RAPPORT

Dafo, Presto och Kidde. Dafo är delägare i Fomtec och distribuerar deras produkter till
flygplatser, oljehamnar och räddningstjänsten. Presto köper större delen av sina produkter
från Dr Sthamer i Tyskland, ABC Fire Protection i England och även från mindre europeiska
tillverkare. ABC Fire Protection är specialiserade på handbrandsläckare. Kidde köper in den
största mängden brandskum från Angus i England, och levererar till industrier, kustbevakning
och räddningstjänst i Sverige.
Enligt KemI (2014) sker ingen direktimport från tillverkare utanför EU eller USA bland de
aktörer som ingick i studien, det brandskum som används produceras i EU och USA. Det kan
dock se annorlunda ut på andra delar av EU-marknaden. Baserat på den information som
framkom i de olika intervjuer vi gjorde i samband med kartläggningen ser det ut som att
brandskum idag har begränsats och används i liten omfattning. Det gäller både vid övning och
riktig brand. Det ser dock olika ut i olika kommuner. En aktör som intervjuades uppgav dock
att deras skumanvändning ökar, eftersom användningsområdet för brandskum har utvidgats
till att även inkludera byggnadsbränder.
Även om tillverkarna menar att deras produkter följer svensk lagstiftning och inte innehåller
någon PFOS visar kartläggningen av brandskum att det finns brist på kunskap vad gäller
övriga högfluorerade ämnen. De brandskum som finns på den svenska marknaden kan
innehålla en mängd olika komponenter, dock är informationen om fluortensider ofta betraktad
som konfidentiell. Information saknas därför till stor del om ingående högfluorerade ämnen.
Tillverkarna ser de ingående komponenterna som konfidentiell företagsinformation, och söker
därför heller inga patent på sina produkter. De kan dock tänka sig att lämna ut informationen i
speciella fall, mot sekretessavtal. Ett annat problem kan vara att inköparna och användarna
inte får reda på om en produkt byter kemiskt innehåll.
Enlig Kemikalieinspektionens PM från 2013, som visade på brandskum som möjlig förorenare
av dricksvattentäkter (KemI 2013), produceras brandskum som koncentrat (1-6 procent
fluortensid) och blandas ut i vatten. Detta överensstämmer med information i det svenska
produktregistret. Informationen i produktregistret är dock bristfällig eftersom företagen i de
flesta fallen inte behöver redovisa lägre halter av PFAS. En sökning efter produkter med peroch
polyfluorerade ämnen visar att det förekommer ett antal högfluorerade ämnen med
brandsläckningsmedel som funktion. Informationen i produktregistret är dock inte komplett
(se avsnitt 7.4).
PFOS och ämnen som kan brytas ner till PFOS är idag reglerade globalt i Stockholmskonventionen
(läs mer i avsnitt 4.1). Det är dock bara i EU som det finns ett förbud för användning i
brandskum. Globalt är PFOS tillåtet i brandskum. Produktion och användning sker fortfarande
i Kina, även av PFHxS (sex perfluorerade kol) för brandskum. År 2002 upphörde den
enda tillverkaren i västvärlden, 3M, att producera PFOS-baserad AFFF och utvecklade sedan
ett medel baserat på en fluorinerad keton i gasform (CAS-nummer 756-13-8, UNEP/POPS/
POPRC.8/INF/17 2012). Idag är de flesta AFFF baserade på fluortelomerer med sex
perfluorerade kol. Det finns även ett företag i Kina som utvecklat en AFFF-produkt baserad
på PFBS-derivat (fyra perfluorerade kol). Huruvida det saluförs i dagsläget är dock oklart
(Fire fighting foam coalition 2015, Wang et al. 2013).
Stockholmskonventionen har låtit undersöka vilka fluorbaserade brandskum (i AFFFgruppen)
som används idag, och skriver om C6-fluortelomerer (exempelvis 6:2 FTS) och
dodecafluoro-2-methylpentan-3-one som tillverkas av 3M (UNEP/POPS/POPRC.8/INF/17/
Rev.1 2012). Nio olika fluorerade brandskum nämns i analysen, men för bara två av dessa
anges den fluorerade huvudkomponenten (6:2 FTS respektive dodecafluoro-2-methylpentan-
3-one). För övriga sju hänvisas till konfidentiell företagsinformation. De skriver också att
35