Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

och med andra konsekvenser än män, har Andersson valt att studera fall då kvinnor utsatts (Andersson 2007:15, 17, 163). Som nämns i kapitel 2 består studien av två delstudier, varav den ena är en sammanfattning av fallverksamheten under Anderssons tre år som jämställdhetshandläggare vid ett lärosäte för högre utbildning och den andra utgörs av fyra djupintervjuer med offer för könskränkande behandling. Med sammanfattningen av fallverksamheten som utgångspunkt har en modell för analys av könskränkande behandling utformats, vilken sedan tillämpats på empirin i den andra delstudien (s. 7, 20–22, 24, 33–39). Genom sitt arbete som jämställdhetshandläggare kom Andersson i kontakt med kvinnor som upplevde kränkningar vilka inte kunde förstås med hjälp av de instrument som tillhandahålls inom ramen för högskolornas och universitetens jämställdhetsarbete. Det var inte fråga om lönediskriminering eller sexuella trakasserier, utan om en tredje sorts situation som handlar om könskränkande behandling (s. 7–8, 160). Könskränkande behandling täcks i lagstiftningen in i förbudet mot könsdiskriminering, men är enligt Andersson relativt outrett. Enligt Andersson sker könskränkande behandling ”i den dagliga kontexten och kan pågå under många år men det är mycket svårt att formulera, svårt att bevisa och/eller göra trovärdigt eftersom det ofta saknar exempelvis kroppsliga uttryck och sker i det utrymme som skapas i informella strukturer” (s. 14). Könskränkande behandling ses av Andersson som ett i grunden strukturellt beteende och en motståndsyttring. Fenomenet kan förstås i termer av kooptering och därmed som ett strukturellt motstånd och som ”ett försvar av en traditionell homosocial manlig arena”. Med Andersson aktiveras strukturellt motstånd när olikheter tar för mycket plats, exempelvis när antalet kvinnor på viktiga positioner i en verksamhet ökar (s. 19, se även kapitel 2 i denna rapport). Detta resonemang illustreras också i avhandlingens titel: ”Vi blev antagligen för många.” Andersson använder sig av svensk våldsforskning, särskilt Eva Lundgrens teori om normaliseringsprocessen vid våld i en privat kontext, för att förstå könskränkande behandling i akademin. Med Andersson kan könskränkande behandling beskrivas som ”uttryck för maktverktyg med både fysisk och psykisk misshandel som viktiga delkomponenter” (s. 56, se även s. 57, 127 och 161). De beteenden som Lundgren identifierat i en privat våldsprocess förekommer också i en offentlig kontext på arbetsplatser, i detta fall inom akademin. Det rör sig dock om ett mer subtilt våld som kan förstås som psykisk misshandel i ett strukturellt sammanhang (s. 42
163). I Anderssons analysmodell identifieras tre faser i en normaliseringsprocess av könskränkande behandling i akademin. I fas ett påbörjas en kontroll av kvinnans arbetsutrymme, detta kan exempelvis komma till uttryck då en kvinnlig forskare väljer en annan teoriinriktning än den ledande professorns och möts med tystnad eller kraftig kritik (s. 128, 131, 133-134). Fas två kännetecknas av kontroll av henne som forskare och kvinna. Den fysiska misshandeln i en privat kontext blir tydlig, men i mindre skala. Andersson tolkar exempelvis okontrollerade utskällningar, att kasta saker och att slå näven i bordet som den fysiska misshandel som kommer till uttryck i den akademiska kontexten. Med Andersson; ”De upplevs också som starka uttryck för sitt sammanhang, att man inte beter sig så aggressivt på jobbet” (s. 134). Den tredje fasen motsvaras av en kontroll över existensen som forskare. Processen leder här mot eliminering, vilket kan betyda att ”hon” upphör med forskning som ”han” upplever som konkurrerande verksamhet. Andersson menar att han ”därmed [kontrollerar] hennes existens som forskare och lärare” (s. 144). Modellen innehåller också en analys av direktmetoder för internalisering, exempelvis nedsättande omdömen, värdelöshetsförklaringar och/eller förflyttning av gränser som leder till att hennes valmöjligheter och handlingsutrymme kringskärs. Syftet med en sådan analys är att undersöka om det förekommit aktivt psykiskt våld som en pågående strategi genom normaliseringsprocessen (s. 154–155). Modellens avslutande steg fokuserar kringpersoners legitimeringsprocess. Kringpersoner definieras som personer med arbetsledaransvar eller motsvarande för kvinnan i fråga. Sådana personer kan legitimera situationen genom argument om inkompetens, personlighet eller otillräknelighet (s. 157–158). Cristine Sarrimo jämför i sin artikel från 2006, ”Professorn och kärleken – Sexuella trakasserier i fiktion och verklighet” i Kvinnovetenskaplig tidskrift ett fiktivt fall av sexuella trakasserier hämtat ur J. M. Coetzees roman Onåd där en professor anmäls för att ha ofredat en student, med ett autentiskt fall av liknande slag. I det autentiska fallet undslapp professorn som anmälts av sin doktorand med en varning från Statens ansvarsnämnd, trots att förseelserna bedömdes som allvarliga. Sarrimo problematiserar distinktionen mellan det privata och det professionella/offentliga och menar att ansvarsnämndens bedömer den anmälde utifrån en moralisk-etisk norm som tillhör den privata sfären, och lägger vikt vid att han har lidit på grund av anmälan och visar ånger och insikt. Huruvida 43
Page 1: Jämställdhet i akademin - en fors
Page 5 and 6: Författarens förord Denna rapport
Page 7: Innehåll Sammanfattning - med reko
Page 10 and 11: 1. Forskning om akademins kultur oc
Page 12 and 13: finns ett stort behov av forskning
Page 14 and 15: påvisa i numera kända studier, t.
Page 17 and 18: 1 Forskning om akademins kultur och
Page 19 and 20: drabbats och förbigåtts av män m
Page 21 and 22: med avseende på kön såväl som a
Page 23 and 24: vilket forskning om kvinnors villko
Page 25: processer som omfattar varandra, oc
Page 28 and 29: närvaro i det privata och i det of
Page 30 and 31: kopplade till kön riskerar att bek
Page 32 and 33: och att de flesta genomförda studi
Page 34 and 35: cess där betydelsen av olika värd
Page 37 and 38: 3 Forskning om sexuella trakasserie
Page 39 and 40: ett övergrepp som grovt eller icke
Page 41: Utsatthet är ett centralt begrepp
Page 45 and 46: studie genomförd av Margareta Elia
Page 47: Samtidigt finns det forskning som v
Page 50 and 51: utbildningsval. Men detta avspeglar
Page 52 and 53: Caroline Berggren ser sin studie av
Page 54 and 55: Socionomutbildningen Pia Westin Hel
Page 56 and 57: Ingrid Jorfeldt: Att utbilda sig ti
Page 58 and 59: Medicin Anna Westerståhl har skriv
Page 60 and 61: Civilingenjörsutbildningen Minna S
Page 62 and 63: Studentmiljöer Ulrika Widding: Ide
Page 64 and 65: undervisning/forskning. Projektet b
Page 66 and 67: (Forsberg 1998:27-30). Fredrik Bond
Page 68 and 69: versiell fråga både politiskt och
Page 71 and 72: 5 Karriärvägar. ”The leaking pi
Page 73 and 74: & Johansson 1998, Morhed 1998). Pro
Page 75 and 76: doktorander vid Örebro universitet
Page 77 and 78: visar att inom en grupp kvinnor och
Page 79 and 80: Anett Schenk ingår i det europeisk
Page 81 and 82: motstånd de mött! Ofta upplevs de
Page 83 and 84: naturligtvis kvinnors möjligheter
Page 85: vetenskap och medicin studerats. De
Page 88 and 89: och effekterna. 20 Ett av problemen
Page 90 and 91: avhandlingen analyseras också argu
Page 92 and 93:
Bondestams tredje forskningsrapport
Page 94 and 95:
institutioner i form av bristande a
Page 96 and 97:
inom två yrkesgrupper vid Karlstad
Page 98 and 99:
förändringar - om inte organisati
Page 100 and 101:
kvinnor 50-60 procent. Analysen vis
Page 103 and 104:
7 Konklusion Forskningen om jämst
Page 105 and 106:
använder sig av metodtriangulering
Page 107 and 108:
8 Alfabetisk lista över använd li
Page 109 and 110:
Bondestam, Fredrik (2004c). Könsme
Page 111 and 112:
de los Reyes, Paulina & Diana Mulin
Page 113 and 114:
Genusperspektiv i undervisning och
Page 115 and 116:
Högskoleverket 2006:26 R. Universi
Page 117 and 118:
Lundgren, Britta (red.) (2002). Aka
Page 119 and 120:
Nyström, Sofia, (2009), Becoming a
Page 121 and 122:
Sohl, Lena (2000). Litteraturvetens
Page 123:
Wetterberg Carlsson, Christina (200
Page 126:
områden där det finns lite forskn
show all

Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?