Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

Beräkningar
VIP+ -beräkningarna visade att det gick att få ner energianvändningen ganska mycket med de
undersökta åtgärderna. Den största energibesparingen uppnåddes med 120 mm yttre tilläggsisolering,
över 20 %, men de andra tre tilläggsisoleringstyperna sparades nästan lika mycket
energi. Både fönsterbyte och tätning hjälpte, men ledde inte till lika stora besparingar.
6.7 Slutsats och diskussion
6.7.1 Lämpliga energieffektiviseringsmetoder i detta fall
Utifrån beräkningarna är en yttre tilläggsisolering lämpligast för att spara mycket energi i den
undersökta byggnaden. Även den tunnare isoleringen gav i beräkningarna en stor energibesparing.
Den inre tilläggsisoleringen fick även den ner energianvändningen betydligt, men
fönsterbyte och tätning av klimatskalet bidrog inte speciellt mycket.
6.7.2 Vilka material är lämpliga/olämpliga?
Beroende på i vilket klimat ett isoleringsmaterial placeras är det viktigt att ta hänsyn till de
olika förutsättningarna som finns för materialet. Om ett material är fuktkänsligt är det t.ex.
oklokt att placera det i en fuktig miljö. Och just fukt är det som är det största problemet för
material. Dels kan fukt leda till att ett material bryts ner, och dels kan det leda till mögelpåväxt
och emissioner som skapar olika hälsorisker, men fukt kan även skapa många andra
problem med hållfasthet och liknande (Nevander & Elmarsson, 1994). För att mögel och
bakterier ska kunna växa krävs en fuktkvot på över 15 % och en RF på över 75 %, exakt hur
mycket som behövs beror på vilket material det handlar om. Dessutom beror tillväxten till
stor del på under hur lång tid materialet har tillräckligt hög fuktighet, och vid vilken temperatur
det befinner sig (Nilsson, 2007).
Nedan presenteras ett antal material och deras förutsättningar diskuteras, det finns många fler
isoleringsmaterial på marknaden, men det är endast de material som presenteras nedan som
undersöks i denna rapport.
6.7.2.1 Mineralull och cellplast
Mineralull finns i två varianter; glasull och stenull. De består till minst 90 % av glas eller sten
som smälts och spinns till ull. Fibrerna i denna ull binds sedan samman med ett bindemedel
som till stor del består av fenolformaldehydharts (Isovers hemsida). Mineralull absorberar inte
vatten och innehåller vanligtvis mindre än 0,5 % av totalvikten vatten (Paroc’s hemsida).
P.g.a. det låga fuktinnehållet i mineralull är det oftast inga problem med mögeltillväxt där,
men det kan förekomma. För att mineralull ska mögla krävs en relativ fuktighet på minst 90-
95 % (Bok, 2008).
Cellplastskivor för isolering finns av två olika huvudtyper; expanderad styrencellplast och
extruderad styrencellplast. Den expanderade typen tillverkas genom att små plastkulor expanderas
m.h.a. vattenånga och bildar block bestående av luftfyllda celler. Dessa block är tätare
är mineralull, och har viss absorptionsförmåga, dock absorberas mindre än 3 volym-% vatten
(Paroc’s hemsida). Den extruderade typen tillverkas genom att smält plast pressas genom ett
55