1978 nr 170.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Jag passerade planteringar med ungar och barnsköterskor
och noterade hur prydlig och välordnad denna nybyggda
stadsdel var. Alltför prydlig och välordnad. Har fanns
inga mystiska prang, inga skumma bakgardar - inget pitto-
reskt eller bisarrt inslag i bebyggelsen. Har var allting
skuret efter mall och stöpt i enahanda forma r. Nej, cifin
moderna Gardesstaden tilltalade mig inte, och jag bekla-
gade de barn som växte upp har och i liknande stadsdelar.
Varifran skulle de hämta näring A t sin fantasi i denna o-
personliga miljö, dar det ena kvarteret var en spegelbild
av det andra? Hur bleka och fattiga skulle inte deras barn-
domsminnen bli! (IR s. 121)
Detta citat ser vi som nagot av en programförklaring av ST
ifraga om val av miljöer i sina detektivromaner. Han föredrog
det bisarra och pittoreska framför det moderna och välordnade.
I detta avsnitt kommer vi att undersöka en viktig del i STs
författarskap, som han var speciellt berömd för, niimligen mil-
jöskildringen. Eftersom detta arbete i stort syftar till att
ge en bild av STs författarskap under 40-, 50- och 60-talen,
kommer aven miljöskildringen att granskas ur denna kronologis-
ka synvinkel för att se en eventuell utvecklingslinje.
I de böcker som vi behandlar kommer huvudsakligen miljön i
Stockholm och dess omgivningar att analyseras. ST beskriver
i sin övriga produktion miljöer fran t. ex. Gryts skargard,
Köpenhamn och Italien. Dessa ar uppbyggda p3 likadant satt
och skulle inte komma att ge nagot mera i analysen.
Miljöskildringen kommer att granskas ur ett antal olika aspek-
ter däribland den yttre miljön: Stockholms gator, byggnader,
vyer i Stockholm,, natur i Stockholm och dess närhet; inre mil-
jö: diverse interiörer fran restauranger, lägenheter, brotts-
platser; lokal- och kulturhistoriska inslag; sociala miljöer.
i-