UNIVERSITETET

6, nr. 1, 2012; ”The Landscape of Digital Humanities”, vol. 4, nr. 1, 2010,
samt ”Humanities Computing as Digital Humanities”, vol. 3, nr. 3, 2009.
4. Bäst exemplifierad genom linjen från Edmund Husserl och Martin
Heidegger vidare till kritisk teori och Jürgen Habermas kritik av det
instrumentella förnuftet. Som Leif Dahlberg och Hans Ruin har noterat:
”Den humanistiska traditionen utmärks framför allt av att den ställer
kritiska frågor till tekniken, inte bara om dess vara och väsen, utan även
om dess inneboende nytta för mänskligheten”, ”Förord”, Fenomenologi, teknik
och medialitet, red. Leif Dahlberg & Hans Ruin (Stockholm: Södertörns
högskola, 2011), 11.
5. Se t ex Matt Ratto, ”Critical Making: Conceptual and Material Studies in
Technology and Social Life”, Information Society, vol. 27, nr. 4, 2011. Jfr också
Cecilia Lindhés och Marie Engbergs bidrag i denna volym.
6. Ett illustrativt exempel på detta är Lev Manovich som under beteckningen
”Cultural analytics” analyserar gigantiska samlingar av visuellt material.
Manovichs verksamhet, som drivs inom ramen för projektet Software Studies
Initiative, har rönt stor uppmärksamhet, men resultaten framstår ofta
som begränsade. Vad lär vi oss exempelvis av att diagrammatiskt sortera en
miljon mangasidor enligt deras individuella grad av detaljrikedom respektive
gråskala? De resultat som Manovich och hans grupp hittills presenterat
tenderar till det deskriptiva, utan starka analytiska eller teoretiska poänger.
(För exemplet med visualisering av mangaserier, se ”Understanding
Scanlation: how to read one million fan-translated manga pages” – http://
softwarestudies.com/Understanding_scanlation_2011.pdf [senast kontrollerad
25/3, 2014]. För information om Cultural Analytics, se – http://lab.
softwarestudies.com/p/cultural-analytics.html [senast kontrollerad 25/3,
2014].)
7. Se till exempel Alan Liu, ”Where is Cultural criticism in the Digital Humanities”,
Debates in the Digital Humanities – http://dhdebates.gc.cuny.edu/debates/text/20
[senast kontrollerad 25/3, 2014].
8. Ett välkänt exempel på detta är hur Friedrich Nietzsche 1882, i ett brev till
sin sekreterare Heinrich Köselitz, noterade: ”Sie haben Recht – unser Schreibzeug
arbeitet mit an unseren Gedanken” (Ni har rätt – våra skrivdon
påverkar våra tankar), apropå Köselitz fråga om hur han upplevde att skriva
på sin nya ”skrivkula” tillverkad av Malling-Hansen, en av de första skrivmaskinerna.
Se Friedrich Nietszche, ”202. An Heinrich Köselitz in Venedig
(Typoskript)”, Nietszchesource: Digital Critical Edition – http://www.nietzschesource.org/#eKGWB/BVN-1882
[senast kontrollerad 25/3, 2014].
16