RAPPORT

Regleringen av kosmetiska produkter har behandlats i Kemikalieinspektionens rapport Bättre
EU-regler för en giftfri miljö (KemI 2012). Där framgår att kosmetikareglerna är inriktade på
att skydda konsumenterna från hälsorisker från användning av kosmetika, men reglerna tar
inte upp miljöaspekter eller hälsorisker via miljö (exempelvis dricksvatten). I kosmetikaförordningen
anges att sådana risker ska hanteras genom Reach-förordningen.
4.3 Frivilliga överenskommelser
I början av 2006 lanserades 2010/2015 PFOA Stewardship Program (US EPA 2015). Det är
en frivillig överenskommelse mellan industrin och det amerikanska naturvårdsverket med
syfte att minska och eliminera industriemissioner och produktinnehåll av PFOA. Även ämnen
som kan brytas ner till PFOA och relaterade ämnen med längre kolkedja ingår i överenskommelsen.
Genom en stegvis minskning av emissioner och innehåll ska en fullständig
utfasning av dessa ämnen ske i slutet av 2015. Exempel på företag som deltar är DuPont, 3M,
Solvay och BASF. Det har skett en signifikant minskning av PFOA och företagen har även
rapporterat att det inte kommer vara några problem att helt fasa ut PFOA inom uppsatt
tidsram. Samtidigt som industrin har gjort denna förändring ses en ökning av användningen
av högfluorerade ämnen med kortare kolkedja (främst med sex kol men även fyra kol).
5 Metodik för kartläggningen
Kartläggningen har utgått från en förstudie som Kemikalieinspektionen gjorde under våren
2014 och består av två delar, en som rör förekomst och användning av högfluorerade ämnen
som beskrivs i avsnitt 6, och en som rör förekomsten och användning av alternativa ämnen,
material och tekniker som återfinns i avsnitt 8.
5.1 Högfluorerade ämnen och alternativ på marknaden
Arbetet med denna kartläggning baseras på information från databaser som myndigheten har
tillgång till (t.ex. produktregistret och Echas databas för registrerade ämnen). En viktig
begränsning med dessa källor är att materialet kan vara konfidentiellt. Det gör att det inte
alltid går att kommunicera all data i detalj. Vidare saknas uppgifter för ämnen som saluförs i
lägre volymer, i produktregistret mindre än 100 kg/produkt och år samt i Reach (IUCLID)
mindre än 100 ton per företag och år. I produktregistret finns i många fall inget krav att ange
ämne som har tillsats i halter lägre än 5 procent 10 , något som ofta är fallet för PFAS i kemiska
produkter.
Sökningar har även gjorts i vetenskapliga artiklar och olika rapporter samt listor över industrikemikalier
från olika länder (främst från Nordamerika och Asien). Även information från
industrin har beaktats.
Alla kända användningar redovisas, men fokus ligger på dem som bedöms som mest relevanta
för Sverige. Ämnen har sammanställts och grupperats och, i de fall det är möjligt, kopplats de
till olika användningsområden.
Ämnen som tillverkas i Asien och Nordamerika har inkluderats, framför allt eftersom de kan
komma in till EU och Sverige via varor, där importörerna kan förväntas ha svårigheter att få
fram uppgifter om eventuellt innehåll av PFAS.
10
Endast för ämnen som har en högre faroklassificering (CMR) och/eller måste ha en CSR enligt Reach behöver
deklareras vid lägre halter.
20