buddhism för idag - Stockholms Buddhistcenter

More documents

Recommendations

Info

av fängelsepersonalen. Orsaken var att en man hade sett honom skaka bort vatten från fingrarna när han druckit. Mannen anklagade Palden Gyatso för att ha utfört en traditionell buddhistisk ritual där man stänker vatten i luften. Det var inte ovanligt att fångar dog under dessa bestraffningar och flera tog självmant sina liv efter långa perioder av thamzing. Vid det årliga ”bedömningsmötet” belönades sedan de ”flitiga” fångarna medan de som misslyckats med att ”reformera sig” fick förlängda straff eller till och med dömdes till döden. Fångarna tvingades på liv och död att hålla hela sitt känsloliv under ytan och visa vad kineserna kallade en ”korrekt attityd”. Detta innebar att hylla partiet och fördöma ”reaktionärerna”. Partiföreträdarna var obegripligt noggranna med att kontrollera och värdera fångarnas känsloyttringar. Palden Gyatso berättar hur fångarnas låtsades svimma och skrek ut sin sorg när Mao, ”den store rorsmannen”, gick bort 1976. De äkta känslorna gömdes undan och kontrollerades medan de ideologiskt godkända visades utåt. Att Palden Gyatso lyckats överleva 33 år under dessa fysiska och psykiska påfrestningar framstår som en allt större gåta ju mer han berättar. ”Överlevnaden”, säger han, ”handlar om ett fritt eller fängslat sinne. Hade jag låtit dem knäcka mig psykiskt hade det varit över, då hade jag gått under.” Förkämpe för fångarna Med tiden blev Palden Gyatso en förkämpe för fångarnas rättigheter inne i fängelset. 1983 adopterades han som samvetsfånge av en italiensk Amnestygrupp. Tack vare den uppmärksamhet som fanns kring honom utanför Tibet, riskerade han inte längre att bli avrättad. Den kinesiska regeringen visste att de hade ögonen på sig i hans fall. Han blev en av de ”oförbätterliga” och placerades tillsammans med andra politiska fångar, som inte heller slutat hävda sin yttrandefrihet och sitt folks rättigheter. Palden Gyatso tror själv att det var hans träning som munk och hans buddhistiska praktik som gjorde att han klarade sig igenom den långa tiden i fängelset. Han mediterade ständigt, oavsett om han ar- betade, deltog i studiesessioner eller blev torterad. Sin formella praktik, med böner, ritualer och sittande meditationer kunde han givetvis inte utföra. Men tanken på Dalai Lama fanns ständigt hos honom. Vetskapen om att ledaren för hans land och religion fanns i trygghet i Indien gav honom styrka och energi att överleva. För att förstå den politiska situationen i Tibet måste man också förstå landets 14 religiösa tradition. I Tibet går det inte att särskilja buddhistiskt och politiskt tänkande. Dalai Lama är både den högste religiöse och politiske ledaren. Att förneka Dalai Lama skulle vara detsamma som att förneka sin religiösa övertygelse för de flesta tibetaner. Det skulle till och med vara att förneka en levande Buddha. Inom den tibetanska traditionen betraktas Dalai Lama nämligen som en inkarnation av Chenrezig, medkänslans Buddha. Detta är en av förklaringarna till att så många av de politiska fångarna är munkar och nunnor. I den buddhistiska praktikens kärna finns också medkänslans budskap och insikten om att våld och hat endast kan resultera i lidande. Att hata eller förgripa sig på en annan levande varelse föder endast nytt lidande, även om man anser sig ha rätt till det (som Palden Gyatso skulle kunna hävda) och även om man gör det i syfte att uppnå någonting gott (som kanske var fallet hos många av de kommunistiskt övertygade kineserna). Klosterträningen hjälpte ”Om jag inte varit munk hade jag nog varit mer fylld av hat mot vakterna. Jag tror också att min klosterträning hjälpte mig under de första åren, då vi svalt. I klostret lärde jag mig självdisciplin och i fängelset tvingade jag mig att dela upp min ranson av rågmjöl i minimala portioner, som jag åt då och då. De flesta fångarna kunde inte motstå att äta allt på en gång och sedan hade de ingenting till nästa dag.” Men hatet och hämndbegäret måste väl Buddhistmunken Tenzin Dondup, 37 år, visar ärren från en svår misshandel. Hans kloster tvingades delta i en religiös ceremoni för att visa utländsk media att religionsfrihet existerar i landet. När munkarna började ropa slagord för ett fritt Tibet omringades de av militär. Tenzin blev blev medvetslös av giftig tårgas och misshandlades sedan med en spikförsedd påk. Han förblödde nästan men lyckades hålla sig gömd när alla med synliga skador skulle arresteras och flydde dagarna efter ut ur landet. ändå ha funnits där? Jo, visst! Stundtals under tortyr förlorade han all sin medkänsla och kunde känna hat mot kineserna. Men Palden Gyatso kommer genast med en motfråga, ”Varför skulle jag hata idag?” Han förklarar att ilska och hat är grund- orsaken till alla problem och svårigheter. ”Vad som har hänt hör till det förflutna, det är inte nu. Jag har jobbat med att inte generera mer ilska i nuet, att hata skulle inte hjälpa mig eller någon annan.” Ur ett västerländskt perspektiv, med vår bild av det mänskliga psyket kan det låta förenklat. Men vi måste ta hänsyn till att det buddhistiska perspektivet på människans inre liv bygger på helt andra premisser. Som praktiserande buddhist har man också en teknik att träna sinnet, meditationen. På ett plan kan man säga att meditationen syftar till att integrera enkla och rationella sanningar, lätta att förstå intellektuellt, men mycket svåra att förverkliga i praktiken. Integrationen sker på en djupare nivå i medvetandet, en nivå där den intellektuella förståelsen omvandlas till insikt. Detta är i alla avseenden en logisk och allmängiltig process, inget som är exklusivt för personer med en buddhistisk världsbild. Kanske är det här man måste söka för- klaringen till Palden Gyatsos fridfulla ansikte och det faktum att han inte ens är bitter över de år som försvann i fångenskapen. Palden Gyatso har tvärtom ett stort lugn och en genuin värme omkring sig. Han har integrerat och förverkligat sin övertygelse om att medkänsla är det enda möjliga förhållningssättet till andra
Buddhistnunnan Tenzin Choedon, 28 år, greps under en fredlig demonstration i Lhasa. Under förhöret om vem som initierat demonstrationen blev hon först misshandlad och biten av en hund. Hon kläddes sedan av och fördes in i ett rum där fyra personer med täckta ansikten åter började misshandla henne innan de slutligen våldtog henne med en elektrisk batong. Efter det kunde hon inte röra sig utan bars till sin cell. Efter två månader i fängelset släpptes hon. människor, oavsett hur de behandlar dig, och har på så vis övervunnit sina impulser att hata. ”Den mest smärtsamma fysiska tortyren, för man måste skilja på fysisk och psykisk tortyr, var när de kastade kokande vatten på våra nakna kroppar. De brukade kedja våra händer kring en bjälke i taket, så vi hängde ovanför golvet när de skållade oss. Att sedan tvingas utföra hårt kroppsarbete med de obehandlade brännskadorna var fruktansvärt smärtsamt. Men det absolut värsta fängelsevakterna gjorde mot mig, det var att de tog min medkänsla för dem ifrån mig. Men idag har jag inget hat kvar. Det finns ingen vrede gentemot de personer som orsakade mig och mina medfångar så mycket lidande. Och eftersom jag fortfarande är vid liv och kan berätta min historia hoppas jag att de kunde ta del av den och förstå att jag varken hyser vrede eller illvilja mot dem. Kanske skulle det kunna lära dem något.” Trots att Palden Gyatso har någonting oerhört storslaget över sin personlighet får man akta sig för att romantisera hans historia. Han är inte en exotisk budd- histmunk, som med hjälp av mystiska tekniker övervunnit sina plågsamma käns- lomässiga erfarenheter för alltid. Han är en människa som lidit fruktansvärt och fortfarande gör det. Mardrömmarna har avtagit i styrka under de senaste åren, men det händer ändå ofta att han vaknar av att han skriker. I drömmarna kan han återuppleva tortyren, om och om igen. Han har också sina fysiska smärtor och förlusten av familjen, lärarna och vän- nerna bakom sig. Det ovanliga kanske är att han har lärt sig något av sitt lidande, att han har använt det för att utvecklas i stället för att låta sig krossas av det. Förnöjsamhetens innebörd ”När jag förstod att jag var fri, när jag hade flytt till Indien och befann mig i trygghet, då förstod jag förnöjsamhetens innebörd. Fängelsetiden gav mig en oersättlig undervisning om förnöjsamhet, det vill säga tillfredsställelse med det man har. Hur rik en människa än är och hur bekväma omständigheter hon än lever under, så betyder det ingenting om hon inte förstår att uppskatta det. Utan uppskattning finns ingen glädje och ingen tillfredsställelse i livet. Utan förnöjsamhet är det omöjligt att uppleva genuin lycka. Fängelsetiden har också lärt mig bety- delsen av frihet, inte bara som individ, utan frihetens betydelse för ett land, en kultur och dess folk. Trots att jag nu är 72 år är det fortfarande tanken på Tibets frihet som driver mig. Jag har inte ägnat mitt liv i frihet åt att leva bekvämt. Utan har dedikerat det till att väcka uppmärksamhet kring Tibets sak och hur den kinesiska regeringen har behandlat personer som mig och hur de fortfarande behandlar de som vågar hävda rätten till självständighet.” Med sig ut ur Tibet smugglade Palden Gyatso en väska med begagnade tortyrinstrument för att visa omvärlden vad som pågår bakom fängelsemurarna. Sedan 1992, då han kom som flykting till Indien över Himalaya, har han arbetat för mänskliga rättigheter i Tibet och hållit föredrag i många delar av världen. Samma år som han flydde vittnade han om sina upplevelser inför FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. Den kinesiska delegationen svarade aldrig på hans vittnesmål, men en tid senare kom han att läsa ett publicerat brev av en kinesisk ambassadör, Mr. Ma Yuhens, som skrev: ”Palden Gyatso är en brottsling som framhärdade i aktiviteter riktade mot regeringen. De brott han begick inbegriper verksamhet med syfte att störta regeringen, flykt från fängelset samt stöld. Palden Gyatsos historia om hur han blev torterad av fängelsevakter är osann. Tortyr är förbjudet i kinesiska fängelser.” Minoritet i eget land Idag lever dubbelt så många kineser som tibetaner på den tibetanska högplatån. Tibetanerna är en minoritet och en andra klassens medborgare i det som en gång var deras eget land. De diskrimineras på alla områden i samhället, sjukvård, utbildning, arbete, handel och religionsfrihet. Att hävda sin yttrandefrihet eller Tibet som en egen nation är brott som kan leda till långa fängelsestraff. Fortfarande är bilder av Dalai Lama förbjudna och att ens tala om ledaren kan vara orsak till arrestering. Att Dalai Lama nu dragit tillbaka kravet på självständighet och erkänner Tibet som en del av folkrepubliken Kina måste ses mot bakgrund av de föga framgångsrika förhandlingarna om självständighet, som pågått under de senaste femtio åren. Palden Gyatsos kommenterar ledarens uttalande med att han själv står fast vid sitt krav på fullständig självständighet. Trots detta kommer han att ställa sig bakom de beslut som Dalai Lamas fattar, eftersom han tror att det ligger diplomatiska förhandlingar bakom uttalandet som han själv inte kan tolka. Men så fort den kinesiska regeringen bryter sitt ord eller inte uppfyller sina löften kommer han direkt att vända sig till Internationella juristkommissionen och fortsätta sin kamp för Tibets folk. Upprinnelsen till Palden Gyatsos 33 år långa fängelsestraff var att han vägrade att på falska grunder ange sin lärare som spion och att han under upproret 1959 satte upp affischer med slagord om ett fritt Tibet. Men hans öde hör inte historien till. Fängelserna är fortfarande fyllda och en strid ström av flyktingar gör varje år den svåra vandringen över Himalaya för att nå friheten i Indien. En av de mest uppmärksammad politiska fångarna under de senaste åren är Laman Tenzin Delek Rimpoche. Den 26 januari 15
Page 1 and 2: odhi buddhism för idag NR 17 novem
Page 3 and 4: Stora möjligheter till fördjupnin
Page 5 and 6: Möjligheter till expansion Det fin
Page 7 and 8: Under Vimalakirtis påverkan i Mör
Page 9 and 10: Alokavira har mött personer från
Page 11 and 12: Råd för att övervinna tvivel 1)
Page 13: När Palden flydde till Indien lyck
Page 17 and 18: Widening Circles - en memoar av och
Page 19 and 20: En mandala i dataåldern! En mandal
Page 21 and 22: Buddhism-nu återuppstår Tidskrift
Page 23 and 24: Bodhishri (Finland) Förledet står
Page 25 and 26: Sanningen står framför dig I för
Page 27: Först måste dock sägas: Det är

buddhism för idag - Stockholms Buddhistcenter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?