Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

manterna förhålla sig till normer om jämställdhet och individualisering, och utifrån dessa hävda sina rättigheter som individer, vilket förutsätts vara okomplicerat. Genom detta blir ett misslyckande att leva upp till jämställdhetsnormerna den enskilda kvinnans misslyckande (s. 168). Fredrik Bondestam och Gunilla Carstensen utgår i sin rapport Från sexuella trakasserier till könskränkande processer. Om kön, utsatthet och normalitetens våld, från ett diskursanalytiskt perspektiv och från en ”feministisk-sociologisk teoribildning inom kön och våld, med betoning på processperspektiv” (Bondestam och Carstensen 2004:8). 4 Rapporten syftar till att undersöka hur könskränkande processer ser ut, vilka konsekvenser de får för arbets- och studiemiljön och vad de betyder för den som utsätts. Den empiri som analyserats består i nedtecknade berättelser av, och intervjuer med, tio kvinnor (studenter, forskare, doktorander, lektorer och professorer) vid Uppsala universitet som utsatts för könskränkningar. Därtill har även Uppsala universitets jämställdhetshandläggare intervjuats (s. 8, 11). Bondestam och Carstensen använder sig av begreppen könskränkningar och könskränkande processer. 5 Författarna menar att ”sexuella trakasserier” har kommit att omgärdas av föreställningar som inskränker dess tillämplighet. Detta har skett genom en institutionalisering och byråkratisering av fenomenet, samtidigt som narrativet om sexuella trakasserier endast gör det möjligt att förstå och rama in vissa typer av kränkningar, ofta grova sexuella och/eller fysiska kränkningar, som sexuella trakasserier (s. 6). Att tala om ”könskränkningar” snarare än om ”sexuella trakasserier” syftar således till att synliggöra kränkningar kopplade kön som inte med nödvändighet är av sexuell karaktär. ”Trakasserier” för enligt Bondestam och Carstensen också tankarna till upprepade handlingar vilket utesluter enstaka kränkningar. Vidare syftar begreppsanvändningen till att möjliggöra ett mer öppet förhållningssätt till kränkningens konsekvenser för den utsatta på längre sikt än just i den situation då kränkningen företas (s. 6). 4 Rapporten ingår i Fredrik Bondestams avhandling från 2004, En önskan att skriva abjektet. Analyser av akademisk jämställdhet, Uppsala universitet. 5 Begreppen omfattar de i Jämställdhetslagen och Likabehandlingslagen angivna betydelserna av ”sexuella trakasserier”, men får i någon mån ersätta desamma. ”Könskränkningar” har en vidare innebörd som också inkluderar ”ett processperspektiv på negativa upplevelser knutna till kön i arbetsplatsrelaterade miljöer och miljöer relaterade till högre studier” (Bondestam och Carstensen 2004:5). Kort kan könskränkningar beskrivas som ”ovälkommet uppträdande på grund av kön” (s. 60). 40
Utsatthet är ett centralt begrepp i Bondestam och Carstensens analys. Utsatthet förstås som betecknande för ”existensvillkoren för de kvinnor som berättar om sina akademiska liv” och som ett sätt att beskriva ”den existensform varje enskild kvinna som på ett eller annat sätt vill ingå i det akademiska livets angelägenheter tvingas anamma” (s. 9, 66). När kvinnorna nedtecknar sina erfarenheter beskriver de pågående processer som genomsyrar hela deras arbetsliv eller studiemiljö och ”det subtila våldsutövandets svårgripbarhet” för att tala med Bondestam och Carstensen (s. 59). Det finns en osäkerhet och försiktighet vad gäller att peka ut vilka enstaka händelser som varit könskränkningar. En del av de beskrivna upplevelserna kopplas inte heller direkt till kön. Först i efterhand, utifrån en överblick över det egna akademiska livet, har upplevelserna förståtts som kränkande då det blir tydligt att ”varje enskildhet inte var tillräcklig för att betecknas, men att dessa enskildheter tillsammans, och därmed också var för sig, då framstår som könskränkande i någon mening” (s. 59). Här blir skillnaden mellan äldre och yngre informanter tydlig, då de senare inte har samma möjlighet att placera kränkningarna i ett sammanhang eftersom de saknar det reflexiva perspektiv som visat sig vara avgörande för att känna igen en situation som könskränkande (s. 59). Definitionerna av sexuella trakasserier framstår enligt Bondestam och Carstensen som bristfälliga och som alltför förhandlingsbara. Författarna fokuserar hur mening skapas genom olika narrativ, och betonar att själva kärnan i narrativet om sexuella trakasserier inom akademin är att ”endast ord kan förmedla en kränkning, ge den ett berättigande, en grund för upprättelse, och att dessa ord alltid redan står mot andra och andras ord” (s. 62). Vidare menar de att den könskränkande processen ständigt misskänns eftersom den utgör det normala, ”en alltid redan konstituerad normalitet, en akademisk könsvåldsstruktur i skenet av det vardagliga – normalitetens våld” (s. 65). Enskilda mäns frihet, godtycklighet och position premieras på bekostnad av alla kvinnliga studenter och doktorander som verkar i dessa mäns närhet (s. 66). Anneli Andersson studerar i sin avhandling, ”Vi blev antagligen för många” Könskränkande behandling i akademisk miljö, se kap. 2 könskränkande behandling utifrån ett organisationsteoretiskt feministiskt perspektiv. Andersson utgår från könskränkande behandling som ett strukturellt ordnande av kön där kvinnor underordnas män, och menar att denna hierarkiska ordning återspeglas på såväl individ- och samhälls-, som organisationsnivå. Då kvinnor utsätts för könskränkande behandling i större utsträckning 41
Page 1: Jämställdhet i akademin - en fors
Page 5 and 6: Författarens förord Denna rapport
Page 7: Innehåll Sammanfattning - med reko
Page 10 and 11: 1. Forskning om akademins kultur oc
Page 12 and 13: finns ett stort behov av forskning
Page 14 and 15: påvisa i numera kända studier, t.
Page 17 and 18: 1 Forskning om akademins kultur och
Page 19 and 20: drabbats och förbigåtts av män m
Page 21 and 22: med avseende på kön såväl som a
Page 23 and 24: vilket forskning om kvinnors villko
Page 25: processer som omfattar varandra, oc
Page 28 and 29: närvaro i det privata och i det of
Page 30 and 31: kopplade till kön riskerar att bek
Page 32 and 33: och att de flesta genomförda studi
Page 34 and 35: cess där betydelsen av olika värd
Page 37 and 38: 3 Forskning om sexuella trakasserie
Page 39: ett övergrepp som grovt eller icke
Page 43 and 44: 163). I Anderssons analysmodell ide
Page 45 and 46: studie genomförd av Margareta Elia
Page 47: Samtidigt finns det forskning som v
Page 50 and 51: utbildningsval. Men detta avspeglar
Page 52 and 53: Caroline Berggren ser sin studie av
Page 54 and 55: Socionomutbildningen Pia Westin Hel
Page 56 and 57: Ingrid Jorfeldt: Att utbilda sig ti
Page 58 and 59: Medicin Anna Westerståhl har skriv
Page 60 and 61: Civilingenjörsutbildningen Minna S
Page 62 and 63: Studentmiljöer Ulrika Widding: Ide
Page 64 and 65: undervisning/forskning. Projektet b
Page 66 and 67: (Forsberg 1998:27-30). Fredrik Bond
Page 68 and 69: versiell fråga både politiskt och
Page 71 and 72: 5 Karriärvägar. ”The leaking pi
Page 73 and 74: & Johansson 1998, Morhed 1998). Pro
Page 75 and 76: doktorander vid Örebro universitet
Page 77 and 78: visar att inom en grupp kvinnor och
Page 79 and 80: Anett Schenk ingår i det europeisk
Page 81 and 82: motstånd de mött! Ofta upplevs de
Page 83 and 84: naturligtvis kvinnors möjligheter
Page 85: vetenskap och medicin studerats. De
Page 88 and 89: och effekterna. 20 Ett av problemen
Page 90 and 91:
avhandlingen analyseras också argu
Page 92 and 93:
Bondestams tredje forskningsrapport
Page 94 and 95:
institutioner i form av bristande a
Page 96 and 97:
inom två yrkesgrupper vid Karlstad
Page 98 and 99:
förändringar - om inte organisati
Page 100 and 101:
kvinnor 50-60 procent. Analysen vis
Page 103 and 104:
7 Konklusion Forskningen om jämst
Page 105 and 106:
använder sig av metodtriangulering
Page 107 and 108:
8 Alfabetisk lista över använd li
Page 109 and 110:
Bondestam, Fredrik (2004c). Könsme
Page 111 and 112:
de los Reyes, Paulina & Diana Mulin
Page 113 and 114:
Genusperspektiv i undervisning och
Page 115 and 116:
Högskoleverket 2006:26 R. Universi
Page 117 and 118:
Lundgren, Britta (red.) (2002). Aka
Page 119 and 120:
Nyström, Sofia, (2009), Becoming a
Page 121 and 122:
Sohl, Lena (2000). Litteraturvetens
Page 123:
Wetterberg Carlsson, Christina (200
Page 126:
områden där det finns lite forskn
show all

Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?