Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

Flerbostadshus från 1940-talet
Bild 5visar hur byggnaderna ligger med en sluten fasad mot gatan och öppna gårdar mot Pildammsparken.
Byggnaden som ska användas i mätningarna är den fjärde byggnaden, d.v.s. Ribevägen 1.
Denna byggnad ritades av Sven Grönqvist och Torsten Roos på HSB:s arkitektkontor i
Malmö, och uppfördes 1946 (Tykesson, 2001). Byggnaden är ett lamellhus med en tjocklek
på 13,5 m. Den är fyra våningar hög, med källare under hela, och har fyra trappuppgångar,
och totalt innehåller den 44 lägenheter. Huset är byggt av rött tegel och taket är ett sadeltak
belagt med rött taktegel. När byggnaden uppfördes fick inte alla lägenheter balkong, detta
ändrades under 1987 och 1988 då alla lägenheter fick stora inglasade balkonger. Samtidigt
byttes alla fönster ut till stora 2-glas isolerfönster. Tidigare hade huset 2- och 3-luftsfönster,
men vid bytet blev det till största delen 1-luftsfönster. Dessa förändringar har betydligt
förändrat områdets utseende och karaktär. En mindre tillbyggnad har även gjorts på ena
gaveln och innehåller vaktmästeri och kontor. Denna tillbyggnad är dock gjord ovanpå en
befintlig källare. Förutom dessa förändringar är husets klimatskal i originalskick, d.v.s. inga
större energibesparande åtgärder har genomförts.
Ytterväggarna består av 1½-stens tegelmur, murad med kalkbruk, under fönstren är väggen
dock endast 1 sten bred. Under fönstren där väggen är tunnare är det dessutom infällt en
”Arkimatta” mitt i väggen. En Arkimatta tillverkades, enligt ganska osäkra källor, av sjögräs,
och det är oklart om något ytterligare material blandades in, men det är troligtvis rätt att anta
att den hade en viss isolerande förmåga. I övrigt är ytterväggarna oisolerade. Källarväggen
består av 450 mm armerad betong och bjälklagen består av armerad betong med uppreglat
trägolv. Vindsbjälklaget är även det av betong fast med 85 mm ”cellbetong” ovanpå som
isolerar lite. Denna cellbetong antas vara någon form av lättbetong med relativt hög värmeledningsförmåga
jämfört med dagens lättbetonger. Detaljritningar på dessa konstruktionsdelar
finns i bilaga A. Byggnaden är 13,5 m bred och 73 m lång och i huvudsak rektangulär.
10