Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

6.5.1 Indata
Beräkningar
I VIP+ lades först och främst de olika konstruktionstyperna in; väggar, tak, källarväggar och
källargolv med respektive material, och även med den uppmätta otätheten på 0,23 l/s m 2 vid
tryckskillnaden 50 Pa. Dessutom lades fönster och dörrar in, fönstrens U-värde antogs vara
2,0 baserat på värden för liknande fönster hos olika tillverkare. Byggnadens olika köldbryggor
modellerades och värmegenomgången beräknades av programmet. Byggnaden ligger snett i
nordväst-sydostlig riktning, och ganska fritt vad gäller solinstrålningen. Vad gäller
vindutsatthet är den däremot ganska skyddad, så ett värde på 50 % av den verkliga
vindhastigheten användes i beräkningarna. Dessutom inprogrammerades ventilationsvolym,
golvarea och driftfall. Ventilationen i byggnaden är ett frånluftssystem utan värmeåtervinning,
och ventilationen är alltid lika stor. Därefter programmerades ytan för de olika
konstruktionsdelarna och längden av de olika köldbryggorna, och slutligen beräknade
programmet energianvändningen. Först beräknades energianvändningen för den befintliga
byggnaden och därefter gjordes förändringar på konstruktionen. De förändringar som gjordes
var att inre och yttre tilläggsisolering av 70 mm respektive 120 mm sattes på väggarna,
fönstren byttes till fönster med U-värde på 1,2 och byggnaden tätades till att endast släppa ut
0,1 l/s m 2 .
Det fanns en viss osäkerhet i indatan eftersom måtten uppmättes på pappersritningar vilket
inte gav exakta resultat.
6.5.2 Resultat
Resultaten av beräkningarna i VIP+ fås dels som diagram och dels som tabeller med siffror.
Vid beräkningarna är de framräknade värdena dessutom jämförda med motsvarande värden
beräknade för ett referenshus som är beräknat enligt BBR:s regler. I tabell 10 visas resultaten
av beräkningarna för energibesparing vid förändringar av den befintliga byggnaden. I tabellen
syns att den framräknade energianvändningen med den befintliga konstruktionen är något
lägre än vad den är i verkligheten, detta innebär att de övriga beräknade energianvändningarna
ligger lite lägre än vad de skulle göra i verkligheten. Beräkningarna visar att
alla de undersökta typerna av tilläggsisolering får ner energianvändningen under normkravet
på 110 kWh/m 2 och år, de andra åtgärderna leder inte till så stora energibesparingar. Fönsterbytet
ger inte så stor energibesparing eftersom fönstren byttes för endast 20 år sedan och därmed
isolerar ganska bra som de är, och tätningen av byggnaden skulle inte ge så mycket
besparing eftersom byggnaden är tät som den är, energibesparingen skulle dock bli något
större om det stora värdet på läckage användes.
53