Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

cess där betydelsen av olika värden och definitioner av förmågor hela tiden förhandlas. I denna process spelar kön en viktig roll (s. 169). De kvinnliga informanterna gav uttryck för en spänning mellan att agera utifrån sin utbildning och sina förmågor och meriter och samtidigt uppfattas som kvinna. Pettersson menar att detta handlar om forskarvärlden i allmänhet och inte bara om Tools (s. 174–175); ”Accept or disappear, adapt or vanish, win or lose. It is important to not disturb the present order” (s. 176). Liisa Husu menar i sin rapport för Högskoleverket från 2005, Dold könsdiskriminering på akademiska arenor – osynligt, synligt, subtilt, att de nordiska länderna, även om de varit förhållandevis tidigt ute med jämställdhet, fortfarande har ickejämställda akademiska organisationer. Husu frågar sig varför det inte skett större förändringar och hur ojämställdheten reproduceras. Studien utgår bland annat från brev och intervjuer med kvinnliga akademiker i Finland, ett material som ingår i Husus avhandling, och visar att diskrimineringen av kvinnor ”ibland är synlig, men oftare osynlig och subtil” (Husu 2005:7, 15). Den osynliga och subtila diskrimineringen måste enligt Husu förstås som processer, snarare än som enstaka och oskyldiga företeelser. Husu menar att kvinnliga akademiker har utvecklat strategier för att överleva i det akademiska systemet, exempelvis kan de försöka välja ”passande” kläder och tala med ”lämplig” röst. Dessa strategier är både energi- och tidskrävande (s. 7). Forskningsluckor och behov av ytterligare forskning Forskningen inom detta fält visar att den egna institutionen eller forskningsmiljön ofta framställs som könsneutral och jämställd, samtidigt som analyser visar att kvinnor och män existerar i dessa kontexter på skilda villkor. Forskarpositionen och forskaridealet konnoterar till manlighet varför kvinnor på olika sätt görs avvikande och problematiska i sammanhanget. Det finns dock också forskning som visar hur kvinnliga studenter lyckas göra anspråk på högt rankade analytiska identiteter som fysikstuderande. Återigen blir spänningen mellan aktörskap och underordning, som diskuteras i avsnittet om forskningsluckor i kapitel 1, central. Som nämns i kapitel 1 kan empirisk forskning på institutionsnivå bidra till en bättre förståelse för spänningen mellan aktörskap och underordning inom akademin, och för den föränd- 34
ing som har ägt rum inom akademin de senaste tio till femton åren. Inom detta fält saknas komparativ forskning om institutionskulturer. Vi vet lite om konsekvenserna av jämställdhetsarbetet på universitet och högskolor, särskilt på längre sikt, och forskning om jämställdhetspolitikens verkan skulle med fördel genomföras genom komparativa studier där olika institutioner eller fakulteter jämförs. Vidare finns behov av intersektionella perspektiv, vilket också diskuteras i avsnittet om forskningsluckor i kapitel 1, och perspektiv som intar ett kritiskt förhållningssätt till män och maskuliniteter, så kallad kritisk mansforskning. 35
Page 1: Jämställdhet i akademin - en fors
Page 5 and 6: Författarens förord Denna rapport
Page 7: Innehåll Sammanfattning - med reko
Page 10 and 11: 1. Forskning om akademins kultur oc
Page 12 and 13: finns ett stort behov av forskning
Page 14 and 15: påvisa i numera kända studier, t.
Page 17 and 18: 1 Forskning om akademins kultur och
Page 19 and 20: drabbats och förbigåtts av män m
Page 21 and 22: med avseende på kön såväl som a
Page 23 and 24: vilket forskning om kvinnors villko
Page 25: processer som omfattar varandra, oc
Page 28 and 29: närvaro i det privata och i det of
Page 30 and 31: kopplade till kön riskerar att bek
Page 32 and 33: och att de flesta genomförda studi
Page 37 and 38: 3 Forskning om sexuella trakasserie
Page 39 and 40: ett övergrepp som grovt eller icke
Page 41 and 42: Utsatthet är ett centralt begrepp
Page 43 and 44: 163). I Anderssons analysmodell ide
Page 45 and 46: studie genomförd av Margareta Elia
Page 47: Samtidigt finns det forskning som v
Page 50 and 51: utbildningsval. Men detta avspeglar
Page 52 and 53: Caroline Berggren ser sin studie av
Page 54 and 55: Socionomutbildningen Pia Westin Hel
Page 56 and 57: Ingrid Jorfeldt: Att utbilda sig ti
Page 58 and 59: Medicin Anna Westerståhl har skriv
Page 60 and 61: Civilingenjörsutbildningen Minna S
Page 62 and 63: Studentmiljöer Ulrika Widding: Ide
Page 64 and 65: undervisning/forskning. Projektet b
Page 66 and 67: (Forsberg 1998:27-30). Fredrik Bond
Page 68 and 69: versiell fråga både politiskt och
Page 71 and 72: 5 Karriärvägar. ”The leaking pi
Page 73 and 74: & Johansson 1998, Morhed 1998). Pro
Page 75 and 76: doktorander vid Örebro universitet
Page 77 and 78: visar att inom en grupp kvinnor och
Page 79 and 80: Anett Schenk ingår i det europeisk
Page 81 and 82: motstånd de mött! Ofta upplevs de
Page 83 and 84: naturligtvis kvinnors möjligheter
Page 85:
vetenskap och medicin studerats. De
Page 88 and 89:
och effekterna. 20 Ett av problemen
Page 90 and 91:
avhandlingen analyseras också argu
Page 92 and 93:
Bondestams tredje forskningsrapport
Page 94 and 95:
institutioner i form av bristande a
Page 96 and 97:
inom två yrkesgrupper vid Karlstad
Page 98 and 99:
förändringar - om inte organisati
Page 100 and 101:
kvinnor 50-60 procent. Analysen vis
Page 103 and 104:
7 Konklusion Forskningen om jämst
Page 105 and 106:
använder sig av metodtriangulering
Page 107 and 108:
8 Alfabetisk lista över använd li
Page 109 and 110:
Bondestam, Fredrik (2004c). Könsme
Page 111 and 112:
de los Reyes, Paulina & Diana Mulin
Page 113 and 114:
Genusperspektiv i undervisning och
Page 115 and 116:
Högskoleverket 2006:26 R. Universi
Page 117 and 118:
Lundgren, Britta (red.) (2002). Aka
Page 119 and 120:
Nyström, Sofia, (2009), Becoming a
Page 121 and 122:
Sohl, Lena (2000). Litteraturvetens
Page 123:
Wetterberg Carlsson, Christina (200
Page 126:
områden där det finns lite forskn
show all

Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?