Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

More documents

Recommendations

Info

Flerbostadshus från 1940-talet hjärtväggarna skulle placeras. Gasbetonghusens väggar var oftast putsade och målade i olika färger, även insidan av väggarna slätputsades. (Björk et al. 2003). Ända fram till 1950-talet var kalkfärger det vanligaste ytskiktet på putsade ytterväggar (Antell, 1987). Husen målades ofta i olika färger för att områdena inte skulle uppfattas som så kompakta, men även för att ge de olika gårdarna sina egna identiteter. När det var hus i större områden var det vanligt att balkongerna målades i en annan färg än väggarna som en arkitektonisk detalj. Oftast målades putsen med en utanpåliggande färg, men det förekom även genomfärgad puts (Kidder Smith, 1957). 2.2.6 Övrigt Ända fram på 1950-talet byggdes husen mycket hantverksmässigt i gedigna material, ofta var t.ex. köken speciellt måttanpassade (Antell, 1987). Även mycket av murningen i tegel, som t.ex. utformningen av hjärtväggarna med alla deras vindlingar, ventilationskanaler, skorstenar och liknande krävde stor hantverksskicklighet (Björk et al. 2003). Utrustningsstandarden i nybyggda lägenheter höjdes dessutom kraftigt under 1940-talet. 1944 ingick badrum i 75 % av alla nya lägenheter (Lundevall, 1994). Balkonger blev inte vanliga förrän på 1930-talet, då de flesta lägenheter fick en. Balkongerna användes ofta som arkitektoniska element och i funkisarkitekturen var det ett viktigt sätt att smycka husen på (Antell, 1987). Balkongplattorna bestod av utkragande delar av bjälklagen och fronten på balkongerna var vanligtvis korrugerad plåt (Björk et al. 2003). 1990 då senaste bostadsräkningen i Sverige ägde rum var 24 % av alla byggnader i storstadsområdena uppförda under perioden 1941-1960. 30 % av flerbostadshusen i dessa områden var byggda under denna period (Statistiska centralbyrån, 2008). 2.3 Ribevägen 1 i Malmö 1946 byggdes totalt 58 000 bostäder i Sverige, 41 500 av dessa i tätorter. Av bostäderna i tätorter byggde HSB 12,5 %. Samma år uppförde HSB 648 färdiga bostäder i Malmö. Av storstäderna var det faktiskt i Malmö som HSB uppförde flest bostäder under 1940-talet (Lundevall, 1994). En stor del av dessa bostäder var i bostadsrättsföreningen Ringsted, där den undersökta byggnaden Ribevägen 1 ligger, som det året tillförde Malmö 273 lägenheter (Bostadsrättsföreningen Ringsteds hemsida). På bild 3 visas Ribevägen 1 som det ser ut idag. 7
Bild 3 visar Ribevägen 1 som det ser ut idag. Flerbostadshus från 1940-talet Ribevägen 1 valdes till undersökningarna för att den på ett bra sätt representerade de byggnader som uppfördes under 1940-talet i Sverige, och de förändringar de genomgått under åren. Dessutom fanns det tillgång till ritningar och energianvändningsstatistik som underlättade mätningar och beräkningar. Ringsted ligger i kvarteret Odense i bostadsområdet Kronborg i Malmö, uppkallat efter det danska slottet med samma namn, se bild 4. Innan dagens flerbostadshus byggdes på 1940- och 1950-talen användes marken främst som jordbruksmark. 1943 upprättades en ny stadsplan för Malmö av Erik Bürlow-Hübe som då var stadsingenjör. Området Kronborg skulle bebyggas med lamellhus, tre till fem våningar höga. I området finns totalt 1287 bostäder och 2001 bodde där knappt 1800 personer, till största delen pensionärer (Tykesson, 2001). Hela bostadsområdet är i Malmö stads översiktsplan utpekat som en särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljö enligt Plan och bygglagen (Tykesson, 2001). 8
Page 1 and 2: Avdelningen för Byggnadsfysik Exam
Page 3 and 4: Avdelningen för Byggnadsfysik Lund
Page 6: Sammanfattning Sammanfattning Under
Page 9 and 10: Innehållsförteckning Innehållsf
Page 11 and 12: viii
Page 13 and 14: 1.2 Metod Inledning Det finns mång
Page 15 and 16: 2.1.3 1940-tal Flerbostadshus från
Page 17: Flerbostadshus från 1940-talet Bil
Page 21 and 22: Flerbostadshus från 1940-talet Bil
Page 23 and 24: Flerbostadshus från 1940-talet vä
Page 25 and 26: Energieffektivisering 3.2 Aktuella
Page 27 and 28: Energieffektivisering 2004). Om en
Page 29 and 30: Hänsynstagande till äldre bebygge
Page 37 and 38: Mätningar temperaturskillnader inn
Page 39 and 40: Å n g h a l t i g / m 3 14 12 10 8
Page 41 and 42: Mätningar Provningen gjordes på e
Page 43 and 44: Mätningar Diagram 6 visar luftläc
Page 45 and 46: 5.3.3 Resultat Mätningar Mätninga
Page 47 and 48: Mätningar Bild 17 visar hur luft l
Page 49 and 50: Beräkningar Om väggen har flera o
Page 51 and 52: 6.1.1.3 Konvektion Beräkningar Kon
Page 53 and 54: Beräkningar Ånghalten i ett speci
Page 55 and 56: Beräkningar Tabell 1 visar U-värd
Page 57 and 58: R e l a t i v f u k t i g h e t 95
Page 59 and 60: R e l a t i v f u k t i g h e t 95
Page 61 and 62: 6.4.1.2 Med inre tilläggsisolering
Page 63 and 64: Beräkningar enkelt att konstatera
Page 65 and 66: Beräkningar Tabell 10 visar den be
Page 67 and 68: Beräkningar munstycke och bildar e
Page 69 and 70:
Beräkningar 58
Page 72 and 73:
Referenser Skriftliga källor Refer
Page 74 and 75:
Referenser (läst 2008-09-08) Tyke
Page 76 and 77:
Bilagor Bilaga A. Detaljritningar D
Page 78 and 79:
Bilagor Bilaga B. Energistatistik f
Page 80 and 81:
Förbrukning (m3) Utfall, inklusive
Page 82 and 83:
Utfall, inklusive moms (kronor) Bil
Page 84 and 85:
Bilagor Bilaga C. Fastigheterna i b
Page 86 and 87:
El övrig, enkel (kWh) / Förbrukni
Page 88 and 89:
Bilaga F. Beräkning av luftläckag
Page 90 and 91:
månad Septembe r a= 288,7 Mv= 18,0
Page 92 and 93:
månad September a= 288,68 Mv= 18,0
Page 94 and 95:
månad September a= 288,68 Mv= 18,0
Page 96 and 97:
månad Oktober a= 288,68 Mv= 18,02
Page 98 and 99:
månad Oktober a= 288,68 Mv= 18 fuk
Page 100 and 101:
Bilagor Detalj: Anslutning yttervä
Page 102 and 103:
Bilaga I. Diagram från VIP+ Bilago
Page 104 and 105:
Bilagor Energianvändningen för de
show all

Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?