1978 nr 170.pdf - BADA - Högskolan i Borås

More documents

Recommendations

Info

Jag passerade planteringar med ungar och barnsköterskor och noterade hur prydlig och välordnad denna nybyggda stadsdel var. Alltför prydlig och välordnad. Har fanns inga mystiska prang, inga skumma bakgardar - inget pitto- reskt eller bisarrt inslag i bebyggelsen. Har var allting skuret efter mall och stöpt i enahanda forma r. Nej, cifin moderna Gardesstaden tilltalade mig inte, och jag bekla- gade de barn som växte upp har och i liknande stadsdelar. Varifran skulle de hämta näring A t sin fantasi i denna o- personliga miljö, dar det ena kvarteret var en spegelbild av det andra? Hur bleka och fattiga skulle inte deras barn- domsminnen bli! (IR s. 121) Detta citat ser vi som nagot av en programförklaring av ST ifraga om val av miljöer i sina detektivromaner. Han föredrog det bisarra och pittoreska framför det moderna och välordnade. I detta avsnitt kommer vi att undersöka en viktig del i STs författarskap, som han var speciellt berömd för, niimligen mil- jöskildringen. Eftersom detta arbete i stort syftar till att ge en bild av STs författarskap under 40-, 50- och 60-talen, kommer aven miljöskildringen att granskas ur denna kronologis- ka synvinkel för att se en eventuell utvecklingslinje. I de böcker som vi behandlar kommer huvudsakligen miljön i Stockholm och dess omgivningar att analyseras. ST beskriver i sin övriga produktion miljöer fran t. ex. Gryts skargard, Köpenhamn och Italien. Dessa ar uppbyggda p3 likadant satt och skulle inte komma att ge nagot mera i analysen. Miljöskildringen kommer att granskas ur ett antal olika aspek- ter däribland den yttre miljön: Stockholms gator, byggnader, vyer i Stockholm,, natur i Stockholm och dess närhet; i<strong>nr</strong>e mil- jö: diverse interiörer fran restauranger, lägenheter, brotts- platser; lokal- och kulturhistoriska inslag; sociala miljöer. i-
Yttre mild! -----o--- Det ar först och främst i sina skildringar av Stockholms yttre miljö som ST grundlagt sitt rykte som miljöskildrare. Des- sa miljöer som varje stockholmare sett ett otal ganger men ända inte lagt märke till. Med sitt journalistiska öga avtac- ker ST och ger nya dimensioner, kanske kusliga, &t dessa kän- da miljöer, I en av sina första böcker (IR) ger ST en beskrivning av en bilfärd fran Strandvägen till Blasieholmen. Detta belyser en vanlig trentersk beskrivningsmodell nämligen miljön sedd under en bilfard. Som vanligt hos ST kan läsaren hela tiden o- rientera sig genom de exakta platsangivelserna och far omgiv- ningarna väl beskrivna, Miljön används som ett stamningsska- pande element. Ofta ges en föraning av kommande händelser i beskrivningen, Växelspelet mellan stadens ljus och mörkret i stadens utkanter är ett typiskt drag av ST för att ge omvax- ling i handlingen. Det fungerar bade som beskrivning och stil- medel. Anknytningar till kultur- och lokalhistoria förekommer hela tiden i miljöbeskrivningen och det kommer vi att behand- la senare. Ett exempel p& en bilfard utanför Stockholm: Södertaljevagen var tommare an väntat och solen kantade just skogsranden nar vi svängde in pi3 Rönningevagen och rusade in i den mörka skogen, dar Akerlappar och inägor glimtade till, kantade av vassa bergväggar, ty detta var en förkastningarnas tummelplats med bergsprickor och mark- sänkningar i en enda jattekittel, som skapade ett av Sve- riges otillgängligaste skogsomraden. Man blev häpen när vägen kurvade sig in mellan villor och täppor som sov i f rid och solnedgang. Rosor och tidiga dah- lior slog vakt kring staketen, clematis nickade pa knutar- na och solrosor böjde redan sina tunga huvuden i spaljeer av hassel och bambu. Nar luften fylldes av ett dan som dränkte motorsurret var min första tanke att det fanns en flygplats i närheten, men det var endast ett tag som rusade fram pa en banvall med langa boggievagnar. Stora'stam- * banan. V i for förbi en liten stationsbyggnad, ansprakslös som en 'lokalbana, vägen kurvade sig ut i skogen igen, och
Page 1 and 2: k Bibliotdrshllgt a* kolan .I S~eei
Page 3 and 4: I föreliggande uppsats vill vi ur
Page 5 and 6: fran den skola som ST företräder
Page 7 and 8: spektiv och där framträder dess s
Page 9: Gullers, senare förebild till Harr
Page 13 and 14: T i l l sist en lang och mycket utf
Page 15 and 16: jöer eller arbetsmiljöer. ST omge
Page 17 and 18: Titta, utbrast han hänfört med en
Page 19 and 20: Hans livliga och förälskade skild
Page 21 and 22: I I I NTRI GANALY C Stieg Trenter b
Page 23 and 24: att man helt enkelt maste offra lit
Page 25 and 26: Vittnesförhör av HF Mystifikation
Page 27 and 28: visat i intriganalysen sa finns en
Page 29 and 30: Lotta-Fia (HFs bil - v ar anm.) sto
Page 31 and 32: Ljudsymbolik: orden ar karakteristi
Page 33 and 34: givetvis även gälla större enhet
Page 35 and 36: "God morgon, unge manv sade greven
Page 37 and 38: Det finns andra tidsaspekter i böc
Page 39 and 40: IV DECKARPARET - EN ANALYS Det klas
Page 41 and 42: Denna gradvisa förändring underga
Page 43 and 44: NOTAPPARAT 1) Bennich-Björkman, B.
Page 45 and 46: Filmmanus --.L.------ Det kom.en ga
Page 47 and 48: Utli3ningssiffror för Stieg Trente
Page 49 and 50: Eco *U.: Berattarstrukturen hos Ian
Page 51 and 52: G.: Den röda gondolen - Trenters s
Page 53 and 54: ing a crimitial to the bar of justi
Page 55: 192 S. S. Van Dirle sages, nr) lii~

1978 nr 170.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?