Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

2 Empirisk forskning om
institutionskulturer
I detta kapitel behandlas svensk empirisk forskning om institutionskulturer.
Det rör sig främst om forskning som använder interaktiva
metoder såsom intervjuer och deltagandeobservationer.
Inom detta fält finns en större variation beträffande perspektiv och
utgångspunkter än inom forskningen om akademins kultur och
normer. För att undvika förenklande paralleller är den forskning
som omnämns i förevarande kapitel därför inte kategoriserad i
olika avsnitt.
Paula Mählck undersöker i sin artikel ”The Symbolic Order of
Gender in Academic Workplace. Ways of Reproducing Gender in
Equality within the Discourse of Equality”, hur orättvisor mellan
könen (”gender inequality”) produceras inom ramen för jämställdhetsdiskursen
vid svenska universitet. Mer specifikt fokuseras ”the
production and reproduction of the symbolic order of gender at
different levels in the academic workplace”. Utgångspunkten är att
genusrelationer existerar inom de övergripande diskurser om
genus, makt, vetenskap och jämlikhet som verkar inom akademin
och i samhället i stort. Två institutioner för samma område inom
biologi vid två svenska universitet studeras utifrån ett socialkonstruktivistiskt
perspektiv som antar att mening kring kropp,
kön och sexualitet skapas genom språk, handlingar och symboler.
Makt är också en central del av Mählcks förståelse av kön, då kvinnor
och femininitet antas underordnas män och maskulinitet.
Faktorer som klass och ras betonas också. Undersökningen har
genomförts genom tolv intervjuer, dels med seniora forskare, dels
med nydisputerade forskare (Mählck 2003:81–84).
Kvinnor som gör anspråk på den professionella arenan är enligt
Mählck fortfarande symboliskt kopplade till hemmets sfär. Hemmets
könsordning har överförts till den offentliga sfären, ett fenomen
som brukar beskrivas som en ”dual presence”, en samtidig
27