Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

kopplade till kön riskerar att bekräfta föreställningar om att kvinnor inte är kapabla att lyckas inom fysik (2009:207–208). Danielsson konstruerar två diskursiva modeller, ”the analytical physics student” och ”the practical physics student” som återspeglar olika aspekter av studenternas ”görande av fysik”, en process som också innefattar ”görande av kön” och ”görande av klass”. I den första modellen överlappas maskulina normer kopplade till fysik, såsom rationalitet och matematisk förmåga, av egenskaper som konnoterar till femininitet, som att vara ordningsam, grundlig och följa regler. Flera av de kvinnliga studenterna kunde förhandla en underordnad traditionell fysikstudent-femininitet, exempelvis att positioneras som sekreterare i laboratoriearbetet, genom att göra anspråk på den analytiska identiteten (2009:205–207). Danielsson visar således på en koppling mellan femininitet och matematik, och därmed också på att vad som förstås som feminint eller maskulint varierar beroende på social kontext (2007:116). Anneli Andersson: ”Vi blev antagligen för många” Könskränkande behandling i akademisk miljö. Doktorsavhandling nr. 130, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet 2007. Data: Sammanfattning av fallverksamhet under tre år som jämställdhetshandläggare vid ett lärosäte för högre utbildning, samt intervjuer med offer för könskränkande behandling Anneli Andersson anlägger ett organisationsteoretiskt feministiskt perspektiv på akademins organisation och kultur. Avhandlingens syfte är att empiriskt och teoretiskt förstå könskränkande behandling, samt att formulera en modell med praktisk relevans för förståelse av sådan behandling. Studien består av två delstudier, varav en är en sammanfattning av fallverksamheten under Anderssons tre år som jämställdhetshandläggare. Sammanfattningen är formulerad som ett typfall med syfte att ge en kvantitativ och övergripande beskrivning av strukturer och strukturellt motstånd i den miljö där könskränkande behandling uppstår. Med utgångspunkt i denna sammanfattning har en modell för analys av könskränkande behandling utformats, vilken sedan tillämpats på empirin i den andra delstudien, nämligen fyra djupintervjuer med offer för könskränkande behandling (Andersson 2007:7, 20–22, 24, 33–39). Anderssons avhandling behandlas vidare under avsnittet om sexuella trakasserier och könskränkande behandling. 30
Enligt Andersson kan den akademiska kulturen förstås som en koopteringskultur. Med referens till Gerd Lindgren beskriver Andersson koopteringskulturens benägenhet att vid anställningar upprätthålla en homogen kultur genom att exkludera avvikare. Till formella krav för inkludering läggs således informella krav, exempelvis på viss köns-, klass- eller etnisk tillhörighet. Enligt Andersson inkluderas inte kvinnor i ”den akademiska organisationens hegemoniska […] maskulinitet” per automatik, istället måste de ”förtjäna sin plats på kulturens villkor för att koopteras in i kulturen och bli en del av den” (s. 40). I en artikel i Kulturella perspektiv från 2006, ”Äntligen hemma? Kvinnliga forskares skapande av kön och tillhörighet i akademin genom kläder”, utvecklar Gunilla Carstensen ett tema som blev tydligt i det intervjumaterial som ligger till grund för hennes avhandling, nämligen hur kvinnorna tänkte kring kläder och vilken symbolik som kom att uttryckas genom kläder. Fokus i artikeln är hur tillhörighet skapas i relation till kön, sexualitet och forskarpositionen (Carstensen 2006b:16). Informanterna uttrycker vikten av att både presenterna sig själva som seriösa och feminina, exempelvis genom att bära en kavaj med en tight eller urringad tröja under. Det seriösa implicerar för att tala med Carstensen maskulinitet, men omtalas i könsneutrala termer. Det icke-seriösa blir samtidigt feminint, kvinnligt och med explicita kopplingar till kön. Carstensen menar att ”det skapas ett hänvisningssammanhang mellan professionalitet/forskarrollen och maskulinitet. En ordning som samtidigt kommer att överordnas symboler som förknippas med femininitet” (s. 17, kursiv i original). I den akademiska kulturen är föreställningar om att kön och sexualitet är irrelevant påtagliga, samtidigt som vikten av att se ut och klä sig rätt visar på att föreställningar om kön och sexualitet i hög grad är närvarande i forskarskapandet. Carstensen menar att forskaridealet konnoterar till manlighet men skrivs fram som könsneutralt, varför symboler kopplade till kvinnlighet kommer att formuleras som problem (s. 22). I boken Akademisk kultur. Vetenskapsmiljöer i kulturanalytisk belysning, Umeå universitet finns tre kulturanalytiska studier av akademisk kultur genomförda av Emma Hernborg, Linda Berg och Helena Pettersson samlade. Jämställdhet i akademin fokuseras inte särskilt, men temat berörs i olika utsträckning i samtliga studier. Boken är redigerad av Britta Lundgren som i inledningskapitlet skriver att faktorer som exempelvis kön, etnicitet, klass och sexualitet inverkar på vem som känner sig hemma i det akademiska livet, 31
Page 1: Jämställdhet i akademin - en fors
Page 5 and 6: Författarens förord Denna rapport
Page 7: Innehåll Sammanfattning - med reko
Page 10 and 11: 1. Forskning om akademins kultur oc
Page 12 and 13: finns ett stort behov av forskning
Page 14 and 15: påvisa i numera kända studier, t.
Page 17 and 18: 1 Forskning om akademins kultur och
Page 19 and 20: drabbats och förbigåtts av män m
Page 21 and 22: med avseende på kön såväl som a
Page 23 and 24: vilket forskning om kvinnors villko
Page 25: processer som omfattar varandra, oc
Page 28 and 29: närvaro i det privata och i det of
Page 32 and 33: och att de flesta genomförda studi
Page 34 and 35: cess där betydelsen av olika värd
Page 37 and 38: 3 Forskning om sexuella trakasserie
Page 39 and 40: ett övergrepp som grovt eller icke
Page 41 and 42: Utsatthet är ett centralt begrepp
Page 43 and 44: 163). I Anderssons analysmodell ide
Page 45 and 46: studie genomförd av Margareta Elia
Page 47: Samtidigt finns det forskning som v
Page 50 and 51: utbildningsval. Men detta avspeglar
Page 52 and 53: Caroline Berggren ser sin studie av
Page 54 and 55: Socionomutbildningen Pia Westin Hel
Page 56 and 57: Ingrid Jorfeldt: Att utbilda sig ti
Page 58 and 59: Medicin Anna Westerståhl har skriv
Page 60 and 61: Civilingenjörsutbildningen Minna S
Page 62 and 63: Studentmiljöer Ulrika Widding: Ide
Page 64 and 65: undervisning/forskning. Projektet b
Page 66 and 67: (Forsberg 1998:27-30). Fredrik Bond
Page 68 and 69: versiell fråga både politiskt och
Page 71 and 72: 5 Karriärvägar. ”The leaking pi
Page 73 and 74: & Johansson 1998, Morhed 1998). Pro
Page 75 and 76: doktorander vid Örebro universitet
Page 77 and 78: visar att inom en grupp kvinnor och
Page 79 and 80: Anett Schenk ingår i det europeisk
Page 81 and 82:
motstånd de mött! Ofta upplevs de
Page 83 and 84:
naturligtvis kvinnors möjligheter
Page 85:
vetenskap och medicin studerats. De
Page 88 and 89:
och effekterna. 20 Ett av problemen
Page 90 and 91:
avhandlingen analyseras också argu
Page 92 and 93:
Bondestams tredje forskningsrapport
Page 94 and 95:
institutioner i form av bristande a
Page 96 and 97:
inom två yrkesgrupper vid Karlstad
Page 98 and 99:
förändringar - om inte organisati
Page 100 and 101:
kvinnor 50-60 procent. Analysen vis
Page 103 and 104:
7 Konklusion Forskningen om jämst
Page 105 and 106:
använder sig av metodtriangulering
Page 107 and 108:
8 Alfabetisk lista över använd li
Page 109 and 110:
Bondestam, Fredrik (2004c). Könsme
Page 111 and 112:
de los Reyes, Paulina & Diana Mulin
Page 113 and 114:
Genusperspektiv i undervisning och
Page 115 and 116:
Högskoleverket 2006:26 R. Universi
Page 117 and 118:
Lundgren, Britta (red.) (2002). Aka
Page 119 and 120:
Nyström, Sofia, (2009), Becoming a
Page 121 and 122:
Sohl, Lena (2000). Litteraturvetens
Page 123:
Wetterberg Carlsson, Christina (200
Page 126:
områden där det finns lite forskn
show all

Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?