1978 nr 170.pdf - BADA - Högskolan i Borås

En karakteristik av den typ av detektivroman som Trenter skri-
ver, den s.k. pusseldeckaren eller den klassiska detektivroma-
nen kan val vara av intresse:
l
1. Den klassiska detektivromanen. *) Här Gr konflikten mel-
lan brottslingen och rättvisan den väsentliga, Brottet fö-
religger i romanens början och brottslingen avslöjas först
mot romanens slut, efter en utdragen kamp mot detektiven.
Denna form av detektivroman ar intellektuell. Brottet pre-
senteras som en gata som far sin lösning genom ett intelli-
gent sammanställande av befintliga fakta. ord Hubert Lind--
ström: Ä r Stieg Trenter hederlig mot läsaren s. 2)
En distinktion mellan den klassiska och den hardkokta deckaren
kan vi finna i detta citat:
Det var ett tacksamt satt att göra deckare, man slapp ifran
hjärnornas kamp och den tillhörande krangelapparaten, de-
tektionen skedde i fyrsprang, och den slutliga summeringen
gällde huvudsakligen, vilken som hade flest liv p& sitt sam--
vete: polisen, privatdetektiven eller boven i stycket. (~lg-ström-LaCour-Runnquist:
Mord i biblioteket s. 169)
A t t ST rönt paverkan fran den hardkokta skolan kan nog anses
ratt klart. Han läste Hammet tidigt och Raymond Chandler hör-
de till det han läste om och om igen. 3, Trenter kommenterar
själv Raymond Chandler:
För övrigt har han själv sin egen patenterade och välberak-
nade gruppering av alkoholiserade hardhitters och hangel-
hungriga rödlappade brallisar i sina romaner (som jag be-
undrar storligen för helt andra kvaliteter). (BLM 1951 s.
51 >
Storstadsromantik tror vi ar en del de har gemensamt. Denna
romantik ar för övrigt ett viktigt inslag i genren som sadan.
Den hardkokta skolan ex. Hammet gav ju en möjlighet till en
fördjupad skildring av karaktärer eller social miljö. Trenter
tar endast delvis lärdom av dessa faktorer.
Avslutningsvis nagra anteckningar i marginalen till var analys.,
STs serie av deckare kan ses i e tt kronologiskt utvecklingsper--