<strong>ह</strong>य। राजधनीक राजमागर् एकटा <strong>िव</strong>शाल पुलसँ बाँटल छलैक दू िदश। वेश उफंच, भय।साधरणतः पुल पर जा केँ से<strong>ह</strong>ो चलवाक अनुमित र<strong>ह</strong>ैक। खालीश जखन राजधानी वा बड़का राजधनीसँसाट अबिथन आ <strong>ह</strong>ुनक गाड़ी रायक सुख समृि <strong>दे</strong>ख, ट<strong>ह</strong>लऽ बूलऽ अबैत तँ ओि<strong>ह</strong> बड़का पुलकेँ मरमितकएल जाइक, बाढ़िनसँ ब<strong>ह</strong>ारल जाइक आ मुरैठा बंदूकवला िसपा<strong>ह</strong>ी सब लोक केँ बैला दैक। सॱसे पुलखाली करवा <strong>दे</strong>ल जाइक।पुल पर काते-काते भीख मांगिन<strong>ह</strong>ार सब बैसेत र<strong>ह</strong>य। एकटा टंगटुी बुिढ़या आगांमे कारी खोइंझा चैथड़ापसारने, एकटा कोिढ़ फूटल ग-गसँ पीज ब<strong>ह</strong>ैत वषर् पैंतीसक पुरुष, एकटा अ<strong>ह</strong>री मौगी बामा <strong>ह</strong>ाथमेअलमुिनयांक िपचकल िछपली लेने दि<strong>ह</strong>ना <strong>ह</strong>ाथे ढील कुिरयबैत आ कएटा आओर िभखािर। क्यौ गलल आंगुरसबपर मैल कुचैल चेथड़ा ब<strong>ह</strong>ने माछी िभनकैत तँ क्यो ठु पएर पसारने।एकटा ना बुढ़वा जे कए वषर्सँ पुलपर भीख मांगऽ बैसैत छल आ जकर मुं<strong>ह</strong>-नाक िमिल कऽ बरौबिरछलैक वीभस खािधजकां, से भिरसक मिर गेल। औरे जग<strong>ह</strong> पर दू टा आ<strong>ह</strong>र भाय-ब<strong>ह</strong>ीन <strong>ह</strong>ाथ पसािर कऽभीख मांगऽ बैसऽ लागल र<strong>ह</strong>य। मे<strong>ह</strong>ी सुरमे राम नाम जपैत दाता धम लोकिनक गुन गबैत।परोपाक लोक सब बड़ दानी र<strong>ह</strong>य। ऋण-पैंच लऽ कऽ दान <strong>दे</strong>िन<strong>ह</strong>ार। रोज िदन घामे पिसने अपिसयांत,दरबार प<strong>ह</strong>ुंचवाक लेल एक दोसराकेँ धिकयबैत। <strong>ह</strong>कमैत। तइयो मुदा, बगलीसँ कैंचा िनकािल टुन टुन भीखदैत। मनि<strong>ह</strong> मन खॱझाइतो मुदा यथा साय <strong>दे</strong>न<strong>ह</strong>ुं जाइत।एकटा राजाक िकरानी सब िदन अपन िडपटी बजय, ओ<strong>ह</strong>ी बाटे लाट सा<strong>ह</strong>ेबक कायलय जाय। बड़का पुलचढ़ैत काल िभखमंगा सब पर पि<strong>ह</strong>ने दयार्, फेर तमसाइत ककरो एकटा पाइ खसबैत चिल जाय।एक िदन ओ लाटक िकरानी दुनू नेा अ<strong>ह</strong>रा भय ब<strong>ह</strong>ीन केँ <strong>दे</strong>िख कऽ बड़ क्लेिशत भेल। ओ सोचलक,सए<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खू सृि। एि<strong>ह</strong> दुनू नेनाकेँ रौद-बसात, जाड़-गरम सबमे दूटा पाइ लेल एि<strong>ह</strong>ना बैसऽ पड़तैक भिरजनम।ओि<strong>ह</strong> िदन ओकरा पुल पर चढ़ले ने पार लगैक।दोसर िदन फेर ओ िकरानी जाइत र<strong>ह</strong>य। ऽमािलक दू गो पइसा...।ऽओ ठमिक गेल। ओि<strong>ह</strong> कोिढ़ फूटल लोककेँ <strong>दे</strong>खलक। पि<strong>ह</strong>ने तँ खूब घृणा भेलैक, ओकरासँ िभखािर फेरयाचना कयलकैक। माथ पर चड रौद। कत<strong>ह</strong>ु सीकी ने डोलैत। अयिन<strong>ह</strong>ार गेन<strong>ह</strong>ार सब घामे न<strong>ह</strong>ायल आिभखमंगा सब तँ आओर। पजरैत रौदमे बैिस कऽ भीख मंगैत <strong>दे</strong>िख, लाटक िकरानीकेँ बड़ ोध उठलैक।ऽतोरा एि<strong>ह</strong> रौदमे भीख मांगऽ के क<strong>ह</strong>ैत छौ बैिस कऽ...?ऽऽकी करबै? ई पेट...? ओ पेट िदस <strong>दे</strong>खबैत दांत बा<strong>िव</strong> <strong>दे</strong>लकै। िकरानीकेँ आर तामस उिठ गेलैक। ऽतखनमर...।ऽओ ओकरा पाइ नै <strong>दे</strong>लकैक। आगां बिढ़ गेल।िभखािर दोसर िदन फेर टोकलकैक ऽमािलक आइ एो गो पाइ नै <strong>दे</strong>लक कोनो दाता धम ने...ऽ िकरानीओकरा गु<strong>ह</strong>िर कऽ <strong>दे</strong>खलकैक।85


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्तँ मारलैं िकएक ने पकिड़ कऽ, दाता धम सब केँ जे ऐ लू<strong>ह</strong> रौदमे दांत बािब कऽ िकिकयाइत बैसल छें?ऽओ ोधे मा<strong>ह</strong>ुर <strong>ह</strong>ोइत क<strong>ह</strong>लकैक।<strong>ह</strong>म कोिढ़यो लोक... बाबू भैयाकेँ मारबै... कोना कऽ मािलक?ऽ ओ दया ........ दांत िचयािड़ <strong>दे</strong>लकैक।तखन लाटक िकरानी गुन-धुनमे पिड़ गेल।ऽएकटा कर। मािर नि<strong>ह</strong> सकैत छ<strong>ह</strong>क तँ बाबू भैय सबकेँ एि<strong>ह</strong> पीजुआ<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ाथे छू तऽ सकैत छऽ? <strong>ह</strong>ाथ धऽकऽ कि<strong>ह</strong> तँ सकैत छ<strong>ह</strong>क?ऽ ओ िकछु सोचैत क<strong>ह</strong>लकैक आ चिल गेल।दोसरा िदन ओि<strong>ह</strong> िभखािरकेँ फेर बैसल <strong>दे</strong>िख लाटक िकरानी केँ तामसे <strong>दे</strong><strong>ह</strong> जिर गेलैक।मिरयो ने जा <strong>ह</strong>ोइत छऽ जे उसनाइत, कुकुर जकाँ दुर दुरायब सुनैत तर<strong>ह</strong>थी औरेत र<strong>ह</strong>ैत छऽ?ऽओ ग्लािनसँ मूड़ी गॲित लेलक।तेसर िदन ओ फेर पुछलकैक िभखािर के ऽकी सोचलऽ?ऽ आ चिल गेल।चािरम िदन ओि<strong>ह</strong> पुल पर वातावरणें दोसर र<strong>ह</strong>ैक। ब<strong>ह</strong>ुत रास उजरा धेती कुरता वला लोक सब पएरझटकािर कऽ पड़ायल जा र<strong>ह</strong>ल छल आ कोिढ़या िभखािर सब <strong>ह</strong>ुनका सभक पाछां-पाछां खे<strong>ह</strong>ािड़ र<strong>ह</strong>ल छलैन।जे गोटय घेरा गेल र<strong>ह</strong>िथ से सब जेबी सँ पाइ िनकािल र<strong>ह</strong>ल छला<strong>ह</strong>। पड़ाि<strong>ह</strong> जकां लागल छल। कोिढ़या,आ<strong>ह</strong>र, नांगर, सब िभखमंगा लोककेँ घेिर कऽ ठाढ़ भऽ जाय। लोककेँ पुल पर दऽ कऽ गेने िबना उपायनि<strong>ह</strong> छलैक। ओतऽ छोट िछन <strong>ह</strong>ड़-िबरड़ो मचल छलैक। राजधनीक ओि<strong>ह</strong> बड़का <strong>िव</strong>शाल पुल पर एकटाभयसँ आतंिकत वातावरण चतरल जा र<strong>ह</strong>ल छलैक।ओ लाटक िकरानी, िकछु फराकेसँ डरायल-डरायल पुछलकैक ऽकी <strong>ह</strong>ौ?ऽ कोिढ़ लोक सोझ भऽ कऽ ठाढ़र<strong>ह</strong>ैक। ओकर <strong>ह</strong>कमैत<strong>ह</strong>ुं मुखाकृित पर खुशी पसरल छलैक। आ ओि<strong>ह</strong> िकरानीक ितयें कृतज्ञताक प<strong>िव</strong>आभास।ऽकम सँ कम एतवा तँ <strong>ह</strong>मरा सब कइये सकै छी। अपना सड़ला<strong>ह</strong> ग<strong>ह</strong>ाइत <strong>ह</strong>ाथे बाबू बबुआन सबकेँ दौिड़-दौिड़ कऽ छुिबयो तँ सकै छी...।ऽआ ओ िकरानी, ओ<strong>ह</strong>ी िदन ओि<strong>ह</strong> राजधनीसँ <strong>िव</strong>दा भऽ गेल।डॉ. शेफािलका वमआनक बड़ाइ86


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्भटकैत भूकैत एकटा बड पुरान िशय अपन गुरु लग प<strong>ह</strong>ुँचल . गुरु अपन िशय के <strong>दे</strong>िख आािदत भउठला<strong>ह</strong> ... की <strong>ह</strong>ाल छैक िशय सुदरम , जीवन कोना बीती र<strong>ह</strong>ल अिछ अ<strong>ह</strong>ांके ?<strong>ह</strong>म ते बड अभागल छी म<strong>ह</strong>ाराज... कलपैत िशय बाजल ..की भेल.. अ<strong>ह</strong>ाँ ते ज्ञान क पोटरी ल क एि<strong>ह</strong> ठाम से गेल छी..<strong>ह</strong>म जाि<strong>ह</strong> वतु कामना करैत छी वै<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मरा से दूर भ जायत ऐछ.नै ते <strong>ह</strong>म अथपाजर्न केलॲ आ नै तेजीवन क कोनो सुख भोग्लॲ .....ने<strong>ह</strong> भरल वरे गुरु बजला<strong>ह</strong> ..अ<strong>ह</strong>ाँ पि<strong>ह</strong>ने <strong>दे</strong>वा लेल िसखु ,तखन लेवा क लेल सोचब..<strong>ह</strong>म की <strong>दे</strong>ब भगवन ! <strong>ह</strong>मरा अिछए की ? नै ते धन दौलत , नै ते घर -गाड़ी , नि<strong>ह</strong> कपडा ला <strong>दे</strong>ब तंकी <strong>दे</strong>ब ==िनराश वर छलअ<strong>ह</strong>ाँ लग ब<strong>ह</strong>ुत िकछ ऐछ . अ<strong>ह</strong>ाँ चा<strong>ह</strong>ी त लोग के ब<strong>ह</strong>ुत िकछ द सकैत छीचॱकी उठ<strong>ह</strong>ल िशय --की ऐछ जे द सकैत छी <strong>ह</strong>म ?अ<strong>ह</strong>ांके भगवन सुदर बोली <strong>दे</strong>ने छैथ , अ<strong>ह</strong>ाँ चा<strong>ह</strong>ी तो ओकर उपयोग स लोग क तारीफ़ क सकैत छी .दोसर केर बड़ाई क ओकर दय मे ख़ुशी भिर सकैत छी, मुदा अ<strong>ह</strong>ाँ ते एतेक दिर छी जे जाि<strong>ह</strong> मे एकोपाई नै खचर् <strong>ह</strong>ोयत अिछ , उ<strong>ह</strong>ो नै क सकैत छी. आदमी के कंजूस नै <strong>ह</strong>ेवाक चा<strong>ह</strong>ी, भगवन जे <strong>दे</strong>ने छैथ ओकराजतेक बंटब ओतेक बडत.. ककरो बड़ाई करब ते अ<strong>ह</strong>ांक अपने सपता कभान <strong>ह</strong>ोयत , मोने उदारता क भाव र<strong>ह</strong>त अ<strong>ह</strong>ाँ लग वाणी क धन ऐछ, दय के <strong>िव</strong>शाल बनाऊ एक बातजािन िलय ककरो बड़ाई केने से ओ पैघ नै <strong>ह</strong>ोयत छैक वरन बड़ाई करय वाला लोग क दृि मे पैघ भजायत अछ . अ<strong>ह</strong>ाँ खाली पयबा लेल जनैत छी तैं दुखी र<strong>ह</strong>ैत छी . जे दैत छैथ ओ <strong>दे</strong>वताछैथ आ <strong>दे</strong>वता कि<strong>ह</strong>यो अभावत नै र<strong>ह</strong>ैत छैथ ...............िशय गुरु क पैर पर खिस पडल .............ेमच पंकज87


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मश:....आइ दरमा<strong>ह</strong>ा बढ़ल र<strong>ह</strong>िन।दरमा<strong>ह</strong>ा की बढ़तिन कपार। एक पाइ बढ़लिन दरमा<strong>ह</strong>ा, तीन पाइ बढ़लैक म<strong>ह</strong>गी। सबचीजक दाम अकास छूने छैक। तखन ?गुनधुन करैत ऑिफससँ डेरा अएला<strong>ह</strong>। कपड़ा फेरलिन। सोफापर धमसँ बैिस गेला<strong>ह</strong>। माथभारी बुझेलिन। पंखा चला <strong>दे</strong>लिथन। चा<strong>ह</strong> पीबाक इच्छा भेलिन। चा<strong>ह</strong> बनाबऽ क<strong>ह</strong>लिथन।आँिख मूिन लेलिन। माथपर पंखा नािच र<strong>ह</strong>ल छलिन।बेटी चा<strong>ह</strong> लऽ कऽ प<strong>ह</strong>ुँचलिन। आँिख खुजलिन। बेटीकेँ <strong>दे</strong>खलिन। बेटी बीस वषर्क भऽगेलिन। अएँ, बीस वषर्क ! आँिख उनिट गेलिन। सोफापर ओंघरा गेला<strong>ह</strong>।पंखा निचते छैक। निचते र<strong>ह</strong>तैक ?पाँचटा लघुकथा१. मिरिचकाकुमार मनोज कयप'<strong>ह</strong>े <strong>ह</strong>र, <strong>ह</strong>मर<strong>ह</strong>ु कर<strong>ह</strong>ु ितपाल ' - भवानीबाबूक मुँ<strong>ह</strong> सँ िनकलल एि<strong>ह</strong> गीतक भावाथर् मु<strong>ह</strong>ला केअबाल-वृ ायः सभ के बुझल छलैक । एते तक िकं नेनो-भुटको सभ बुिझ जाईतछल जे भवानीबाबू आब भोजनक ितक्षा कय र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> आछ ।भवानीबाबू -- िजला पिरषदक सेवा-िनवृत बड़ा बाबू । सती जमाना मे भवानीबाबू एक-एक टारुपैया जमा कऽ कऽ श<strong>ह</strong>र मे जमीन खरीद लेलिन। मुदा घर टा बिन सकलिन सेवा-िनवृितके बा<strong>दे</strong> । सेवा-िनवृित पर भेटल सभ पाई के लगा कऽ बनलिन चािर कोठली के पंा-पुख्ता मकान । जि<strong>ह</strong>या मकान बिन कऽ पूरा तैयार भऽ गेलिन ति<strong>ह</strong>या भवानीबाबू बा<strong>ह</strong>र ठाढ़88


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्भऽ कऽ बड़ी काल तक जो<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> ओि<strong>ह</strong> मकान के । जतबा खुशी शा<strong>ह</strong>ज<strong>ह</strong>ाँ केताजम<strong>ह</strong>ल बनबा कऽ नि<strong>ह</strong> भेल <strong>ह</strong>ेतैक; ओि<strong>ह</strong> सँ कैक गुण आिमक खुशी भवानीबाबू के भेटर<strong>ह</strong>ल छलिन 'अपन' मकान के <strong>दे</strong>िख कऽ । <strong>ह</strong>ाथक सभ पाई खतम भऽ जेबाक से<strong>ह</strong>ो आईकोनो दुख नि<strong>ह</strong>ं बुझा र<strong>ह</strong>ल छलिन <strong>ह</strong>ुनका । दुख भेलिन तऽ बस एतबे जे किनयाँ एि<strong>ह</strong> मकानके <strong>दे</strong>खबा लेल नि<strong>ह</strong>ं रि<strong>ह</strong> सकलिखन ।चारु कोठली दुनू बेटा मे आपस मे बँटा गेल - दू टा कोठली दुनू बेटा-पुतो<strong>ह</strong>ू के आ दू टापोता-पोती के लेल । पूजा , टोर, पा<strong>ह</strong>ुन-परख एि<strong>ह</strong> सभ लेल घरक कमी रि<strong>ह</strong>ये गेल । आबभवानीबाबू कतऽ जाथु ? अंत मे दुनू बेटा-पुतो<strong>ह</strong>ू सवर्-समित सँ िनणर्य कऽ कऽ <strong>ह</strong>ुनका आय<strong>दे</strong>लकिन बालकनीक एकटा कोन मे । किनयाँ तऽ पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong>ं वगर्वासी भऽ चुकल र<strong>ह</strong>िथन ।भवानीबाबू अपने बनाओल घर मे आन बिन बालकनी के एक कोन मे टुटल<strong>ह</strong>वा चौकी परसमय काटऽ लगला<strong>ह</strong> । <strong>ह</strong>द तऽ तखन भऽ गेल जखन एक िदन भवानीबाबू के पेट से<strong>ह</strong>ो बँटागेलिन एक मि<strong>ह</strong>ना जेठका बेटाक घर सँ तऽ दोसर मि<strong>ह</strong>ना छोटका बेटा घर सँ ।आई भवानीबाबू बड़ी काल धिर न<strong>ह</strong>ा-धो कऽ बैसल गीत गबैत रि<strong>ह</strong> गेला<strong>ह</strong> ---बीच-बीच मे नजिरयाचक-भाव सँ दुनू भाईक भनसा घर िदस से<strong>ह</strong>ो बेरा-बारी सँ जाईत र<strong>ह</strong>ल । गीत अंतरा धिरप<strong>ह</strong>ुँिच गेल । वर मिम पड़ऽ लागल----उदास----थाकल---<strong>ह</strong>ारल---<strong>ह</strong>े <strong>ह</strong>र, <strong>ह</strong>मर<strong>ह</strong>ु कर<strong>ह</strong>ुितपाल़़।२ परजाबड़का भैयाक दलान ; दलान नि<strong>ह</strong>ं गामक चौक बुझू़<strong>दे</strong>श-दुिनयाँ, खेत-पथार, नीित-राजनीित सभपर गमगरम ब<strong>ह</strong>स एतऽ सुनबा लेल भेटत । चुनावक समय मे कोनो आन टॉिपक पर ब<strong>ह</strong>स<strong>ह</strong>ुअय ; से कने अनसो<strong>ह</strong>ाँत <strong>ह</strong>ोयत । सभ जुटल लोक चुनावक एक-एक मुा पर तेना िबक्षा-िबक्षा कऽ खोईंछा छोरा र<strong>ह</strong>ल छला<strong>ह</strong> जे कोनो सेफोलोिजट टी०वी० पर की करता<strong>ह</strong> ।बौवूबाबूक क<strong>ह</strong>ब र<strong>ह</strong>िन जे एि<strong>ह</strong> बेर सा पिरवतर्न <strong>ह</strong>ेबे टा करत़़सभ सारूढ सरकार सँ नाखुशआछ । तकर औल ओ सभ एि<strong>ह</strong> बेर चुकेबे करतिन । एि<strong>ह</strong> पर न<strong>ह</strong>वू बमकैत बाजल --'कंा आ<strong>ह</strong>ाँ कतऽ छी !लोकक आँिख नि<strong>ह</strong> बट् टम िछयै जे च<strong>ह</strong>ुँकात <strong>ह</strong>ोईत <strong>िव</strong>कास के नि<strong>ह</strong><strong>दे</strong>खतै ।अपने गाम मे <strong>दे</strong>िखयौ ने जे कतेक के सरकार पंा मकान बना <strong>दे</strong>लकै़क़ंतेक कऽलगड़ा गेलै़ग़ामक लेल रोडो तऽ सैंक्शन भईये गेल आछ । बौवूबाबू ितवाद केलिन--'कोन घरआ कऽलक बात करैत छ<strong>ह</strong>? जा कऽ ओकरा सभ सँ पुछ<strong>ह</strong>क गऽ ने जे कतेक जोड़ी पन<strong>ह</strong>ीखीया कऽ आ कतेक घूस दऽ कऽ घर आ कऽल भेलैयै ?' पेर बजला<strong>ह</strong>--' <strong>ह</strong>ौ ई सरकार पाँचसाल तक जनता के मुखर् बना कऽ अपन धोिध बढ़बैत र<strong>ह</strong>ल । भल <strong>ह</strong>ोअय लोक तऽ ईचोरबा सभ के जमानत जत करा िदअय एि<strong>ह</strong> बेर । ' ई वाद-ितवाद चिलये र<strong>ह</strong>ल छल िकंमखना िबचि<strong>ह</strong>ं मे बाजल --'यौ मािलक ! आ<strong>ह</strong>ाँ आउर किथ लै बेकारे मे बतकटाझु करैत जाईत89


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्छी । <strong>ह</strong>मर मुख<strong>ह</strong>ा बुि तऽ एतबे बुझैत आछ जे केयो जीतऽ; केयो <strong>ह</strong>ारऽ<strong>ह</strong>म सभ तऽ परजाछी, परजे र<strong>ह</strong>ब । ' दलान पर कनी काल लै चुपी पसिर गेल छलै।३ बदलैत समयआई सँ दस वषर् पि<strong>ह</strong>ने जखन ऑफीस सँ घर घुमैत छल<strong>ह</strong>ुँ तऽ <strong>ह</strong>मर नवका वुक्वुर भुिकं कऽआ नवकी किनयाँ गऽर लािग कऽ <strong>ह</strong>मर वागत करैत छली<strong>ह</strong> । आब काल करोट पेिरचुकल आछ <strong>ह</strong>मर पोसुआ वुक्वुर आ किनयाँ दुनु अपन आदित अदला-बदली कऽ लेलिन ।आब घर आबते <strong>ह</strong>मर किनयाँ <strong>ह</strong>मरा पर भुिकं कऽ आ <strong>ह</strong>मर पोसुआ वुक्वुर <strong>ह</strong>मर गऽर लािगकऽ <strong>ह</strong>मर वागत करैत आछ । समय एि<strong>ह</strong>ना बदलैत छै ।४ जरल पेटजेठक चंड दुप<strong>ह</strong>िरयाक मे जखन छाँ<strong>ह</strong>ॲ छाँ<strong>ह</strong> तकैत छैक घाम सँ लथपथ िचपी लागल मैलपिढ़या नुआँ, जे ओकर लाज के झँपबा मे मुिकंल सँ समथर् भऽ र<strong>ह</strong>ल छलैक, पि<strong>ह</strong>रनेएकटा ी कोर मे एकटा दू-तीन बरखक नेना के लऽ कऽ <strong>ह</strong>मरा सोझाँ ठाढ़ भऽ जाईतआछ । िकंताब पर सँ <strong>ह</strong>मर नजिर ओकरा िदस जाईत आछ । ओ ी <strong>ह</strong>मरा सँ याचनाकरैत आछ िकंछु खेबा लेल <strong>दे</strong>बाक। क<strong>ह</strong>ैत आछ जे काि राितये सँ ओकरा दुनू माय-बेटाके मुँ<strong>ह</strong> मे अक एकोटा दाना नि<strong>ह</strong>ं गेलैक आछ । <strong>ह</strong>मरा दया आिब जाईत आछ ओकरा पर। आँगन जा कऽ माय के क<strong>ह</strong>ैत िछयैक । माय भनसा घर मे जा कऽ <strong>दे</strong>खैत आछ -'पोिछ-पािछ कऽ दू मुट् ठी भात भेलै कनेके दािल बाँचल छई तरकारी तऽ बचबे ने केलै ।कतऽ छई ओ ? क<strong>ह</strong>ी बारी सँ केराक दू टुक पात कािट अनतै । अपना बासन मे तऽ नि<strong>ह</strong>ं<strong>दे</strong>बई खाय लेल । 'ओ ी केराक पात लऽ कऽ दुरूक्खा मे छाँ<strong>ह</strong> मे बैस गेल । माय भात आ दािल ओकराआगू मे परिस <strong>दे</strong>लकै । <strong>ह</strong>मर आ<strong>ह</strong> पर कनेक आमक वुच्चो दऽ <strong>दे</strong>ने छलै । ओ ी अपननेना के अपना <strong>ह</strong>ाथ सँ खुआईये र<strong>ह</strong>ल छलै तैयो ओ अनभरोस नेना अपने दुनू <strong>ह</strong>ाथ लगा कऽभकोसऽ लागल र<strong>ह</strong>ै । तखने ओ ी अपन बामा <strong>ह</strong>ाथ सँ नेना के दुनू <strong>ह</strong>ाथ पकिड़ कऽकात कऽ <strong>दे</strong>लकै आ अपने पैघ-पैघ कौर गीड़य लगलै । नेना भुईंयाँ मे ओंघिरया मरैत र<strong>ह</strong>लै।५ जीतक आगूछ<strong>ह</strong>िर मे कनेक तऽ कटािर भेलै िकं <strong>दे</strong>िखते - <strong>दे</strong>िखते सॱसे गाम द<strong>ह</strong>ा गेलै छती सँ उपरपािन ठेिकं गेलै आर बिढ़ते जा र<strong>ह</strong>ल छलै। लोक वतु-जात जे समेिट सकल से समेटलक90


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्नि<strong>ह</strong>ं तऽ जान बचा कऽ पड़ायल । दस-पाँच टा लोक जकरा कोठा छलै से तऽ छत परजा कऽ ाण बचेलक । भुखना के पड़ेबाक कोनो रता नि<strong>ह</strong>ं सुझलै तऽ अपन भीत घरकचार पर चिढ़ गेल । पािनक ओि<strong>ह</strong> मारूक ल<strong>ह</strong>िर मे भीतक घर कतेक काल ठिठतै अड़् ड़ाकऽ खिस पड़लै । चार पर बैसल भुखना आब पािनक ि<strong>ह</strong>लकोर मे ऊब-डुब करैतभिसयायल जा र<strong>ह</strong>ल छल । <strong>ह</strong>ाकरोस कऽ कऽ लोक सभ सँ ने<strong>ह</strong>ोरा कंरैत र<strong>ह</strong>लै बचेबा लेल। सब के तऽ अपन जान के पड़ल छलै़ ओकरा के बचाबओ ।जीवन-मरन के बीच झुलैत भुखना चार के किसया कऽ पक़ंडने भासल जा र<strong>ह</strong>ल छल । ओजीवन <strong>ह</strong>ािरये <strong>दे</strong>ने छल िकं चार एकटा पैघ नीमक गाछ सँ टकरा कऽ कनेक काल लेल<strong>िव</strong>लमलै़ओ पूितर् सँ भिर पाँज गाछ किसया कऽ गाछ के पकिड़ लेलक । चार पेर सँओि<strong>ह</strong>ना भिसयाईत चिल जाईत र<strong>ह</strong>लई । ओ अपना शरीर मे बल अनलक आ पीछड़ैत-चढ़ैतगाछ पर चिढ़ये गेल । गाछक एक पेड़ पर पैर रािख कऽ दोसर सँ अड़िकं कऽ उसासछोड़लक लगलै जेना पुनजर्म भेल <strong>ह</strong>ोई ओकर । गाछ पर ठाढ़ ओ बािढ़क लीला <strong>दे</strong>खैतर<strong>ह</strong>ल । ओि<strong>ह</strong>ना ठाढ़े-ठाढ़ कखन ओकर आँिख लािग गेलै से अपनो नि<strong>ह</strong>ं बुझलक ओ ।भोर मे जखन सुरूजक लाली छीटकलै आ फरीछ भेलै तऽ ओकर आँिख खुजलै । चारूकात तकलक ओ सगरो पािनये-पाि़नक़ंत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु दूर -दूर मे कोनो टा गाछ िकंवा कोनोकोठाक घरक आधा भाग टा मा <strong>दे</strong>खवा मे एलै । अँगैठी-मोर करैत ओ अपन माथक उपरतकलक । तिकंते िघिघयाय लागला साक्षात यमराज के अपना माथक उपर <strong>दे</strong>खलक ओएकटा कारी-भुजुंग सुच्चा ग<strong>ह</strong>ुमन सँाप उपरका डािर मे लपटायल । एक बेर मृयु के मुँ<strong>ह</strong> मेजेबा सँ बाँचल तऽ दोसर मृयु लग मे ठाढ़ । ग<strong>ह</strong>ुमन के डँसल तऽ पािनयो नि<strong>ह</strong>ं मँगैतछै़ओकरा आँिखक आगू अ<strong>ह</strong>ार <strong>ह</strong>ोमय लगलै़आब ओकर ाण जेबा मे कोनो टा भाँगठ नि<strong>ह</strong>ं ।आँिख मुिन लेलक ओ आ आस मृयु के ितक्षा करय लागल ।िकं एक बेर पेर कत<strong>ह</strong>ु सँ ि<strong>ह</strong>मत जगलै ओकरा मे़ऩ<strong>ह</strong>ुँये-न<strong>ह</strong>ुँये ओ दोसर डिर पर आिब गेल़़गाछक एकटा डािर तोरलक आ समधािन कऽ ग<strong>ह</strong>ुमन के माथ पर दऽ मारलक । िनशानसटीक र<strong>ह</strong>लै़सँाप अचेत भऽ कऽ पािन मे खिस पड़लै आ धारक सँग बि<strong>ह</strong> गेलै । भुखना<strong>िव</strong>जयी भाव से चारू कात तकलक । ओकर वीरता <strong>दे</strong>खय वला ओतय के छलै ?91


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong>नीत उपली गुरूवै नम:गुरूर्ा, गुरू<strong>िव</strong>र्णु, गुरूदवो म<strong>ह</strong>ेर:।गुरू साक्षात परम तमै ी गुरूवै नम:।नेनासँ ई लोक माटरजी लेल सुनैत र<strong>ह</strong>ी। <strong>ह</strong>मरो ए<strong>ह</strong>ने माटर सा<strong>ह</strong>ब भेटल जे क<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>, खूब पढ़ू।पढ़ि<strong>ह</strong> के संग अपन जीवनमे से<strong>ह</strong>ो ईमानदार र<strong>ह</strong>ू। ईमानदार र<strong>ह</strong>बै तँ शुरूमे िदत <strong>ह</strong>ोएत, मुदा बादमे एक गवर्म<strong>ह</strong>सूस करब। समाजमे इजत भेटत। झूठ नि<strong>ह</strong> बाजू। अपन बातपर र<strong>ह</strong>ू। जुबानक पा र<strong>ह</strong>ू...। संगे-संगभगवान रामक कथा से<strong>ह</strong>ो बतौलिथन जे ऽरघुकुल रीित सदा चिल आई, ाण जाय पर वचन न जाईऽ आआ॓रराजा <strong>ह</strong>िरंक कथा से<strong>ह</strong>ो क्लासक बाद सुनाबैत र<strong>ह</strong>ै।एते साल से ई सभ गप सुनैत आआ॓र िपता केँ एि<strong>ह</strong> मागर् पर <strong>दे</strong>खैत <strong>ह</strong>मरोमे ई सभ गुण आिब गेल।ईमानदार र<strong>ह</strong>लॱ तऽ क्लास मे फटर् करैत र<strong>ह</strong>ी। नीक कूल-कॉलेज मे एिडिमशन से<strong>ह</strong>ो भऽ गेल। पढ़ाईखम केलाक बाद नीक सन नौकिरयो भेट गेल। गामसँ िदली आिब गेल<strong>ह</strong>ुं। िदली बला भऽ गेल<strong>ह</strong>ुं मुदाबेइमान नि<strong>ह</strong> भऽ सकल<strong>ह</strong>ुं। जकरा लेल िदली जानल जाइत अिछ। ताि<strong>ह</strong> सं िदली लेल लोक क<strong>ह</strong>ैत अिछ,ऽिबन िदल के अिछ िदलीऽ।संजोग सं माटर लड़कीसँ या<strong>ह</strong> भेल। गाममे र<strong>ह</strong>ी। सोचि<strong>ह</strong> लागलॱ, की करी, किनया केँ नौकरी कराबीिक नि<strong>ह</strong>। एक िदन मचान पर गामक लोक लग बैसल र<strong>ह</strong>ी। तखने इलाकामे ितित 55 सालक माटरजीशंकर<strong>दे</strong>व एला<strong>ह</strong>। गप-ठ<strong>ह</strong>ााक बीच किनयाक नौकरीक गप आयल। आ॓ सला<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लिखन, ऽअंयौ किनया केिकए नौकरी छोड़ाएब। <strong>दे</strong>खैत नि<strong>ह</strong> िछऐ मुिखयाक पुतो<strong>ह</strong>ूकेँ। आ॓ क<strong>ह</strong>ां कि<strong>ह</strong>यो कूल जाइत छै। मुिखयाअपन पुतो<strong>ह</strong>ूक बदलामे एकटा मौगी केँ रािख <strong>दे</strong>ने छै। आ॓ गरीब अिछ। आ॓करा मुिखया दू <strong>ह</strong>जार टका दैतअिछ। अि<strong>ह</strong> कलयुग मे िकयो एकरा <strong>दे</strong>खिनयार अिछ? ईमानदारीक जमाना नि<strong>ह</strong> अिछ आब। एकरा सं आ॓ि<strong>ह</strong>गरीबक कयाण भऽ जाइत अिछ आ काजो भऽ जाइत अिछ। अ<strong>ह</strong>ूँ िकए नि<strong>ह</strong> आ॓ि<strong>ह</strong>ना कोनो गरीबक कयाणकऽ दैत छी?ऽ92


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ई गप सुिन कऽ लागल जना <strong>ह</strong>मरा सॱसे <strong>दे</strong><strong>ह</strong> कािठ मािर <strong>दे</strong>लक। <strong>ह</strong>मरा अपना माटरजीक क<strong>ह</strong>ल आआ॓रिपताक आचार-<strong>िव</strong>चार आंिखक आगू घूरय लागल।डॉ . धनाकर ठाकुर<strong>ह</strong>मरा एकर एक बायोडाटा चा<strong>ह</strong>ीयिप बौआ झा यत छलिथ ओ िनणर्य लेने छलिथ जे आई ओ ोफ़ेसर सादक डेरा तिकये के र<strong>ह</strong>ता<strong>ह</strong>।ओ<strong>ह</strong>ुना सािर शारदा क<strong>ह</strong>ने छलिथन जे <strong>ह</strong>ुनक सखी उमा जे गोड मेडिलट छलिख<strong>ह</strong> िपताक <strong>िव</strong>षयभौितकीमे, से ने त नौकरी केिखं<strong>ह</strong> ने िबया<strong>ह</strong>े। बौआ झा <strong>ह</strong>र साल रेिडयो टेशन िदस <strong>ह</strong>ुनक पूणर् डेरातािक आबिथ आ <strong>ह</strong>ड़बड़ीमे वापस पटना चली जाइत छला<strong>ह</strong>।ए<strong>ह</strong>ू साल गेला मुदा कोनो था<strong>ह</strong> पता नि<strong>ह</strong>। ओ एक उमेरगर लोक लग गेला<strong>ह</strong> जे सड़क कात ठाढ़ छला<strong>ह</strong>।"यौ, अ<strong>ह</strong>ाँ ोफ़ेसर सादक डेरा बताएब?""कोन साद, एतऽ तँ तीन- तीन साद छिथ- गिणतबला, दबाइबला की िकताबबला?""अ<strong>ह</strong>ाँकेँ की क<strong>ह</strong>ू , ओ तँ पैघ <strong>िव</strong>ान छ्लिथ िजनक िकताब <strong>ह</strong>मर िपताजी छपैत छलिख<strong>ह</strong>।""तँ अ<strong>ह</strong>ाँक िपताजी छापाखाना बला।""सै<strong>ह</strong> बुझ।""<strong>दे</strong>खू , एक भलमानुष िकताबबला सादक खोजमे िकयो िकयो ोफ़ेसर अबैत र<strong>ह</strong>ैत अिछ -बड़का-बड़काोफ़ेसर।""<strong>ह</strong>ाँ यौ वै<strong>ह</strong> , <strong>ह</strong>ुनके तँ <strong>ह</strong>म तकैत छी। "93


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्" अ<strong>ह</strong>ाँ चिल जाऊ ओ<strong>ह</strong>ी बड़का पोखरी कात जतऽ कोणपर एक मकान <strong>ह</strong>ोएत।"बौआ झा परेशान, पोखिरक <strong>ह</strong>र कोन पर मकान।मुदा आइ ओ तािकये कऽ र<strong>ह</strong>ता<strong>ह</strong>।फेर एक आदमी-मकान नि<strong>ह</strong> लैट क<strong>ह</strong>ने <strong>ह</strong>ोयत-चली जाऊ सीधा एक िकलोमीटर ओतऽ सँ दि<strong>ह</strong>नामे एक लैटमे एक बूढ़ ोफ़ेसर जरुर अिछ, जकर एकिबनिबया<strong>ह</strong>ल बेटी छैक, सेवा करैत छैक माय बापक, बेटा पुतो<strong>ह</strong>ु अमेिरकामे ।"बौआ झा जा कऽ िनचला लैटकघंटी बजेला<strong>ह</strong>। एक मि<strong>ह</strong>ला िनकलली<strong>ह</strong> जे <strong>ह</strong>ुनका सािर जेकाँ बुझेली<strong>ह</strong>।"ककरासँ भेंट करक अिछ?""तो<strong>ह</strong>र िपताजीसँ।""अ<strong>ह</strong>ाँक की नाम?""नि<strong>ह</strong> बताएब- <strong>ह</strong>ुनके बताएब।""बताउ ने, <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ पी एच डी छी। ""से जरुर <strong>ह</strong>ोएब, पैघ ोफ़ेसरक बेटी। ""अ<strong>ह</strong>ाँक की नाम?"ताबत <strong>ह</strong>ुनक माय िनकलली<strong>ह</strong>-":<strong>दे</strong>खू माँ, ई अपन नामो नै बतबैत छिथ आ तुम-ताम करैत छिथ। "" जरुर िकयो लगके छथु<strong>ह</strong>। ""बताऊ अपन पिरचय?""ोफेसर अि<strong>ह</strong>केँ बतेबि<strong>ह</strong> "94


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्"की बात- की <strong>ह</strong>ोइत अिछ?" ोफ़ेसर िनकलला<strong>ह</strong>"अ<strong>ह</strong>ाँ के?""िच<strong>ह</strong>ू""नि<strong>ह</strong> िच<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ।""िच<strong>ह</strong>ू, <strong>ह</strong>म वै<strong>ह</strong> जे १० बरख पि<strong>ह</strong>ने तक <strong>ह</strong>र साल रेिडयो टेशनबला डेरा अबैत छल<strong>ह</strong>ुँ, सालमे एक बेर। ""<strong>ह</strong>म बूढ़ भेल<strong>ह</strong>ुँ, माफ़ करू नि<strong>ह</strong> िच<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ।""मुदा <strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> बताएब, नि<strong>ह</strong> िच<strong>ह</strong>ब तँ <strong>ह</strong>म एि<strong>ह</strong>ना चिल जाएब।""बोली तँ सुनल लागैत अिछ.. .. ओ अ<strong>ह</strong>ाँ झाजीक बेटा।""<strong>ह</strong>ँ।"उमाक माइ से<strong>ह</strong>ो िच<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>:"झाजीक बेटा , तूँ, तो<strong>ह</strong>र िपताक उपकार <strong>ह</strong>म सभ नि<strong>ह</strong> िबसरबौ, ...तोरा नि<strong>ह</strong> िच<strong>ह</strong>िलयऊ।""कोन उपकार, ओ तँ कि<strong>ह</strong>यो िकछु नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong>.. <strong>ह</strong>ुनक मरनो आब १२ साल भेल।"ोफ़ेसर- ' ओ बाजएबला नि<strong>ह</strong> छला<strong>ह</strong> िकछु।"उमाक माँ- "जखन सादजी इंग्लैंड छला<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मरा सभकेँ िकयो <strong>दे</strong>खिन<strong>ह</strong>ार नि<strong>ह</strong>, िची <strong>दे</strong>िलयि<strong>ह</strong> तँ ओझाजीकेँ िलखलि<strong>ह</strong> आ झाजी आिब कऽ चालीस <strong>ह</strong>जार रूपया दऽ गेला<strong>ह</strong> आ <strong>ह</strong>मरा क<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> जे <strong>ह</strong>ुनको नि<strong>ह</strong>क<strong>ह</strong>बि<strong>ह</strong>, ई रूपया <strong>ह</strong>ुनक िकताबक रोयाटीमे धीरे-धीरे चुिक जेतैक वा फेर ओ दोसरे िकताब िलिख <strong>दे</strong>ता<strong>ह</strong>।ोफ़ेसर- " यिद ओि<strong>ह</strong>मे <strong>ह</strong>मरा आर <strong>दे</strong>बाक <strong>ह</strong>ो तँ क<strong>ह</strong>ू <strong>ह</strong>म अपन बता कऽ िलखबैक वा पेंसन िसक्थ पेिर<strong>िव</strong>जन भेला पर पठवा <strong>दे</strong>ब।"बौआ झा- " नि<strong>ह</strong> यौ, <strong>ह</strong>मरा तँ बाबूजी िकछु नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> कि<strong>ह</strong>यो। अ<strong>ह</strong>ाँ तँ <strong>िव</strong>ान छी, <strong>ह</strong>मर िपता तँ अनेकसमांगकेँ लेखक बनवा <strong>दे</strong>लिथ िलखबा िलखबाकऽ। <strong>ह</strong>ुनके नामपर तँ <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ सभ िजबैत छी। <strong>ह</strong>म तँ अ<strong>ह</strong>ाँकदशर्न लेल आएल छल<strong>ह</strong>ुँ, ओना उमा जँ अ<strong>ह</strong>ाँक पोथीकेँ िरवाइज कऽ <strong>दे</strong>ती तँ फेर <strong>ह</strong>म छािप <strong>दे</strong>ब आ ओ<strong>ह</strong>ोचलैत र<strong>ह</strong>त।95


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आ एक कातमे जा कऽ उमाक माँकेँ क<strong>ह</strong>लिख<strong>ह</strong> - "<strong>ह</strong>मरा एकर एक बायोडाटा चा<strong>ह</strong>ी"।"िकएक?"नि<strong>ह</strong> बताएब"बुिझ गेल<strong>ह</strong>ुँ।उमा एि<strong>ह</strong> बीच घसिक गेल, जदी दोसर कमरामे अपन कएल शीऊिथकेँ शीसामे <strong>दे</strong>खैत आ सोचैत <strong>ह</strong>मर वृमाता-िपताकेँ के <strong>दे</strong>खति<strong>ह</strong>, जाि<strong>ह</strong> लेल <strong>ह</strong>म लमीक क<strong>ह</strong>लो उर लेक्चररिशप छोिड <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ?आशीष अनिच<strong>ह</strong>ारक दूटा लघुकथालघुकथापीभक्तभोज खएबाक लेल बैसल छल<strong>ह</strong>ुँ। पात पर भात, दािल आ दू कारक तीमन आिब गेलछल। बािरक सभ मनोयोग सँ परिस र<strong>ह</strong>ल छला<strong>ह</strong> । ए<strong>ह</strong>ी म मे एक गोट बािरकबजला<strong>ह</strong>--" एखन धिर फेकू बाबू नि<strong>ह</strong> प<strong>ह</strong>ुँचला<strong>ह</strong> आिछ"।गप सुनति<strong>ह</strong> रमेश बाबू फिरझौलिख<strong>ह</strong>--"औता<strong>ह</strong> कोना पी-भक्त छिथ ने।घरवालीक पएर जतैत <strong>ह</strong>ेता<strong>ह</strong>"।सुधीर फेकू बाबूक समांग छलिख<strong>ह</strong>, तुरिछ कए बजला<strong>ह</strong>---पी-भक्त भेनाइ खराप छैक की ?जबाब दैत रमेश क<strong>ह</strong>लिख<strong>ह</strong> तखन बैसल छी िकएक जाउ अ<strong>ह</strong>ूँ।एि<strong>ह</strong> बेर सुधीर गप के थोड़ेक मोड़ दैत बजला<strong>ह</strong>-96


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्" त की अ<strong>ह</strong>ाँक िसातक मोतािबक पुरुष पी-भक्त नि<strong>ह</strong> भए वेया-भक्त बिन जाए"आ <strong>ह</strong>ुनक वाक्य समात <strong>ह</strong>ोइति<strong>ह</strong> सपासपक विन शुरु भए गेल।िनशान<strong>ह</strong>ाथ मे माइक, गरा मे फूलक माला, आँिख मे तेज, वाणी मे जोश। नेता जी मंचपर ठाढ़ भए कए धूआँधार भाषण दए र<strong>ह</strong>ल छला<strong>ह</strong>----खाली एक बेर <strong>ह</strong>मरा िजतएबाक क करु, <strong>ह</strong>म समत जनताक क के अपन कबूझब । ाचार के मेटा <strong>दे</strong>बैक। गुंडा-लफंगाक नामो-िनशान खम कए<strong>दे</strong>बैक-------एि<strong>ह</strong> अंितम आासन के खम <strong>ह</strong>ोइति<strong>ह</strong>ं ोता मे सँ केओ िचिचआ उठल-------नेता जी जखन अ<strong>ह</strong>ाँ गुंडा-लफंगाक नामो-िनशान मेटा <strong>दे</strong>बैक त अ<strong>ह</strong>ाँक िनशान कतए र<strong>ह</strong>त।आ नेता जी गप के जािन-बूिझ अनठा कए ममच सँ उतिर <strong>िव</strong>दा भए गेला<strong>ह</strong>।सतीश च झानोकरीिपताक आकिमक िनधन रमेश कें मोन मे एकटा नव आशाक िकरण जगा र<strong>ह</strong>ल छलैक। दुखी तऽ छल मुदाभ<strong>िव</strong>यक आशा मे एकटा पूणर्ता के से<strong>ह</strong>ो अनुभव भऽ र<strong>ह</strong>ल छलैक। एकटा बेरोजगार यिक्त थािक <strong>ह</strong>ािरकऽबैसल िपताक नौकरी पर पूणर्तःआित छल मुदा भगवानक इच्छा िपता सरकारी नोकरी मे रि<strong>ह</strong>ते थानकेलिन आ रमेश कें अनुकंपा पर नोकरी भेट गेलिन। <strong>ह</strong>ुनका बैसल मे सरकारी नोकरीक तगमा भेटगेलिन।दू बेकती अपने एकटा नेा एकटा छोट भाय आ एकटा ब<strong>ह</strong>ीन संगि<strong>ह</strong> समय सँ पि<strong>ह</strong>ने बृ <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>ुनक97


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्माता। मायक भीजल आँिख मे िकछु संतोषक आभा वेश कएलक। पिरवार चलब आब फेर किठन नि<strong>ह</strong>र<strong>ह</strong>त। िपताक बदला ये पु अपन कतर्यक पिरव<strong>ह</strong>न अवय करता<strong>ह</strong> तकर पूणर् <strong>िव</strong>ास। मुदा आठ दशमास िबितते पिरवारक संपूणर् िच अप <strong>ह</strong>ोमय लागल। जीवनक समटल गित मे यवधानक बसात वेशकरय लागल। घर खचर्, छोट बेटाक पढ़बाक खचर्, दोकान दौिड़क खगता सभटा अपूणर् र<strong>ह</strong>य लागल।क्षिणक आयल <strong>ह</strong>षर् मे एकटा फेर यवधान।एकिदन मायक स<strong>ह</strong>नशिक्त टूिट गेलिन तऽ रमेश के क<strong>ह</strong>लिथ बौआ एना िकअए भऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ, बाबू जाधिर छला<strong>ह</strong> सब<strong>ह</strong>क आवयकता पुरौलिथ मुदा अ<strong>ह</strong>ाँ नोकरी किरतो सभटा पाइ कौड़ी की करै छी से िकछुनि<strong>ह</strong> बुिझ पबै छी। माय! तू की बुझिब<strong>ह</strong>ी! आब पि<strong>ह</strong>लका समय नि<strong>ह</strong> छै। पाइ कौड़ीक कोनो मोल नि<strong>ह</strong>छैक। झण दऽ खचर् भऽ जाइत छैक। ओना तोरो लग तऽ बाबूक भ<strong>िव</strong>यिनिध आ एल आइ सी आिदक पाइतऽ छौ<strong>ह</strong>े िकए नै खचर् करै छै<strong>ह</strong>। तू की करबै पाइ लऽ कऽ। व<strong>ह</strong>ीनक <strong>िव</strong>या<strong>ह</strong> तऽ जेना जे <strong>ह</strong>ेतै से <strong>ह</strong>ेबेकरतै।माय तऽ से नि<strong>ह</strong> बुिझ सकली<strong>ह</strong>। साले भिर मे कोना एतेक पिरवतर्न भऽ गेलैक। नि<strong>ह</strong> जािन समय के दोषछैक अथवा संसारक <strong>दे</strong>खा <strong>दे</strong>खी बिन र<strong>ह</strong>ल नव परंपरा जाि<strong>ह</strong> मे पु अपन पिरवार कें रूप मे मा अपनपी आ बच्चा के बुझैत छिथ।नि<strong>ह</strong> जािन लोक पुक अिभलाषा मे अतेक िकयै <strong>िव</strong>चिलत र<strong>ह</strong>ैत अिछ। सोचैत सोचैत अपन पितक फोटो केसमक्ष ठाढ़ भऽ ओ अपन बीतल समय के ताकय लगली ।िकशन कारीग़रमूर<strong>ह</strong>ी-कचरीएकटा <strong>ह</strong>ाय लघु कथा।िदली संॅ दरभंगा <strong>ह</strong>ोयत अपन गाम मंगरौना जायत र<strong>ह</strong>ी। रते मे एकटा िनयार केल<strong>ह</strong>ुँ जे एि<strong>ह</strong> बेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वमंठ जेबेटा करब। एतबाक सोचैते-सोचैते कखन गाम प<strong>ह</strong>ुॅंच गेल<strong>ह</strong>ुँ से<strong>ह</strong>ो नि<strong>ह</strong>ं बूझना गेल। चािर बजे भोरेअंधराठाढ़ी यानी वाचसपितनगर रेलवे टेशन उतरल<strong>ह</strong>ुँ िरक्शावला सभ के <strong>ह</strong>ाक <strong>दे</strong>िलयै। भोला छ<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ौ भोला।ताबैत दोसर िरक्शावला बाजल जे आई भोला नि<strong>ह</strong> एलै िकयो बाजल जे जोगॴदर आयल <strong>ह</strong>ेतै तिकयौ ओकरा।भोला आ जोगॴदर दूनू गोटे गामक िरक्शावला र<strong>ह</strong>ैए कोनो बेर गाम जाइ तऽ ओकरे िरक्शा पर बैिस कटेशन सॕ गाम जाइत छल<strong>ह</strong>ुँ। एतबाक मे जोगॴदर ओंघायत <strong>ह</strong>रबराएल आएल अन<strong>ह</strong>ार से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ै। वो बाजल98


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कतए जेबै अ<strong>ह</strong>ॉं। <strong>ह</strong>म मंगरौना जाएब का <strong>ह</strong>मरा नि<strong>ह</strong> िच<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ की। <strong>ह</strong>ॕ यौ बच्चा आवाज़ सॕ आब िच<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँआउ-आउ बैसू िरक्शा पर। दूनू गोटे गप सप करैत िबदा भेल<strong>ह</strong>ुँ ताबैत जोगॴदर सॕ <strong>ह</strong>म पूछिलयै का ई क<strong>ह</strong>ूजे एि<strong>ह</strong> बेर बाबाक दशर्न केल<strong>ह</strong>ूॅ िकनि<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ॕ यौ बच्चा एि<strong>ह</strong> बेर सजमैन खूम फरल छलै से <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ चािर बेरबाबा के जल चढ़ा एल<strong>ह</strong>ॅू आओर <strong>ह</strong>ुनका लेल सजमैन से<strong>ह</strong>ो नेने गेल रि<strong>ह</strong>यैन। एतबाक मे भगवित थान आिबगेल <strong>ह</strong>म िरक्शा पर सॕ उतिर के भगवित केॅं णाम करैत तकरा बाद अपना आंगन गेल<strong>ह</strong>ूॅ।<strong>ह</strong>मरा गामक ारंभ मे भगवित थान अिछ। गाम पर गेल<strong>ह</strong>ुँ सभ सॕ िदन भिर भेंट घांट <strong>ह</strong>ोयत र<strong>ह</strong>ल। िभंसरभेलै संयोग सॕ ओि<strong>ह</strong> िदन र<strong>िव</strong> िदन से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ै। बाबा सॕ भेंट करबाक मोन आओर बेसी आतुर भऽ गेल िनयारकेल<strong>ह</strong>ुँ जे आई म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व मंठ जाके बाबाक दशर्न कए आिब। <strong>ह</strong>मरा गाम सॅ िकछूएक दूर <strong>दे</strong>व<strong>ह</strong>ार गाम मेमुक्तेर नाथ म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक ाचीन मंिदर अिछ जकरा लोक बोलचाल मे म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व मंठ क<strong>ह</strong>ैत छैक। ओना तऽ सभिदन बाबाक पूजा <strong>ह</strong>ोइत छलैक मूदा र<strong>िव</strong> िदन के भक्त लोकनीक बड् भीड़ <strong>ह</strong>ोइत छलैक िकएक तऽ ओि<strong>ह</strong>िदन मेला से<strong>ह</strong>ो लगैत छलै त दसो-दीस सॅ लोग अबैत छल।दरभंगा पढैत र<strong>ह</strong>ी तऽ <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ मि<strong>ह</strong>ना मे एक आधबेर म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व के जल चढा पूजा कए अबैत छल<strong>ह</strong>ॅू। गामे पर िभंसरे न<strong>ह</strong>ा के िबदा भेल<strong>ह</strong>ुँ माए <strong>ह</strong>मर फूल बेलपात ओिरयान कके <strong>दे</strong>िल<strong>ह</strong>। गाम पर सॅ मुक्तेर थान िबदा भेल<strong>ह</strong>ॅू पैरे-पैरे जायत र<strong>ह</strong>ी तऽ ज<strong>ह</strong>ॉं गनौलीगाछी टपल<strong>ह</strong>ॅू िक रते मे एकटा िपपरक गाछ छलै। ओतए सॕ म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व मंिदर लगे मे र<strong>ह</strong>ै। ओि<strong>ह</strong> िपपर गाछलक एकटा जटाधारी साधू भेटला<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>िलयैन बाबा यौ णाम।एतबाक मे बाबा बजला<strong>ह</strong> जे क<strong>ह</strong>बाक छ<strong>ह</strong> से जदी क<strong>ह</strong>अ <strong>ह</strong>मरा आई बड् जार भऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ। बाबाक ईगप सूनी कें <strong>ह</strong>मरा कनेक <strong>ह</strong>ॕसी लािग गेल। <strong>ह</strong>म बजल<strong>ह</strong>ॅू आईं यौ बाबा अपने सन औधरदानी के क<strong>ह</strong>ॅू जारभेलैए। अपने तऽ एनाि<strong>ह</strong>यॲ सॱसे <strong>दे</strong><strong>ह</strong> भभूत लेप के मगन र<strong>ह</strong>ैत छी। बाबा बजला<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ौ बच्चा आब लोक सभततेक जल चढ़बैत अिछ जे <strong>ह</strong>मरा कॅपकॅिप धअ लैित अिछ। तूि<strong>ह</strong>ं क<strong>ह</strong>ए तऽ एि<strong>ह</strong> उिचत जे भक्त सभ <strong>ह</strong>मर<strong>दे</strong><strong>ह</strong> िभजा के िनछो<strong>ह</strong>े परा जाइत अिछ। आब तऽ लोक सभ पूजा करै लेल नि<strong>ह</strong> ओ त मूर<strong>ह</strong>ी-कचरी खाईलेल अबैत अिछ। <strong>ह</strong>म बजल<strong>ह</strong>ुँ बाबा अपने िकएक िखिसयाएल छी आई तऽ <strong>ह</strong>म अ<strong>ह</strong>ॅाक लेल दूध से<strong>ह</strong>ो नेनेआइल छी चलू-चलू मंिदर चलू भक्त लोकिन ओि<strong>ह</strong> ठाम अ<strong>ह</strong>ॉं के तकैत <strong>ह</strong>ेता<strong>ह</strong>। बाबा िखिसयाअत बजला<strong>ह</strong>िकयो ने तकैत <strong>ह</strong>ोयत <strong>ह</strong>मरा तू <strong>दे</strong>ख िल<strong>ह</strong>क सभ मूर<strong>ह</strong>ी कचरी खाए मे मगन <strong>ह</strong>ोयत। तूॅं दरभंगा पढ़ैत छल<strong>ह</strong>तऽ दूध सजमैन लए के अबैत छेल<strong>ह</strong> मुदा जि<strong>ह</strong>या सॕ पकार भए िदली चिल गेल<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>मर कोनो खोजोपूछारी नि<strong>ह</strong> केल<strong>ह</strong>।<strong>दे</strong>खैत छ<strong>ह</strong>क मंगरौना चैतीक मेला मे तो<strong>ह</strong>र गामवला सभ लाखक लाख टका खचर् करैत अिछ मूदा <strong>ह</strong>मरालेल भागेर पंडा िदया छूछे <strong>िव</strong>भूत टा पठा दैित अिछ। मंगरौनाक चैती मेला बड नामी छलैक ओतएकलकता सॕ मूत बनौिन<strong>ह</strong>ार आिब के भगवितक मूत बनबैत छलैक एि<strong>ह</strong> ारे दसो िदस सॕ लोक मेला<strong>दे</strong>खबाक लेल अबैत छला<strong>ह</strong>। भागेर झा म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>व मंिदरक पंडा र<strong>ह</strong>ैत <strong>ह</strong>ुनके िदया बाबाक पूजा लेल सभ िकछूपठा <strong>दे</strong>ल जायत छलैक।बाबा फेर िखिसयाअत बजला<strong>ह</strong> जे आइ <strong>ह</strong>म मंिदर नि<strong>ह</strong> जाएब। <strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>िलयैन जेबाबा अपने चलू ने मंिदर अ<strong>ह</strong>ॉ जे क<strong>ह</strong>बै आई से <strong>ह</strong>ेतै आबौ अ<strong>ह</strong>ॉंक कॕपकॕिप दूर भेल िकनि<strong>ह</strong> \ नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ौ बच्चाआई त <strong>ह</strong>मरा बूझना जाए र<strong>ह</strong>ल अिछ जा धिर मूर<strong>ह</strong>ी-कचरी नि<strong>ह</strong> खाएब ताबैत <strong>ह</strong>मर ई जार-बोखार नि<strong>ह</strong>99


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्छूटत। क<strong>ह</strong>ू त बाबा अपने एतबाक गप जे पि<strong>ह</strong>ने क<strong>ह</strong>ने रि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ॅू त <strong>ह</strong>म एतबाक <strong>दे</strong>री] बच्चा कतेक िदन मोनभेल जे तोरा कि<strong>ह</strong>अ जे <strong>ह</strong>मरो लेल िकछू गरमा-गरम नेने अिब<strong>ह</strong> मुदा नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>िलयअ ।<strong>ह</strong>म मंिदर सॕ बा<strong>ह</strong>रिनकैल <strong>दे</strong>खैत छल<strong>ह</strong>ुँ जे लोग सभ <strong>ह</strong>मरा जल ढ़ारी के िनछो<strong>ह</strong>े मूर<strong>ह</strong>ी-कचरी वला लक परा जाइत छल एम<strong>ह</strong>र<strong>ह</strong>म एसगर थर-थर कॅपैत र<strong>ह</strong>ैत छल<strong>ह</strong>ुँ िकयो पूछिन<strong>ह</strong>ार नि<strong>ह</strong>। आब लोग <strong>ह</strong>मर पूजा सॕ बेसी अपन पेट पूजामे िधयान लगबैत छिथ। चलअ आब त<strong>ह</strong>ुँ <strong>दे</strong>खे िल<strong>ह</strong>क जे <strong>ह</strong>म से क<strong>ह</strong>ैत िछयअ िक झूठ।ओ<strong>ह</strong>ी िपपर गाछ लक सॕ <strong>ह</strong>म आओर बाबा िबदा भेल<strong>ह</strong>ुँ रता मे बाबा बजला<strong>ह</strong> जे <strong>ह</strong>म िकछू काल मंिदर मेर<strong>ह</strong>ब पूजा केलाक बाद <strong>ह</strong>मरा बजा िल<strong>ह</strong>अ। <strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>िलयैन <strong>ह</strong>े िठक छै बाबा <strong>ह</strong>म अपनेक लेल मूर<strong>ह</strong>ी-कचरीिकन लेब तकरा बाद अ<strong>ह</strong>ॉ के बजाएब त चिल आएब। ओ<strong>ह</strong>ी ठाम सॕ बाबाक संग <strong>ह</strong>म मंिदर प<strong>ह</strong>ुॅंचल<strong>ह</strong>ुँ।ओतए <strong>दे</strong>खिलए जे लोग सभ बाबा के जल चढ़ा िनछो<strong>ह</strong>े परा जाइत छल। ओना त िमिथलांचल मे मूर<strong>ह</strong>ी-कचरीक सुंगध सॕ केकर मोन ने लुपलुपा जाएत अिछ। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ बाबाक पूजा पाठ केलाक बाद मेला घूमएगेल<strong>ह</strong>ॅू तऽ सभ सॕ पि<strong>ह</strong>ने पटनवला लक कचरी िकनबाक लेल गेल<strong>ह</strong>ुँ। ओकर कचरी एि<strong>ह</strong> परोपट्ा मे नामीछल। <strong>ह</strong>मरा <strong>दे</strong>खैते मातर ओ अ<strong>ह</strong>लाद बस बाजल आउ-आउ िकशनऽ जी क<strong>ह</strong>ू कुशल समाचार। <strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>िलयैजे बड िनक अपन सुनाब<strong>ह</strong>अ। कचरीवला बाजल जे <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूॅ िठके छी दोकान अपना खच जोकर चिलजाएत अिछ। अच्छा आब <strong>ह</strong>मरा दस रूपयाक मूर<strong>ह</strong>ी-कचरी िझली अलू चप दए िद<strong>ह</strong>क। ओ <strong>ह</strong>रबराइतबाजल <strong>ह</strong>ियए िलए अखने गरमा-गरम कचरी अलू चप सबटा िनकालबे केिलए अि<strong>ह</strong>मे सॕ दए दैत छी। <strong>ह</strong>मक<strong>ह</strong>िलयै जे दए द<strong>ह</strong>क गरमा गरम एि<strong>ह</strong> मे सॕ।ओकरा <strong>ह</strong>म पाइ दैत मंिदर िदस िबदा भेल<strong>ह</strong>ॅू ओतए प<strong>ह</strong>ुॅचतै<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>म बाबा के <strong>ह</strong>ाक <strong>दे</strong>िलयैन मुदा कोनो जवाबनि<strong>ह</strong> भेटल। <strong>ह</strong>म एक बेर फेर <strong>ह</strong>ाक लगेल<strong>ह</strong>ॅू जे बाबा छी यौ कतए छी \ जदी चिल आउ कचरी सेराएर<strong>ह</strong>ल अिछ। मुदा बाबाक कोनो युतर नि<strong>ह</strong> भेटल। <strong>ह</strong>मरा बुझना गेल जे बाबा फेर िखिसयाकेॅे कत<strong>ह</strong>ूॅअलोिपत भए गेला<strong>ह</strong>। दुःिखत मोन सॕ <strong>ह</strong>म गाम पर िबदा भेल<strong>ह</strong>ुँ। पैरे-पैरे जाएत र<strong>ह</strong>ी तऽ ज<strong>ह</strong>ॉ िपपर गाछलक एल<strong>ह</strong>ुँ िक ओ जटाधारी साधू फेर भेटला<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>मरा <strong>दे</strong>खैते ओ बजला<strong>ह</strong> आब<strong>ह</strong>-आब<strong>ह</strong> तोरे बाट तकैतछल<strong>ह</strong>ुँ जदी लाबअ मूर<strong>ह</strong>ी-कचरी दूनू गोटे िमिल कए गरमा गरमा खाए लैत छी। तकरा बाद पोटरी खौलैत<strong>ह</strong>म बजल<strong>ह</strong>ॅू <strong>ह</strong>ियए िलयअ बाबा खाएल जाउ। मुदा ई िक ओ फेर ऑिखक सोझ<strong>ह</strong>ा सॕ कत<strong>ह</strong>ॅू अदृय भएगेला<strong>ह</strong>। बाबा सॕ भेंट तऽ भेल ओि<strong>ह</strong> िपपर गाछ लक मुदा बाबाक लेल िकनल मूर<strong>ह</strong>ी-कचरी रखले र<strong>ह</strong>ी गेल।गजे ठाकुरक चािरटा लघुकथा100


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१.बाल गुरुओम नाम र<strong>ह</strong>ै ओि<strong>ह</strong> बच्चाक।मंशा नाम र<strong>ह</strong>ै ओि<strong>ह</strong> बुच्चीक।िदलीक कोनो आवासीय पिरसरमे दुनु गोटेक पिरवार र<strong>ह</strong>ै छलै।बच्चा र<strong>ह</strong>ए िमिथलाक आ बुच्ची र<strong>ह</strong>ए पंजाबक। बच्चाक माए गृ<strong>ह</strong>णी आ िपता नोकिर<strong>ह</strong>ारा। बुच्चीक माए आिपता दुनू नोकिर<strong>ह</strong>ारा।ए<strong>ह</strong>, ओकर िपताक मुरेठा <strong>दे</strong>खैबला र<strong>ह</strong>ै छल। मंशाक माए अपन पितकेँ सरदारजी क<strong>ह</strong>ै छिल। मंशाक घरमेओड़ीसाक एकटा बिचया नोकरी करै छिल, म<strong>ह</strong>ुआ। वै<strong>ह</strong> मंशाक <strong>दे</strong>ख-रेख करै छिल। आवासीय पिरसरकघासक पाकर्मे मंशाकेँ म<strong>ह</strong>ुआ आनै छिल।ओम ओि<strong>ह</strong> पाकर्मे अपन माएक संग अबै छल। मंशा आ ओम ओ<strong>ह</strong>ी पाकर्मे खेलाइ-धुपाइ छल।ओमक जमिदनमे मंशा अिबते छली। माए ओकरा लेल उप<strong>ह</strong>ार कीिन कऽ रािख दैत छली<strong>ह</strong>। म<strong>ह</strong>ुआ मंशाकेँलऽ कऽ समएसँ ओमक जमिदनमे प<strong>ह</strong>ुँिच जाइ छली<strong>ह</strong>। ओम आ मंशा दुनूक चािरम बरख पूरल छलि<strong>ह</strong> आपाँचम चढ़ल छलि<strong>ह</strong>।मुदा ओि<strong>ह</strong> आवासीय पिरसरमे एकटा बदमाश बच्चा आिब गेल। ओ सभ बच्चाकेँ तंग करए लागल। ओकरनाम र<strong>ह</strong>ै सुसेन।“गै मंशा, दुजुी िकए ब<strong>ह</strong>ने छेँ?”“तोरा की?”“गै मंशा, मुँ<strong>ह</strong> िकए फुलेने छेँ?”“मुँ<strong>ह</strong> िकए फुलेने र<strong>ह</strong>ब?”“मंशा गै, तो<strong>ह</strong>र दोस ओम िकए ए<strong>ह</strong>न गदा छौ?”101


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आब तँ मंशाकेँ ततेक तामस भेलै जकर क<strong>ह</strong>ब नि<strong>ह</strong>। ओ जोर-जोरसँ बजए लागिल-“ओम <strong>ह</strong>मर दोस छी। जे एकरा गदा क<strong>ह</strong>ैए से अपने गदा अिछ।”मंशा ओमक <strong>ह</strong>ाथ पकड़ने आगाँ बिढ़ गेिल आ सभ गप ओमक माएकेँ क<strong>ह</strong>लकै।“<strong>ह</strong>म सुसेनपर तमसाइ छल<strong>ह</strong>ुँ आ ई चुपचाप ठाढ़ छल।” मंशा ओमक माएकेँ क<strong>ह</strong>लक।“िकए ओम। अ<strong>ह</strong>ाँकेँ सुसेन गदा क<strong>ह</strong>लक आ अ<strong>ह</strong>ाँ चुपचाप ठाढ़ रि<strong>ह</strong> गेल<strong>ह</strong>ुँ।”- ओमसँ ओकर माएपुछलिख<strong>ह</strong>।“माए, ओ <strong>ह</strong>मरा नै िच<strong>ह</strong>ैए। नव आएल अिछ। तेँ <strong>ह</strong>मरा गदा क<strong>ह</strong>लक। जखन ओ <strong>ह</strong>मरा चीि<strong>ह</strong> जाएत तँथोड़बेक गदा क<strong>ह</strong>त।”माए आँिखमे नोर आिब गेलि<strong>ह</strong>।<strong>ह</strong>ुनको पि<strong>ह</strong>ने तामस आिब गेल छलि<strong>ह</strong> जे <strong>ह</strong>मर बेटा िकए चुप रि<strong>ह</strong> गेल। ओ सुसेनकेँ िकछु क<strong>ह</strong>लक िकएनै। मुदा तखने <strong>ह</strong>ुनका मंशा <strong>दे</strong>खाइ पड़लि<strong>ह</strong>। <strong>दे</strong>िखयौ कतेक िनछल अिछ। आ दुनू बच्चाकेँ ओ चुमा लेमएलगली<strong>ह</strong>।२.शारदानगरदुग पूजाक नाटकक दू दृयक बीच नतर्कीक नाच।“शारदानगरक ढोढ़ाँइ दस टाका त<strong>ह</strong>े-त<strong>ह</strong>े िदलसँ दै छिथ”- नतर्की रुखसाना बजै छिथ।“बनारसक छै रौ।”“धुर, मुजफरपुरसँ लऽ अनै छै आ झुो बनारसक..”।“<strong>ह</strong>ौ मुदा ई शारदानगर कोन गाम छै”।“बुझल<strong>ह</strong>ी नि<strong>ह</strong>। पी टोलक जे पाइबला सभ र<strong>ह</strong>ै, से सड़कक ओि<strong>ह</strong>पार टोल बना लेलकै आ लमीपुर नामरािख लेलकै- जे पी टोलक <strong>ह</strong>म सभ नि<strong>ह</strong> छी। लमी आ सरवतीक झगड़ा बुझल नि<strong>ह</strong> छौ<strong>ह</strong>। सेभगवानक झगड़ाकेँ सोझाँ अनने अिछ। पी टोल गाम गिरब<strong>ह</strong>ा सभक अिछ, सभटा अिछ मि<strong>ह</strong>सबार सभ।मुदा भगवानक झगड़ामे गामक नाम सरवतीक नामपर शारदानगर रािख लै गेल अिछ।”102


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“ चल नतर्कीकेँ तँ अ<strong>ह</strong>ी ब<strong>ह</strong>े पाइ दै जाइ छै”।३.एकटा पशुभाशीष।<strong>ह</strong>म एतय कुशल छी। अ<strong>ह</strong>ाँ सब<strong>ह</strong>क कुशलक <strong>ह</strong>ेतु सतत् भगवानसँ ाथ र<strong>ह</strong>ैत छी।आगाँ समाचार ई जे अ<strong>ह</strong>ाँ सभ <strong>ह</strong>मर खोज खबिर लेनाइ िबकुले िबसिर गेल छी। फोनो तँ छोड़ू, िचीयोसँगप केना मि<strong>ह</strong>नो बीित जाइत अिछ। कमसँ कम सता<strong>ह</strong>मे नि<strong>ह</strong> तँ मि<strong>ह</strong>नोमे एको बेर तँ मायक लेल गपकरबाक समय िनकालू।एतेक मोटका-मोटका िकताब अ<strong>ह</strong>ाँ िलखैत छी िकतु मायसँ गप करबाक फुसर्ित नि<strong>ह</strong> अिछ। अ<strong>ह</strong>ाँकिकताबक िखसा आ क<strong>िव</strong>ता सभ दीदी सुनेलक अिछ। ब<strong>ह</strong>ुत मािमर्क लगैत अिछ। परतु अपन माँक ितकोनो िजज्ञासा नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ, जे कतय र<strong>ह</strong>ैत अिछ आ कोना अिछ।भाएसँ अ<strong>ह</strong>ाँ अपने समय-समयपर गप करू जे <strong>ह</strong>म कतऽ कतेक िदन र<strong>ह</strong>ब। गाममे आब <strong>ह</strong>मरा नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ोएत कारण एतए कोनो यवथा नि<strong>ह</strong> अिछ आ िकयो पुरुख नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ैत छिथ<strong>ह</strong>। अ<strong>ह</strong>ाँ सभ भाए-बि<strong>ह</strong>नमे छोटछी िकतु घरमे अ<strong>ह</strong>ॴकेँ घरक यवथा आ इतजामक भार शुरु<strong>ह</strong>ेसँ अिछ। िकतु ए<strong>ह</strong>र अ<strong>ह</strong>ाँ यान नि<strong>ह</strong> दैतिछऐक। फोनपर अ<strong>ह</strong>ाँसँ गप करबाक बड मोन <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ैत अिछ। बच्चा सभसँ से<strong>ह</strong>ो गप करबाक मोन<strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ैत अिछ। बच्चा सभकेँ दू-तीन िदनपर बासँ गप करबा लेल क<strong>ह</strong>बै।जमाएकेँ <strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ै िछयि<strong>ह</strong> जे सभ दू-तीन िदनपर अपन माँसँ गप करैत र<strong>ह</strong>ैत छिथ<strong>ह</strong>, से <strong>ह</strong>मरो सौख लगैतर<strong>ह</strong>ैत अिछ जे <strong>ह</strong>मर बेटा सभ के<strong>ह</strong>न अिछ जे कि<strong>ह</strong>यो माँसँ गप करबाक मोन नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत छैक।सभ क<strong>ह</strong>ैत अिछ जे अ<strong>ह</strong>ाँकेँ कोन चीजक कमी अिछ, से <strong>ह</strong>मरो चीजक कमी तँ नि<strong>ह</strong> अिछ मुदा िधया- पुताक<strong>ह</strong>म ेमक भूखल छी।103


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पुतो<strong>ह</strong>ु, अ<strong>ह</strong>ाँकेँ एखन घरक सभटा काज करए पड़ैत <strong>ह</strong>ोएत। बड मे<strong>ह</strong>नित <strong>ह</strong>ोइय <strong>ह</strong>ोएत, मुदा तैयो <strong>ह</strong>मरोपरयान राखब। <strong>ह</strong>म बड घबराएल र<strong>ह</strong>ै छी तेँ जे फुराएल से <strong>ह</strong>म िचीमे िलखा <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ।अ<strong>ह</strong>ाँ सभक ेमक भूखल-अ<strong>ह</strong>ॴक माँ।४. माए-बेटाक मनो<strong>िव</strong>ज्ञानबेटा,गाम आबैक मोन नै <strong>ह</strong>ोइए। पुतो<strong>ह</strong>ुसँ आब झगड़ा नै <strong>ह</strong>ोइए।म<strong>ह</strong>ीस दूध दऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ...मुदा टोलबैया सभ एि<strong>ह</strong> लेल जिड़ र<strong>ह</strong>ल अिछ।......अ<strong>ह</strong>ाँक माए।“अएँ यै , अ<strong>ह</strong>ाँक दूध <strong>ह</strong>ोइये तँ टोलबैया सभ िकएक जड़त? आ अ<strong>ह</strong>ाँ से बुझै कोना िछऐक?” से बूढ़ीसँपुछलकि<strong>ह</strong> िलिखया।तँ क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong> बूढ़ी- “जे ओ सभ मोने-मोने जड़ैए, से <strong>ह</strong>म सभटा बुझै िछऐ।”िची बेटा लग प<strong>ह</strong>ुँिच गेलि<strong>ह</strong>।मुदा बेटाकेँ <strong>दे</strong>खू- “अएँ यौ- <strong>ह</strong>मरा दूध <strong>ह</strong>ोइये तँ लोक सभ िकएक जड़ैए? माए िलखलक अिछ।”104


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पढ़ुआ बजला<strong>ह</strong>- “टोलबैया सभ िकएक जड़त? आ अ<strong>ह</strong>ाँ से बुझै कोना िछऐक, माए ने िलखलि<strong>ह</strong> अिछ?”तँ क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong> बेटा- “जे मोने-मोने जड़ैए, से <strong>ह</strong>म सभटा बुझै िछऐ।”<strong>ह</strong>जार कोस दूर रि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल िनरक्षर दुनू माए-बेटाक बीचक <strong>िव</strong>चार-तंतुक सादृयता!माएपर कतेक <strong>िव</strong>ास छै? माएकेँ बेटापर आ बेटाकेँ माएपर <strong>िव</strong>ास छै, दोसरकेँ <strong>िव</strong>ास नै <strong>ह</strong>ौ तकर कोनोिचता नै।माए-बेटाक मनो<strong>िव</strong>ज्ञान !रामाका त राय ‘रमा’- पोथी समीक्षा- गित शील एवं सनातन <strong>िव</strong> चारधाराक सम वया मक उप यास-‘मौलाइल गाछक फूल ,डॉ. योगान द झा- आदशर्क उप थापन : मौलाइल गाछक फूल,िशव कुमार झा- समीक्षा-कुरूक्षेम् अ तमर्नक/ मौलाइल गाछक फूल/ भफाइत चा<strong>ह</strong>क िजनगीरामाका त राय ‘रमा’स पकर्- ी रामा िन वास, मानाराय टालपो ट- नर<strong>ह</strong>न िज ला-सम तीपुर ८४८२११105


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पोथी समीक्षागित शील एवं सनातन <strong>िव</strong> चारधाराक सम वया मक उप यास‘मौलाइल गाछक फूल’ ी जगदीश साद मंडलक सघ: कािश त उप यास िथ किन जकर <strong>िव</strong> मोचन ०३ अैल२०१०केँ जनकपुरधाम (नेपाल)मे आयोिज त ‘सगर राित दीप जरय’ कथा गो ठीक अवसरपर भेल छल। एि<strong>ह</strong> मेगित शील जनवादी आ पौरािण क सनातनी <strong>िव</strong> चारधाराक सम वयक पिर पाक नीक जकाँ वणर्न भेल अिछ ।जगदीश साद मंडलजी मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यक लेल नव नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> १.७.८ वषर्क रचना धिमर्ता आ मा दू-तीन बषर्क काशन सारसँ ई मैिथ ली जगतमे अपन एकटा नीक थान बना लेलिन । आे अ थान से<strong>ह</strong>ोआन-आन लेखकसँ फराक आ बेछप अिछ । ओना साि<strong>ह</strong> यमे ि<strong>ह</strong> नक वेश राजनीित पटलसँ भेल अिछ ।“पैंतीस साल समाज सेवा कऽ <strong>ह</strong><strong>ह</strong>रैत शरीर <strong>दे</strong>िख िक छु िल खै-पढैक <strong>िव</strong> चार भेल। ” (भूिम का।)ओ अपन पि<strong>ह</strong> ल कथा ‘सगर राित दीप जरय’ कथा गो ठीमे पिढ़ शंसा ा त कएलिन । िल खवाक लितबढ़लिन आ ओ अनवरत िल खय लगला<strong>ह</strong>- कथा, उप यास, नाटक। जे िल खवाक रूिच भेलिन -िद ल खोिलकऽ िल खला<strong>ह</strong>। काशनक कोनो िच ंता नि<strong>ह</strong> । ओ मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यक काशनक रूढ़ ि या िद स कि<strong>ह</strong> यो नि<strong>ह</strong>सोचलिन आ रचना धिमर्तासँ <strong>िव</strong> मुख नि<strong>ह</strong> भेला<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुनका अपन रचनापर पूणर् आ था आ <strong>िव</strong> वास छलिन ।मधुबनी कथा गो ठीमे पिठ त ि<strong>ह</strong> नक कथा ‘िब सांढ़’ घर बा<strong>ह</strong>रमे आ दोसर कथा ‘चूनवाली’ सन् २००९उतरार्मे ‘िम िथ ला दशर्न’मे छपल। एि<strong>ह</strong> दुनू रचनाक कथानक, िल खबाक शैली ओि<strong>ह</strong> मे यक् त <strong>िव</strong> चारधारासँलोक वेश भा<strong>िव</strong> त भेल। लेखनमे नव रि<strong>ह</strong> त<strong>ह</strong>ुँ अनुभूित क अिभ यिक् त कौशलसँ लबालब भरल ि<strong>ह</strong> नक रचनासभ िम िथ लांचलक आम जीवनकेँ नीक जकाँ ित<strong>िव</strong> ि ब त करैत अिछ जे पाठककेँ चु बक जकाँ अपना िद सआकृ ट कऽ लैत अिछ ।मैि थलीक युवा लेखक एवं <strong>िव</strong> <strong>दे</strong><strong>ह</strong> पि काक संपादक ी गजे ठाकुर मानैत छिथ जे ‘जगदीश सादमंडल िश पी छिथ , क यकेँ तेना समेट लैत छिथ जे पाठक <strong>िव</strong> ि म त रि<strong>ह</strong> जाइत अिछ । समाजक सभ वगर्ि<strong>ह</strong> नक क यमे भेटैत अिछ आ से आ से आलकािर क रूपमे नि<strong>ह</strong> वरण् अनायास, जे मैिथ ली साि<strong>ह</strong> य लेलएकटा ि<strong>ह</strong> लकोर अएवाक समान अिछ ।’ यए<strong>ह</strong> कारण अिछ जे ि<strong>ह</strong> नक सात-आठटा पु तकक काशन दुइयेकथा काशनक वाद िद लीक ित ठत काशक ‘ुित काशन ारा वष य तरे भेल अिछ । ए<strong>ह</strong>न मैिथ लीलेखक <strong>िव</strong> रले छिथ जे मा अपन लेखन क्षमताक बलपर कोनो काशककेँ एतेक अ य प अविध मे आकृ टकऽ अपन ारि भ क रचनोक काशनक मागर् श त कएने <strong>ह</strong>ोिथ !106


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्‘मौलाइल गाछक फूल’क कथानक तँ सोझ अिछ । रमाका त गामक एकटा पैघ भू वामी ाय: दू सएबीघाक भूिम क माि लक छिथ । ओ कम पढ़ल-िल खल र<strong>ह</strong>लाक वादो परोपकारक भावना, गाम-समाजक ि<strong>ह</strong> तकिच ंतासँ सदित िच ंित त र<strong>ह</strong>ैत छला<strong>ह</strong>। घोर अकालमे अ िब न <strong>ह</strong>क कनैत लोक लेल ने केबल वयं अपनपोखिर उरा<strong>ह</strong>बाक काजसँ जन-गणक मन मोि<strong>ह</strong> लैत छिथ युत, अड़ोिस यो-पड़ोिस यो गाममे ी स पन सभकेँए<strong>ह</strong>न-काज करवा लेल उ ेिर तो करैत छिथ ।अपन <strong>िव</strong> ान िप ता ारा स पित आ <strong>ह</strong>ुनकेसँ ा त ज्ञानक कारणे काला तरमे ओ अपन सभटा भूिमसमाजक सभ वगर्क दीन-<strong>ह</strong>ीन लोकमे बॉिट कऽ वयं चैनक वंशी बजबैत छिथ ।<strong>ह</strong>ुनका अपन भरण पोषणक किन यो िच ंता नि<strong>ह</strong> छिन । िक एक तँ <strong>ह</strong>ुनक दू-दूटा पु मासमे डाक् टरी पिढ़ओि<strong>ह</strong> ठाम सरकारी सेवामे छिन । ओ दुनू अपन मनोनकूल मे<strong>ह</strong>नित सँ अिजर्त कऽ नीक घर-ािर बना ओति<strong>ह</strong>र<strong>ह</strong>ैत छिथ । ओ सभ यदा-कदा गाम आिब माता-िप ता आ गामक लोकसँ भेँट-घाँट कऽ जाइत अिछ ।गाममे दूटा ब तुक अभाव छैक- पि<strong>ह</strong> ल उच् च िश क्षा लेल <strong>िव</strong> ालय आ दाेसर दुिख त-पीिड़ तक लेलिच िक सालय। रमाका त स<strong>ह</strong>योगे पि<strong>ह</strong> ने एकटा पुरूष आ एकटा मि<strong>ह</strong> ला ाथिम क िच िक साक ेिन ंग माससँकऽ अबैत छिथ । पछाित जमी दारक डाक् टर पु आ पुवधू जखन गाम अबैत छिथ तँ िप ता आ समाजकसमझौता बुझौला तथा परोपकार एवं जनसेवाक भावनासँ ेिर त भऽ चािर म डाक् टरमे सँ एक एकटाकेँ मश:गाममे रि<strong>ह</strong> लोकक सेवा करबा लेल तैयार भऽ जाइत छिथ आ गाममे िच िक सा आर भ कऽ दैत छिथ ।एि<strong>ह</strong> सँ मा ओि<strong>ह</strong> गामक लोककेँ नि<strong>ह</strong> युत लग-पासक आनो-आन गामक मौलाइल गाछ, रोग यािध त लोक सभमे िच िक सा सु<strong>िव</strong> धा रूपी नव जीवनक फूल िब <strong>ह</strong>ँिस उठैत अिछ ।उप यास आ लघुकथाक कथानकमे अ तर <strong>ह</strong>ोइछ। कथा जीवनक कछु िद न, िक छु क्षणक उतार-चढ़ाव,ि थ ित -पिर ि थ ित क वणर्न <strong>ह</strong>ोइत अिछ , मुदा उप यासमे जीवनक ाय: स पूणर् नि<strong>ह</strong> तँ अिध कसँ अिध क घटना,दुधर्टनाक आरो<strong>ह</strong>-अवरो<strong>ह</strong>क म<strong>ह</strong> वपूणर् रोडपर रोकैत, <strong>िव</strong> ाम करैत, थाकैत, खसैत, पड़ैत, उठैत ि थ ितिन रपेक्ष लेखन अिछ । कथाकेँ जलखैक भूजा िक वां सातु मानल जाए तँ उप यासक <strong>िव</strong> यास पूणर्त: भोजनअिछ ।ई उप यास आदशर् जनवादी धरातलपर ठाढ़ अिछ । एि<strong>ह</strong> ठाम जनवादमे जे अादशर्क सम वय भेल अिछ , सेश त सनातन पर परामे से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong> धमान अिछ । जेना एि<strong>ह</strong> उप यासमे कएल गेल एकटा म<strong>ह</strong> वपूणर् कायर् अिछपरोपकार। म<strong>ह</strong>िषर् यास परोपकारकेँ पु यक एकमा कायर् मानैत छिथ -“अ ट्ादश पुराणेषु यास य वचनयम्।’परोपकार: पु याय पापाय पर पीड़नम्।।”107


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्दोसर श दमे <strong>ह</strong>म कि<strong>ह</strong> सकैत छी जे उप यासकार माक् सर्वादसँ नीक जकाँ भा<strong>िव</strong> त छिथ मुदा अपनसनातन पर परा, धमर्-कमर् आ आचार-<strong>िव</strong> चारक ित से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong> शेष स<strong>ह</strong>ानुभूित रखैत छिथ । एकरा <strong>दे</strong>श-काल आपिर वेश भाव से<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ।उप यासक भाषा ठेठ ामीण भाषा अिछ जे मधुबनी िज लाक पूवचलमे बाजल जाइत अिछ । <strong>ह</strong>मराउप यासक ई आंचिल क भाषा भा<strong>िव</strong> त अव य करैत अिछ मुदा कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु आंचिल कता आिक बोल-चालकभाषा मानक मैिथ ली भाषाकेँ काटैत जकाँ लगैत अिछ िक एक तँ एि<strong>ह</strong> मे <strong>ह</strong>मरा ि या पदक आपूणर् योग जकाँबुझाइत अिछ । जेना- िक छु फुरबे ने करैत।(पृ.५), बखािर क धान आ मड़ुआक ि<strong>ह</strong> साब िम लबैत।, मुसनाकबोली साफ-साफ िन कलबे ने करैत। एि<strong>ह</strong> ठाम एि<strong>ह</strong> तीनू वाक् यक ि या पद अपूणर् लगैत अिछ । <strong>ह</strong>मरा जनैतमानक मैिथ लीमे मश: िक छु फुरबे करैक/करैत छलैक।, ि<strong>ह</strong> साब िम लबैत छला<strong>ह</strong> आ िन लकबे ने करैक/करैतछलैक एि<strong>ह</strong> कारे <strong>ह</strong>ोएत।ए<strong>ह</strong>न ि यापदक योग ाय: सभ पृ टपर अिछ जाि<strong>ह</strong> सँ <strong>ह</strong>मरा बुिझ पड़ैछ जे ई ओि<strong>ह</strong> ा यांचलक <strong>िव</strong> शेषयोग <strong>ह</strong>ोइक जकरा अंगीकार करब, लेखककेँ समुि चत बुझयलिन । कारण कोसे-कोसे पानी आ पॉच कोसपरवाणी तँ सुिस े अिछ ।मूल कथामे अनेक छोट-छोट उपकथा, स<strong>ह</strong> कथा कथानककेँ अ यिध क रोचक बनबैत अिछ । ति<strong>ह</strong> नाकतेको ठाम लेखक अपन <strong>िव</strong> चारक वीथी <strong>िव</strong> िभ पाक मुखसँ क<strong>ह</strong>बौने छिथ जे नीक सूिक् त की सदुिक् तबिन कऽ पु तकसँ फराको रि<strong>ह</strong> लोककेँ ेरणा दैत र<strong>ह</strong>त। जेना- (क) जनकक राज िम िथ ला िथ कैक तेँिम िथ लावासीकेँ जनकक कएल र ता पकिड़ कऽ चलक चा<strong>ह</strong>ी। (ख) मनुखमे ज म लेलापर क् यो माए-बापकसेवा नि<strong>ह</strong> करै तँ ओ मनुखे की? (ग) मनुखकेँ कखनो िन रास नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेबाक चाि <strong>ह</strong>एेक, जखने मनुखमे िन राशाअबैत छैक तखने मृ यु लग चल अबै छैक। तेँ सिद खन आशावान भऽ िज नगी <strong>िव</strong> तेबाक चाि<strong>ह</strong> एेक। किठ नसँकिठ न समए िक एक ने आबए मुदा <strong>िव</strong> वेकक स<strong>ह</strong>ारा लऽ आगु डेग बढ़ेबाक चाि<strong>ह</strong> ऐक।समत: मौलाइल गाछक फूल ‘माक् सर्वादी <strong>िव</strong> चारधारा आ भारतीय सनातन <strong>िव</strong> चारधाराक सम वयवादीएकटा ए<strong>ह</strong>न मौिल क कृित अिछ जकरा मैिथ ली भाषाक पाठक पढ़वाक लेल सदित उ सुक र<strong>ह</strong>ता<strong>ह</strong>- ई <strong>ह</strong>मरदृढ़ <strong>िव</strong> वास अिछ ।चिचर्त पोथी- मौलाइल गाछक फूल (उप यास)लेखक- ी जगदीश साद मंडलकाशक- ुित काशन, यू राजे नगर िद ली-११००८दाम- २५० टाका मा108


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पृ ठ संख् या- १२८पोथी ाि त क थान- प वी िड ी यूटसर् वाडर् नं.६, िन मर्ली (सुपौल)मोवाइल नं. ०९५७२४५०४०५डॉ. योगान द झाआदशर्क उप थापन : मौलाइल गाछक फूल::ी जगदीश साद म डल ब<strong>ह</strong>ुआयामी रचनाकार छिथ । कथा, उप यास, नाटक आिद <strong>िव</strong> िभ <strong>िव</strong> धामे भूतरचना ारा ई आधुिन क मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यमे बेछप थान बना चुकल छिथ । ‘मौलाइल गाछक फूल’ ि<strong>ह</strong> नकऔप यािस क कृित िथ किन । आदशर्वादी <strong>िव</strong> चारधारासँ ओतोत ि<strong>ह</strong> नक एि<strong>ह</strong> उप यासमे म डलजीक उदासामािज क िच तनक क्षेपण भेल अिछ ।एि<strong>ह</strong> उप यासक अिध कांश चिर उदार ओ स जन कृित क छिथ । <strong>ह</strong>ुनका लोकिन क <strong>ह</strong>ृदय प<strong>िव</strong> छिनआ वाथर् ओ वासनासँ फराक रि<strong>ह</strong> समाज उ थानक <strong>ह</strong>ेतु िच तन करैत <strong>दे</strong>िख पड़ैत छिथ । वभावत: ए<strong>ह</strong>नचिर सब<strong>ह</strong>क अनुगु फनसँ ई उप यास एक गोट िप र कृत सामािज क िच तनक मागर् श त करैत <strong>दे</strong>िख पड़ैतअिछ ।एि<strong>ह</strong> उप यासक के ीय पा छिथ रमाका त। उप यासक अिध कांश घटना ि<strong>ह</strong> नके पिर त: आघूिणर्त <strong>ह</strong>ोइतअिछ । ई जमी दार छिथ आ सु य त से<strong>ह</strong>ो। उदार <strong>िव</strong> चार, इमानमे गंभीरता, मनुक् खक ित िस ने<strong>ह</strong> ि<strong>ह</strong> नकचािर ि क <strong>िव</strong> िश टता छिन । ि<strong>ह</strong> नकामे ने सूिद खोर म<strong>ह</strong>ाजनक चािल छिन ने धन जमा कएिन <strong>ह</strong>ार लोककअमानवीय यव<strong>ह</strong>ारे छिन । नीक समाजमे जेना धनकेँ िज नगी नि<strong>ह</strong> अिप तु िज नगीक साधन बुझल जाइत अिछ ,सए<strong>ह</strong> रमाका तोक पिर वारमे छिन । उप यासक आर भि<strong>ह</strong> मे ि<strong>ह</strong> नक उदा चिर क पिर चए भेिट जाइत अिछ ।गाममे अकाल पिड़ जाइत छैक। आ लोक सभ अ बेेक मरब शुरू कऽ दैत अिछ । मुदा रमाका त लगबखारीक बखारी अ पड़ल छिन । लोकक ित स<strong>ह</strong>ानुभूित सँ <strong>िव</strong> त भऽ रमाका त अपन बखार फोिल दैतछिथ आ काजक बदला अनाज कायर्म शुरू कऽ अपन पोखिड़ केँ उर<strong>ह</strong>बा लैत छिथ । एि<strong>ह</strong> सँ एक िद स जँ109


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लोककेँ अकमर् यतापूवर्क खराती अ लेबासँ पर<strong>ह</strong>ेज करबैत छिथ तँ दोसर िद स अाभावमे लोककेँ मरबासँबचबैत छिथ ।रमाका तक ई अवधारणा छिन जे संसारक याव तो मनुक् ख अिछ सभकेँ जीबाक अिध कार छैक। सभकेँसभसँ िस ने<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएवाक चाि<strong>ह</strong> ऐक। मुदा जाि<strong>ह</strong> पिर वेशमे <strong>ह</strong>मरालोकिन जी<strong>िव</strong> र<strong>ह</strong>ल छी, जाि<strong>ह</strong> ठाम यिक् त गत स पिआ जबाब<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ीक बीच मनुक् ख चिल र<strong>ह</strong>ल अिछ , ओि<strong>ह</strong> ठाम िस ने<strong>ह</strong> खंिड त <strong>ह</strong>ोएबे करतैक आ िस ने<strong>ह</strong> खंिड त भेनेपार पिर क ेष ओ लड़ाइ-दंगाकेँ कोनो शिक् त रोिक नि<strong>ह</strong> सकैत छैक। तेँ नूतन समाजक िन मणक <strong>ह</strong>ेतु,सामािज क समरसता <strong>ह</strong>ेतु याग भावनाक आव यकता छैक आ छैक पार पिर क स<strong>ह</strong>योग भावनाक <strong>िव</strong> तारकआव यकता। तेँ ओ अपन दू सए बीघा जमीन गामक भूिम <strong>ह</strong>ीन पिर वार सब<strong>ह</strong>क बीच <strong>िव</strong> तरणक िन णर्ए लैतछिथ जाि<strong>ह</strong> सँ गामक सभ यिक् त सुखी आ स प भऽ सकिथ । यिप रमाका तक एि<strong>ह</strong> कारक अित शयउदारता जमी दारक वृि ओ समसामिय क यथाथर्क दृि ट ये सवर्था अ<strong>िव</strong> वसनीय तीत <strong>ह</strong>ोइत अिछ , तथािपई उदा लेखिक य क पना उप यासकारक एि<strong>ह</strong> उे यकेँ ित पािद त करैत अिछ जे यावत् समाजमे एक िद सअित <strong>िव</strong> प आ दोसर िद स अित स प लोकक वास र<strong>ह</strong>त, ताधिर सामािज क समरसताक बात व ने बनलर<strong>ह</strong>त।रमाका त उदारताक अित रंिज त वणर्न उप यासमे अनेक थलमे <strong>दे</strong>िख पड़ैत अिछ यथा ओ शिश शेखरनामक युवकक उच् च िश क्षाक <strong>ह</strong>ेतु स<strong>ह</strong>ायता दान करैत छिथ , गाममे कूल थािप त <strong>ह</strong>ोएबा काल िश क्षककभोजनािद क यव थाक भार अपना ऊपर लऽ लैत छिथ , टमटमबलाक दु:िख ताि<strong>ह</strong> घरवालीक ईलाजक <strong>ह</strong>ेतुओकरा पय त टाका दऽ स<strong>ह</strong>ायता करैत छिथ , आिद ।एि<strong>ह</strong> उप यासमे म डलजी िम िथ लाक ा य जीवनमे पसरल धमर्भीरूताक सम याक यथाथर्वादी िच णकएलिन अिछ । एि<strong>ह</strong> सम याक िच ण <strong>ह</strong>ेतु ओ सोनेलाल नामक पाक अवतारणा करैत छिथ । सोनेलालकप नी दु:िख त पिड़ जाइत छिथ न। ओ ओकरा अ पतालमे <strong>दे</strong>खएबाक <strong>ह</strong>ेतु अपन जमीन भरनापर दऽ दैतछिथ । उपचार भेलापर <strong>ह</strong>ुनक प नी व थ भऽ जाइत छिथ न। मुदा ता<strong>ह</strong>ी ममे ओ साधु भ डाराक कबुलाकऽ लैत छिथ । एि<strong>ह</strong> कबुलाकेँ पूर करबाक <strong>ह</strong>ेतु साधुक दूटा दल िन मंि त कएल जाइत छिथ ।ि<strong>ह</strong> नकालोकिन क <strong>ह</strong>ेतु सोनेलाल पय त भो य पदाथर् जुटबैत छिथ । मुदा साधुक दुनू दलमे एकटा वै णवस दायक तथा दोसर कबीरप थी स दायक र<strong>ह</strong>ैत अिछ आ दुनू दल अपन-अपन सा दािय क अिभ वमानसँ त र<strong>ह</strong>ैत अिछ जकर कारणे भ डारामे अनेक <strong>िव</strong> संगित उ प <strong>ह</strong>ोइ छैक। मुदा सविध क क टकर ि थ िततखन बनैत छैक जखन वै णव स दायक म<strong>ह</strong> थ भ डाराक बाद थानक <strong>ह</strong>ेतु एक सए एक, अपना <strong>ह</strong>ेतु एकसए एक, भजिन या सभक <strong>ह</strong>ेतु एकावन-एकावन आ भनसीयाक <strong>ह</strong>ेतु एकासी-एकासी टाका दिक्ष णाक मांग कऽबैसैत छिथ । मराभवमे पिड़ त<strong>ह</strong>ुँ धमर्भीरू सोनेलालकेँ ओ रकम चुकता कऽ <strong>दे</strong>बऽ पड़ैत छिन । तत:पर दोसरदल से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ुनका ओतबे दिक्ष णा <strong>दे</strong>बाक <strong>ह</strong>ेतु दबाब दैत छिन आ से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ुनका चुकता करऽ पड़ैत छिन । एि<strong>ह</strong>तर<strong>ह</strong>ेँ धमर्भीरू लोक पाखंडी साधु समाज ारा कोना लूटल जाइत छिथ , तकर वणर्न कए उप यासकार एि<strong>ह</strong>सम याक ित लोकदृि ट केँ सचेत करबाक उप<strong>दे</strong>श दैत छिथ । अव ये दोसर मंडली ारा दिक्ष णाक रकम घुरा<strong>दे</strong>लासँ सोनेलालकेँ थोड़ैक रा<strong>ह</strong>त भेटैत छिन आ ओि<strong>ह</strong> मंडलीक ित लोक जगतमे स<strong>ह</strong>ानुभूित जगैत छैक।110


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िम िथ लाक अनेक लोक यव<strong>ह</strong>ार से<strong>ह</strong>ो लोकजीवनक अ युित मे बाधक र<strong>ह</strong>ल अिछ , ता<strong>ह</strong>ू िद स म डलजीसंकेत कएलिन अिछ । एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु ई शिश शेखर नामक पाक अवतारणा कएलिन अिछ । शिश शेखर कृिषकओलेजमे वेश पािब जाइत अिछ । ओ एि<strong>ह</strong> वेशसँ अपन भावी सुखी जीवनक पिर क पना कऽ अ य तआनि द त <strong>ह</strong>ोइत अिछ । ओकर िप ता से<strong>ह</strong>ो खेत बेिच यो कऽ ओकर पढ़ाइ पूरा करएबाक संक प लैत छिथ ।मुदा िक छु िद नक बाद िप ता बीमार पिड़ जाइत छिथ न। शिश शेखर खेत बेिच यो कऽ <strong>ह</strong>ुनक इलाज करबैतछिन मुदा ओ कालकविल त भऽ जाइत छिथ न। तत:पर अपन बूिढ़ माताक सेवा करैत शिश शेखर अपनआगूक पढ़ाइ कोना जारी रािख सकत ताि<strong>ह</strong> पर िब दु <strong>िव</strong> चार कएने खेते बेि च कऽ िप ताक ाो कऽ लैतअिछ । पिर णामत: ओकरा कओलेज छोड़बाक बा यता <strong>ह</strong>ोइत छैक। एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>ेँ म डलजी लोकजगतमे या तअ ध<strong>िव</strong> वास ओ लोक यव<strong>ह</strong>ारसँ बचले उर समाजक क याणक िद शािन दश करबैत <strong>दे</strong>िख पड़ैत छिथ ।अ तत: रमाका तक स<strong>ह</strong>ायतासँ शिश शेखरकेँ अपन पढ़ाइ पूर करबाक संबल भेिट जाइत छैक मुदा ाािद तलोक यव<strong>ह</strong>ारक सम याक ित जुगु साक भाव अव य उ प भऽ जाइत छैक।अिश क्षा ा यजीवनक दै यक अ यतम कारण अिछ एखनो िम िथ लाक िन नवगय समाजमे िश क्षाक सवर्थाअभाव छैक जकर कारणे सामािज क अित बािध क छैक। मुदा अ<strong>ह</strong>ू सम याक समाधान सामािज क लोकिन कजागरूकतासँ संभव छैक। मसोमातक दान कएल जमीनपर <strong>िव</strong> ालयक थापना, <strong>ह</strong>ीरान द ारा बौएलाल ओबौएलाल ारा सुिम ाकेँ िश िक्ष त कऽ ओकरा सब<strong>ह</strong>क तरीय जीवनक िच ण ‘मौलाइल गाछक फूल’उप यासक ए<strong>ह</strong>ी उे यपरक दृि ट कोणक पिर चायक िथ क।आजुक ा य समाजक ई <strong>िव</strong> ड बना छैक जे पढ़ल-िल खल िध यापुता पाइ कमएबाक अ ध दौड़मे शािम लभऽ गेल छैक। तेँ ओ सभ अपन गाम-समाजकेँ छोिड़ <strong>ह</strong>जारो मीलक दूरीपर नोकरी करऽ चिल जाइत छैक।पिर णामत: बूढ़ माता-िप ताक पिर चय कएिन <strong>ह</strong>ार केओ रि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> पबैत छैक। पािर वािर क <strong>िव</strong> घटनक फल वरूपसामािज क जगतमे पसरल एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong> संगित क कथा रमाका त ओ <strong>ह</strong>ुनक डाक् टर पु सब<strong>ह</strong>क कथामे भेटैत अिछ ।म डलजी ए<strong>ह</strong>ू <strong>िव</strong> ड बनासँ समाजकेँ बचबाक संकेत एि<strong>ह</strong> उप यासक मा यमे कएलिन अिछ । <strong>ह</strong>ुनक भावनासुबुधक एि<strong>ह</strong> उिक् त मे साकार भेल अिछ - ‘आइक जे एकांगी पिर वार अिछ ओ कु <strong>ह</strong>ारक घराड़ी जकाँ बिन गेलअिछ । बाप-माए कौ, बेटा-पुतो<strong>ह</strong>ु कौ आ िध या-पुता कौ र<strong>ह</strong>ऽ लागल अिछ । मानवीय िस ने<strong>ह</strong> न ट भऽर<strong>ह</strong>ल अिछ ।’ यिप ई भावना कृषक युगीन <strong>ह</strong>ोएबाक कारणे सा ित क यथाथर्क दृि ट जे पुरातन पित कअिछ तथािप एकटा वैचािर क केँ ठाढ़ करैत अिछ ।म डलजी रमाका तक दुनू डाक् टर पुक मासमे नोकरी करबाक लाथे िक छु ामेतर सम या सब<strong>ह</strong>किच ण से<strong>ह</strong>ो कएलिन अिछ । एि<strong>ह</strong> मे सविध क मुख अिछ धनिल सामे य त समाजक बेचैनी। म<strong>ह</strong>े क एि<strong>ह</strong>कथनसँ ई ित भािस त <strong>ह</strong>ोइत अिछ जे ामेतर समाजमे अ यिध क सु<strong>िव</strong> धा स प लोकोक जीवन असामा य भऽगेल छैक- ‘अपनो सोचै छी जे एते कमाइ छी, मुदा िदन राित खटैत-खटैत चैन नि<strong>ह</strong> भऽ पबैत अिछ । कोनसुखक पाछू बे<strong>ह</strong>ाल छी से बुिझ ये ने र<strong>ह</strong>ल छी। टी.भी. घरमे अिछ , मुदा <strong>दे</strong>खैक समये ने भेटैत अिछ ।खाइले बैसै छी तँ िच ड़ै जकाँ दू-चािर कौर खाइत-खाइत मन उिड़ जाइत अिछ जे फ लांकेँ समए <strong>दे</strong>ने111


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िछ ऐक, नि<strong>ह</strong> जाएब तँ आमदनी किम जाएत। ति<strong>ह</strong> ना सुतइयोमे <strong>ह</strong>ोइत अिछ । मुदा एते ीसानीक लाभ कीभेटैत अिछ ? िस फर् पाइ। की पाइये िज नगी िछ ऐक?’एतावता मौलाइल गाछक फूलमे लोकजीवनक <strong>िव</strong> <strong>िव</strong> ध सम या ओ तकर समाधानक मागर् तकबाक य नभेल अिछ । ‘अपन िज नगीकेँ िज नगी <strong>दे</strong>खैत पिर वार, समाजक िज नगी <strong>दे</strong>खब िज नगी िथ क।’ म डल जीकआदशर्वादी िच तनक रूपमे ित फिल त भेल अिछ । ाय: ए<strong>ह</strong>ी त यकेँ यानमे रखैत म<strong>ह</strong>े ारा गामि<strong>ह</strong> मे वा य के थापना कऽ <strong>िव</strong> चार अिभ यक् त कराओल गेल अिछ जतऽ ओकर पिर वारक एकटा डाक् टर िन यमरीजक सेवा, ामवासीक सेवाक <strong>ह</strong>ेतु उपल ध रि<strong>ह</strong> तैक।सामािज क सम वयक ित पक्षधरता एि<strong>ह</strong> उप यासमे भजुआक कथामे भेटैत अिछ । जाित -पाित मे बँटला य समाजमे छूताछूत, ऊँच नीचक <strong>िव</strong> चार अदौसँ र<strong>ह</strong>लैक अिछ । गाँधीजीक वतंता आ दोलनक समएअछूतोारक ित <strong>ह</strong>ुनक चे टा ओ वातंयोर कालमे समाजक बदलैत रीित -नीित क कारणे यिप ामोसमाजमे अ पृ यताक ित भाव बदललैक अिछ तथािप स<strong>ह</strong>भोजनक दृि ट ये अखनो जाित -पाित क बीच दूरीबनले छैक। रमाका त ारा डोम भजुआक ओि<strong>ह</strong> ठाम जाए भोजन करबाक कथाक मा यमे म डलजी समाजकएि<strong>ह</strong> सम याक आदशर्पूणर् समाधान <strong>दे</strong>खौलिन अिछ । अव ये एि<strong>ह</strong> मे इ<strong>ह</strong>ो संकेत <strong>दे</strong>ल गेल अिछ जे समरसताकबाधक तथाकिथ त अ पृ य लोकिन क शुिच ताक ित तबताक अभाव र<strong>ह</strong>लिन अिछ । जे अिश क्षाज य अिछतथा िश क्षा ारा ओकरो बदलल जा सकैत छैक।म डलजीक एि<strong>ह</strong> उप यासमे नारी <strong>िव</strong> षयक िच तनमे ाचीन भारतीय नारीलोकिन क आदशक उप थापन भेलअिछ । ि<strong>ह</strong> नक अिध कांश नारी पा यथा रिध या, यामा, सुिग या, सोनेलालक बि<strong>ह</strong> न आिद मे पित परायणाभारतीय नारीक िच ांकन भेल अिछ । नारी-िश क्षाक ित बता से<strong>ह</strong>ो म डलजीक एि<strong>ह</strong> उप यासमे सुिम ाकमा यमे अिभ य भेल अिछ जे पिढ़ -िल िख कऽ नीक पिर चािर काक रूपमे गामक <strong>ह</strong>ेतु एकटा स पि बिनजाइत अिछ । सुजाता से<strong>ह</strong>ो ए<strong>ह</strong>ने नारी पा छिथ जे िम क पिर वारमे ज म लेलाक बादो म<strong>ह</strong>े क स<strong>ह</strong>ायतापािब डाक् टरनी बिन जाइत छिथ आ म<strong>ह</strong>े क भाव<strong>ह</strong>ु से<strong>ह</strong>ो भऽ जाइत छिथ । मुदा िश िक्ष ताक संगि<strong>ह</strong> मंडलजीजाि<strong>ह</strong> नारी वरूपक पिर क पना एि<strong>ह</strong> उप यासमे रूपािय त कएलिन अिछ , से िथ क नारीक सबला रूप। नारीकएि<strong>ह</strong> वरूपक िच ांकन िस ित याक चिर मे भेल अिछ । ओ नि<strong>ह</strong> केवल अपन इ जित पर <strong>ह</strong>ाथ उठौिन <strong>ह</strong>ारललबाकेँ थूिर कऽ रािख दैत अिछ अिप तु जखन ललबाक गामक लोक ओकरा गामपर आमण कऽ दैतछैक, तँ नारीलोकिन क सेनानािय का बिन ओकरो सभकेँ परा त कऽ दैत अिछ । वातंयोर भारतमे टाचार एक गोट कोढ़क रूपमे <strong>दे</strong>िख पड़ैत अिछ जे रा ीय जीवनकेँ कुि ठ तजीवन जीबाक बा यता <strong>ह</strong>ोइत छैक। मा टरक ब<strong>ह</strong>ालीमे <strong>ह</strong>ीरान दक आोशक मा यमे म डलजी सरकारी तरपर <strong>ह</strong>ोइत टाचारक यथाथर्केँ अिभ यिक् त दान कएलिन अिछ ।िम िथ लाक आिथर्क समृि क <strong>ह</strong>ेतु एि<strong>ह</strong> ठाम जलकरक सदुपयोग करबाक िच तन से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> उप यासमेअिभ यक्त भेल अिछ ।112


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मौलाइल गाछक फूक’क भाषा अ य त सरल, स<strong>ह</strong>ज ओ गमैया मैिथ ली िथ क। म डलजी अपन कि प तसंसारकेँ मूर्, <strong>िव</strong> वसनीय ओ सजीव रूपमे तुत करबाक <strong>ह</strong>ेतु लेखनक अनेक <strong>िव</strong> िध केँ एि<strong>ह</strong> उप यासमेसमाि<strong>ह</strong> त कएने <strong>दे</strong>िख पड़ैत छिथ । अनेक ठाम ि<strong>ह</strong> नक नाटकीय भाषा योग अ य त तीता ओ स<strong>ह</strong>जताक संगभेल अिछ , यथा-‘की क<strong>ह</strong>ैले ऐ<strong>ह</strong>ल?’‘नत दैले एलॱ।’‘कोन काज िछ अ<strong>ह</strong>?’‘काज-ताज नै कोनो छी। ओि<strong>ह</strong> ना अ<strong>ह</strong>ाँ चारू गोरेकेँ खुअबैक <strong>िव</strong> चार भेल’ इ यािद ।अनेकठाम ई सं मरणा मक भाषाक सु ठु योग कएने छिथ यथा- ‘एि<strong>ह</strong> गाममे पि<strong>ह</strong> ने <strong>ह</strong> मर जाित नै र<strong>ह</strong>ए।मुदा डोमक काज तँ सभ गामेमे जनमसँ मरन धिर र<strong>ह</strong>ै छै। <strong>ह</strong>मरा पुरखाक घर गोनबा र<strong>ह</strong>ै। पूभरसँ कोशीअबैत-अबैत <strong>ह</strong>मरो गाम लग चिल आएल। अखार चिढ़ ते कोसी फुलेलै। पि<strong>ह</strong> लुके उझूममे ते<strong>ह</strong>ेन बािढ़ चिलआएल जे बाधक कोन ग प जे घरो सभमे पािन ढूिक गेल। तीन-िद न तक ने मालजाल घरसँ ब<strong>ह</strong>राएल आ नेलोके। पी<strong>ह</strong>-पा<strong>ह</strong> करैत सभ समए िब तौलक। मगर पि<strong>ह</strong> लुका बािढ़ र<strong>ह</strong>ै, तेसरे िद न सटिक गेल।’ इ यािद ।पिर वेश ओ वातावरणक िन मणक <strong>ह</strong>ेतु म डलजी अिभ धा शिक् त सँ संपु ट भाषाक योग ारा सटीक ओ<strong>िव</strong> वसनीय िब ब ठाढ़ करबामे समथर् <strong>दे</strong>िख पड़ैत छिथ यथा- ‘दू साल रौदीक उपरा त अखाढ़। गारमीसँजे<strong>ह</strong>ने िद न ओ<strong>ह</strong>ने राित । भिर -भिर राित बीअिन <strong>ह</strong>ौँिक -<strong>ह</strong>ौँिक लोक सभ िब तबैत। सुतली राित मे उिठ -उिठ पािनपीबए पड़ैत। भोर <strong>ह</strong>ोइते घाम उ रूप पकिड़ लैत। जि<strong>ह</strong> ना िक यो ककरो मारैले लग प<strong>ह</strong>ुँिच जाइत, ति<strong>ह</strong> नासुरूजो लग आिब गेला<strong>ह</strong>। र ता-पेराक मािट िस मेंट जकाँ सत भऽ गेल अिछ ।’ इ यािद ।पाक पिर चय दैत काल म डलजी ओकर रूपरेखा, वेश भूषा, आयु आिद क वणर्न अनेक ठाम ओि<strong>ह</strong>पाक ठोस यिक् त वकेँ अिभ यक्त करबाक <strong>ह</strong>ेतु कएलिन अिछ । मुदा एि<strong>ह</strong> कारक वणर्नक ित <strong>ह</strong>ुनकाित बता नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख पड़ैछ। तथािप जतऽ कत<strong>ह</strong>ु ओ पाक मनोभावक वणर्न कएने छिथ ओि<strong>ह</strong> ठाम <strong>ह</strong>ुनक भाषा<strong>िव</strong> लेषणा मक कृित क <strong>दे</strong>िख पड़ैत अिछ जाि<strong>ह</strong> सँ पाक <strong>ह</strong>ृदयगत भावक ित पाठककेँ सुिन ि च त आकलनकअवसर भेिट जाइत छिन , यथा- ‘चारी जीक बात सुिन रमाका तकेँ धनक ित मो<strong>ह</strong>भंग <strong>ह</strong>ुअए लगलिन ।सोचए लगला<strong>ह</strong> जे <strong>ह</strong>मरो दू सए बीघा जमीन अिछ , ओते जमीनक कोन योजन अिछ । जँ ओि<strong>ह</strong> जमीनकेँिन भूर्िम क बीच बाँिट िद ऐक तँ कते पिर वार आ के लोक सुख-चैनसँ िज नगी जीबै लागत। जकरा लेलजमीन रखने छी ओ तँ अपने तते कमाइ छिथ जे ढेिर औने छिथ । अदौसँ िम िथ लाक ित यागी म<strong>ह</strong>ापुरूषक राजर<strong>ह</strong>ल, िक एक ने <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ ओि<strong>ह</strong> पर पराकेँ अपना, पर पराकेँ पुन:ज<strong>िव</strong> त कऽ िद ऐक।’113


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>ेँ ‘मौलाइल गाछक फूल’मे भाषाक कुशल ओ रचना मक योग भेल अिछ जाि<strong>ह</strong> सँ वणर्नमेसटीकता, स<strong>ह</strong>जता, िब बधिमर्ता, प टता ओ मनोवैज्ञािन क <strong>िव</strong> लेषणक क्षमता दिशर्त <strong>ह</strong>ोइत अिछ । अपनगुणक कारणेँ म डलजीक कथासंसारमे <strong>िव</strong> वसनीयता <strong>दे</strong>िख पड़ैत अिछ आ ओ अपन ौढ़ <strong>िव</strong> चार ओअनुभूित केँ पाठकीय मानसमे थाना तिर त करबामे सफल भेल छिथ ।अ तत: म<strong>ह</strong>े क उिक् त - ‘समाज रूपी गाछ मौला गेल अिछ , ओि<strong>ह</strong> मे तािम , कोिड़ , पटा नव िज नगी <strong>दे</strong>बाकअिछ जाि<strong>ह</strong> सँ ओि<strong>ह</strong> मे फूल लागत आ अनवरत फुलाइत र<strong>ह</strong>त’मे उप यासक उे य फुट भेल अिछ । वभावत: म डलजी एि<strong>ह</strong> कृित क मा यमे ाम ओ ामेतर जीवनक संगि<strong>ह</strong> यिक् त , पिर वार, समाज ओ रा कअ यु नित क <strong>ह</strong>ेतु एकर येक इकाइकेँ याग ओ याग ओ समपर्णक भावनासँ ओत ोत र<strong>ह</strong>बाक आदशर् जीवनपित अपनयबाक सं<strong>दे</strong>श <strong>दे</strong>लिन अिछ । ि<strong>ह</strong> नक ई सं<strong>दे</strong>श ‘सव भव तु सुिख न: सव स तु िन रामया:, सव भािणप य तु मा कि च द् दु:खभाग भवेत्’क भावनाक पुन: उप थापन िथ क।िशव कुमार झासमीक्षा-कुरूक्षेम् अ तमर्नकगतांकसँ आगाँस<strong>ह</strong> वाढ़िन उप यास :- स<strong>ह</strong> वाढ़िन एकटा आकाशीय िप ड <strong>ह</strong>ोइत अिछ , जकर दशर्न आयर्क धािमर्कदृि ट कोणमे अछोप बुझना जाइत अिछ , मुदा उप यासकार एक अछोप िप डकेँ आ मसात् करैत एकरा सा<strong>िव</strong> ीबना <strong>दे</strong>लिन । सा<strong>िव</strong> ी अपन पाित य आ दृढ़ िन चयसँ स यवानक ाण यमराजसँ छीिन लेने छली<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong>उप यासक दृि ट कोण तँ ए<strong>ह</strong>न नि<strong>ह</strong> अिछ परंच उप यासक नायक आरूिण क मृ युपर <strong>िव</strong> जयमे स<strong>ह</strong> वाढ़िन कउ ेरणक उोधन कएल गेल िअ छ। कुरूक्षेम अ तमर्नक मूल पृ ठपर स<strong>ह</strong> वाढ़िन क िच <strong>दे</strong>ल गेल अिछ ।114


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एि<strong>ह</strong> सँ मािण त <strong>ह</strong>ोइत अिछ रचनाकारक दृि ट मे स पूणर् पोथीक सातो ख डमे एि<strong>ह</strong> उप यासक <strong>िव</strong> शेष म<strong>ह</strong> वअिछ । स<strong>ह</strong> वाढ़िन क अ ययन कएलापर उैसम शता दीक उतरांशसँ वतर्मानकाल धिर क वणर्न कएल गेलअिछ ।एक पिर वारक एक सए पं<strong>ह</strong> बरखक कथाक वणर्नकेँ क प कथा मानव िन श् िच त रूपसँ रचनाकारकभावनापर कुठाराघात मानल जाएत। सध: ई कथा रचनाकारक पॉजिड़ क कथा अिछ । जॱ एकरा गेजे बावूक आ मकथा मानल जाए तँ संभवत: अित शयोिक् त नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>एत।उप यासक आिद पुरूष िझ ंगुर बावू एकटा िक सान छिथ । जिन क घरमे भारतीय रा ीय कांेसक थापनाबखर् सन् 1885 ईमे एकटा बालक ज म लेलि <strong>ह</strong> - किल त। किल तक नेनपनसँ एि<strong>ह</strong> उप यासक ी गणेशकएल गेल। किल तकेँ ओि<strong>ह</strong> कालमे वंगाली िश क्षकसँ अंेजीक िश क्षण यव था दिर भंगामे कएल गेल। एि<strong>ह</strong> सँदू कारक भावक वोध <strong>ह</strong>ोइत अिछ । पि<strong>ह</strong> ल जे िझ ंगुर बावू समृ लोक छला<strong>ह</strong>। ओि<strong>ह</strong> कालमे अव<strong>ह</strong>क िश क्षासे<strong>ह</strong>ो गनल गुथल पिर वारमे <strong>दे</strong>ल जाइत छल, अंेजीक कथा तँ अित <strong>िव</strong> रल छल। <strong>दे</strong>ासर जे वंगाली लोक<strong>ह</strong>मरा सभसँ िश क्षाक दृि ट मे आगाँ छला<strong>ह</strong>। वंगाली जाित क अंेजी िश क्षक, <strong>ह</strong>म सभ कतेक पाछाँ छल<strong>ह</strong>ुँ जे<strong>ह</strong>मरा सब<strong>ह</strong>क सं कृित क राजधानी दिर भंगामे कोनो मैिथ ल अंेजी िश क्षक िझ ंगुर बावूकेँ नि<strong>ह</strong> भेटलि <strong>ह</strong> ।सौराठ आ ससौलाक सभा गाछीक चचर् तँ बेिर -बेिर कएल जाइत अिछ , मुदा एि<strong>ह</strong> पोथीमे <strong>िव</strong> लु त सभा बलानकातक गाम परतापुरक सभा गाछीसँ कथाकेँ जोड़वाक दृि ट कोण अलग मुदा नीक बुझना जाइत अिछ ।किल तक <strong>िव</strong> वा<strong>ह</strong>मे वर म<strong>ह</strong>फामे, बूढ़ विर याती कट<strong>ह</strong>ी गाड़ीमे आ जवान लोकक पैदल जाएव वतर्मान पीढ़ीकलेल अजगुत लागत मुदा अपन पुरातन सं कृित सँ नेना-भुटकाकेँ आ मसात कराएव आव यक अिछ । किल तकमृ युक प चातक कथा <strong>ह</strong>ुनक छोट पु- नंद-क पिर िध मे धूमए लागल। नंदक पारदश सोच, अपन किन यासँ यक्षत: ग प करव, तृतीय पुरूषक रूपे संवोधन नि<strong>ह</strong> । िम िथ लामे वर-किन या, सासु-पुतो<strong>ह</strong>ु, सा<strong>ह</strong>ु जमाएकग पमे तृतीय पुरूषक संवोधन अिनवायर् <strong>ह</strong>ोइत अिछ । एि<strong>ह</strong> कारक यव थाक <strong>िव</strong> रू नंदजी अपन नवलसोचकेँ केि त कएलि <strong>ह</strong> । वर-किन याँक संवंध वाभा<strong>िव</strong> क रूपेँ तँ समझौता मा <strong>ह</strong>ोइत अिछ परंच संसारक यव थामे सभसँ प<strong>िव</strong> आ अपूवर् संबंध यए<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ । जीवन भिर िन वर्<strong>ह</strong>न कोनो एक जनक संगछूटलापर दोसरमे यथा..... अक य यथा। तेँ एि<strong>ह</strong> संबंधमे यक्ष संवोधन <strong>ह</strong>ोएवाक चा<strong>ह</strong>ी। <strong>ह</strong>मर दृि ट कोण ईनि<strong>ह</strong> जे अपन सं कृित पराभव कऽ <strong>दे</strong>वाक चा<strong>ह</strong>ी, मुदा सं कृित आ यव थाकेँ से<strong>ह</strong>ो कालक गित मे पिर वतर्नकअिन वायर्ता तीत <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।आयवर् याय, कमर्, मीमांसा सन ांजल दशर्नक अा<strong>िव</strong>र्भाव भूिम मानल जाइत अिछ । एि<strong>ह</strong> ख डमे एकटा नवदशर्नसँ िम िथ लाक भूिम केँ वैिश ता दान कएल गेल ओ अिछ - इमान आ ममर्क <strong>िव</strong> बमे संबंधक मयदा। नंदबावू इंजीिन यर छला<strong>ह</strong>। जॱ अपन धमर्केँ िक छु ढील कऽ दैतिथ तँ भौित कताक बािढ़ सँ पिर वार ओत-ोत भऽसकैत छल। मुदा एना नि<strong>ह</strong> कऽ सतत अपन कमर्केँ साकार स यसँ बाि <strong>ह</strong> लेलि <strong>ह</strong> । वाभा<strong>िव</strong> क अिछअथर्युगमे इमानक ासंिग कता बड़ ओछ भऽ जाइत अिछ । असमए मृ युक प चात् पिर वारक दशाक <strong>िव</strong> वेचनममर् पश लागल। <strong>ह</strong>ुनक सत् कमर्क भाव यए<strong>ह</strong> भेल जे संतान सभ <strong>िव</strong> शेषत: आरूिण भौित क रूपसँ रास115


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्संप तँ नि<strong>ह</strong> भऽ सकला<strong>ह</strong> मुदा िप ताक छ-छायाक आंगनमे मनुक् ख भऽ गेला<strong>ह</strong>। कमर्क गित सँ लोक राजभोगकेँ ा त तँ कए सकैत अिछ , मुदा मनुक् ख बनवाक लेल नैसिगर्क सं कार वेशी म<strong>ह</strong> वपूणर् <strong>ह</strong>ोइत अिछ । तेँक<strong>ह</strong>लो गेल अिछ - “बढ़ए पूत िप ताक धम। ” कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु नीच <strong>िव</strong> चारक मानवक संतान मनुसंतान भऽ जाइतअिछ , एि<strong>ह</strong> मे दैि<strong>ह</strong> क सं कार आ कृित क लीला <strong>ह</strong>ोइत अिछ । आरूिण क दृढ़ <strong>िव</strong> वासपर केि त एि<strong>ह</strong>उप यासक कथामे सतत वा<strong>ह</strong>क गंगधारा ख<strong>ह</strong>ख<strong>ह</strong> आ शीतल बुझना गेल। जँ कथाकेँ आ मसात् कएल जाएतँ कोनो अथर्मे एकरा का पिन क नि<strong>ह</strong> मानल जा सकैछ। आ मकथा प टत: नि<strong>ह</strong> मािन सकैत छी, िक एकतँ उप यासकार कोनो रूपेँ एकर उबोधन नि<strong>ह</strong> कएलिन अिछ । भऽ सकैत अिछ समाजक अगल-बगलकरेखािच <strong>ह</strong>ो, मुदा <strong>ह</strong>मरा मतेँ ई क पना नि<strong>ह</strong> , स य घटनापर आधािर त अिछ ।उप यासमे एकटा कमी से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ। अंेजी आखरक ठाम-ठाम योग कएल गेल जेना- एने थेिश या,ओिप िन यन, इ ेशन आिद । एि<strong>ह</strong> सभ श दक थानपर अपन श दक योग कएल जा सकैत छल, मुदा नि<strong>ह</strong>कएल गेल। <strong>ह</strong>मरा बुझने <strong>ह</strong>म दोसर भाखाक ओि<strong>ह</strong> श द सभकेँ मा आ मसात करी जकर थानपर <strong>ह</strong>मरअपन भाखामे श दक अभाव अिछ ।स<strong>ह</strong> ा दीक चौपड़पर :- कुरूक्षेम अ तमर्नकक तेसर ख ड क<strong>िव</strong> ता सं<strong>ह</strong>क रूपमे अिछ , जकर शीषर्क‘स<strong>ह</strong> ा दीक चौपड़पर’ <strong>दे</strong>ल गेल। मा तैंतालीस गोट क<strong>िव</strong> ताक सि म लनमे ंृगार, <strong>िव</strong> र<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ैकू, <strong>िव</strong> चार मूलकक<strong>िव</strong> ताक संग-संग एकटा वज गीत से<strong>ह</strong>ो अिछ । इ धनुषक आसमानी रंग जकाँ थम क<strong>िव</strong> ता ‘शािम लवाजाक दु दभी वादक’मे क्षिण क कृित क आवरणमे वर-सरगमक भान <strong>ह</strong>ोइत अिछ , मुदा अ तरक अवलोकनकप चात् दशा पूणर्त: <strong>िव</strong> लग। राज थानक वा सं कृित मे एकटा दशर्क वा यंक ासंिग कताक के नमेक<strong>िव</strong> क भाव अ प ट लागल। स<strong>ह</strong>ज अिछ ‘जतऽ‘ नि<strong>ह</strong> प<strong>ह</strong>ुँचिथ , अेातऽ गएलिन क<strong>िव</strong> ’। क<strong>िव</strong> वयं दु दभीवादक छिथ तेँ प ट दशर्न कोना <strong>ह</strong>एत। ि<strong>ह</strong> दी साि<strong>ह</strong> यमे एकटा क<strong>िव</strong> ता पढ़ने छल<strong>ह</strong>ुँ ‘गोरैयो की मजिल समेकोयल <strong>ह</strong>ै मुजिर म’। संभवत: समाजक पथ दशर्कक मूक दृ टकोणकेँ क<strong>िव</strong> ताक के <strong>िव</strong> दु बनाओल गेलअिछ । ब<strong>ह</strong>ुआयामी यिक् त वक धनी यिक् त से<strong>ह</strong>ो जीवनक गित मे दबावक अनुभव करैत कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु अपनसंवेदनाकेँ दवा कऽ दु दभी बनवाक नाटक करैत छिथ । केओ-केओ दोसरकेँ संतु ट करबाक लेल अपन<strong>िव</strong> चारधारा वा मनसँ बदैल दैत छिथ । संतुष् टीकरण वृित वा कोनो कारक मजवूरी <strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>मरा सभकेँपिर ि थ ित सँ सामंजस करबाक ब<strong>ह</strong>ाने अपन स यक <strong>िव</strong> चारकेँ मािट क तरमे नि<strong>ह</strong> झॅपवाक चा<strong>ह</strong>ी। समाज जॱएकरा पूव<strong>ह</strong> मानए तँ अपन पक्षक <strong>िव</strong> वेचन कएल जाए, मुदा अनगर्ल लापकेँ मूक समथर्क नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>वाकचा<strong>ह</strong>ी।मोनक रंगक अदृ य <strong>दे</strong>वालमे पिर ि थ ित ज य <strong>िव</strong> षमताक <strong>िव</strong> षय व तुक दशर्न आशातीत अिछ । म दािक नी.... आपा जािठ शीषर्क क<strong>िव</strong> तामे कृित आ समाजक ि थ ित क म य <strong>िव</strong> गिल त मानवतापर मूक <strong>ह</strong>ारमे क<strong>िव</strong> कनैसिगर्क मुदा अदृ य सोच <strong>ह</strong>मरा सन साधारण समीक्षक लेल अनुबूझ प<strong>ह</strong>ेली जकाँ अिछ । अपन पुरातनइित <strong>ह</strong>ासक ओि<strong>ह</strong> िद वसकेँ लोक मरण नि<strong>ह</strong> करए चा<strong>ह</strong>ैत छिथ , जाि<strong>ह</strong> सँ अतुल पीड़ाक अनुभव <strong>ह</strong>ोइत अिछ ।ेता युगक घटना, किल युग धिर पाछाँ धेने अिछ । सीता जीक <strong>िव</strong> या<strong>ह</strong> अग<strong>ह</strong>न शुक् ल पक्ष पंचमीकेँ भेलिन ,पिर णाम सोझा िअ छ। तखन शतानंद पुरोि<strong>ह</strong> त जी खरड़ख वाली काकीक <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong> ओि<strong>ह</strong> ित िथ मे िक एक116


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्करौलि <strong>ह</strong> ? भऽ सकैत अिछ <strong>ह</strong>ुनक भाग् यमे सीताजी जकाँ गृ<strong>ह</strong> थ सुख नि<strong>ह</strong> िल खल दुख मुदा कलंक तँ‘<strong>िव</strong> या<strong>ह</strong> पंचमी’ ित िथ केँ <strong>दे</strong>ल गेल। एि<strong>ह</strong> क<strong>िव</strong> तामे क<strong>िव</strong> क दृ टकोण तँ <strong>िव</strong> धवा <strong>िव</strong> आ<strong>ह</strong>क समथर्न करवाक अिछ ,मुदा सवणर् मैिथ ल नि<strong>ह</strong> वीकार कऽ र<strong>ह</strong>ल छिथ । अपन पुरान सॉग<strong>ह</strong> लऽ कऽ <strong>ह</strong>म सभ <strong>ह</strong>वड़ाक पुलबनाएवक क पनामे कि<strong>ह</strong> या धिर ओझराएल र<strong>ह</strong>व?एि<strong>ह</strong> क<strong>िव</strong> ता सं<strong>ह</strong>मे जे नव <strong>िव</strong> षय बुझना गेल ओ अिछ ‘बार<strong>ह</strong> टा <strong>ह</strong>ैकू’। िग दरक िन रैठ, राकश थान, शा<strong>ह</strong>ीकमौस आ िब धक लेल श द-श द बजैत अिछ ।<strong>ह</strong>ैकूक साथर्क अथर् लगाएव अ य त किठ न <strong>ह</strong>ोइत अिछ , मुदा <strong>ह</strong>मरा बुझने जॱ ए<strong>ह</strong>ेन <strong>ह</strong>ैकू िल खल जाए तँ नेनोसभ जे मैिथ लीमे माए पिर वार कुटु वक संग बजैत छिथ अव य बूिझ जएता<strong>ह</strong>।िम िथ लाक वज गीतमे मातृभूिम सँ कमर्क साथर्क गित मांगल गेल अिछ । जेना गायी पिर वारक ाथर्ना व<strong>ह</strong>शिक् त <strong>ह</strong>मे दो दयािन िध मे गाओत जाइत अिछ । मातृ वंदनाकेँ क<strong>िव</strong> ता सं<strong>ह</strong>मे <strong>दे</strong>वाक ि<strong>ह</strong> नक दृि ट कोणरचनाममे उपयुक् त <strong>ह</strong>ो मुदा <strong>ह</strong>मरा मते एकरा कुरूक्षेम अ तमर्नक थम पृ ठपर वंदनाक रूपमे <strong>दे</strong>ल गेलरि<strong>ह</strong> ते तँ बेसी सुर <strong>ह</strong>ोइतए।‘बड़का सड़क छ<strong>ह</strong> लेन बला’मे िम िथ लाक <strong>िव</strong> कासक िम त ि थ ित क वणर्न कएल गेल अिछ ।स पूणर् क<strong>िव</strong> ता सं<strong>ह</strong>क अवलोकनक वाद कोनो प अकच् छ करैबला नि<strong>ह</strong> लागल। ‘पु ाि त ’ शीषर्कक<strong>िव</strong> तामे लुिध यानामे <strong>ह</strong>मरा सब<strong>ह</strong>क समू<strong>ह</strong>क एकटा पंिड तक ठकपचीसीक चचर् कएल गेल अिछ । ए<strong>ह</strong>ने ठकककारण ‘<strong>िव</strong> <strong>ह</strong>ारी’ यिक् त केँ आठ ठाम लोक शंकाक दृि ट सँ <strong>दे</strong>खैत छिथ । मुदा गजे जी सँ <strong>ह</strong>मर आ<strong>ह</strong> जे एि<strong>ह</strong>क<strong>िव</strong> ताक पंजावी भाषामे अनुवादक अनुमित नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ल जाए नि<strong>ह</strong> तँ कतेको भलमानुष बनल मैिथ ल घुिर कऽगाम आ<strong>िव</strong> जएता<strong>ह</strong> आ <strong>ह</strong>मरा सब<strong>ह</strong>क समाजमे कुच आरो बिढ़ जाएत।मश:िशव कुमार झा117


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मौलाइल गाछक फूल(समीक्षा)कोनो भाषा साि<strong>ह</strong> यक <strong>िव</strong> कासमे उप यासक एकटा अलग म<strong>ह</strong> व <strong>ह</strong>ोइत अिछ । औप यािस क कृित केँ जॱसाि<strong>ह</strong> यक चक्षु य क<strong>ह</strong>ल जाए तँ कोनो अित शयोिक् त नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएत। मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यमे उप यास सभक भंडारबड़ <strong>िव</strong> तृत अिछ । एि<strong>ह</strong> ांजल साि<strong>ह</strong> ि य क कृित मे िक छु कोसक पाथर सन रचना भेल जे आयवर्क भाषाकगुच् छमे मैिथ लीक थानकेँ सुवािस त कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ । सवर्कालीन मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यक इित <strong>ह</strong>ासमे सि म िल त ओसभ उप यास अिछ - पंिड त जन सीदन कृत शिश कला, ो. <strong>ह</strong>िर मो<strong>ह</strong>न झा रिच त क यादान ओ ि रागमन,योगान द झा रिच त भलमानुष, ी याी कृत पारो, डॉ. मिण प कृित नैका विन जारा, ी सोम<strong>दे</strong>व कृतचानोदाइ, ी सुधांशु शेखर चौधरी कृत दिर िछ मिड़ , ीमती लीलीरे कृत पटाक्षेप, ी रमानंद रेणु कृतदूध-फूल, डाॅ. शेफािल का वम कृत नागफांस, ी साकेतानंद कृत सवर् वांत, ी लिल त कृत पृ वीपु, ीमतीगौरी िम कृत िच नगी, ी केदारनाथ चौधरी कृत मा<strong>ह</strong>ूर आ ी गजे ठाकुर कृत स<strong>ह</strong> वाढ़िन ।िन ि च त रूपें एि<strong>ह</strong> सभ उप याससँ मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यकेँ नव दशा ओ िद शा भेटल, परंच एकर अित िर क् त से<strong>ह</strong>ोिकछु कृित अिछ जकर चचर् करव <strong>िव</strong> ना मैिथ ली उप यास <strong>िव</strong> धाकेँ अपूणर् मानल जाएत। ओि<strong>ह</strong> कृित मे सँ एकअिछ ी जगदीश साद मंडल ारा िल िख त उप यास- ‘मौलाइल गाछक फूल’शीषर्कसँ बुझना गेल जे कृित वणर्नपर आधािर त उप यास अिछ , मुदा अ ययनक प चात् समाजकमौलाइल वरूपक वणर्न आ पुनरू थानक सकारा मक वरूपक आधारपर एि<strong>ह</strong> उप यासक रचना भेल अिछ ।जॱ मालीमे चेतना ओ अनुशीलन <strong>ह</strong>ो तँ मौलाइल गाछमे से<strong>ह</strong>ो पु प िख लाओल जा सकैत अिछ , ठीक ओि<strong>ह</strong> नासमाजमे एकरूपता, सामंज य ओ अनु<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ो तँ <strong>िव</strong> गिल त िम िथ लाक वरूपमे <strong>ह</strong>िर यरी आिब सकैत अिछ ।मैिथ ल समाजक पि<strong>ह</strong> ल लोकसँ लऽ कऽ अंित म लोकक यथा वा सुखद अनुभूित केँ रेखांिक त कऽ र<strong>ह</strong>लअिछ - “मौलाइल गाछक फूल ” एि<strong>ह</strong> उप यासकेँ स पूणर् उप यास एि<strong>ह</strong> दुआरे मानल जा सकैत अिछ जे एि<strong>ह</strong> मेसमाजक नकारा मक वरूपपर सकारा मक िस ा तक <strong>िव</strong> जय <strong>दे</strong>खाओल गेल अिछ ।स यक <strong>िव</strong> जय तँ वेस ठॉ <strong>ह</strong>ोइत अिछ , मुदा एि<strong>ह</strong> मे अस यक <strong>ह</strong>ृदय पिर वर्नक भऽ कऽ स यक ज म <strong>ह</strong>ोइतअिछ । समाजक सभसँ अंित म यिक् त क दशा ओकरे श दमे िल खल गेल, भाषा स पादन आ पिर माजर्नकआिड़ मे कोनो पिर वतर्न नि<strong>ह</strong> । स पूणर् जीवन दशर्नमे नायक व, िक ओ खलनायक नि<strong>ह</strong> । वा त<strong>िव</strong> क रूपे की एनासंभव अिछ ? अव य भऽ सकैछ, जॱ <strong>ह</strong>म सभ वयंमे स यक सोच आ दृि ट कोणकेँ थािप त करी।कथाक <strong>िव</strong> षय व तु कोनो एकटा कथापर केि त नि<strong>ह</strong> भऽ कऽ ब<strong>ह</strong>ुत रास उपकथाकेँ स<strong>ह</strong>ेिज कऽबनाओल गेल अिछ । कथाक ारंभ अकालक पिर णामसँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ । गरीव मजूर अनुपक पु बौएलाल118


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्भुक् खक कारण मृ युक अवा<strong>ह</strong>न कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ । माए रिध या अपन लोटा बेिच कऽ ओकर तृि त लेलिच क् कस कीिन कऽ अनैत अिछ । तीनटा रोटी बनल, मुदा बौएलालक भाग् यमे मा एकटा रोटी आ दू लोटापािन । मजीवीक मािमर् क दशापर िल खल पि<strong>ह</strong> ल भागमे संवभत: रिध या अ तर्मनसँ अनूपसँ क<strong>ह</strong>ैत छिथ -की बुझवें ककरा क<strong>ह</strong>ै छै गरीवी,सपन<strong>ह</strong>ुँमे सुख नि<strong>ह</strong> जतऽ मजीवी,सूय तक प चात दू क्षणक लेल कु<strong>ह</strong>ेस अबैत अिछ , फेर उषाक दशर्न अव यंभावी, यए<strong>ह</strong> तँ कृित क लीलाअिछ । नथुआ अनूपक अ <strong>ह</strong>ार कूपमे इजोतक सू म बाती लऽ कऽ अबैत अिछ । रमाका त बाबू पोखिरखुनौता तेँ मजूरक आव यकता िअ छ। अनूपकेँ सपिर वार काज भेट गेलिन । मेट मूसनाक वरद<strong>ह</strong> त जे छल।मािल कक मुंशीकेँ मेट क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ । मूल रूपसँ दलालक वृित बला मूसन अनुपक लेल ाणदायकअिछ । िक एक तँ दुनू परानीक संग-संग बार<strong>ह</strong> बखर्क बौएलालकेँ से<strong>ह</strong>ो काज दऽ <strong>दे</strong>लक। बौएलाल से<strong>ह</strong>ो पूणर्त मय भऽ कऽ कएलक, तकर पिर णाम भेल जे रमाका त बाबू आन जोनसँ बेसी मजदूरी बौएलालकेँ <strong>दे</strong>लिन ।कमर्क गित <strong>िव</strong> िच <strong>ह</strong>ोइत अिछ । उप यासकार बाल िम ककेँ मि<strong>ह</strong> मा मंिड त कऽ र<strong>ह</strong>ल छिथ । <strong>ह</strong>मरा सब<strong>ह</strong>कसं<strong>िव</strong> धानमे 14 वखर्सँ कम उमेरक यिक् त केँ ‘वाल’ क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ - मजदूरी ित वंिध त। मुदा ओ भुक् खेमिर जाए एकर कोनो पिर वाि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> । टेिल भीजनमे नाच पाँच बखर्क बच् चा कऽ सकैत छिथ , एकरा ित भाकदशर्न मानल जाइत अिछ मुदा 12 वखर्क बौएलाल मा मौलाइल गाछक मजदूर िथ क, वा त<strong>िव</strong> क जीवनमेपकड़ल जाएत तँ दीन <strong>ह</strong>ीन िप ताकेँ जे<strong>ह</strong>ल भेटल। ‘समरथकेँ नि<strong>ह</strong> दोष गोसाईं। रमाका त बाबूक तापसँअपन कमर्क कृित सँ अनूपक गरीवी समा त भऽ गेल। बौएलाल काजक संग-संग िश क्षा से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ण करएलागल। बौएलालक जीवनमे <strong>िव</strong> <strong>ह</strong>ान जे आएल ओ उप यासक अंत धिर जगमगाइते र<strong>ह</strong>ल। अंतमे रमाका तबाबूक जेठ वालक डॉ. म<strong>ह</strong>े क स<strong>ह</strong>कम भऽ गेला बौएलाल। बौएलालसँ डॉ. बौएलाल- सभटा कमर्क भाव।ि<strong>ह</strong> दी साि<strong>ह</strong> यक एकटा क<strong>िव</strong> क उिक् त पूणर्त: स य तीत <strong>ह</strong>ोइत अिछ -ाणॲ की वितर्का बनाकर,ओढ़ ित िम र की काली चादरजलने वाला दीपक <strong>ह</strong>ी तो जग का ित िम र िम टा पाता <strong>ह</strong>ै रोने वाला <strong>ह</strong>ी गाता <strong>ह</strong>ै।कथाक दोसर मोड़पर शिश शेखरक जीवन <strong>िव</strong> <strong>ह</strong>ानसँ ित िम रमे वेश करैत अिछ । कृिष वैज्ञािन क बनावाकबाटेपर सभटा समा त भऽ गेल। माता-िप ताक िब मारीमे सभटा चौप भऽ गेलिन । अधखरू िश क्षा बड़क टदायी <strong>ह</strong>ोइत अिछ । आ मगलािन क िश कार शिश शेखरक भाग् य से<strong>ह</strong>ो फूजल। एकटा <strong>िव</strong> धवा अपन जमीनसँ<strong>िव</strong> ालय खोलवाक योजना बनायिल । गामक संा तसँ लऽ कऽ गरीव गुरबाक समथर्न। शिश शेखर िश क्षकभऽ गेला<strong>ह</strong>।119


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्उप यासक तेसर ख डमे सुिग याक शारीिर क यथाक आरं भक संग-संग पित सोने लालक समथर्न <strong>ह</strong>ृदयकेँझकझोिर दैत अिछ । येन-केन कारेण सोनेलाल सुिग याक इलाज करा कऽ गाम घुरला<strong>ह</strong>। सुिग या व थभेली, िच िक साक भावसँ मुदा कबुलाक भाव मािन सोनेलाल कीर्नक संग-संग भंडारक आयोजन कएलिन ।<strong>ह</strong>मरा सब<strong>ह</strong>क समाजमे अंध <strong>िव</strong> वासक चमौकिन अपन जालसँ सोचकेँ घेर नेने अिछ । कीर्नक दू दलआगाँक जाित क रमापित क दल आ वेस पछािथ क संग-संग िक छु सवणर् साधुक िम ि त दल- गंगादासक दल।उधे य एक, मुदा दृि ट कोण अलग-अलग। रमापित क दल गरीब सोनेलालसँ दिक्ष णा लेलिन , दयाक कोनोसंभावना नि<strong>ह</strong> । गंगादासक दल दिक्ष णा तँ लेलिन मुदा मा िस ा तक रूपमे। वा तवमे लऽ कऽ घुरा<strong>दे</strong>लिन । आ म स मानक भावक संग-संग गंगादासमे दया-भाव से<strong>ह</strong>ो अिछ । आब वत: बूझल जा सकैत अिछजे सवणर् ककरा क<strong>ह</strong>ी?चािर म ख डक ारंभ रमाका त बावूक अपन प नी यामा आ नोकर जुगेसरक संग मास वाससँ <strong>ह</strong>ोइतअिछ । कतऽ गाम आ कतऽ मासक िज नगी। एक िद स जगमगाइत रोशनी, साफ सड़क आ गगनचु बी म<strong>ह</strong>लतँ दोसर िद स दू कु<strong>ह</strong>ेसक वाट। मुदा वा त<strong>िव</strong> कता िक छु आओर छल। पुतो<strong>ह</strong>ू-पु डॉ मुदा भ<strong>िव</strong> यमे िक छु नि<strong>ह</strong>भेटबाक संभावना <strong>दे</strong>िख रमाका तक ि<strong>ह</strong> या सुखा र<strong>ह</strong>ल छलिन । बेटा-पुतो<strong>ह</strong>ूसँ तँ खूब स मान आ स कारभेटलिन मुदा पाँचटा पोता-पोतीमे सँ केओ िच <strong>ह</strong>वो नि<strong>ह</strong> कएलिन। जे जी<strong>िव</strong> तमे नि<strong>ह</strong> जनैत अिछ ओकरासँजीवनक अंित म अव थामे की आश करी? पलायनवादक पराका ठा धिर लऽ जाएव उप यासकारक सोचसँिन ि च त रूपे अजगुत लगैत अिछ । िम िथ लाक भ<strong>िव</strong> य कतऽ धिर जाएत जगदीश बावूक संजय सन दृि टआ चयर्जनक मुदा ासंिग क अिछ । छोटकी पुतो<strong>ह</strong>ू सुजाताक जीवनक गाथा सुिन रमाका त बाबू पिस झगेला<strong>ह</strong>। एकटा धो<strong>िव</strong> नक तनयासँ छोटका बेटाक <strong>िव</strong> वा<strong>ह</strong> भेल दूटा संतान से<strong>ह</strong>ो भऽ गेल, मुदा रमाका त बावूअपन पुतो<strong>ह</strong>ूक इित <strong>ह</strong>ास नि<strong>ह</strong> जनैत छला<strong>ह</strong>। सा यवादी सोचक उायक रमाका त बावूसँ एना संभव तँ मानलजा सकैत अिछ , मुदा ओ अपन बेटाक <strong>िव</strong> वा<strong>ह</strong>मे शािम ल िक एक नि<strong>ह</strong> भेला<strong>ह</strong>। पलायनक ए<strong>ह</strong>न फल मैिथ लकसमृ वगर्केँ कोना भेट सकैत अिछ ? गाममे दू सए बीघा जमीनक मािल क रमाका त बावूक दुनू लाल िक एकनि<strong>ह</strong> गामेमे अ पताल खोललिन । जखन मासक संा त िम िथ लामे नि<strong>ह</strong> अबैत छिथ तँ <strong>ह</strong>म सभ ि कए पलायनकरैत छी? <strong>िव</strong> पक पलायन तँ बूझएमे अबैत अिछ परंच स पक पलायन.....?एि<strong>ह</strong> उप यासक सभसँ पैघ <strong>िव</strong> शेषता जे उप यासकार कोनो कारक नकेँ छोिड़ रचनाक इित ी नि<strong>ह</strong>कएलिन । नक संग-संग <strong>िव</strong> लेषण आ समाधान पोथीमे अनायास भेट जाएत। कथाक अंतमे पलायनवादकइित ी क<strong>ह</strong>ल गेल। डॉ. म<strong>ह</strong>े आ डॉ. सुजाता गामक गरीव गुरबाक इलाजक लेल त पर भेली<strong>ह</strong>। कोनो यिक् त केँ असा य रोग यथा कैंसर, एस नि<strong>ह</strong> । एि<strong>ह</strong> सँ मािण त <strong>ह</strong>ोइत अिछ जे गाममे र<strong>ह</strong>िन <strong>ह</strong>ारक जीवनसंतुिल त अिछ । वीमार छिथ तकर कारण पोषण संतुिल त नि<strong>ह</strong> । मजीवी आ मपोषीक म यक खािध ककारण ई दशा अिछ । रमाका त बावू एि<strong>ह</strong> दशासँ तीिज -भीिज गेला<strong>ह</strong>। क्षणि<strong>ह</strong> मे अपन सभटा जमीन जालगरीवक म य वॉिट <strong>दे</strong>लिन । गरीबो आ म स मानी आ वफादार। खेतसँ उपजल अ, तीमन तरकारी थमत:रमाका त बावूकेँ दैत छिथ । स यक समाजक रचना, केओ सवणर् नि<strong>ह</strong> केओ क्षु नि<strong>ह</strong> । सबल िम िथ ला, संवलमैिथ लाक क याणकारी सोच मनोरम अिछ ।120


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>ीरान द सन स यक सोचबला सवणर् जॱ समाजमे आगाँ बढ़ित तँ िम िथ लाक रूप रेखा बदिल जाएत।<strong>ह</strong>ीरानंदक जाित क उ लेख तँ नि<strong>ह</strong> कएल गेल अिछ मुदा िल खवाक कलासँ प ट <strong>ह</strong>ोइत अिछ ओ िन ि च तरूपेँ आगाँक जाित क छिथ । अनुपक घरमे भोजन <strong>ह</strong>न काल सबरी-रामक िस ने<strong>ह</strong>क प ट दशर्न। जीवनदशर्नपर आधािर त एि<strong>ह</strong> उप यासमे कत<strong>ह</strong>ु जाित क उ लेख नि<strong>ह</strong> मुदा लक्षणसँ प टीकरण <strong>ह</strong>ोइत अिछ । सुबुिध क<strong>िव</strong> वेकशीलतामे रचनाकारक दृि ट कोण पारदश लागल। बुझना जाइत अिछ जे जगदीश बावू सुबुधक रूपेँउप यासमे पैसल छिथ । उप यासमे एकठॉ वगर् संधषर्क ि थ ित <strong>दे</strong>खऽ मे आएल मुदा एकटा अवला अपनचिर क रक्षाक लेल िप यरपर <strong>ह</strong>ार कएलिन । ई सभ वा त<strong>िव</strong> कता अिछ एकरा अनसो<strong>ह</strong>ाॅत नि<strong>ह</strong> मानल जासकैत अिछ ।<strong>िव</strong> षय-व तुक म य झाॅपल दशापर वेवाक तुित । ओना तँ सभटा रचनाकार अपनाकेँ सा यवादी आसमाजवादी मानैत छिथ । मुदा रचनाक संग-संग सब<strong>ह</strong>क जीवनक दशर्न कएलापर ि थ ित <strong>िव</strong> परीत भऽ सकैतछिथ । मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यक स यक चिर , स यक दृि ट आ स यक जीवन शैलीमे जीबऽ बला िक छुए मासाि<strong>ह</strong> यकारक समू<strong>ह</strong>मे जगदीश बावूकेँ से<strong>ह</strong>ो राखल जा सकैत अिछ । अपन यिक् त वसँ जीवनक नूतनआयामकेँ समाजमे योित क रूपमे पसारब मा रचनामे नि<strong>ह</strong> , यिक् त गत जीवनोमे अव ये <strong>ह</strong>एत। भऽ सकैतअिछ वतर्मान िप र<strong>ह</strong>ी एि<strong>ह</strong> थक तादा मयकेँ पूणर्त: वीकार नि<strong>ह</strong> करए, परंच <strong>ह</strong>मरा बुझने ई स पूणर् पाठककउप यास िथ क। एि<strong>ह</strong> मे ककरोसँ कोनो पूव<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> । स ा त समाजकेँ <strong>िव</strong> गिल त आ ओछ समाजसँ जोिड़स यक समाजक िन मण करवाक उे यमे ‘‘सव भव तु सुिख न: सव स तु िन रामया:, सव भािण प य तु माकि च द् दु:खभाग भवेत्’क दृि ट पिर लिक्ष त <strong>ह</strong>ोइत अिछ । कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु श द आ वाक् य सामंज यमे िक छु ुिटसे<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खऽ मे आएल मुदा भाव प<strong>िव</strong> , उे य प<strong>िव</strong> तेँ एकरा नजरअंदाज करव ासंिग क लागल। िन ि च तरूपेँ सवर्े ठ मैिथ ली उप यासक सूचीमे एि<strong>ह</strong> उप यासक नाओ <strong>दे</strong>ल सकैत अिछ ।पोथीक नाम- मौलाइल गाछक फूल<strong>िव</strong> धा- उप यासरचनाकार- जगदीश साद मंडलकाशक- ुित काशन राजे नगर िद लीमू य- २५० टाका माकाशन वषर्- सन् २००९पोथी पाि त क थान- प लवी िड ी यूटसर्, वाडर् न.६, िन मर्ली, सुपौल, मोवाइल121


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्न. ९५७२४५०४०५िशव कुमार झाभफाइत चा<strong>ह</strong>क िज नगीसमीक्षािश व कुमार झा ‘िट लू’सं पूणर् मैिथ ली भाषामे नाटक <strong>िव</strong> धाक ारंभ पंिड त जीवन झा कृत नाटक ‘सु दर संयोग’सँ सन् १९०४ई मेभेल। एि<strong>ह</strong> सँ पूवर् मैिथ लीमे उमापित , रामदास न दीपित आिद से<strong>ह</strong>ो नाटकक रचना कएलि <strong>ह</strong> , मुदा ओ सभ पूणर्मैिथ लीमे नि<strong>ह</strong> िल खल गेल।सु दर संयोग’सँ लऽ कऽ ी निच केता रिच त ‘नो ए ी मा <strong>िव</strong> श’, ीमती <strong>िव</strong> भारानी कृत ‘भाग रौ आबलचंदा’ आओर ी जगदीश साद मंडल कृत ‘िम िथ लाक बेटी’ धिर मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यमे <strong>िव</strong> <strong>िव</strong> ध <strong>िव</strong> धाकनाटकक रास सं<strong>ह</strong> उपल ध अिछ । ओि<strong>ह</strong> सम नाटकक म य िक छु नाटक बड़ लाेकि य भेल अिछ ओि<strong>ह</strong> मे-ी ईशनाथ झा रिच त ‘चीनीक लडू’ पंिड त गो<strong>िव</strong> द झा िल िख त ‘बसात’ ी मिण प रिच त झुमकी ीललन ठाकुर िल िख त ‘लॱिग या िम रचाई’ ो. राधा कृ ण चौधरी िल िख त ‘रा यािभ षेक’ ी सुरे . िस <strong>ह</strong>ारिच त ‘वीरच’ ी म<strong>ह</strong>े मलंिग या रिच त ‘एक कमल नोरमे’ ी <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> वरी मंडल रिच त ‘क्षमादान’ ी उमलाल मंडल रिच त ‘इजोत’ आ ी गौरीका त चौधरी ‘कांत’ (मुिख या जी) रिच त ‘वरदान’क संग-संग मैिथ लीकमूर् य साि<strong>ह</strong> यकार पंिड त सुधांशु शेखर चौधरी रिच त ‘भफाइत चा<strong>ह</strong>क िज नगी’ मुख अिछ । व सुधांशु जी मूलत: मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यक उप यासकारक रूपमे िस छिथ । अथर्नीित केँ आधार बना कऽिल खबाक शैलीक कारण मैिथ लीमे ि<strong>ह</strong> नक एकटा अलग थान अिछ , एकटा कलाकार जॱ अपन कलाकदशर्न नाय रूपमे करए तँ कोनो अजगुत नि<strong>ह</strong> । ि<strong>ह</strong> दीमे ि<strong>ह</strong> नक िल खल नाटक सभ लोकि य भेल, तेँ अपनमातृभाषामे से<strong>ह</strong>ो नाटक िल खए लगला<strong>ह</strong>।122


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्भफाइत चा<strong>ह</strong>क िज नगी’मे समाजक सामा य िब बकेँ <strong>िव</strong> लक्षण रूपसँ <strong>िव</strong> ि ब त कऽ <strong>ह</strong>ा य आ ममर्क स यक्तारत य थािप त कएलि <strong>ह</strong> । चा<strong>ह</strong>क िज नगी कतेक क्षणक <strong>ह</strong>ोइत अिछ , भाफ उपटलासँ एकर अि त व लु तभऽ जाइछ, मुदा जॱ भनिस यामे आ म <strong>िव</strong> वास <strong>ह</strong>ो तँ ओि<strong>ह</strong> अि त व<strong>िव</strong> <strong>ह</strong>ीन चा<strong>ह</strong>मे नीर-क्षीर िम ि त कऽ ओकरफेरसँ सु वादु बनाओल जा सकैत अिछ । नाटकक नायक म<strong>ह</strong>ेशक िज नगी भफाइत चा<strong>ह</strong>क िज नगी जकाँअिछ । एकटा सुिश िक्ष त यिक् त कमर्क ित पधक गित मे सफल नि<strong>ह</strong> भेलापर समाजक अधला<strong>ह</strong> मानल गेलकमर्केँ अपन जीवनक डोिर बना कऽ ततेक आ मबलसँ जीवैत अिछ जे दीघर्सूी दृि ट कोणक लोक से<strong>ह</strong>ोएकरा लग नतम तक भऽ गेल।नाटकक कथा चेतना सिम ित पटनाक कायर्मक म य धुरैत अिछ । म<strong>ह</strong>ेश चा<strong>ह</strong>क थायी <strong>िव</strong> ेता छिथ , मुदाअिध क <strong>िव</strong> ीक आशक संग िम िथ ला-मैिथ लीसँ िस ने<strong>ह</strong>क दुआरे ि िद वसीय कायर्ममे अपन दोकान लगौलिन ।<strong>ह</strong>ुनक दोकानक पांजिड़ मे गेना जीक पानक दोकान, मा मैिथ लीक पाविन धिर क लेल। स पूणर् नाटक एि<strong>ह</strong> दूदोकानक दृ यमे <strong>िव</strong> ि व त िअ छ। चेतना सिम ित क कायर्मक दशर्न मा नेप यसँ कएल गेल।म<strong>ह</strong>ेश-गेनाक शीत वसंतक वसातक संयोग जकाँ वातलापक ममे कायर्मक कायर्क गोपालक वेश।ि<strong>ह</strong> नक उे य चा<strong>ह</strong> पीबाक संग कायर्ममे चा<strong>ह</strong> प<strong>ह</strong>ुँचएवाक से<strong>ह</strong>ो अिछ । पान मंचपर अव य चा<strong>ह</strong>ी, िक एक तँई मैिथ ल सं कृित क तीक अिछ । गोपालक संग िद ग वरक ग प-स पमे अनसो<strong>ह</strong>ॉत कटाक्ष शैलीक <strong>िव</strong> वेचननीक वुझना जाइत अिछ । अ ययन स प न कऽ लेलाक प चात् िद ग बर बावूकेँ नौकरी नि<strong>ह</strong> भेटलि <strong>ह</strong> ।पटनामे दस दुआिर बिन पेट पोिस र<strong>ह</strong>ल छिथ परंच म<strong>ह</strong>ेशक चा<strong>ह</strong> बेचवासँ ओ संतु ट नि<strong>ह</strong> , <strong>ह</strong>ुनका गामकम<strong>ह</strong>ेश चा<strong>ह</strong>क दोकान खोिल गामक नाक कटा र<strong>ह</strong>ल अिछ । वा<strong>ह</strong>-रे मैिथ ल! भीख मांिग कऽ खाएव नीक, ठिककऽ जीएव नीक मुदा छोट कमर् नि<strong>ह</strong> करव। म<strong>ह</strong>ेश तँ चा<strong>ह</strong> बेि च कऽ अपन पिर वारक ित पाल करैत छिथ , दूगोट बार<strong>ह</strong> बरखक नेनाकेँ रोजगार <strong>दे</strong>ने छिथ , मुदा िद ग वर बावूकेँ अपन यायावरी जीवन नीक लगैत छि <strong>ह</strong> ।मुँ<strong>ह</strong>गर जे वयं अकमर् य <strong>ह</strong>ो ओ गॲग कमर्क पुरूषकेँ दूसय तँ की क<strong>ह</strong>ल जाए? म<strong>ह</strong>ेश चु प नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong>,अपन कमर्क गित क आिड़ मे िद गमबरकेँ स यसँ पिर चए करा <strong>दे</strong>लिन । ओना ई दोसर ग प जे म<strong>ह</strong>ेशो अपनिप तासँ अस य बजने छिथ । <strong>ह</strong>ुनक िप ताकेँ ई वूझल छि <strong>ह</strong> जे म<strong>ह</strong>ेश पटनामे नौकरी करैत अिछ ।म<strong>ह</strong>ेश िम या बजलिन मा अपन िप ताक मानिस क संतुि ट क लेल, िक एक तँ पुरना सोचक लोक अपन ठोप-चाननेटा पर <strong>िव</strong> वास करैत छिथ , वरू भुक् खे मिर जाएव मुदा <strong>िव</strong> जातीय ओछ कमर् नि<strong>ह</strong> करव।नाटकक <strong>दे</strong>ासर मुख पा छिथ उमानाथ आ च मा, एकटा अकाश आ दोसर धिर ी। उमानाथअिभ यंता छिथ , नाओ टा लेल मैि थल, कायर्म <strong>दे</strong>खवाक लेल नि<strong>ह</strong> अएलिन , मा अपन ंसगी सभसँ भेँटकरवाक दुआरे चेतना सिम ित क दशर्क दीघ मे अशोकयर् लऽ कऽ पैसलिन । अपन किन याँ च मा टा सँमैिथ लीमे ग प करैत छिथ । की मजाल केओ <strong>दे</strong>ासर <strong>ह</strong>ुनका संग मैि थलीमे ग प करवाक दु:सा<strong>ह</strong>स करए,ओकरा अपन साम यर् <strong>दे</strong>खा <strong>दे</strong>ता<strong>ह</strong>। दुनू परानी चा<strong>ह</strong> पीवाक ममे म<strong>ह</strong>ेशक दोकानपर अबैत छिथ , चा<strong>ह</strong> बनलनि<strong>ह</strong> की उमानाथ जीकेँ कोनो संगीपर नजिर पिड़ गेलिन । किन याकेँ म<strong>ह</strong>ेशक दोकानपर छोिड़ ठामे पड़ागेला<strong>ह</strong>। यथाममे मंचसँ म<strong>ह</strong>ेश जीकेँ क<strong>िव</strong> ता पाठ करवाक आ<strong>ह</strong> आएल। च मा जीकेँ िब नु दामे दोकानक123


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ओरवा<strong>ह</strong>ी दऽ ओ मंच थ भऽ गेला<strong>ह</strong>। च मा अजगुतमे पिड़ गेली<strong>ह</strong>, चा<strong>ह</strong>क <strong>िव</strong> ेता आ क<strong>िव</strong> ? कालक लीला<strong>िव</strong> िच लगलिन । दोकानपर गा<strong>ह</strong>िक सभ आवए लागल, च मा भावावेशमे पिड़ चा<strong>ह</strong> बनावए लगली<strong>ह</strong>। गंगानाथआ दयानंद सन गा<strong>ह</strong>िक केँ चा<strong>ह</strong> <strong>िव</strong> ेता क<strong>िव</strong> पिच नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल छल। सिम ित क मंच <strong>ह</strong>ुनका लोकिन क मतेँ गन<strong>ह</strong>ागेल। <strong>ह</strong>िर का त बावूकेँ आधुिन क रूपक कायर्म नीक नि<strong>ह</strong> लािग र<strong>ह</strong>ल छिन , तँ िश वानंदकेँ पुरातन सं कृित सँकोनो मो<strong>ह</strong> वा छो<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> । एि<strong>ह</strong> म य उमानाथ बावू च माकेँ तकैत दोकानपर अएला<strong>ह</strong>। अपन किन याकेँ चा<strong>ह</strong>बनवैत <strong>दे</strong>िख ते मा<strong>ह</strong>ुर भऽ गेलिथ । छोड़बाक िज कएलिन मुदा मैिथ ल नारी अपन उतरदािय वसँ कोना भटिकसकैत अिछ ? एक खीरा तीन फॉक! िब गिड़ कऽ फेर पड़ा गेला<strong>ह</strong>। मोने-मोन म<strong>ह</strong>ेशपर अिग नवान बिर सबैतछलिथ । च मा से<strong>ह</strong>ो संकटक अवा<strong>ह</strong>ानमे सशंिक त मुदा की करती<strong>ह</strong>? एक िद श भाव आ दोसर िद श कर् यवोध, “आँिख क तीरक <strong>िव</strong> ख पािन नोर बिन झ<strong>ह</strong>ड़ल <strong>ह</strong>ृदय झमान भेल। ”कथाक अंित म विन ता सिर ताक कंठ चा<strong>ह</strong>क लेल सुखए लागल तेँ अपन नोकर आ छोट नेनाक संगम<strong>ह</strong>ेशक दोकानपर अबैत छिथ । क<strong>िव</strong> काठी म<strong>ह</strong>ेश क<strong>िव</strong> ता पाठ कऽ फेर अपन जीवनकेँ गुिन र<strong>ह</strong>ल छिथ ।सिर ताकेँ <strong>दे</strong>िख ते वयंमे नुकएवाक अस<strong>ह</strong>ज यास करए लगलिन । वए<strong>ह</strong> सिर ता जे कि<strong>ह</strong> यो म<strong>ह</strong>ेशक स<strong>ह</strong> पािठ नीछली<strong>ह</strong>, आव एकटा आइ.ए.एस. अिध कारीक अिग नी छिथ । सिर ता म<strong>ह</strong>ेशसँ साक्षा कार करबाक यास कऽर<strong>ह</strong>ली<strong>ह</strong>ेँ। म<strong>ह</strong>ेश अपन भूतकालकेँ झॉपए चा<strong>ह</strong>ैत छिथ मुदा सिर ता घोघट कालक वऽर जकाँ ओकरा उधािरर<strong>ह</strong>ल छली<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनक उे य िस नेि<strong>ह</strong> ल अिछ तेँ म<strong>ह</strong>ेश टूिट गेला<strong>ह</strong>। सिर ता अुधारसँ िस िच ंत, जकर नोसपिढ़ अ ययन पथपर बढ़ैत र<strong>ह</strong>ली<strong>ह</strong> ओ ए<strong>ह</strong>ेन दशामे प<strong>ह</strong>ुँच गेल। च मा सिर ताक मो<strong>ह</strong>मे <strong>िव</strong> चरण करएलगली<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> ममर् पश क्षणक अंत भेल नि<strong>ह</strong> की उमानाथ आ<strong>िव</strong> म<strong>ह</strong>ेशक गा पकिड़ वा त<strong>िव</strong> क जीवनकेँदशर्न कराबए लगला<strong>ह</strong>। च मा एि<strong>ह</strong> क्षण म<strong>ह</strong>ेशक संग दऽ र<strong>ह</strong>ल छली<strong>ह</strong>।मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यक लेल सभसँ <strong>िव</strong> लग नूतन <strong>िव</strong> षय व तुक मािमर्क <strong>िव</strong> लेषणमे शेखर जीक अतु य ित भाकझलक अनमोल अिछ । पूणर् रूपसँ एकरा नाटक नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ, िक एक तँ दीधर् एकांकीक रूपमेिल खल गेल अिछ । कथाक िच ण मा दू दोकानक पिर िध मे भेल अिछ तेँ दृ य समायोजनमे कोनो कारक<strong>िव</strong> नक ि थ ित नि<strong>ह</strong> , सिर प<strong>ह</strong>ुँ एकरा शेखर जी नाटकक रूपमे दिशर्त कएलिन । म<strong>ह</strong>ेश सन चिर <strong>ह</strong>मरासब<strong>ह</strong>क समाजमे छिथ, मुदा कर् यबोधक ए<strong>ह</strong>ेन पुरूष जॱ िम िथ लामे सभ ठाम <strong>ह</strong>ोिथ तँ <strong>ह</strong>म सभ साधन <strong>िव</strong>ि <strong>ह</strong>नरि<strong>ह</strong> त<strong>ह</strong>ुँ स यक जीवनक रचना कऽ सकैत छी। च मा सन दीघर्सोची नारीक <strong>िव</strong> वरणमे वा त<strong>िव</strong> कतासँ वेशीक पनाक आभास <strong>ह</strong>ोइत अिछ । नाटकक आ मक यमे शेखर जीक आ म<strong>िव</strong> वाससँ वेशी अ<strong>ह</strong>ंकारक दशर्नभेल। ‘नाटकक क्षेमे <strong>ह</strong>मर िक छु मोजर अिछ ’ सन उिक् त क संग बटुक भाय आ गजे ना. चौधरीक ितकृतज्ञता ज्ञापनमे मि<strong>ह</strong> मा मंडनक भान ोशर जीक सं कारपर बुझना जाइछ। केओ ककरो ेरणासँ रचनाकारनि<strong>ह</strong> भऽ सकैत अिछ , ई तँ नैसिगर्क ित भाक पिर णाम िथ क। मुदा एि<strong>ह</strong> सँ ‘भफाइत चा<strong>ह</strong>क िज नगी’कमयदाकेँ क्षीण नि<strong>ह</strong> बुझना जा सकैत अिछ । मा छोट-छोट ३९ पृ ठक नाटक (ओ<strong>ह</strong>ुमे सँ आठ पृ ठ <strong>िव</strong> षयव तुसँ बा<strong>ह</strong>रक) मैिथ ली साि<strong>ह</strong> यक लेल मरूभूिम मे नीरक सदृश बनल दृि ट कोणकेँ पिर लिक्ष त करैत अिछ ।िए <strong>ह</strong> कारक िब बक सृजन शेखर जी सन मांजल रचनाकारेसँ संभव भऽ सकैछ। िन कषर्त: िम िथ लाक124


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सं कृित क म य कमर् धान युगक आचमिन सँ नाटक ओत-ोत अिछ । मा साि<strong>ह</strong> यक नि<strong>ह</strong> , मंचनक लेलपूणर्त: उपयुक् त लागल।नाटक- भफाइत चा<strong>ह</strong>क ि जनगीरचनाकार- पं. सुधांशु शेखर चौधरीथम सं करण- नव वर १९७५१. मानेर मनुज-मानसरोवरक भूिमकाक ासंिगकता, २. मुाजी- सामािजकसरोकारकेँ छुबैत मैिथली लघुकथा ३.लघुकथाक समीक्षाशागजे ठाकुर-ग साि<strong>ह</strong>य मय लघुकथाक थान आ१.मानेर मनुजमानसरोवरक भूिमकाक ासंिगकता125


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ओना तँ ेमचद से<strong>ह</strong>ो अपन गुरु बंगलाक म<strong>ह</strong>ान कथाकार शरतचकेँ मानलि<strong>ह</strong>, मुदा बंगलाक <strong>िव</strong>िभ प-पिका कथा-चेतनाक ि<strong>ह</strong>साबे ेमचदकेँ सवपिर मानैत छिथ। एि<strong>ह</strong> बातमे कोनो सं<strong>दे</strong><strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> जे ेमचदककथा साि<strong>ह</strong>य <strong>िव</strong>साि<strong>ह</strong>यमे अपन समुिचत थान रखैत अिछ।गाँधीजी रवीनाथ टैगोरक समक्ष नतमतक भऽ जखन <strong>ह</strong>ुनका गुरु क<strong>ह</strong>लकि<strong>ह</strong> तखन रवीनाथ टैगोर से<strong>ह</strong>ोआादपूवर्क <strong>ह</strong>ुनका बापू क<strong>ह</strong>लकि<strong>ह</strong>। ेमचद जे समान बंगला साि<strong>ह</strong>यकेँ< <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong> ताि<strong>ह</strong>सँ किनको कमसमान बंगलाक साि<strong>ह</strong>यकार ेमचदकेँ नि<strong>ह</strong> दऽ र<strong>ह</strong>ल छिथ।ेमचदक जे कथा सभ पायपुतकमे लागल अिछ ताि<strong>ह</strong>सँ ि<strong>ह</strong>दी आ मैिथली जगत पूणर्तः वािकफ अिछ,तकर अलावे समए-समएपर ि<strong>ह</strong>दीक पिका सभ ेमचदक आनो कथा सभ कािशत करैत र<strong>ह</strong>ैत अिछ।एतेक सभ भेलाक बादो ि<strong>ह</strong>दी आ मैिथलीक आम पाठक की लेखको ेमचदसँ अनिभज्ञ भऽ र<strong>ह</strong>ल छिथ,जाि<strong>ह</strong> कारणेँ मैिथली की ि<strong>ह</strong>िदयो साि<strong>ह</strong>य एको डेग आगाँ नि<strong>ह</strong> बिढ़ र<strong>ह</strong>ल अिछ।मानसरोवरक ाकथनमेेमचद भारतीय कथा साि<strong>ह</strong>यक गुढ़केँ कतेक गिदया कऽ पकड़ने छिथ- <strong>दे</strong>खल जा सकैत अिछ आ <strong>ह</strong>मरालोकिन लीकसँ कतेक <strong>ह</strong>िट गेल छी तकरो अनुमान कएल जा सकैत अिछ। ि<strong>ह</strong>दीक कतेको प अपनसपादकीयमे क<strong>ह</strong>ैत छल जे मैिथली पि<strong>ह</strong>ने अपन साि<strong>ह</strong>यकेँ मजगूत कऽ िलअए तखन सवैधािनक मायताकबात करए, मुदा मैिथलीक साि<strong>ह</strong>यकार लोकिन अपना <strong>ह</strong>ठपर अड़ल र<strong>ह</strong>लिथ।रोजगारक नामपर दर-दर भटकैत मैिथलजन सभतिर अपमािनत भऽ र<strong>ह</strong>ल छिथ तकर िकनको िचता नि<strong>ह</strong>मुदा अपन <strong>ह</strong>ठ कायम रखता<strong>ह</strong>। साि<strong>ह</strong>य वा राजनीित ए<strong>ह</strong>न <strong>ह</strong>लुक चीज नि<strong>ह</strong> जे सयसँ अलग पैर रािखआडबरक बलपर सफलता ात कऽ िलअए। सौ चोर मिसयौत अइ तँ सौ साधु स<strong>ह</strong>ोदर, ई परम सयअइ।कथा साि<strong>ह</strong>य पाठकक सुदर भावनाक पशर्- मानसरोवरक ाकक्थन-ेमचद- मैिथली रूपातर- मानेरमनुजएक आलोचक िलखलि<strong>ह</strong> अिछ जे इित<strong>ह</strong>ासमे सभ िकछु यथाथर् <strong>ह</strong>ोइतो ओ असय अिछ आ कथा साि<strong>ह</strong>यमेसभ िकछु कापिनक <strong>ह</strong>ोइतो ओ सय अिछ। अइ कथनक आशय एकर िसवाय आओर की भऽ सकैत अिछजे इित<strong>ह</strong>ास आिदसँ अत धिर <strong>ह</strong>या, संाम आ धोखाक दशर्न करैत अिछ जे असुदर अिछ तैँ असयअिछ, लोभक ूरसँ ूर अ<strong>ह</strong>ंकारक नीचसँ नीच, ईयक अधमसँ अधम घटना सभ अ<strong>ह</strong>ाँकेँ ओतऽ भेटत आअ<strong>ह</strong>ाँ सोचऽ लागब जे मनुय एतेक अमानुिषक अिछ, थोड़ वाथर्क लेल भाए-भाएक <strong>ह</strong>या करऽ पर लागलअिछ। बेटा बापक <strong>ह</strong>या कऽ दैत अिछ आ राजा असंख्य जाक <strong>ह</strong>या कऽ दैत अिछ। एकरा पिढ़ कऽमोनमे ग्लािन <strong>ह</strong>ोइत अिछ आनद नि<strong>ह</strong>। आ जे आनद दान नि<strong>ह</strong> कऽ सकैत अिछ ओ सुदर नि<strong>ह</strong> भऽ सकैतअिछ आ ओ सय से<strong>ह</strong>ो नि<strong>ह</strong> भऽ सकैत अिछ।126


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जतऽ आनद अिछ ओतै सय अिछ। साि<strong>ह</strong>य कापिनक बतु अिछ मुदा एकर धान गुण अिछ आनददान करब, आ एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु ओ सय अिछ। मनुय जगतमे जे िकछु सय आ सुदर पओलक अिछ आ पािबर<strong>ह</strong>ल अिछ ओकरे साि<strong>ह</strong>य क<strong>ह</strong>ैत छैक आ गप से<strong>ह</strong>ो साि<strong>ह</strong>यक एक भाग अिछ।मनुय जाित लेल मनुये सभसँ <strong>िव</strong>कट प<strong>ह</strong>ेली अिछ। ओ वयं अपना समझमे नि<strong>ह</strong> अबैत अिछ। कोनो नेकोनो रूपमे ओ अपने आलोचना करैत र<strong>ह</strong>ैत अिछ, अपने मनोर<strong>ह</strong>य खोलल करैत अिछ। मानव संकृितक<strong>िव</strong>कासे एि<strong>ह</strong> लेल भेल अिछ िक मनुय अपनाकेँ समझाबय आयाम आ दशर्न जकाँ साि<strong>ह</strong>यो एि<strong>ह</strong> खोजमेलागल अिछ, अतर एतनी अिछ िक ओ अइ उोगमे रसक िमण कऽ ओकरा आनदद बना दैत अिछ,एि<strong>ह</strong> लेल आयाम आ दशर्न िसफर् ज्ञानी लोकिनक लेल अिछ, साि<strong>ह</strong>य मनुय मा लेल।जेना <strong>ह</strong>म ऊपर कि<strong>ह</strong> गेल छी, गप आ आख्याियका साि<strong>ह</strong>यक एक धान अंग अिछ। आइसँ नि<strong>ह</strong>, आिदयेकालसँ। <strong>ह</strong>ँ, आइ-काुक आख्याियका आ ाचीनकालक आख्याियकामे समयक गित आ रुिचक पिरवतर्नसँब<strong>ह</strong>ुत िकछु अतर भेल अिछ। ाचीन आख्याियका कुउतु<strong>ह</strong>ल धान <strong>ह</strong>ोइत छल आ आयाम <strong>िव</strong>षयक।उपिनषद आ म<strong>ह</strong>ाभारतमे आयािमक र<strong>ह</strong>यकेँ समझाबक लेल आख्याियका सभक आय लेल गेल अिछ।“जातक”से<strong>ह</strong>ो आख्याियकाक िसवाय आओर की अिछ? बाइिबलमे से<strong>ह</strong>ो दृात सभ आ आख्याियका सभकारे धमर् तव समझाएल गेल अिछ। सय अइ रूपमे आिब कऽ साकार भऽ जाइत अिछ आ तखने जनताओकरा समझैत अिछ आ ओकर यव<strong>ह</strong>ार करैत अिछ। वतर्मान आख्याियका मनोवैज्ञािनक-<strong>िव</strong>लेषण आ जीवनकयथाथर् वभा<strong>िव</strong>क िचणकेँ अपन येय समझैत अिछ। एि<strong>ह</strong>मे कपनाक माा कम, अनुभूितक माा अिधक<strong>ह</strong>ोइत अिछ, बिक अनुभूितये रचनाशील भावनासँ अनुरंिजत भऽ कऽ कथा बिन जाइत अिछ, मगर ई समझबभूल <strong>ह</strong>ोएत िक कथा जीवनक यथाथर् िच अिछ। जीवनक िच तँ मनुय वयं भऽ सकैत अिछ, मगरकथाक पा सभक सुख-दुःखसँ <strong>ह</strong>म जतेक भा<strong>िव</strong>त <strong>ह</strong>ोइत छी ओतेक यथाथर् जीवनसँ नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत छी, जावततक ओ िनजवक पिरिधमे ने आिब जाए। कथा सभक पा सभमे <strong>ह</strong>मरा एे-दू िमनटक पिरचयमे िनजवभऽ जाइत अिछ आ <strong>ह</strong>म ओकरा संग <strong>ह</strong>ँसऽ आ कानऽ लगैत छी, ओकर <strong>ह</strong>षर् आ <strong>िव</strong>षाद <strong>ह</strong>मर अपन <strong>ह</strong>षर् आ<strong>िव</strong>षाद भऽ जाइत अिछ, बिक क<strong>ह</strong>ानी पिढ़ कऽ ओ लोको कानैत आ <strong>ह</strong>ँसैत <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ, जकरापरसाधारणतः सुख-दुःखक कोनो असिर नि<strong>ह</strong> पड़ैत अिछ, जकर आँिख मशानमे या कितानमे से<strong>ह</strong>ो सजगनि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ, ओ लोक से<strong>ह</strong>ो उपयासक ममर्पश थल सभपर प<strong>ह</strong>ुँिच कऽ कानऽ लगैत अिछ।शाइत एकर ई<strong>ह</strong>ो कारण <strong>ह</strong>ोइक िक थूल ाणी सूम मनक ओतेक लग नि<strong>ह</strong> प<strong>ह</strong>ुँच सकैत अिछ जतेक िककथाक सूम चिरक। कथाक चिर सभ आ मनक बीचमे जड़ताक ई पद नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ, जे एकमनुयक <strong>ह</strong>ृदयकेँ दोसर मनुयक <strong>ह</strong>ृदयसँ दूर रखैत अिछ। आ अगर <strong>ह</strong>म यथाथर्केँ <strong>ह</strong>ूब<strong>ह</strong>ू खीच कऽ रािख दीतँ ओि<strong>ह</strong>मे कला क<strong>ह</strong>ाँ अिछ। कला केवल यथाथर्क नकलक नाम नि<strong>ह</strong> अिछ। कला <strong>दे</strong>खाइत तँ यथाथर् अिछमुदा यथाथर् <strong>ह</strong>ोइत नि<strong>ह</strong> अिछ। ओकर खूबी ई अिछ िक ओ यथाथर् नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइतो यथाथर् लगैत अिछउ। एकरमापदड से<strong>ह</strong>ो जीवनक मापदडसँ अलग अिछ, जीवनमे ब<strong>ह</strong>ुधा <strong>ह</strong>मर अंत ओ<strong>ह</strong>ी समय भऽ जाइत अिछ जखनओ वांछनीय नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जीवन ककरो दायी नि<strong>ह</strong> अिछ। ओकर सुख-दुःख, <strong>ह</strong>ािन-लाभ, जीवन-मरणमेकोनो म कोनो सबध ज्ञात नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ।127


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कमसँ कम मनुयक लेल ई अज्ञेय अिछ, लेिकन कला-साि<strong>ह</strong>य मनुयक रचल जगत अिछ आ पिरिमित <strong>ह</strong>ेबाककारण सपूणर्तः <strong>ह</strong>मरा सामने आिब जाइत अिछ आ ज<strong>ह</strong>ाँ ओ <strong>ह</strong>मर मानवो-याय-बुि आ अनुभूितक अितमणकरैत पाओल जाइत अिछ, <strong>ह</strong>म ओकरा दड <strong>दे</strong>बाक लेल तैयार भऽ जाइत छी। कथामे अगर ककरो सुखात <strong>ह</strong>ोइत छैक तँ एकर कारण बतवक <strong>ह</strong>ेतैक। दुःखो भेटैत छैक तँ ओकर कारण बतवक <strong>ह</strong>ेतैक। एतऽकोनो चिर मिर नि<strong>ह</strong> सकैत छैक जाबत तक मानव-याय-बुि ओकर मौत ने मांगैक। सृाकेँ जनताकअदालतमे अपन <strong>ह</strong>र एक कृितक लेल जवाब <strong>दे</strong>बऽ पड़तैक। कलाक र<strong>ह</strong>य ाित अिछ, मुदा ओ ाितजाि<strong>ह</strong>पर यथाथर्क आवरण पड़ल <strong>ह</strong>ो।<strong>ह</strong>मरा सभकेँ ई वीकार कऽ लेबऽ मे संकोच नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेबाक चा<strong>ह</strong>ी िक उपयासोक जकाँ आख्याियकाक कलो<strong>ह</strong>म पिमसँ लेल अिछ। कमसँ कम एकर आइ-काुक <strong>िव</strong>किसत रूप तँ पिमेक अिछ। अनेक कारणसभसँ जीवनक अय धारा सभक तर<strong>ह</strong>े साि<strong>ह</strong>योमे <strong>ह</strong>मर गित रुिक गेल आ <strong>ह</strong>म ाचीनसँ एको-री ए<strong>ह</strong>र-ओ<strong>ह</strong>र <strong>ह</strong>टबो िनिष बुिझ लेल<strong>ह</strong>ुँ। साि<strong>ह</strong>यक लेल ाचीन लोक सभ जे मयदा बाँिध <strong>दे</strong>ने छलिथ, ओकरउलंघन करब विजर्त छल। अतएव काय, नाटक, कथा कथूमे <strong>ह</strong>म अपन कदम बढ़ा नि<strong>ह</strong> सकल<strong>ह</strong>ुँ। कोनोबतु ब<strong>ह</strong>ुत सुदर भेलोपर अरुिचकर भऽ जाइत अिछ, जावत तक ओइमे िकछु नवीनता ने आनल जाए। एेतर<strong>ह</strong>क नाटक, एे तर<strong>ह</strong>क काय पढ़ैत-पढ़ैत आदमी ऊिब जाइत अिछ आ ओ िकछु नव चीज चा<strong>ह</strong>ैत अिछ,चा<strong>ह</strong>े ओ ओतेक सुदर आ उकृ नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ो। <strong>ह</strong>मरा ओतऽ तँ ई इच्छा उठबे ने कएल या <strong>ह</strong>म सभ एतेकसकुचएल<strong>ह</strong>ुँ िक ओ जड़ीभूत भऽ गेल। पिम गित करैत र<strong>ह</strong>ल, ओकरा नवीनताक भूख छलैक मयदाकबेड़ी सभसँ िचढ़। जीवनक <strong>ह</strong>र एक <strong>िव</strong>भागमे ओकर एि<strong>ह</strong> अिथरताक, असंतोषक बेड़ी सभसँ मुक्त भऽजेबाक छाप लागल अिछ। साि<strong>ह</strong>यमे से<strong>ह</strong>ो ओ ाित मचा <strong>दे</strong>लक।शेक्सिपयरक नाटक अनुपम अिछ मुदा आइ ओइ नाटक सभक जनताक जीवनसँ कोनो सबध नि<strong>ह</strong>। आजुकनाटकक उेय िकछु आओर अिछ, आदशर् िकछु आओर अिछ, <strong>िव</strong>षय िकछु आओर अिछ, शैली िकछु आओरअिछ। कथा-साि<strong>ह</strong>यमे से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong>कास भेल आ ओकर <strong>िव</strong>षयमे चा<strong>ह</strong>े ओतेक पैघ पिरवतर्न नि<strong>ह</strong> भेलैक मुदा शैलीतँ िबकुले बदिल गेलैक। अिलफलैला ओि<strong>ह</strong> समयक आदशर् छलै, जाि<strong>ह</strong>मे ब<strong>ह</strong>ुरूपता छलै, वैिचय छलै,कुतु<strong>ह</strong>ल छलै, रोमांस छलै, मुदा ओइमे जीवनक समया नि<strong>ह</strong> छलै, मनो<strong>िव</strong>ज्ञानक र<strong>ह</strong>य नि<strong>ह</strong> छलै, अनुभूितसभक एतेक चुरता नि<strong>ह</strong> छलै, जीवन आ सय रूपमे ओतेक पता नि<strong>ह</strong> छलै। ओकर रूपातर भेलैक आउपयासक उदय भेलैक जे कथा आ ामाक बीचक बतु अिछ। पुरान दृात सभ रूपातिरत भऽ गपबिन गेल।मुदा सए वषर् पि<strong>ह</strong>ले यूरोप से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> कलासँ अनिभज्ञ छल। पैघ-पैघ, उच्च कोिटक दाशर्िनक तथा ऐित<strong>ह</strong>ािसकआ सामािजक उपयास िलखल जाइत छल, लेिकन छोट-छोट कथा सभक िदस ककरो यान नि<strong>ह</strong> जाइतछलैक। <strong>ह</strong>ँ परी सभक आ भूत सभक कथा िलखल जाइत छल, िकतु एि<strong>ह</strong> एक शतादीक अदर या ओ<strong>ह</strong>ूसँकम बुझी छोट-कथा साि<strong>ह</strong>यक आन सभ अंगपर <strong>िव</strong>जय ात कऽ लेलक अिछ, आ ई गलत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएत िकजेना कोनो जमानामे क<strong>िव</strong>ते साि<strong>ह</strong>ियक अिभयिक्तक यापक रूप छल ओि<strong>ह</strong>ना आइ कथा अिछ। आ ओकराई गौरव ात भेलैक अिछ यूरोपक कतेको म<strong>ह</strong>ान कलाकारक ितभासँ, जाि<strong>ह</strong>मे बालजाँक, मोपासाँ, चेखब,128


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्टॉलटाय, मैिक्सम गोक आिद मुख्य अिछ। ि<strong>ह</strong>दीमे पचीस-तीस साल पूवर् तक गपक जम नि<strong>ह</strong> भेल छल।आइ तँ कोनो ए<strong>ह</strong>न पिका नि<strong>ह</strong> जाि<strong>ह</strong>मे दू-चािर “कथा” नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोअए, एतऽ तक िक कतेको पिकामे केवल“कथे”<strong>दे</strong>ल जाइत अिछ।कथाक एि<strong>ह</strong> ाबयक मुख्य कारण आजुक जीवन संाम आ समयाभाव अिछ, आब ओ जमाना नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल िक<strong>ह</strong>म “बोताने खयाल” लऽ कऽ बैस जाइ आ पूरा िदन ओकरे कुँजमे <strong>िव</strong>चरैत र<strong>ह</strong>ी। आब तँ <strong>ह</strong>म संाममेएतेक तमय भऽ गेल छी िक <strong>ह</strong>मरा मनोरंजनक लेल समय नि<strong>ह</strong> भेटैत अिछ, अगर िकछु मनोरंजन वायकलेल अिनवायर् नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत आ <strong>ह</strong>म <strong>िव</strong>िक्षत भेले िबना अार<strong>ह</strong> घंटा काज कऽ सिकत<strong>ह</strong>ुँ तँ शाइत <strong>ह</strong>ममनोरंजनक नाम तक नि<strong>ह</strong> िलत<strong>ह</strong>ुँ, मुदा कृित <strong>ह</strong>मरा <strong>िव</strong>वश कऽ <strong>दे</strong>लक अिछ तैँ <strong>ह</strong>म चा<strong>ह</strong>ैत छी िक थोड़सँथोड़ समयमे अिधकसँ अिधक मनोरंजन भऽ जाए, तैँ िसनेमा घरक संख्या िदनो-िदन बढ़ैत जाइत अिछ।जाि<strong>ह</strong> उपयासकेँ पढ़ऽमे म<strong>ह</strong>ीना लगैत ओकर आनद <strong>ह</strong>म दू घंटामे उठा लैत छी। कथाक लेल प<strong>ह</strong>-बीसेिमनट काफी अिछ। अतएब <strong>ह</strong>म कथा ए<strong>ह</strong>न चा<strong>ह</strong>ैत छी िक ओ थोड़सँ थोड़ शदमे क<strong>ह</strong>ल जाए, ओि<strong>ह</strong>मे एकवाक्य िक एक शदो अनावयक नि<strong>ह</strong> आिब पाबए, ओकर पि<strong>ह</strong>ले वाक्य मनकेँ आकिषर्त कऽ िलअए आ अततक ओकरा मुग्ध कएने र<strong>ह</strong>ए, ओकरामे िकछु छटपटा<strong>ह</strong>ट <strong>ह</strong>ोइक, िकछु ताजगी <strong>ह</strong>ोइक, िकछु <strong>िव</strong>कास <strong>ह</strong>ोइक आओकर संग िकछु तवो <strong>ह</strong>ोइक। तव<strong>ह</strong>ीन कथासँ चा<strong>ह</strong>े मनोरंजन भऽ जाए मानिसक तृित नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत छैक। ईसय अिछ जे <strong>ह</strong>म कथामे उप<strong>दे</strong>श नि<strong>ह</strong> चा<strong>ह</strong>ैत छी, मुदा <strong>िव</strong>चारकेँ उेिजत करक लेल, मनक सुदर भावकेँजागृत करक लेल िकछु ने िकछु अवय चा<strong>ह</strong>ैत छी। वै<strong>ह</strong> कथा सफल <strong>ह</strong>ोइत अिछ जाि<strong>ह</strong>मे अइ दुनूमे सँमनोरंजन आ मानिसक तृितमे सँ एक अवय उपलध अिछ।सभसँ उम कथा ओ <strong>ह</strong>ोइत अिछ जकर आधार कोनो मनोवैज्ञािनक सयपर <strong>ह</strong>ोइक। साधु िपताक अपनकुयसनी पुक दशासँ दुखी <strong>ह</strong>ोएब मनोवैज्ञािनक सय अिछ। एि<strong>ह</strong> आवेगमे िपताक मनोवेगकेँ िचित करब आतदनुकूल ओकर यव<strong>ह</strong>ारकेँ दिशर्त करब कथाकेँ आकषर्क बना सकैत अिछ। अधला<strong>ह</strong> लोक से<strong>ह</strong>ो िबकुलअधला<strong>ह</strong> न<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ, ओकरोमे कतौ ने कतौ <strong>दे</strong>वता अवय िछपल <strong>ह</strong>ोइत छैक, ई मनोवैज्ञािनक सयअिछ। ओइ <strong>दे</strong>वताकेँ खोिल कऽ <strong>दे</strong>खाए <strong>दे</strong>ब सफल आख्याियकाक काज अिछ। <strong>िव</strong>पिपर <strong>िव</strong>पि पड़लासँमनुय कतेक िदलेर भऽ जाइत अिछ एते तक िक ओ पैघसँ पैघ संकटक सामना करक लेल टाल-ठोिक कऽतैयार भऽ जाइत अिछ। ओकर सभ दुवसना भािग जाइत छैक। ओकरा <strong>ह</strong>ृदयक कोनो गुत थानमे िछपलजौ<strong>ह</strong>र िनकिल अबैत छैक आ <strong>ह</strong>मरा चिकत कऽ दैत अिछ, मनोवैज्ञािनक सय अिछ।एे घटना वा दुघर्टना िभ-िभ कृतक मनुयकेँ िभ-िभ रूपसँ भा<strong>िव</strong>त करैत अिछ। <strong>ह</strong>म कथामे एकरासफलताक संग <strong>दे</strong>खा सकी तँ कथा अवय आकषर्क <strong>ह</strong>ोएत। कोनो समयाक समावेश कथाकेँ आकषर्कबनबाक सभसँ बड़का साधन अिछ। जीवनमे ए<strong>ह</strong>न समया िनये उपिथत <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ ओि<strong>ह</strong>मे पैदा<strong>ह</strong>ोबऽबला आख्याियकाकेँ चमका दैत अिछ। सयवादी िपताकेँ पता चलैत छैक िक ओकर पु <strong>ह</strong>याकेलक अिछ ओ ओकरा यायक वेदीपर बिलदान कऽ िदअए वा अपन जीवन िसातक <strong>ह</strong>या कऽ िदअए?कतेक भीषण अिछ! पाताप ए<strong>ह</strong>न क अखड ोत अिछ। एक भाए दोसर भाएक सपि छल-129


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कपटसँ अप<strong>ह</strong>रण कऽ लेलक अिछ, ओकरा िभक्षा मांगैत <strong>दे</strong>ख कऽ की छली भाएकेँ किनको पाताप नि<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ेतैक। अगर एना नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइक तँ ओ मनुय नि<strong>ह</strong> अिछ।उपयासेक जकाँ कथा से<strong>ह</strong>ो िकछु घटना धान <strong>ह</strong>ोइत अिछ, िकछु चिर धान। चिर धान कथाक पदउच्च बुझल जाइत अिछ, मुदा कथामे ब<strong>ह</strong>ुत <strong>िव</strong>तृत <strong>िव</strong>लेषणक गुंजाइश नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। एतऽ <strong>ह</strong>मर उेयसपूणर् मनुयकेँ िचित करब नि<strong>ह</strong>, बिक ओकर चिरक एक अंग <strong>दे</strong>खाएब अिछ। ई परमावयक अिछ िक<strong>ह</strong>मरा कथासँ जे पिरणाम वा तव िनकलए ओ सवर्माय <strong>ह</strong>ोबए आ ओइमे िकछु बारीकी <strong>ह</strong>ोबए। ई एकसाधारण िनअम अिछ िक <strong>ह</strong>मरा ओ<strong>ह</strong>ी बातेक आनद अबैत अिछ जाि<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>मर िकछु सबध <strong>ह</strong>ोबए। जुआखेलऽबलाकेँ जे उमाद आ उलास <strong>ह</strong>ोइत छैक ओ दशर्ककेँ कदािप नि<strong>ह</strong> भऽ सकैत अिछ। जखन <strong>ह</strong>मरचिर एतेक सजीव आ आकषर्क अिछ िक पाठक वयंकेँ ओकरा थानपर समिझ लैत अछ तखने ओकराकथाक आनद ात <strong>ह</strong>ोइत छैक। अगर लेखक अपना पाक ित पाठकमे ई स<strong>ह</strong>ानुभूित नि<strong>ह</strong> उप कऽ<strong>दे</strong>लक तँ ओ अपना उेयमे असफल अिछ।पाठकसँ ई क<strong>ह</strong>क जरूरित नि<strong>ह</strong> अिछ िक अइ थोड़ िदनमे ि<strong>ह</strong>दी गपकला कतेक ौढ़ता ात कऽ लेलकअिछ। पि<strong>ह</strong>ने <strong>ह</strong>मरा सामने बंगला कथाक नमूना छल। आब <strong>ह</strong>म संसारक सभ मुख गप लेखकक रचनापढ़ैत छी, ओि<strong>ह</strong>पर <strong>िव</strong>चार अ ब<strong>ह</strong>स करैत छी, ओकर गुण-दोष िनकालैत छी आ ओि<strong>ह</strong>सँ भा<strong>िव</strong>त भेने िबनानि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong> सकैत छी। आब ि<strong>ह</strong>दीक गप लेखक सभमे <strong>िव</strong>षय, दृिकोण आ शैलीक अलग-अलग <strong>िव</strong>कास<strong>ह</strong>ोबऽ लागल अिछ। कथा जीवनक ब<strong>ह</strong>ुत िनकट आिब गेल अिछ। ओकर जमीन आब ओतेक लबा-चौड़ानि<strong>ह</strong> अिछ। ओि<strong>ह</strong>मे कतेक रस, कतेक चिर आ कतेक घटनाक लेल थान नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल। आब ओ केवलएक संगक, आमाक एक झलकक सजीव ूदयपश िचण अिछ। ई एक तयता, ओि<strong>ह</strong>मे भाव,आकिमकता आ तीवर्ता भिर दी। आब ओि<strong>ह</strong>मे याक्याक अंश कम संवेदनाक अंश बेसी र<strong>ह</strong>ैत अिछ। एकरशैिलयो आब भावमय भऽ गेल अिछ। लेखककेँ जे िकछु क<strong>ह</strong>क अिछ ओ कमसँ कम शदमे कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>बऽचा<strong>ह</strong>ैत अिछ। ओ अपन चिरक मनोभावनाक याख्या करैत नि<strong>ह</strong> बैसैत अिछ, केवल ओकरा िदस इशाराकऽ दैत अिछ। कखनो-कखनो तँ संभाषणमे एक दू-श<strong>दे</strong>सँ काज िनकािल लैत अिछ। ए<strong>ह</strong>न कतेको अवसर<strong>ह</strong>ोइत अिछ, जखन पाक मुँ<strong>ह</strong>सँ एक शद सुिन कऽ <strong>ह</strong>म ओकर मनोभावक पूरा अनुमान कऽ लैत छी। पूरावाक्यक जरूरितये नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ैत अिछ। आब <strong>ह</strong>म कथाक मूय ओकर घटना <strong>िव</strong>याससँ नि<strong>ह</strong> लगबैत छी। <strong>ह</strong>मचा<strong>ह</strong>ैत छी पाक मनोगित वयं घटनाक सृि कराबए। घतनाक वत कोनो म<strong>ह</strong>वे नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल, ओकरम<strong>ह</strong>व कवल पाक मनोभावकेँ यक्त करबाक दृिएसँ अिछ- ओि<strong>ह</strong>ना जेना शािलाम वत रूपस कवलपथरक एक गोल टुकड़ा छ्<strong>ह</strong>िथ, लेिकन उपासकक ासँ ितित भऽ कऽ <strong>दे</strong>वता बिन जाइत छिथ।खुलासा ई िक गपक आधार आब घटना नि<strong>ह</strong>, मनोवैज्ञािनक अनुभूित अिछ। आइ लेखक कोनो रोचक दृय<strong>दे</strong>ख कऽ कथा िलखऽ नि<strong>ह</strong> बैस जाइत अिछ। ओकर उेय थूल सौदयर् नि<strong>ह</strong>। ओ तँ कोनो ए<strong>ह</strong>न ेरणाचा<strong>ह</strong>ैत अिछ, जाि<strong>ह</strong>मे सौदयर्क झलक <strong>ह</strong>ोइक आ ओकरा ारा ओ पाठकक सुदर भावनाक पशर् कऽ सकए।130


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.मुाजीमुाजी (उपनाम, एि<strong>ह</strong> नामे मैिथलीमे लेखन), मूलनाम मनोज कुमार कणर्, जम–27 जनवरी 1971 (<strong>ह</strong>टाढ़ रूपौली, मधुबनी),िशक्षा–नातक िता, मैिथली साि<strong>ह</strong>य। वृत–अिभक, भारतीय जीवन बीमा िनगम। पि<strong>ह</strong>ल लघुकथा–‘काँट’ भारती मडनमे 1995पकािशत। पि<strong>ह</strong>ल कथा–कुकुर आ <strong>ह</strong>म, ‘भिर रात भोर’मे 1997मे कािशत। एखन धिर दजर्नो लघुकथा, कथा, क्षिणका आलघुकथा सबधी िकछु आलेख कािशत। <strong>िव</strong>शेषः- मुख्यतः मैिथली लघुकथाकेँ वतं <strong>िव</strong>धा रूपेँ थािपत करवाक िदशामेसंघषर्रत।सामािजक सरोकारकेँ छुबैत मैिथली लघुकथािजनगीमे उठैत उकस-पाकसकेँ सवेदनापूणर् मानवताक संग सिरयबैत रचनाकार प-पिकासँ समाज आपाठकक मोनमे बैिस गेलाग अिछ। रेशम आ सूतीक बीच फाँक भेल िजनगीकेँ प करैत, आरामदायक आसुखद अनुभवकेँ सोझाँ आनब आब रचनाकार अपन रचनाधमर् बुिझ गेला<strong>ह</strong> अिछ। तेँ आजुक समत रचनामेिजनगीक उतार-चढ़ाव, खसैत-उठैत सबध सुखाइत सन िसने<strong>ह</strong> सभकेँ अपना <strong>ह</strong>ृदएमे बसा रचना रचैत छिथलेखक। एि<strong>ह</strong> युगक रचनाकारकेँ आब गरीब भाभनबला िकताबी िखसा आ राजा-रानीबला िप<strong>ह</strong>ानीसँ ऊपर उिठअपन सामािजक समरसताक िनसन िनशानीक बोध भऽ गेल बुझाइत अिछ। तेँ रचना से<strong>ह</strong>ो लोकक िजनगीकग<strong>ह</strong>ॴरता नपैत ओकर सुख-दुखक फाँटक बीचसँ िनकिल ओि<strong>ह</strong> फाँटकेँ भरैत ओकर एक-एक अंश धिर जुिड़िजनगीक दशर्न करबैत सोझाँ आिब र<strong>ह</strong>ल अिछ मैिथली लघुकथा सभ।मोम आ पाथर पि<strong>ह</strong>ने एक दोसराक <strong>िव</strong>परीत िजनगीकेँ आरेिखत करैत र<strong>ह</strong>ल। मुदा आब नै, आब तँ एैि<strong>ह</strong>दएमे क्षणक बदलैत गितक संग मोम आ पाथर दुनूक समवयक बिन िजनगीक सभ अतरंगताकेँ छुबैतउेिलत कऽ बेरा-बेरी मुदा एै ठाम केित भऽ <strong>दे</strong>खार भऽ उठैत अिछ। आजुक मानवक संवेदना एतेकपिरवतर्नीय भऽ गेल अिछ जे एे संग अ<strong>ह</strong>ाँक चिरमे मोम आ पाथर दुनूक रूप दृिगोचर <strong>ह</strong>ोइत, रचनाकार131


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सोझाँ आिन ओकर सयकेँ सािबत कऽ र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> अिछ। सय! एकटा कापिनक <strong>िव</strong>जय मा नै िथक, सयकतौसँ अनायास नै टपिक पड़ैए। सय पूणर्तः मानव जीवनक यथाथर् िथक। सय मानवकेँ अनुिचत कायर्सँरोकबाक वा <strong>िव</strong>धम <strong>ह</strong>ेबासँ बचेबाक ीयं जकाँ अिछ, जकरा आजुक रचनाकार अपना रचनाधिमर्तासँ लोकक<strong>ह</strong>ृदए धिर छुआ ओकर यथाथर् बोध करौलिन अिछ।पि<strong>ह</strong>नुक लघुकथा सभ द<strong>ह</strong>ेजक दानवकेँ उघार कऽ, द<strong>ह</strong>ेज पीिड़ताक ममर्केँ वा द<strong>ह</strong>ेजसँ भेल पिरणामकेँ अपनकेमे आिन सवेिदत करैत छल। ओि<strong>ह</strong>सँ इतर चुटुा वा <strong>ह</strong>ाय-किणका लऽ तकालीन नेता सब<strong>ह</strong>क<strong>िव</strong>पटावादी चिरकेँ उजागर कऽ अपन रचनाक इिती बुझैत छला। ए<strong>ह</strong>ेन नै छलै जे ति<strong>ह</strong>याक रचनाकारकसोच संकुिचत छल। ओ<strong>ह</strong>ो सभ दूर धिर सोचैत छला, गमै छला आ तखन ओकरा सोझाँ अनै छला। मुदाई पिरवेशक दोष से<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ल जा सकैए जे ति<strong>ह</strong>याक रचनाकार सभ <strong>िव</strong>षए-बैतुकेँ संकुिचत कऽ मैिथलीलघुकथाकेँ से<strong>ह</strong>ो संकुिचत कऽ <strong>दे</strong>लिन। २०म सदीक छम-सातम दशकमे ायः ओ<strong>ह</strong>ने पिरवेश संरिचत छल।जकर पिरणामे लघुकथा मा नै वरन् आनो <strong>िव</strong>धा यथा कथा/ नाटक/ उपयास आिदमे वए<strong>ह</strong> द<strong>ह</strong>ेज आ िखसाआ नेताजीक करनीकेँ सोझाँ आनल जाइत र<strong>ह</strong>ल छल।आब पिरवेश बदललै, दृिटगत फिरछता एलै, सामािजक समरसता पसरलै। त<strong>ह</strong>न समाजक छुआछूत माकअवलोकन <strong>ह</strong>ोइत छलै। मुदा आइ ओि<strong>ह</strong> छुआछूतसँ भेल पिरणाम, जाित-पाितमे बा<strong>ह</strong>ल लोकक दृि-पिरवतर्न,आिथर्क सपता, पैघक संग सभ िबदु। <strong>िव</strong>षय वा थानपर ओ<strong>ह</strong>ो अछोप सन, िनंघेष बनल लोकक स<strong>ह</strong>चरबनब, सभकेँ <strong>दे</strong>खाओल जाए लागल आजुक लोककथामे। आब <strong>िव</strong>षय <strong>िव</strong>तार वतः सभ तर<strong>ह</strong>क घटनाकेँछुबैत कागचपर आबऽ लागल अिछ। आबक पिरवेशमे द<strong>ह</strong>ेजक पसार भऽ गेल अिछ। ए<strong>ह</strong>ेन पसार जकरा आब<strong>िव</strong>शेष मुा नै बना, बिक ओकरा जीवनक सामाय ियाकलाप बुिझ, परपराकेँ उघबाक ियाकेँ दशओलजाए लागल अिछ। ति<strong>ह</strong>या द<strong>ह</strong>ेज दानव जकाँ छलै। जे रचनाकारक लेल मुख <strong>िव</strong>षए छल। आइ द<strong>ह</strong>ेजदानव मा नै म<strong>ह</strong>ादानव बिन ठाढ़ अिछ मुदा पिरवेश बदलल छै, माने िक आब ति<strong>ह</strong>याक अपेक्षा आिथर्कसपता बिढ़ गेलैए तेँ लोककेँ ई म<strong>ह</strong>ादानव अपन जीवनक एकटा अंग बिन गेल अिछ, कोनो बड पैघसमया नै। आब तँ ओइसँ पैघ-पैघ समया रचनाकारकेँ उेिलत करैत अिछ। यथा िबआ<strong>ह</strong>क खुजल रता,िकयो कोनो जाित-धमर्सँ िबआ<strong>ह</strong> कऽ सकैए आ ओकरा यायालय मािणत तँ किरते अिछ। सरकारी संरक्षणसे<strong>ह</strong>ो भेटै छै। ओि<strong>ह</strong>सँ ऊपर द<strong>ह</strong>ेज उमूलनक िदशामे समिलंगी िबआ<strong>ह</strong> समाजकेँ जतऽ डेरा र<strong>ह</strong>ल अिछ, ओतैरचनाकारकेँ एकटा नव दृयांकनक अवसर दऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ।एि<strong>ह</strong> सदभर्मे दूटा अतरीय लेखकक तीनटालघुकथा रािख र<strong>ह</strong>ल छी-िगोरी गोिरन (रूसी नाटककार)एकटा इमानदार आदमी132


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“<strong>ह</strong>म टैक्सीबलाकेँ अबाज <strong>दे</strong>लॱ आ टैक्सी रुिक गेल।“की <strong>ह</strong>मरा अ<strong>ह</strong>ाँ सोमोकया क्वेयर लऽ चलब? ओ जग<strong>ह</strong> एतऽ सँ बड दूर नै छै, मुदा <strong>ह</strong>मरा जदीअिछ।”पाँच िमनट बाद <strong>ह</strong>म ओकरा रोकलॱ। मीटर उनचास कोपेक <strong>दे</strong>खबैत छल। <strong>ह</strong>म एक रूबल िनकाललॱ।“<strong>ह</strong>मरा लग छुा पाइ नै अिछ।” ाइवर क<strong>ह</strong>लक। <strong>ह</strong>म अपन जेबीमे तकलॱ तँ पचास कोपेकक एकटािसा भेटल।“अफसोच अिछ जे <strong>ह</strong>मरा लग एको कोपेक नै अिछ।”“कोनो बात नै।”“िकएक नै! ” ाइवर <strong>िव</strong>रोध कट केलक, “<strong>ह</strong>म एना नै कऽ सकैत छी। अ<strong>ह</strong>ाँ जनैत छी जे सवारीसँमीटरसँ बेसी पाइ नै लेल जा सकैत अिछ। <strong>ह</strong>म इनामो नै लैत छी।”“बड नीक, मुदा <strong>ह</strong>म की करू? ”“वामा कोनापर एकटा तमाकूबलाक दोकान अिछ, ओ खुला कऽ <strong>दे</strong>त।”पाँच िमनट पछाित <strong>ह</strong>म ओइ दोकानपर प<strong>ह</strong>ुँचलॱ, मुदा तावत धिर खेबाक छुी भऽ गेल छल। मीटर आबसतानबे कोपेक बता र<strong>ह</strong>ल छल।“कोनो बात नै”- ाइवर स<strong>ह</strong>ानुभूित जतौलक, “कीव टीशनलग एकटा बैंक अिछ, ओइमे काज करऽवालीलड़कीकेँ <strong>ह</strong>म जनैत िछऐक, ओ अ<strong>ह</strong>ाँकेँ पाइ खुला कऽ <strong>दे</strong>त।”<strong>ह</strong>म कीव टीशन िदस गेलॱ, मुदा बैंक बद छल। मीटर पूरे तीन रूबल <strong>दे</strong>खा र<strong>ह</strong>ल छल।<strong>ह</strong>म ाइवरकेँ तीन रूबल <strong>दे</strong>लॱ, ओ पाइ जेबीमे रािखकऽ मीटर ब कऽ <strong>दे</strong>लक।“<strong>ह</strong>मरा बड दुख अिछ”, ओ क<strong>ह</strong>लक। <strong>ह</strong>म सवारीसँ बेसी पाइ नै लैत छी।133


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“ब<strong>ह</strong>ुत आभारी छी, मुदा <strong>ह</strong>म सोमोकया क्वायर कोना प<strong>ह</strong>ुँचब? ”“<strong>ह</strong>म अ<strong>ह</strong>ाँकेँ ओतऽ लऽ चलब।” ाइवर क<strong>ह</strong>लक आ <strong>ह</strong>मरा टैक्सीमे बैसते मीटर चालू कऽ <strong>दे</strong>लक। पाँचिमनट बाद <strong>ह</strong>म प<strong>ह</strong>ुँच गेलॱ। मीटर फेरो उनचास कोपेक <strong>दे</strong>खा र<strong>ह</strong>ल छल।<strong>ह</strong>म छोट छीन चू िनकािल कऽ ाइवरक गरदिन लग लगा <strong>दे</strong>लॱ आ ाइवरक <strong>ह</strong>ाथमे जबरदती पचासकोपेकक िसा रािख टैक्सीसँ कूिद कऽ भािग गेलॱ। बादमे ब<strong>ह</strong>ुत बाद धिर, जे नैितक ाचार <strong>ह</strong>म ओइइमानदार आदमीक संग केने छलॱ, <strong>ह</strong>मरा ग्लािनक अनुभव <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ल।बतट ेख्त (जमर्न नाटककार)गपशप“आब <strong>ह</strong>म सभ आपसमे िक<strong>ह</strong>ुँ गप-सप नै कऽ सकैत छी”, म<strong>ह</strong>ाशय “क” एकटा लोकसँ क<strong>ह</strong>लिन।“िकएक”?, ओ चौकैत पुछलक।“<strong>ह</strong>म अपन तकर्पूणर् गप आब अ<strong>ह</strong>ाँक सोझाँ नै रािख सकैत छी। ”, म<strong>ह</strong>ाशय “क” लचारीवश अपन <strong>िव</strong>चाररखलिन।“मुदा अइ बातसँ <strong>ह</strong>मरापर कोनो फकर् नै पड़त। ”, दोसर अपन संतुि <strong>दे</strong>खौलक।“<strong>ह</strong>मरा बूझल अिछ।”, म<strong>ह</strong>ाशय “क” खॱझाइत क<strong>ह</strong>लक, मुदा <strong>ह</strong>मरापर एकर असिर अवय पड़त।म<strong>ह</strong>ाशय “क” जखन कोनो यिक्तसँ ेम करैत अिछम<strong>ह</strong>ाशय “क” सँ पूछल गेल, जखन अ<strong>ह</strong>ाँ कोनो यिक्तसँ ेम करैत छी तखन की करैत छी? ”म<strong>ह</strong>ाशय “क” उतारा <strong>दे</strong>लक, “<strong>ह</strong>म ओि<strong>ह</strong> यिक्तक एकटा खाका बनबैत छी आ फेर ऐ िफिकरमे र<strong>ह</strong>ैत छी जेओ <strong>ह</strong>ुब<strong>ह</strong>ु ओकरे जकाँ बनए। ”134


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“के, ओ खाका? ”“नै।”, म<strong>ह</strong>ाशय “क” जवाब <strong>दे</strong>लक, “ओ आदमी।”पि<strong>ह</strong>ने लोकक <strong>िव</strong>पता से<strong>ह</strong>ो दृि संकुचनक पयय छल। ई वाभा<strong>िव</strong>क छै जे पेट भरल र<strong>ह</strong>तै तखने लोककसोच ओइसँ दूर धिर जेतै। नै तँ सभटा सोच भूखसँ उप भेल आकुलतामे समाि<strong>ह</strong>त भऽ रि<strong>ह</strong> जाएत। आबिथित उनटल अिछ। आिथर्क उदारीकरण आ वैीकरणक आएल चलनसािरमे आब लोक आिथर्क रूपेँ सपभेल अिछ। आिथर्क सपता आब पेटक भूखसँ इतर आन-आन भूख जगेलक अिछ। जाि<strong>ह</strong> कारणेँ चोिर,<strong>ह</strong>या आ बलाकारक से<strong>ह</strong>ो बढ़ावा भेल अिछ जे ओकरे रूप/ ितरूप बदिल गेल अिछ। तँ आजुक लेखककेँकलम चलेबा लेल आ बदलल ितरूप <strong>ह</strong>िथयारक रूपमे भेिट गेल आ रचनाकार सभ ऐ सभ अपराधक अपनकलमक मायमे नवीनीकरण कऽ सोझाँ आिन र<strong>ह</strong>ल छिथ। सित रचनाकार सभ पदयाासँ ऊपर उिठमंगल<strong>ह</strong> याापर जा रचनारत छिथ। पि<strong>ह</strong>लका जमानामे लोक शु दूध <strong>ह</strong>ण करैत छल, आब दूध तँ दूरपािनक समया लोककेँ घेरने जा र<strong>ह</strong>ल छै। कतौ पािनक कमीसँ <strong>ह</strong>ा<strong>ह</strong>ाकार मचैए तँ कतौ लोक बािढ़क कोपभाजन बिन भूखे िबलिबलाइत नाङट भेल छत<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ीन लोकक असरा तकैए। आ लेखक ऐ सभपर अपन दृिएनजिर गरा कागचपर अनै छिथ।भारतमे स<strong>िव</strong>धान समत िपतृसामक पिरवारकेँ उघबाक िनिमे पुक पैदाइशकेँ बढ़ावा <strong>दे</strong>ल जाइत र<strong>ह</strong>लअिछ। ओना तँ आइयो लोक बेटाक िललसामे बेटीक <strong>ह</strong>या (ूण <strong>ह</strong>या) कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ जे दुनू अवथामैिथली लघुकथा लेखकक कलमक धारकेँ िपजौलक अिछ। मुदा ऐ सब<strong>ह</strong>क बावजूद जे मुा लेखककेँ मसाला<strong>दे</strong>लक ओ अिछ नारी सशिक्तकरण। पि<strong>ह</strong>ने मौगीक मूँ<strong>ह</strong> जािब कऽ ओकर सुरैतकेँ घोघमे नुकाएल रखबाकपिरपाटी छल। मुदा आइ पुरुष सभ अपन कमाइकेँ ितीयक आ मौगीक नोकरीकेँ ाथिमकता दऽ र<strong>ह</strong>लअिछ। श<strong>ह</strong>रक कोन जे गाम <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ातक मौगी सभ आब सरकारी नोकरी राजनीितमे आगाँ बिढ़ कऽ आिब र<strong>ह</strong>लअिछ आ घरबला सभ िपछलगुआ बिन जीवन िबता र<strong>ह</strong>ल छिथ, जकरा मैिथली लघुकथाकार सभ अपनकलमक मायमे भजा र<strong>ह</strong>ल छिथ। मि<strong>ह</strong>लाकेँ आरक्षण दऽ एक िदस सरकार अपन कुस बचबैए तँ दोसरिदस पुरुष सभ अपन घर बचेबा लेल संघषर्रत <strong>दे</strong>खाइत छिथ। जाि<strong>ह</strong> सभ ियाकलापपर कलमकारक वदृि अिछ।उपरोक्त बदलावक अितिरक्त सभसँ पैघ पिरवतर्न <strong>दे</strong>खल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ तकनीकी चलनसािर। आइ मोबाइलइटरनेट िडश टी.वी./ एल.सी.डी. आ लेड टी.वी. लोकक जीवनकेँ एगदमसँ चलायमान बना <strong>दे</strong>लक अिछ। तेँ135


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लोक धरतीक भीड़ आ भार कम करबाक लेल चान िदस नजिर दऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ। आजुक मैिथलीलघुकथाकार से<strong>ह</strong>ो उपरोक्त सभ िबदुकेँ छुबैत अपन रचनाक एक-एक सूम गित<strong>िव</strong>िधक सुदर वणर्न करैत<strong>दे</strong>खार भऽ र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> अिछ। ऐ मे सभसँ ऊपर नाम अिछ ी अनमोल झा जीक जे अपना रचनामे अपन सर-समाज आ गामक िजनगीक दैिनक यव<strong>ह</strong>ारक येक िबदुपर दृिगत <strong>ह</strong>ोइत कलम चला र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> अिछ।लोकक एक-एक क्षणक बदलैत पिरिथितक जमीनसँ ऊपर उिठ <strong>ह</strong>वामे उिधयाइत मन मितकक। समाजकलोकक येक सरोकारक िचण अपन लघुकथामे केलिन अिछ। ति<strong>ह</strong>ना िमिथलेश झा/ गजे ठाकुरजीअपन सूम दृिएँ समाजमे <strong>ह</strong>ोइत उथान-पतन/ नैितक क्षीणता/ सामािजक दाियव, <strong>िव</strong>छो<strong>ह</strong> आिदकेँ जतऽ तकलोककेँ छूिब संिशत वा क्षोिभत करैए सभ मैिथली लघुकथाकार ओकरा कलमब कऽ लोकक ब नजिरकेँखोलबाक वा नवपथ दशर्न <strong>दे</strong>बाक सुर यास कऽ र<strong>ह</strong>ल छिथ। ऐ सभसँ ऊपर एक नाम अिछ ी सयेकुमार झा जीक जे अपन दृिएँ भौितकवादी मुदा मौिलक नैितक क्षरणकेँ एकटा फराक दृिएँ सब<strong>ह</strong>क सोझाँअनबाक यास च्केलिन अिछ। ि<strong>ह</strong>नको कलम <strong>िव</strong>षय <strong>िव</strong><strong>िव</strong>धतापर नजिर रािख सभ कोनमे दौिग र<strong>ह</strong>ल अिछ।अए सभसँ फराक गामक वा गमैया िजनगी माक अवलोकन ओकर पिरिथितवश बदलैत जीवनक येकअंशकेँ शु गमैये सोचे दृिगत कऽ सोझाँ आनाऽबला तीन मुख नाम अिछ- जगदीश साद मंडल, उमेशमंडल आ रघुनाथ मुिखया जीक।ऐ तर<strong>ह</strong>ेँ समाजक बदलैत घटनामक येक िबदुपर चा<strong>ह</strong>े ओ सामािजक समरसता <strong>ह</strong>ो , पिरिथितगत बदलैतपिरवेश <strong>ह</strong>ो, तकनीकी चलनक भाव <strong>ह</strong>ो, आिथर्क सपता- वैीकरण- वा कोनो अयाय खाँि<strong>ह</strong>सँ जनमलकोनो समया। आजुक मैिथली लघुकथाकार ओइ येक िबदुकेँ अपन कलमसँ उठा कागचपर आिन सोझाँअनैत छिथ। जाि<strong>ह</strong>सँ सामािजक सरोकारसँ जुड़ल एक घटना मैिथली लघुकथाक <strong>िव</strong>षत बिन लोकक सोझाँआिब र<strong>ह</strong>ल अिछ। ऐ सँ ई प <strong>ह</strong>ोइछ जे पि<strong>ह</strong>नुका मैिथली लघुकथा वा लघुकथाकारक एकटा सीमामेबा<strong>ह</strong>ल सोचसँ आगू बिढ़ आजुक रचनाकार मैिथली लघुकथा भडारकेँ एना भिर र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> अिछ जाि<strong>ह</strong>सँ कोनोउमेरक कोनो लोकक कोनो सोचक खाि<strong>ह</strong>सँ पूरा भऽ सकए। तेँ समाजक सभ कारक गित<strong>िव</strong>िधकेँ समेटकऽचिल र<strong>ह</strong>ल छिथ मैिथली लघुकथाकार।पि<strong>ह</strong>ल मैिथली लघुकथा गोीक आयोजन:- २० फरवरी १९९५ ई. केँ िचगुत ान <strong>ह</strong>टाढ़ रुपौली(मधुबनी)मे भेल छल। संयोजकय मुाजी आ मलयनाथ मडन।अयक्षता- ी भवनाथ भवन136


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मंच संचालन- कुमार रा<strong>ह</strong>ुलउपिथत- १९ गोट लघुकथाकारक २६ गोट लघुकथा पाठ भेल। उपिथत जनमे- पं.मितनाथ िम, पं.यनाथ िम, ी यामानद ठाकुर, उमाशंकर पाठक, ललन साद, सिचदानद सच्चू, मुाजी, कुमाररा<strong>ह</strong>ुल, अतुल ठाकुर, ेमच पंकज, मलयनाथ मडन, मीरा भारती कणर् एवं सुनील कणर् अपन रचना पाठकेलिन।३.गजे ठाकुरगजे ठाकुर, िपता-वगय कृपानद ठाकुर, माता-ीमती लमी ठाकुर, जम-थान-भागलपुर ३० माचर् १९७१ ई., मूल-गाम-में<strong>ह</strong>थ,भाया-झंझारपुर,िजला-मधुबनी।लेखन: कुरुक्षेम् अतमर्नक सात खड- खड-१ बध-िनबध-समालोचना, खड-२ उपयास-(स<strong>ह</strong>बाढ़िन), खड-३ प-सं<strong>ह</strong>-(स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), खड-४ कथा-गप सं<strong>ह</strong> (गप गुच्छ), खड-५ नाटक-(संकषर्ण), खड-६ म<strong>ह</strong>ाकाय- (१. वचा<strong>ह</strong>च आ२. असाित मन ), खड-७ बालमंडली िकशोर-जगत कुरुक्षेम् अंतमर्नक नामसँ।मैिथली-अंेजी आ अंेजी-मैिथली शदकोशक ऑन लाइन आ िंट संकरणक सिमिलत रूपेँ िनमण। पी-बधक सिमिलत रूपेँलेखन-शोध-सपादन आ िमिथलाक्षरसँ <strong>दे</strong>वनागरी िलयंतरण "जीनोम मैिपंग (४५० ए.डी. सँ २००९ ए.डी.)-िमिथलाक पी बध"नामसँ।मैिथलीसँ अंेजीमे कएक टा कथा-क<strong>िव</strong>ताक अनुवाद आ कड़, तेलुगु, गुजराती आ ओिड़यासँ अंेजीक मायमसँ कएक टा कथा-क<strong>िव</strong>ताक मैिथलीमे अनुवाद।उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) क अनुवाद १.अंेजी ( द कॉमेट नामसँ), २.कॲकणी, ३.कड़ आ ४.संकृतमे कएल गेल अिछ; आ एि<strong>ह</strong>उपयासक अनुवाद ५.मराठी आ ६.तुलुमे कएल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ, संगि<strong>ह</strong> एि<strong>ह</strong> उपयास स<strong>ह</strong>बाढ़िनक मूल मैिथलीक ेल संकरण(मैिथलीक पि<strong>ह</strong>ल ेल पुतक) से<strong>ह</strong>ो उपलध अिछ।कथा-सं<strong>ह</strong>(गप-गुच्छ) क अनुवाद संकृतमे।अंतजल लेल ितर<strong>ह</strong>ुता आ कैथी यूनीकोडक <strong>िव</strong>कासमे योगदान आ मैिथलीभाषामे अंतजल आ संगणकक शदावलीक <strong>िव</strong>कास।137


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्शी काय रचना सभ:-१.कुरुक्षेम् अतमर्नक सात खडक बाद गजे ठाकुरक कुरुक्षेम् अतमर्नक-२ खड-८ (बध-िनबध-समालोचना-२) क संग, २.स<strong>ह</strong>बाढ़िन क बाद गजे ठाकुरक दोसर उपयास स॒<strong>ह</strong>॑ शीष॒ , ३.स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर क बादगजे ठाकुरक दोसर प-सं<strong>ह</strong> स॑<strong>ह</strong>िजत् ,४.गप गुच्छ क बाद गजे ठाकुरक दोसर कथा-गप सं<strong>ह</strong> शदशाम् ,५.संकषर्णक बाद गजे ठाकुरक दोसर नाटक उकामुख ,६. वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन क बाद गजे ठाकुरक तेसर गीत-बधनाराश ं॒सी , ७. नेना-भुटका आ िकशोरक लेल गजे ठाकुरक तीनटा नाटक- जलोदीप, ८.नेना-भुटका आ िकशोरक लेल गजेठाकुरक प सं<strong>ह</strong>- बाङक बङौरा , ९.नेना-भुटका आ िकशोरक लेल गजे ठाकुरक िखसा-िप<strong>ह</strong>ानी सं<strong>ह</strong>- अक्षरमुिका ।सपादन: अतजलपर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका “<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>” ई-पिका http://www.videha.co.in/ क सपादक जे आब िंटमे (<strong>दे</strong>वनागरीआ ितर<strong>ह</strong>ुतामे) से<strong>ह</strong>ो मैिथली साि<strong>ह</strong>य आदोलनक ारभ कएने अिछ- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१:२:३:४ (<strong>दे</strong>वनागरी आ ितर<strong>ह</strong>ुता)।ई-प संकेत- ggajendra@gmail.comग साि<strong>ह</strong>य मय लघुकथाक थान आ लघुकथाक समीक्षाशागक <strong>िव</strong>िभ <strong>िव</strong>धा जेना बध, िनबध, समालोचना, कथा-गप, उपयास, पामक साि<strong>ह</strong>य, याा-संमरण,िरपोतज आिदक मय कथा-गप, आख्यान आ उपयास अनुभव िमित कपनापर <strong>िव</strong>शेष रूपसँ आधािरतअिछ। जकरा <strong>ह</strong>म सभ िखसा-िप<strong>ह</strong>ानी क<strong>ह</strong>ै िछऐ ताि<strong>ह</strong>सँ ई सभ लग अिछ। मय कथा-गप, आख्यान आउपयास आ िकछु दूर धिर नाटक आ एकांकी मनोरंजनक लेल सुनल-सुनाओल-पढ़ल जाइत अिछ वा मंिचतकएल जाइत अिछ। ई उेयपूणर् भऽ सकैत अिछ वा एि<strong>ह</strong>मे िनरुेयता-एबसिडटी से<strong>ह</strong>ो रि<strong>ह</strong> सकै छै- कारणिजनगीक भागदौड़मे िनरुेयपूणर् साि<strong>ह</strong>य से<strong>ह</strong>ो मनोरंजन दान करैत अिछ।लघुकथा क<strong>ह</strong>ने एकटा ए<strong>ह</strong>ेन <strong>िव</strong>धा बिन सोझाँ आएल अिछ जे पि<strong>ह</strong>ने कथा िथक फेर लघुकथा। लघुकथा,कथा, दीघर् कथा, उपयास, नाटक आ एकांकी एकटा अनुभव िमित कपनापर आधािरत अिछ। अंेजीमेसे<strong>ह</strong>ो लबाइक आधारपर शॉटर्-टोरी/ नोवेलेट/ नोवेला/ नोवेल क <strong>िव</strong>भाजन कएल जाइत अिछ जे मसँलघुकथा, कथा, दीघर् कथा आ उपयास लेल युक्त कएल जा सकैत अिछ। मैिथलीमे सभ <strong>िव</strong>धामे शदसंख्याक घटोरी-बढ़ोरी अंेजी वा दोसर यूरोिपयन भाषासँ बेशी <strong>ह</strong>ोइत अिछ, ओना अंेजी वा दोसरयूरोिपयन भाषामे से<strong>ह</strong>ो सभ <strong>िव</strong>धामे लेखकक यिक्तगत रुिच आ कयक आवयकताक अनुसार घटोरी-बढ़ोरी <strong>ह</strong>ोइते अिछ। ति<strong>ह</strong>ना वन-एक्ट ले भेल एकांकी आ ले भेल नाटक।से लघुकथा कथा तँ छी<strong>ह</strong>े।138


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अ<strong>ह</strong>ाँक अनुभविमित कपना अ<strong>ह</strong>ाँसँ िकछु क<strong>ह</strong>बा लेल क<strong>ह</strong>ैत अिछ। आ ई कय <strong>ह</strong>ाय-किणका वा अ<strong>ह</strong>ाय-किणका बिन सकैत अिछ। लोक अ<strong>ह</strong>ाँकेँ कि<strong>ह</strong> सकै छिथ जे अ<strong>ह</strong>ाँकेँ गप बड फुराइए, अ<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>ािजर जवाबछी। आ तकर बाद अ<strong>ह</strong>ाँक ि<strong>ह</strong>मत बढ़ैत अिछ आ अ<strong>ह</strong>ाँ ओि<strong>ह</strong> कयकेँ िशपक साँचामे ढलैया कऽ लघुकथाबना दै छी।<strong>ह</strong>ाय-किणकाक संग सभसँ मुख्य अवरोध छै जे अ<strong>ह</strong>ाँक सुनाओल <strong>ह</strong>ाय-किणका घूिम-िफिर अ<strong>ह</strong>ॴ लग आिबजाएत, माने मौिलकता कतौ <strong>ह</strong>ेरा जाएत। <strong>ह</strong>ाय-किणका से<strong>ह</strong>ो एक-दू पाँतीसँ आध-एक पृ धिरक <strong>ह</strong>ोइतअिछ। कथा-उपयासमे एकर समावेश कएल जा सकैत अिछ मुदा लघुकथा एकर पलखित नै दैत अिछ।मुदा कथा-उपयासमे जेना कएल जाइत अिछ जे एकरा कोनो पाक मुँ<strong>ह</strong>सँ क<strong>ह</strong>ाबी वा कोनो आन संगसँजोिड़ साथर्क बनाबी तँ से अ<strong>ह</strong>ाँ लघुकथामे से<strong>ह</strong>ो कऽ सकै छी। गप आख्यानसँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ नैितकिशक्षा, ेरक कथा आ िमिटक टेस से<strong>ह</strong>ो लघुसँ दीघर् रूप धिर <strong>ह</strong>ोइत अिछ। एकर लघु रूप लघुकथा नैभेल से<strong>ह</strong>ो नै।लघुकथामे जे विरत <strong>िव</strong>चारक उपथापन <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ से कथा-गप आ उपयासमे से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ैत अिछ।मुदा जे विरत <strong>िव</strong>चारक उपथापन नै र<strong>ह</strong>लासँ ओ लघुकथा नै र<strong>ह</strong>त से<strong>ह</strong>ो गप नै। उनटे जखन लघुकथाकसमीक्षा करए लागब तखन समीक्षकक यान थायी तव िदस <strong>ह</strong>ोएबाक चा<strong>ह</strong>ी नै िक विरत उपथापन िदस।विरत <strong>िव</strong>चारक उपथापनक ित बेसी झुकाव ओकरा अ<strong>ह</strong>ाय-किणका बना दैत अिछ, ओ लघुकथा तँ र<strong>ह</strong>तमुदा े लघुकथा नै र<strong>ह</strong>त। लघुकथा झमािर <strong>दे</strong>त तँ ओ लघुकथा वा े लघुकथा भेल आ जे ओ झमािरनै सकत तँ ओ लघुकथा भेबे नै कएल- ई गप नै छै। कोनो विरत <strong>िव</strong>चार आएल, ओकरा कागचपर िलिखलेल<strong>ह</strong>ुँ, एि<strong>ह</strong> डरसँ जे कतौ िबसरा ने जाए- एतऽ धिर तँ ठीक अिछ। मुदा <strong>ह</strong>रबड़ा कऽ एकरा लघुकथा बना<strong>दे</strong>बासँ पि<strong>ह</strong>ने <strong>िव</strong>चारकेँ सीझऽ िदऔ। ओि<strong>ह</strong>मे की िमझर करब तँ ओि<strong>ह</strong>मे थायी तव आिब सकत ताि<strong>ह</strong>परमनन करू। ओना िबना िसझने जे झमारैबला लघुकथा िलिख <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ तँ ओ लघुकथा तँ भेल मुदा ेलघुकथा ओ से<strong>ह</strong>ो भऽ सकत तकर सभावना कम। ई ओि<strong>ह</strong>ना अिछ जेना कोनो झमकौआ गीत अपन भावबेसी िदन रखबे करत से िनित नै अिछ ति<strong>ह</strong>ना कथाक ई वरूप वेंटी-वेंटी सन नै भऽ जाए ताि<strong>ह</strong>पर<strong>िव</strong>चार करए पड़त।उपयास तँ एक उखड़ा<strong>ह</strong>ामे नै पढ़ल जा सकैए मुदा कथा एक उखड़ा<strong>ह</strong>ामे पढ़ल जा सकैत अिछ। एकउखड़ा<strong>ह</strong>ामे अ<strong>ह</strong>ाँ कएकटा लघुकथा पिढ़ सकै छी। उपयासमे लेखक वातावरणक, लॉटक, यिक्तक जाि<strong>ह</strong><strong>िव</strong>शदतासँ वणर्न कऽ सकैए से कथामे सभव नै। ओ एकटा पक्षपर/ जौँ क<strong>ह</strong>ी तँ एकटा घटनापर केितर<strong>ह</strong>ैए आ एि<strong>ह</strong> ममे वातावरण आ यिक्तक जीवनक एकटा मोटामोटी <strong>िव</strong>वरणामक केच मा खेंिच पबैए।लघुकथामे वातावरण आ यिक्तक जीवनक एकटा मोटामोटी <strong>िव</strong>वरणामक केच से<strong>ह</strong>ो नै खेंिच सकै छी, सेपलखित लघुकथा अ<strong>ह</strong>ाँकेँ नै <strong>दे</strong>त, <strong>ह</strong>ँ तखन लघुकथा से<strong>ह</strong>ो एकटा पक्षपर वा एकटा घटनापर केित र<strong>ह</strong>ैए।139


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आ ई पक्ष वा घटना ते<strong>ह</strong>न र<strong>ह</strong>त जे लेखककेँ ललचबइत र<strong>ह</strong>त जे एकरा वतं रूपसँ िलखू, एकरा कथा वाउपयासक भाग बना कऽ एकर वतंता न नै करू।तखन उपयासक लॉटसँ कथाक लॉट सरल <strong>ह</strong>ोएत आ लघुकथाक लेल तँ एकर आवयकते नै अिछ, पक्षवा घटनाक वणर्न िशपक साँचामे ढलैया केल<strong>ह</strong>ुँ आ पूणर् लघुकथा बिन कऽ तैयार।लघुकथाक समीक्षाशालघुकथाक समीक्षा कोना करी? दू-पाँतीसँ डेढ़-दू पा धिरक (पाँच पा धिर से<strong>ह</strong>ो) अनुभविमित कापिनकिखसा लघुकथा क<strong>ह</strong>एबाक अिधकारी अिछ। लघु आकारक कथामे कोनो कथा पूणर् रूपसँ क<strong>ह</strong>ल गेल तँफेर ओ लघुकथा नै क<strong>ह</strong>ाओत। <strong>ह</strong>ँ जे ओि<strong>ह</strong>मे एकटा घटनाक शृंखलाक वणर्न एकटा कय क<strong>ह</strong>क लेलआवयक अिछ तँ शृंखला पूणर् <strong>ह</strong>ोएबाक चा<strong>ह</strong>ी। एि<strong>ह</strong> शृंखलाक कड़ी कनेक नमगर भऽ सकैए। विरतउपथापनाक <strong>ह</strong>रबड़ी एि<strong>ह</strong> शृंखलाकेँ कमजोर कऽ सकैए। सिदखन उटा धार ब<strong>ह</strong>ाबी आ विरत उपथापनाआनी- ई पित िकछु गणमाय लघुकथा लेखकक फामूर्ला बिन गेल अिछ। एकाध-दूटा लघुकथामे ईिसनेमाक “आइटम गीत” सन सो<strong>ह</strong>नगर लगैत अिछ मुदा फेर समीक्षकक दृि एकरा पकिड़ लैत अिछ,कारण ई ो-एिक्टव <strong>ह</strong>ोएबाक साती िरएिक्टव बिन जाइत अिछ। थायी भाव एि<strong>ह</strong>सँ नै आिब पबै छै,लघुकथा लेखकक ितभाक कमी एि<strong>ह</strong>मे तीत <strong>ह</strong>ोइ छै। लघुकथा वए<strong>ह</strong> े <strong>ह</strong>ोएत जे एकटा घटनाकशृंखलाक िनमण करत आ अपन िनणर्य सुनेबाक लेल पाठककेँ छोिड़ <strong>दे</strong>त। फिरछेबाक पलखित लघुकथाकेँनै छै, मुदा तकर माने ई नै जे दू-चािर पाँतीमे बात कएल जाए। मुदा लेखक जौँ दू-चािर पाँतीक गपकेँलघुकथा क<strong>ह</strong>ै छिथ तँ समीक्षक ओकरा लघुकथा मानबा लेल बाय छिथ मुदा ओ े लघुकथा <strong>ह</strong>ोएत तकरसभावना घिट जाइत अिछ।लघुकथाक वयर् <strong>िव</strong>षय मा चलैत-िफरैत घटना नै अिछ। लघुकथा-लेखककेँ बच्चाक लेल, नैितक िशक्षाकलेल आ धािमर्क <strong>िव</strong>षयपर से<strong>ह</strong>ो लघुकथा िलखबाक चा<strong>ह</strong>ी। ेनमे बसमे जाइ छी, घरमे दलानपर घूरतर गपकरै छी आ तकर अनुभव मा लघुकथामे आिब र<strong>ह</strong>ल अिछ। सामािजक आ आिथर्क समया से<strong>ह</strong>ो एकरथायी वयर् <strong>िव</strong>षय भऽ सकैत अिछ। राजनैितक आ ाकृितक आपदाकेँ वयर् <strong>िव</strong>षय बनाओल जा सकैतअिछ। लघुकथा समीक्षक समीक्षा करबा काल पौरािणक रूपमे िशव पुराणमे सभसँ पैघ िशव आ गरुड़पुराणमे सभसँ पैघ गरुड़ एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क समीक्षा नै करिथ। माने ई नै <strong>ह</strong>ोमए लागए जे, जे अिछ से लघुकथा।जेना उपयासमे लेखककेँ अपन पूणर् ितभा <strong>दे</strong>खेबाक लेल पलखितक अभाव नै र<strong>ह</strong>ै छै से कथामे नै र<strong>ह</strong>ै छैआ लघुकथामे तँ से आरो कम र<strong>ह</strong>ै छै। मुदा <strong>िव</strong>षयक <strong>िव</strong>तार कऽ पाठकक माँगकेँ पूणर् कएल जा सकैत140


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अिछ। कथोपकथनक गुंजाइश कम रािख वा कोनो उपथापनासँ पि<strong>ह</strong>ने रािख लघुकथा आ कथाकेँ सशक्तबनाओल जा सकैत अिछ, अयथा ओ एकांकी वा नाटक बिन जाएत। लघुकथाक समावेश कथा-उपयासमेभऽ सकैए मुदा लघुकथामे <strong>ह</strong>ाय-किणकाक समावेश नै <strong>ह</strong>ुअए तखने ओ समीक्षाक दृिसँ <strong>ह</strong>ोएत, कारण एकतँ कम जग<strong>ह</strong>, ताि<strong>ह</strong>मे जे कथोपकथन आ <strong>ह</strong>ाय किणका घोिसयेल<strong>ह</strong>ुँ तखन ओकर भाव दीघर्जीवी नै <strong>ह</strong>ोएत।नीक लघुकथा विरत उपथापनक आधारपर नै वरन ओि<strong>ह</strong>मे तीणतासँ उपथािपत मानव-मूय, सामािजकसमरसताक तव आ समानता-याय आधािरत सामािजक मायताक िसात आधार बनत। समाज ओि<strong>ह</strong>आधारपर कोना आगू बढ़ए से सं<strong>दे</strong>श तीणतासँ आबैए वा नै से <strong>दे</strong>खए पड़त। पाठकक मनिस बधनसँ मुक्त<strong>ह</strong>ोइत अिछ वा नै, ओि<strong>ह</strong>मे दोसराक नेतृव करबाक क्षमता आ आमबल अबै छै वा नै, ओकर चािरिकिनमणक आ मक ित समानक ित स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> दूर <strong>ह</strong>ोइ छै वा नै- ई सभटा तय लघुकथाक मानदंड बनत।कात-करोटमे र<strong>ह</strong>िन<strong>ह</strong>ार ते<strong>ह</strong>न काज कऽ जािथ जे सु<strong>िव</strong>धासप बुते नै सभव अिछ, आ से कात-करोटमेर<strong>ह</strong>िन<strong>ह</strong>ारक आमबल बढ़लेसँ <strong>ह</strong>ोएत। <strong>ह</strong>ीन भावनासँ त साि<strong>ह</strong>य कयाणकारी कोना भऽ सकत? बदलैतसामािजक-आिथर्क-राजनैितक-धािमर्क समीकरणक पिरेयमे एकभग्गू तुितक रेखांकन, कथाकार-क<strong>िव</strong>कयिक्तगत िजनगीक अदृढ़ता, चा<strong>ह</strong>े ओ वादक ित <strong>ह</strong>ोअए वा जाित-धमर्क ित, साि<strong>ह</strong>यमे <strong>दे</strong>खार भइए जाइतछैक, शोषक ारा शोिषतपर कएल उपकार वा अपराधबोधक अतगर्त िलखल जाएबला कथामे जे पैघवक(जे <strong>ह</strong>ीन भावनाक एकटा रूप अिछ) भावना <strong>ह</strong>ोइ छै, तकरा िचि<strong>ह</strong>त कएल जाए। मेिडयोिटी िचि<strong>ह</strong>त करू-तिकया कलाम आ चालू ेिकंग यूज- आधुिनकताक नामपर। युगक मेयकेँ मािट <strong>दे</strong>बाक <strong>िव</strong>चार एि<strong>ह</strong>मे नि<strong>ह</strong>भेटत, आधुिनकीकरण, लोकतंीकरण, रा-राय संकपक कायवयन, शासिनक-वैधािनक <strong>िव</strong>कास, जनस<strong>ह</strong>भािगतामे वृि, थाियव आ मब पिरवतर्नक क्षमता, साक गितशीलता, उोगीकरण, वतंतााितक बाद नवीन राय राजनैितक-सामािजक-आिथर्क-सांकृितक समया-पिरवतर्न आ एकीकरणक िया,कखनो काल परपर <strong>िव</strong>रोधी। सामुदाियकताक <strong>िव</strong>कास, मनोवैज्ञािनक आ शैिक्षक िया। आिदवासी- सतार,िगदरमारा आिद <strong>िव</strong><strong>िव</strong>धता आ <strong>िव</strong>कासक तरकेँ ितिबिबत करैत अिछ। कृितसँ लग, कृित-पूजा, सरलता,िनछलता, कृतज्ञता। यिक्तक िता थान-जाित आधािरत। िकछु िता आ <strong>िव</strong>शेषािधकार ात जाित।िकछुकेँ ितरकार आ <strong>ह</strong>ुनकर जीवन किठन। मि<strong>ह</strong>ला आ बाल-<strong>िव</strong>कास- मि<strong>ह</strong>लाकेँ अिधकार, िशक्षा-णालीकेँसिय करब, पायममे मि<strong>ह</strong>ला अययन, मि<strong>ह</strong>लाक यावसाियक आ तकनीकी िशक्षामे ितशत बढ़ाओलजाए।ी-वातंयवाद, मि<strong>ह</strong>ला आदोलन।धमर्िनरपेक्ष- राजनैितक संथा संपूणर् समुदायक आिथर्क आसामािजक ि<strong>ह</strong>तपर आधािरत- धमर्-नल-पंथ भेद रि<strong>ह</strong>त। <strong>िव</strong>कास आिथर्कसँ पि<strong>ह</strong>ने जे शैिक्षक <strong>ह</strong>ुअए तँजनसामाय ओि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>कासमे साझी भऽ सकैए। एि<strong>ह</strong>सँ सजर्न क्षमता बढ़ैत अिछ आ लोकमे उरदाियवक बोध<strong>ह</strong>ोइत अिछ। <strong>िव</strong>ज्ञान आ ौोिगकी <strong>िव</strong>किसत आ अ<strong>िव</strong>किसत राक बीचक अंतरक कारण मानवीय समया,बीमारी, अज्ञानता, असुरक्षाक समाधान- आकांक्षा, आशा सु<strong>िव</strong>धाक असीिमत <strong>िव</strong>तार आ आधार। <strong>िव</strong>िध-यवथाक िनधर्न आ िपछड़ल वगर्केँ याय िदअएबामे योग <strong>ह</strong>ोएबाक चा<strong>ह</strong>ी। नागिरक वतंता- मानवकलोकतांिक अिधकार, मानवक वतं िचतन क्षमतापूणर् समाजक सृि, ितबध आ दबाबसँ मुिक्त। ेस-शासक आ शािसतक ई कड़ी- सामािजक-आिथर्क-राजनैितक जीवनमे भूिमका, मुदा आब भावशाली <strong>िव</strong>ज्ञापन141


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एजेंसी जनमतकेँ भा<strong>िव</strong>त कएिन<strong>ह</strong>ार। नव संथाक िनमण वा वतर्मानमे सुधार, सामतवादी, जनजातीय,जातीय आ पंथगत िनाक <strong>िव</strong>रु, लोकतं, उदारवाद, गणतंवाद, सं<strong>िव</strong>धानवाद, समाजवाद, समतावाद,सांवैधािनक अिधकारक अितव, समएब जनिय चुनाव, जन-संभुता, संघीय शिक्त <strong>िव</strong>भाजन, जनमतकम<strong>ह</strong>व, लोक-शासिनक िया-अिभम, दलीय ि<strong>ह</strong>त-समू<strong>ह</strong>ीकरण, सवच्च यवथािपका, उरदायी कायर्पािलकाआ वतं यायपािलका। जल थल वायु आ आकाश- भौितक रासायिनक जै<strong>िव</strong>क गुणमे <strong>ह</strong>ािनकारक पिरवतर्नकए दूषण, कृित असंतुलन। कला- एि<strong>ह</strong> लेल कोनो सैांितक योजन <strong>ह</strong>ोएबाक चा<strong>ह</strong>ी ? जगतकसौदयकृत तुित अिछ कला। सॱदयर्क कला उपयोिगताक संग। कलापूणर्ताक कलाक जीवन दशर्न-संदाय संग। भावनामक वातावरण- सयक आ कलाक कायर्क सॱदयकृत अवलोकन, सुदर-मूतर्, अमूतर्।मानिसक िया- मनुय़ सोचैबला ाणी, मानिसक आ भौितक दुनूक अनुभूित करएबला ाणी। <strong>िव</strong>रोधाभास वाछ आभास- अपता। माक्सर्वाद उपयासक सामािजक यथाथर्क ओकालित करैत अिछ। ायड सभमनुक्खकेँ र<strong>ह</strong>यमयी मानैत छिथ। ओ साि<strong>ह</strong>ियक कृितकेँ साि<strong>ह</strong>यकारक <strong>िव</strong>लेषण लेल चुनैत छिथ तँ नवायडवाद जै<strong>िव</strong>कक बदला सांकृितक तवक धानतापर जोर दैत <strong>दे</strong>खबामे अबैत छिथ। नव-समीक्षावादकृितक <strong>िव</strong>तृत <strong>िव</strong>वरणपर आधािरत अिछ। उर आधुिनक, अितववादी, मानवतावादी, ई सभ <strong>िव</strong>चारधारादशर्नशाक <strong>िव</strong>चारधारा िथक। पि<strong>ह</strong>ने दशर्नमे <strong>िव</strong>ज्ञान, इित<strong>ह</strong>ास, समाज-राजनीित, अथर्शा, कला-<strong>िव</strong>ज्ञान आभाषा सिमिलत र<strong>ह</strong>ैत छल। मुदा जेना-जेना <strong>िव</strong>ज्ञान आ कलाक शाखा सभ <strong>िव</strong>िशता ात करैत गेल, <strong>िव</strong>शेषकए <strong>िव</strong>ज्ञान, तँ दशर्नमे गिणत आ <strong>िव</strong>ज्ञान मैथेमेिटकल लॉिजक धिर सीिमत रि<strong>ह</strong> गेल। दाशर्िनक आगमन आिनगमनक अययन णाली, <strong>िव</strong>लेषणामक णाली िदस बढ़ल। माक्सर् जे दुिनया भिरक गरीबक लेल एकटादैवीय <strong>ह</strong>तक्षेपक समान छला<strong>ह</strong>, दामक णालीकेँ अपन याख्याक आधार बनओलि<strong>ह</strong>। आइ-कािक“िडसकसन” वा द जाि<strong>ह</strong>मे पक्ष-<strong>िव</strong>पक्ष, दुनू सिमिलत अिछ, दशर्नक (<strong>िव</strong>शेष कए षडदशर्नक- माधवाचायर्कसवर्दशर्न सं<strong>ह</strong>-य) खडन-मडन णालीमे पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong>सँ <strong>िव</strong>मान छल। से इित<strong>ह</strong>ासक अतक घोषणाकएिन<strong>ह</strong>ार ांिसस फुिकयामा -जे कयुिनट शासनक समाितपर ई घोषणा कएने छला<strong>ह</strong>- िकछु िदन पि<strong>ह</strong>नेएि<strong>ह</strong>सँ पलिट गेला<strong>ह</strong>। उर-आधुिनकतावाद से<strong>ह</strong>ो अपन ारिभक उसा<strong>ह</strong>क बाद ठमिक गेल अिछ।अितववाद, मानवतावाद, गितवाद, रोमेिटिसम, समाजशाीय <strong>िव</strong>लेषण ई सभ संलेषणामक समीक्षाणालीमे सिमिलत भए अपन अितव बचेने अिछ। साइको-एनेिलिसस वैज्ञािनकतापर आधािरत र<strong>ह</strong>बाक कारणदामक णाली जेकाँ अपन अितव बचेने र<strong>ह</strong>त। कोनो कथाक आधार मनो<strong>िव</strong>ज्ञान से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत अिछ।कथाक उेय समाजक आवयकताक अनुसार आ कथा याामे पिरवतर्न समाजमे भेल आ <strong>ह</strong>ोइत पिरवतर्नकअनुरूपे <strong>ह</strong>ोएबाक चा<strong>ह</strong>ी। मुदा संगमे ओि<strong>ह</strong> समाजक संकृितसँ ई कथा वयमेव िनयित <strong>ह</strong>ोइत अिछ। आएि<strong>ह</strong>मे ओि<strong>ह</strong> समाजक ऐित<strong>ह</strong>ािसक अितव सोझाँ अबैत अिछ। जे <strong>ह</strong>म वैिदक आख्यानक गप करी तँ ओराक संग ेमकेँ सोझाँ अनैत अिछ। आ समाजक संग िमिल कए र<strong>ह</strong>नाइ िसखबैत अिछ। जातक कथालोक-भाषाक सारक संग बौ-धमर् सारक इच्छा से<strong>ह</strong>ो रखैत अिछ। मुिलम जगतक कथा जेना रूमीक“मसनवी” फारसी साि<strong>ह</strong>यक <strong>िव</strong>िश थ अिछ जे ज्ञानक म<strong>ह</strong>व आ रायक उितक िशक्षा दैत अिछ।आजुक कथा एि<strong>ह</strong> सभ वतुकेँ समेटैत अिछ आ एकटा बु आ मानवीय समाजक िनमणक िदस आगाँबढ़ैत अिछ। ांिसस फुिकयामा घोिषत कएलि<strong>ह</strong> जे <strong>िव</strong>चारधाराक आपसी झगड़ासँ सृिजत इित<strong>ह</strong>ासक ईसमाित अिछ आ आब मानवक ि<strong>ह</strong>तक <strong>िव</strong>चारधारा मा आगाँ बढ़त। मुदा िकछु िदन पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong> ओ क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>142


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जे समाजक भीतर आ राीयताक मय एखनो ब<strong>ह</strong>ुत रास िभ <strong>िव</strong>चारधारा बाँचल अिछ। उरआधुिनकतावादी दृिकोण-<strong>िव</strong>ज्ञानक ज्ञानक सपूणर्तापर टीका , सय-असय, सभक अपन-अपन दृिकोणसँतकर वणर्न , आम-केित <strong>ह</strong>ायपूणर् आ नीक-खराबक भावनाक रि<strong>ह</strong>-रि<strong>ह</strong> खतम <strong>ह</strong>ोएब, सय कखन असयभए जएत तकर कोनो ठेकान नि<strong>ह</strong>, सत<strong>ह</strong>ी िचतन, आशावािदता तँ नि<strong>ह</strong>ए अिछ मुदा िनराशावािदता से<strong>ह</strong>ो नि<strong>ह</strong> ,जे अिछ तँ से अिछ बत<strong>ह</strong>पनी, कोनो चीज एक तर<strong>ह</strong>ेँ नि<strong>ह</strong> कैक तर<strong>ह</strong>ेँ सोचल जा सकैत अिछ- ई दृिकोण, कारण, िनयण आ योजनाक उर पिरणामपर <strong>िव</strong>ास नि<strong>ह</strong>, वरन संयोगक उर पिरणामपर बेशी <strong>िव</strong>ास,गणतांिक आ नारीवादी दृिकोण आ लाल झंडा आिदक <strong>िव</strong>चारधाराक संगे तीकक रूपमे <strong>ह</strong>ास-पिर<strong>ह</strong>ास,भूमंडलीकरणक कारणसँ मुख्यधारसँ अलग भेल कतेक समुदायक आ नारीक केँ उर आधुिनकता सोझाँअनलक। <strong>िव</strong>चारधारा आ सावर्भौिमक लयक <strong>िव</strong>रोध कएलक मुदा कोनो उर नै दऽ सकल। ति<strong>ह</strong>ना उरआधुिनकतावादी <strong>िव</strong>चारक जैक्स <strong>दे</strong>रीदा भाषाकेँ <strong>िव</strong>खिडत कए ई िस कएलि<strong>ह</strong> जे <strong>िव</strong>खिडत भाग ढेर रास<strong>िव</strong>िभ आधारपर आित अिछ आ िबना ओकरा बुझने भाषाक अथर् <strong>ह</strong>म नि<strong>ह</strong> लगा सकैत छी। आ संवादकपुनथपना लेल कथाकारमे <strong>िव</strong>ास <strong>ह</strong>ोएबाक चा<strong>ह</strong>ी- तकर्-परक <strong>िव</strong>ास आ अनुभवपरक <strong>िव</strong>ास । यक्षवादक<strong>िव</strong>लेषणामक दशर्न वतुक नि<strong>ह</strong>, भािषक कथन आ अवधारणाक <strong>िव</strong>लेषण करैत अिछ । <strong>िव</strong>लेषणामकअथवा तािकर्क यक्षवाद आ अितववादक जम <strong>िव</strong>ज्ञानक ित ितियाक रूपमे भेल। एि<strong>ह</strong>सँ <strong>िव</strong>ज्ञानकिअथ <strong>िव</strong>चारकेँ प कएल गेल। घटनाशामे चेतनाक दक द रूपमे अययन <strong>ह</strong>ोइत अिछ।अनुभूित <strong>िव</strong>िश मानिसक ियाक तयक िनरीक्षण अिछ। वतुकेँ िनरपेक्ष आ <strong>िव</strong>शु रूपमे <strong>दे</strong>खबाक ईमायम अिछ। अितववादमे मनुय-अि<strong>ह</strong> मा मनुय अिछ। ओ जे िकछु िनमण करैत अिछ ओि<strong>ह</strong>सँ पृथकओ िकछु नि<strong>ह</strong> अिछ, वतं <strong>ह</strong>ोएबा लेल अिभशत अिछ (सार्)। <strong>ह</strong>ेगेलक डायलेिक्टक्स ारा <strong>िव</strong>लेषण आसंलेषणक अंत<strong>ह</strong>ीन अंतसंबंध ारा ियाक गुण िनणर्य आ अितव िनणर्य करबापर जोर <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>। मूलतवजतेक ग<strong>ह</strong>ॴर <strong>ह</strong>ोएत ओतेक वरूपसँ दूर र<strong>ह</strong>त आ वात<strong>िव</strong>कतासँ लग। क्वाटम िसात आ अनसरटेटीििसपल से<strong>ह</strong>ो आधुिनक िचतनकेँ भा<strong>िव</strong>त कएने अिछ। <strong>दे</strong>खाइ पड़एबला वात<strong>िव</strong>कता सँ दूर भीतरक आबा<strong>ह</strong>रक िया सभ शिक्त-ऊजक छोट तवक आदान-दानसँ सभव <strong>ह</strong>ोइत अिछ। अिनितताक िसातारा िथित आ वरूप, अदाजसँ िनित करए पड़ैत अिछ। तीनसँ बेशी डाइमेसनक <strong>िव</strong>क पिरकपना आटीफन <strong>ह</strong>ॉिकसक “अ िफ ि<strong>ह</strong>ी ऑफ टाइम” सोझे-सोझी भगवानक अितवकेँ खतम कए र<strong>ह</strong>ल अिछकारण एि<strong>ह</strong>सँ भगवानक मृयुक अवधारणा से<strong>ह</strong>ो सोझाँ आएल अिछ।जेना वचुर्अल िरअिलटी वात<strong>िव</strong>कता केँकृिम रूपेँ सोझाँ आिन चेतनाकेँ ओकरा संग एकाकार करैत अिछ ति<strong>ह</strong>ना िबना तीनसँ बेशी बीमकपिरकपनाक <strong>ह</strong>म काशक गितसँ जे िसधुघाटी सयतासँ चली तँ तइयो ाडक पार आइ धिर नि<strong>ह</strong> प<strong>ह</strong>ुँिचसकब। लघुकथाक समक्ष ई सभ वैज्ञािनक आ दाशर्िनक तय चुनौतीक रूपमे आएल अिछ। <strong>ह</strong>ोिलिटकआिक सपूणर्ताक समवय करए पड़त ! ई दशर्न दाशर्िनक सँ वात<strong>िव</strong>क तखने बनत।पोटक्चरलमेथोडोलोजी भाषाक अथर्, शद, तकर अथर्, याकरणक िनअम सँ नि<strong>ह</strong> वरन् अथर् िनमण ियासँ लगबैतअिछ। सभ तर<strong>ह</strong>क यिक्त, समू<strong>ह</strong> लेल ई <strong>िव</strong>िभ अथर् धारण करैत अिछ। भाषा आ <strong>िव</strong>मे कोनो अितमसबध नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। शद आ ओकर पाठ केर अितम अथर् वा अपन <strong>िव</strong>िश अथर् नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइतअिछ।आधुिनक आ उर आधुिनक तकर्, वात<strong>िव</strong>कता, सवाद आ <strong>िव</strong>चारक आदान-दानसँ आधुिनकताक जमभेल । मुदा फेर नव-वामपंथी आदोलन ांसमे आएल आ सवर्नाशवाद आ अराजकतावाद आदोलन सन143


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong>चारधारा से<strong>ह</strong>ो आएल। ई सभ आधुिनक <strong>िव</strong>चार-िया णाली ओकर आथा-अवधारणासँ ब<strong>ह</strong>ार भेलअ<strong>िव</strong>ासपर आधािरत छल। पाठमे नुकाएल अथर्क थान-काल संदभर्क पिरेयमे याख्या शुरू भेल आभाषाकेँ खेलक मायम बनाओल गेल- लंगुएज गेम। आ एि<strong>ह</strong> सभ साक आ वैधता आ ओकर तरीकरणकआलोचनाक रूपमे आएल पोटमॉडिनर्म।कंयुटर आ सूचना ाित जाि<strong>ह</strong>मे कोनो तंांशक िनमता ओकरिनमण कए ओकरा <strong>िव</strong>यापी अतजलपर रािख दैत छिथ आ ओ तंांश अपन िनमतासँ वतं अपन काजकरैत र<strong>ह</strong>ैत अिछ, िकछु ओ<strong>ह</strong>नो कायर् जे एकर िनमता ओकरा लेल िनिमर्त नि<strong>ह</strong> कएने छिथ। आ िकछु<strong>ह</strong>तक्षेप-तंांश जेना वायरस, एकरा मागर्सँ <strong>ह</strong>टाबैत अिछ, <strong>िव</strong>वंसक बनबैत अिछ तँ एि<strong>ह</strong> वायरसक एंटीवायरस से<strong>ह</strong>ो एकटा तंांश अिछ, जे ओकरा ठीक करैत अिछ आ जे ओकरो सँ ठीक नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछतखन कयुटरक बैकप लए ओकरा फॉमट कए <strong>दे</strong>ल जाइत अिछ- क्लीन लेट !पूँजीवादक जनम भेलऔोिगक ाितसँ आ आब पोट इडियल समाजमे उपादनक बदला सूचना आ संचारक म<strong>ह</strong>व बिढ़ गेलअिछ, संगणकक भूिमका समाजमे बिढ़ गेल अिछ। मोबाइल, ेिडट-काडर् आ सभ ए<strong>ह</strong>न वतु िचस आधािरतअिछ। डी कसक्शन आ री कसक्शन <strong>िव</strong>चार रचना ियाक पुनगर्ठन केँ <strong>दे</strong>खबैत अिछ जे उरऔोिगक कालमे चेतनाक िनमण नव रूपमे भऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ। इित<strong>ह</strong>ास तँ नि<strong>ह</strong> मुदा परपरागत इित<strong>ह</strong>ासकअत भऽ गेल अिछ। राय, वगर्, रा, दल, समाज, पिरवार, नैितकता, <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> सभ फेरसँ पिरभािषत कएलजा र<strong>ह</strong>ल अिछ। मारते रास पिरवतर्नक पिरणामसँ, <strong>िव</strong>खंिडत भए सदभर्<strong>ह</strong>ीन भऽ गेल अिछ कतेक संथा।लघुकथा एक पक्ष वा घटनाक वणर्न अिछ आ ई आवयक नै जे ओकरा एे पृमे िलखल जाए। अ<strong>ह</strong>ाँओि<strong>ह</strong> घटनाकेँ ३-४ पृमे से<strong>ह</strong>ो िलिख सकै छी आ ओ लघुकथा र<strong>ह</strong>बे करत। जेस जॉयसक “डलाइनर”लघु-कथा सं<strong>ह</strong>क सभ कथा एकटा घटनासँ अनचोके कोनो वतुक विरत ज्ञान दशर्बैत अिछ। १५ टाशॉटर्-टोरीक सं<strong>ह</strong> जेस जॉयसक “डलाइनर” २०० पृक अिछ आ मैिथली लघुकथाक सभ <strong>िव</strong>शेषतासँयुक्त अिछ। ति<strong>ह</strong>ना खलील-िजान आ एंटन चेखवक ढेर रास शॉटर्-टोरी नमगर रि<strong>ह</strong>तो लघुकथा अिछ।अंेजीमे वा यूरोिपयन साि<strong>ह</strong>यमे शॉटर्-टोरी आ टोरीक योग कखनो पययवाचीक रूपमे <strong>ह</strong>ोइत अिछ।नॉवेल जकरा बांग्ला आ मैिथलीमे उपयास आ मराठीमे कादबरी क<strong>ह</strong>ै िछऐ-क <strong>िव</strong>तार बेशी <strong>ह</strong>ोइ छै। मैिथलीमे५०-६० पृसँ उपयास शुरू भऽ जाइत छै जे अंेजीक शॉटर्-टोरी / नोवेलेट/ नोवेला/ एि<strong>ह</strong> सभक ऊपरीसीमाक्षेमे अबैत अिछ। मुदा मैिथलीक िथित अंेजीसँ फराक छै। एि<strong>ह</strong>मे बालकथा कैक राित धिर चलैतअिछ तँ पैघ लोकक कथा िमनटमे से<strong>ह</strong>ो खतम भऽ जाइत अिछ। मैिथलीक सदभर्मे ई तय आब सोझाँआिब गेल अिछ जे लघुकथाक सीमा एक पृ, कथाक तीन-चािर पृ, दीघर्कथाक १५-२० पृ आउपयासक ६०-५०० पृ अिछ। एि<strong>ह</strong>मे लघुकथाक पृ सीमा १-४ पृ धिर करबाक बेगरता <strong>ह</strong>म बुझै छी।144


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पंकज कुमार ियांशु- जीवनक अनमोल क्षण,जगदीश साद मंडलदीघर् कथा ‘मइटूगर’क शेषांशपंकज कुमार ियांशु(पंकजजी साि<strong>ह</strong>य अकादमी ारा कॉमनवेथ गेसक ऊपर कएल जा र<strong>ह</strong>ल सेमीनारमे ितभागी छिथ।)िपता- ी <strong>िव</strong>ाधर झा, जम ०३.०२.१९८५जीवनक अनमोल क्षणजखन लस टू सँ इटर कएलाक बाद म<strong>ह</strong>ा<strong>िव</strong>ालयमे वेश कएल<strong>ह</strong>ुँ तँ ब<strong>ह</strong>ुत यास कएलाक बाद दू गोटसंगी बनल, ओ<strong>ह</strong>ो समाज सेवा कायर्सँ जुड़लाक बाद। सुनबामे अबैत छल जे कॉलेज टूडेटकेँ कए गोटिम र<strong>ह</strong>ैत अिछ- पुरुष िम आ मि<strong>ह</strong>ला िम दुनू। पुरुष िम तँबूझएमे आएल मुदा मि<strong>ह</strong>ला िम एि<strong>ह</strong>पर <strong>ह</strong>मराकनी आपि छल, िकएक तँ <strong>ह</strong>मरा बुझने पुरुष ओ मि<strong>ह</strong>ला मा िमेटा बिन नै रि<strong>ह</strong> सकैत अिछ। मि<strong>ह</strong>लािम नै बनए एकरा ित सचे र<strong>ह</strong>ैत छल<strong>ह</strong>ुँ। यिद कोनो लड़कीसँ आमने-सामने गप करबाक िथित उपभऽ जाइत छल तँ परेशान भऽ जाइत छल<strong>ह</strong>ुँ। एि<strong>ह</strong> बातपर <strong>ह</strong>म सिदखन दृढ़ िनय र<strong>ह</strong>ी जे यिद कि<strong>ह</strong>योकोनो लड़कीसँ िमता भेल तँ ओकरा अपन जीवन-संिगनी बनबाक ताव अवय <strong>दे</strong>बै। मुदा तकरा लेलएकटा ए<strong>ह</strong>न िकयो <strong>ह</strong>ोएबाक चा<strong>ह</strong>ी जकर कपना <strong>ह</strong>म कएने छी। आ <strong>ह</strong>मर कपनामे जकर ितिबब छलतकरामे एकमा <strong>िव</strong>शेषताक आशा ई कएने र<strong>ह</strong>ी जे ओ <strong>ह</strong>मरा बूिझ सकए। मुदा आजुक समए ए<strong>ह</strong>न साथीभेटनाइ, ओ<strong>ह</strong>ूमे <strong>ह</strong>मरा ए<strong>ह</strong>न सामाय पिरवारक लड़काकेँ असभव बुझना जाइत छल। तेँ एि<strong>ह</strong> िदशामे <strong>ह</strong>मरकोनो <strong>िव</strong>शेष यास कि<strong>ह</strong>यो नै र<strong>ह</strong>ल।145


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्समए िबतैत र<strong>ह</strong>ल आ म<strong>ह</strong>ा<strong>िव</strong>ालयमे नामांकन लेल<strong>ह</strong>ुँ। <strong>ह</strong>मर मनकेँ जकर इतजार छल से शाइत ओति<strong>ह</strong>आसपास <strong>ह</strong>मर तीक्षामे छल, ई बात बड बादमे बूझएमे आएल। एक िदन कोनो <strong>िव</strong>शेष कायर्वश टेशनजएबाक मौका भेटल। िकछु अितिथ लोकिन आएल र<strong>ह</strong>िथ, <strong>ह</strong>ुनका लोकिनकेँ ेनपर बैसेबाक लेल। जाि<strong>ह</strong>बॉगीमे ि<strong>ह</strong>नका लोकिनक आरक्षण छल ओि<strong>ह</strong>मे नीचाँबला दूटा बथर् खाली र<strong>ह</strong>ैक। ेन खुजबामे एखन िकछुसमए छल। तेँ <strong>ह</strong>म ओि<strong>ह</strong> खाली बथर्पर बैिस र<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ। िकछु समएक बाद ओि<strong>ह</strong> बॉगीमे दूटा लड़कीकेँ चढ़ैत<strong>दे</strong>खिलऐक। ओि<strong>ह</strong>मे एकटा लड़की िच<strong>ह</strong>ार सन लागल। भगवानसँ ाथर्ना कएल<strong>ह</strong>ुँ जे कमसँ कम िकछु क्षणकलेल ओ <strong>ह</strong>मरा लग आिब बैसए। <strong>ह</strong>मर मन तक्षण पूरा भऽ गेल। जखन करीबसँ <strong>ह</strong>मर नजिर ओकरासँिमलल तँ इच्छा भेल जे सभ मयदा तोिड़ एकटक ओकरे <strong>दे</strong>खैत रि<strong>ह</strong>यैक। मुदा से नै भऽ सकैत छल।<strong>ह</strong>मरा लागल ई तँ ओए<strong>ह</strong> छिथ िजनका <strong>ह</strong>मर आमा एकीकार करए लेल याकुल छल। िकछु <strong>दे</strong>र बाद ेनखुजल आ एक खुबसूरत पल <strong>ह</strong>मरासँ दूर <strong>ह</strong>ोइत गेल।ओ <strong>ह</strong>मरासँ दूर तँ चिल गेली मुदा <strong>ह</strong>मर मन <strong>ह</strong>मरा संगे नै छल।िकछु िदन बाद <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालयक कोनोकायर्ममे पुनः भेंट भेल। तखन बूझएमे आएल जे ओ <strong>ह</strong>मर <strong>िव</strong>भागक बगलबला <strong>िव</strong>भागक छाा छली<strong>ह</strong>। आबसता<strong>ह</strong>मे एक-दू िदन <strong>ह</strong>ुनकासँ भेंट भऽ जाइत छल। कोनो बात करबाक सा<strong>ह</strong>स तँ नै <strong>ह</strong>ोइत छल मुदा जाधिरओ सोझाँमे र<strong>ह</strong>ैत छली<strong>ह</strong> दुिनयाँ िबसरबाक मन <strong>ह</strong>ोइत छल। एक साल बाद ओकर स समात भऽ गेलै आओ अनचोे एक िदन श<strong>ह</strong>रसँ दूर चिल गेली। ब<strong>ह</strong>ुत िकछु क<strong>ह</strong>बाक र<strong>ह</strong>ए मुदा आब सभ मनेमे रि<strong>ह</strong> गेल।तखन मनकेँ सांवना <strong>दे</strong>बाक लेल तर<strong>ह</strong>-तर<strong>ह</strong>क बात अपने-आपसँ करए लगल<strong>ह</strong>ुँ। सोचल<strong>ह</strong>ुँ एतेक पैघ पिरवारकलड़की <strong>ह</strong>मरासँ दोती िकएक करत? एतेक सुदर नयनािभराम लड़कीक की पि<strong>ह</strong>नेसँ कोनो दोत नै <strong>ह</strong>ेतैकजकरा ओ दोतसँ बेसी आर िकछु मानैत <strong>ह</strong>ोएत। ए<strong>ह</strong>ने सभ <strong>िव</strong>चारसँ मनकेँ बुझबाक यास करैत छल<strong>ह</strong>ुँ मुदाआगू जा कए <strong>ह</strong>मर ई सभ <strong>िव</strong>चार असय भेल।धीरे-धीरे <strong>ह</strong>म अपन कायर्मे लािग गेल<strong>ह</strong>ुँ मुदा ओ मनमोि<strong>ह</strong>नी चे<strong>ह</strong>रा <strong>ह</strong>मरा सामनेसँ कि<strong>ह</strong>यो नै <strong>ह</strong>टल। तीन-चािरमासक बाद संयोगसँ ओि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>भागमे जेबाक मौका लागल। ओतए सामाय यासक बाद <strong>ह</strong>मरा ओकर नबरसे<strong>ह</strong>ो भेट गेल मुदा बात करबाक ि<strong>ह</strong>मित नै जुटा सकल<strong>ह</strong>ुँ। संयोगसँ ओि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>भागमे कोनो <strong>िव</strong>शेष कायर्मकआयोजन छल। <strong>ह</strong>म एि<strong>ह</strong> कायर्मक जानकारी <strong>दे</strong>बएले <strong>ह</strong>ुनका फोन कएल। ब<strong>ह</strong>ुत बेसी नै, दू-चािर िमनट गपभेल। जखन ओ दोबारा भागलपुर अएली<strong>ह</strong> तँ लगभग एक घंटा समए िबतेबाक मौका भेटल। ओि<strong>ह</strong> बीचमेएक-दू बेर <strong>ह</strong>ुनक मोबाइलपर फोनो आएल, जाि<strong>ह</strong>मे आधा घंटा लगभग ओ यत र<strong>ह</strong>ली<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>मरा ई पा बुझागेल जे <strong>ह</strong>ुनक पि<strong>ह</strong>नेसँ कोनो िम छल, कोन कारक से नै बूिझ सकल<strong>ह</strong>ुँ।ओ जखन वापस चिल गेली तँ <strong>ह</strong>ुनका लए परेशान र<strong>ह</strong>ए लगल<strong>ह</strong>ुँ। ओना आब फोनपर बातचीतक िसलिसलाशुरू भऽ गेल छल। तैयो <strong>ह</strong>मर मन <strong>ह</strong>ुनका ित एतेक आकृ भऽ गेल छल जे एक िदन <strong>ह</strong>ुनका िबनािबतेनाइ मोिकल भऽ गेल छल। परोक्ष रूपसँ अपन मोनक दशा <strong>ह</strong>ुनकासँ गपशपक ममे बता दै छिलयि<strong>ह</strong>।<strong>ह</strong>मरा आते-आते ए<strong>ह</strong>न लागए लागल जे शाइत ओ<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>मरासँ ेम करैत छिथ।शाइत ओ पि<strong>ह</strong>ने <strong>ह</strong>मरा िदससँ146


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्प<strong>ह</strong>लक आशा कएने छली<strong>ह</strong>। लगभग दू मासक बाद ए<strong>ह</strong>ेन मौका लागल जे <strong>ह</strong>म डराइत-डराइत अपन मनकबात कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िलयिन। दू िदन बाद <strong>ह</strong>मरा जवाब भेटल। जवाब अनुकूल छल। आब तँ <strong>ह</strong>मरा लागए लागल जे<strong>ह</strong>मर िजदगीक सभसँ ब<strong>ह</strong>ुमूय वतु <strong>ह</strong>मरा भेिट गेल।<strong>िव</strong>ास नै <strong>ह</strong>ोइत अिछ मुदा ई सय अिछ जे आइ ओ <strong>ह</strong>मर जीवन संिगनीक रूपमे संग दऽ र<strong>ह</strong>ल छिथ। आएक आदशर् गृि<strong>ह</strong>णीक अपन िजमेदारी स<strong>ह</strong>ािर र<strong>ह</strong>ल छिथ। ईरकेँ धयवाद दैत िछयिन जे <strong>ह</strong>मरा एक ए<strong>ह</strong>ेनजीवन साथी दान कएलिन जे <strong>ह</strong>मर जीवनक क्षण-क्षणकेँ अमृत समान प<strong>िव</strong> आ <strong>िव</strong>िश बना <strong>दे</strong>ने छिथ।जगदीश साद मंडलदीघर् कथा ‘मइटूगर’क शेषांश अव य पढ़ल जाए-सुशीलाक बात सुि न पल<strong>ह</strong>िन चमिक उठल। बारे रे, सभसँ बेसी भार अपने ऊपर आिब गेल। ज मकपालनक भार....। अखन धिर जते ठीन काज केलॱ, ए<strong>ह</strong>ेन काजसँ भेँट क<strong>ह</strong>ाँ भेल! बुझल बात कम आअनभुआर बेसी बजरत। जते अपना िद स तकैत जािथ तते िच ता बढ़ल जाइत। बच् चाकेँ दूध िप आएव जरूरीभऽ गेल। माइक तँ यए<strong>ह</strong> गित छिन । <strong>ह</strong>े भगवान कोनो उपाय धड़ाव<strong>ह</strong>। मन पड़लै अपन बच् चा। अपनो तँदूध <strong>ह</strong>ोइते अिछ तखन एते घबड़ेवाक िक जरूरत अिछ । मुदा अपन दूध तँ चािर मासक बकेन अिछ ।गजुरा तँ नि<strong>ह</strong> । एे <strong>िव</strong> चार करब तँ बच् चे दम तोिड़ <strong>दे</strong>त। <strong>ह</strong>े भगवान जािन <strong>ह</strong><strong>ह</strong> तूँ। मने मन कि<strong>ह</strong> दुनूबच् चाकेँ दुनू छाती लगा दूध िप अबए लगली। बच् चाक चोभ <strong>दे</strong>िख पल<strong>ह</strong>िन क मन खुशीसँ िब खैर गेलिन ।संक प लेलिन जे बच् चाकेँ मरऽ नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>व। आइये बकरी दूधक ओिर यान करैले से<strong>ह</strong>ो कि<strong>ह</strong> दैत िछ अिन आटेम-कुटेम अपनो चटा <strong>दे</strong>वै। मुदा अपनो बच् चा तँ चािर ये मासक अिछ । छ<strong>ह</strong> माससँ पि<strong>ह</strong> ने कना दािल क पािनचटेबै। फेिर मातृ व जिग ति<strong>ह</strong> बुदवु<strong>दे</strong>ली<strong>ह</strong>- ‘अइसँ पैघ काज ऐ धरतीपर <strong>ह</strong>मरा िल ए की अिछ ? जँ दुिन याँ<strong>दे</strong>खऽ पच् चा आएल <strong>ह</strong>एत तँ जरूर <strong>दे</strong>खत।पुतो<strong>ह</strong>ूक बात सुि न सुनयना चेतन<strong>ह</strong>ीन <strong>ह</strong>ुअए लगली<strong>ह</strong>। कास-कुसक फूल जकाँ मन उिड़ -उिड़ बौराएलगलिन । बच् चाक मुँ<strong>ह</strong>पर नजिर पिड़ ति<strong>ह</strong> उपराग दैत भगवानकेँ मने-मन क<strong>ह</strong>लिन - “ कोन जनमक कनािर अइ147


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बच् चासँ असुल र<strong>ह</strong>ल छ<strong>ह</strong>। अइ िन मू-धनक कोन दोख भेलै। जँ तोरा नइ सो<strong>ह</strong>ेल<strong>ह</strong> तँ पेटेमे िक अए ने कनािरचुका लेल<strong>ह</strong>। ए<strong>ह</strong>न बच् चाक ए<strong>ह</strong>न गंजन तोरे सन बुते <strong>ह</strong>ेत<strong>ह</strong>। ” च<strong>ह</strong>कैत करेजसँ <strong>िव</strong> त भऽ कु<strong>ह</strong>िर उठली<strong>ह</strong>।एक तँ वेचारीक (पुतो<strong>ह</strong>ूक) उपर के<strong>ह</strong>न डाँग पड़ल जे अमू य कोिख उसरन भऽ गेलै, तइ संग बच् चालटुआएल अिछ । मुदा अपनो वंश तँ उसरने भऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ । थाकल-ठि<strong>ह</strong> आएल छी छातीपर पथरो रिखआँिख तकब मुदा तपेसर तँ से नि<strong>ह</strong> अिछ । जुआन-ज<strong>ह</strong>ान अिछ , <strong>ह</strong>ो न <strong>ह</strong>ो बता<strong>ह</strong> बिन क<strong>ह</strong>ॴ बौर ने जाए।ककरा के <strong>दे</strong>खत? जि<strong>ह</strong> ना धारक ब<strong>ह</strong>ैत धारामे माथक मोटरी खुललासँ मोटरीक व तु िछ िड़ या पािन क संगभाँसऽ लगैत जि<strong>ह</strong> सँ िक छु िब छेबो करैत आ िक छु भँिस यो जाइत ति<strong>ह</strong> ना सुनयनाक <strong>िव</strong> चार िक छु उिड़ आइतिक छु ठमकल छाती द<strong>ह</strong>लाइत।ओसारक खूँटा लगा बैसल तपेसरक मन मािन गेल जे चूक <strong>ह</strong>मरोसँ भेल। आइ धिर जे <strong>दे</strong>खैत एलॱ वए<strong>ह</strong>मनमे बैस गेल। िक रेिड यो-अखबारक समाचार झुठे र<strong>ह</strong>ैत अिछ जे दू-तीन-चािर धिर बच् चा मनु यकेँ <strong>ह</strong>ोइतछै। जि<strong>ह</strong> ना पर परासँ अबैत यव<strong>ह</strong>ारकेँ िब नु सोच-<strong>िव</strong> चार केन<strong>ह</strong>ुँ सभ लकीरक फकीर बिन ल<strong>ह</strong>ास ढोइत अिछति<strong>ह</strong> ना तँ केल<strong>ह</strong>ुँ। मुदा <strong>ह</strong>ाथक डोरा टुटने जि<strong>ह</strong> ना गुडी अकासमे उिध या जाइत ति<strong>ह</strong> ना ने तँ उिध या गेल<strong>ह</strong>ुँ।सोचैक, बुझैक बात छल जे एक बच् चाक लेल कते सेवाक जरूरत <strong>ह</strong>ोएत, दू बच् चाक लेल कते....। से नि<strong>ह</strong>बुिझ सकल<strong>ह</strong>ुँ। आइ जँ वुझल र<strong>ह</strong>ैत तँ ए<strong>ह</strong>ेन िद न <strong>दे</strong>खैक अवसर नि<strong>ह</strong> भेटैत। पिर वार उजिड़ जाएत। वंश<strong>िव</strong> लिट जाएत। मुदा जे चुिक गेल<strong>ह</strong>ुँ ओकर उपाइये िक ? जि<strong>ह</strong> ना थाकल अिड़ कंचनमे सु दर सुकोमल पेंपीिन कलैत ति<strong>ह</strong> ना तपेसरक मनमे आशाक पेंपी उगल। धारक धाराक िस क् त मनमे उठलिन , जि<strong>ह</strong> ना एक िद सपिर वार, वंशकेँ उजड़ैत-उपटैत <strong>दे</strong>खै छी ति<strong>ह</strong> ना तँ भूत, वतर्मान आ भ<strong>िव</strong> य से<strong>ह</strong>ो आँिख क सोझमे ल<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ा र<strong>ह</strong>लअिछ । ल<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ाइत पिर वारकेँ <strong>दे</strong>िख तपेसरक <strong>ह</strong>ृदय उफिन गेलिन । जि<strong>ह</strong> ना धारक धारा माने बेगमे टपै कालओिर या कऽ पाएर रिख त<strong>ह</strong>ुँ थरथराएल पाएर िप छड़ैत र<strong>ह</strong>ैत ति<strong>ह</strong> ना तपेसरक मन से<strong>ह</strong>ो असिथ र नि<strong>ह</strong> भऽिप छड़ए लगलिन । मुदा जी-जाँित कऽ मािट पर पाएर रोिप ति<strong>ह</strong> मनमे उठलिन , माइयो जी<strong>िव</strong> ते छिथ , अपनो छी,तैपरसँ दूटा दूधमु<strong>ह</strong>ाँ बच् चा से<strong>ह</strong>ो अिछ ये। तखन पिर वार िक अए उपटत? <strong>ह</strong>ँ, ई बात जरूर जे पुरूष-नारीकबीच बच् चाक लेल माए भोजनक पि<strong>ह</strong> ल बखारी <strong>ह</strong>ोइ छिथ । मुदा युग धम तँ क<strong>ह</strong>ैत अिछ जे आजुक बच् चाकनसीबसँ माइोसॉट दूध किट र<strong>ह</strong>ल अिछ । तइयो तँ बच् चा जी<strong>िव</strong> ये जाइत अिछ । तखन ई बच् चा िक एक नेजीित ?सोगाइल तपेसरक मुँ<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख माए सुनायना बोल-भरोस <strong>दे</strong>बा लए घरसँ िन किल आिब बजली<strong>ह</strong>- “बच् चा,गाड़ीये पि<strong>ह</strong> या ज<strong>ह</strong>ाँित जीते िज नगी सुख-दुख अबैत र<strong>ह</strong>ैए। तइले कननि<strong>ह</strong> की <strong>ह</strong>ेत<strong>ह</strong>? भगवानक लीले अगमछि <strong>ह</strong> । अखनी <strong>ह</strong>म जी<strong>िव</strong> ते छी। <strong>ह</strong>मरा अछैत तोरा कथीक दुख <strong>ह</strong>ोइ-छ<strong>ह</strong>। ”िस मसल आँिख उठा तपेसर मायक मुँ<strong>ह</strong>पर <strong>दे</strong>लिन । <strong>ह</strong>वामे थरथराइत दीपक बाती जकाँ सुनयनाक छातीडाेलैत। मुदा जि<strong>ह</strong> ना <strong>ह</strong>वाक झॲककेँ स<strong>ह</strong>न करैत दीप विल त र<strong>ह</strong>ैत ति<strong>ह</strong> ना धैयर्क लौ सुनयनाक बोलसँटपकल <strong>िव</strong> चार सुिन तपेसरक मनक डोलैत जमीन थीर <strong>ह</strong>ुअए लगल। मनमे उठलिन , यए<strong>ह</strong> माए पुरूख जािनअपन स<strong>ह</strong>ारा बुझैत छिथ आ अखन स<strong>ह</strong>ारा बिन ठाढ़ छिथ । कोढ़ीसँ फुलाइत फूल जकाँ तपेसरक मनफुलाए लगलिन । ति<strong>ह</strong> काल पल<strong>ह</strong>िन मुँ<strong>ह</strong> उठा कऽ बाजिल - “काकी, एतै आबथु। ”148


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पल<strong>ह</strong>िन क बात सुि न सुनयना तपेसरपर नजिर दौड़ा सोइरीघर िद स बढ़ली<strong>ह</strong>। मनमे एलिन , ओना अ <strong>ह</strong>ारघरसाँपे-साँप र<strong>ह</strong>ैत मुदा <strong>ह</strong>थोिर यो थाि<strong>ह</strong> कऽ तँ लोक अ <strong>ह</strong>ारोमे जी<strong>िव</strong> ते अिछ । सभ िम िल जँ लिग जाएव तँ बच् चाजरूर उिठ कऽ ठाढ़ <strong>ह</strong>ेबे करत।तपेसरक मनमे उठल, ‘जाधिर साँस ता धिर आस।’ अपना सभ बुते काज नि<strong>ह</strong> स<strong>ह</strong>रत। डॉक् टरकेँबजेबिन । मुदा लगमे तँ ओ<strong>ह</strong>ो नि<strong>ह</strong> ये छिथ । जँ रोिग येकेँ लऽ जाए चा<strong>ह</strong>ब से<strong>ह</strong>ो भािर ये अिछ । एक तँ ते<strong>ह</strong>ेनसवारी सुिब धा नि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> दोसर तीि न-तीिन गोरेकेँ लए जाएव। ओतवे नि<strong>ह</strong> , अपनो सभकेँ जाइये पड़त। एकिद स अब-तबक ि थित दोसर िद स सवारीक ओिर यान आ डाॅक् टर ऐठाम प<strong>ह</strong>ुँचैत प<strong>ह</strong>ुँचैत बँचती िक नि<strong>ह</strong> ।जि<strong>ह</strong> ना अमती काँट एक िद स छोड़बैत-छोड़बैत दोसर िद स पकिड़ लैत ति<strong>ह</strong> ना तपेसरक मन ओझरा गेल।कोनो सोझ बाट आँिख क सोझामे पड़बे नि<strong>ह</strong> करैत। बेकल मने उिठ कऽ सोइरी घर प<strong>ह</strong>ुँच तपेसरकेँ पुछलिन -“माए....।” माएक पछाित कोनो श द मुँ<strong>ह</strong>सँ नि<strong>ह</strong> िन कलल।तपेसरक बेकल मन <strong>दे</strong>िख पल<strong>ह</strong>िन बाजिल - “बौआ, एना मन नइ छोट करू। जे करतूत अिछ सए<strong>ह</strong> नेअपना सभ करब। ककरो जान ते नइ दऽ <strong>दे</strong>बै। जखैनसँ दुनू बच् चाकेँ छाती चटौिल ऐ तखैन से कल परलअिछ । सबसे पि<strong>ह</strong> ने दूधक ओिर यान करू। अखन म<strong>ह</strong>ीिस -गाइक दूध पचबैवला नइ अिछ नइ अिछ , कतौसँबकरी कीिन आनू। एक तँ बकिर यो सब ते<strong>ह</strong>न अिछ जे अपनो बच् चा पालैक दूध नइ <strong>ह</strong>ोइ छै, मुदा जकराएकटा बच् चा <strong>ह</strong>ेतइ ओ<strong>ह</strong>न कीिन िल अ।”मश:रामभरोस कापिड़ "मर"- राज<strong>िव</strong>राजमे मैिथली लोक सं कृित संगो ठी स प न,कुमार झा- सं मरणसुजीतमोबाइलक घ टी जेना रुिकय नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल छल149


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रामभरोस कापिड़ "मर"राज<strong>िव</strong>राजमे मैिथली लोक सं कृित संगो ठी स प ननेपाल ज्ञा ित ठान आ मैिथली साि<strong>ह</strong> य पिरषक संयुक्त त वावधानमे गत भा २८ गते ‘मैिथली लोकसं कृित संगो ठी’ स प न भेल अिछ ।उक्त गो ठीक मुख अितिथक आसनसं समुाटन करैत नेपाल ज्ञा ित ठानक उपकुलपित गंगा सादउेती नेपाल–भारत सां कृितक स व ध मजवूत बनएबाक <strong>ह</strong>ेतु मैिथली भाषा म<strong>ह</strong> वपूणर् कडी िथक–बजला<strong>ह</strong> ।बदलैत पिरि थित अनुसार ज्ञा पित ठान से<strong>ह</strong>ो संगिठत भऽ र<strong>ह</strong>ल यबाक जानकारी दैत उपकुलपितउेती आगां बजाला<strong>ह</strong>– मैिथली भाषाक उ थान से<strong>ह</strong>ो ता<strong>ह</strong>ी अनुरुप यत ।गो ठीमे ध यवाद ज्ञापन करैत नेपाल ज्ञा ित ठानक सं कृित <strong>िव</strong>भाग मुख रामभरोस कापिड ‘मर’ज्ञा ित ठानमे बढ़ैत मैिथलीक गित<strong>िव</strong>िधक जानकारी करबैत आर ठोस काज भऽ सकए तकरा लेल मैिथलीअनुरागी सभसं दबाबमूलक कायर्म लएबाक आ<strong>ह</strong> कएलिन । ज्ञा ित ठानसं ा त अवसरकें सदुपयोगकरबाक <strong>ह</strong>ेतु से<strong>ह</strong>ो ओ सभक यानाकषर्ण कएलिन ।150


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्उाटन समारो<strong>ह</strong>मे भारतसं आयल मैिथलीक <strong>िव</strong>ानलोकिन डा.फु ल कुमार मौन, डा.रामान द झा ‘रमण’,च ेश अपन म त यमे नेपालक मैिथली साि<strong>ह</strong> यक बढ़ैत डेग ित आ व त <strong>ह</strong>ोइत संगो ठी सन कायर्मकिनर तरता पर जोड़ <strong>दे</strong>लिन ।समारो<strong>ह</strong>कें पूव चल <strong>िव</strong> व<strong>िव</strong>ालयक उपकुलपित डा.रामावतार यादव, ि.<strong>िव</strong>.<strong>िव</strong>.क पूवर् भाषा <strong>िव</strong>ज्ञान <strong>िव</strong>भागमुख डा.योगे .यादव, ि.<strong>िव</strong>.<strong>िव</strong>.क मैिथली <strong>िव</strong>भागा यक्ष डा.पशुपितनाथ झा, मैिथलीक स<strong>ह</strong> ा यापकपरमे वर कापिड़, मैिथलीक उप–ा यापक उमेश कुमार ललन, डा.सुिनल कु.झा, .िज.अ.रामसाद िघिमरे,िज.िश.अ.शुघ् न साद यादव आिद यिक्त वलोकिन स वोधन कएने र<strong>ह</strong>िथ ।कायर्म समे मैिथली लेखन पितपर डा.रामावतार यादव, लेखन स<strong>ह</strong>जता पर डा.योगे .यादव,नेपालक आधुिनक मैिथली साि<strong>ह</strong> यक वरुपपर च ेश कायर्प तुत कएलिन जकर िट पणी मशःडा.रामान द झा रमण, डा. सुिनल कुमार झा एवं डा.फु ल कुमार मौन कएने र<strong>ह</strong>िथ । उपि थत बु ोतालोकिन िदल खोिल कऽ अपन–अपन न पुछने र<strong>ह</strong>िथ । कायर्प सक अ यक्षता ाज्ञ रामभरोस कापिड‘मर’ कएने छला<strong>ह</strong> । कायर्ममे <strong>िव</strong>िभ न यिक्त वकें मैिथली साि<strong>ह</strong> य पिरषद् राज<strong>िव</strong>राजारा पाग, दोपुटापि<strong>ह</strong>रा स मािनत कएल गेल । स मािनत यिक्त वमे ज्ञा ित ठानक उपकुलपित गंगा .उेती, पूव चल <strong>िव</strong> व<strong>िव</strong>ालयक उपकुलपित डा.रामावतार यादव, ाज्ञ डा.योगे .यादव, च ेश, रमण, मौन एवं ाज्ञ रामभरोसकापिड ‘मर’ आिद छला<strong>ह</strong> ।तकराबाद एकटा वृ<strong>ह</strong>त् क<strong>िव</strong> गो ठी भेलैक जे च ेशक अ यक्षतमे ५ वजेसं ८ वजेधिर चलल । पैंतीसगोट क<strong>िव</strong> लोकिनक क<strong>िव</strong>ता पाठ भेल, जाि<strong>ह</strong>मे मि<strong>ह</strong>ला सभक स<strong>ह</strong>भािगता शंसनीय छल ।राितमे मैिथली लोकगाथा दीनाभीक चिरपर आधािरत रामभरोस कापिड ‘मर’क नाटक “भैया, अएलैअपन सुराज”क भ य मंचन अरुणोदय नाय मंचक कलाकार सभारा कएल गेल छल, जकर िनदशनबीनारायण झा ‘<strong>िव</strong>’ कएने छला<strong>ह</strong> ।सुजीत कुमार झासं मरण151


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मोबाइलक घ टी जेना रुिकय नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल छलनेपालक सभ सँ िति ठत पुर कार जगद बाीक लेल डा. राजे <strong>िव</strong>मलकेँ चयन कएल गेल ई समाचारजखन <strong>ह</strong>मरा पता चलल शी <strong>ह</strong>ुनक मोवाइल पर बधाई <strong>दे</strong>बाक लेल फोन लगेलौ, मुदा मोवाइल तऽ ईेजछल । आिसन ६ गते घ टो यास कएने र<strong>ह</strong>ी । ई म ७ गते से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ल । किनकालकेँ लेल मोनोतमसाएल जे एतेक कमाई छिथ आ एकोटा टेलीफोन िठक नि<strong>ह</strong> रखैत छिथ ।खैर टेलीफोनमे बधाई वा बातिचत नि<strong>ह</strong> तऽ की ? घरे चली ।जखन <strong>ह</strong>ुनक <strong>दे</strong>वी चौक ि थत घर पर प<strong>ह</strong>ुँचलॱ तऽ ओतयकेँ ि थितए अलग छल । डा. <strong>िव</strong>मलकेँ बधाई<strong>दे</strong>बाक लेल लोकसभकेँ ओतबे भीड तऽ टेलीफोन आ मोबाइल क<strong>ह</strong>ैन <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ आइए बाजब ।डा. <strong>िव</strong>मलक किनयाँ िजनका <strong>ह</strong>मसभ <strong>िव</strong>णा अ टी क<strong>ह</strong>ैत िछयि <strong>ह</strong> ओ जे बधाई <strong>दे</strong>बाक लेल <strong>ह</strong>ुनका घरमेप<strong>ह</strong>ुँचिथ ितनका िमठाइ खुवबैत छली । <strong>ह</strong>मरे संगे ओतय प<strong>ह</strong>ुँचल याम भाइजी ( याम सु दर शिश) क<strong>ह</strong>लिथ‘िमठाइ आइए चललैक अिछ से नि<strong>ह</strong> बुधिदन साँझे सँ चिल र<strong>ह</strong>ल अिछ ।’ ओ बुधक साँझ से<strong>ह</strong>ो ओि<strong>ह</strong> ठामप<strong>ह</strong>ुँचल छलिथ आ िमठाई से<strong>ह</strong>ो खएने र<strong>ह</strong>िथ । अ तुमैिथली, नेपाली, ि<strong>ह</strong> दी, भोजपुरी, नेवारीसभ भाषाक चोटीक साि<strong>ह</strong> यकारकेँ टेलीफोन मा नि<strong>ह</strong> शुभेच् छुकसभकेँ बधाई पर बधाई आिब र<strong>ह</strong>ल छल ।डा. <strong>िव</strong>मल सर सँ १८–१९ वषर् सँ पिरचय अिछ । एतेक खुशी <strong>ह</strong>ुनका कि<strong>ह</strong>यो नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खने छलॱ ।फेर लोकक िरसपौ स नि<strong>ह</strong> पुछु । अि<strong>ह</strong> रुपमे भऽ सकैया यिक्तगत रुप सँ <strong>ह</strong>म क पना तक नि<strong>ह</strong> कऽसकैतछी ।152


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जगद बाीक पुर कार राशी २ लाख टका अिछ । डा. <strong>िव</strong>मल सनक यिक्त वक लेल नि<strong>ह</strong> जगद बाीबडका अिछ आ नि<strong>ह</strong> दू लाख टका ।<strong>ह</strong>मरा मरण अबैत अिछ । जि<strong>ह</strong>या <strong>ह</strong>म काठमा डू सँ काशन <strong>ह</strong>ोबयबला ोडिसड अखवार लोकपमेकाज करैत छलॱ <strong>िव</strong>मल सरकेँ ओि<strong>ह</strong>मे लेख िलखबाक लेल आ<strong>ह</strong> कएिलयैि <strong>ह</strong> आ ओ दू टा लेख िलखनेर<strong>ह</strong>िथ ।ओ दू टा लेख एतेक शंिसत भेल छलैक जे सरकेँ िनयिमत त भ िलखबाक लेल क पनी िदस सँ<strong>िव</strong>शेष अफर आएल छल । ओ जाि<strong>ह</strong> क्षेमे कलम चलौलि <strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ुनकर जोडा भेटव मुि कल छल ।१२ वषर्क उमेर जि<strong>ह</strong>या लोक साि<strong>ह</strong> य िक छैक अि<strong>ह</strong> िदस िदमाग नि<strong>ह</strong> लगबैत अिछ । <strong>ह</strong>ुनकसाि<strong>ह</strong>ि यक याा शुरु भऽ गेल छल । <strong>ह</strong>ुनक पि<strong>ह</strong>ल रचना जि<strong>ह</strong>या ओ १२ वषर्क उमेरक छलिथ ति<strong>ह</strong>याभारतक िति ठत अखवार आयवतर्मे छपल छल, ओ बेर बेर क<strong>ह</strong>ैत छिथ ।<strong>ह</strong>ुनकर नेपाल आ भारतकेँ िति ठत पिकासभमे रचना छपयकेँ म एखनो जारी अिछ ।ई स य अिछ <strong>ह</strong>ुनकर अ य साि<strong>ह</strong> यकार जकाँ पु तक काशन नि<strong>ह</strong> भेल अिछ मुदा इ<strong>ह</strong>ो स य अिछमैिथली साि<strong>ह</strong>त् यक आकाशमे डा. <strong>िव</strong>मलकेँ टक् कर <strong>दे</strong>बयबला <strong>िव</strong>रले अिछ । जखन कम पु तक छपा कऽ ओअि<strong>ह</strong> तरक यिक्त भऽ सकैत छिथ तऽ आइ <strong>ह</strong>ुनकर िकछ पु तक काशन भऽ गेल र<strong>ह</strong>ैत त<strong>ह</strong>न िक <strong>ह</strong>ोइत?<strong>ह</strong>मरा मरण अबैत अिछ ओ िदन जि<strong>ह</strong>या <strong>ह</strong>ुनका ज्ञाित ठानक सद यमे मनोिनत कएने छल आ सपथ<strong>ह</strong>ण <strong>ह</strong>ोबय सँ पूव <strong>ह</strong>ुनकर पद िफत लऽ लेल गेल छल । ओ ब<strong>ह</strong>ुत िनराश र<strong>ह</strong>िथ ।िभुवन <strong>िव</strong> व<strong>िव</strong>ालय <strong>ह</strong>ुनका ा यापक तक नि<strong>ह</strong> बना सकल एकर पीडा जखन ओ वयं िमिथलाडटकममे िलखने र<strong>ह</strong>िथ तऽ सि<strong>ह</strong>यो बुझाएल । लोक जे क<strong>ह</strong>ौक ओ अपनाकेँ असफल बुझैत छिथ । <strong>ह</strong>ुनकलेख पढलाक बाद बुझाएल छल मुुदा ओ <strong>ह</strong>ारल नि<strong>ह</strong> छिथ से <strong>ह</strong>ुनकालग गेलाक बाद बुझाएल । जगद बाी<strong>ह</strong>ुनका कतेक इनज <strong>दे</strong>लकि <strong>ह</strong> अिछ से एखन नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जा सकैत अिछ ।<strong>ह</strong>मरा <strong>ह</strong>ुनका लग सँ छुटला चािर पाँच घ टा भऽ गेल अिछ । <strong>ह</strong>म आदरणीय अपन <strong>िव</strong>मल सरकेँ बारेमेसॲिच र<strong>ह</strong>ल छी तऽ लगैत अिछ <strong>ह</strong>ुनका लेल आब ए<strong>ह</strong>ने िदन सभ िदन <strong>ह</strong>ोइतैक । ओ रचनापर रचना करतिथ। <strong>ह</strong>ुनका स मान <strong>दे</strong>बयमे लोक क जुसी नि<strong>ह</strong> किरतैक । फेर टेिलफोन अि<strong>ह</strong>ना इेज रि<strong>ह</strong>तैक आ <strong>ह</strong>मसभ<strong>िव</strong>णा अ टीकेँ िमठाई खाए लेल प<strong>ह</strong>ुँचत<strong>ह</strong>ु ।३. प153


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.१. कालीकांत झा "बूच" 1934-2009-कपीश वंदना३.२. जगदीश साद मंडल-मोवाइल फोन३.३. योित सुनीत चौधरी-िमिथलांचलक रूपातरण३.४.१. रामाका त राय “ रमा”-।।ब दना।।२. <strong>िव</strong>ानद झा “<strong>िव</strong>दु”-द<strong>ह</strong>ेज३.५.१. मृदुला धान- क<strong>ह</strong>ू वागमती २. - वीण कयप- दूटा प३.६.१. र<strong>िव</strong> भूषण पाठक- िक भेलए एकरा ? २. इभूषण कुमार- स<strong>ह</strong>ास३.७. राजेश मो<strong>ह</strong>न झा-के<strong>ह</strong>ेन खेल154


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.८. सतीश च झा-चुनावी कालीकात झा "बूच"कालीकांत झा "बूच" 1934-2009ि<strong>ह</strong>नक जम, म<strong>ह</strong>ान दाशर्िनक उदयनाचायर्क कमर्भूिम समतीपुर िजलाक किरयन ाममे 1934 ई. मे भेलिन। िपता व. पंिडत राजिकशोरझा गामक मय <strong>िव</strong>ालयक थम धानायापक छला<strong>ह</strong>।माता व. कला <strong>दे</strong>वी गृि<strong>ह</strong>णी छली<strong>ह</strong>। अंतरनातक समतीपुर कॉलेज,समतीपुरसँ कयलाक पात िब<strong>ह</strong>ार सरकारक खंड कमर्चारीक रूपमे सेवा ारंभ कयलिन। बालि<strong>ह</strong>ं कालसँ क<strong>िव</strong>ता लेखनमे <strong>िव</strong>शेष रूिचछल। मैिथली पिका- िमिथला िमि<strong>ह</strong>र, मािट-पािन,भाखा तथा मैिथली अकादमी पटना ारा कािशत पिकामे समय-समयपर ि<strong>ह</strong>नकरचना कािशत <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>लिन। जीवनक <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध <strong>िव</strong>धाकेँ अपन क<strong>िव</strong>ता एवं गीत तुत कयलिन। साि<strong>ह</strong>य अकादमीिदली ारा कािशत मैिथली कथाक <strong>िव</strong>कास (संपादक डा. बासुकीनाथ झा) मे <strong>ह</strong>ाय कथाकारक सूचीमे डा. <strong>िव</strong>ापित झा ि<strong>ह</strong>नक रचना‘‘धमर् शााचायर्"क उलेख कयलिन। मैिथली अकादमी पटना एवं िमिथला िमि<strong>ह</strong>र ारा समय-समयपर ि<strong>ह</strong>नका शंसा प भेजलजाइत छल। ृंगार रस एवं <strong>ह</strong>ाय रसक संग-संग <strong>िव</strong>चारमूलक क<strong>िव</strong>ताक रचना से<strong>ह</strong>ो कयलिन। डा. दुगनाथ झा "ीश" संकिलत मैिथलीसाि<strong>ह</strong>यक इित<strong>ह</strong>ासमे क<strong>िव</strong>क रूपमे ि<strong>ह</strong>नक उलेख कएल गेल अिछ |कपीश वंदना<strong>ह</strong>मरापर तमाम दुरगंजनअपने छी म<strong>ह</strong>ान दुख भंजन<strong>ह</strong>े <strong>ह</strong>नुमान, अथा<strong>ह</strong> धारसँपार कऽ िद अ, उार कऽ िद अ155


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>मरा पार.............<strong>ह</strong>म छी पित त पुरनका पापीअएल<strong>ह</strong>ुँ शरण बनल संतापी<strong>ह</strong>े कपीश, <strong>ह</strong>ाथे धऽ <strong>ह</strong>मराठार कऽ िद अ, उार कऽ िद अ<strong>ह</strong>मरा पार.........पाबी अ<strong>ह</strong>ँक अनमोल मंणातखन सुकंठक कटल यंणाम<strong>ह</strong>ावीर <strong>ह</strong>मरोपर कनेक<strong>िव</strong> चार कऽ िल अ उार कऽ िद अछोड़व नि<strong>ह</strong> अपनेक आइ <strong>ह</strong>मदैत र<strong>ह</strong>ब रामक दु<strong>ह</strong>ाइ <strong>ह</strong>म“म<strong>ह</strong>ामं ” केर <strong>ह</strong>मरो िग िर मल-<strong>ह</strong>ार दऽ िद अ, उार कऽ िद अ<strong>ह</strong>मरा पार कऽ िद अउार कऽ िद अ।156


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जगदीश साद मंडलक<strong>िव</strong> ता-मोवाइल फोनतीन बजे राित आएल फोन।एकांत चढ़ तुरूछल मन<strong>ह</strong>ेमालयक आंगन बनमेपतखरर्नी एक खड़ड़ैत पातएक कोमन एक खड़खड़ <strong>दे</strong>िखमन-<strong>िव</strong> वेकक भेल मतैक् यएे गाछक दू पात <strong>दे</strong>िखकाज उगल ओकरा मनमेएकक आसन एकक भोजनतखन भरत बैभव तनमे।157


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्योित सुनीत चौधरीजम ितिथ -३० िदसबर १९७८; जम थान -बेवार, मधुबनी ; िशक्षा- वामी <strong>िव</strong>वेकानद िम िडल कूल़ िटको साकची गसर्<strong>ह</strong>ाई कूल़, िमसेज के एम पी एम इटर कालेज़, इिदरा गाधी ओपन यूिनविसर्टी, आइ सी डबयू ए आइ (कॉट एकाउटेसी);िनवास थान- लदन, यू.के.; िपता- ी शुभंकर झा, ज़मशेदपुर; माता- ीमती सुधा झा, िशवीपी।योितकेँwww.poetry.comसँ संपादकक चॉयस अवाडर् (अंेजी पक <strong>ह</strong>ेतु) भेटल छि<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनकर अंेजी प िकछु िदन धिरwww.poetrysoup.com केर मुख्य पृ पर से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ल अिछ। योित िमिथला िचकलामे से<strong>ह</strong>ो पारंगत छिथ आ ि<strong>ह</strong>नकरिमिथला िचकलाक दशर्नी ईिलंग आटर् ुप केर अंतगर्त ईिलंग ॊडवे, लंडनमे दिशर्त कएल गेल अिछ। क<strong>िव</strong>ता सं<strong>ह</strong> ’अिचर्स्’कािशत।िमिथलांचलक रूपातरणव न छल जे िमिथलांचलक रूपातरण <strong>ह</strong>ाेयतैठामर्ठाम सड़क आ भय भवन ठाढ़ रि<strong>ह</strong>तैकमर्सर्कम एकटा बड़का <strong>िव</strong>मान पनसुगमता स बिढ़तै अमीर लाेकक आवागमनथानीय बेराेजगार लाेक के लिगतै राेजगारअखन भटिक र<strong>ह</strong>ल अिछ इ<strong>ह</strong>र उ<strong>ह</strong>र बेकारनाैकरी लेल छाेड़ पिड़ र<strong>ह</strong>ल अिछ अपन गामटैक् स सि<strong>ह</strong>त सब खचर् दाेसर रायक नामजखन यानमे आबैत छल ्रााकृितक ्राकाेपसदैव कम पिड़ जायत छल सरकारी काेषआब जखन <strong>िव</strong>बैंक स भेटल अिछ ऋणदुरूपयाेगक सं<strong>दे</strong><strong>ह</strong> बिढ़ र<strong>ह</strong>ल अिछ िदनाेिदन158


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पि<strong>ह</strong>ल अ<strong>िव</strong>ास जे राजनेता की करताफेर नि<strong>ह</strong>ं ज्ञात जे उाेगपित कतेक पचेतातकनीकक कमी आिक अकुशल कारीगरिदलीमे नविनमण ढि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल अिछ धराधरबरसातमे िनमण केनाइर् बड मुिकल छिथ क<strong>ह</strong>ैतबा<strong>ह</strong>र कतेकाे जग<strong>ह</strong> सबिदन बरसाते अिछ र<strong>ह</strong>ैततैयाे पूरा <strong>दे</strong>श कीटक बिन गेल अिछबरसाताे मे ने काेनाे रता रूकैत अिछ१. रामाका त राय “ रमा”-।।ब दना।।२. <strong>िव</strong>ानद झा “<strong>िव</strong>दु”-द<strong>ह</strong>ेज१.रामाका त राय “ रमा”।।ब दना।।जनिन , कने िद औ बीण बजाय159


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सुिन जकर झंकार जन-जमआश कुसुम फुलायपवनमे गित , तपन ओ शिशजिन क ने<strong>ह</strong> ना<strong>ह</strong>य!ककर क पन दनुज उर िब चलय दैछ मचाय?जकर वरसँ सकल सृि ट कपाप क्षणि<strong>ह</strong> ं दुराय!सून नभ उर ककर करूणावािर सँ भिर जायजाि<strong>ह</strong> तारक रव <strong>िव</strong> <strong>ह</strong>गकल-कंठ सुधा बसाय!जिन क तरजिन अ भागेसृि ट र<strong>ह</strong>ल नचायअिथ र-िथ र नर-नारी उरजे णय लय िस रजय!अज्ञ ज्ञान <strong>िव</strong> <strong>ह</strong>ीन मानवतूँ दयामिय मायमृदुल तव पद कमल वंदनकरी माथ झुकाय!160


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.द<strong>ह</strong>ेजयुग-सृा युग दृय मैिथल<strong>िव</strong>ानद झा “<strong>िव</strong>दु”अपना पथसँ भटिक र<strong>ह</strong>लछल जकर इित<strong>ह</strong>ास ओ विणर्मआइ कलंिकत भए र<strong>ह</strong>लघर-घरमे बेटी मूक भए <strong>िव</strong>लिख र<strong>ह</strong>लद<strong>ह</strong>ेजक दावािग्नसँ िमिथला झुलिस र<strong>ह</strong>ल॥अिछ द<strong>ह</strong>ेज दारुण बनलई दुभग्यक पिरचायक अिछबेटाकेँ पूँजी बुिझ बैसलसय समाजक नायक अिछअपन<strong>ह</strong>ुँ घर सभव छि<strong>ह</strong> बेटी से छिथ अपने िबसिर र<strong>ह</strong>लद<strong>ह</strong>ेजक दावािग्नसँ िमिथला झुलिस र<strong>ह</strong>ल॥िमिथलाक समानक सीमावयं मैिथल लांिघ र<strong>ह</strong>ल161


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्खुलेआम बाजारमे बेटामोल-तोल कए बेिच र<strong>ह</strong>ललमी रूप जनमल जे बेटी सासुरमे ओकरा जरा र<strong>ह</strong>लद<strong>ह</strong>ेजक दावािग्नसँ िमिथला झुलिस र<strong>ह</strong>ल॥द<strong>ह</strong>ेज! िमिथलाक दुभग्य बनलगरीबक संताप बनलकयादान सन पुय कमर्परअवघाती अिभशाप बनलससिक र<strong>ह</strong>ल घर-घरमे बेटी ठोढ़क मुकान छै िखसिक र<strong>ह</strong>लद<strong>ह</strong>ेजक दावािग्नसँ िमिथला झुलिस र<strong>ह</strong>ल॥तड़िप र<strong>ह</strong>ल याकुल भए कयामन ताड़=-ताड़ अिछ भए र<strong>ह</strong>लअिछ िचतनीय बेटीक जीवनपद नीचाँक भूिम खसिक र<strong>ह</strong>ल<strong>दे</strong>िख द<strong>ह</strong>ेजक बबर्रता बेटी अिछ कुंिठत भए र<strong>ह</strong>लद<strong>ह</strong>ेजक दावािग्नसँ िमिथला झुलिस र<strong>ह</strong>ल॥जागू मैिथल <strong>दे</strong>िर ने भेल162


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्खतम करू ई द<strong>ह</strong>ेजक खेलवािभमानसँ माथ उठाऊलेब-<strong>दे</strong>बसँ ऊपर उिठकऽआदशर्क परचम ल<strong>ह</strong>ड़ाउकारण! <strong>दे</strong>िख ई दुगर्ित घर-घर के बेटी मनि<strong>ह</strong> मन अिछ िबदिक र<strong>ह</strong>लद<strong>ह</strong>ेजक दावािग्नसँ िमिथला झुलिस र<strong>ह</strong>ल॥आिब यिद बरतब नि<strong>ह</strong> संयमखतम करब नि<strong>ह</strong> बबर्र खेलिमटत िमता <strong>िव</strong> पटलपरशमर्नाक अिछ िमिथला लेलिचतन-मनन करी सभ िमिल ई <strong>ह</strong>मर अनुरोध र<strong>ह</strong>लद<strong>ह</strong>ेजक दावािग्नसँ िमिथला झुलिस र<strong>ह</strong>ल॥१. मृदुला धान- क<strong>ह</strong>ू वागमती, २.- वीण कयप- दूटा प१163


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मृदुला धानयमुनाजी तँ छिथउफनायल,क<strong>ह</strong>ू वागमती,अ<strong>ह</strong>ाँ के<strong>ह</strong>न छी?एतक <strong>ह</strong>ाल....कादो, माटी आर जल अथा<strong>ह</strong> सँ,डूबल गांव, फंसल यापारी,ततेक गंदगी ,कूड़ा -करकटकोने-कोने मच्छर भारी.ैिफक जामक <strong>ह</strong>ाल नपूछूए<strong>ह</strong>न मचल छैकरेलम -पेल ,बस ,गाड़ी ,ऑटो िरक्शा कसड़के -सड़केठेलम-ठेल .डबरा-डबरी लांिघ-लांिघ क164


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्राशन-पानी से<strong>ह</strong>ो अनैत छी ,सरकारी सबचाल-चलन त,ठीक अ<strong>ह</strong>ाँ जिनबेकरैत छी .मंथर गित,कछुओलजायल,नाला -नाली सबडबडबायल,कटल-फटल िदिलकनक्शा,सभ लोक-वेदिछतरायल छी,यमुना जी त छिथउफनायल,क<strong>ह</strong>ू वागमती,अ<strong>ह</strong>ाँ के<strong>ह</strong>न छी ?---------------------------<strong>ह</strong>े 'कॉमन वेथ गेम ',165


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अ<strong>ह</strong>ाँक खोराक,<strong>ह</strong>मरा जकां मूढ़ लोकक ,समझ सँ बा<strong>ह</strong>र भ गेल .वागत क थारी में ,के<strong>ह</strong>न-के<strong>ह</strong>नयोनािर ,भांिप-भांिप किदमागे डोिल गेल .परसन पर परसन,परसन पर परसन,के एतवा खा सकैय ?िकतु अ<strong>ह</strong>ाँक सायथर्क बिल<strong>ह</strong>ारी ,सुिन-सुिन कगारी ,िन<strong>िव</strong>र्कार भाव सँ ,खेने जाईिछ,किनक बताऊ त,केना पचबईछी?इंग्लैंड क म<strong>ह</strong>रािनकखास अदर्ली166


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्भ क ऐलॲ,ज<strong>ह</strong>ाँ छूरी-कांटा सँकटैत-घॲपैत,छोट-छोट ासनफ़ासत <strong>दे</strong>खबैत,नैपिकन सँ ठोढ पोछैत,भोजन करवाकथा छैक,अ<strong>ह</strong>ाँदुनुं <strong>ह</strong>ाथ सँ ,िनरंकुश यिभचारी जकां ,लपा-लप ,खेने जाईत छी ,दोसर <strong>दे</strong>श में जा कके<strong>ह</strong>निनलर्ज भ गेल छी .अनपच,अजीणर्,अफारा,चालीस करोड़ कगुबारा सँ ,मात भ गेल ,ए<strong>ह</strong>न पाचन-शिक्त ,167


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>दे</strong>खिन<strong>ह</strong>ार के दाँत लािग गेल.वुि<strong>ह</strong>िजवी िनरुपाय छिथ,जनता िन<strong>ह</strong>ाय,<strong>ह</strong>े 'कॉमन वेथ गेम ',आर कतेक खाएब?इठलाईत बजली<strong>ह</strong> ...धैयर् राखू,अंितम चरण िथक,आब त बसमधुरेन समापयेत ,िकछ खाएब ,िकछ ल जाएब ,एतय लोक कुदैत र<strong>ह</strong>ो ,भुकैत र<strong>ह</strong>ो ,अितिथ <strong>दे</strong>वो भव,गबैत र<strong>ह</strong>ोआर िकछ नईं सूझय तजय <strong>ह</strong>ो .२.168


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्वीण कयपदूटा पआच्छादनई <strong>ह</strong>वा <strong>ह</strong>मरे सँ बि<strong>ह</strong> कऽ अ<strong>ह</strong>ाँ धिर जायतअपन ब<strong>ह</strong>ाव मे ई <strong>ह</strong>मर पुरूषाथर्क गंध सँअ<strong>ह</strong>ाँक ीवक रजोगुण केँ जगाओत।ई <strong>ह</strong>वा <strong>ह</strong>मरे सँ बि<strong>ह</strong> कऽ अ<strong>ह</strong>ाँ धिर जायतअपन सड़ल गम मे जँ- जँ सूरजअपन ताप सँ <strong>ह</strong>मर गम आ गंध केँ बढ़ाओततँ- तँ ई उाप माा अ<strong>ह</strong>ाँक अधर केँ<strong>ह</strong>मर लवणीय उमाद सँ ब<strong>ह</strong>काओत!ई <strong>ह</strong>वा <strong>ह</strong>मरे सँ बि<strong>ह</strong> कऽ अ<strong>ह</strong>ाँ धिर जायतिकंिचत एि<strong>ह</strong> मेघाच्छािदत आकाशकसव-घड़ी नि<strong>ह</strong> आयल अिछमुदा वृिक वेदना संजोने169


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एकर नी उड़ल अवय छैक!नी उड़ल अिछ <strong>ह</strong>मरो सभकमुदा शुक नि<strong>ह</strong> पूणर्तः आर्तायात अिछ अपन भुजबंध मे।एि<strong>ह</strong> रसिस ेदक अितवृिअपन <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ामीय ेमक ने<strong>ह</strong>कता केँआओर कोमल बनाओत।ई <strong>ह</strong>वा <strong>ह</strong>मरे सँ बि<strong>ह</strong>कऽ अ<strong>ह</strong>ाँ धिर जायतिकछु ि<strong>ह</strong>ंसक क िदशाजे अ<strong>ह</strong>ाँ अपना िदस कयने छी!िया! अ<strong>ह</strong>ाँ छोड़ू अपन िज केँिकयेक त एि<strong>ह</strong> सपर्बाणक <strong>िव</strong>षदंत<strong>ह</strong>मरे अिथमजा केँ गला कऽअ<strong>ह</strong>ाँ धिर प<strong>ह</strong>ुँचत।ई <strong>ह</strong>वा <strong>ह</strong>मरे सँ बि<strong>ह</strong> कऽ अ<strong>ह</strong>ाँ धिर जायतई <strong>ह</strong>वा <strong>ह</strong>मरे सँ.........170


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पौरुष िपशाचए <strong>ह</strong>मर ियाअ<strong>ह</strong>ाँक लेल <strong>ह</strong>मर संबोधनक उपनामिबला गेल <strong>ह</strong>ृदयक गतर् मेभऽ गेल <strong>ह</strong>मर ेम सँअ<strong>ह</strong>ंकार अ<strong>ह</strong>ाँकेँ अपना पर!मोबाइलक ीन पर फेर सँअिछ कोनो <strong>ह</strong>ॉलीउडक अिभनेीअ<strong>ह</strong>ाँक फोटो पड़ल अिछकत<strong>ह</strong>ु मेमेरी काडर् मे एकात!अ<strong>ह</strong>ाँक माय-बाप बुझैत छला<strong>ह</strong>अ<strong>ह</strong>ाँके पु! से ठीकेअ<strong>ह</strong>ाँकेँ अिछ पुरूषाथर्क अिभमान!अ<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>मरा बनाबऽ चा<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ ीकोनो लाचार ी <strong>िव</strong>धवा-मसोमाितमुदा से त नि<strong>ह</strong> भऽ सकललटुआयल िबलाइ जकाँ171


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अ<strong>ह</strong>ाँ कतेक िघिसयायब <strong>ह</strong>मरापराजयक व मे <strong>ह</strong>म िछिड़यायल छल<strong>ह</strong>ुँमुदा कि<strong>ह</strong>या धिरकखन<strong>ह</strong>ुँ तऽ सुन<strong>ह</strong>े पड़तअ<strong>ह</strong>ाँकेँ उठैत फिणधर फुफकारआम<strong>ह</strong>ता यिक्तव पाश मेकि<strong>ह</strong>या धिर <strong>ह</strong>म सुखायबभावक समलैंिगकताक ंद मेक<strong>ह</strong>ाँ बँचल ेमक कोनो रस!अ<strong>ह</strong>ाँक लेल ेम अिछ गिणतसुतब उठब जकाँ िदनचय कोनो काजजाि<strong>ह</strong> सँ िनवृत <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ैत छी अ<strong>ह</strong>ाँ ।अ<strong>ह</strong>ाँक लेल ेमक वीकारोिक्त अिछडरक आरंभ, पलायन सय सँतखन कतऽ <strong>िव</strong>लीन भऽ जाइत अिछअ<strong>ह</strong>ाँक पुरूषाथर्१. र<strong>िव</strong> भूषण पाठक- िक भेलए एकरा ? २. इभूषण कुमार- स<strong>ह</strong>ास172


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१.र<strong>िव</strong> भूषण पाठकाम-किरयन, िजला-समतीपुर ,िब<strong>ह</strong>ारिक भेलए एकरा ?रौ बि<strong>ह</strong> ! रौ बि<strong>ह</strong> ! िक भेलए एकरा ?मॉगिलयइ रोसड़ा आ दऽ <strong>दे</strong>लकए तेघड़ारौ बि<strong>ह</strong> ! रौ बि<strong>ह</strong> ! िक भेलए ? एकरापटनाक बात छोड़ू, िदलीक बखरा !रौ बि<strong>ह</strong> ! रौ बि<strong>ह</strong> ! िक भेलए एकरा ?सोचैत र<strong>ह</strong>ॱ मंी बनब, शुरूए मे खतरारौ बि<strong>ह</strong> ! रौ बि<strong>ह</strong> ! िक भेलए ? एकरा<strong>ह</strong>रम-म<strong>ह</strong>ल-अंतःपुर या छुपल घरघुसरा !रौ बि<strong>ह</strong> ! रौ बि<strong>ह</strong> ! िक भेलए ? एकरादस लाखक िटकट छल, ककरा सॅ बात करीअसेिसयन ऑिख <strong>दे</strong>खबए, दॉत <strong>दे</strong>खबए झबड़ा !रौ बि<strong>ह</strong> ! रौ बि<strong>ह</strong> ! िक भेलए एकरा?२.173


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्इभूषण कुमारस<strong>ह</strong>ासभऽ र<strong>ह</strong>ल छल आयोजन कायपाठकजुटल छल क<strong>िव</strong>लोकिन सभ भागकसमात भेल औपचािरकतापढ़े लागल क<strong>िव</strong>सभ अपन-अपन क<strong>िव</strong>ता।ब<strong>ह</strong>ुतरास क<strong>िव</strong>ब<strong>ह</strong>ुत रंगक क<strong>िव</strong>ताक्ेयो माि<strong>ह</strong>त छलनियकाक सुनर गाल परक्ेयो यिथत छलेयिषक बदलल यव<strong>ह</strong>ार परक्ेयो छलिनांितक झंडा उठौनेक्ेयो र<strong>ह</strong>े174


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ाचारी सभके भिरमन गिरयौने।अनमनयक भऽक <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ुँ सुनैत र<strong>ह</strong>ॅूक्ेयो सुतल नि<strong>ह</strong> माने तैंिनक-ब<strong>ह</strong>ुत-िनक करैत र<strong>ह</strong>ूॅ।अचानक मंच पर अवतिरत भेल एक नारीजे<strong>ह</strong>ने <strong>दे</strong>खेए में कारीपि<strong>ह</strong>रनो र<strong>ह</strong>े ते<strong>ह</strong>ने मौईल साडी।शुरू केलक अटिक-अटिक कऽ बाजनाईनि<strong>ह</strong> आिब छल ओकरा शदक जाल बुननाईमुदा चे<strong>ह</strong>ेरा पर तेज छलमनमें उसा<strong>ह</strong>क अितरेक छलभय नि<strong>ह</strong> जॅ कि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुसबोतासभ भिरमन दूसत।नि<strong>ह</strong> लय र<strong>ह</strong>े न र<strong>ह</strong>े छंदक सुदरतातैयो सब सभऽ समवेत वर मेंकेलिथ <strong>ह</strong>ुनकर यासक शंसा।175


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जे कि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> सकल शदयास ओकर क<strong>ह</strong>लकलागत नि<strong>ह</strong> किठनचा<strong>ह</strong>े लय <strong>ह</strong>ो िकछु खासबस रािख भरोसा अनपना परकिर बढ़बाक स<strong>ह</strong>ास।राजेश मो<strong>ह</strong>न झा 1981-उपनाम- गुंजन, जमथान- गाम+पालय- किरयन, िजला- समतीपुर, <strong>ह</strong>ाय क<strong>िव</strong>ताक मायमसँ समाजक<strong>िव</strong>गिलत दशाक वणर्न। बाल साि<strong>ह</strong>यमे <strong>िव</strong>शेष रुिच।क<strong>िव</strong> ता-के<strong>ह</strong>ेन खेलखेल-खेल धुरखेल-खेलए<strong>ह</strong>ेन खेलमे कतेको खेलखेल सं कृित क नाओ <strong>ह</strong>ॅसाविथ176


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बना कऽ छ जी नीव डोलविथक<strong>ह</strong>िथ तीस िद न आरो चा<strong>ह</strong>ीबनाविथ कोठी गंडा गा<strong>ह</strong>ीखेतक िब च् चे बाट बनौलिन ,पािन भरल पोखिर क उड़ा<strong>ह</strong>ीसोनक िस लसँ िप र<strong>ह</strong>ी बनाविथिब नु पौदानक िस र<strong>ह</strong>ी बनाविथकलमाटी आइ डंडा मािर कऽिश तल<strong>ह</strong>रीमे ए.सी. चलाविथचमकैत िद लीकेँ <strong>दे</strong>खत दुिन याँइसकुल खाली भागल सभ मुिन याँ<strong>ह</strong>टा कऽ झुग् गी िफ लैट बनाएवमेलवोनर्सँ बेसी नाओ कमाएवएकपर एक िम नेजर आ लेयरसभटा धनमे सब<strong>ह</strong>क शेयरभगवान बचाबथु नाक <strong>दे</strong>ख केरबादमे बूझव खचर् क् लेश केर177


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सतीश च झाचुनावबिज उठल चुनावक रणभेरीपसरल जय <strong>ह</strong>ो! के तुमुल नाद।सभटा दल उतरल म<strong>ह</strong>ल छोिरक‘ उठल <strong>िव</strong>जय कें शंखनाद।ि<strong>ह</strong>ंसा,<strong>ह</strong>या,तृणाक आिगपसरत सगरो जड़तै िब<strong>ह</strong>ार।इित<strong>ह</strong>ास बनत छल बल धन सँ।नि<strong>ह</strong> जािन ककर छै जीत <strong>ह</strong>ार।साकांक्ष मेल जन जन सगरोभय सँ जीवन की ाण लेत !ई धृ्रर्णा ेष के म<strong>ह</strong>ापवर्नि<strong>ह</strong> जािन कते के ाण लेत !ितपक्ष अिगलका सरकारकगी लए अिछ बुिन र<strong>ह</strong>ल जाल।सा सुख सबके परम लयके <strong>दे</strong>िख सकत रौदी अकाल !भिर गाँव टोल सगरो घुिम घुिमबोधत क<strong>ह</strong>ुना जीतत चुनाव !सामयर्वान के संग लेतभूखल सँॅ एकरा की लगाव !सम दोष एक दोसर के द‘178


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्छीनत भ<strong>िव</strong>य के पाँच साल।सुख दुख ओि<strong>ह</strong>ना ्र जीवन ओि<strong>ह</strong>नाजि<strong>ह</strong>ना छल बीतल पाँच साल !१. ेता झा चौधरी २. योित सुनीत चौधरी ३. ेता झा (िसंगापुर)१ेता झा चौधरीगाम सिरसव-पा<strong>ह</strong>ी, लिलत कला आ गृ<strong>ह</strong><strong>िव</strong>ज्ञानमे नातक। िमिथला िचकलामे सिटर्िफकेट कोसर्।कला दिशर्नी: एक्स.एल.आर.आइ., जमशेदपुरक सांकृितक कायर्म, ाम-ी मेला जमशेदपुर, कला मिदरजमशेदपुर ( एक्जीवीशन आ वकर्शॉप)।कला सबधी कायर्: एन.आइ.टी. जमशेदपुरमे कला ितयोिगतामे िनणयकक रूपमे स<strong>ह</strong>भािगता, २००२-०७धिर बसेरा, जमशेदपुरमे कला-िशक्षक (िमिथला िचकला), वूमेन कॉलेज पुतकालय आ <strong>ह</strong>ॉटेल बूलेवाडर् लेलवाल-पेंिटंग।ितित पॉसर: कॉरपोरेट कयुिनकेशस, िटको; टी.एस.आर.डी.एस, िटको; ए.आइ.ए.डी.ए., टेट बैंकऑफ इिडया, जमशेदपुर; <strong>िव</strong>िभ यिक्त, <strong>ह</strong>ॉटेल, संगठन आ यिक्तगत कला संा<strong>ह</strong>क।<strong>ह</strong>ॉबी: िमिथला िचकला, लिलत कला, संगीत आ भानस-भात।साधुबाबा179


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्साधुबाबाक िचण िमिथला िचकलामे आधुिनक रूपेँ करबाक यास...180


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.योित सुनीत चौधरीजम ितिथ -३० िदसबर १९७८; जम थान -बेवार, मधुबनी ; िशक्षा- वामी <strong>िव</strong>वेकानद िम िडल कूल़िटको साकची गसर् <strong>ह</strong>ाई कूल़, िमसेज के एम पी एम इटर कालेज़, इिदरा गाधी ओपन यूिनविसर्टी, आइसी डबयू ए आइ (कॉट एकाउटेसी); िनवास थान- लदन, यू.के.; िपता- ी शुभंकर झा, ज़मशेदपुर;माता- ीमती सुधा झा, िशवीपी। योितकेँwww.poetry.comसँ संपादकक चॉयस अवाडर् (अंेजी पक<strong>ह</strong>ेतु) भेटल छि<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>ुनकर अंेजी प िकछु िदन धिर www.poetrysoup.com केर मुख्य पृ पर से<strong>ह</strong>ोर<strong>ह</strong>ल अिछ। योित िमिथला िचकलामे से<strong>ह</strong>ो पारंगत छिथ आ ि<strong>ह</strong>नकर िमिथला िचकलाक दशर्नी ईिलंगआटर् ुप केर अंतगर्त ईिलंग ॊडवे, लंडनमे दिशर्त कएल गेल अिछ। क<strong>िव</strong>ता सं<strong>ह</strong> ’अिचर्स्’ कािशत।181


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३. ेता झा (िसंगापुर)182


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बालानां कृतेडॉ. शेफािलका वमसाबरमती आमसाबरमती आम क ांगन मे <strong>िव</strong>मय <strong>िव</strong>मुग्ध मृगी सन <strong>ह</strong>म ठाढ़ छलॲ.ओि<strong>ह</strong> ठामक कण कण मे एकटा संत कसाँस ाणवंत छल. ई आम कतेक िदन धिर बापू क कमर्थली बनल र<strong>ह</strong>ल ..सघन आबादी आ िचनगी सब<strong>ह</strong>क़ उोगी धुइयाँ स दूिषत औोिगक नगर अ<strong>ह</strong>मदाबाद के दुई भागमे <strong>िव</strong>भक्तकरवाली साबरमती नदीक तट पर इ आम अविथत अिछ. साबरमती नदी आम स लटपटायल करधनीजका लागैत ऐछ.जखन गाँधी जी डरबन ( दिक्षण अीका )मे टोलटाय आम लेल यरत छला<strong>ह</strong> तखनि<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ुनक मोन मानस मे भारत मे ए<strong>ह</strong>ेन आमक थापना क िच आकार ल नेने छल . भारत घुरला क उपरांतसमाज सेवी जीवनलाल <strong>दे</strong>साई <strong>ह</strong>ुनक एि<strong>ह</strong> सपना के साकार करवा लेल आिमक स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>लिन अ<strong>ह</strong>मदाबादलग 'कोचरब' मे बनल अपन मकान <strong>ह</strong>ुनका सुपुदर् क <strong>दे</strong>लि<strong>ह</strong>. एवं कारे २५ मई १९१५ मे सया<strong>ह</strong> आमबनल .िकतु, एकर दुई बािरस उपरांत जुलाई १९१७ मे सया<strong>ह</strong> आम साबरमती क तट पर थानांतिरतभ गेल . इ आम ऐित<strong>ह</strong>ािसक दांडी-याा क साक्षात् गवा<strong>ह</strong> अिछ जे २०० बािरस स बेसी अंेजी शासन केझकझोिर <strong>दे</strong>लक.'दय कु ' एि<strong>ह</strong> आम क ेरनाथल अिछ .एि<strong>ह</strong>ठाम गाँधी जी दिलत वगर् के पि<strong>ह</strong>लुक बेर <strong>ह</strong>िरजनकि<strong>ह</strong>ंआिमक संबोधन <strong>दे</strong>लिन .बापू आ बा एि<strong>ह</strong>कुंज मे लगभग १२ बिरस धिर संग र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> .बापूककोठरी मे<strong>ह</strong>ुनक अपन चरखा , छोट सन मेज़ ,तीन बानर आ एकटा छोट घडी सब मृितक संगअविथत छल.लागले बा क कोठरी मे कलम ताप , खडाऊं , चमा , मथनी आिद राखल छल. बापू अपना<strong>ह</strong>ाथ सँ खादी क व बनाय आम मे र<strong>ह</strong>वाला <strong>ह</strong>िरजन के दैत छला<strong>ह</strong> . अमे बनल वीिथका सं<strong>ह</strong>ालय183


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्,पुतकालय स गाँधी जी क आमा ,<strong>ह</strong>ुनक वैचािरक यिक्तव के उजागर करैत छल. ठाम ठाम पर बापूकजीवन याा , कायर् शैली आ अय घटना सब<strong>ह</strong>क सजीव फोटो आ फोटो-कृित सब राखल छल /<strong>िव</strong> कोनाकोना से आयल बापूक नाम केर प को को <strong>दे</strong>वार पर टांगल छल. गाँधी िजक संग आरंभ स अंत धिरर<strong>ह</strong>यवाला <strong>ह</strong>ुनक िपितयोत भाई 'मगन भाई'क आवास से<strong>ह</strong>ो बगल मे छल. गांधी क <strong>िव</strong>चार स अनुािणत िबनोबाभावेक कुिटया से<strong>ह</strong>ो जग्जगार छल. साँझ क सुरय बेला मे ाकृितक सुषमा क मय सॲग्स एंड ामा िडव.िदिस से गाँधी क समत जीवन <strong>दे</strong>खोल गेल . <strong>ह</strong>म सब अिभभूत भ गेलॲ..साबरमती के संत तू ने कर िदयाकमाल...वतंता संाम क कायर्थली साबरमती आम एि<strong>ह</strong> लेल म<strong>ह</strong>वपूणर् आ ेरणापद अिछ जे अि<strong>ह</strong>ंसाक पुजारीबापू अपन वैचािरक ांितक उोष एि<strong>ह</strong> ठाम से केने छला<strong>ह</strong> . 'वैणव जन तो तेने कि<strong>ह</strong>ये ...' बापूक ियभजन से अनुगुंिजत आम कवातावरण मोन ाण के उेिलत क <strong>दे</strong>ने छल..बच्चा लोकिन ारा मरणीय लोक१.ातः काल मु<strong>ह</strong>ूर् (सूयदयक एक घंटा पि<strong>ह</strong>ने) सवर्थम अपन दुनू <strong>ह</strong>ाथ <strong>दे</strong>खबाक चा<strong>ह</strong>ी, आ’ ई लोक बजबाक चा<strong>ह</strong>ी।कराे वसते लमीः करमये सरवती।करमूले िथतो ा भाते करदशर्नम्॥करक आगाँ लमी बसैत छिथ, करक मयमे सरवती, करक मूलमे ा िथत छिथ। भोरमे ताि<strong>ह</strong> ारे करक दशर्न करबाकथीक।२.संया काल दीप लेसबाक काल-दीपमूले िथतो ा दीपमये जनादर्नः।दीपाे शरः ोक्ः सयायोितनर्मोऽतुते॥दीपक मूल भागमे ा, दीपक मयभागमे जनादर्न (<strong>िव</strong>णु) आऽ दीपक अ भागमे शर िथत छिथ। <strong>ह</strong>े संयायोित! अ<strong>ह</strong>ाँकेँनमकार।184


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.सुतबाक काल-रामं कदं <strong>ह</strong>नूमतं वैनतेयं वृकोदरम्।शयने यः मरेियं दुःवतय नयित॥जे सभ िदन सुतबासँ पि<strong>ह</strong>ने राम, कुमारवामी, <strong>ह</strong>नूमान्, गरुड़ आऽ भीमक मरण करैत छिथ, <strong>ह</strong>ुनकर दुःव न भऽ जाइत छि<strong>ह</strong>।४. न<strong>ह</strong>ेबाक समय-गे च यमुने चैव गोदाविर सरवित।नमर्<strong>दे</strong> िसधु कावेिर जलेऽिमन् सििधं कुरू॥<strong>ह</strong>े गंगा, यमुना, गोदावरी, सरवती, नमर्दा, िसधु आऽ कावेरी धार। एि<strong>ह</strong> जलमे अपन सािय िदअ।५.उरं यसमुय ि<strong>ह</strong>माेैव दिक्षणम्।वषर्ं तत् भारतं नाम भारती य सतितः॥समुक उरमे आऽ ि<strong>ह</strong>मालयक दिक्षणमे भारत अिछ आऽ ओतुका सतित भारती क<strong>ह</strong>बैत छिथ।६.अ<strong>ह</strong>या ौपदी सीता तारा मडोदरी तथा।पचकं ना मरेियं म<strong>ह</strong>ापातकनाशकम्॥जे सभ िदन अ<strong>ह</strong>या, ौपदी, सीता, तारा आऽ मदोदरी, एि<strong>ह</strong> पाँच सावी-ीक मरण करैत छिथ, <strong>ह</strong>ुनकर सभ पाप न भऽ जाइतछि<strong>ह</strong>।७.अथामा बिलयसो <strong>ह</strong>नूमां <strong>िव</strong>भीषणः।कृपः परशुराम सतैते िचरी<strong>िव</strong>नः॥अथामा, बिल, यास, <strong>ह</strong>नूमान्, <strong>िव</strong>भीषण, कृपाचायर् आऽ परशुराम- ई सात टा िचरीवी क<strong>ह</strong>बैत छिथ।८.साते भवतु सुीता <strong>दे</strong>वी िशखर वािसनीउेन तपसा लधो यया पशुपितः पितः।िसिः साये सतामतु सादातय धूजर्टेःजावीफेनलेखेव ययूिध शिशनः कला॥९. बालोऽ<strong>ह</strong>ं जगदानद न मे बाला सरवती।अपूण पंचमे वष वणर्यािम जगयम् ॥185


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१०. दूवक्षत मं(शुक्ल यजुवद अयाय २२, मं २२)आ ियय जापितॠर्िषः। िलंभोक्ा <strong>दे</strong>वताः। वराडुकृितछदः। षजः वरः॥आ ॑न् ा॒णो ॑वचर्॒सी जा॑यता॒मा रा॒े रा॑ज॒यः शुरे॑ऽइषयो॒ऽितया॒धी म॑<strong>ह</strong>ार॒थो जा॑यतां॒ दोग्ॴ धे॒नुवढा॑न॒वाना॒शुः सितः॒ पुर॑िध॒यवा॑िज॒णू र॑थे॒ाः स॒भेयो॒ युवाय यज॑मानय वी॒रो जा॒यतां िनका॒मे-िन॑कामे नः प॒जर्यॲ वषर्तु॒ फल॑वयो न॒ऽओष॑धयः पच्यतां योगेक्ष॒मो नः॑कपताम्॥२२॥माथः िसयः सतु पूणः सतु मनोरथाः। शूणां बुिनाशोऽतु िमाणामुदयतव।ॐ दीघयुभर्व। ॐ सौभाग्यवती भव।<strong>ह</strong>े भगवान्। अपन <strong>दे</strong>शमे सुयोग्य आ’ सवर्ज्ञ <strong>िव</strong>ाथ उप <strong>ह</strong>ोिथ, आ’ शुुकेँ नाश कएिन<strong>ह</strong>ार सैिनक उप <strong>ह</strong>ोिथ। अपन <strong>दे</strong>शकगाय खूब दूध दय बाली, बरद भार व<strong>ह</strong>न करएमे सक्षम <strong>ह</strong>ोिथ आ’ घोड़ा विरत रूपेँ दौगय बला <strong>ह</strong>ोए। ीगण नगरक नेतृवकरबामे सक्षम <strong>ह</strong>ोिथ आ’ युवक सभामे ओजपूणर् भाषण <strong>दे</strong>बयबला आ’ नेतृव <strong>दे</strong>बामे सक्षम <strong>ह</strong>ोिथ। अपन <strong>दे</strong>शमे जखन आवयक <strong>ह</strong>ोयवष <strong>ह</strong>ोए आ’ औषिधक-बूटी सवर्दा पिरपक्व <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ए। एवं मे सभ तर<strong>ह</strong>ेँ <strong>ह</strong>मरा सभक कयाण <strong>ह</strong>ोए। शुक बुिक नाश <strong>ह</strong>ोएआ’ िमक उदय <strong>ह</strong>ोए॥मनुयकें कोन वतुक इच्छा करबाक चा<strong>ह</strong>ी तकर वणर्न एि<strong>ह</strong> मंमे कएल गेल अिछ।एि<strong>ह</strong>मे वाचकलुतोपमालड़्कार अिछ।अवय-॑न् - <strong>िव</strong>ा आिद गुणसँ पिरपूणर् रा॒े - <strong>दे</strong>शमे॑वचर्॒सी- <strong>िव</strong>ाक तेजसँ युक्आ जा॑यतां॒- उप <strong>ह</strong>ोएरा॑ज॒यः-राजाशुरे॑ऽ–िबना डर बलाइषयो॒- बाण चलेबामे िनपुणऽितया॒धी-शुकेँ तारण दय बलाम॑<strong>ह</strong>ार॒थो-पैघ रथ बला वीरदोग्ॴ-कामना(दूध पूणर् करए बाली)धे॒नुवढा॑न॒वाना॒शुः धे॒नु-गौ वा वाणी वढा॑न॒वा- पैघ बरद ना॒शुः-आशुः-विरत186


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सितः॒-घोड़ापुर॑िध॒यवा॑- पुर॑िध॒- यव<strong>ह</strong>ारकेँ धारण करए बाली यवा॑-ीिज॒णू-शुकेँ जीतए बलार॑थे॒ाः-रथ पर िथरस॒भेयो॒-उम सभामेयुवाय-युवा जे<strong>ह</strong>नयज॑मानय-राजाक रायमेवी॒रो-शुकेँ परािजत करएबलािनका॒मे-िन॑कामे-िनययुक् कायर्मेनः-<strong>ह</strong>मर सभकप॒जर्यॲ-मेघवषर्तु॒-वष <strong>ह</strong>ोएफल॑वयो-उम फल बलाओष॑धयः-औषिधःपच्यतां- पाकएयोगेक्ष॒मो-अलय लय करेबाक <strong>ह</strong>ेतु कएल गेल योगक रक्षानः॑-<strong>ह</strong>मरा सभक <strong>ह</strong>ेतुकपताम्-समथर् <strong>ह</strong>ोएििफथक अनुवाद- <strong>ह</strong>े ण, <strong>ह</strong>मर रायमे ाण नीक धािमर्क <strong>िव</strong>ा बला, राजय-वीर,तीरंदाज, दूध दए बाली गाय, दौगय बलाजतु, उमी नारी <strong>ह</strong>ोिथ। पाजर्य आवयकता पड़ला पर वष <strong>दे</strong>िथ, फल <strong>दे</strong>य बला गाछ पाकए, <strong>ह</strong>म सभ संपि अिजर्त/संरिक्षतकरी।Input: (कोकमे <strong>दे</strong>वनागरी, िमिथलाक्षर िकंवा फोनेिटक-रोमनमे टाइप करू। Input in Devanagari, Mithilakshara orPhonetic-Roman.)Output: (पिरणाम <strong>दे</strong>वनागरी, िमिथलाक्षर आ फोनेिटक-रोमन/ रोमनमे। Result in Devanagari, Mithilakshara andPhonetic-Roman/ Roman.)187


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्इंिग्लश-मैिथली-कोष / मैिथली-इंिग्लश-कोष ोजेक्टकेँ आगू बढ़ाऊ, अपन सुझाव आ योगदानई-मेलारा ggajendra@videha.com पर पठाऊ।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी) एम.एस. एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Basedon ms-sql server Maithili-English and English-Maithili Dictionary.मैिथलीमे भाषा सपादन पायमनीचाँक सूचीमे <strong>दे</strong>ल <strong>िव</strong>कपमेसँ लैंगुएज एडीटर ारा कोन रूप चुनल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी:वडर् फाइलमे बोड कएल रूप:1.<strong>ह</strong>ोयबला/ <strong>ह</strong>ोबयबला/ <strong>ह</strong>ोमयबला/ <strong>ह</strong>ेब’बला, <strong>ह</strong>ेम’बला/ <strong>ह</strong>ोयबाक/<strong>ह</strong>ोबएबला /<strong>ह</strong>ोएबाक2. आ’/आऽ आ3. क’ लेने/कऽ लेने/कए लेने/कय लेने/ल’/लऽ/लय/लए4. भ’ गेल/भऽ गेल/भय गेल/भए गेल5. कर’ गेला<strong>ह</strong>/करऽ गेल<strong>ह</strong>/करए गेला<strong>ह</strong>/करय गेला<strong>ह</strong>6. िलअ/िदअ िलय’,िदय’,िलअ’,िदय’/7. कर’ बला/करऽ बला/ करय बला करै बला/क’र’ बला / करए बला8. बला वला9. आङ्ल आंग्ल10. ायः ाय<strong>ह</strong>11. दुःख दुख12. चिल गेल चल गेल/चैल गेल13. <strong>दे</strong>लिख<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लिक<strong>ह</strong>, <strong>दे</strong>लिखन14. <strong>दे</strong>खलि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खलिन/ <strong>दे</strong>खलै<strong>ह</strong>15. छिथ<strong>ह</strong>/ छलि<strong>ह</strong> छिथन/ छलैन/ छलिन16. चलैत/दैत चलित/दैित17. एखनो अखनो18. बढ़ि<strong>ह</strong> बढि<strong>ह</strong>19. ओ’/ओऽ(सवर्नाम) ओ20. ओ (संयोजक) ओ’/ओऽ21. फाँिग/फाि फाइंग/फाइङ22. जे जे’/जेऽ23. ना-नुकुर ना-नुकर24. केलि<strong>ह</strong>/कएलि<strong>ह</strong>/कयलि<strong>ह</strong>25. तखन तँ/ तखन तँ26. जा’ र<strong>ह</strong>ल/जाय र<strong>ह</strong>ल/जाए र<strong>ह</strong>ल27. िनकलय/िनकलए लागल ब<strong>ह</strong>राय/ ब<strong>ह</strong>राए लागल िनकल’/ब<strong>ह</strong>रै लागल28. ओतय/जतय जत’/ओत’/ जतए/ ओतए29. की फूरल जे िक फूरल जे30. जे जे’/जेऽ188


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्31. कूिद/यािद(मोन पारब) कूइद/याइद/कूद/याद/ यािद (मोन)32. इ<strong>ह</strong>ो/ ओ<strong>ह</strong>ो33. <strong>ह</strong>ँसए/ <strong>ह</strong>ँसय <strong>ह</strong>ँसऽ34. नौ आिक दस/नौ िकंवा दस/ नौ वा दस35. सासु-ससुर सास-ससुर36. छ<strong>ह</strong>/ सात छ/छः/सात37. की की’/कीऽ (दीघकारातमे ऽ विजर्त)38. जबाब जवाब39. करएता<strong>ह</strong>/ करयता<strong>ह</strong> करेता<strong>ह</strong>40. दलान िदिश दलान िदश/दलान िदस41. गेला<strong>ह</strong> गएला<strong>ह</strong>/गयला<strong>ह</strong>42. िकछु आर/ िकछु और43. जाइत छल जाित छल/जैत छल44. प<strong>ह</strong>ुँिच/ भेिट जाइत छल प<strong>ह</strong>ुँच/भेट जाइत छल45. जबान (युवा)/ जवान(फौजी)46. लय/लए क’/कऽ/लए कए/ लऽ कऽ/ लऽ कए47. ल’/लऽ कय/ कए48. एखन/अखने अखन/एखने49. अ<strong>ह</strong>ॴकेँ अ<strong>ह</strong>ीँकेँ50. ग<strong>ह</strong>ॴर ग<strong>ह</strong>ीँर51. धार पार केनाइ धार पार केनाय/केनाए52. जेकाँ जेँकाँ/ जकाँ53. ति<strong>ह</strong>ना तेि<strong>ह</strong>ना54. एकर अकर55. बि<strong>ह</strong>नउ ब<strong>ह</strong>नोइ56. बि<strong>ह</strong>न बि<strong>ह</strong>िन57. बि<strong>ह</strong>न-बि<strong>ह</strong>नोइ बि<strong>ह</strong>न-ब<strong>ह</strong>नउ58. नि<strong>ह</strong>/ नै59. करबा / करबाय/ करबाए60. तँ/ त ऽ तय/तए61. भाय भै/भाए62. भाँय63. यावत जावत64. माय मै / माए65. <strong>दे</strong>ि<strong>ह</strong>/दएि<strong>ह</strong>/ दयि<strong>ह</strong> दि<strong>ह</strong>/ दैि<strong>ह</strong>66. द’/ दऽ/ दए67. ओ (संयोजक) ओऽ (सवर्नाम)68. तका कए तकाय तकाए69. पैरे (on foot) पएरे70. ता<strong>ह</strong>ुमे ता<strong>ह</strong>ूमे189


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्71. पुीक72. बजा कय/ कए73. बननाय/बननाइ74. कोला75. िदनुका िदनका76. तति<strong>ह</strong>सँ77. गरबओलि<strong>ह</strong> गरबेलि<strong>ह</strong>78. बालु बालू79. चे<strong>ह</strong> िच<strong>ह</strong>(अशु)80. जे जे’81. से/ के से’/के’82. एखुनका अखनुका83. भुिम<strong>ह</strong>ार भूिम<strong>ह</strong>ार84. सुगर सूगर85. झठ<strong>ह</strong>ाक झट<strong>ह</strong>ाक86. छूिब87. करइयो/ओ करैयो/किरऔ-करइयौ88. पुबािर पुबाइ89. झगड़ा-झाँटी झगड़ा-झाँिट90. पएरे-पएरे पैरे-पैरे91. खेलएबाक92. खेलेबाक93. लगा94. <strong>ह</strong>ोए- <strong>ह</strong>ो95. बुझल बूझल96. बूझल (संबोधन अथर्मे)97. यै<strong>ह</strong> यए<strong>ह</strong> / इए<strong>ह</strong>98. ताितल99. अयनाय- अयनाइ/ अएनाइ100. िन- िनद101. िबनु िबन102. जाए जाइ103. जाइ (in different sense)-last word of sentence104. छत पर आिब जाइ105. ने106. खेलाए (play) –खेलाइ107. िशकाइत- िशकायत108. ढप- ढ़प109. पढ़- पढ190


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्110. किनए/ किनये किनञे111. राकस- राकश112. <strong>ह</strong>ोए/ <strong>ह</strong>ोय <strong>ह</strong>ोइ113. अउरदा- औरदा114. बुझेलि<strong>ह</strong> (different meaning- got understand)115. बुझएलि<strong>ह</strong>/ बुझयलि<strong>ह</strong> (understood himself)116. चिल- चल117. खधाइ- खधाय118. मोन पाड़लिख<strong>ह</strong> मोन पारलिख<strong>ह</strong>119. कैक- कएक- कइएक120. लग ल’ग121. जरेनाइ122. जरओनाइ- जरएनाइ/जरयनाइ123. <strong>ह</strong>ोइत124. गरबेलि<strong>ह</strong>/ गरबओलि<strong>ह</strong>125. िचखैत- (to test)िचखइत126. करइयो (willing to do) करैयो127. जेकरा- जकरा128. तकरा- तेकरा129. िब<strong>दे</strong>सर थानेमे/ िब<strong>दे</strong>सरे थानमे130. करबयल<strong>ह</strong>ुँ/ करबएल<strong>ह</strong>ुँ/ करबेल<strong>ह</strong>ुँ131. <strong>ह</strong>ािरक (उच्चारण <strong>ह</strong>ाइरक)132. ओजन वजन133. आधे भाग/ आध-भागे134. िपचा / िपचाय/िपचाए135. नञ/ ने136. बच्चा नञ (ने) िपचा जाय137. तखन ने (नञ) क<strong>ह</strong>ैत अिछ।138. कतेक गोटे/ कताक गोटे139. कमाइ- धमाइ कमाई- धमाई140. लग ल’ग141. खेलाइ (for playing)142. छिथ<strong>ह</strong> छिथन143. <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>ोइ144. क्यो िकयो / केओ145. केश (hair)146. केस (court-case)147. बननाइ/ बननाय/ बननाए148. जरेनाइ149. कुरसी कुस150. चरचा चच191


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्151. कमर् करम152. डुबाबए/ डुमाबय/ डुमाबए153. एखुनका/ अखुनका154. लय (वाक्यक अितम शद)- लऽ155. कएलक केलक156. गरमी गम157. बरदी वद158. सुना गेला<strong>ह</strong> सुना’/सुनाऽ159. एनाइ-गेनाइ160. तेना ने घेरलि<strong>ह</strong>161. निञ162. डरो ड’रो163. कत<strong>ह</strong>ु- क<strong>ह</strong>ॴ164. उमिरगर- उमरगर165. भिरगर166. धोल/धोअल धोएल167. गप/गप168. के के’169. दरबजा/ दरबजा170. ठाम171. धिर तक172. घूिर लौिट173. थोरबेक174. बड175. तोँ/ तूँ176. तोँि<strong>ह</strong>( पमे ा)177. तोँ<strong>ह</strong>ी / तोँि<strong>ह</strong>178. करबाइए करबाइये179. एकेटा180. किरतिथ करतिथ181. प<strong>ह</strong>ुँिच प<strong>ह</strong>ुँच182. राखलि<strong>ह</strong> रखलि<strong>ह</strong>183. लगलि<strong>ह</strong> लागलि<strong>ह</strong>184. सुिन (उच्चारण सुइन)185. अिछ (उच्चारण अइछ)186. एलिथ गेलिथ187. िबतओने िबतेने188. करबओलि<strong>ह</strong>/ करेलिख<strong>ह</strong>189. करएलि<strong>ह</strong>190. आिक िक192


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्191. प<strong>ह</strong>ुँिच प<strong>ह</strong>ुँच192. जराय/ जराए जरा (आिग लगा)193. से से’194. <strong>ह</strong>ाँ मे <strong>ह</strong>ाँ (<strong>ह</strong>ाँमे <strong>ह</strong>ाँ <strong>िव</strong>भिक्मे <strong>ह</strong>टा कए)195. फेल फैल196. फइल(spacious) फैल197. <strong>ह</strong>ोयति<strong>ह</strong>/ <strong>ह</strong>ोएति<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेति<strong>ह</strong>198. <strong>ह</strong>ाथ मिटआयब/ <strong>ह</strong>ाथ मिटयाबय/<strong>ह</strong>ाथ मिटआएब199. फेका फेंका200. <strong>दे</strong>खाए <strong>दे</strong>खा201. <strong>दे</strong>खाबए202. सिर सर203. सा<strong>ह</strong>ेब सा<strong>ह</strong>ब204.गेलै<strong>ह</strong>/ गेलि<strong>ह</strong>205.<strong>ह</strong>ेबाक/ <strong>ह</strong>ोएबाक206.केलो/ कएल<strong>ह</strong>ुँ207. िकछु न िकछु/ िकछु ने िकछु208.घुमेल<strong>ह</strong>ुँ/ घुमओल<strong>ह</strong>ुँ209. एलाक/ अएलाक210. अः/ अ<strong>ह</strong>211.लय/ लए (अथर्-पिरवर्न)212.कनीक/ कनेक213.सब<strong>ह</strong>क/ सभक214.िमलाऽ/ िमला215.कऽ/ क216.जाऽ/ जा217.आऽ/ आ218.भऽ/भ’ (’ फॉटक कमीक ोतक)219.िनअम/ िनयम220.<strong>ह</strong>ेक्टेअर/ <strong>ह</strong>ेक्टेयर221.पि<strong>ह</strong>ल अक्षर ढ/ बादक/बीचक ढ़222.ति<strong>ह</strong>ं/ति<strong>ह</strong>ँ/ तिञ/ तैं223.कि<strong>ह</strong>ं/ क<strong>ह</strong>ॴ224.तँइ/ तइँ225.नँइ/ नइँ/ निञ/ नि<strong>ह</strong>226.<strong>ह</strong>ै/ <strong>ह</strong>ए227.छिञ/ छै/ छैक/छइ228.दृिएँ/ दृियेँ229.आ (come)/ आऽ(conjunction)193


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्230. आ (conjunction)/ आऽ(come)231.कुनो/ कोनो२३२.गेलै<strong>ह</strong>-गेलि<strong>ह</strong>२३३.<strong>ह</strong>ेबाक- <strong>ह</strong>ोएबाक२३४.केलौँ- कएलौँ- कएल<strong>ह</strong>ुँ२३५.िकछु न िकछ- िकछु ने िकछु२३६.के<strong>ह</strong>ेन- के<strong>ह</strong>न२३७.आऽ (come)-आ (conjunction-and)/आ२३८. <strong>ह</strong>एत-<strong>ह</strong>ैत२३९.घुमेल<strong>ह</strong>ुँ-घुमएल<strong>ह</strong>ुँ२४०.एलाक- अएलाक२४१.<strong>ह</strong>ोिन- <strong>ह</strong>ोइन/<strong>ह</strong>ोि<strong>ह</strong>२४२.ओ-राम ओ यामक बीच(conjunction), ओऽ क<strong>ह</strong>लक (he said)/ओ२४३.की <strong>ह</strong>ए/ कोसी अएली <strong>ह</strong>ए/ की <strong>ह</strong>ै। की <strong>ह</strong>इ२४४.दृिएँ/ दृियेँ२४५.शािमल/ सामेल२४६.तैँ / तँए/ तिञ/ ति<strong>ह</strong>ं२४७.जौँ/ योँ२४८.सभ/ सब२४९.सभक/ सब<strong>ह</strong>क२५०.कि<strong>ह</strong>ं/ क<strong>ह</strong>ॴ२५१.कुनो/ कोनो194


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२५२.फारकती भऽ गेल/ भए गेल/ भय गेल२५३.कुनो/ कोनो२५४.अः/ अ<strong>ह</strong>२५५.जनै/ जनञ२५६.गेलि<strong>ह</strong>/ गेला<strong>ह</strong> (अथर् पिरवतर्न)२५७.केलि<strong>ह</strong>/ कएलि<strong>ह</strong>२५८.लय/ लए (अथर् पिरवतर्न)२५९.कनीक/ कनेक२६०.पठेलि<strong>ह</strong>/ पठओलि<strong>ह</strong>२६१.िनअम/ िनयम२६२.<strong>ह</strong>ेक्टेअर/ <strong>ह</strong>ेक्टेयर२६३.पि<strong>ह</strong>ल अक्षर र<strong>ह</strong>ने ढ/ बीचमे र<strong>ह</strong>ने ढ़२६४.आकारातमे िबकारीक योग उिचत नि<strong>ह</strong>/ अपोोफीक योग फाटक तकनीकी यूनताक पिरचायक ओकर बदला अव<strong>ह</strong>(िबकारी) क योग उिचत२६५.केर/-क/ कऽ/ के२६६.छैि<strong>ह</strong>- छि<strong>ह</strong>२६७.लगैए/ लगैये२६८.<strong>ह</strong>ोएत/ <strong>ह</strong>एत२६९.जाएत/ जएत२७०.आएत/ अएत/ आओत२७१.खाएत/ खएत/ खैत२७२.िपअएबाक/ िपएबाक195


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२७३.शुरु/ शुरु<strong>ह</strong>२७४.शुरु<strong>ह</strong>े/ शुरुए२७५.अएता<strong>ह</strong>/अओता<strong>ह</strong>/ एता<strong>ह</strong>२७६.जाि<strong>ह</strong>/ जाइ/ जै२७७.जाइत/ जैतए/ जइतए२७८.आएल/ अएल२७९.कैक/ कएक२८०.आयल/ अएल/ आएल२८१. जाए/ जै/ जए२८२. नुकएल/ नुकाएल२८३. कठुआएल/ कठुअएल२८४. ताि<strong>ह</strong>/ तै२८५. गायब/ गाएब/ गएब२८६. सकै/ सकए/ सकय२८७.सेरा/सरा/ सराए (भात सेरा गेल)२८८.क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>ी/<strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ी/ क<strong>ह</strong>ैत छल<strong>ह</strong>ुँ/ क<strong>ह</strong>ै छल<strong>ह</strong>ुँ- एि<strong>ह</strong>ना चलैत/ पढ़ैत (पढ़ै-पढ़ैत अथर् कखनो काल पिरवितर्त)-आर बुझै/ बुझैत(बुझै/ बुझैत छी, मुदा बुझैत-बुझैत)/ सकैत/ सकै। करैत/ करै। दै/ दैत। छैक/ छै। बचलै/ बचलैक। रखबा/ रखबाक । िबनु/िबन। राितक/ रातुक२८९. दुआरे/ ारे२९०.भेिट/ भेट२९१. खन/ खुना (भोर खन/ भोर खुना)२९२.तक/ धिर२९३.गऽ/गै (meaning different-जनबै गऽ)196


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२९४.सऽ/ सँ (मुदा दऽ, लऽ)२९५.व,(तीन अक्षरक मेल बदला पुनरुिक्तक एक आ एकटा दोसरक उपयोग) आिदक बदला व आिद। म<strong>ह</strong>व/ म<strong>ह</strong>व/ कत/क आिदमे संयुक्तक कोनो आवयकता मैिथलीमे नि<strong>ह</strong> अिछ। वक्तय२९६.बेसी/ बेशी२९७.बाला/वाला बला/ वला (र<strong>ह</strong>ैबला)२९८.वाली/ (बदलएवाली)२९९.वा/ वात300. अतरिय/ अतरीय३०१. लेमए/ लेबए३०२.लमछुरका, नमछुरका३०२.लागै/ लगै (भेटैत/ भेटै)३०३.लागल/ लगल३०४.<strong>ह</strong>बा/ <strong>ह</strong>वा३०५.राखलक/ रखलक३०६.आ (come)/ आ (and)३०७. पाताप/ पााप३०८. ऽ केर यव<strong>ह</strong>ार शदक अतमे मा, यथासंभव बीचमे नि<strong>ह</strong>।३०९.क<strong>ह</strong>ैत/ क<strong>ह</strong>ै३१०. र<strong>ह</strong>ए (छल)/ र<strong>ह</strong>ै (छलै) (meaning different)३११.तागित/ ताकित३१२.खराप/ खराब३१३.बोइन/ बोिन/ बोइिन३१४.जािठ/ जाइठ३१५.कागज/ कागच197


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३१६.िगरै (meaning different- swallow)/ िगरए (खसए)३१७.रािय/ राीयउच्चारण िनदश:दत न क उच्चारणमे दाँतमे जी<strong>ह</strong> सटत- जेना बाजू नाम , मुदा ण क उच्चारणमे जी<strong>ह</strong> मूधमे सटत (नि<strong>ह</strong> सटैए तँ उच्चारण दोषअिछ)- जेना बाजू गणेश। तालय शमे जी<strong>ह</strong> तालुसँ , षमे मूधसँ आ दत समे दाँतसँ सटत। िनशाँ, सभ आ शोषण बािज कऽ<strong>दे</strong>खू। मैिथलीमे ष केँ वैिदक संकृत जेकाँ ख से<strong>ह</strong>ो उच्चिरत कएल जाइत अिछ, जेना वष, दोष। य अनेको थानपर ज जेकाँउच्चिरत <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ ण ड़ जेकाँ (यथा संयोग आ गणेश संजोग आ गड़ेस उच्चिरत <strong>ह</strong>ोइत अिछ)। मैिथलीमे व क उच्चारण ब,श क उच्चारण स आ य क उच्चारण ज से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत अिछ।ओि<strong>ह</strong>ना व इ बेशीकाल मैिथलीमे पि<strong>ह</strong>ने बाजल जाइत अिछ कारण <strong>दे</strong>वनागरीमे आ िमिथलाक्षरमे व इ अक्षरक पि<strong>ह</strong>ने िलखलोजाइत आ बाजलो जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। कारण जे ि<strong>ह</strong>दीमे एकर दोषपूणर् उच्चारण <strong>ह</strong>ोइत अिछ (िलखल तँ पि<strong>ह</strong>ने जाइत अिछ मुदा बाजलबादमे जाइत अिछ), से िशक्षा पितक दोषक कारण <strong>ह</strong>म सभ ओकर उच्चारण दोषपूणर् ढंगसँ कऽ र<strong>ह</strong>ल छी।अिछ- अ इ छ ऐछछिथ- छ इ थ – छैथप<strong>ह</strong>ुँिच- प <strong>ह</strong>ुँ इ चआब अ आ इ ई ए ऐ ओ औ अं अः ऋ एि<strong>ह</strong> सभ लेल माा से<strong>ह</strong>ो अिछ, मुदा एि<strong>ह</strong>मे ई ऐ ओ औ अं अः ऋ केँ संयुक्ताक्षररूपमे गलत रूपमे युक्त आ उच्चिरत कएल जाइत अिछ। जेना ऋ केँ री रूपमे उच्चिरत करब। आ <strong>दे</strong>िखयौ- एि<strong>ह</strong> लेल <strong>दे</strong>िखऔक योग अनुिचत। मुदा <strong>दे</strong>िखऐ लेल <strong>दे</strong>िखयै अनुिचत। क् सँ <strong>ह</strong>् धिर अ सिमिलत भेलासँ क सँ <strong>ह</strong> बनैत अिछ, मुदा उच्चारणकाल <strong>ह</strong>लत युक्त शदक अतक उच्चारणक वृि बढ़ल अिछ, मुदा <strong>ह</strong>म जखन मनोजमे ज् अतमे बजैत छी, तखनो पुरनकालोककेँ बजैत सुनबि<strong>ह</strong>- मनोजऽ, वातवमे ओ अ युक्त ज् = ज बजै छिथ।फेर ज्ञ अिछ ज् आ ञ क संयुक्त मुदा गलत उच्चारण <strong>ह</strong>ोइत अिछ- ग्य। ओि<strong>ह</strong>ना क्ष अिछ क् आ ष क संयुक्त मुदा उच्चारण<strong>ह</strong>ोइत अिछ छ। फेर श् आ र क संयुक्त अिछ ( जेना िमक) आ स् आ र क संयुक्त अिछ (जेना िम)। भेल त+र।उच्चारणक ऑिडयो फाइल <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आकइव http://www.videha.co.in/ पर उपलध अिछ। फेर केँ / सँ / पर पूवर् अक्षरसँसटा कऽ िलखू मुदा तँ/ के/ कऽ <strong>ह</strong>टा कऽ। एि<strong>ह</strong>मे सँ मे पि<strong>ह</strong>ल सटा कऽ िलखू आ बादबला <strong>ह</strong>टा कऽ। अंकक बाद टा िलखूसटा कऽ मुदा अय ठाम टा िलखू <strong>ह</strong>टा कऽ– जेना छ<strong>ह</strong>टा मुदा सभ टा। फेर ६अ म सातम िलखू- छठम सातम नि<strong>ह</strong>। घरबलामेबला मुदा घरवालीमे वाली युक्त करू।र<strong>ह</strong>ए- र<strong>ह</strong>ै मुदा सकैए (उच्चारण सकै-ए)।मुदा कखनो काल र<strong>ह</strong>ए आ र<strong>ह</strong>ै मे अथर् िभता से<strong>ह</strong>ो, जेना से कमो जग<strong>ह</strong>मे पािकर्ंग करबाक अयास र<strong>ह</strong>ै ओकरा। पुछलापर पतालागल जे ढुनढुन नाा ई ाइवर कनाट लेसक पािकर्ंगमे काज करैत र<strong>ह</strong>ए।198


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्छलै, छलए मे से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क भेल। छलए क उच्चारण छल-ए से<strong>ह</strong>ो।संयोगने- (उच्चारण संजोगने)केँ/ के / कऽकेर- क (केर क योग नि<strong>ह</strong> करू )क (जेना रामक) –रामक आ संगे (उच्चारण राम के / राम कऽ से<strong>ह</strong>ो)सँ- सऽचिबदु आ अनुवार- अनुवारमे कंठ धिरक योग <strong>ह</strong>ोइत अिछ मुदा चिबदुमे नि<strong>ह</strong>। चिबदुमे कनेक एकारक से<strong>ह</strong>ो उच्चारण<strong>ह</strong>ोइत अिछ- जेना रामसँ- (उच्चारण राम सऽ) रामकेँ- (उच्चारण राम कऽ/ राम के से<strong>ह</strong>ो)।केँ जेना रामकेँ भेल ि<strong>ह</strong>दीक को (राम को)- राम को= रामकेँक जेना रामक भेल ि<strong>ह</strong>दीक का ( राम का) राम का= रामककऽ जेना जा कऽ भेल ि<strong>ह</strong>दीक कर ( जा कर) जा कर= जा कऽसँ भेल ि<strong>ह</strong>दीक से (राम से) राम से= रामसँसऽ तऽ त केर एि<strong>ह</strong> सभक योग अवांिछत।के दोसर अथँ युक्त भऽ सकैए- जेना के क<strong>ह</strong>लक?निञ, नि<strong>ह</strong>, नै, नइ, नँइ, नइँ एि<strong>ह</strong> सभक उच्चारण- नैव क बदलामे व जेना म<strong>ह</strong>वपूणर् (म<strong>ह</strong>वपूणर् नि<strong>ह</strong>) जतए अथर् बदिल जाए ओति<strong>ह</strong> मा तीन अक्षरक संयुक्ताक्षरक योग उिचत।सपित- उच्चारण स प इ त (सपि नि<strong>ह</strong>- कारण स<strong>ह</strong>ी उच्चारण आसानीसँ सभव नि<strong>ह</strong>)। मुदा सवम (सवतम नि<strong>ह</strong>)।रािय (राीय नि<strong>ह</strong>)सकैए/ सकै (अथर् पिरवतर्न)पोछैले/पोछैए/ पोछए/ (अथर् पिरवतर्न)199


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पोछए/ पोछैओ लोकिन ( <strong>ह</strong>टा कऽ, ओ मे िबकारी नि<strong>ह</strong>)ओइ/ ओि<strong>ह</strong>ओि<strong>ह</strong>ले/ ओि<strong>ह</strong> लेलजएबेँ/ बैसबेँपँचभइयाँ<strong>दे</strong>िखयौक (<strong>दे</strong>िखऔक बि<strong>ह</strong>- ति<strong>ह</strong>ना अ मे व आ दीघर्क मााक योग अनुिचत)जकाँ/ जेकाँतँइ/ तैँ<strong>ह</strong>ोएत/ <strong>ह</strong>एतनिञ/ नि<strong>ह</strong>/ नँइ/ नइँसौँसेबड़/ बड़ी (झोराओल)गाए (गाइ नि<strong>ह</strong>)र<strong>ह</strong>लेँ/ पि<strong>ह</strong>रतैँ<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴ/ अ<strong>ह</strong>ॴसब - सभसब<strong>ह</strong>क - सभ<strong>ह</strong>कधिर - तकगप- बातबूझब - समझबबुझल<strong>ह</strong>ुँ - समझल<strong>ह</strong>ुँ200


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>मरा आर - <strong>ह</strong>म सभआिक- आ िकसकैछ/ करैछ (गमे योगक आवयकता नि<strong>ह</strong>)मे केँ सँ पर (शदसँ सटा कऽ) तँ कऽ धऽ दऽ (शदसँ <strong>ह</strong>टा कऽ) मुदा दूटा वा बेशी <strong>िव</strong>भिक्त संग र<strong>ह</strong>लापर पि<strong>ह</strong>ल <strong>िव</strong>भिक्त टाकेँसटाऊ।एकटा दूटा (मुदा कैक टा)िबकारीक योग शदक अतमे, बीचमे अनावयक रूपेँ नि<strong>ह</strong>। आकारात आ अतमे अ क बाद िबकारीक योग नि<strong>ह</strong> (जेना िदअ,आ )अपोोफीक योग िबकारीक बदलामे करब अनुिचत आ मा फॉटक तकनीकी यूनताक पिरचायक)- ओना िबकारीक संकृत रूपऽ अव<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ आ वतर्नी आ उच्चारण दुनू ठाम एकर लोप र<strong>ह</strong>ैत अिछ/ रि<strong>ह</strong> सकैत अिछ (उच्चारणमे लोप रि<strong>ह</strong>तेअिछ)। मुदा अपोोफी से<strong>ह</strong>ो अंेजीमे पसेिसव केसमे <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ ेंचमे शदमे जतए एकर योग <strong>ह</strong>ोइत अिछ जेना raisond’etre एतए से<strong>ह</strong>ो एकर उच्चारण रैजौन डेटर <strong>ह</strong>ोइत अिछ, माने अपोॉफी अवकाश नि<strong>ह</strong> दैत अिछ वरन जोड़ैत अिछ, से एकरयोग िबकारीक बदला <strong>दे</strong>नाइ तकनीकी रूपेँ से<strong>ह</strong>ो अनुिचत)।अइमे, एि<strong>ह</strong>मेजइमे, जाि<strong>ह</strong>मेएखन/ अखन/ अइखनकेँ (के नि<strong>ह</strong>) मे (अनुवार रि<strong>ह</strong>त)भऽमेदऽतँ (तऽ त नि<strong>ह</strong>)सँ ( सऽ स नि<strong>ह</strong>)गाछ तरगाछ लग201


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्साँझ खनजो (जो go, करै जो do)३.नेपाल आ भारतक मैिथली भाषा-वैज्ञािनक लोकिन ारा बनाओल मानक शैली1.नेपालक मैिथली भाषा वैज्ञािनक लोकिन ारा बनाओल मानक उच्चारण आ लेखन शैली(भाषाशाी डा. रामावतार यादवक धारणाकेँ पूणर् रूपसँ स लऽ िनधिरत)मैिथलीमे उच्चारण तथा लेखन१.पचमाक्षर आ अनुवार: पचमाक्षरातगर्त ङ, ञ, ण, न एवं म अबैत अिछ। संकृत भाषाक अनुसार शदक अतमे जाि<strong>ह</strong>वगर्क अक्षर र<strong>ह</strong>ैत अिछ ओ<strong>ह</strong>ी वगर्क पचमाक्षर अबैत अिछ। जेना-अ (क वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ङ् आएल अिछ।)पच (च वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ञ् आएल अिछ।)खड (ट वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ण् आएल अिछ।)सिध (त वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे न् आएल अिछ।)खभ (प वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे म् आएल अिछ।)उपयुर्क्त बात मैिथलीमे कम <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। पचमाक्षरक बदलामे अिधकांश जग<strong>ह</strong>पर अनुवारक योग <strong>दे</strong>खल जाइछ। जेना-अंक, पंच, खंड, संिध, खंभ आिद। याकरण<strong>िव</strong>द पिडत गो<strong>िव</strong>द झाक क<strong>ह</strong>ब छिन जे कवगर्, चवगर् आ टवगर्सँ पूवर् अनुवारिलखल जाए तथा तवगर् आ पवगर्सँ पूवर् पचमाक्षरे िलखल जाए। जेना- अंक, चंचल, अंडा, अत तथा कपन। मुदा ि<strong>ह</strong>दीकिनकट र<strong>ह</strong>ल आधुिनक लेखक एि<strong>ह</strong> बातकेँ नि<strong>ह</strong> मानैत छिथ। ओ लोकिन अत आ कपनक जग<strong>ह</strong>पर से<strong>ह</strong>ो अंत आ कंपन िलखैत<strong>दे</strong>खल जाइत छिथ।नवीन पित िकछु सु<strong>िव</strong>धाजनक अवय छैक। िकएक तँ एि<strong>ह</strong>मे समय आ थानक बचत <strong>ह</strong>ोइत छैक। मुदा कतोक बेर <strong>ह</strong>तलेखनवा मुणमे अनुवारक छोट सन िबदु प नि<strong>ह</strong> भेलासँ अथर्क अनथर् <strong>ह</strong>ोइत से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। अनुवारक योगमेउच्चारण-दोषक सभावना से<strong>ह</strong>ो ततबए <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। एतदथर् कसँ लऽ कऽ पवगर् धिर पचमाक्षरेक योग करब उिचतअिछ। यसँ लऽ कऽ ज्ञ धिरक अक्षरक स अनुवारक योग करबामे कत<strong>ह</strong>ु कोनो <strong>िव</strong>वाद नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल जाइछ।202


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.ढ आ ढ़ : ढ़क उच्चारण “र् <strong>ह</strong>”जकाँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ। अतः जतऽ “र् <strong>ह</strong>”क उच्चारण <strong>ह</strong>ो ओतऽ मा ढ़ िलखल जाए। आन ठामखाली ढ िलखल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। जेना-ढ = ढाकी, ढेकी, ढीठ, ढेउआ, ढ, ढेरी, ढाकिन, ढाठ आिद।ढ़ = पढ़ाइ, बढ़ब, गढ़ब, मढ़ब, बुढ़बा, साँढ़, गाढ़, रीढ़, चाँढ़, सीढ़ी, पीढ़ी आिद।उपयुर्क्त शद सभकेँ <strong>दे</strong>खलासँ ई प <strong>ह</strong>ोइत अिछ जे साधारणतया शदक शुरूमे ढ आ मय तथा अतमे ढ़ अबैत अिछ। इए<strong>ह</strong>िनयम ड आ ड़क सदभर् से<strong>ह</strong>ो लागू <strong>ह</strong>ोइत अिछ।३.व आ ब : मैिथलीमे “व”क उच्चारण ब कएल जाइत अिछ, मुदा ओकरा ब रूपमे नि<strong>ह</strong> िलखल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। जेना- उच्चारण: बैनाथ, िबा, नब, <strong>दे</strong>बता, िबणु, बंश, बदना आिद। एि<strong>ह</strong> सभक थानपर मशः वैनाथ, <strong>िव</strong>ा, नव, <strong>दे</strong>वता, <strong>िव</strong>णु, वंश,वदना िलखबाक चा<strong>ह</strong>ी। सामायतया व उच्चारणक लेल ओ योग कएल जाइत अिछ। जेना- ओकील, ओज<strong>ह</strong> आिद।४.य आ ज : कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु “य”क उच्चारण “ज”जकाँ करैत <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ, मुदा ओकरा ज नि<strong>ह</strong> िलखबाक चा<strong>ह</strong>ी।उच्चारणमे यज्ञ, जिद, जमुना, जुग, जाबत, जोगी, जदु, जम आिद क<strong>ह</strong>ल जाएबला शद सभकेँ मशः यज्ञ, यिद, यमुना, युग,यावत, योगी, यदु, यम िलखबाक चा<strong>ह</strong>ी।५.ए आ य : मैिथलीक वतर्नीमे ए आ य दुनू िलखल जाइत अिछ।ाचीन वतर्नी- कएल, जाए, <strong>ह</strong>ोएत, माए, भाए, गाए आिद।नवीन वतर्नी- कयल, जाय, <strong>ह</strong>ोयत, माय, भाय, गाय आिद।सामायतया शदक शुरूमे ए मा अबैत अिछ। जेना एि<strong>ह</strong>, एना, एकर, ए<strong>ह</strong>न आिद। एि<strong>ह</strong> शद सभक थानपर यि<strong>ह</strong>, यना, यकर,य<strong>ह</strong>न आिदक योग नि<strong>ह</strong> करबाक चा<strong>ह</strong>ी। यिप मैिथलीभाषी थारू सि<strong>ह</strong>त िकछु जाितमे शदक आरभोमे “ए”केँ य कि<strong>ह</strong> उच्चारणकएल जाइत अिछ।ए आ “य”क योगक सदभर्मे ाचीने पितक अनुसरण करब उपयुक्त मािन एि<strong>ह</strong> पुतकमे ओकरे योग कएल गेल अिछ। िकएकतँ दुनूक लेखनमे कोनो स<strong>ह</strong>जता आ दुरू<strong>ह</strong>ताक बात नि<strong>ह</strong> अिछ। आ मैिथलीक सवर्साधारणक उच्चारण-शैली यक अपेक्षा एसँ बेसीिनकट छैक। खास कऽ कएल, <strong>ह</strong>एब आिद कितपय शदकेँ कैल, <strong>ह</strong>ैब आिद रूपमे कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु िलखल जाएब से<strong>ह</strong>ो “ए”क योगकेँबेसी समीचीन मािणत करैत अिछ।203


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्६.ि<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु तथा एकार, ओकार : मैिथलीक ाचीन लेखन-परपरामे कोनो बातपर बल दैत काल शदक पाछाँ ि<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु लगाओल जाइतछैक। जेना- <strong>ह</strong>ुनकि<strong>ह</strong>, अपन<strong>ह</strong>ु, ओकर<strong>ह</strong>ु, तकालि<strong>ह</strong>, चोि<strong>ह</strong>, आन<strong>ह</strong>ु आिद। मुदा आधुिनक लेखनमे ि<strong>ह</strong>क थानपर एकार एवं <strong>ह</strong>ुकथानपर ओकारक योग करैत <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। जेना- <strong>ह</strong>ुनके, अपनो, तकाले, चोे, आनो आिद।७.ष तथा ख : मैिथली भाषामे अिधकांशतः षक उच्चारण ख <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जेना- षय (खड़य), षोडशी (खोड़शी), षकोण(खटकोण), वृषेश (वृखेश), सतोष (सतोख) आिद।८.विन-लोप : िनिलिखत अवथामे शदसँ विन-लोप भऽ जाइत अिछ:(क) ियावयी यय अयमे य वा ए लुत भऽ जाइत अिछ। ओि<strong>ह</strong>मे सँ पि<strong>ह</strong>ने अक उच्चारण दीघर् भऽ जाइत अिछ। ओकर आगाँलोप-सूचक िच वा <strong>िव</strong>कारी (’ / ऽ) लगाओल जाइछ। जेना-पूणर् रूप : पढ़ए (पढ़य) गेला<strong>ह</strong>, कए (कय) लेल, उठए (उठय) पड़तौक।अपूणर् रूप : पढ़’ गेला<strong>ह</strong>, क’ लेल, उठ’ पड़तौक।पढ़ऽ गेला<strong>ह</strong>, कऽ लेल, उठऽ पड़तौक।(ख) पूवर्कािलक कृत आय (आए) ययमे य (ए) लुत भऽ जाइछ, मुदा लोप-सूचक <strong>िव</strong>कारी नि<strong>ह</strong> लगाओल जाइछ। जेना-पूणर् रूप : खाए (य) गेल, पठाय (ए) <strong>दे</strong>ब, न<strong>ह</strong>ाए (य) अएला<strong>ह</strong>।अपूणर् रूप : खा गेल, पठा <strong>दे</strong>ब, न<strong>ह</strong>ा अएला<strong>ह</strong>।(ग) ी यय इक उच्चारण ियापद, संज्ञा, ओ <strong>िव</strong>शेषण तीनूमे लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप : दोसिर मािलिन चिल गेिल।अपूणर् रूप : दोसर मािलन चिल गेल।(घ) वतर्मान कृदतक अितम त लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप : पढ़ैत अिछ, बजैत अिछ, गबैत अिछ।अपूणर् रूप : पढ़ै अिछ, बजै अिछ, गबै अिछ।(ङ) ियापदक अवसान इक, उक, ऐक तथा <strong>ह</strong>ीकमे लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप: िछयौक, िछयैक, छ<strong>ह</strong>ीक, छौक, छैक, अिबतैक, <strong>ह</strong>ोइक।204


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अपूणर् रूप : िछयौ, िछयै, छ<strong>ह</strong>ी, छौ, छै, अिबतै, <strong>ह</strong>ोइ।(च) ियापदीय यय <strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु तथा <strong>ह</strong>कारक लोप भऽ जाइछ। जेना-पूणर् रूप : छि<strong>ह</strong>, क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>, क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ, गेल<strong>ह</strong>, नि<strong>ह</strong>।अपूणर् रूप : छिन, क<strong>ह</strong>लिन, क<strong>ह</strong>लौँ, गेलऽ, नइ, निञ, नै।९.विन थानातरण : कोनो-कोनो वर-विन अपना जग<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>िट कऽ दोसर ठाम चिल जाइत अिछ। खास कऽ व इ आ उकसबधमे ई बात लागू <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मैिथलीकरण भऽ गेल शदक मय वा अतमे जँ व इ वा उ आबए तँ ओकर विनथानातिरत भऽ एक अक्षर आगाँ आिब जाइत अिछ। जेना- शिन (शइन), पािन (पाइन), दािल ( दाइल), मािट (माइट), काछु(काउछ), मासु (माउस) आिद। मुदा तसम शद सभमे ई िनअम लागू नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जेना- रिमकेँ रइम आ सुधांशुकेँसुधाउंस नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जा सकैत अिछ।१०.<strong>ह</strong>लत(्)क योग : मैिथली भाषामे सामायतया <strong>ह</strong>लत (्)क आवयकता नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। कारण जे शदक अतमे अउच्चारण नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मुदा संकृत भाषासँ जि<strong>ह</strong>नाक ति<strong>ह</strong>ना मैिथलीमे आएल (तसम) शद सभमे <strong>ह</strong>लत योग कएल जाइतअिछ। एि<strong>ह</strong> पोथीमे सामायतया सपूणर् शदकेँ मैिथली भाषा सबधी िनअम अनुसार <strong>ह</strong>लत<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ीन राखल गेल अिछ। मुदा याकरणसबधी योजनक लेल अयावयक थानपर कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु <strong>ह</strong>लत <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। तुत पोथीमे मिथली लेखनक ाचीन आ नवीनदुनू शैलीक सरल आ समीचीन पक्ष सभकेँ समेिट कऽ वणर्-<strong>िव</strong>यास कएल गेल अिछ। थान आ समयमे बचतक सि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>त-लेखनतथा तकनीकी दृिसँ से<strong>ह</strong>ो सरल <strong>ह</strong>ोबऽबला ि<strong>ह</strong>साबसँ वणर्-<strong>िव</strong>यास िमलाओल गेल अिछ। वतर्मान समयमे मैिथली मातृभाषी पयर्तकेँआन भाषाक मायमसँ मैिथलीक ज्ञान लेबऽ पिड़ र<strong>ह</strong>ल पिरेयमे लेखनमे स<strong>ह</strong>जता तथा एकरूपतापर यान <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। तखनमैिथली भाषाक मूल <strong>िव</strong>शेषता सभ कुिठत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइक, ता<strong>ह</strong>ू िदस लेखक-मडल सचेत अिछ। िस भाषाशाी डा. रामावतारयादवक क<strong>ह</strong>ब छिन जे सरलताक अनुसधानमे ए<strong>ह</strong>न अवथा िक<strong>ह</strong>ु ने आबऽ <strong>दे</strong>बाक चा<strong>ह</strong>ी जे भाषाक <strong>िव</strong>शेषता छाँ<strong>ह</strong>मे पिड जाए।-(भाषाशाी डा. रामावतार यादवक धारणाकेँ पूणर् रूपसँ स लऽ िनधिरत)2. मैिथली अकादमी, पटना ारा िनधिरत मैिथली लेखन-शैली1. जे शद मैिथली-साि<strong>ह</strong>यक ाचीन कालसँ आइ धिर जाि<strong>ह</strong> वर्नीमे चिलत अिछ, से सामायतः ताि<strong>ह</strong> वर्नीमे िलखल जाय-उदा<strong>ह</strong>रणाथर्-ाएखनठामजकर, तकरतिनकर205


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अिछअाअखन, अखिन, एखेन, अखनीिठमा, िठना, ठमाजेकर, तेकरितनकर। (वैकिपक रूपेँ ा)ऐछ, अि<strong>ह</strong>, ए।2. िनिलिखत तीन कारक रूप वैकिपकतया अपनाओल जाय: भऽ गेल, भय गेल वा भए गेल। जा र<strong>ह</strong>ल अिछ, जाय र<strong>ह</strong>लअिछ, जाए र<strong>ह</strong>ल अिछ। कर’ गेला<strong>ह</strong>, वा करय गेला<strong>ह</strong> वा करए गेला<strong>ह</strong>।3. ाचीन मैिथलीक ‘<strong>ह</strong>’ विनक थानमे ‘न’ िलखल जाय सकैत अिछ यथा क<strong>ह</strong>लिन वा क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>।4. ‘ऐ’ तथा ‘औ’ ततय िलखल जाय जत’ पतः ‘अइ’ तथा ‘अउ’ सदृश उच्चारण इ <strong>ह</strong>ो। यथा- <strong>दे</strong>खैत, छलैक, बौआ, छौकइयािद।5. मैिथलीक िनिलिखत शद एि<strong>ह</strong> रूपे युक्त <strong>ह</strong>ोयत: जै<strong>ह</strong>, सै<strong>ह</strong>, इए<strong>ह</strong>, ओऐ<strong>ह</strong>, लै<strong>ह</strong> तथा दै<strong>ह</strong>।6. र्व इकारांत शदमे ‘इ’ के लुत करब सामायतः अा िथक। यथा- ा <strong>दे</strong>िख आब<strong>ह</strong>, मािलिन गेिल (मनुय मामे)।7. वतं व ‘ए’ वा ‘य’ ाचीन मैिथलीक उरण आिदमे तँ यथावत राखल जाय, िकंतु आधुिनक योगमे वैकिपक रूपेँ ‘ए’ वा‘य’ िलखल जाय। यथा:- कयल वा कएल, अयला<strong>ह</strong> वा अएला<strong>ह</strong>, जाय वा जाए इयािद।8. उच्चारणमे दू वरक बीच जे ‘य’ विन वतः आिब जाइत अिछ तकरा लेखमे थान वैकिपक रूपेँ <strong>दे</strong>ल जाय। यथा- धीआ,अढ़ैआ, <strong>िव</strong>आ<strong>ह</strong>, वा धीया, अढ़ैया, िबया<strong>ह</strong>।9. सानुनािसक वतं वरक थान यथासंभव ‘ञ’ िलखल जाय वा सानुनािसक वर। यथा:- मैञा, किनञा, िकरतिनञा वा मैआँ,किनआँ, िकरतिनआँ।10. कारकक <strong>िव</strong>भिक्क िनिलिखत रूप ा:- <strong>ह</strong>ाथकेँ, <strong>ह</strong>ाथसँ, <strong>ह</strong>ाथेँ, <strong>ह</strong>ाथक, <strong>ह</strong>ाथमे। ’मे’ मे अनुवार सवर्था याय िथक।‘क’ क वैकिपक रूप ‘केर’ राखल जा सकैत अिछ।11. पूवर्कािलक ियापदक बाद ‘कय’ वा ‘कए’ अयय वैकिपक रूपेँ लगाओल जा सकैत अिछ। यथा:- <strong>दे</strong>िख कय वा <strong>दे</strong>िखकए।12. माँग, भाँग आिदक थानमे माङ, भाङ इयािद िलखल जाय।13. अर् ‘न’ ओ अर् ‘म’ क बदला अनुसार नि<strong>ह</strong> िलखल जाय, िकंतु छापाक सु<strong>िव</strong>धाथर् अर् ‘ङ’ , ‘ञ’, तथा ‘ण’ क बदलाअनुवारो िलखल जा सकैत अिछ। यथा:- अ, वा अंक, अचल वा अंचल, कठ वा कंठ।206


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्14. <strong>ह</strong>लंत िच िनअमतः लगाओल जाय, िकंतु <strong>िव</strong>भिक्तक संग अकारांत योग कएल जाय। यथा:- ीमान्, िकंतु ीमानक।15. सभ एकल कारक िच शदमे सटा क’ िलखल जाय, <strong>ह</strong>टा क’ नि<strong>ह</strong>, संयुक्त <strong>िव</strong>भिक्तक <strong>ह</strong>ेतु फराक िलखल जाय, यथा घरपरक।16. अनुनािसककेँ चिबदु ारा यक्त कयल जाय। परंतु मुणक सु<strong>िव</strong>धाथर् ि<strong>ह</strong> समान जिटल माापर अनुवारक योगचिबदुक बदला कयल जा सकैत अिछ। यथा- ि<strong>ह</strong>ँ केर बदला ि<strong>ह</strong>ं।17. पूणर् <strong>िव</strong>राम पासीसँ ( । ) सूिचत कयल जाय।18. समत पद सटा क’ िलखल जाय, वा <strong>ह</strong>ाइफेनसँ जोिड़ क’ , <strong>ह</strong>टा क’ नि<strong>ह</strong>।19. िलअ तथा िदअ शदमे िबकारी (ऽ) नि<strong>ह</strong> लगाओल जाय।20. अंक <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे राखल जाय।21.िकछु विनक लेल नवीन िच<strong>ह</strong> बनबाओल जाय। जा' ई नि<strong>ह</strong> बनल अिछ ताबत एि<strong>ह</strong> दुनू विनक बदला पूवर्वत् अय/ आय/अए/ आए/ आओ/ अओ िलखल जाय। आिक ऎ वा ऒ सँ यक्त कएल जाय।<strong>ह</strong>./- गो<strong>िव</strong>द झा ११/८/७६ ीकात ठाकुर ११/८/७६ सुरे झा "सुमन" ११/०८/७६8.VIDEHA FOR NON RESIDENTS8.1.NAAGPHAANS-PART_XVI-Maithili novel written byDr.Shefalika Verma-Translated by Dr.Rajiv Kumar Verma and Dr.Jaya Verma, AssociateProfessors, Delhi University, Delhi207


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्8.2.1.Original Poem in Maithili by Kalikant Jha "Buch" Translated intoEnglish by Jyoti Jha Chaudhary 2.Original Poem in Maithili by GajendraThakur Translated into English byJyoti Jha ChaudharyDATE-LIST (year- 2010-11)(१४१८ साल)Marriage Days:Nov.2010- 19Dec.2010- 3,8January 2011- 17, 21, 23, 24, 26, 27, 28 31Feb.2011- 3, 4, 7, 9, 18, 20, 24, 25, 27, 28March 2011- 2, 7May 2011- 11, 12, 13, 18, 19, 20, 22, 23, 29, 30June 2011- 1, 2, 3, 8, 9, 10, 12, 13, 19, 20, 26, 29Upanayana Days:February 2011- 8March 2011- 7May 2011- 12, 13June 2011- 6, 12208


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Dviragaman Din:November 2010- 19, 22, 25, 26December 2010- 6, 8, 9, 10, 12February 2011- 20, 21March 2011- 6, 7, 9, 13April 2011- 17, 18, 22May 2011- 5, 6, 8, 13Mundan Din:November 2010- 24, 26December 2010- 10, 17February 2011- 4, 16, 21March 2011- 7, 9April 2011- 22May 2011- 6, 9, 19June 2011- 3, 6, 10, 20FESTIVALS OF MITHILAMauna Panchami-31 JulySomavati Amavasya Vrat- 1 AugustMadhushravani-12 AugustNag Panchami- 14 AugustRaksha Bandhan- 24 Aug209


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Krishnastami- 01 SeptemberKushi Amavasya- 08 SeptemberHartalika Teej- 11 SeptemberChauthChandra-11 SeptemberVishwakarma Pooja- 17 SeptemberKarma Dharma Ekadashi-19 SeptemberIndra Pooja Aarambh- 20 SeptemberAnant Caturdashi- 22 SepAgastyarghadaan- 23 SepPitri Paksha begins- 24 SepJimootavahan Vrata/ Jitia-30 SepMatri Navami- 02 OctoberKalashsthapan- 08 OctoberBelnauti- 13 OctoberPatrika Pravesh- 14 OctoberMahastami- 15 OctoberMaha Navami - 16-17 OctoberVijaya Dashami- 18 OctoberKojagara- 22 OctDhanteras- 3 NovemberDiyabati, shyama pooja- 5 NovemberAnnakoota/ Govardhana Pooja-07 November210


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Bhratridwitiya/ Chitragupta Pooja-08 NovemberChhathi- -12 NovemberAkshyay Navami- 15 NovemberDevotthan Ekadashi- 17 NovemberKartik Poornima/ Sama Bisarjan- 21 NovShaa. ravivratarambh- 21 NovemberNavanna parvan- 24 -26 NovemberVivaha Panchmi- 10 DecemberNaraknivaran chaturdashi- 01 FebruaryMakara/ Teela Sankranti-15 JanBasant Panchami/ Saraswati Pooja- 08 FebruaqryAchla Saptmi- 10 FebruaryMahashivaratri-03 MarchHolikadahan-Fagua-19 MarchHoli-20 MarVaruni Yoga- 31 Marchva.navaratrarambh- 4 Aprilvaa. Chhathi vrata- 9 AprilRam Navami- 12 AprilMesha Sankranti-Satuani-14 AprilJurishital-15 AprilSomavati Amavasya Vrata- 02 May211


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Ravi Brat Ant- 08 MayAkshaya Tritiya-06 MayJanaki Navami- 12 MayVat Savitri-barasait- 01 JuneGanga Dashhara-11 JuneJagannath Rath Yatra- 3 JulyHari Sayan Ekadashi- 11 JulAashadhi Guru Poornima-15 JulNAAGPHAANS- Maithili novel written byDr. Shefalika Verma in 2004- Arushi AditiSanskriti Publication, Patna- Translated byDr. Rajiv Kumar Verma andDr. Jaya Verma- Associate Professors, Delhi University, Delhi.NAAGPHAANSXVI212


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Dhara continued smiling throughout the night. She dreamt of two birds happilychirping and pecking together. Manjul’s letter energized her – her tired andcharm less life received a new vigor and fillip.Dhara felt comfortable – uneasiness vanished. Manjul’s faith revitalized her –yes, she is destined to meet Simant – she will find out Simant. – Coloredballoons of happiness danced before her dreamy eyes – after such a long wait,she was able to savour some interest and excitement. She felt Simant’s cloudlike love as raining over her.Loitering near seashore in darkness – all of a sudden the sun rays replace thedarkness with light – it is light everywhere – it is invisible god who lights thesun in order to remove the darkness from the world.Who has filled the clouds with water – causing lightening and raining. The starstuddedsky appeared as countless gifts and candle lights from a parent to achild as if celebrating his birthday.Dhara went into deep thought – heaven itself exists on this earth. Weunfortunate mortals convert it into hell through our unfair actions.God has blessed both man and nature with the quality to struggle, to fightback – in desert, watermelons grow, near the salty water of sea grows thecoconut tree containing sweet and pure water.Each man has his own existence – finger prints of human beings never match.Man cannot get more than destined and that is also at a particular time. When213


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्the time will come I am bound to meet Simant – Dhara’s eyes became tearyexpecting the impossible but inevitable to happen.2Time went on – Dhara started counting the seconds, minutes and hours – is itthe endless waiting? At last the wait was over – not for Simant but for Manjul.She arrived here accompanied by Vikalp. Dhara felt happiness everywhere. Itwas the occasion of Rakshabandhan. Kadamba was overjoyed to see both ofthem. His long cherished desire to get rakhi tied by Manjul was to be fulfilled atlast.After Rakshabandhan, all of them decided to move from place to place insearch of Simant – be it England, Scotland, Wales or Northern Ireland, in short,the United Kingdom.214


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्They visited all the important tourist spots in London. Since Simant was fond ofa lavish lifestyle, they also tried to find him at market places such as Harrods,the shops on Regent Street and the boutiques at Beauchamp place. But Simantwas nowhere to be found.They kept on wandering here and there - visiting other important towns such asOxford, Bath, York, the Lake District, Cambridge, Canterbury, Durham,Winchester, and finally reaching Newcastle on Tyne.What happened to Simant? Whether he left England and settled down inScotland.Since Newcastle was nearer to Edinburgh in Scotland, they went there. FromEdinburgh, they traveled to Aberdeen and then to Glasgow. They becamefrustrated and disappointed. Finally they came back to London.Manjul was still confident of meeting her father. Andrew then suggested them tovisit Wales. But Kadamba was not excited as he believed that since Waleslagged England in economic development, his father would have never settledthere. He rejected the suggestion.Dhara was now completely exhausted physically, mentally and emotionally. Shegave up all hopes of meeting Simant in this life.Since Manjul had to go back to Mumbai, she decided to visit Northern Irelandfor a final search for her father, accompanied by Vikalp. However, they visited215


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्just one place i.e. Donegal and returned to London, dazed, shattered anddisappointed.3Where is Simant? – Now only one place was left i.e. the abode of God. Theydecided for Bhagwan Satyanarayan katha followed by Hawan for the well beingof Simant. Through it they expected miracle to happen.TO BE CONCLUDEDNext will be CONCLUDING PART.1.Original Poem in Maithili by Kalikant Jha "Buch" Translated intoEnglish by Jyoti Jha Chaudhary216


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्2.Original Poem in Maithili byJyoti Jha ChaudharyGajendra Thakur Translated into English by1.Original Poem in Maithili by Kalikant Jha "Buch" Translated into English by JyotiJha ChaudharyKalikant Jha "Buch" 1934-2009, Birth place- village Karian, District-Samastipur (Karian is birth place of famous Indian Nyaiyyayik philosopherUdayanacharya), Father Late Pt. Rajkishor Jha was first headmaster of villagemiddle school. Mother Late Kala Devi was housewife. After completingIntermediate education started job block office of Govt. of Bihar.published inMithila Mihir, Mati-pani, Bhakha, and Maithili Akademi magazine.Jyoti Jha Chaudhary, Date of Birth: December 30 1978,Place ofBirth- Belhvar (Madhubani District), Education: Swami Vivekananda MiddleSchool, Tisco Sakchi Girls High School, Mrs KMPM Inter College, IGNOU,ICWAI (COST ACCOUNTANCY); Residence- LONDON, UK; Father- Sh.Shubhankar Jha, Jamshedpur; Mother- Smt. Sudha Jha- Shivipatti. Jyoti receivededitor's choice award from www.poetry.comand her poems were featured in frontpage of www.poetrysoup.com for some period.She learnt Mithila Painting under217


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Ms. Shveta Jha, Basera Institute, Jamshedpur and Fine Arts from Toolika,Sakchi, Jamshedpur (India). Her Mithila Paintings have been displayed by EalingArt Group at Ealing Broadway, London."ARCHIS"- COLLECTION OF MAITHILIHAIKUS AND POEMS.Prayer To The Goddess Saraswati**1**With divine smile in lips, having ultimate intellect, riding swan;Wearing radiant white dress, give me purity; Oh supreme Goddess of all! Giveme wisdom.**2**The lotus with hundred petals enclosing faith,In the pond of this world spreading smell of reverence,Hands holding charming sfatik garland,Oh inherent saint! Make my soul pure.Oh supreme Goddess of all! Give me wisdom.**3**Sitting on the swan of imagination,Foot rested on muddy dynasty of beauty,Sailing in sky, singing the divine lyrics,Remove my vocal inertia.Oh supreme Goddess of all! Give me wisdom.218


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्**4**Shower holy water of knowledge from your pot,Wipe us with your anchal of affection,Guide us to get nectar of your blessings,Please get off the anger of ages,Oh supreme Goddess of all! Give me wisdom.2.Original Poem in Maithili by Gajendra Thakur Translated into English by JyotiJha ChaudharyJyoti Jha Chaudhary, Date of Birth: December 30 1978,Place of Birth- Belhvar (MadhubaniDistrict), Education: Swami Vivekananda Middle School, Tisco Sakchi Girls High School, MrsKMPM Inter College, IGNOU, ICWAI (COST ACCOUNTANCY); Residence- LONDON, UK;Father- Sh. Shubhankar Jha, Jamshedpur; Mother- Smt. Sudha Jha- Shivipatti. Jyoti receivededitor's choice award from www.poetry.comand her poems were featured in front page ofwww.poetrysoup.com for some period.She learnt Mithila Painting under Ms. Shveta Jha, BaseraInstitute, Jamshedpur and Fine Arts from Toolika, Sakchi, Jamshedpur (India). Her MithilaPaintings have been displayed by Ealing Art Group at Ealing Broadway, London.Gajendra Thakur (b. 1971) is the editor of Maithili ejournal “<strong>Videha</strong>” that can be viewed athttp://www.videha.co.in/ . His poem, story, novel, research articles, epic – all in Maithili languageare lying scattered and is in print in single volume by the title “KurukShetram.” He can bereached at his email: ggajendra@airtelmail.inAt The Beach Of Mahabalipuram219


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्The scene of beach of an endless seaAt Mahabalipuram, heart filled with ecstasyThe Sun-temple with the chariot of the PandavasI saw the isle of the skyWhen salty water went into mouthIt took me by surprise, I floatedI bumped into the wall of wavesAll of my body thrilledHad heard and known about the seaI respired forgetting my heart and bodyThe foreigners disclosed the truthThe Mani guide told me that mysteryThat was given by the Pallav VanshIndian forgot that historyI recalled the temple of AnkorvaatNo sooner the king died, people forgot220


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Swati (stars) diminishedWhen links of history is brokenThe temples under the Caspian SeaWere built by the Indian merchantsNow I am in such conditionWhere boring pump is gift from the AmericansLeave it, why are you lost in there like insaneThe loving wife laughed again and again.VIDEHA MAITHILI SANSKRIT TUTOR- XXXIIसंकृत िशक्षा च मैिथली िशक्षा च- ३२(मैिथली भाषा जगजननी सीतायाः भाषा आसीत् - <strong>ह</strong>नुमतः उक्तवान- मानुषीिम<strong>ह</strong> संकृताम्)-गजे ठुरः(आगाँ)ACKNOWLEDGEMENTS: chamu krishna shashtry, janardan hegde, vinayakhegde, sudhishtha kumar mishra, shravan kumar, kailashpati jha,H.N.VISHWAS AND other TEACHERS.ािशमः पाठः221


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्वयं सयासु िलंगभेदः इित <strong>िव</strong>षये ज्ञातवंतः एकम े इय अययोः <strong>िव</strong>शेष अयास अिप कृतवंतः।अ<strong>ह</strong>ं ामः इयािद शदािन वदािम भवतः एकम्/ एकः/ एका इयेतेषु उिचतं शदं योजियवा पुनः वदतु।यथा ामः/ एकः ामः/ ंथालयः/ <strong>िव</strong>ालयः/ घटःएका शािटका/ घंटा/ <strong>िव</strong>ाथ/ घटी/ कथा/ <strong>िव</strong>ािथर्नीएकं रायम्/ सुभािषतम्अ<strong>ह</strong>म् अवथम् अिम। अतः बि<strong>ह</strong>र्गतुम् इच्छािम। कृपया अनुमितं ददातु।एकः अवथः अित। सः एकः गतुम् इच्छित। अतु। गच्छतु।कित छााः गच्छित।एकः छाः गच्छित।पूवर्तन् पाठे ि शदय थाने यम् इित उपयुय सौलयं सपािदतवंतः अयासं अिप कृतवंतः। मागवा<strong>ह</strong>नयं गच्छितएतािन कािनतािन पुपािणएकम्/ े/ ीिणीिण पुपािण सित।कित पािण सित। ीिण।कित फलािन सित।एते के। ते चमषाःयः चमषाः सित।222


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कित सुधाखडाः/ पुरूषाः/ सैिनकाः सितएताः काः/ ताः पिकाःितः पिकाः सितएताः काः/ ताः संिचकाितः संिचकाः सित/कित कपािटकाः सित। ितः।ितः/ कूयः/ घयः/ लेखयः/अ<strong>ह</strong>ं वदािम भवतः अनुवदतुीिण/ यः/ ितःइदानीम् अ<strong>ह</strong>म् शदान् वदािम भवतः उिचतान् शदं योजयतु त।यः बालकाः– पुरूषाः सुधाखडाः, वकटाः मागःितः लेखयः, शािटकाः, कूयः,ीिण गृ<strong>ह</strong>ािण, वा<strong>ह</strong>नािन,एतेषाम् उपयोगं कृवा वाक्यािन वदामःपेिटकायां ितः संिचकाः सित।ामे यः <strong>दे</strong>वालयाः सितअ<strong>ह</strong>ं ितः भाषाः जानािम।यागे ितः नः सिमलित।िशवय ीिण नेािण सित।पणर्म्– पणिन223


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कित पणिन सित– चवािर पणिन सितचवािर फेनकािन सितचवािर कणािन सितचषकाः– चवारः चषकाः सित।चवारः बालकाः सित।चवारः चमषाः सित।चतः– चतः लेखयः सित।अयः सितपचानतरं संख्यानां िलभेदः नाित। यथा पचबालकाः गच्छित–पचबािलकाः पठित। पचवादनािनसित। पचानतरं संख्यानां िलभेदः नाित।- िकं भवता कुशिल वा- भवान् ः कु गतवान् आसीत्।- अ<strong>ह</strong>ं ः एकं चलनिचं ुं गतवान् आसम्। त नायकयम् आसीत्।- िकं भोः। एकािप नाियका नासीत् वा- आसीत् भोः। नाियकायम् आसीत्।- नायक यम्। नाियका यम्। चवािरमुख्यपाािण आसन्- एका खलनायकः अिप आसीत्। तय चवारः अनुचराः आसन्।- नाियकायाः एकािप सखी न आसीत् वा।- आसन् भोः। चतः सख्यः आसन्। परंतु ितः सख्यः खलनायकय यः अनुचराः एवं षडजनाः भृताःभवित- इयुक्तो अते चवािर पाािण अविशािन224


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्- परतु िचम् उमं िचम्।- ति<strong>ह</strong>र् अ<strong>ह</strong>ं ः अवयं पयािम।- अवयं पयतु- भवान् पं पिठतवान् वा- सयक् पिठतवान्- ति<strong>ह</strong>र् तद् <strong>िव</strong>षये ं पृच्छािम वा– पृच्छतु- कित वेदाः सित- चवारः वेदाः सित- िशवय कित नेािण सित- िशवय ीिण नेािण सित- रामय कित पुाः सित- रामय पुयम् अित।- यः गुणाः के- सव, रजस्, तमो गुणाः- दशरथय कित पयः सित- दशरथय ितः पयः आसन्- दुयधनय भिगयाः काः- दुयधनय दुःशला एकायो भिगनी।- मि<strong>ह</strong>लापवर् नाटके कित नाियकाः सित- मि<strong>ह</strong>ला पवर् नाटके चतः नाियकाः सित225


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्- ति<strong>ह</strong>र् भवता सयक् पिठतम्सुभािषतम्यय नाित वयं ज्ञाशां तय करोित िकम्?लोचनायां <strong>िव</strong><strong>ह</strong>ीनयदपर्णः िकं किरयित ॥दपर्णः मानवेयः ितिबबं दृय अलंकारािद <strong>िव</strong>षये ब<strong>ह</strong>ु उपकारं करोित। परंतु लोचनायां <strong>िव</strong><strong>ह</strong>ीनः दपर्णतःलाभं वीकुर्ं न शोित। एवमेव लोके शाािण ब<strong>ह</strong>ूिन उमािण <strong>िव</strong>चारािन बोधयित। जा<strong>ह</strong>ीनः शातःलाभं ातुं न शोित। ज्ञावान् शातः म<strong>ह</strong>ानतं लाभं ाय जीवने संतोषम् अनुभवित। यथा अंधः दपर्णतःलाभं वीकुर्ं न शोित तथैव ज्ञा<strong>ह</strong>ीनः शां लाभं ातुं न शोित। अतः शां सुषुया बुयापठनीयम्।कथारोि<strong>ह</strong>दासः कन् चमर्कारय पुः। सः गंगानाः तीरे वसित म। सः चमर्कारय पुः इित कारणतःवजीवने वृिम् अिप वीकृतवान् चमर्कारवृिमेव। पादरक्षा िनमणं करोित - <strong>िव</strong>यणं करोित– वजीवनंिनवर्<strong>ह</strong>ित। परतु सः <strong>ह</strong>िरभक्तः। धिमर्ः। तत् कारणतः सवर्दा <strong>ह</strong>िरनाम भजित म। पादरक्षािनमण समयेअिप सः <strong>ह</strong>िरनाम वदित म। एतत् कारणतः सः सः शातः आसीत्। सः आनदपूणर्ः आसीत्। सवर्दायव<strong>ह</strong>ारसमयेिप सः आनदपूणर्ः भवित म। तकारणतः जनाः वदित म– एषः आमानदं ातवान्। अतःएव सवर्दा आनदपूणर्ः भवित। तय ब<strong>ह</strong>वः िशयाः आसन्। एकः धिनकः धिमर्ः िशयः आसीत्। सःिचंिततवान् मम गुरूः क्षुं पादरक्षा िनमणं करोित- एतेन् जीवनं करोित। एवं न भ<strong>िव</strong>तयम्। सः जीवने उमवृिम् आयेत्। एतेन जीवनं कुयत्। इित िचतयित। सः एकम् उपायं िचतयित। गुरोः समीपम् आगच्छित–गुरो अ<strong>ह</strong>ं ः तीथर्याां गिमयािम। मम समीपे एकः िनकषः अित। तम िनकषम् अ<strong>ह</strong>ं भवतः गृ<strong>ह</strong>े थापयािम।एक मासानतरं ितवीकरोिम िनकषः <strong>िव</strong>िशः अित। िनकषेन् स<strong>ह</strong> यिद अयः लो<strong>ह</strong>ः भवित ति<strong>ह</strong>र् सः लो<strong>ह</strong>ः226


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अिप वणर्मयः भवित। भवान् एतय िनकषय उपयोगं कुर्म् अ<strong>ह</strong>र्ित। इित उक्तवान्। रोि<strong>ह</strong>दासः अिपअीकृतवान्। िशयः वगृ<strong>ह</strong>तः िनकषं आनीय गुरोः गृ<strong>ह</strong>े कोणे थािपतवान्। तीथर्यााथर्ं िशयः गतवान्।एकमासानातरं यागतवान् सः िचतयित। मम गुरूः इदानॴ धिनकः अित। तय गृ<strong>ह</strong>े यथें धनम् अित।तय गृ<strong>ह</strong>म् अिप इदानॴ भयं जातम् अित। एवं िचतयित। सः गुरोः गृ<strong>ह</strong>म् आगच्छित। पयित। ाचीनमेवगृ<strong>ह</strong>म्। गुरूः अिप तथैव अित। तदैव कायर्ं कुवर्न् अित। पादरक्षायाः िनमणं कुवर्न् अित। <strong>ह</strong>िरनाम जपन्अित। िशयः गुरोः समीपे आगय पृच्छित। गुरोः अ<strong>ह</strong>म् एकम् िनकषं दवान्। सः िनकषः कु अित।गुरः िकिचत इव मरणं कृतवान् इव िचतियवा वदित–िशयः सः िनकषः कु यात् भवान् य थािपतवान्तैव यात् अवेषणं करोतु। एषः िशयः वयं य थािपतवान् त गवा पयित- सः िनकषः तैवअित। यथा थािपतवान् तथैव अित। ततः एव िशयः गुरोः मुखं पयित। सः गुरूः आनदपूणर्ः अित।मुखे आनदकाितः दृयते। सम गृ<strong>ह</strong>म् आनदपूणर्म् अित। तदा गुरूः एव वदित। वस– िनकषयउपयोगेन् अ<strong>ह</strong>ं िकं वा करोिम–सुवणर्ं कुयम्- सुवणन मम कः लाभः। अकमात् सुवणर् िनमर्ितः भवित चेदिप–गृ<strong>ह</strong>े सुवणर्ं धनािदक अित चेदिप तय रक्षण <strong>िव</strong>षये मया िचंतनीयम्। परतु सुवणर् लोभकारणतः तयरक्षणािद<strong>िव</strong>षये िचतामग्नः भ<strong>िव</strong>तुम् अ<strong>ह</strong>ं न इच्छािम। मम आनदपूणर्िथतः पिततुम् अ<strong>ह</strong>ं न इच्छािम। अतः ममजीवने सुवणर्य िनकषय आवयकताएव नाित। तदा िशयः रोमांिचतः भवित।एवं सरलजीवनं करोित चे<strong>दे</strong>व आनदपूणर्ः भवित मनुयः। ति<strong>ह</strong>र् अ<strong>ह</strong>म् अिप िनकषेन् उपयोगं नवीकरोिम- िनकषं गंगा नां िक्षपािम। मम अिप जीवने िनकषात् योजनं मातु। इित िचतियवा सः िनकषंनां िक्षपित। अनतरं गुरोः समीपे वदित- गुरो भवान् ममािप तम आनदं ातुं कः उपायः इित बोधयतु–अनतरं िशयः अिप वजीवनं कमर्योगमयं करोित- <strong>ह</strong>िरनामजपं सरलां वृिम् आिय जीवनं करोित। ेःभवित।संकृत अनुवाद मैिथली अनुवाद अंेजी अनुवादअब, अ<strong>ह</strong>ं ीिडतुं गच्छािम।शीं यागच्छतु।ब<strong>ह</strong>ु <strong>िव</strong>लबेन मा आगच्छतु।िपतः, अ भवतः <strong>ह</strong>तानम्आवयकम्।तत् अ आनयतु।भवता ब<strong>ह</strong>ु एव यूनाः अाःाताः एतयां परीक्षायाम्।िशक्षकः सयक् न पाठयितMother, I am going outfor playing.Come back quickly.Don’t be too late.Father, your signatureis necessary here.Bring it here.You’ve scored very lowmarks in thisexamination.The teacher does not227


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एव।भवान् मां पूवर्ं िकमथर्ं नउक्तवान्?िकम् अभवत्? िकमथर्ं रोदनम्?एषः सोपानतः पिततवान्।अब, अ वेदना भवित।आगच्छतु, औषधं लेपयािम।गवा शयनं करोतु।एतािन वािण पिरवतर्यतु।अब, मम समवं कुअित?कपािटकायां पयतु।िपतः, मम कृते एतादृशंीडनकम् आवयकम्।अतु, पयामः।अब, वेणीबधं करोतु, शालायाः<strong>िव</strong>लबः भवित।नानं कृतवान् िकम्?<strong>ह</strong>तौ सयक् क्षालयतु।थमं िशरोमाजर्नं करोतु।आर्वं मा धरतु।युतकय कुमान् योजयतु।गृ<strong>ह</strong>पाठः समातः िकम्?ति<strong>ह</strong>र् थमं गृ<strong>ह</strong>पाठं समापयतु।भोजनसमये आयािम, गच्छतुteach well.Why didn’t you tell meearlier?What happened? Whydo you cry?He fell from thestaircase.Mother, it’s paininghere.Come, I will applysome medicine.Go to bed now.Change these clothes.Mother where is myuniform?See in the cupboard.Father, I want a toylike this.Okey. We will see.Mother plait my hair,it’s getting late forschool.Did you take bath?Wash your handsproperly.First dry your hair.Don’t wear wet clothes.Button up your shirt.Have you finished yourhomework?Then first finish yourhomework.Go now, I shall call228


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्इदानीम्।अब, अ <strong>िव</strong>ालये िकम्अभवत् जानाित िकम्?वदतु भवती।शालायूतं वथाने थापयतु।भवान् उमः बालः।भवान् एतावत् पयर्तं कुआसीत्?अैव आसम्।िमेण स<strong>ह</strong> गतवान् आसम्।अययनं िकमिप नाित िकम्?परीक्षारभः कदा?िपतः, मम एकं नूतनं युतकम्आवयकम्।गतसता<strong>ह</strong>े एकं ीतवान् खलु।िनिखल, आपणतः कितचनवतूिन आनयित िकम्?वतूिन वथाने थापनीयािनइित कितवारम् उक्तवती?अ म<strong>ह</strong>ा<strong>िव</strong>ालयं न गच्छितिकम्?न, अ सव िमिलवा <strong>िव</strong>जययगृ<strong>ह</strong>ं गच्छामः।you when it’s time toeat.Mother do you knowwhat happened inschool today?You tell me.Keep the school bag atit’s place.You are a good boy.Where were you tillnow?I was very much here.I had gone with myfriend.Don’t you haveanything to study?When does theexamination begin?Father, I want a newshirt.You bought one in thelast week, didn’t you?Nikhil, will you bring afew things from theshop?How many times did Itell you to keep thingsin their respectiveplaces?Are you not going tocollege today?No, today we are allgoing to vijay’s home.229


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िकं िनिमम्?परीक्षायां तय थममाःआगतः अतः स<strong>ह</strong>भोजनम्अित।अब, मम सख्याः दूरभाषाआगता आसीत् िकम्?न, अ कयािप दूरभाषा नआसीत्।रजकः वािण नीतवान् िकम्?वािण शुकियतुं सारयतु।अतन िदनपिका कुअित?िपतरम् एकवारम् आयतु।एतत् शाकं कतर्यित िकम्?कृपया एतत् िक्षपतु।एकम् आसदम् आनयित िकम्?एतत् िकिचत् कालं गृातु।दीपं वालयतु।दीपं िनवपयतु।कोला<strong>ह</strong>लं मा करोतु।ारे कः अित इित पयितिकम्?सया आगतवती, ारम्उाटयतु।अ<strong>ह</strong>ं म<strong>ह</strong>ा<strong>िव</strong>ालयं गच्छािम।यानं वेगेन मा चालयतु।For what purpose?He stood first in theexamination so there’sa get–together.Mother did my friendring me up?No, nobody telephonedtoday.Did the washermantake away the clothes?Spread out the clothesto dry.Where is today'snewspaper?Call father once.Will you cut thisvegetable?Please throw thisaway.Will you bring a chair?Hold this for a littlewhile.Switch on the light.Switch off the light.Don’t make noise.Will you see who is atthe door?Sandhya has come,open the door.I am going to college.Don’t drive the vehicletoo fast.230


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िपतः, र्वः त गिमयामःिकम्?तिषये मातरं पृच्छतु।भवान् िकं कुवर्न् अित?भवती अैव उप<strong>िव</strong>शतु।मम यागमनपयर्तम् अैवतीक्षां करोतु।भवान् जल<strong>दे</strong>यकं पूरियतुं गच्छितिकम्?मं धनं ददातु।एतावत् न पयतम्।िपतः, अ परीक्षाशुकं दातयम्अित।ारं िपदधातु। (ारिपधानंकरोतु।)अवि<strong>ह</strong>तमनसा करणीयम्।या करणीयम्।इतः परम् एवं न कतर्यम्।भवान् वृथा काल<strong>ह</strong>रणं करोित।Father, shall we gothere tomorrow?Ask mother about it.What are you doing?You sit here.Wait here till I return.Will you go to pay thewater bill?Give me money.This much is notenough.Father, today I have topay exam fees.Close the door please.Do it sincerely.It should be done withdedication.Hereafter don’t act likethis.You are wasting time.231


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे <strong>Videha</strong> e journal's all old issues in BrailleTirhuta and Devanagari versions२.मैिथली पोथी डाउनलोड Maithili Books Download,३.मैिथली ऑिडयो संकलन Maithili Audio Downloads,४.मैिथली वीिडयोक संकलन Maithili Videos५.िमिथला िचकला/ आधुिनक िचकला आ िच Mithila Painting/ Modern Art and Photos"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क एि<strong>ह</strong> सभ स<strong>ह</strong>योगी िलंकपर से<strong>ह</strong>ो एक बेर जाऊ।६.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली िक्वज :http://videhaquiz.blogspot.com/७.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली जालवृ एीगेटर :http://videha-aggregator.blogspot.com/८.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली साि<strong>ह</strong>य अंेजीमे अनूिदत :http://madhubani-art.blogspot.com/९.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क पूवर्-रूप "भालसिरक गाछ" :http://gajendrathakur.blogspot.com/१०.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> इंडेक्स :232


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्http://videha123.blogspot.com/११.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> फाइल :http://videha123.wordpress.com/१२. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> : पि<strong>ह</strong>ल ितर<strong>ह</strong>ुता (िमिथला़क्षर) जालवृ (लॉग)http://videha-sadeha.blogspot.com/१३. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:ेल: मैिथली ेलमे: पि<strong>ह</strong>ल बेर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ाराhttp://videha-braille.blogspot.com/१४.V I D E H A " I S T M A I T H I L I F O R T N I G H T L YE J O U R N A L A R C H I V Ehttp://videha-archive.blogspot.com/१५. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का मै िथ ली पो थी क आ क इ वhttp://videha-pothi.blogspot.com/१६. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का ऑ िड यो आ क इ वhttp://videha-audio.blogspot.com/१७. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का वी िड यो आ क इ वhttp://videha-video.blogspot.com/१८. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का िम िथ ला िच क ला ,आ धु िन क क ला आ िच क लाhttp://videha-paintings-photos.blogspot.com/१९. मैिथल आर िमिथला (मैिथलीक सभसँ लोकिय जालवृ)233


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्http://maithilaurmithila.blogspot.com/२०.ुित काशनhttp://www.shruti-publication.com/२१.http://groups.google.com/group/videha२२.http://groups.yahoo.com/group/VIDEHA/२३.गजे ठाकुर इ डेक्सhttp://gajendrathakur123.blogspot.com२४.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> रेिडयो:मैिथली कथा-क<strong>िव</strong>ता आिदक पि<strong>ह</strong>ल पोडकाट साइटhttp://videha123radio.wordpress.com/२५. नेना भुटकाhttp://mangan-khabas.blogspot.com/म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना:(१) '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ारा धारावाि<strong>ह</strong>क रूपे ई-कािशत कएल गेल गजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास(स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप-गुच्छ), नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाितमन) आ बाल-िकशोर साि<strong>ह</strong>य <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे। कुरुक्षेम्–अतमर्नक खड-१ सँ ७ CombinedISBN No.978-81-907729-7-6 <strong>िव</strong>वरण एि<strong>ह</strong> पृपर नीचाँमे आ काशकक साइट http://www.shruti-publication.com/पर ।म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना (२):सूचना: <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी) एम.एस.एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Based on ms-sql server Maithili-English and English-MaithiliDictionary. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क भाषापाक- रचनालेखन तंभमे।कुरुक्षेम् अतमर्नक- गजे ठाकुरगजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ),नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बालमंडली-िकशोरजगत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे।कुरुक्षेम्–अतमर्नक, खड-१ सँ ७234


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Ist edition 2009 of Gajendra Thakur’s KuruKshetram-Antarmanak (Vol. I to VII)- essay-papercriticism,novel, poems, story, play, epics and Children-grown-ups literature in single binding:Language:Maithili६९२ पृ : मूय भा. रु. 100/-(for individual buyers inside india)(add courier charges Rs.50/-per copy for Delhi/NCR and Rs.100/- per copy for outside Delhi)For Libraries and overseas buyers $40 US (including postage)The book is AVAILABLE FOR PDF DOWNLOAD AThttps://sites.google.com/a/videha.com/videha/http://videha123.wordpress.com/Details for purchase available at print-version publishers's sitewebsite: http://www.shruti-publication.com/or you may write toe-mail:shruti.publication@shruti-publication.com<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> : १: २: ३: ४ ितर<strong>ह</strong>ुता : <strong>दे</strong>वनागरी "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क, िंट संकरण :<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-ई-पिका (http://www.videha.co.in/) कचुनल रचना सिमिलत।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१: २: ३: ४सपादक: गजे ठाकुर।Details for purchase available at print-version publishers's site http://www.shruti-publication.com oryou may write to shruti.publication@shruti-publication.com235


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२. सं<strong>दे</strong>श-[ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> िमिथलाक्षर आ <strong>दे</strong>वनागरी आ गजे ठाकुरक सात खडक- िनबध-बध-समीक्षा,उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong>(स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ), नाटक (संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बाल-मंडली-िकशोर जगत-सं<strong>ह</strong> कुरुक्षेम् अंतमर्नक मा<strong>दे</strong>ँ। ]१.ी गो<strong>िव</strong>द झा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ तरंगजालपर उतािर <strong>िव</strong>भिरमे मातृभाषा मैिथलीक ल<strong>ह</strong>िर जगाओल, खेद जे अपनेक एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ािभयानमे <strong>ह</strong>मएखन धिर संग नि<strong>ह</strong> दए सकल<strong>ह</strong>ुँ। सुनैत छी अपनेकेँ सुझाओ आ रचनामक आलोचना िय लगैत अिछ तेँ िकछु िलखक मोनभेल। <strong>ह</strong>मर स<strong>ह</strong>ायता आ स<strong>ह</strong>योग अपनेकेँ सदा उपलध र<strong>ह</strong>त।२.ी रमानद रेणु- मैिथलीमे ई-पिका पािक्षक रूपेँ चला कऽ जे अपन मातृभाषाक चार कऽ र<strong>ह</strong>ल छी, से धयवाद । आगाँअपनेक समत मैिथलीक कायर्क <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>ृदयसँ शुभकामना दऽ र<strong>ह</strong>ल छी।३.ी <strong>िव</strong>ानाथ झा "<strong>िव</strong>िदत"- संचार आ ौोिगकीक एि<strong>ह</strong> ितपध ग्लोबल युगमे अपन मि<strong>ह</strong>मामय "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"केँ अपना <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे कट<strong>दे</strong>िख जतबा सता आ संतोष भेल, तकरा कोनो उपलध "मीटर"सँ नि<strong>ह</strong> नापल जा सकैछ? ..एकर ऐित<strong>ह</strong>ािसक मूयांकन आसांकृितक ितफलन एि<strong>ह</strong> शतादीक अंत धिर लोकक नजिरमे आयर्जनक रूपसँ कट <strong>ह</strong>ैत।४. ो. उदय नारायण िसं<strong>ह</strong> "निचकेता"- जे काज अ<strong>ह</strong>ाँ कए र<strong>ह</strong>ल छी तकर चरचा एक िदन मैिथली भाषाक इित<strong>ह</strong>ासमे <strong>ह</strong>ोएत।आनद भए र<strong>ह</strong>ल अिछ, ई जािन कए जे एतेक गोट मैिथल "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई जनर्लकेँ पिढ़ र<strong>ह</strong>ल छिथ।...<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क चालीसम अंक पुरबाकलेल अिभनदन।५. डॉ. गंगेश गुंजन- एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-कमर्मे लािग र<strong>ह</strong>ल अ<strong>ह</strong>ाँक सवेदनशील मन, मैिथलीक ित समिपर्त मे<strong>ह</strong>नितक अमृत रंग, इित<strong>ह</strong>ासमे एक टा <strong>िव</strong>िश फराक अयाय आरंभ करत, <strong>ह</strong>मरा <strong>िव</strong>ास अिछ। अशेष शुभकामना आ बधाइक स, सने<strong>ह</strong>...अ<strong>ह</strong>ाँक पोथीकुरुक्षेम् अंतमर्नक थम दृया ब<strong>ह</strong>ुत भय तथा उपयोगी बुझाइछ। मैिथलीमे तँ अपना वरूपक ायः ई पि<strong>ह</strong>ले ए<strong>ह</strong>न भयअवतारक पोथी िथक। <strong>ह</strong>षर्पूणर् <strong>ह</strong>मर <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई वीकार करी।६. ी रामाय झा "रामरंग"(आब वगय)- "अपना" िमिथलासँ संबंिधत...<strong>िव</strong>षय वतुसँ अवगत भेल<strong>ह</strong>ुँ।...शेष सभ कुशल अिछ।७. ी जे िपाठी- साि<strong>ह</strong>य अकादमी- इंटरनेट पर थम मैिथली पािक्षक पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केर लेल बधाई आ शुभकामनावीकार करू।८. ी फुलकुमार िसं<strong>ह</strong> "मौन"- थम मैिथली पािक्षक पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क काशनक समाचार जािन कनेक चिकत मुदा बेसीआािदत भेल<strong>ह</strong>ुँ। कालचकेँ पकिड़ जाि<strong>ह</strong> दूरदृिक पिरचय <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ, ओि<strong>ह</strong> लेल <strong>ह</strong>मर मंगलकामना।९.डॉ. िशवसाद यादव- ई जािन अपार <strong>ह</strong>षर् भए र<strong>ह</strong>ल अिछ, जे नव सूचना-ाितक क्षेमे मैिथली पकािरताकेँ वेश िदअएबाकसा<strong>ह</strong>िसक कदम उठाओल अिछ। पकािरतामे एि<strong>ह</strong> कारक नव योगक <strong>ह</strong>म वागत करैत छी, संगि<strong>ह</strong> "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क सफलताकशुभकामना।१०. ी आाचरण झा- कोनो प-पिकाक काशन- ता<strong>ह</strong>ूमे मैिथली पिकाक काशनमे के कतेक स<strong>ह</strong>योग करता<strong>ह</strong>- ई तऽ भ<strong>िव</strong>यक<strong>ह</strong>त। ई <strong>ह</strong>मर ८८ वषर्मे ७५ वषर्क अनुभव र<strong>ह</strong>ल। एतेक पैघ म<strong>ह</strong>ान यज्ञमे <strong>ह</strong>मर ापूणर् आ<strong>ह</strong>ुित ात <strong>ह</strong>ोयत- यावत ठीक-ठाकछी/ र<strong>ह</strong>ब।236


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्११. ी <strong>िव</strong>जय ठाकुर- िमिशगन <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" पिकाक अंक <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ, सपूणर् टीम बधाईक पा अिछ। पिकाक मंगलभ<strong>िव</strong>य <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>मर शुभकामना वीकार कएल जाओ।१२. ी सुभाषच यादव- ई-पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क बारेमे जािन सता भेल। ’<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’ िनरतर पल<strong>िव</strong>त-पुिपत <strong>ह</strong>ो आ चतुिदर्क अपनसुगंध पसारय से कामना अिछ।१३. ी मैिथलीपु दीप- ई-पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केर सफलताक भगवतीसँ कामना। <strong>ह</strong>मर पूणर् स<strong>ह</strong>योग र<strong>ह</strong>त।१४. डॉ. ी भीमनाथ झा- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" इटरनेट पर अिछ तेँ "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" नाम उिचत आर कतेक रूपेँ एकर <strong>िव</strong>वरण भए सकैत अिछ।आइ-काि मोनमे उेग र<strong>ह</strong>ैत अिछ, मुदा शी पूणर् स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>ब।कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>िख अित सता भेल। मैिथलीक लेल ईघटना छी।१५. ी रामभरोस कापिड़ "मर"- जनकपुरधाम- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ऑनलाइन <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छी। मैिथलीकेँ अतरीय जगतमे प<strong>ह</strong>ुँचेल<strong>ह</strong>ुँ तकरालेल <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई। िमिथला र सभक संकलन अपूवर्। नेपालोक स<strong>ह</strong>योग भेटत, से <strong>िव</strong>ास करी।१६. ी राजनदन लालदास- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई-पिकाक मायमसँ बड़ नीक काज कए र<strong>ह</strong>ल छी, नाितक अि<strong>ह</strong>ठाम <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ। एकर वािषर्कअ ंक जखन िं ट िनकालब तँ <strong>ह</strong>मरा पठायब। कलकामे ब<strong>ह</strong>ुत गोटेकेँ <strong>ह</strong>म साइटक पता िलखाए <strong>दे</strong>ने िछयि<strong>ह</strong>। मोन तँ <strong>ह</strong>ोइत अिछजे िदली आिब कए आशीवद दैत<strong>ह</strong>ुँ, मुदा उमर आब बेशी भए गेल। शुभकामना <strong>दे</strong>श-<strong>िव</strong><strong>दे</strong>शक मैिथलकेँ जोड़बाक लेल।.. उकृकाशन कुरुक्षेम् अंतमर्नक लेल बधाइ। अुत काज कएल अिछ, नीक तुित अिछ सात खडमे। मुदा अ<strong>ह</strong>ाँक सेवा आ सेिनःवाथर् तखन बूझल जाइत जँ अ<strong>ह</strong>ाँ ारा कािशत पोथी सभपर दाम िलखल नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong>तैक। ओि<strong>ह</strong>ना सभकेँ <strong>िव</strong>लि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ल जइतैक।(पीकरण- ीमान्, अ<strong>ह</strong>ाँक सूचनाथर् <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ारा ई-कािशत कएल सभटा सामी आकइवमेhttps://sites.google.com/a/videha.com/videha-pothi/ पर िबना मूयक डाउनलोड लेल उपलध छै आ भ<strong>िव</strong>यमे से<strong>ह</strong>ोर<strong>ह</strong>तैक। एि<strong>ह</strong> आकइवकेँ जे िकयो काशक अनुमित लऽ कऽ िंट रूपमे कािशत कएने छिथ आ तकर ओ दाम रखने छिथताि<strong>ह</strong>पर <strong>ह</strong>मर कोनो िनयंण नि<strong>ह</strong> अिछ।- गजे ठाकुर)... अ<strong>ह</strong>ाँक ित अशेष शुभकामनाक संग।१७. डॉ. ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>- अ<strong>ह</strong>ाँ मैिथलीमे इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" कािशत कए अपन अुत मातृभाषानुरागक पिरचय <strong>दे</strong>लअिछ, अ<strong>ह</strong>ाँक िनःवाथर् मातृभाषानुरागसँ ेिरत छी, एकर िनिम जे <strong>ह</strong>मर सेवाक योजन <strong>ह</strong>ो, तँ सूिचत करी। इंटरनेटपर आोपांतपिका <strong>दे</strong>खल, मन फुिलत भऽ गेल।१८.ीमती शेफािलका वम- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका <strong>दे</strong>िख मोन उलाससँ भिर गेल। <strong>िव</strong>ज्ञान कतेक गित कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ...अ<strong>ह</strong>ाँ सभअनत आकाशकेँ भेिद िदयौ, समत <strong>िव</strong>तारक र<strong>ह</strong>यकेँ तार-तार कऽ िदयौक...। अपनेक अुत पुतक कुरुक्षेम् अंतमर्नक<strong>िव</strong>षयवतुक दृिसँ गागरमे सागर अिछ। बधाई।१९.ी <strong>ह</strong>ेतुकर झा, पटना-जाि<strong>ह</strong> समपर्ण भावसँ अपने िमिथला-मैिथलीक सेवामे तपर छी से तुय अिछ। <strong>दे</strong>शक राजधानीसँ भयर<strong>ह</strong>ल मैिथलीक शंखनाद िमिथलाक गाम-गाममे मैिथली चेतनाक <strong>िव</strong>कास अवय करत।२०. ी योगानद झा, किबलपुर, ल<strong>ह</strong>ेिरयासराय- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पोथीकेँ िनकटसँ <strong>दे</strong>खबाक अवसर भेटल अिछ आ मैिथलीजगतक एकटा उट ओ समसामियक दृिसप <strong>ह</strong>ताक्षरक कलमबद पिरचयसँ आािदत छी। "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क <strong>दे</strong>वनागरी सँकरणपटनामे रु. 80/- मे उपलध भऽ सकल जे <strong>िव</strong>िभ लेखक लोकिनक छायािच, पिरचय पक ओ रचनावलीक सयक काशनसँऐित<strong>ह</strong>ािसक क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ।237


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२१. ी िकशोरीकात िम- कोलकाता- जय मैिथली, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे ब<strong>ह</strong>ुत रास क<strong>िव</strong>ता, कथा, िरपोटर् आिदक सिच सं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख आ आरअिधक सता िमिथलाक्षर <strong>दे</strong>िख- बधाई वीकार कएल जाओ।२२.ी जीवकात- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मुित अंक पढ़ल- अुत मे<strong>ह</strong>नित। चाबस-चाबस। िकछु समालोचना मरखा<strong>ह</strong>..मुदा सय।२३. ी भालच झा- अपनेक कुरुक्षेम् अंतमर्नक <strong>दे</strong>िख बुझाएल जेना <strong>ह</strong>म अपने छपल<strong>ह</strong>ुँ अिछ। एकर <strong>िव</strong>शालकाय आकृितअपनेक सवर्समावेशताक पिरचायक अिछ। अपनेक रचना सामयर्मे उरोर वृि <strong>ह</strong>ो, एि<strong>ह</strong> शुभकामनाक संग <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई।२४.ीमती डॉ नीता झा- अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। योितरीर शदावली, कृिष मय शदावली आ सीत बसत आसभ कथा, क<strong>िव</strong>ता, उपयास, बाल-िकशोर साि<strong>ह</strong>य सभ उम छल। मैिथलीक उरोर <strong>िव</strong>कासक लय दृिगोचर <strong>ह</strong>ोइत अिछ।२५.ी मायानद िम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मे <strong>ह</strong>मर उपयास ीधनक जे <strong>िव</strong>रोध कएल गेल अिछ तकर <strong>ह</strong>म <strong>िव</strong>रोध करैत छी।...कुरुक्षेम् अंतमर्नक पोथीक लेल शुभकामना।(ीमान् समालोचनाकेँ <strong>िव</strong>रोधक रूपमे नि<strong>ह</strong> लेल जाए।-गजे ठाकुर)२६.ी म<strong>ह</strong>े <strong>ह</strong>जारी- सपादक ीिमिथला- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ मोन <strong>ह</strong>िषर्त भऽ गेल..एखन पूरा पढ़यमे ब<strong>ह</strong>ुत समय लागत,मुदा जतेक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ से आािदत कएलक।२७.ी केदारनाथ चौधरी- कुरुक्षेम् अंतमर्नक अुत लागल, मैिथली साि<strong>ह</strong>य लेल ई पोथी एकटा ितमान बनत।२८.ी सयानद पाठक- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>म िनयिमत पाठक छी। ओकर वरूपक शंसक छल<strong>ह</strong>ुँ। ए<strong>ह</strong>र अ<strong>ह</strong>ाँक िलखल - कुरुक्षेम्अंतमर्नक <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ। मोन आािदत भऽ उठल। कोनो रचना तरा-उपरी।२९.ीमती रमा झा-सपादक िमिथला दपर्ण। कुरुक्षेम् अंतमर्नक िंट फॉमर् पिढ़ आ एकर गुणवा <strong>दे</strong>िख मोन स भऽ गेल,अुत शद एकरा लेल युक्त कऽ र<strong>ह</strong>ल छी। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क उरोर गितक शुभकामना।३०.ी नरे झा, पटना- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> िनयिमत <strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ैत छी। मैिथली लेल अुत काज कऽ र<strong>ह</strong>ल छी।३१.ी रामलोचन ठाकुर- कोलकाता- िमिथलाक्षर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख मोन सतासँ भिर उठल, अंकक <strong>िव</strong>शाल पिरदृय आवतकारीअिछ।३२.ी तारानद <strong>िव</strong>योगी- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आ कुरुक्षेम् अंतमर्नक <strong>दे</strong>िख चकिबदोर लािग गेल। आयर्। शुभकामना आ बधाई।३३.ीमती ेमलता िम “ेम”- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। सभ रचना उच्चकोिटक लागल। बधाई।३४.ी कीितर्नारायण िम- बेगूसराय- कुरुक्षेम् अंतमर्नक बड नीक लागल, आगांक सभ काज लेल बधाई।३५.ी म<strong>ह</strong>ाकाश-स<strong>ह</strong>रसा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक नीक लागल, <strong>िव</strong>शालकाय संगि<strong>ह</strong> उमकोिटक।३६.ी अिग्नपुप- िमिथलाक्षर आ <strong>दे</strong>वाक्षर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ल..ई थम तँ अिछ एकरा शंसामे मुदा <strong>ह</strong>म एकरा दुसा<strong>ह</strong>िसक क<strong>ह</strong>ब। िमिथलािचकलाक तभकेँ मुदा अिगला अंकमे आर <strong>िव</strong>तृत बनाऊ।३७.ी मंजर सुलेमान-दरभंगा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क जतेक शंसा कएल जाए कम <strong>ह</strong>ोएत। सभ चीज उम।238


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३८.ीमती ोफेसर वीणा ठाकुर- कुरुक्षेम् अंतमर्नक उम, पठनीय, <strong>िव</strong>चारनीय। जे क्यो <strong>दे</strong>खैत छिथ पोथी ात करबाक उपायपुछैत छिथ। शुभकामना।३९.ी छानद िसं<strong>ह</strong> झा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ, बड नीक सभ तर<strong>ह</strong>ेँ।४०.ी ताराकात झा- सपादक मैिथली दैिनक िमिथला समाद- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> तँ कटेट ोवाइडरक काज कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ। कुरुक्षेम्अंतमर्नक अुत लागल।४१.डॉ रवी कुमार चौधरी- कुरुक्षेम् अंतमर्नक ब<strong>ह</strong>ुत नीक, ब<strong>ह</strong>ुत मे<strong>ह</strong>नितक पिरणाम। बधाई।४२.ी अमरनाथ- कुरुक्षेम् अंतमर्नक आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> दुनू मरणीय घटना अिछ, मैिथली साि<strong>ह</strong>य मय।४३.ी पंचानन िम- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क वै<strong>िव</strong>य आ िनरतरता भा<strong>िव</strong>त करैत अिछ, शुभकामना।४४.ी केदार कानन- कुरुक्षेम् अतमर्नक लेल अनेक धयवाद, शुभकामना आ बधाइ वीकार करी। आ निचकेताक भूिमकापढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। शुरूमे तँ लागल जेना कोनो उपयास अ<strong>ह</strong>ाँ ारा सृिजत भेल अिछ मुदा पोथी उनटौला पर ज्ञात भेल जे एि<strong>ह</strong>मे तँ सभ<strong>िव</strong>धा समाि<strong>ह</strong>त अिछ।४५.ी धनाकर ठाकुर- अ<strong>ह</strong>ाँ नीक काज कऽ र<strong>ह</strong>ल छी। फोटो गैलरीमे िच एि<strong>ह</strong> शतादीक जमितिथक अनुसार र<strong>ह</strong>ैत तऽ नीक।४६.ी आशीष झा- अ<strong>ह</strong>ाँक पुतकक संबंधमे एतबा िलखबा सँ अपना कए नि<strong>ह</strong> रोिक सकल<strong>ह</strong>ुँ जे ई िकताब मा िकताब नि<strong>ह</strong>थीक, ई एकटा उमीद छी जे मैिथली अ<strong>ह</strong>ाँ सन पुक सेवा सँ िनरंतर समृ <strong>ह</strong>ोइत िचरजीवन कए ात करत।४७.ी शभु कुमार िसं<strong>ह</strong>- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क तपरता आ ियाशीलता <strong>दे</strong>िख आािदत भऽ र<strong>ह</strong>ल छी। िनितरूपेण क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ जेसमकालीन मैिथली पिकाक इित<strong>ह</strong>ासमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क नाम वणक्षरमे िलखल जाएत। ओि<strong>ह</strong> कुरुक्षेक घटना सभ तँ अठार<strong>ह</strong>े िदनमेखतम भऽ गेल र<strong>ह</strong>ए मुदा अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् तँ अशेष अिछ।४८.डॉ. अजीत िम- अपनेक यासक कतबो श ंसा कएल जाए कमे <strong>ह</strong>ोएतैक। मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे अ<strong>ह</strong>ाँ ारा कएल गेल काजयुग-युगातर धिर पूजनीय र<strong>ह</strong>त।४९.ी बीरे मिलक- अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अतमर्नक आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> पिढ़ अित सता भेल। अ<strong>ह</strong>ाँक वाय ठीक र<strong>ह</strong>ए आउसा<strong>ह</strong> बनल र<strong>ह</strong>ए से कामना।५०.ी कुमार राधारमण- अ<strong>ह</strong>ाँक िदशा-िनदशमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पि<strong>ह</strong>ल मैिथली ई-जनर्ल <strong>दे</strong>िख अित सता भेल। <strong>ह</strong>मर शुभकामना।५१.ी फूलच झा वीण-<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ने र<strong>ह</strong>ी मुदा कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>िख बढ़ाई <strong>दे</strong>बा लेल बाय भऽ गेल<strong>ह</strong>ुँ। आब <strong>िव</strong>ासभऽ गेल जे मैिथली नि<strong>ह</strong> मरत। अशेष शुभकामना।५२.ी <strong>िव</strong>भूित आनद- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख, ओकर <strong>िव</strong>तार <strong>दे</strong>िख अित सता भेल।५३.ी मानेर मनुज-कुरुक्षेम् अतमर्नक एकर भयता <strong>दे</strong>िख अित सता भेल, एतेक <strong>िव</strong>शाल थ मैिथलीमे आइ धिर नि<strong>ह</strong><strong>दे</strong>खने र<strong>ह</strong>ी। एि<strong>ह</strong>ना भ<strong>िव</strong>यमे काज करैत र<strong>ह</strong>ी, शुभकामना।239


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्५४.ी <strong>िव</strong>ानद झा- आइ.आइ.एम.कोलकाता- कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>िव</strong>तार, छपाईक संग गुणवा <strong>दे</strong>िख अित सता भेल।५५.ी अर<strong>िव</strong>द ठाकुर-कुरुक्षेम् अतमर्नक मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे कएल गेल एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क पि<strong>ह</strong>ल योग अिछ, शुभकामना।५६.ी कुमार पवन-कुरुक्षेम् अतमर्नक पिढ़ र<strong>ह</strong>ल छी। िकछु लघुकथा पढ़ल अिछ, ब<strong>ह</strong>ुत मािमर्क छल।५७. ी दीप िब<strong>ह</strong>ारी-कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>खल, बधाई।५८.डॉ मिणकात ठाकुर-कैिलफोिनर्या- अपन <strong>िव</strong>लक्षण िनयिमत सेवासँ <strong>ह</strong>मरा लोकिनक <strong>ह</strong>ृदयमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> भऽ गेल अिछ।५९.ी धीरे ेमिषर्- अ<strong>ह</strong>ाँक समत यास सरा<strong>ह</strong>नीय। दुख <strong>ह</strong>ोइत अिछ जखन अ<strong>ह</strong>ाँक यासमे अपेिक्षत स<strong>ह</strong>योग नि<strong>ह</strong> कऽ पबैतछी।६०.ी <strong>दे</strong>वशंकर नवीन- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क िनरतरता आ <strong>िव</strong>शाल वरूप- <strong>िव</strong>शाल पाठक वगर्, एकरा ऐित<strong>ह</strong>ािसक बनबैत अिछ।६१.ी मो<strong>ह</strong>न भाराज- अ<strong>ह</strong>ाँक समत कायर् <strong>दे</strong>खल, ब<strong>ह</strong>ुत नीक। एखन िकछु परेशानीमे छी, मुदा शी स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>ब।६२.ी फजलुर र<strong>ह</strong>मान <strong>ह</strong>ाशमी-कुरुक्षेम् अतमर्नक मे एतेक मे<strong>ह</strong>नतक लेल अ<strong>ह</strong>ाँ साधुवादक अिधकारी छी।६३.ी लमण झा "सागर"- मैिथलीमे चमकािरक रूपेँ अ<strong>ह</strong>ाँक वेश आादकारी अिछ।..अ<strong>ह</strong>ाँकेँ एखन आर..दूर..ब<strong>ह</strong>ुत दूरधिरजेबाक अिछ। वथ आ स र<strong>ह</strong>ी।६४.ी जगदीश साद मंडल-कुरुक्षेम् अतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ । कथा सभ आ उपयास स<strong>ह</strong>बाढ़िन पूणर्रूपेँ पिढ़ गेल छी। गाम-घरकभौगोिलक <strong>िव</strong>वरणक जे सूम वणर्न स<strong>ह</strong>बाढ़िनमे अिछ, से चिकत कएलक, एि<strong>ह</strong> सं<strong>ह</strong>क कथा-उपयास मैिथली लेखनमे <strong>िव</strong><strong>िव</strong>धताअनलक अिछ। समालोचना शामे अ<strong>ह</strong>ाँक दृि वैयिक्तक नि<strong>ह</strong> वरन् सामािजक आ कयाणकारी अिछ, से शंसनीय।६५.ी अशोक झा-अयक्ष िमिथला <strong>िव</strong>कास पिरषद- कुरुक्षेम् अतमर्नक लेल बधाई आ आगाँ लेल शुभकामना।६६.ी ठाकुर साद मुमुर्- अुत यास। धयवादक संग ाथर्ना जे अपन मािट-पािनकेँ यानमे रािख अंकक समायोजन कएलजाए। नव अंक धिर यास सरा<strong>ह</strong>नीय। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ ब<strong>ह</strong>ुत-ब<strong>ह</strong>ुत धयवाद जे ए<strong>ह</strong>ेन सुदर-सुदर सचार (आलेख) लगा र<strong>ह</strong>ल छिथ।सभटा <strong>ह</strong>णीय- पठनीय।६७.बुिनाथ िम- िय गजे जी,अ<strong>ह</strong>ाँक सपादन मे कािशत ‘<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’आ ‘कुरुक्षेम् अंतमर्नक’ <strong>िव</strong>लक्षण पिका आ <strong>िव</strong>लक्षण पोथी!की नि<strong>ह</strong> अिछ अ<strong>ह</strong>ाँक सपादनमे? एि<strong>ह</strong> य सँ मैिथली क <strong>िव</strong>कास <strong>ह</strong>ोयत,िनसं<strong>दे</strong><strong>ह</strong>।६८.ी बृखेश च लाल- गजेजी, अपनेक पुतक कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ मोन गदगद भय गेल , <strong>ह</strong>ृदयसँ अनुगृि<strong>ह</strong>त छी ।<strong>ह</strong>ािदर्क शुभकामना ।६९.ी परमेर कापिड़ - ी गजे जी । कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ गदगद आ ने<strong>ह</strong>ाल भेल<strong>ह</strong>ुँ।७०.ी रवीनाथ ठाकुर- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ैत र<strong>ह</strong>ैत छी। धीरे ेमिषर्क मैिथली गजलपर आलेख पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। मैिथली गजल कऽ सँ कऽचिल गेलैक आ ओ अपन आलेखमे मा अपन जानल-पि<strong>ह</strong>चानल लोकक चचर् कएने छिथ। जेना मैिथलीमे मठक परपरा र<strong>ह</strong>लअिछ। (पीकरण- ीमान्, ेमिषर् जी ओि<strong>ह</strong> आलेखमे ई प िलखने छिथ जे िकनको नाम जे छुिट गेल छि<strong>ह</strong> तँ से मा240


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आलेखक लेखकक जानकारी नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>बाक ारे, एि<strong>ह</strong>मे आन कोनो कारण नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल जाय। अ<strong>ह</strong>ाँसँ एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयपर <strong>िव</strong>तृत आलेखसादर आमंित अिछ।-सपादक)७१.ी मंेर झा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ल आ संगि<strong>ह</strong> अ<strong>ह</strong>ाँक मैगनम ओपस कुरुक्षेम् अंतमर्नक से<strong>ह</strong>ो, अित उम। मैिथलीक लेल कएल जार<strong>ह</strong>ल अ<strong>ह</strong>ाँक समत कायर् अतुलनीय अिछ।७२. ी <strong>ह</strong>रेकृण झा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मैिथलीमे अपन तर<strong>ह</strong>क एकमा थ अिछ, एि<strong>ह</strong>मे लेखकक सम दृि आ रचनाकौशल <strong>दे</strong>खबामे आएल जे लेखकक फीडवकर्सँ जुड़ल र<strong>ह</strong>बाक कारणसँ अिछ।७३.ी सुकात सोम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मे समाजक इित<strong>ह</strong>ास आ वतर्मानसँ अ<strong>ह</strong>ाँक जुड़ाव बड नीक लागल, अ<strong>ह</strong>ाँ एि<strong>ह</strong> क्षेमेआर आगाँ काज करब से आशा अिछ।७४.ोफेसर मदन िम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक सन िकताब मैिथलीमे पि<strong>ह</strong>ले अिछ आ एतेक <strong>िव</strong>शाल सं<strong>ह</strong>पर शोध कएल जा सकैतअिछ। भ<strong>िव</strong>यक लेल शुभकामना।७५.ोफेसर कमला चौधरी- मैिथलीमे कुरुक्षेम् अंतमर्नक सन पोथी आबए जे गुण आ रूप दुनूमे िनसन <strong>ह</strong>ोअए, से ब<strong>ह</strong>ुत िदनसँआकांक्षा छल, ओ आब जा कऽ पूणर् भेल। पोथी एक <strong>ह</strong>ाथसँ दोसर <strong>ह</strong>ाथ घुिम र<strong>ह</strong>ल अिछ, एि<strong>ह</strong>ना आगाँ से<strong>ह</strong>ो अ<strong>ह</strong>ाँसँ आशा अिछ।७६.ी उदय च झा "<strong>िव</strong>नोद": गजेजी, अ<strong>ह</strong>ाँ जतेक काज कएल<strong>ह</strong>ुँ अिछ से मैिथलीमे आइ धिर िकयो नि<strong>ह</strong> कएने छल।शुभकामना। अ<strong>ह</strong>ाँकेँ एखन ब<strong>ह</strong>ुत काज आर करबाक अिछ।७७.ी कृण कुमार कयप: गजे ठाकुरजी, अ<strong>ह</strong>ाँसँ भेँट एकटा मरणीय क्षण बिन गेल। अ<strong>ह</strong>ाँ जतेक काज एि<strong>ह</strong> बएसमे कऽ गेलछी ताि<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>जार गुणा आर बेशीक आशा अिछ।७८.ी मिणकात दास: अ<strong>ह</strong>ाँक मैिथलीक कायर्क शंसा लेल शद नि<strong>ह</strong> भेटैत अिछ। अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अतमर्नक सपूणर् रूपेँ पिढ़गेल<strong>ह</strong>ुँ। वचा<strong>ह</strong>च बड नीक लागल।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मैिथली साि<strong>ह</strong>य आदोलन(c)२००४-१०. सविधकार लेखकाधीन आ जतय लेखकक नाम नि<strong>ह</strong> अिछ ततय संपादकाधीन। सपादक: गजे ठाकुर। स<strong>ह</strong>-सपादक: उमेश मंडल। स<strong>ह</strong>ायक सपादक: िशव कुमार झा आ मुाजी (मनोज कुमार कणर्)। भाषा-सपादन: नागे कुमार झा आपीकार <strong>िव</strong>ानद झा। कला-सपादन: योित सुनीत चौधरी आ रिम रेखा िस<strong>ह</strong>ा।241


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ६७ म अंक ०१ अक्टूबर २०१० (वषर् ३ मास ३४ अंक ६७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रचनाकार अपन मौिलक आ अकािशत रचना (जकर मौिलकताक संपूणर् उरदाियव लेखक गणक मय छि<strong>ह</strong>)ggajendra@videha.com केँ मेल अटैचमेटक रूपमेँ .doc, .docx, .rtf वा .txt फॉमटमे पठा सकैत छिथ। रचनाक संगरचनाकार अपन संिक्षत पिरचय आ अपन कैन कएल गेल फोटो पठेता<strong>ह</strong>, से आशा करैत छी। रचनाक अंतमे टाइप र<strong>ह</strong>य, जे ईरचना मौिलक अिछ, आ पि<strong>ह</strong>ल काशनक <strong>ह</strong>ेतु <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> (पािक्षक) ई पिकाकेँ <strong>दे</strong>ल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ। मेल ात <strong>ह</strong>ोयबाक बादयथासंभव शी ( सात िदनक भीतर) एकर काशनक अंकक सूचना <strong>दे</strong>ल जायत। ’<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' थम मैिथली पािक्षक ई पिका अिछआ एि<strong>ह</strong>मे मैिथली, संकृत आ अंेजीमे िमिथला आ मैिथलीसँ संबंिधत रचना कािशत कएल जाइत अिछ। एि<strong>ह</strong> ई पिकाकेँ ीमितलमी ठाकुर ारा मासक ०१ आ १५ ितिथकेँ ई कािशत कएल जाइत अिछ।(c) 2004-10 सविधकार सुरिक्षत। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे कािशत सभटा रचना आ आकइवक सविधकार रचनाकार आ सं<strong>ह</strong>कक लगमेछि<strong>ह</strong>। रचनाक अनुवाद आ पुनः काशन िकंवा आकइवक उपयोगक अिधकार िकनबाक <strong>ह</strong>ेतु ggajendra@videha.co.in परसंपकर् करू। एि<strong>ह</strong> साइटकेँ ीित झा ठाकुर, मधूिलका चौधरी आ रिम िया ारा िडजाइन कएल गेल।िसिरतु242

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!