Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola
Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola
Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Energieffektivisering</strong><br />
3.2 Aktuella energieffektiviseringsåtgärder<br />
Värmeförluster från ett hus sker till största delen på två sätt. Dels sker det genom transmission,<br />
d.v.s. värmeledning, genom husets klimatskal, och dels genom luftväxling mellan<br />
husets varma luft och omgivningens kalla. Det är därför viktigt att minska på dessa förluster<br />
för att kunna minska på energianvändningen (Sandin, 1996).<br />
Det var inte förrän på 1930-talet som det blev vanligt med någon form av åtgärd för värmeisolering<br />
i ytterväggarna i hus i Sverige. I början bestod isoleringen dock endast av modifierat<br />
tegel, d.v.s tegel som var lite porösare än vanligt p.g.a. inblandat sågspån som brann upp vid<br />
bränningen och lämnade tomrum efter sig. På 1940-talet tillkom även ofta en träullsplatta på<br />
ca 5 cm på väggens insida, och då var isoleringen en följd av energibristen under andra<br />
världskriget. Senare började lättbetong användas som byggnadsmaterial, och den var p.g.a. sin<br />
porösa struktur ganska isolerande, och kompletterades därför inte med annan isolering på<br />
1950-talet. Det var inte förrän på 1960- och 1970-talen som det blev vanligt förekommande<br />
med mineralull som isolering i väggarna, och då var det främst i träregelväggar som tjockare<br />
lager förekom. Och det dröjde ända in på 1980-talet innan mineralullstjockleken översteg 10<br />
cm (Björk et al. 2003). Detta var då en följd av den byggnorm som utarbetades efter<br />
oljekrisen på 1970-talet. Denna norm var den första som fick stor betydelse för byggnaders<br />
energianvändning (Elmroth, 2007).<br />
<strong>Energieffektivisering</strong> av en byggnad kan utföras på många olika sätt. Endast några få metoder<br />
tas upp i denna rapport, nämligen inre och yttre tilläggsisolering, tätning av klimatskalet och<br />
byte av fönster. Alla dessa förändringar har som syfte att minska mängden värme som går ut<br />
genom byggnadens klimatskal. Andra sätt att göra en byggnad energieffektivare kan vara att<br />
ställa in installationer bättre så att de blir effektivare, installera olika apparater för värmeåtervinning,<br />
ändra uppvärmningssystem eller att byta ut vissa konstruktionsdelar. Det är även<br />
möjligt att minska energianvändningen genom att ändra brukarnas vanor genom att t.ex. sänka<br />
inomhustemperaturen, minska användningen av vatten och släcka lamporna efter sig.<br />
Människor har dock ofta ganska svårt för att ändra sina vanor.<br />
Här nedan presenteras fyra olika sätt att göra en byggnad energieffektivare, och de olika<br />
möjligheterna att utföra dem på det undersökta huset.<br />
3.2.1 Yttre tilläggsisolering<br />
En yttre tilläggsisolering innebär att en isolering, vanligtvis av cellplast eller mineralull,<br />
placeras utanpå fasaden och förses med ett nytt ytskikt. Detta nya ytskikt kan vara likt det<br />
befintliga eller helt annorlunda. Det vanligaste är att isoleringen putsas eller kläs med plåt<br />
eller annan fasadskiva, men det förekommer även träfasader eller skalmurar av tegel. Dessa<br />
nya ytskikt skyddar isoleringen och hindrar regnvatten från att tränga in i väggen. Genom att<br />
placera isoleringen utanpå väggen kommer den befintliga väggen att bli varmare och därmed<br />
torrare, vilket innebär att fuktförhållandena för väggen kommer att förbättras (Nevander &<br />
Elmarsson, 1994). Det är viktigt att materialet som hamnar utanför isoleringen är okänsligt för<br />
fukt (Nilsson, 2007).<br />
Vid en tilläggsisolering blir väggen tjockare, och speciellt vid en yttre tilläggsisolering<br />
kommer detta att synas tydligt. Detta innebär att det finns stor risk för att byggnadens karaktär<br />
14