Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

Hänsynstagande till äldre bebyggelse vid ombyggnad
4.4.1 Intervju med Birgitta Lilja, bygglovsarkitekt Malmö stad
Följande framkom vid en intervju med Birgitta Lilja, bygglovsarkitekt på Malmö stad, som
utfördes måndagen den 6:e oktober 2008 (Lilja, 2008).
Vid en ansökan om bygglov för ombyggnad utgår bedömningen alltid ifrån det befintliga
huset. Bedömningen görs med utgångspunkt i vad Plan- och bygglagen säger om bevarande
och varsamhet vid ombyggnad. Detta gäller de olika arkitektoniska, tekniska, upplevelsemässiga,
och andra värden en byggnad kan ha. En bedömning av vad som är värt att bevara
görs i varje enskilt fall och ofta inspekteras byggnaden på plats i verkligheten innan ett beslut
fattas. I övrigt finns detaljplanen att utgå ifrån vid bedömningen. I första hand ger den ett svar
på var byggnaden får placeras och vilken utsträckning den får ha för att inte överskrida
fastighetsgränsen, detta kan ibland hindra en yttre tilläggsisolering om den innebär att fasaden
blir tjockare och därmed överskrider fastighetsgränsen. Men detaljplanen kan även innehålla
andra regler för hur de olika byggnaderna får hanteras. Enklaste regeln är att en byggnad inte
får lov att rivas, men att det i övrigt inte finns några speciella anvisningar för den. Det finns
även byggnader som enligt detaljplanen ska ha t.ex. en viss fasad, exempelvis kan det anges
att en byggnad ska vara putsad och det kan då vara möjligt att få bygglov för en ny fasad så
länge även den blir putsad. Men detaljplanen kan även innehålla mycket mer detaljerade
regler om de olika byggnaderna som måste följas vid en ombyggnad. I övrigt finns inga
direkta regler för hur bedömningen ska göras, vad som är värt att bevara eller inte. Om osäkerhet
uppstår skickas en remiss till Malmö kulturmiljö, och deras åsikt tas sedan i beaktande
vid beslutet, men den är på inget sätt helt avgörande i frågan. Mycket av bedömningen bygger
på kunskap och erfarenhet och det viktigaste är att bevara helhetsintrycket och att andan ska
leva kvar i huset. I vissa fall kan en tidigare väldigt värdefull byggnad ha förlorat alla sina
betydelsefulla värden p.g.a. stora, vårdslösa ombyggnader. I de fall kanske det inte finns så
mycket kvar att bevara och en rivning kan bli godkänd.
Om ingen är emot ett bygglov, och det enligt stadsbyggnadskontorets borde godkännas, blir
det godkänt. Om någon däremot erinrar mot byggnadsförändringen som det är sökt lov för,
skickas fallet vidare till byggnadsnämnden som tar beslutet. Om bygglovsansökan däremot
avslås, är det möjligt för den sökande att överklaga och få fallet bedömt i byggnadsnämnden.
En bygglovsansökan behandlar endast byggnadens placering och dess utvändiga utseende,
och behandlar inte insidan av byggnaden alls, utan detta sker i den bygganmälan som följer
senare. I praktiken finns det en dialog mellan de olika avdelningarna på stadsbyggnadskontoret,
så att det är möjligt att meddela den sökande om att det kan bli problem senare vid
bygganmälan, redan vid kontakten i bygglovsskedet. En bygglovsansökan som gäller t.ex. en
yttre tilläggsisolering av en byggnad för att förbättra energianvändningen bedöms alltid
utifrån hur den kommer att påverka byggnadens utseende. Om byggnaden har ett väldigt
speciellt utseende får energieffektiviseringen backa, eller utföras på ett annat sätt. I den typen
av fall är det alltid viktigast att bevara byggnadens ursprungliga värden.
Generellt rekommenderas en dialog mellan projektör och stadsbyggnadskontoret som
påbörjas tidigt för att uppnå ett så bra resultat som möjligt. I Malmö ger de gärna underhandsbesked,
d.v.s. svarar på tidiga frågor utifrån skissartade handlingar, för att underlätta och
redan tidigt ge uppgifter om hur fallet kommer att bedömas när det blir en bygglovsansökning.
Vad gäller byggnaden som behandlas i denna rapport, Ribevägen 1, är det troligt att en yttre
tilläggsisolering hade varit tillåten. Detta beror dock på hur detaljer och anslutningar utformas
20