Energieffektivisering - Byggnadsfysik - Lunds tekniska högskola

Flerbostadshus från 1940-talet
väldigt allmänt hållna och gick i princip ut på att det skulle vara hälsosamt att bo i dem
(Florén, 1945).
Den 7:e december 1945 kom nya anvisningar till byggnadsstadgan från byggnadsstyrelsen.
Detta innebär att de gällde när den undersökta byggnaden uppfördes men inte när den projekterades,
så det är svårt att säga om den är byggd efter anvisningarna eller inte. I dessa anvisningar
fanns angivet högsta tillåtna värmegenomgångstal för väggar, tak och golv. Detta
värmegenomgångstal angavs i kcal/m 2 o C h, och var olika beroende på vilken utformning och
vilket material konstruktionen hade och även var den låg i landet. För en massiv tegelvägg,
som i detta fall, tilläts ett värmegenomgångstal på högst 1,1 kcal/m 2 o C h (Kungl. Byggnadsstyrelsens
anvisningar 1946:1). Vid en omräkning till dagens enheter motsvarar detta ett Uvärde
på cirka 0,86 W/m 2 K. För dessa uträkningar se bilaga E. Dessutom angavs värden för
minsta tvärsnittsarea på ventilationsledningar, minsta tillåtna rumsstorlek och andra liknande
saker (Kungl. Byggnadsstyrelsen, 1946).
Från och med den 30:e juni 1947 började en ny byggnadslagstiftning gälla i Sverige. Denna
behövdes främst för att det fanns en hel del brister i den tidigare lagstiftningen, t.ex. saknades
det där anvisningar om var stadsbildning fick ske. Som komplement till denna lag fanns
byggnadsstyrelsens anvisningar som mer detaljerat föreskrev hur byggnader skulle utföras
(Bexelius et al. 1948).
12