Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

Anna T. Danielsson: Doing Physics – Doing Gender. An Exploration
of Physics Students Identity Constitution in the Context of
Laboratory Work, Uppsala universitet 2009. Data: Intervjuer
med 13 studenter från grundutbildningen på fysikprogrammet i
Uppsala, samt med nio doktorander och studenter på mastersnivå.
Se även Anna T. Danielsson: The gendered doing physics: A
conceptual framework and it’s application for exploring undergraduate
physics students’ identity formation in relation to laboratory
works, Uppsala universitet 2007.
Anna T. Danielsson fokuserar en specifik kultur inom den akademiska
kulturen, nämligen fysik som vetenskapsdisciplin, och
undersöker i såväl sin licentiat- som doktorsavhandling, den senare
med titeln Doing Physics – Doing Gender. An Exploration of Physics
Students Identity Constitution in the Context of Laboratory Work,
vid Uppsala universitet från 2007 och 2009 hur fysikstudenter lär
sig att bli fysiker och hur denna process kan förstås som könad.
Dessa frågor undersöks i relation till studenternas deltagande i
laboratoriearbete och i relation till universitetets kulturella normer.
För att kunna analysera studenternas samtidiga ”görande av kön”
och ”görande av fysik” kombinerar Danielsson poststrukturalistiska
teorier om kön med situerad lärandeteori (Danielsson
2007:32-34, 50–51, 2009:2, 44, 52). Danielsson menar att lärande
kan förstås som konstituerande av en identitet. Samtidigt som studenterna
lär sig ämnet fysik lär de sig också att bli fysiker, att delta
i fysikvetenskapens kultur (2007:26, 2009:9). Licentiatavhandlingen
bygger på intervjuer med 13 studenter från grundutbildningen
på fysikprogrammet vid Uppsala universitet. Dessa intervjuer
utgör en del av empirin i doktorsavhandlingen, vilken utöver
detta material också bygger på intervjuer med nio doktorander och
studenter på mastersnivå (2007:62-62, 2009:86).
Ett framträdande tema i materialet vad gäller studenternas
”görande av kön” är konstruerandet av könsneutralitet, i fråga om
fysik som disciplin såväl som akademin i stort. Informanterna
betonade individuella egenskaper och förmågor som avgörande för
akademisk framgång, och bortsåg därmed från strukturella faktorer.
Detta måste enligt Danielsson förstås mot bakgrund av fysikens
ideal om objektivitet, akademiska diskurser om individualitet
och meritokrati, och den svenska jämställdhetsdiskursen. En annan
förklaring kan vara en rädsla för att ett benämnande av problem
29