RAPPORT

Metall (hård- och dekorativ förkromning)
Fluorbaserade tensider används som vätmedel vid hårdförkromningsprocesser 29 eftersom de
effektivt sänker ytspänningen. Vid förkromning avgår vätgas och syrgas från krombadet och
drar med sig kromdimma ut i den omgivande luften.
PFOS-användning för icke-dekorativ hårdförkromning är en tillåten användning inom
Stockholmskonventionen 30 . PFOS-relaterade ämnen sänker ytspänningen på krom(VI)badet
och lägger sig som en barriär över badet och hindrar därmed avgång av kromdimma (KemI
2004). Andra vätmedel bryts ner mer eller mindre snabbt under de rådande förhållandena i
krombadet (som är starkt frätande och oxiderande). Krom(VI) är cancerframkallande och
därför är utsläpp reglerade för att skydda arbetare från arbetsmiljöexponering.
Exempel på områden där hårdförkromad metall används är hjullager och kopplare för järnväg,
hydrauliska cylindrar och formar för plast- och gummiindustrin. Före 2010 användes ca 200
kg PFOS per år i inom hårdförkromningsindustrin i Sverige. Nu är användningen cirka 180
kg/år. Enligt uppgift (Glas 2013) finns sju hårdförkromningsanläggningar i Sverige varav tre
använder PFOS. Den icke-dekorativa hårdförkromningen står för 95 procent av marknaden.
Till följd av en internationalisering av maskinindustrin under de senaste decennierna har ett
antal företag i branschen försvunnit.
Det PFOS-relaterade ämne som används mest vid hårdförkromning är tetraetyl-ammonium
heptadekafluoroktansulfonat (med varumärken som Fluortenside-248 och SurTec 960) och
förekommer i 5-10 procentiga lösningar.
Under senare år verkar det globalt ha kommit ersättare för PFOS i form av olika
polyfluorerade tensider. Inom EU används exempelvis salter av 6:2 FTS (6:2 FTSA) vilket i
vissa tester har visat sig vara effektiva men inget alternativ kan i nuläget mäta sig med PFOS
när det gäller den låga ytspänningen (EU-kommissionen 2015a). Därför behövs det 3-10
gånger så mycket av ett polyfluorerat alternativ för att kunna ersätta PFOS. Även derivat av
PFBS (N(Et)4-PFBS, CAS-nummer 25628-08-4) finns registrerat i EU för användning inom
metallförkromning med en produktionsvolym av 1-10 ton per år.
Fluortelomerer har dock i vissa fall visat ge tillräckligt goda egenskaper och används nu vid
två medelstora hårdförkromningsföretag i Sverige. Dessa företag menar att kostnaden är lägre
än med PFOS. Fluortelomerer introducerades inom svenska hårdförkromningsindustrin 2009
av en försäljare varefter två företag testkörde ämnet samma år och bytte ut PFOS helt 2011.
Även ett mindre förkromningsföretag planerar att introducera fluortelomerer. I nuläget
beräknas cirka 8 kg fluortelomerer användas inom hårdförkromning i Sverige.
Det förekommer även alternativa tekniker där PTFE-behandlade bollar läggs ovanpå
krombadet.
I Kina förekommer två olika produkter i stället för till PFOS. Dessa är:
• kalium 1,1,2,2-tetrafluor-2-(perfluorhexyloxo)etan sulfonat med handelsnamnet F-53,
CAS-nummer 754925-54-7.
• kalium 2-(6-klor-1,1,2,2,3,3,4,4,5,5,6,6-dodekafluorhexyloxy)-1,1,2,2-tetrafluoretan
sulfonat med handelsnamnet F-53B, CAS-nummer 73606-19-6.
29
Termen ”hård” hänvisar till processen att applicera ett 0,2 mm eller tjockare lager av en specifik typ av metall
direkt på ett substrat.
30
Under förutsättning att det sker i slutna system vilket är en missvisande benämning eftersom 10-20% av tillsatt
PFOS kommer ut i avloppsvattnet.
42