Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

Energieffektivisering
3.2 Aktuella energieffektiviseringsåtgärder
Värmeförluster från ett hus sker till största delen på två sätt. Dels sker det genom transmission,
d.v.s. värmeledning, genom husets klimatskal, och dels genom luftväxling mellan
husets varma luft och omgivningens kalla. Det är därför viktigt att minska på dessa förluster
för att kunna minska på energianvändningen (Sandin, 1996).
Det var inte förrän på 1930-talet som det blev vanligt med någon form av åtgärd för värmeisolering
i ytterväggarna i hus i Sverige. I början bestod isoleringen dock endast av modifierat
tegel, d.v.s tegel som var lite porösare än vanligt p.g.a. inblandat sågspån som brann upp vid
bränningen och lämnade tomrum efter sig. På 1940-talet tillkom även ofta en träullsplatta på
ca 5 cm på väggens insida, och då var isoleringen en följd av energibristen under andra
världskriget. Senare började lättbetong användas som byggnadsmaterial, och den var p.g.a. sin
porösa struktur ganska isolerande, och kompletterades därför inte med annan isolering på
1950-talet. Det var inte förrän på 1960- och 1970-talen som det blev vanligt förekommande
med mineralull som isolering i väggarna, och då var det främst i träregelväggar som tjockare
lager förekom. Och det dröjde ända in på 1980-talet innan mineralullstjockleken översteg 10
cm (Björk et al. 2003). Detta var då en följd av den byggnorm som utarbetades efter
oljekrisen på 1970-talet. Denna norm var den första som fick stor betydelse för byggnaders
energianvändning (Elmroth, 2007).
Energieffektivisering av en byggnad kan utföras på många olika sätt. Endast några få metoder
tas upp i denna rapport, nämligen inre och yttre tilläggsisolering, tätning av klimatskalet och
byte av fönster. Alla dessa förändringar har som syfte att minska mängden värme som går ut
genom byggnadens klimatskal. Andra sätt att göra en byggnad energieffektivare kan vara att
ställa in installationer bättre så att de blir effektivare, installera olika apparater för värmeåtervinning,
ändra uppvärmningssystem eller att byta ut vissa konstruktionsdelar. Det är även
möjligt att minska energianvändningen genom att ändra brukarnas vanor genom att t.ex. sänka
inomhustemperaturen, minska användningen av vatten och släcka lamporna efter sig.
Människor har dock ofta ganska svårt för att ändra sina vanor.
Här nedan presenteras fyra olika sätt att göra en byggnad energieffektivare, och de olika
möjligheterna att utföra dem på det undersökta huset.
3.2.1 Yttre tilläggsisolering
En yttre tilläggsisolering innebär att en isolering, vanligtvis av cellplast eller mineralull,
placeras utanpå fasaden och förses med ett nytt ytskikt. Detta nya ytskikt kan vara likt det
befintliga eller helt annorlunda. Det vanligaste är att isoleringen putsas eller kläs med plåt
eller annan fasadskiva, men det förekommer även träfasader eller skalmurar av tegel. Dessa
nya ytskikt skyddar isoleringen och hindrar regnvatten från att tränga in i väggen. Genom att
placera isoleringen utanpå väggen kommer den befintliga väggen att bli varmare och därmed
torrare, vilket innebär att fuktförhållandena för väggen kommer att förbättras (Nevander &
Elmarsson, 1994). Det är viktigt att materialet som hamnar utanför isoleringen är okänsligt för
fukt (Nilsson, 2007).
Vid en tilläggsisolering blir väggen tjockare, och speciellt vid en yttre tilläggsisolering
kommer detta att synas tydligt. Detta innebär att det finns stor risk för att byggnadens karaktär
14