Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

I Motstånd & fantasi. Historien om F studerar sex forskare; Anna
Wahl, Maud Eduards, Charlotte Holgersson, Pia Höök, Sophie
Linghag och Malin Rönnblom (Anna Wahl et al 2008) situationer
där feministisk kunskap förmedlas inom akademin. Författarna
beskriver samma problematik som Egeland och menar att den
akademiska kulturen kan tolkas som en mansdominerad praktik
som förenas med en diskurs om könsneutralitet. Akademin kan
förstås som en hierarkisk, eller i grunden feodal, organisation som
traditionellt sett har dominerats av män. Kvinnor har på grund av
sitt kön varit uteslutna under 800 år av universitetsinstitutionens
900-åriga historia (s. 17, 119). Meritokrati anses råda, men enligt
författarna ”präglas kulturen av normer och praktiker som
bekräftar män som överordnande, vilka innebär att värderingen av
meriter skiftar beroende på vem som värderas” (s. 77). I själva verket
konstrueras kompetens och vad som kan förstås som akademiska
meriter utifrån en ”akademisk kultur där män orienterar sig
mot och bekräftar varandra”(s. 70).
Ett kapitel i Maud Eduards bok Kroppspolitik handlar om
akademin. Kroppspolitik har kommit till inom ramen för forskningsprogrammet
Stat – Människa. Det svenska samhället i
omvandling. Eduards menar att akademin så länge den dominerats
av en vit manlig borgerlighet framhållits som könsneutral och rättvis,
men att samma system kommit att betraktas som orättvist då
andelen kvinnor på senare tid ökat. Tillspetsat frågar sig Eduards
om detta ska tolkas ”som att systemet bara är meritokratisk så
länge män klarar sig bättre?” (Eduards 2007:220). Utifrån ett konstaterande
att kvinnor i akademin alltid mött motstånd varför
kvinnor ter sig hota ordningen oavsett hur få eller många de är,
formulerar Eduards ett resonemang som kan förklara denna paradox,
”kvinnor är och förblir (fel) kön, en anomali i vetenskapens
värld, kroppar som leder tankarna på villospår” (s. 220). Eduards
menar vidare att akademins meritokratiska principer i kombination
med föreställningen om att det råder jämställdhet förhindrar kvinnor
att se sina villkor i akademin som maktstrukturerade (s. 221).
Meritokrati är temat i Agnes Wolds omskrivna debattartikel i
Dagens Nyheter från 2002-04-16, ”Meritokrati – för de svagas
skull”. Artikeln beskriver meritokratins rötter i den på 1700-talet
framväxande borgerlighetens strävan efter att ”skicklighet istället
för börd skulle bestämma (manliga) individers rätt till avancemang”.
Wold visar att akademin tillåtit betydande undantag från de
meritokratiska principerna vad gäller kön, men menar att detta inte
väckt någon större uppmärksamhet då det främst varit kvinnor som
18