1978 nr 170.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Hans livliga och förälskade skildring av Stockholm i f yrtio-
och femtiotalsbackerna har fatt en extra charm av sina be-
skrivningar av ett i mycket svunnet och förändrat StockhoJm.
Miljöskildringarna var mera lyriska, omfattande och berattar-
glada i de tidigaste böckerna medan miljöskildringen i sextio-,
talsböckerna ar sparsamt förekommande. Och nar de förekommer
korta. ST later inte skildringen av miljön ta överhanden el-
ler dölja att det ar fraga om detektivromaner, dar gatan ar
det viktiga.
Mot slutet av hans författarskap marks en övergang fran en
skildring av yttre miljö till en skildring av den inre mil-
jön t. ex. i Sjöjungfrun. Detta berodde p3 att han inte kun-
de röra sig fritt utomhus, da han blivit sa kand. ST ar stor-
stadens skildrare. Han ar inte obekant med andra storstads-
miljöer fran den anglo-saxiska litteraturen. Paradoxalt nog
ar samtidigt Stockholm en smastad under 40- och 50-talen och
ST lyckas ocksa förmedla det intrycket. Hans alter ego, HF,
känner staden utan och innan och kan benämna allt. Han traf-
far bekanta och gamla skolkamrater överallt. Han ar igenkänd
i a lla miljöer. Har framstar miljöns varde för en trygghet i
världen, att kunna förankra Sig i det valkanda. Det ïokal-
och kulturhistoriska materialet fungerar p& samma sätt. ST
knyter ihop förr och nu. I f lera böcker finns märkliga inslag
av korrespondenser, dar tider och namn och händelser korres-
ponderar och mystifierar, t. ex. i TK och SM. Läsaren ges ald-
rig nagon klar uppfattning om vad ST ville uppna med detta.
Det finns alltid en linje bakat i miljöskildringen. H varje
bok.finns ocksa med nagon journalistisk aktuell notis som
faster boken i tiden.
Genom böckerna gar som en röd trad STs estetiskt sinnliga
livshallning. Uppskattningen av det sköna och förmagan att
njuta av det. Storstad och natur behärskas lika bra och upp-
levs lika intensivt. Ur denna miljöskildring växer sedan in-
trigen fram. V i vill avsluta detta avsnitt med ett citat av
ST s jalv: