Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

1. Forskning om akademins kultur och normer (makronivå) Det finns ett antal forskningsarbeten som analyserar akademins överordnade/dominerande kultur och normer från ett kritiskt genusperspektiv. Fokus i denna forskning läggs på spänningen mellan å ena sidan akademins hierarkiska och mansdominerade kultur och å andra sidan föreställningen om akademin som ett könsneutralt rum där det råder objektivitet och meritokrati. Enligt forskningen associeras kvinnor till kön och kropp, varför kvinnor utsätts för andra bedömningar än män. Därmed underordnas, förkroppsligas och misskänns kvinnor ofta som kunskapsproducenter. Samtidigt diskuteras i denna forskning konflikterna och förändringspotentialen med anledning av kvinnornas närvaro inom akademin och i genusforskningen. Det finns ett stort behov av mer forskning på övergripande nivå. Här ska ytterligare några angelägna ämnen för framtida forskning identifieras: Forskningsluckor och behov av ytterligare forskning • Forskning som söker begripliggöra spänningen mellan aktörskap och underordning inom akademin, och som söker förstå de förändringar i kvinnors placering inom akademin som ägt rum de senaste 10–15 åren. • Forskning som utgår från ett intersektionellt perspektiv och synliggör den utsatthet och diskriminering som skapas i skärningspunkterna mellan exempelvis kön och ras/etnicitet. • Forskning, kritisk mansforskning, om män och maskulinitetskonstruktioner inom akademin. • Forskning från ett genusperspektiv som studerar betydelsen av de stora pågående förändringarna i högskolans organisation, new public management, mål- och resultatstyrningen, samt det växande ekonomiska nyttotänkandet inom högskolorna och universiteten. 2. Empirisk forskning om institutionskulturer Forskningen inom detta fält visar att den egna institutionen eller forskningsmiljön ofta framställs som könsneutral och jämställd – medan ickejämställdhet konstrueras som något som förekommer 10
på andra institutioner eller universitet. Men samtidigt visar forskningen, som oftast bygger på intervjuer, att kvinnor och män upplever sig leva på skilda villkor på institutionerna. ”Dolda kulturella skeenden sitter i väggarna”. Forskarpositionen och forskaridealet ger associationer till manlighet, medan kvinnor på olika sätt görs avvikande och problematiska i sammanhanget. Det finns dock även forskning som visar hur kvinnliga studenter och forskare lyckas göra anspråk på nya akademiska identiteter. Även här blir spänningen mellan aktörskap och underordning av centralt intresse. Forskning som jämför olika institutioner saknas, trots att det uppenbarligen skulle vara en relevant metodisk tillgång vid studier av dynamiken i olika institutionskulturer från ett genusperspektiv, både vid diskursanalytiska studier och vid organisationsstudier. Även här saknas forskning på många fält. Forskningsluckor och behov av ytterligare forskning • Ytterligare forskning behövs på institutionsnivå. • Forskning som jämför olika institutioner. • Forskning som utgår från ett intersektionellt perspektiv. 3. Forskning om sexuella trakasserier och könskränkande behandling Numera finns en del forskning om sexuella trakasserier från ett genusperspektiv. Gemensamt för denna forskning är att sexuella trakasserier betraktas som en del av akademins kultur, även om kränkningarna ofta ogiltiggörs. Sexuella trakasserier och könskränkande behandling ingår i jämställdhetsdiskursen och jämställdhetspolitiken överallt inom akademin. ”Sexuella trakasserier giltiggörs som ett problem i allmänhet, i betydelsen att det säkert förekommer sådana problem någon annanstans.” Olika perspektiv inom forskningen på fältet kan emellertid identifieras. En diskursteoretisk analys av skriftligt material om sexuella trakasserier leder till slutsatsen att detta blivit ”en lingvistisk institution” inom dem svenska akademin, och att diskussionerna bygger på en mängd förgivet tagna föreställningar som sällan eller aldrig problematiseras. Forskare betonar att vissa kroppar löper risken att sexualiseras i större utsträckning än andra, och det 11
Page 1: Jämställdhet i akademin - en fors
Page 5 and 6: Författarens förord Denna rapport
Page 7: Innehåll Sammanfattning - med reko
Page 12 and 13: finns ett stort behov av forskning
Page 14 and 15: påvisa i numera kända studier, t.
Page 17 and 18: 1 Forskning om akademins kultur och
Page 19 and 20: drabbats och förbigåtts av män m
Page 21 and 22: med avseende på kön såväl som a
Page 23 and 24: vilket forskning om kvinnors villko
Page 25: processer som omfattar varandra, oc
Page 28 and 29: närvaro i det privata och i det of
Page 30 and 31: kopplade till kön riskerar att bek
Page 32 and 33: och att de flesta genomförda studi
Page 34 and 35: cess där betydelsen av olika värd
Page 37 and 38: 3 Forskning om sexuella trakasserie
Page 39 and 40: ett övergrepp som grovt eller icke
Page 41 and 42: Utsatthet är ett centralt begrepp
Page 43 and 44: 163). I Anderssons analysmodell ide
Page 45 and 46: studie genomförd av Margareta Elia
Page 47: Samtidigt finns det forskning som v
Page 50 and 51: utbildningsval. Men detta avspeglar
Page 52 and 53: Caroline Berggren ser sin studie av
Page 54 and 55: Socionomutbildningen Pia Westin Hel
Page 56 and 57: Ingrid Jorfeldt: Att utbilda sig ti
Page 58 and 59: Medicin Anna Westerståhl har skriv
Page 60 and 61:
Civilingenjörsutbildningen Minna S
Page 62 and 63:
Studentmiljöer Ulrika Widding: Ide
Page 64 and 65:
undervisning/forskning. Projektet b
Page 66 and 67:
(Forsberg 1998:27-30). Fredrik Bond
Page 68 and 69:
versiell fråga både politiskt och
Page 71 and 72:
5 Karriärvägar. ”The leaking pi
Page 73 and 74:
& Johansson 1998, Morhed 1998). Pro
Page 75 and 76:
doktorander vid Örebro universitet
Page 77 and 78:
visar att inom en grupp kvinnor och
Page 79 and 80:
Anett Schenk ingår i det europeisk
Page 81 and 82:
motstånd de mött! Ofta upplevs de
Page 83 and 84:
naturligtvis kvinnors möjligheter
Page 85:
vetenskap och medicin studerats. De
Page 88 and 89:
och effekterna. 20 Ett av problemen
Page 90 and 91:
avhandlingen analyseras också argu
Page 92 and 93:
Bondestams tredje forskningsrapport
Page 94 and 95:
institutioner i form av bristande a
Page 96 and 97:
inom två yrkesgrupper vid Karlstad
Page 98 and 99:
förändringar - om inte organisati
Page 100 and 101:
kvinnor 50-60 procent. Analysen vis
Page 103 and 104:
7 Konklusion Forskningen om jämst
Page 105 and 106:
använder sig av metodtriangulering
Page 107 and 108:
8 Alfabetisk lista över använd li
Page 109 and 110:
Bondestam, Fredrik (2004c). Könsme
Page 111 and 112:
de los Reyes, Paulina & Diana Mulin
Page 113 and 114:
Genusperspektiv i undervisning och
Page 115 and 116:
Högskoleverket 2006:26 R. Universi
Page 117 and 118:
Lundgren, Britta (red.) (2002). Aka
Page 119 and 120:
Nyström, Sofia, (2009), Becoming a
Page 121 and 122:
Sohl, Lena (2000). Litteraturvetens
Page 123:
Wetterberg Carlsson, Christina (200
Page 126:
områden där det finns lite forskn
show all

Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?