Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

More documents

Recommendations

Info

Mätningar I diagram 4 visas ånghalten ute och inne i mittlägenheten, och dessutom det fukttillskott som skillnaden mellan kurvorna innebär. Eftersom kurvorna för ånghalt ligger väldigt nära varandra innebär det att ånghalten inne i mittlägenheten var nästan samma som utomhus, vilket i sin tur ger ett väldigt litet fukttillskott. Det genomsnittliga fukttillskottet under mätperioden var faktiskt negativt, -0,1 g/m 3 , d.v.s. luften utomhus hade högre fukthalt än luften inne. Detta kan kanske bero på att det inte förekommer speciellt mycket fuktalstrande verksamhet i lägenheten eller att den fukt som faktiskt alstras där snabbt sugs ut genom ventilationen och därför inte hinner spridas till luften i resen av lägenheten. Sammanfattningsvis kan sägas att i gavellägenheten var det varmare än i mittlägenheten, och den relativa fuktigheten var dessutom större där. Fukttillskottet i gavellägenheten var 1,7 g/m 3 , vilket är ganska normalt. I mittlägenheten däremot var det något kallare och den relativa fuktigheten var lägre, och fukttillskottet var dessutom negativt. I de fortsatta beräkningarna kommer värdet på fukttillskott från gavellägenheten att användas, eftersom det var det mest normala. 5.2 Tryckprovning 5.2.1 Teori Vanligtvis utförs en tryckprovning vid nybyggnad för att kontrollera att byggnaden uppfyller uppsatta krav på täthet. En tryckprovning kan även göras för att undersöka om en byggnad är otät och därmed släpper ut värme genom läckage i klimatskalet. Vid en tryckprovning används i Sverige oftast en mätapparat som sätts i dörren in till huset eller lägenheten. Denna mätapparat innehåller en fläkt som skapar en tryckskillnad mellan inne och ute. Med hjälp av detta kan ett luftflöde genom klimatskalet beräknas. För att ingen luft ska försvinna genom ventiler eller fönster och störa resultatet är det viktigt att alla öppningar täpps igen ordentligt innan provningen startar. En tryckprovning fungerar bäst om temperaturskillnaden mellan inne och ute inte är för stor, och om det blåser så lite som möjligt. Resultatet blir dessutom mer exakt om tryckskillnaden mellan inne och ute är så stor som möjligt. Om en tryckprovning görs i samband med en termografering av byggnadens insida är det möjligt att se var det läcker in luft på grund av temperaturskillnaden mellan den inläckande luften och resten av byggnaden, i detta fall är det dock fördelaktigt med så stor temperaturskillnad mellan ute och inne som möjligt (SS-EN 13829). Vid nybyggnad idag krävs att byggnaden är så tät att luftläckaget vid +50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,6 l/s m 2 om byggnaden är mindre än 100 m 2 , detta värde används vid jämförelser här eftersom det inte finns några liknande riktlinjer för större byggnader. 5.2.2 Utförande En tryckprovning gjordes av en lägenhet i byggnaden Ribevägen 1 onsdagen den 29:e oktober 2008, i samband med en termografering. Tryckprovningen utfördes med en tryckprovningsutrustning av typen Minneapolis Blower Door från the Energy Conservatory. 29
Mätningar Provningen gjordes på en lägenhet på andra våningen mitt i byggnaden Ribevägen 1. Lägenheten är genomgående, d.v.s. den har yttervägg åt byggnadens båda håll, och är 59 m 2 stor uppdelad på två rum och kök. Vid mätningstillfället var vädret halvmulet, med mycket svag vind och temperaturen ute låg på ca 7 o C. Innan själva provningen startade täpptes alla ventiler och luftintag till. Det visade sig inte vara speciellt svårt i just den undersökta lägenheten eftersom den helt saknade ventilation i köket, och i sovrummet var luftintaget redan stängt. Så de enda ventiler som behövde stängas var frånluftsdonet i badrummet och luftintaget i vardagsrummet. Vid provningen monterades utrustningen i lägenhetens ytterdörr, se bild 7 och 8, och därefter gjordes två mätningar av luftläckaget vid tryckskillnader mellan 25 Pa och 60 Pa med steg om 5 Pa, vid varje tryck gjordes 100 mätningar av luftläckaget. Mätningen gjordes både med undertryck och övertryck inne i lägenheten. Bild 7 och 8 visar tryckprovningsutrustningen innan fläkten monterades in i hålet i underkant och sedan fläkten monterad. 30
Page 1 and 2: Avdelningen för Byggnadsfysik Exam
Page 3 and 4: Avdelningen för Byggnadsfysik Lund
Page 6: Sammanfattning Sammanfattning Under
Page 9 and 10: Innehållsförteckning Innehållsf
Page 11 and 12: viii
Page 13 and 14: 1.2 Metod Inledning Det finns mång
Page 15 and 16: 2.1.3 1940-tal Flerbostadshus från
Page 17 and 18: Flerbostadshus från 1940-talet Bil
Page 19 and 20: Bild 3 visar Ribevägen 1 som det s
Page 21 and 22: Flerbostadshus från 1940-talet Bil
Page 23 and 24: Flerbostadshus från 1940-talet vä
Page 25 and 26: Energieffektivisering 3.2 Aktuella
Page 27 and 28: Energieffektivisering 2004). Om en
Page 29 and 30: Hänsynstagande till äldre bebygge
Page 37 and 38: Mätningar temperaturskillnader inn
Page 39: Å n g h a l t i g / m 3 14 12 10 8
Page 43 and 44: Mätningar Diagram 6 visar luftläc
Page 45 and 46: 5.3.3 Resultat Mätningar Mätninga
Page 47 and 48: Mätningar Bild 17 visar hur luft l
Page 49 and 50: Beräkningar Om väggen har flera o
Page 51 and 52: 6.1.1.3 Konvektion Beräkningar Kon
Page 53 and 54: Beräkningar Ånghalten i ett speci
Page 55 and 56: Beräkningar Tabell 1 visar U-värd
Page 57 and 58: R e l a t i v f u k t i g h e t 95
Page 59 and 60: R e l a t i v f u k t i g h e t 95
Page 61 and 62: 6.4.1.2 Med inre tilläggsisolering
Page 63 and 64: Beräkningar enkelt att konstatera
Page 65 and 66: Beräkningar Tabell 10 visar den be
Page 67 and 68: Beräkningar munstycke och bildar e
Page 69 and 70: Beräkningar 58
Page 72 and 73: Referenser Skriftliga källor Refer
Page 74 and 75: Referenser (läst 2008-09-08) Tyke
Page 76 and 77: Bilagor Bilaga A. Detaljritningar D
Page 78 and 79: Bilagor Bilaga B. Energistatistik f
Page 80 and 81: Förbrukning (m3) Utfall, inklusive
Page 82 and 83: Utfall, inklusive moms (kronor) Bil
Page 84 and 85: Bilagor Bilaga C. Fastigheterna i b
Page 86 and 87: El övrig, enkel (kWh) / Förbrukni
Page 88 and 89: Bilaga F. Beräkning av luftläckag
Page 90 and 91:
månad Septembe r a= 288,7 Mv= 18,0
Page 92 and 93:
månad September a= 288,68 Mv= 18,0
Page 94 and 95:
månad September a= 288,68 Mv= 18,0
Page 96 and 97:
månad Oktober a= 288,68 Mv= 18,02
Page 98 and 99:
månad Oktober a= 288,68 Mv= 18 fuk
Page 100 and 101:
Bilagor Detalj: Anslutning yttervä
Page 102 and 103:
Bilaga I. Diagram från VIP+ Bilago
Page 104 and 105:
Bilagor Energianvändningen för de
show all

Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?