Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

finns ett stort behov av forskning som utifrån ett intersektionellt perspektiv söker synliggöra skillnader mellan olika kvinnor. Klasstillhörighet, sexuell läggning och ras/etnicitet är centrala aspekter för förståelsen av sexuella trakasserier och könskränkande behandling inom akademin. Forskningsluckor och behov av ytterligare forskning • Forskning, exempelvis diskursanalytiska eller processorienterade studier, om de anmälningar som gjorts om sexuella trakasserier inom akademin. • Forskning som utifrån ett intersektionellt perspektiv söker synliggöra skillnader mellan olika kvinnor och olika män. Klasstillhörighet, sexuell läggning och ras/etnicitet är centrala aspekter för förståelsen av sexuella trakasserier inom akademin. • Forskning som kritiskt granskar den kränkande parten; här kan kritisk mansforskning spela en avgörande roll. • Ytterligare forskning som utifrån ett förändringsperspektiv studerar sexuella trakasserier inom akademin. Har det skett förändringar på området och hur ska förändringarna i så fall förstås? 4. Genusperspektiv på grundutbildningen Inom detta fält återfinns forskning som anlägger ett genusperspektiv på den horisontella könssegregering som är fortsatt förhärskande inom högskolan. I denna forskning analyseras bl.a. studieval, studiemiljö samt experimentell pedagogik inom olika utbildningar, både könsintegrerade och könssegregerade sådana. Åtta avhandlingar, varav de flesta kommit de senaste fem åren, har lagts fram inom ämnesfältet. Forskningen har ganska olika utgångspunkter, beroende på vilken utbildning som studeras och tidpunkten för studien. Här finns studier som analyserar män i minoritetsposition, medan andra granskar utbildningar med en växande andel kvinnliga studenter, t.ex. inom medicin. En ny diskussion har uppstått om ”feminiseringen” av den högre utbildningen. Samtidigt finns det forskning som undersöker genom vilka processer kvinnor ständigt marginaliseras inom ”grabbiga kulturer” på t.ex. datavetenskapliga utbild- 12
ningar och på civilingenjörsutbildningar. Vidare förekommer forskning som utvärderar försök att ändra könssammansättningen inom vissa utbildningar, t.ex. sjuksköterskeutbildningen och de tekniska utbildningarna. Även om det finns mycket forskning inom fältet, är det bara en minoritet av utbildningarna på olika lärosäten som blivit föremål för analyser. Datamaterialet består oftast av statistik som kombineras med intervjuer med studenter inom utbildningarna. Några av dessa forskningsarbeten har explorativ karaktär inom ett fält som fortfarande är relativt nytt. Forskningsluckor och behov av ytterligare forskning • Forskning om studieval, studiemiljö och pedagogik från ett genusperspektiv behövs avseende alla utbildningar. • Ytterligare forskning som gör jämförelser mellan utbildningar eller som jämför samma utbildning vid flera lärosäten. • Ytterligare forskning om förändringar över tid. • Ytterligare forskning om könade studieval samt intersektionella analyser av studieval. 5. Karriärvägar. ”The leaking pipeline” I svensk och internationell forskning används ”det läckande röret” som metafor för att kvinnor sorteras ut på olika stadier i universitetskarriären. Det finns en hel del forskning som undersöker var och varför kvinnor blir bortsorterade under den akademiska karriärens gång. Även om punkten där läckan uppstår har ändrats på vissa utbildningar, från att tidigare ha funnits vid övergången från grundutbildning till forskarutbildning till att i dag ligga senare i karriären, så visar flera kohortstudier att män har större chanser över tid att göra forskarkarriär än kvinnor med samma bakgrund. Time lag-tesen, eller fördröjningstesen, i sin renodlade form hävdar att fler kvinnor på lägre nivåer leder till att det så småningom blir fler kvinnor även på högre nivåer – men detta stämmer uppenbarligen inte enligt forskningen. Analyserna visar också att det skett stora förändringar de senaste tio åren och att utvecklingen inte är identisk inom olika ämnen. Detta är en utmaning för forskarvärlden. Forskarna har dessutom analyserat forskarnätverkens betydelse, och har lyckats 13
Page 1: Jämställdhet i akademin - en fors
Page 5 and 6: Författarens förord Denna rapport
Page 7: Innehåll Sammanfattning - med reko
Page 10 and 11: 1. Forskning om akademins kultur oc
Page 14 and 15: påvisa i numera kända studier, t.
Page 17 and 18: 1 Forskning om akademins kultur och
Page 19 and 20: drabbats och förbigåtts av män m
Page 21 and 22: med avseende på kön såväl som a
Page 23 and 24: vilket forskning om kvinnors villko
Page 25: processer som omfattar varandra, oc
Page 28 and 29: närvaro i det privata och i det of
Page 30 and 31: kopplade till kön riskerar att bek
Page 32 and 33: och att de flesta genomförda studi
Page 34 and 35: cess där betydelsen av olika värd
Page 37 and 38: 3 Forskning om sexuella trakasserie
Page 39 and 40: ett övergrepp som grovt eller icke
Page 41 and 42: Utsatthet är ett centralt begrepp
Page 43 and 44: 163). I Anderssons analysmodell ide
Page 45 and 46: studie genomförd av Margareta Elia
Page 47: Samtidigt finns det forskning som v
Page 50 and 51: utbildningsval. Men detta avspeglar
Page 52 and 53: Caroline Berggren ser sin studie av
Page 54 and 55: Socionomutbildningen Pia Westin Hel
Page 56 and 57: Ingrid Jorfeldt: Att utbilda sig ti
Page 58 and 59: Medicin Anna Westerståhl har skriv
Page 60 and 61: Civilingenjörsutbildningen Minna S
Page 62 and 63:
Studentmiljöer Ulrika Widding: Ide
Page 64 and 65:
undervisning/forskning. Projektet b
Page 66 and 67:
(Forsberg 1998:27-30). Fredrik Bond
Page 68 and 69:
versiell fråga både politiskt och
Page 71 and 72:
5 Karriärvägar. ”The leaking pi
Page 73 and 74:
& Johansson 1998, Morhed 1998). Pro
Page 75 and 76:
doktorander vid Örebro universitet
Page 77 and 78:
visar att inom en grupp kvinnor och
Page 79 and 80:
Anett Schenk ingår i det europeisk
Page 81 and 82:
motstånd de mött! Ofta upplevs de
Page 83 and 84:
naturligtvis kvinnors möjligheter
Page 85:
vetenskap och medicin studerats. De
Page 88 and 89:
och effekterna. 20 Ett av problemen
Page 90 and 91:
avhandlingen analyseras också argu
Page 92 and 93:
Bondestams tredje forskningsrapport
Page 94 and 95:
institutioner i form av bristande a
Page 96 and 97:
inom två yrkesgrupper vid Karlstad
Page 98 and 99:
förändringar - om inte organisati
Page 100 and 101:
kvinnor 50-60 procent. Analysen vis
Page 103 and 104:
7 Konklusion Forskningen om jämst
Page 105 and 106:
använder sig av metodtriangulering
Page 107 and 108:
8 Alfabetisk lista över använd li
Page 109 and 110:
Bondestam, Fredrik (2004c). Könsme
Page 111 and 112:
de los Reyes, Paulina & Diana Mulin
Page 113 and 114:
Genusperspektiv i undervisning och
Page 115 and 116:
Högskoleverket 2006:26 R. Universi
Page 117 and 118:
Lundgren, Britta (red.) (2002). Aka
Page 119 and 120:
Nyström, Sofia, (2009), Becoming a
Page 121 and 122:
Sohl, Lena (2000). Litteraturvetens
Page 123:
Wetterberg Carlsson, Christina (200
Page 126:
områden där det finns lite forskn
show all

Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?