Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt
Drude_Dahlerup_rapport
Drude_Dahlerup_rapport
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
harassm<strong>en</strong>t?” or ”Does sexual harassm<strong>en</strong>t exist?” are posed in differ<strong>en</strong>t<br />
settings, they always already imply a discursively mediated<br />
knowledge on the object in question” (Bondestam 2004b:133, 134).<br />
Sexuella trakasserier uppkom som begrepp i Sverige under tidigt<br />
1980-tal, och begreppet blev så småningom g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> betydande<br />
produktion och konsumtion av texter, som exempelvis rapporter,<br />
statliga direktiv, och lagtexter om sexuella trakasserier, <strong>en</strong> ”lingvistisk<br />
institution” inom d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska <strong>akademin</strong>. Ett flertal undersökningar<br />
som skulle belysa f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ets omfattning initierades. Att<br />
studera förekomst<strong>en</strong>, antalet upplevelser, av sexuella trakasserier<br />
bygger <strong>en</strong>ligt Bondestam på och reproducerar antagand<strong>en</strong> om att<br />
sexuella trakasserier är något mätbart som vi kan ställa frågor om,<br />
och som existerar bortom språket (s. 136<strong>–</strong>138).<br />
En diskursanalys av intervjuerna med jämställdhetshandläggarna<br />
visar att språkanvändning<strong>en</strong> kring sexuella trakasserier t<strong>en</strong>derar att<br />
reproducera redan givna tolkningar. Handläggarna har <strong>en</strong> bestämd<br />
uppfattning om vad sexuella trakasserier är och talar om detta som<br />
någonting som existerar på andra avdelningar än d<strong>en</strong> egna, samtidigt<br />
som de beskriver händelser på d<strong>en</strong> egna avdelning<strong>en</strong> som faller<br />
inom ram<strong>en</strong> för d<strong>en</strong> juridiska definition<strong>en</strong> av sexuella trakasserier.<br />
Bondestam m<strong>en</strong>ar att sexuella trakasserier istället måste förstås<br />
som ett teck<strong>en</strong> satt i ständig förändring. Erfar<strong>en</strong>heter av obehag,<br />
olust, osynliggörande och förlöjligande kan ogiltiggöra bestämda<br />
och snäva föreställningar om sexuella trakasserier som <strong>en</strong> i första<br />
hand kroppslig upplevelse, och underminera tecknets stabilitet för<br />
att på så vis g<strong>en</strong>omdriva påtaglig förändring. (ss. 140<strong>–</strong>143).<br />
Gunilla Carst<strong>en</strong>s<strong>en</strong>: Sexuella trakasserier finns nog i <strong>en</strong> annan<br />
värld. Konstruktioner av ett (o)giltigt problem i <strong>akademin</strong>, Uppsala<br />
universitet 2004. Data: Intervjuer med 15 kvinnliga doktorander<br />
vid två sv<strong>en</strong>ska universitet. Se äv<strong>en</strong> Gunilla Carst<strong>en</strong>s<strong>en</strong>:<br />
”Äntlig<strong>en</strong> hemma? Kvinnliga forskares skapande av kön och<br />
tillhörighet i <strong>akademin</strong> g<strong>en</strong>om kläder” i Kulturella perspektiv,<br />
nr 1, 2006<br />
Gunilla Carst<strong>en</strong>s<strong>en</strong> använder sig i sin avhandling av sexuella trakasserier<br />
som ”ett perspektiv på hur kön, heterosexualitet, jämställdhet,<br />
forskarposition<strong>en</strong> skapas och formas i förhållande till det<br />
akademiska sammanhanget” (Carst<strong>en</strong>s<strong>en</strong> 2004:25, kursiv i original).<br />
G<strong>en</strong>om frågor om hur det vi uppfattar som subtilt och outtalat<br />
konstrueras, och utifrån vilka föreställningar vi förstår och definierar<br />
38
Change language