UNIVERSITETET

dare (i viss mån) kollektivt tar ansvar för. ”The project wasn’t about
criticizing institutions, copyright, authority, and so on”, har Dockray
också hävdat om Aaaaargs upprinnelse. ”It was simply about sharing
knowledge. This wasn’t as general as it sounds; I mean literally the
sharing of knowledge between various individuals and groups that I
was in correspondence with at the time but who weren’t necessarily
in correspondence with each other.” 45
Att Aaaaarg påbörjades med dessa uttalade ideal något år efter millenieskiftet
är symptomatiskt. Som en följd av den globala musikdistributionen
på Napster börjar då allt fler inse att allt innehåll som överhuvudtaget
kan digitaliseras också kommer att digitaliseras, samt delas
online. Det var dock inte bara pirater och hackers som på allvar insåg
magnituden av detta faktum, utan lika mycket innehållsindustrin i form
av musikbolag, bokförlag eller mjukvaruproducenter. Att ett antal forskare
på Microsoft 2002 skrev en av de första längre artiklarna om de utmaningar
som diverse mer eller mindre synliga (och legala) nätverk
skulle ställa innehållsleverantörer inför är talande. Med den sinistra titeln,
”The Darknet and the Future of Content Distribution” påtalade
Peter Biddle et al. att syftet med deras artikel var att undersöka, ”the
darknet – a collection of networks and technologies used to share digital
content. The darknet is not a separate physical network but an application
and protocol layer riding on existing networks. Examples of darknets
are peer-to-peer file sharing ... . The last few years have seen vast
increases in the darknet’s aggregate bandwidth, reliability, usability,
size of shared library, and availability of search engines.” 46
Den gradvisa etableringen och implementeringen av Aaaaarg tillkom
också parallellt med andra snarlika textarkiv och lätt subversiva
nätprojekt. I Tyskland byggde till exempel Sebastian Lütgert ungefär
samtidigt upp det digitala biblioteket Textz, som åtminstone ställvis
hade samma innehållsprofil som Aaaaarg. Textz finns inte kvar på webben,
men genom Wayback Machine kan man ändå skapa sig en bild av
hur sajten såg ut och fungerade – och tämligen omgående blev indragen
i diverse upphovsrättsliga konflikter (vilka så småningom ledde till dess
undergång). Textz innehöll såväl bok-PDF:er som avskrifter av texter,
och uppmärksammades bland annat av svenska Piratbyrån, som 2004
gjorde en intervju med Lütgert: ” ’– När jag upptäckte att domännamnet
’Textz.com’ var ledigt år 2000 var det uppenbart vad som måste göras.
Sedan dess har idén varit simpel – att ständigt samla ihop texter och
46