You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
K A T T E R N Ö<br />
Karolina Isaksson<br />
TRENDERKnut<br />
Löschke<br />
Solceller i den tyska staden Markranstädt fotograferade i juni i fjol.<br />
Tyskt solcellsfiasko<br />
n Tyskland lyfts ofta fram som föregångsland<br />
när det gäller solceller.<br />
Ännu i fjol sades att solcellsbranschen<br />
snart skulle sysselsätta fler än<br />
landets stora bilindustri.<br />
Men framgången byggde på väl <strong>till</strong>tagen<br />
subventionering (inmatningstariffer)<br />
för solel. I slutändan betalas<br />
stödet alltså av el<strong>kunder</strong>na. Fram <strong>till</strong> i<br />
fjol hade de tyska solinstallationerna<br />
garanterats osannolika 100 miljarder<br />
euro i subvention.<br />
När siffrorna lyftes fram i offentligheten,<br />
fick det snabbt följder.<br />
Förbundsdagen har nu skurit ned<br />
stödnivån och de tyska solkraftsbo-<br />
lagen går i konkurs på löpande band.<br />
Q-Cells, Solon, Solar Millennium och<br />
Solarhybrid är bara några av dem.<br />
Andra, som Sunways, har övertagits<br />
av kineser.<br />
Till råga på fiaskot har solcellerna<br />
visat sig producera bara en bråkdel av<br />
den installerade effekten.<br />
”Den politiska risken i subventionerad<br />
energiproduktion är enorm.<br />
Blir systemet för framgångsrikt blir<br />
det sin egen fiende. Räkna med det<br />
hos oss <strong>också</strong>”, kommenterade Anders<br />
Ydstedt i Svensk Tidskrift nyligen.<br />
Fyra av fem underkändes<br />
n Elsäkerhetsmyndigheter i aderton<br />
EU-länder har i ett gemensamt oanmält<br />
test undersökt om de energisnåla<br />
lysdiodlamporna (led-lampor)<br />
på marknaden uppfyller kraven på så<br />
kallad elektromagnetisk kompatibilitet,<br />
för att de inte ska störa andra<br />
elektriska apparater.<br />
Bara 29 av totalt 168 lampor befanns<br />
fylla kraven för att få säljas<br />
inom EU.<br />
Nästan hälften av lamporna spred<br />
för mycket störningar via elnätet eller<br />
genom radiostrålning. Följden är flimrande<br />
bild på skärmar, brus i radion<br />
och kortare livslängd hos elanslutna<br />
apparater. Även trådlöst bredband<br />
och telefoni kan påverkas.<br />
Testet omfattade led-lampor med<br />
olika typer av socklar från både stora<br />
och små <strong>till</strong>verkare. Tyvärr kan man<br />
inte på utsidan avgöra om en led-lampa<br />
klarar EMC-kraven. Sannolikheten<br />
att lampan har godkända värden är<br />
större om den har CE-märkning och<br />
typbeteckning.<br />
Mer skatt<br />
på elpriset<br />
n Skatternas andel av priset på<br />
hushållselen steg i Finland från 24,7<br />
procent 2010 <strong>till</strong> 29,8 procent 2011.<br />
Finland tog därigenom steget från tionde<br />
<strong>till</strong> femte plats på Europalistan<br />
över skattegraden för hushållselen,<br />
enligt Eurostat.<br />
Överlägsen förstaplats håller Danmark,<br />
där 56,6 procent av fjolårets<br />
elpris var skatt. Tyskland (44,4 procent),<br />
Portugal (38,6) och Sverige<br />
(34,2) placerade sig <strong>också</strong> före Finland.<br />
Den åtråvärda sistaplatsen på<br />
listan hade Storbritannien, där bara<br />
4,7 procent av elpriset var skatt.<br />
Den nämnda statistiken ger dock<br />
inte hela bilden, då <strong>till</strong> exempel feedin-tariffer<br />
och elcertifikat inte räknas<br />
in. Genom de stödformerna subventionerar<br />
slut<strong>kunder</strong>na elproduktion<br />
från vissa energikällor, som vind,<br />
utan att pengarna klassificeras som<br />
skatt.<br />
Magasinen<br />
väl fyllda<br />
n Efter tre år med låga vattennivåer<br />
i de nordiska magasinen för vattenkraft<br />
har nivåerna under 2012 stigit<br />
<strong>till</strong> klart över medelvärdena. Detta bidrar<br />
<strong>till</strong> att sänka priset på el i Norden.<br />
I mitten av maj fanns i magasinen<br />
i Norge vatten motsvarande 33900<br />
GWh (gigawattimmar), i Sverige<br />
11600 GWh och i Finland 2900 GWh.<br />
Vid samma tid på året 2011 var motsvarande<br />
siffror 22000, 8500 och<br />
2100 GWh.<br />
I Finland var månadsmedelpriset<br />
el på den nordiska elbörsen 38,82–<br />
52,81–36,51–36,48 euro per MWh<br />
under januari–april 2012. Lika billig<br />
har elen inte varit sedan 2009.<br />
Havsörnens<br />
nya fiende<br />
n En studie ”Vindkraftens effekter<br />
på fåglar och fladdermöss” har nyligen<br />
publicerats av Naturvårdsverket<br />
i Sverige.<br />
Rapporten betonar att man vid<br />
<strong>till</strong>ståndsgivningen bör beakta <strong>också</strong><br />
risken för djuren. Risken är för fåglarnas<br />
del naturligt nog störst på ställen<br />
dit de gärna söker sig, som vid våtmarker<br />
och sjöar och i höjdlägen som<br />
åsryggar och krön.<br />
Ett väldokumenterat exempel är<br />
ön Smøla på den norska västkusten.<br />
2005 öppnades där en vindkraftpark<br />
med 68 vindturbiner. Fem år senare<br />
hade minst 39 havsörnar dödats av<br />
vindkraftsvingarna. Dessutom minst<br />
74 dalripor och en lång rad andra fåglar.<br />
Före bygget häckade tretton havsörnpar<br />
i området. 2010 fanns bara<br />
fyra par kvar och endast ett av dem<br />
lyckades med häckningen, enligt en<br />
studie av Norsk institutt for naturforskning.<br />
Åtta partnerbyten hade<br />
observerats. Fem berodde på att<br />
partnern dött i kollision med vindkraftverken.<br />
Forskarna noterade att örnarna<br />
inte ändrade beteende, förmodligen<br />
för att de inte är vana vid angrepp från<br />
luften.<br />
I en artikel i tidningen Vår Fågelvärld<br />
häromåret ansåg skribenten<br />
Ulla Falkdalen att vindkraftverken<br />
borde ha skyldighet att regelbundet<br />
söka efter kollisionsdödade fåglar<br />
och fladdermöss.<br />
På Smøla kontrolleras området under<br />
vindturbinerna en gång i veckan<br />
med hjälp av specialtränade hundar.<br />
En hund uppskattas vara tio gånger<br />
effektivare än en människa när det<br />
gäller att finna fjädrar och kadaver.<br />
Wikipedia<br />
STOLT FLYGARE. Havsörnen förväntar<br />
sig inte anfall i luften och förstår inte<br />
att vindkraftverkens vingar är farliga.<br />
Omväxlande<br />
varmt och kallt<br />
n Januari var i Finland en varm<br />
månad, februari var kall, mars<br />
varm, april kall. Som temperaturkartorna<br />
visar var mönstret<br />
likadant för största delen av<br />
Europa.<br />
Särskilt för centrala Europa<br />
sticker februari ut som en extremt<br />
kall månad. Till exempel<br />
var hela Donau frusen, ner <strong>till</strong><br />
Svarta havet, och ett tusental<br />
människor frös ihjäl i Europas<br />
östra del.<br />
En väsentlig vintertrend var<br />
att den arktiska kölden lade sig<br />
långt i riktning mot S<strong>till</strong>a havet,<br />
vilket återspeglas i två mycket<br />
kalla månader för Alaska och<br />
den värsta isvintern i mannaminne<br />
i Berings hav.<br />
Det markerade varma området<br />
över Karahavet (röd<br />
hotspot), tolkas av professor<br />
Ole Humlum som en interpolation<br />
artefact, alltså en överdrift<br />
som beror på de extrapoleringar<br />
som görs av GISS, det institut<br />
som levererar temperaturstatistiken.<br />
Extrapoleringarna beror på<br />
avsaknad av mätstationer. Man<br />
låter alltså dataprogrammen<br />
göra mer eller mindre kvalificerade<br />
gissningar.<br />
Trenden för den globala medeltemperaturen<br />
var att den gick<br />
ner i januari och februari, men<br />
vände uppåt i mars. Trenden<br />
stämmer med det skifte som i<br />
S<strong>till</strong>a havet är på gång från den<br />
kalla havscirkulationen La Niña<br />
<strong>till</strong> den varma El Niño.<br />
Angående istäcket över Arktis<br />
kan noteras att det i april var<br />
på den högsta jämförelsenivån<br />
sedan 2004.<br />
Vad gäller solaktiviteten verkar<br />
den under senhösten i fjol ha<br />
nått toppen för den pågående<br />
solcykeln. Det innebär i så fall<br />
den lägsta aktivitetsnivån för en<br />
solcykel på ungefär hundra år.<br />
Kloten visar månadens temperaturavvikelse<br />
från medeltalet<br />
1998–2006. Illustrationerna<br />
har gjorts av professorn i fysisk<br />
geografi Ole Humlum.<br />
Januari<br />
Februari<br />
Mars<br />
April<br />
n De två kurvorna nedan visar den globala medeltemperaturens<br />
utveckling under två femtioårsperioder,<br />
närmare bestämt för åren 1895–1946 respektive<br />
1957–2008. Men vilken är vilken?<br />
Frågan ställdes av klimatprofessorn Richard Lindzen<br />
från MIT (Massachusetts Institute for Technology), när<br />
han talade vid ett seminarium i det brittiska underhuset<br />
i februari i år.<br />
Svaret är att åren 1895–1946 visas <strong>till</strong> höger och åren 1957–2008 <strong>till</strong> vänster.<br />
Följdfrågan är vad det är som säger att temperaturstegringen åren 1896–<br />
1946 berodde på naturen medan temperaturstegringen 1957–2008 berodde<br />
på människan. Det enda säkra svaret är att inget säkert svar kan ges.<br />
42 katternö katternö 43<br />
C°<br />
14<br />
13<br />
12<br />
11<br />
10<br />
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
–1<br />
–2<br />
–3<br />
–4<br />
–5<br />
–6<br />
–7<br />
–8<br />
–9<br />
–10<br />
–11<br />
–12<br />
–13<br />
–14<br />
Två uppvärmningsperioder<br />
Temperatur<br />
Tid<br />
Från 0 <strong>till</strong> 100<br />
n Vad är det som går upp och ned<br />
som världens häftigaste berg- och<br />
dalbana?<br />
Kurvan ner<strong>till</strong> visar vindkraftens<br />
variationer i Finland under 2011. Av<br />
en installerad effekt på ungefär 200<br />
megawatt (MW) producerade vindkraftverken<br />
från 0 <strong>till</strong> drygt 100 MW<br />
beroende på hur det blåste.<br />
Vindkraftverken producerar el<br />
omkring 25 procent av tiden. Vinden<br />
måste hålla sig inom intervallet 4–25<br />
sekundmeter, för att produktionen<br />
ska hållas i gång.<br />
Temperatur<br />
GISSA<br />
KURVAN<br />
Tid<br />
Tyvärr kan vindkraftsel inte kopplas<br />
in på kraftnätet hursomhelst. Dels<br />
för att el måste produceras i samma<br />
ögonblick som den används. Dels<br />
för att variationerna i spänning och<br />
strömstyrka kan förorsaka irreparabla<br />
skador både i kraftnätet och på<br />
känslig utrustning hos <strong>kunder</strong>na.<br />
Observera att kurvan gäller utjämnade<br />
medelveckovärden. I verkligheten<br />
varierar vindelproduktionen<br />
mycket mer än kurvan visar.<br />
mw<br />
200<br />
180<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49<br />
Vecka<br />
Vindkraftskapacitet Faktiskt producerad vindkraftsel
Change language