Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

hjälp av en särbehandlingsprincip begripliggörs däremot snarast som ett sätt att tillföra kön till en annars könsneutral verksamhet” (s. 182). Med referens till Simone De Beauvoir, Joan Scott och Maud Eduards menar Maria Törnqvist att detta kan tolkas som att ”män inte kan fungera som ett hot mot sig själva därför att de inte existerar som kön. Den akademiska mannen är en individ utan könstillhörighet” (s. 183). Törnqvist visar således att kvinnor sticker ut i akademins föreställt könsneutrala kultur, eftersom kvinnor till skillnad från män aldrig kan förstås som könsneutrala. Malin Henriksson, Maria Jansson, Ulrika Thomsson, Maria Wendt och Cecilia Åse har använt sig av minnesarbete för att närma sig en förståelse av sina erfarenheter som kvinnor i akademin. I ”I vetenskapens namn: Ett minnesarbete” publicerad i Kvinnovetenskaplig tidskrift år 2000, visar författarna hur deras erfarenheter av att delta i forskarutbildningens introduktionsseminarier ger uttryck för att idealet om en ren vetenskap och ett köns- och maktneutralt universitet är en illusion (Henriksson, Jansson, Thomsson, Wendt och Åse 2000:6-7,19–20). 1 Författarna menar att kön och vetenskap på ett invecklat sätt flätas samman under seminarierna. Konstruktionen av kvinnlighet och vetenskap tycks motsäga varandra och när kvinnor gör anspråk på forskarpositionen och den subjektsstatus som medföljer ”utmanas den ordning som säger att kvinnor ska vara underordnande och tillgängliga som objekt för män eller bekräfta männens subjektsposition. […] Kvinnliga akademikers försök att vara forskarsubjekt är ett potentiellt hot som måste avvärjas” (s. 20). Mona Eliasson beskriver i en artikel från 2004, ”Genus i akademin – om motstånd mot förändring” i Socialt perspektiv, akademin som en av de samhällsinstitutioner som har bjudit starkast motstånd mot inflytande från jämställdhet, feminism och genusvetenskap. Demokrati och kunskapskvalitet lyfts av Eliasson fram som centrala argument för att genusfrågor måste beaktas inom akademin. Eliasson menar vidare att det är vikigt att framhålla att inte bara vita, västerländska män bidragit till en viss vetenskaps framväxt, särskilt då en vidgad förståelse av vem som kan vara kunskapsproducent skulle kunna bidra till att uteslutna grupper känner sig mer inkluderade. Bilden av vem som kan ägna sig åt forskning och kunskapsförmedling behöver således ifrågasättas och vidgas, 1 Se även Maria Jansson, Maria Wendt och Cecilia Åse, (2008) Memory Work Reconsidered i Nordic Journal of Feminist and Gender Research, vol. 6 nr. 4, 228–240, samt Maria Jansson, Maria Wendt och Cecilia Åse, (2009) “Teaching Political Science through Memory Work” i Journal of Political Science Education 5:179–197. 20
med avseende på kön såväl som andra kategoriseringar (Eliasson 2004:11–14). Karin Widerberg, verksam vid Oslos universitet, påtalar även hon andra kategoriseringar än kön. I sin artikel ”Kunskapens kön – ett generationsperspektiv” i Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1/2001, menar Widerberg att det faktum att kvinnor ökar i antal på universiteten och klarar sig väl i utbildningssystemet kan osynliggöra ”universitetets manliga doxa och traditioner” (Widerberg 2001:13). Kvinnor behöver inte längre gömma sina kroppar och kan inte längre förväntas agera eller se sig som ”outsiders within”. Ett kritiskt förhållningssätt till vetenskap kommer därför i allt mindre utsträckning att förstås i termer av kön menar Widerberg. Snarare är det kanske ”etnicitet som kan förväntas inta den kritiska rollen” (s. 13). Kroppslighet i akademin Maud Eduards lyfter fram moment av förändring under en period som sträcker sig från samtid och hundra år bakåt i tiden, fokuserar särskilt de så kallade Tham-professurerna, och gör nedslag i den idétradition som konstruerat kvinnokroppen som ett avvikande element i produktionen av kunskap. Med utgångspunkt häri formuleras frågor om vem som får ta plats i akademin och på vilka villkor, om vem som får tala i den vetenskapliga gemenskapens namn och om vilken kunskap som betraktas som legitim (Eduards 2007:9, 188–189). Akademin kopplas med Eduards till nation (svenskhet) och kroppslighet. Eduards pekar på en föreställning om att kunskapsproduktionen ska gynna nationen, och benämner vidare akademin som en sorts nation i nationen där ”svenska män har […] iklätt sig uppdraget att vidmakthålla (kropps)ordningen” (s. 188). Akademin beskrivs som historiskt präglad av en dikotomi mellan kropp och intellekt. Eduards menar vidare att föreställningen om kvinnor som i första hand lämpade för reproduktiva uppgifter, och således inte lämpade för utbildning och kunskap, utgör en stark västerländsk tradition (s. 189). Män tillskrivs förmågan till ett vetande ”som självklart står över kropp och natur” medan ”[kvinnor] som vill uppnå rationell kunskap måste […] kämpa för att överskrida sina kroppsliga funktioner” (s. 191). Med Eduards har vetenskaplig kompetens ”en tydlig men dold kroppspolitisk komponent. Kvinnor, avbildade som uttryck för kön och kropp, utsätts för andra 21
Page 1: Jämställdhet i akademin - en fors
Page 5 and 6: Författarens förord Denna rapport
Page 7: Innehåll Sammanfattning - med reko
Page 10 and 11: 1. Forskning om akademins kultur oc
Page 12 and 13: finns ett stort behov av forskning
Page 14 and 15: påvisa i numera kända studier, t.
Page 17 and 18: 1 Forskning om akademins kultur och
Page 19: drabbats och förbigåtts av män m
Page 23 and 24: vilket forskning om kvinnors villko
Page 25: processer som omfattar varandra, oc
Page 28 and 29: närvaro i det privata och i det of
Page 30 and 31: kopplade till kön riskerar att bek
Page 32 and 33: och att de flesta genomförda studi
Page 34 and 35: cess där betydelsen av olika värd
Page 37 and 38: 3 Forskning om sexuella trakasserie
Page 39 and 40: ett övergrepp som grovt eller icke
Page 41 and 42: Utsatthet är ett centralt begrepp
Page 43 and 44: 163). I Anderssons analysmodell ide
Page 45 and 46: studie genomförd av Margareta Elia
Page 47: Samtidigt finns det forskning som v
Page 50 and 51: utbildningsval. Men detta avspeglar
Page 52 and 53: Caroline Berggren ser sin studie av
Page 54 and 55: Socionomutbildningen Pia Westin Hel
Page 56 and 57: Ingrid Jorfeldt: Att utbilda sig ti
Page 58 and 59: Medicin Anna Westerståhl har skriv
Page 60 and 61: Civilingenjörsutbildningen Minna S
Page 62 and 63: Studentmiljöer Ulrika Widding: Ide
Page 64 and 65: undervisning/forskning. Projektet b
Page 66 and 67: (Forsberg 1998:27-30). Fredrik Bond
Page 68 and 69: versiell fråga både politiskt och
Page 71 and 72:
5 Karriärvägar. ”The leaking pi
Page 73 and 74:
& Johansson 1998, Morhed 1998). Pro
Page 75 and 76:
doktorander vid Örebro universitet
Page 77 and 78:
visar att inom en grupp kvinnor och
Page 79 and 80:
Anett Schenk ingår i det europeisk
Page 81 and 82:
motstånd de mött! Ofta upplevs de
Page 83 and 84:
naturligtvis kvinnors möjligheter
Page 85:
vetenskap och medicin studerats. De
Page 88 and 89:
och effekterna. 20 Ett av problemen
Page 90 and 91:
avhandlingen analyseras också argu
Page 92 and 93:
Bondestams tredje forskningsrapport
Page 94 and 95:
institutioner i form av bristande a
Page 96 and 97:
inom två yrkesgrupper vid Karlstad
Page 98 and 99:
förändringar - om inte organisati
Page 100 and 101:
kvinnor 50-60 procent. Analysen vis
Page 103 and 104:
7 Konklusion Forskningen om jämst
Page 105 and 106:
använder sig av metodtriangulering
Page 107 and 108:
8 Alfabetisk lista över använd li
Page 109 and 110:
Bondestam, Fredrik (2004c). Könsme
Page 111 and 112:
de los Reyes, Paulina & Diana Mulin
Page 113 and 114:
Genusperspektiv i undervisning och
Page 115 and 116:
Högskoleverket 2006:26 R. Universi
Page 117 and 118:
Lundgren, Britta (red.) (2002). Aka
Page 119 and 120:
Nyström, Sofia, (2009), Becoming a
Page 121 and 122:
Sohl, Lena (2000). Litteraturvetens
Page 123:
Wetterberg Carlsson, Christina (200
Page 126:
områden där det finns lite forskn
show all

Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?