RAPPORT

myndigheter (Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, SGU, SGI, Havs- och vattenmyndigheten
och MSB) bli viktigt.
Det finns ett stort antal PFAS på världsmarknaden (>3000 stycken). Information om totala
kvantiteter och hur mycket som används inom olika användningsområden är mycket
begränsad. Det är inte förvånande, då många av de högfluorerade ämnena kommer in i EU
och Sverige genom import av varor (exempelvis textil), och för dessa saknas i stort sett
kontroll. Mindre än 2 procent av de 3000 högfluorerade ämnena är registrerade enligt Reach.
Även prognoser för framtida registreringar, den sista registreringsomgången ska vara klar
2018, visar att en betydande andel av alla PFAS fortfarande kommer att vara oregistrerade
(>80 procent). Även om det svenska produktregistret innehåller något fler PFAS så översteg
det inte mer än högst 4 procent av det internationella utbudet av PFAS. En viktig anledning
till PFAS låga representation i registreringarna i EU och Sverige är att ämnena är mycket
potenta, vilket innebär att de oftast används i låga koncentrationer. Det kan leda till att de inte
behöver registreras enligt Reach, eller enligt det svenska produktregistret. I det svenska
produktregistret behöver normalt inte tillsatta ämnen under 5 procent rapporteras 34 , vilket
oftast är långt över den effektiva halten för ett högfluorerat ämne. Den låga förbrukningen gör
att merparten av PFAS på marknaden har ett årligt tonnage i EU som understiger registreringsgränsen
enligt Reach (>1 ton per företag och år, fr.o.m. juni 2018). Kemikalieinspektionen
avser att utreda ett utökat inrapporteringskrav till produktregistret för gruppen PFAS.
Utökade krav skulle göra det lättare att hitta information om vilka högfluorerade ämnen som
används i Sverige. Kemikalieinspektionen kommer vidare att verka för att en EU-strategi tas
fram för PFAS, där denna lågvolymproblematik bör vägas in.
Möjligheten att designa polymerer som innehåller perfluorerade kedjor är näst intill oändlig,
och därmed svår att kontrollera och reglera. Den första generationen PFAS med 7-8 kolkedjor
har med tiden kompletterats med mera komplexa PFAS-molekyler. Dessutom har det konstaterats
att även raka PFAS kan vara mer eller mindre förorenade med grenade varianter. Det
finns även ett utbud på världsmarknaden av huvudsakligen grenade PFAS. Ett stort antal
PFAS i polymer form har identifierats i uppdraget, framför allt inom materialytbehandling.
Många av dessa förväntas med tiden brytas ned till andra PFAS.
Det finns en relativt stor grupp perfluorerade ämnen som saknar funktionella grupper 35 . Dessa
är troligen i många fall slutprodukter och används i många sektorer i samhället. Det kan vara
till exempel lösningsmedel, emulsionsstabilisator i kosmetika, freoner och kylmedium i
elektronik. Ämnena i denna grupp förväntas liksom andra perfluorerade ämnen vara extremt
persistenta. Avsaknad av funktionell grupp torde påverka deras ytaktiva egensaker.
En annan identifierad grupp är PFAS med extra långa perfluorerade kolkedjor (C>15). Utöver
att dom är persistenta så är deras farlighetsegenskaper mer eller mindre okända.
Identiteten av en PFAS är ofta svår att fastställa. Många innehåller isomerblandningar. Ibland
antyds detta av ämnesnamnet genom att det innehåller ett intervall av längden för den
perfluorerade kedjan (omkring 14 procent av de funna ämnena). Intervall upp till 1-24 kol
(C1-24) förekommer. Orsaken till intervallen kan vara att mindre rena råvaror och/eller
oprecisa syntesmetoder används. De stora intervallen medför svårigheter i arbetet med att
34
Inrapporteringsgräns för det svenska produktregistret är 100 kg per produkt och år. De högfluorerade ämnen
som inte klassificeras som farliga behöver enbart redovisas till registret om koncentrationen är mer än 5 procent.
35
Ca 58 st. är funna på marknaden. Med funktionell grupp menas en atomgrupp som på ett avgörande sätt
påverkar molekylens egenskaper. Exempel på funktionell grupp är -OH kopplat till en kolvätekedja (ger en
alkohol), karboxylgruppen -COOH som ger en karboxylsyra.
66