Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola
Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola
Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Beräkningar<br />
Om väggen har flera olika skikt blir flödet istället:<br />
Temperaturen i en godtycklig punkt blir då:<br />
Där punkt 1 och 2 är väggens in- och utsida, och x är mätpunkten. R(x) är det totala värmemotståndet<br />
mellan väggens insida och mätpunkten. Vid beräkningar av värmetransport genom<br />
väggar bör även Rsi och Rse enligt ovan räknas med. För beräkningar av mer komplicerade<br />
fall, som t.ex. varierande yttemperaturer eller beräkning i flera dimensioner, behövs olika<br />
datorprogram (Sandin, 1996). Detta har här gjorts för två dimensioner med beräkningsprogrammet<br />
HEAT2 och redovisas senare i rapporten.<br />
6.1.1.2 Strålning<br />
Värmestrålning från ett material sker i form av elektromagnetisk strålning med våglängder på<br />
10 -5 -10 -8 m, även synligt ljus faller inom en mindre del av detta spann. Alla material avger<br />
viss strålning, och alla material kan även absorbera värme från strålning. Strålning från solen<br />
är ljus och kortvågig eftersom källan för strålningen har mycket hög temperatur. Strålning<br />
mellan materialytor vid normala temperaturer är mörk och långvågig (Sandin, 1996).<br />
Kortvågig strålning från solen tillför värme till en byggnad på grund av att den absorberas av<br />
det material den träffar. Den värmeeffekt som absorberas av ytan kan beskrivas med följande<br />
ekvation:<br />
Effekten som solinstrålningen ger beror på vilken tid på dagen och året det är, och även på om<br />
det finns några moln eller annat som skymmer den. Medelsolinstrålningen i Malmö mot<br />
fasader visas i bild 18.<br />
38