1978 nr 170.pdf - BADA - Högskolan i Borås

INLEDNING
varför skriva om just ST? Om vi bortser fran personliga motiv,
s4 ar han intressant sasom den förste detektivförfattaren av
internationell klass i Sverige. Föregangare som S.A. Duse och
Jules Regis med sina verklighetsfrämmande bovar och miljöer,
kantiga stil och personteckning är inga verkliga konkurrenter
till titeln som den förste. ST förlägger, vid sitt genombrott
med "Farlig fafänga" 1944, romanen till en noggrant atergiven
Stockholmsmiljö, skildringen ar vardagsnära och hjalten en van-
lig människa. Därtill kommer en klurig gata. Detta blir hädan-
efter STs kännemärke som deckarförfattare. Mot slutet av 40-
talet anför han en hel generation svenska deckarförfattare.
En fraga ar vari grunden ligger till hans popularitet? Med
vilka medel nilr han läsaren? Hans roll som underhilllningsför-
fattare skall vi ocksa se p&.
Innan vi lägger ytterligare synpunkter p4 fallet Trenter sa
vill vi ge en kort historik, se p4 genrens krav och definie-
ra ST mera bestämt inom genren.
Om genrens egentliga grunder rader ännu mycket olika uppfatt-
ningar inom forskningen. NAgra rötter finns i den franska,
tyska och engelska romantraditionen, i framväxten av och sy-
nen pa den polisiära verksamheten t. ex. den detektiva polisen,
i atergivandet av autentiska brottsfall som växte fram
under 1800-talets första hälft t. ex. the Newgate novel.
1 >
Traditionellt brukar man saga att E.A. Poes noveller med A.
Dupin inleder genren. Nästa stora namn är Conan Doyle och
hans Sherlock Holmes-berättelser. Sedan kommer under 20-
30-talen den klassiska brittiska detektivromanen med namn
som Agatha Christie och Dorothy Sayers. I Amerika växer den
hardkokta skolan fram med början p& 30-talet med Dashiell
Hammett och under 40-50-talen med Raymond Chandler. Den klas-
siska brittiska traditionen fortsattes av bl. a. John Dickson'
Carr. P& 60-talet kommer Ilthe procedural school" med Ed McBain
och Sjövall-Wahlöö. Det sistnämnda paret avviker en hel del