Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

Paulina de los Reyes rapport Att segla i motvind. En kvalitativ
undersökning om strukturell diskriminering och vardagsrasism inom
universitetsvärlden i Sverige från 2007, är utgiven som en del i
Arbetslivsinstitutets skriftserie Arbetsliv i omvandling. Rapporten
syftar till att undersöka förekomsten av strukturell diskriminering,
definierad som ”den negativa särbehandling som har sin grund i
kulturella eller etniska stereotypier”, inom universitetsvärlden (de
los Reyes 2007:3). de los Reyes menar att diskriminering bör förstås
utifrån maktrelationerna i konkreta institutionella kontexter
som genom normaliserade beteendemönster och tolkningsramar
premierar vissa grupper i förhållande till andra, vad gäller exempelvis
symboliska och materiella resurser, status och positiv uppmärksamhet.
Genom ett institutionellt angreppssätt blir det också möjligt
att förstå diskriminering utifrån ett processperspektiv, snarare
än ett perspektiv som fokuserar individers agerande. Studien bygger
på intervjuer med 17 personer, nio kvinnor och åtta män, samtliga
med anknytning till universitetsförvaltningen och sex olika
fakulteter (s. 4, 11).
Undersökningen utgår från ett perspektiv som problematiserar
hur strukturer verkar samtidigt, och utifrån ras/etnicitet, kön, sexualitet
och klass skapar normer och ojämlika villkor. Intersektionerna
mellan olika maktordningar fokuseras, samt hur dessa
samverkar och ”konstruerar varandra ömsesidigt” (s. 9). Diskriminering
förstås därmed som en bekönad praktik. Med de los Reyes
kommer detta till uttryck i ”etniska stereotypier som exotiserar en
bekönad andra” (s. 48). Exotisering är enligt författaren en form av
objektifiering som ofta har starka sexuella konnotationer. de los
Reyes ifrågasätter huruvida det alls är önskvärt att särskilja diskriminerande
handlingar som grundade i kön eller etnicitet. Detta dels
eftersom det inte är möjligt att renodla dessa kategorier då uppfattningar
om kön alltid existerar samtidigt med föreställningar om
ras/etnicitet. Därtill osynliggör separeringen mellan kön och etnicitet
de kvinnor vars utsatthet skapas i intersektionen mellan kön
och etnicitet. Utsattheten för diskriminering påverkas också av
sexuell läggning och klasstillhörighet (s. 50).
Forskningsluckor och behov av ytterligare forskning
Universiteten och högskolorna är förpliktigade att motverka sexuella
trakasserier och könskränkande behandling, och det bedrivs
inom akademin ett omfattande jämställdhetsarbete i linje därmed.
46