UNIVERSITETET

och dess grundläggande och långvariga betydelse för all universitetsverksamhet.
I en filosofiskt driven undersökning reflekterar Leif Dahlberg kring
det akademiska samtalet. Där Lindberg förhåller sig till språket överlag
– inklusive skriften – fokuserar Dahlberg på det talade ordets flyktiga
meningsutbyten. Om det talade ordet sedan Platons tid befunnit
sig i ett spänningsförhållande till skriften, ställs det i dag inför förnyade
utmaningar. När diskussioner förs om nätlärande och digitala klassrum
måste frågor kring det akademiska samtalet och hur det förs i det
fysiska rummet ställas på nytt. Dahlberg påminner om hur samtalets
oavslutade karaktär ger det en öppenhet – samtidigt som det också kan
ha exkluderande och hierarkiska effekter, allt beroende på hur språket
utformas och används.
Jonas Ingvarsson kommenterar i sitt bidrag förhållandet mellan teori
och praktik inom humaniora, där ämnet litteraturvetenskap, som
har ett komplext förhållande till dessa två fenomen, utgör ett lämpligt
fall för att förstå den humanistiska forskningens premisser. Litteraturvetenskapen
förstås här som ett system som förmår absorbera och förändras
i kontakt med ny teoretisk input. Ingvarsson vänder samtidigt
på sakernas ordning för att låta litteraturen själv säga något om observationens
och tolkningens premisser. Tillsammans illustrerar Lindberg,
Dahlberg och Ingvarsson hur språk, samtal och teoribildning, i
dag såväl som historiskt, har dikterat förutsättningarna för mycket av
den humanistiska forskningen.
Antologins avslutande del – Kritiska perspektiv – innehåller bidrag
från två förgrundsgestalter inom den internationella mediehistoriska
forskningen: den nyligen bortgångne Friedrich A. Kittler och Stanfordprofessorn
Hans Ulrich Gumbrecht. Å ena sidan behandlas här universitetets
långa och brokiga mediehistoria, å andra sidan dess förnyade
existensvillkor och möjligheter i en digital framtid.
Sex år innan sin död publicerade Friedrich Kittler en essä med titeln
”Universities: Wet, Hard, Soft, and Harder” i Critical Inquiry. Kittlers
text, som angriper universitetets historia och framtid genom ett medicinskt
inspirerat vokabulär (omfattande anamnes, diagnos och prognos),
skisserar de tekniska mediernas avgörande inflytande på det lärda
vetandet – från antikens alfabet till dagens turingmaskiner och globala
kommunikationsnätverk. I dag har universitetet, ”För andra gången
under sina åtta århundraden”, uppnått teknologisk enhetlighet –
14